Forskning i Sverige om natur och friluftsliv

Transkript

1 Forskning i Sverige om natur och friluftsliv Föreläsning vid Ph.d. sommerkurses om Forskning i Natur & Friluftsliv, Danmark, juni 2008 Peter Schantz FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö Åstrandlaboratoriet GIH Stockholm Sverige

2 disposition en pionjärernas tid en konsolideringsfas en nutid och en framtid 2007-

3 disposition en pionjärernas tid en konsolideringsfas en nutid och en framtid 2007-

4 skogligt beteendeinriktat fält Lars Kardell

5 förvaltningsinriktat fält Lars Emmelin

6 kulturgeografiskt - historiskt fält Klas Sandell

7 ett fält kring landskapsarkitektur och miljöpsykologi Patrik Grahn

8 fältet fysisk aktivitet och hälsa Peter Schantz

9 en pionjärernas tid beroende av enskilda individers initiativ inga riktade forskningsmedel inga intresseorganisationer inga konferenser inget samarbete isolerade kunskapsöar

10 disposition en pionjärernas tid en konsolideringsfas en nutid och en framtid 2007-

11 Bakgrund Idrottsutredningen 1998 Departementsskrivelsen Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer 1999 Paraplyorganisationen Friluftsorganisationer i Samverkan (FRISAM) bildades Naturvårdsverket uppdrag: verket skall se till att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas Regeringens skrivelse till riksdagen om naturvårdspolitik 2002

12 två utredningar lägger en grund för framtida forskning Peter Schantz Ulf Silvander Klas Sandell Lars Emmelin Klas Sandell Peter Fredman

13

14 definitionen av friluftsliv som utredningen utgått ifrån: vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling.

15 utredningens innehåll utbildnings- och forskningsläget i främst Sverige, men även Norge och Danmark exempel på internationell forskning, utanför Skandinavien forskningspropositioner och finansiering i Sverige bedömningar, överväganden och förslag gällande utbildning och forskning

16 Fram till i början av 1970-talet kan man notera ett mindre antal och främst fysiologiska studier av friluftsliv. Därefter inleds en långvarig forskningslinje på Kungl. Skogshögskolan i Stockholm med Lars Kardell som primus motor. Det är från den miljön som den första avhandlingen inom friluftsliv kom 1983.

17 Skogsvetenskap. Hultman, Sven-G * Skötseln av friluftsmarker och allmänhetens preferenser vad gäller skogsmiljöers lämplighet för friluftsliv. Pedagogik. Al-Abdi, Abdul-Muttalib * Förverkligas friluftsverksamhetens mål i gymnasieskolor i Stockholms innerstad? Fysiologi. Schantz, Peter G * Fysiologisk anpassning till långturer på skidor i fjäll- och skogsmiljöer. Landskapsarkitektur. Axelsson Lindgren, Christina * Upplevelser av skogsmiljöer liksom design av rekreationsmiljöer.

18

19

20 Landskapsarkitektur. Grahn, Patrik * Om hur människor upplever olika typer av parker och naturområden. Skogsvetenskap. Lindhagen, Anders * Utveckling och utvärdering av metoder för att studera allmänhetens nyttjande av stadsnära rekreationsskogar. Skogsvetenskap. Rydberg, Dan * Analyserar huruvida attityderna till olika skogsbestånd och dess skötsel varierar hos barn,tonåringar och studenter i skogsvetenskap. Kulturgeografi. Almstedt, Malin * Fysiska riksplaneringen och riksintressena för friluftslivet.

21 Kulturgeografi. Mels, Tom * De kulturella processer som är förknippade med omvandlingen av olika ytor av mark och vatten till nationalparker i Sverige. Skogsvetenskap. Lisa Hörnsten * Planering av rekreationsskogar, preferenser för skogsmiljöer på 1990-talet jämför med 1970-talet och planeringsteoriers tillämpbarhet. Skogsvetenskap. Fredman, Peter * Betalningsviljan i förhållande till hotade arter, närhet till rekreationsområden samt fjällturism samt dess påverkan av olika skötselåtgärder. Geografi och turism. Svanqvist, Berit K * I avhandlingen belyses vilka erfarenheter svenskarna har i form av vardaglig kontakt med naturen.

22 Kultur- och ekonomisk geografi. Appelblad, Håkan * Analys av förutsättningarna för att öka laxfiske i de älvar i övre Norrland dit fortfarande vild lax söker sig, samt effekterna av detta fiske på den lokala ekonomin. Idéhistoria. Rantatalo, Petra * Skolreserörelsen i förhållande till en bred samhällskontext, däribland friluftslivets formering som metod att fostra ungdomen. Engelska språket och engelsk litteratur. Sillanpää, Pia * Hur bilden av mellersta delen av Norge och Sverige formades av fenomenet The Scandinavian Sporting Tour. Geografi och turism. Brandin, Elisabeth * Kanotturism i Dalsland-Nordmarken -- hur dess praktiker växer fram och accepteras eller ifrågasätts och hur förhandlingarna kring dem sker mellan ett stort antal skilda typer av aktörer.

23 Det sammanlagda antalet doktorsavhandlingar inom friluftsliv mellan 1983 till 2003 är 16 st. fördelade på olika decennier: 1980-talet talet talet 7

24 Avhandlingar fördelade på ämnesområden: Engelsk litteraturvetenskap 1 Fysiologi 1 Idéhistoria 1 Kulturgeografi 4 Kultur- och ekonomisk geografi 1 Landskapsarkitektur 2 Pedagogik 1 Skogsvetenskap 5

25 Knappt 200 olika arbeten av forskningskaraktär har angivits och kategoriserats. De faller inom följande områden: besöks-, attityd- och beteendestudier ekonomi förvaltning historia och idéhistoria humanbiologi och medicin pedagogik relationer till friluftslandskapet rättsliga aspekter turism samt övriga Väsentligt fler arbeten samt ett stort utredningsmaterial har noterats, men av tidsskäl ej beskrivits i utredningen.

26 Utredningens förslag Inled ett långsiktigt arbete med att bygga upp friluftsliv/friluftslivsvetenskap i syfte att etablera det som ett självständigt flervetenskapligt akademiskt ämnesområde.

27 Skapa strukturella lösningar som ger utrymme för traditionell akademisk verksamhet med grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och därtill knuten forskningsverksamhet. Som ett första steg bör ett nationellt flervetenskapligt centrum för studier i friluftsliv inrättas.

28 Skapa kunskapsöversikter och -synteser inom centrala områden av den friluftsforskning som har genomförts. Stimulera till fortsatt forskning inom existerande forskningsfält. Stimulera till en ämnesmässig breddning av friluftsforskningen.

29 Överväg inrättandet av en nationell forskarskola med inriktning på friluftsliv. Skapa regelbundna konferenser om friluftslivsforskning.

30 en konsolideringsfas beroende av individers och statens initiativ riktade utredningsmedel från staten intresseorganisationer verkar proaktivt isolerade kunskapsöar etablerar kontakt initiativ till forskningskonferenser

31 disposition en pionjärernas tid en konsolideringsfas en nutid och en framtid 2007-

32 Lars Emmelin Klas Sandell Peter Fredman Friluftsliv i förändring finansierat av Naturvårdsverket

33 Studie av svenskt friluftsliv Friluftslivets utövande och mönster Tätortsnära friluftsliv Fysisk planering för friluftsliv Friluftsliv och naturvård Friluftsliv, turism och regional utveckling

34

35 lärobok om friluftsliv

36 idrotts/friluftspedagogiskt fält Johan Arnegård Erik Backman

37

38 European Science Foundation Cooperation in Science and Technology (COST)

39 Final conference in Hamar-Elverum augusti 2008 see conferences in Norway at:

40 en nutid och en framtid riktade, omfattande forskningsmedel från staten intresseorganisationer fortsätter att verka proaktivt kunskapsöar etablerar alltmer av kontakt nordiskt och europeiskt samarbete forskningskonferenser organiseras forskningen breddas försök att etablera forskarskola

41 varthän? forskning avnämare forskning utbildning utbildning forskning

42 varthän? forskning utbildning uteffekt

43 temaområdet rörelse, hälsa & miljö tre ledord: fysisk aktivitet/idrott folkhälsa hållbar utveckling

44 undervisning rörelse hälsa miljö

45 tack för er uppmärksamhet