Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Prostatacancer
|
|
- Amanda Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Prostatacancer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även eternt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 3 Intervention 3 Mätmetoder 5 Restriktioner 6 Uppföljning/vårdkedja 6 Referenser 7 Författare Andrea Porserud, specialistsjukgymnast Kontaktinformation andrea.porserud@karolinska.se, tel Sökvägar Databaser: Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer, Cochrane, SBU, PubMed Sökord: prostate cancer, physcial activity, breathing eercise, eercise, laminectomy, preoperative, information, discharge, mobilization, walking aid, lymph oedema, pelvic floor, brace, orthoses, girdle, acupuncture, transcutaneous electric nerve stimulation, venous thrombosis, hot flushes, hormones, fatigue, pulse oymeter, auscultation, lungs, Produktionsår 2014 Revideringsår 1
2 Introduktion Cirka män i Sverige diagnostiseras årligen med prostatacancer. Det utgör drygt 30 % av alla cancerfall hos män (1). Diagnos sker med blodprov och analys av PSA (prostataspecifikt antigen), palpation, ultraljud och vävnadsprov av prostata. Det förekommer inte någon regelmässig screening i Sverige, men idag kan man på eget initiativ få ett PSA-prov vilket medför att fler män diagnostiseras än tidigare. I andra fall upptäcks inte diagnosen förrän sent i livet då den har varit långsamt väande och därmed inte gett några symptom (1). Kurativt syftande behandling sker genom radikal prostatektomi med eller utan lymfkörtelutrymning, eller strålbehandling (1). Om bot inte är möjlig kan antihormonell behandling ges i syfte att förlänga överlevnad. Behandlingen kan ske kirurgiskt genom kastrering eller medicinskt (1). Ibland är patienterna även i behov av cytostatikabehandling (1). Vid progredierande prostatacancer är spridning till skelettet vanligt, vilket kan medföra svåra smärtor. Smärtan kan behandlas med strålning. Vid medulla- eller kotkompression utförs vanligtvis akut laminektomi och/eller strålbehandling, i kombination med höga doser kortison (2). På Karolinska Universitetssjukhuset görs idag radikala prostatektomier robotassisterat laparaskopiskt och patienterna går oftast hem dagen efter operation. Ibland genomförs dock planerade operationer där vårdtiden är längre. Fysioterapi, i form av andningsgymnastik, mobilisering och smärtlindring, behövs bara om det uppstår komplikationer eller vid längre vårdtid. Efter prostatektomi följs patienterna upp vad gäller potens och kontinens. Det sker i första hand av en uroterapeut. Patienter som inkommer till sjukhus för utredning, cytostatika- eller strålbehandling, komplikationer på grund av behandling eller progress av prostatacancer, träffar också fysioterapeut. De kan behöva hjälp med mobilisering, smärtbehandling, andningsgymnastik, fysisk aktivitet och behandling av ödem. Patienter med prostatacancer kan idag polikliniskt träffa fysioterapeut på Sektionen för Cancerrehabilitering på Karolinska Universitetssjukhuset. Regelbunden fysisk aktivitet kan reducera såväl biverkningar av cancerbehandlingen som symtom av sjukdomen, eempelvis kan fysisk funktion och livskvalitet förbättras medan cancerrelaterad trötthet, fatigue, kan minskas (3-5). En majoritet av personer som genomgått behandling mot cancersjukdom är mindre fysiskt aktiva under och efter cancerbehandlingen än de var innan och följer inte de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet (6, 7). Vid antihormonell behandling av prostatacancer sker ofta en ofrivillig viktökning med minskad muskelmassa och prestationsförmåga och ökning av subkutant fett. Med syfte att bibehålla muskelmassa rekommenderas dessa patienter fysisk aktivitet (8). Ibland utvecklar patienter lymfödem, på grund av lymfkörtelutrymning eller strålning av lymfkörtlar. Att lymfkörtelmetastaser komprimerar lymfkärl förekommer också vid avancerad sjukdom (8, 9). Patienterna får då hjälp av fysioterapeut som vidareutbildat sig till lymfterapeut. Behandlingen består bland annat av kompression, bandagering, råd om hudvård och manuellt lymfdränage (9). 2
3 Målsättning Förbättra Andningsfunktion Kroppskännedom Kondition Viktstabilitet Muskelstyrka Funktionsnivå inför utskrivning Hälsorelaterad livskvalitet Självständighet Balans Möjlighet att bibehålla sociala nätverk Potens Minska Ödem Ångest/Depression Vallningar Illamående Smärta Rörelserädsla Inkontinens Undvika Inaktivitetskomplikationer Lungkomplikationer Sårruptur/Ärrbråck Intervention Intervention Syfte Kroppsfunktion Preoperativ Öka patientens information (10) förståelse för vikten av andningsgymnastik och mobilisering Andningsgymnastik Förebygga/behandla (10-12) lungkomplikationer Mobilisering (10, 13, Förebygga 14) Förflyttningsträning (14, 15) Utprovning av gånghjälpmedel (15) Överrapportering inför utskrivning Postoperativ information (16) Lymfödembehandling (9) Information om bäckenbottenträning (17) inaktivitetskomplikationer Förebygga fall, förebygga inaktivitetskomplikationer Stimulera till fysisk aktivitet, förebygga fall Säkerställa fortsatt vårdkedja Öka patientens förståelse för vikten av fortsatt aktivitet och restriktioner Aktivitet /delaktighet Minska ödem Minska/förebygga urininkontinens och förbättra potens Omgivning /miljö 3
4 Utprovning av Förebygga/behandla bukgördel (18) sårruptur/ärrbråck Utprovning av Förebygga ytterligare ryggkorsett (19) skada vid fraktur eller metastaser Utprovning av orthos Stabilisera patologisk fraktur/förebygga fraktur vid metastas Akupunktur (20, 21) Smärtlindring och förbättra vallningsproblematik TENS (22, 23) Smärtlindring Instruktion i Smärtlindring viloställning (23) Underlätta andningsarbete Mjukdelsbehandling Avspänning (23) Smärtlindring Utprovning av Att förebygga/behandla stödstrumpor (9, 24) Fysisk aktivitet/ Rörelseträning, på avdelning (4, 5, 10) Förskrivning av FaR - Fysisk aktivitet på Recept (25) Individuell fysisk aktivitet i gym Individuell fysisk aktivitet i varmvattenbassäng Fysisk aktivitet i grupp, i varmvattenbassäng Qi gong i grupp, i varmvattenbassäng ödem och DVT Förebygga inaktivitetskomplikationer Bibehålla/Öka nivå av fysisk aktivitet Bibehålla/Öka nivå av fysisk aktivitet Se målsättning Se målsättning Se målsättning Se målsättning 4
5 Mätmetoder Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Pulsoymeter (26) Syrgasmättnad i blod Stetoskop (27) Andningsljud Lungröntgen Förändringar av lunga Blodgas Blodets syrgasmättnad Blodtrycksmanschett Blodtrycksförändring (28) Mätning av Gångförmåga gångsträcka (klinisk prais) Måttband (klinisk Ödem prais) Utprovning av bukgördel, ryggkorsett, orthos VAS (29) Smärta Åstrands cykeltest Kondition (30) 30-seconds chair Muskelfunktion stand test (31) Rombergs test (32) Balans Manuellt Muskelstyrka muskeltest enl. Janda (33) PSFS (34) Förmåga att utföra självvald aktivitet SF-36 (35) Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D (36) Hälsorelaterad livskvalitet Borgs RPE (37) Ansträngninsgrad Borgs CR-10 (38) Fatigue Illamående Vallningsproblematik Smärta Våg (klinisk prais) Vikt Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö 5
6 Restriktioner Under pågående behandling är det viktigt att den fysiska aktiviteten anpassas i samråd med behandlingsansvarig läkare och fysioterapeut som är kunnig inom området. Viss försiktighet kan behöva iakttagas vid: Högintensiv träning i de fall patienten har låga blodvärden. Fysisk aktivitet som ger ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar. Fysisk aktivitet som kan ge ökad blödningsrisk. Andfåddhet av okänd orsak. Skelettmetastaser När återhämtningen inverkar negativt på det dagliga livet (39). Uppföljning/vårdkedja Vid utskrivning från vårdavdelning överrapporterar fysioterapeut vid behov till primärvård, ASIH eller annan vårdinrättning. Om patienten har fått ett FaR förskrivet sker uppföljning idag från fysioterapeut på Karolinska Universitetssjukhuset. Då patienten träffar fysioterapeut polikliniskt på Sektionen för Cancerrehabilitering kommer fysioterapeut och patient överens om hur upplägg av behandling/träning ska se ut. Det är också viktigt att planera för den fortsatta träningen i hemmet, på träningsanläggning eller dylikt efter genomförd rehabilitering tillsammans med fysioterapeut. Genom FaR kan patienter ytterligare få stöd och hjälp att komma igång med aktiviteter vid till eempel bad- och idrottsanläggningar. 6
7 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer George R, Jeba J, Ramkumar G, Chacko AG, Leng M, Tharyan P. Interventions for the treatment of metastatic etradural spinal cord compression in adults. Cochrane Database Syst Rev (4):CD PubMed PMID: Epub 2008/10/10. eng. 3. Schmitz KH, Courneya KS, Matthews C, Demark-Wahnefried W, Galvao DA, Pinto BM, et al. American College of Sports Medicine roundtable on eercise guidelines for cancer survivors. Med Sci Sports Eerc Jul;42(7): PubMed PMID: Epub 2010/06/19. eng. 4. Mishra SI, Scherer RW, Snyder C, Geigle PM, Berlanstein DR, Topaloglu O. Eercise interventions on health-related quality of life for people with cancer during active treatment. Cochrane Database Syst Rev. 2012;8:CD PubMed PMID: Epub 2012/08/17. eng. 5. Mishra SI, Scherer RW, Geigle PM, Berlanstein DR, Topaloglu O, Gotay CC, et al. Eercise interventions on health-related quality of life for cancer survivors. Cochrane Database Syst Rev. 2012;8:CD PubMed PMID: Epub 2012/08/17. eng. 6. Irwin ML, Crumley D, McTiernan A, Bernstein L, Baumgartner R, Gilliland FD, et al. Physical activity levels before and after a diagnosis of breast carcinoma: the Health, Eating, Activity, and Lifestyle (HEAL) study. Cancer Apr 1;97(7): PubMed PMID: Pubmed Central PMCID: Epub 2003/03/26. eng. 7. Courneya KS, Friedenreich CM. Relationship between eercise pattern across the cancer eperience and current quality of life in colorectal cancer survivors. J Altern Complement Med Fall;3(3): PubMed PMID: Cancercentrum R. Prostatacancer - Nationellt vårdprogram Available from: ogram/natvp_prostatacancer_v.1.0_ _final.pdf. 9. Riksplaneringsgruppen mot lymfödem IaC. Lymfödem - nationellt vårdprogram Available from: kkirurgisk%20klinik/plastik/vardprogram_lymfodem.pdf. 10. LSR. Riktlinjer för sjukgymnastiska interventioner för preoptimering av patienter som skall genomgå buk- eller thorakirurgi Available from: 7
8 er/dokument/riktlinjer%20tr%c3%a4ning%20inf%c3%b6r%20kirurgi.pdf. 11. Nici L, Donner C, Wouters E, Zuwallack R, Ambrosino N, Bourbeau J, et al. American Thoracic Society/European Respiratory Society statement on pulmonary rehabilitation. American journal of respiratory and critical care medicine Jun 15;173(12): PubMed PMID: Epub 2006/06/09. eng. 12. Wollmer. O. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lund: Studentlitteratur; Badr C, Elkins MR, Ellis ER. The effect of body position on maimal epiratory pressure and flow. The Australian journal of physiotherapy. 2002;48(2): PubMed PMID: Epub 2002/06/06. eng. 14. Jones AY, Dean E. Body position change and its effect on hemodynamic and metabolic status. Heart & lung : the journal of critical care Sep-Oct;33(5): PubMed PMID: Epub 2004/09/30. eng. 15. Deandrea S, Bravi F, Turati F, Lucenteforte E, La Vecchia C, Negri E. Risk factors for falls in older people in nursing homes and hospitals. A systematic review and meta-analysis. Archives of gerontology and geriatrics May-Jun;56(3): PubMed PMID: Epub 2013/01/09. eng. 16. Johnson A, Sandford J. Written and verbal information versus verbal information only for patients being discharged from acute hospital settings to home: systematic review. Health education research Aug;20(4): PubMed PMID: Epub 2004/12/02. eng. 17. Campbell SE, Glazener CM, Hunter KF, Cody JD, Moore KN. Conservative management for postprostatectomy urinary incontinence. Cochrane Database Syst Rev. 2012;1:CD PubMed PMID: Epub 2012/01/20. eng. 18. Clay L, Gunnarsson U, Franklin KA, Strigard K. Effect of an elastic girdle on lung function, intra-abdominal pressure, and pain after midline laparotomy: a randomized controlled trial. International journal of colorectal disease Jun;29(6): PubMed PMID: Epub 2014/01/29. eng. 19. Lee SH, Co KM, Grant R, Kennedy C, Kilbride L. Patient positioning (mobilisation) and bracing for pain relief and spinal stability in metastatic spinal cord compression in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2012;3:CD PubMed PMID: Epub 2012/03/16. eng. 20. Paley CA, Tashani OA, Bagnall AM, Johnson MI. A Cochrane systematic review of acupuncture for cancer pain in adults. BMJ supportive & palliative care Jun;1(1):51-5. PubMed PMID: Epub 2011/06/01. eng. 8
9 21. Lee MS, Kim KH, Shin BC, Choi SM, Ernst E. Acupuncture for treating hot flushes in men with prostate cancer: a systematic review. Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer Jul;17(7): PubMed PMID: Epub 2009/02/19. eng. 22. Loh J, Gulati A. The Use of Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation (TENS) in a Major Cancer Center for the Treatment of Severe Cancer-Related Pain and Associated Disability. Pain medicine (Malden, Mass) Feb 25. PubMed PMID: Epub 2013/02/27. Eng. 23. SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta Available from: Socialstyrelsen. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism Available from: SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet, en systematisk litteraturöversikt2007. Available from: Mengelkoch LJ, Martin D, Lawler J. A review of the principles of pulse oimetry and accuracy of pulse oimeter estimates during eercise. Physical therapy Jan;74(1):40-9. PubMed PMID: Epub 1994/01/01. eng. 27. Brooks D, Wilson L, Kelsey C. Accuracy and reliability of 'specialized' physical therapists in auscultating tape-recorded lung sounds. Physiotherapy Canada Physiotherapie Canada Winter;45(1):21-4. PubMed PMID: Epub 1993/12/04. eng. 28. Fagan TC, Conrad KA, Mayshar PV, Mackie MJ, Hagaman RM. Single versus triplicate measurements of blood pressure and heart rate. Hypertension Mar;11(3): PubMed PMID: Epub 1988/03/01. eng. 29. Lundeberg T, Lund I, Dahlin L, Borg E, Gustafsson C, Sandin L, et al. Reliability and responsiveness of three different pain assessments. J Rehabil Med Nov;33(6): PubMed PMID: Epub 2002/01/05. eng. 30. Åstrand P-O, Ryhming, I. A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during submaimal work. J Appl Physiol (7): Jones CJ, Rikli RE, Beam WC. A 30-s chair-stand test as a measure of lower body strength in community-residing older adults. Res Q Eerc Sport Jun;70(2): PubMed PMID:
10 32. Lanska DJ, Goetz CG. Romberg's sign: development, adoption, and adaptation in the 19th century. Neurology Oct 24;55(8): PubMed PMID: Epub 2000/11/09. eng. 33. Janda V, editor. Muskelfunktionsdiagnostik. Lund: Studentlitteratur; Stratford PW GC, Westaway MD, Binkley JM. Assessing disability and change on individual patients: A report of a patient specific measure.. Physiotherapy Canada 1995;47(4): Sullivan M, Karlsson J, Ware JE, Jr. The Swedish SF-36 Health Survey--I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med Nov;41(10): PubMed PMID: EuroQol--a new facility for the measurement of health-related quality of life. The EuroQol Group. Health Policy Dec;16(3): PubMed PMID: Epub 1990/11/05. eng. 37. Borg GA. Perceived eertion as an indicator of somatic stress.. Scand J Rehab Med 1970 (2-3): Borg GA. Psychophysical bases of perceived eertion. Med Sci Sports Eerc. 1982;14(5): PubMed PMID: FYSS: Svensk idrottsmedicinsk förening; Available from: 10
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Fysisk aktivitet vid cancersjukdom
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Fysisk aktivitet vid cancersjukdom Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Nedre bukkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Pulmonell Arteriell Hypertension Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna patienter med astma bronchiale i öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Kranskärlssjukdom Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Vuna med bronkiektasier Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Fysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Cystisk Fibros (CF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken,
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Benamputation Fysioterapi
2019-02-11 31071 1 (5) Sammanfattning Detta dokument förklarar fysioterapeutens roll för patienter som genomgått benamputation och avser ens fysioterapi, SÄS, Borås. Rehabilitering sker dels som inneliggande
Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS
Cancerrehabilitering Nationellt vårdprogram Fysioterapi Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS Fysioterapi och cancerrehabilitering från kunskapsunderlag 2014: Fysioterapeut bedömningar: Behandlingar/träning,
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sköra multisjuka äldre Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Minskad risk för cancer, 10-20% Stark evidens: Colon-, endometrie-, och
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bröstcancer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Bröstcancer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet
Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Bukaortaaneurysm Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Förskrivning av Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) för personer med smärta
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Hjälpmedelsservice 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingela Svensson Verksamhetsutvecklare Mathias Karlsson Områdeschef
Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling
Ingrid Demmelmaier Docent i fysioterapi Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling Referenser i urval Schmitz et al. 2010 ACSM Roundtable
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Resultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi
Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi Monika Fagevik Olsén, Adj professor, specialistsjukgymnast Verksamheterna för fysioterapi respektive kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sekundära lymfödem. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Sekundära lymfödem Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?
Är det bra att träna under pågående cancerbehandling? Yvonne Wengström, Onkologisjuksköterska, Professor Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Fysisk aktivitet och hälsa Allmänna positiva
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Skånes universitetssjukvård
Stark att opereras Metodutvecklingsarbete Skånes universitetssjukvård Johanna Jaran Leg sjukgymnast Johanna.jaran@skane.se Skånes universitetssjukvård Skånes universitetssjukvård Allmänna rekommendationer
Smärta efter bröstcancerbehandling (MC)
Smärta efter bröstcancerbehandling (MC) Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och under 2015 fick drygt 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer (1). Det utgör ungefär 30 procent
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom
Utbildningsdag för kontaktsjuksköterskor Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom Helena Igelström Leg. fysioterapeut, klinisk lektor Agenda Definition av fysisk aktivitet Rekommendationer för fysisk
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungcancer - slutenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungcancer - slutenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
RIKTLINJER FÖR ONKOLOGISKA OCH PALLIATIVA PATIENTER MED FATIGUE
1. Faktabakgrund 1.1. Defintion av fatigue Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid cancersjukdom och dess behandling och ett av de mest framträdande symtomen vid långt framskriden sjukdom. Fatigue
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Fysisk träning under adjuvant behandling
Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet
Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet Agenda Rehabilitering och träning av cytostatika patienter vid Arvika Sjukhus. Patient Case, erfarenhet på fysioterapi av
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter
Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom
Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom Helena Igelström Forskare, Leg. fysioterapeut Fysisk aktivitet Planerad, regelbunden fysisk aktivitet = träning 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid cancer?
Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Diabetes mellitus typ 2 Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungcancer
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungcancer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Funktionsområde Arbetsterapi och Fysioterapi, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Akupunktur vid cancersjukdom
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Akupunktur vid cancersjukdom Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi
Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Ulrika Ehn Leg arbetsterapeut/ dipl lymfterapeut Arbetsterapi Specialistvård Gävle Sjukhus 026-154773 ulrika.ehn@ Arbetar i slutenvården inom Arbetsterapi
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad
2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Vetenskapligt underlag
Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, 2010 - Exempel på forskningsprojekt och utvecklingsprojekt Jag har fått tillfredsställande information om vad jag själv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Hur vanligt är det med prostatacancer?
PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall
STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sjukdom eller skada i halsryggen
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Sjukdom eller skada i halsryggen Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Stroke = slaganfall WHO
Stroke Katharina Stibrant Sunnerhagen Professor, överläkare Rehabiliteringsmedicin, Inst. Neurovetenskap och Fysiologi ESPRM Senior fellow FESO Gäst professor Sunnaas Sykehus Norge Stroke = slaganfall
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Strategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Fysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet
Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan
Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-44464 Fastställandedatum: 2015-08-06 Giltigt t.o.m.: 2017-08-06 Upprättare: Martha E Meza Andrade Fastställare: Anna Gustavsson Blodsjukdom- Fysioterapi
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Allergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2015-05-26 Giltigt t.o.m.: 2017-05-26 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Anna Gustavsson Gastric by pass opererade,
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?
Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion
Stillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem
Uppdatering av vårdprogrammet för lymfödem Karin Johansson, sjukgymnast, docent. Lymfödemmottagningen Skånes onkologiska klinik, Skånes Universitetssjukhus i Lund Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt