(j) VBBVIAK. SVALÖVS KOMMUN. Dnr... f!.. k.. f..:.. ~i~... SVALÖVS KOMMUN. EFTERSÖKNING AV NEDGRÄVDA TANKAR l KÅGERÖD

Transkript

1 SVALÖVS KOMMUN Mijö o häsoskyddakontor Ink g Dnr... f!.. k.. f..:.. ~i~... SVALÖVS KOMMUN EFTERSÖKNING AV NEDGRÄVDA TANKAR KÅGERÖD (j) VBBVIAK.

2 SVALÖVS KOMMUN EFTERSÖKNING AV NEDGRÄVDA TANKAR I KÅGERÖD INNEHÅLLsFÖRTECKNING. ORIENTERING 2. BAKGRUNDSINFORMATION 3. U1FÖRDA UNDERsÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER 4. SLUTSATSER 2 4 BILAGOR A B Detektering av eventuea nedgrävda tankar inom gama mejeriområdet, Kågeröd Lokaiserade och friagda ståtankar GAL/9104

3 SVALÖVS KOMMUN EFTERSÖKNING AV NEDGRÄVDA TANKAR I KÅGERÖD. ORIENTERING VBB VIAK har på uppdrag av Svaövs mijö- och häoskyddskontor genomfört en undersökning av gama mejeriområdet i Kågeröd med syfte att detektera, okaisera och friägga förmodade nedgrävda tankar faststäa tankarnas innehå i samråd med berörda myndigheter vidtaga erforderiga åtgärder undersöka om äckage från tankarna förekornmit Mijö- och häsoskyddskontoret har erhåit uppgifter om de nedgrävda tankarna från en f d anstäd vid den fabrik som fram ti 1956 bedrev ivsmedesindustrie verksamhet på det undersökta området. 2. BAKGRUNDSINFORMATION Under perioden bedrev Vaniko, ett dotterboag ti Mazetti, tiverkning av vaniin på ovannämnda område i Kågeröd. Vaniinet användes som smakämne i oika ivsmedesprodukter och framstädes ur nejikoja. Touen och nitrobensen ska ha använts i framstäningsprocessen. De ovannämnda tankarna instaerades 1948 och pacerades ca 0,5 m under markytan i ansutning ti fabriksbyggnaden. En större tank, tryckkär med påttjockek ca 10 mm och en voym på ca 5 m 3, användes för agring av nitrobensen. Två mindre tankar, med påttjockek ca 3-5 mm och en voym på ca 3 m 3 användes för agring av touen. Från tankarna fanns edningar ti käaren i fabriken, där pumpar förde ösningsmeden vidare upp i byggnaden. Då verksamheten upphörde 1956 vidtogs förmodigen, som enda åtgärd, en kapning av in- och utgående edningar ti tankarna. Inga kända dumpningar eer större spi ti marken har ägt rum. Processavfa spoades ut i avoppet GAL/9104

4 Ovanstående uppgifter har ämnats av den f d anstäde vid fabriken, under den aktuea tidsperioden, som kontaktat mijö- och häsoskyddskontoret angående tankarna. Det är troigt att även aniin har tiverkats på patsen, då nitrobensen utgör råvaran vid aniinframstäning. Nitrobensen kan av strukturkemiska skä knappast ha använts vid syntes av vaniin och förmodigen ej heer som ösningsmede i processen. Touen uppges ha använts som ösningsmede vid omkristaisation. Det bedömdes som troigt att tankarna kan ha tömts på ösningsmede och sedan fyts med sand. Dyika åtgärder är vaniga då tankar beägna under jord avses att igga kvar efter avsutad användning. 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH ÅTGÄRDER Arbetet ineddes den 22 februari med en avsökning av det akuteia området med två typer av metadetektorer; magnetometer och stångsingram, efter att området avspärrats den 19 februari. Denna de av uppdraget har tidigare avrapporterats. Rapporten återfinns i biaga A. Utgående från resutatet av mätningen med metadetektorerna påbörjades grävningar i området under edning av VBB VIAK den 19 mars. Persona från räddningstjänsten i Svaöv föjde arbetet den 19:e och 20:e mars. Två betongmurar, varav en mur tihörde sjäva fabriksbyggnaden och den andra förmodigen tihörde en käare beägen inti byggnaden, påträffades reativt omgående. I inedningsskedet grävdes även en betongpatta fram, viken gav ett förviande intryck då det antogs att tankarna troigtvis ej var beägna under pattan (biaga B). Den första tanken (betecknad N) okaiserades under eftermiddagen den 19 mars. Storeken uppskattades ti ca 10 m 3 och tanken antogs motsvara agerkäret för nitrobensen. Inti denna tank grävdes en mindre tank fram (T1), med en voym på ca 3 m 3 Via en öppen röransutning i tanken noterades en kraftig ukt av touen. Vätskenivån i tanken motsvarade en voym av Tankarna påträffades ca 1,5 m under markytan. Under förmiddagen den 20 mars okaiserades den tredje tanken (T2), under den ovannämnda betongpattan och ca 2 m under markytan. Voymen uppskattades ti ca 5 m 3 Samtiga tre okaiserade GAL/9104

5 tankars positioner överensstämde het med resutaten från avsökningen med metadetektorerna och med uppgifterna från den f d anstäde vid fabriken. Paceringen framgår av biaga B. Manuckorna på tankarna N och T2 öppnades med rörtänger, av säkerhetsskä av räddningstjänstens persona iförda kemskyddsdräkter, varefter det konstaterades att även dessa tankar innehö vätska. Prov uttogs ur samtiga tankar. Utgående från vätskornas ukt bedömdes tank N innehåa nitrobensen och tank T2 touen i vattenösning. Vätskevoymerna uppskattades ti ca 2 m 3 (N) respektive (T2). Efter samråd mean VBB VIAK, änsstyresen och mijö- och häsoskyddskontoret besöts att tankarna omgående borde tömmas samt yftas upp ur marken. Saneringsföretaget Syvan och Qvibeius AB kontaktades varefter vätskeinnehået i tankarna pumpades ur under eftermiddagen. Innehået omhändertogs som mijöfarigt avfa och vidarebefordrades ti SAKAB för destruktion. Under förmiddagen den 21 mars friades tankarna het och yftes upp ur marken. Tankarna omhändertogs av Sywans för rengöring och skrotades därefter. Fakta kring de tre tankarna framgår av tabe nedan. Tabe Observerade data för de påträffade tankarna. Innehået har faststäts efter anays (angivet värde avser haten i vatten) Beteckn N T1 T2 Godstjockek Tankvoym Vätskevoym Innehä mm m' m' Nitrobensen mg/ Touen mg/ ,2-100% O,tJ02..0,003-9 Efter att tankarna yfts upp ur marken kunde en visue inspektion göras. Det bedömdes att tankarna inte var angripna av rost och att äckage ej hade förekommit. För att ytterigare karägga om äckage skett uttogs sex markprov i ansutning ti undersidan av tankarna. Proven uttogs huvudsakigen inti tankarnas kortsidor, då äckagerisken befaras som störst där sammanfogning av käret har skett. Provtagningsområdet begränsades av att vätska spides vid provtagningen i tankarna, väster om tank N och öster om T (biaga B) GAL/9104

6 Markprovens anaysresutat framgår av tabe 2 nedan. Förutom nitrobensen och touen har i utnyttjad anaysmetod (gaskromatografi) även ev förekomst av andra aromatiska koväten sökt faststäas. Tabe2 Markprovtagning inti de påträffade tankarna. Provpunktbeteckningar enigt biaga B Prov- Djup 1 ) punkt m under markytan 3,1 2 3,1 3 3,1 4 3,1 5 3,2 6 3,2 Jordart Nitroben- Touen Övriga Torrsen mg/kg aromater substans mg/kg mg/kg % moränera, < < ej pävisbart 62,7 fynads massor moränera, < < ej pävisbart 73,2 fynadsmassor grus < < ej påvisbart 42,8 moränera, < < ej pävisbart 84,8 fynadsmassor moränera, < < ej pvisbart 78,2 fynadsmassor moränera, < < ej pävisbart 54,9 fynadsmassor ) Under samtiga tankar fanns en gjuten betongpatta, gemensam för N och T. Angivet provtagningsdjup sammanfaer med pattans position En kontrogrävning i ett mindre område söder om fabriksbyggnaden utfördes den 21 mars, då avsökningen den 22 februari även här givit indikationer på metaföremå i marken (biaga A). Indikationerna förorsakades av en påtdörr som påträffades ca 0,5 m under markytan. 4. SLUTSATSER Den utförda undersökningen tyder inte på att marken kring de påträffade tankarna är förorenade av ösningsmedeinnehået i dessa. I uttagna markprov har aromatiska koväten ej kunnat påvisats. Tankarna förefö vid visue inspektion het intakta, inga tecken på rostangrepp med åtföjande äckagerisk kunde observeras GAL/9104

7 Med hänsyn ti ovanstående bedömes risken för att grundvattnet ska vara kontarninerat av den ovan beskrivna industriverksamheten som högst osannoik. Om ytterigare säkerhet angående grundvattnets kvaitet eftersträvas, bör grundvattnets födesriktning i området karäggas och representativt uttagna prov anayseras. VBB VIAK. Mijöteknik Division Vatten & Mijö fmt--- Kas Andersson GAL/9104

8 Biaga A SVALÖVS KOMMUN Detektering av eventuea nedgrävda tankar inom gama mejeriområdet, Kågeröd

9 SVALÖVS KOMMUN DETEKTERING AV EVENTUELLA NEDGRÄVDA TANKAR INOM GAMLA MEJERIOMRÅDET, KÅGERÖD BAKGRUND Enigt uppgifter från en f d anstäd vid Mazetti i Kågeröd skue tankar eventuet innehåande giftiga kemikaier ha grävts ner inom gama mejeriområdet i sutet av 40-taet eer i början av 50-taet. På uppdrag av Svaövs kommun, Mijö- och häsoskyddsförvatningen, har VBB VIAK utfört undersökningar inom det aktuea området i syfte att detektera eventuea nedgrävda tankar. METOD För att detektera eventuea nedgrävda tankar användes två oika instrument av typen metadetektorer: magnetometer och stångsingram. Vid mätning med magnetometer utnyttjas förhåandet att föremå som innehåer magnetiskt materia, t ex järn eer stå, ger upphov ti ett okat magnetfät, en s k anomai. Genom att mäta den magnetiska intensiteten med en magnetometer kan eventuea anomaier detekteras och det sarmoika äget för ett nergrävt magnetiskt föremå anges. stångsingramen utnyttjar eektromagnetisk induktion. Instrumentet sänder ut ett eektromagnetiskt fät viket tränger ner i grunden och indikerar eektriska strömmar i eektriskt edande föremå. Induktionsströmmarna ger upphov ti ett okat magnetiskt fät, dvs en anomai, viket registreras av instrumentet. För både magnetometern och stångsingramen gäer att anomaiernas storek och utseende beror av föremåets storek, materiaegenskaper och nedgrävningsdjup. UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING Mätningarna utfördes ängs profier vika utgick från en stakad basinje, se Biaga. Mätningarna ängs profierna utfördes med ett mätpunktsavstånd på 2,5 m och avståndet mean profierna var 2,5 m.!30513.glr/9102

10 RESULTAT Två områden med tydiga anomaier har kunnat okaiseras, A respektive B, se Biaga 2 och 3. Område A bedöms utgöra äget för en raserad industribyggnad. Anomaierna orsakas troigen av metaföremå som armeringsjärn, ståbakar m m. I områdets södra de (A') finns anomaier som kan ha annat ursprung. Område B är beäget strax N om den antagna raserade byggnaden. Anomaiernas karaktärer och ägen är sådana att de bedöms kunna orsakas av nedgrävda ståtankar. REKOMMENDATIONER Grävningar bör utföras för att kontroera vad som ger upphov ti anomaierna inom i första hand områdena A' och B. Läget för rekommenderade kontrogrävningar framgår av Biaga 4. VBB VIAK Division Vatten & Mijö GLR/9102

11 BILAGA 1 '..., BASLINJE ' \', /, '-/' J

12 ANOMALIER DETEKTERADE MED MAGNETOMETER RESP STÅNGSLINGRAM BILAGA ~2 MAGNETOMETER ~---- -~~- {..:.,:;;; o Intensitet över SOOOOgamrna Maxvärde över st JOO resp gamrna / / / o ' " A ~o:r ' ',._, "- N STÅNGSLINGRAM (). ~1axvärde Konduktivitet över 1 kohm över 2 resp 3 kohm ofooo ~ ' -,: / i~o '

13 ,. '. _:_..:~..:.t,:_~,~:.._'~:-":.:..,.-: ~ BILAGA 3 i t..._.,;_,- ANOMALI OMRÄDEN \

14 BILAGA 4 LÄGE KONTROLLGRÄVNINGAR, REKOMMENDATION ojooo /

15 BILAGA B O /045 N BASL IN JE CD F d fabriksbyggn. 0/030N VBBVIAK H~~ ~~~~ _ SVA LÖVS KOMMUN GAMLA MEJ E R OMRÅDET -~H JEPPSSON "~IsA_ LOKALISERADE OCH FRILAGDA_ ~- _STÅLTANKAR.. MA. MO

16 (}) VBBVIAK Vär ref / /ga Mamö Svaövs kommun Mijö- och häsoskyddskontoret Att: Tomas Arnström Box SVALÖV SVALOVS KOMMUN MIIJ6 o h41aoskycdakontor Ink Dnr. 9.f..:.r..!..:.t~.f...,... Detektering av eventuea nedgrävda tankar inom gama mejeriområdet, Kågeröd - Utökad undersökning Enigt överenskommese med Er vid möte 1/3 i Svaöv har en utökad undersökning med magnetometer och stångsingram utförts V och SV om tidigare undersökt område, fram ti grunden för nytt kontorshus. Metod För att detektera eventuea nedgrävda tankar användes två oika instrument av typen metadetektorer; magnetometer och stängsingram. Vid mätning med magnetometer utnyttjas förhåandet att föremå som innehåer magnetiskt materia, t ex järn eer stå, ger upphov ti ett okat magnetfät, en s k anomai. Genom att mäta den magnetiska intensiteten med en magnetometer kan eventuea anomaier detekteras och det sannoika äget för ett nergrävt magnetiskt föremå anges. stångsingramen utnyttjar eektromagnetisk induktion. Instrumentet sänder ut ett eektromagnetiskt fät viket tränger ner i grunden och indikerar eektriska strömmar i eektriskt edande föremå. Induktionsströmmarna ger upphov ti ett okat magnetiskt fät, dvs en anomai, viket registreras av instrumentet. För både magnetometern och stångsingramen gäer att anomaiernas storek och utseende beror av föremåets storek, materiaegenskaper och nedgrävningsdjup. VBB VIAKAB Krusegränd 42 C, Box 21012, MALMÖ. Teefon: Teefax:

17 (j) VBBVIAK Undersökningarnas omfattning Mätningarna utfördes ängs profier vika utgått från en stakad basinje, se biaga. Profierna 12,5N ti 40N har mätts från en startpunkt 20 m V om basinjen fram ti Bygatan aternativt husgrunden, se biaga 2. Profierna 42,5N ti 55N har påbörjats ängre österut, för att ansuta ti tidigare mätningar, och mätts fram ti husgrunden, aternativt fastighetsgränsen eer annat hinder. Mätningarna har utförts med ett mätpunktsavstånd på 2,5 m och avståndet mean profierna var 2,5 m. Resutat Ett anta anomaier har registrerats, se biaga 3. Anomaierna är i huvudsak beägna inom området för raserade industribyggnader och det är troigt att de orsakas av metaföremå som armeringsjärn, stårör m m. Två grupper av kraftigare anomaier, C respektive D, kan urskijas. Dessa bedöms orsakade av större föremå som ståbakar, större järnrör, brunnsock o dy. Två mindre anomaier, E och F, bedöms orsakade av ock ti nedstigningsbrunn respektive vattentank. Sammanfattning Registrerade större anomaier sammanfaer vä med vad som bedöms vara de raserade industribyggnadernas äge. Sannoikt orsakas anomaierna av diverse konstruktionsdetajer. Två mindre anomaier orsakas sannoikt av brunnsock respektive vattentank. För att säkert avgöra vad som orsakar anomaierna behövs emeertid kontrogrävningar. Med vänig häsning VBB VIAK Division Vatten & Mijö /:;2?:

18 BILAGA 1 BASLINJE s~~. L ~------

19 MÄTPROFILER BILAGA 2 so w 40H 30H 20W 10W ~0/050 N staket 0/040 N Husgrun 0/030 N 0/020 N Bygatan 0/01 O N 0/000

20 ANOMALIER DETEKTERADE MED MAGNETOMETER RESP STÅNGSLINGRAM BILAGA 3 SQW -to w 3pw 2pw 1pw 0/010N MAGNETOMETER /OOON Intensitet över gamma Maxvärde över o resp gamma STÅNGSLINGRAM Maxvärde över X 2 resp 3 kohm- 1