Rätt väg för juridiken? Verksamhetsberättelse för ansvarsbiblioteket i juridik 2002 Stockholms universitetsbibliotek

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kungliga biblioteket BIBSAM Box Stockholm Rätt väg för juridiken? Verksamhetsberättelse för ansvarsbiblioteket i juridik 2002 Stockholms universitetsbibliotek Ekonomisk redovisning Projekt Budgeterat Beräknat utfall 1. Projektledning, administration, Sub Iura, frågelåda 2. Referensgruppsmöten Rättskällan Utveckling av webbaserad undervisning 5. Arbete med upphandling Seminarium och självvärdering Summa Projektledning, administration, Sub Iura, frågelåda Huvudansvarig för ansvarsbiblioteket har varit Catarina Ericson-Roos, chef för Enheten för litteraturförsörjning, samt Ingrid Kabir, chef för den juridiska gruppen vid SUB. Gunnel Jarbrant har samordnat, kallat till möten och skrivit minnesanteckningar. Projektledning har kostat enligt budget. Strukturen för Sub Iura har förändrats så att nya notiser läggs in löpande i nyhetsbladet för året. Seminarium och självvärdering Ett seminarium anordnades med anledning av den självvärdering som begärts in av BIBSAM. Inbjudna till detta var bibliotekarier vid juridiska bibliotek både inom och utanför universitets- och högskolevärlden. Vid seminariet diskuterades informationsförsörjningens behov ur student-, forskar- och biblioteksperspektiv. Roger Persson, ställföreträdande prefekt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, redogjorde för sin syn på ämnet i ett samtal med Catarina Ericson-Roos och i diskussion med gruppen. Resultatet av dagen har redan redovisats i självvärderingsrapporten Back to basics rätt väg för juridiken? och upprepas därför inte här. Kostnaderna för seminariet blev lägre än budgeterat.

2 Referensgruppsmöten En ny referensgrupp tillträdde I den nya gruppen finns nu representanter också för forskarsidan. Gruppen har fungerat mycket bra. Representanterna har varit aktiva, engagerade och kommit med goda tankar och idéer. Vi kan däremot se att det är svårt för forskarrepresentanterna att ha tid och att känna motivation för att delta vid alla möten. Det går inte alltid att undvika specialiserade biblioteksdiskussioner av ett slag som knappast engagerar en forskare. Gruppen har hållit två möten, den 9 april i Jönköping och den 30 september i Stockholm. Gruppen har bestått av Catarina Ericson-Roos (ordf, SUB) Gunnel Jarbrant (sekr, SUB, tjl under våren) Inger Hjelm (Högskolebiblioteket i Jönköping) Karin Jönsson (Juridiska biblioteket, Lunds universitet) Ingrid Kabir (SUB) Riita Kairakari (Umeå UB) Mats Lindqvist (Göteborgs UB) Olle Mårsäter (Juridiska institutionen, Uppsala universitet) Roger Persson Österman (Juridiska institutionen, Stockholms universitet) Marianne Öberg (Högsta Domstolens bibliotek samt Juridiska biblioteket, Uppsala UB) Utveckling av webbaserad undervisning Inom juridiken finns ett stort behov av utbildning i att kunna söka de juridiska källorna, kritiskt värdera dem och kreativt använda dem. Ett område där detta är särskilt påtagligt är det svenska offentliga trycket. Den traditionella biblioteksundervisningen är personalkrävande och ett webbaserat utbildningsmaterial skulle ge ett värdefullt stöd. Vi ansökte därför om medel för att utveckla ett verktyg som skulle kunna vara ett stöd i utbildningen i informationskompetens vid användningen av det svenska offentliga trycket. Avsikten var att utbildningspaketet skulle kunna användas vid andra juridiska bibliotek i Sverige samt inom Nätuniversitetet. Idén hade diskuterats och förankrats vid referensgruppens möte under hösten En projektorganisation tillsattes med en bibliotekarie och jur kand inom den juridiska gruppen som projektledare. I projektgruppen fanns en IT-pedagog från universitetets pedagogiska utvecklingsenhet samt bibliotekets undervisningsansvariga. Även en referensgrupp sattes samman med representanter från bl a bibliotek och institutioner. Våren användes för att bygga upp kompetens, att studera olika undervisningsplattformar, att göra en preliminär plan för hur resurserna skulle redovisas, diskutera det pedagogiska upplägget samt besöka andra bibliotek med liknande verktyg. Vid referensgruppens möte i april informerade Karin Jönsson om att Juridiska biblioteket i Lund redan utvecklat ett liknande program i samarbete med institutionen! Det blev därmed inte meningsfullt att fortsätta arbetet i den form det var planerat. Ett besök gjordes i Lund för att få en presentation av programmet Lagstiftningsstafetten. Programmet bestod av två delar, en del som var tänkt att läggas ut fritt på nätet för att kunna användas av institutionens distansstuderande och en andra del som endast skulle användas på institutionen. Denna andra del var kopplad till själva undervisningen och innehöll bl a direkta inspelningar av lärarledda lektioner. Vi såg

3 möjligheter att lyfta över projektet till Lund under förutsättning att hela programmet släpptes fritt på nätet samt generaliserades så att varje institution skulle kunna lägga in sin egen undervisning och sina egna lärare i programmet. Ett andra besök gjordes för att föra diskussionen vidare. Ansvarig i Lund ombads inkomma med kostnadskalkyl för att ta över projektet. Efter det andra mötet stod det klart att det inte var möjligt att lägga ut projektet till Lund av följande skäl: o Man ville inte ha den projektorganisation som krävdes, d v s att ansvarsbiblioteket i juridik hade övergripande ansvar, att både styrgrupp och referensgrupp skulle vara nödvändiga, att projektet måste anpassas till de villkor som gäller generellt för ansvarsbiblioteksprojekt. o Man ansåg att en initial kostnad av ca 350 tkr var minimum för att göra de nödvändiga förändringarna och anpassningarna. o Man var tveksam till att ta på sig det långsiktiga ansvaret att tekniskt underhålla och innehållsligt uppdatera en nationell resurs och ville se ekonomiska garantier för detta. Vid halvårsskiftet slutade Jenny Widmark, den bibliotekarie som lett projektet. Vi såg då inga möjligheter att fortsätta projektet inom ansvarsbibliotekets ekonomiska ramar. Endast 60 tkr av de budgeterade 120 tkr har därför använts. Upphandling Arbetet med projektet nationell upphandling av databasen Thomson Faktas digitala rättsinformation fick en positiv avslutning under verksamhetsåret. I december fördes projektet i hamn. Ett treårsavtal slöts mellan Stockholms universitetsbibliotek och Thomson Fakta. Tretton universitets- och högskolebibliotek, inklusive SUB, har därmed fått campusaccess till databasen. Det var år 2001 som Stockholms universitetsbibliotek fick i uppdrag av BIBSAM att undersöka vilka databaser och tidskrifter som skulle kunna vara aktuella att upphandla för ett konsortium bland de s k BIBSAM-biblioteken. En förfrågan sändes ut till berörda bibliotek om vilka databaser som ansågs viktiga att upphandla nationellt. Sju alternativ gavs. Svaren visade att Infolex prioriterades, följt av Lexis och Westlaw. Fakta Info Direkt (numera Thomson Fakta) lanserade under hösten 2001 ett databaspaket Thomson Faktas digitala rättsinformation bestående av delarna Juridisk nyhetsinformation, Karnov, Infolex & Proplex, EU-rätt och Westlaw International. I december 2001 inleddes förhandlingar med Thomson Fakta om detta paket. Bakgrunden till uppdraget och BIBSAM:s avtalsprinciper presenterades, likaså bibliotekens önskemål. Turerna blev många. Den centrala punkten i diskussionerna med leverantören blev innehållet i Westlaw International. I den prenumeration som bl a Stockholms universitetsbibliotek hade vid tidpunkten för förhandlingarna gavs även access till en mängd databaser ur den stora Westlaw-basen. Utan varsel stängdes plötsligt väsentliga databaser av. Stor vikt fick därför läggas vid att klargöra vad som ingick/inte ingick i Westlaw International.

4 Till sist slöts ett treårsavtal mellan Stockholms universitetsbibliotek och Thomson Fakta. Kostnaderna fördelas mellan biblioteken, dels efter antalet till konsortiet anslutna bibliotek, dels efter antalet helårsstudenter i juridik år 2001 plus grundlicens. Konsortiet är öppet för nya deltagare. Huvudsyftet med upphandlingen har givetvis varit att få tillgång till databasen till lägre kostnad och bättre villkor än om varje bibliotek förhandlat för sig. Den exakta förtjänsten är omöjlig att säga. Leverantören har erbjudit 10% rabatt jämfört med om vi tecknat ettårsavtal. Ett annat mål med upphandlingsarbetet har varit att bygga upp en förhandlingskompetens inom ansvarsbiblioteket. Under arbetets gång har Stockholms universitetsbibliotek haft nära kontakt med och stor hjälp av BIBSAM:s personal. Rättskällan, sammanfattning och utvärdering Varför en portal? Behovet av en samlad, strukturerad och sökbar ingång till ämnesresurser har växt fram på biblioteken i takt med ökningen av Internetresurser. Arbetet med att bygga upp den juridiska ämnesportalen Rättskällan har hela tiden pågått i samarbete med andra bibliotek. Medverkande bibliotek är juridiska bibliotek eller universitets- och högskolebibliotek där det finns juridiska samlingar till stöd för undervisning inom något av juridikens rättsområden. Fritt tillgängliga juridiska resurser på Internet registreras i ett formulär, som baserar sig på Dublin Core formatet för registrering av nätresurser. Trots en initial vilja till samordning mellan bibliotekarier som arbetar med portalerna Agora, Samwebb och Rättskällan kunde inte ett gemensamt registreringsformulär skapas. Anledningen var bl a brist på tid att arbeta fram ett gemensamt formulär. Det var mycket angeläget för alla att komma igång med registreringsarbetet och presentera ett resultat i form av en sökbar databas och en ämnesstruktur. Beskrivning Ämnesstrukturen i Rättskällan består av en ämneskatalog med 47 rättsområden. Därutöver finns statiska html-sidor med länkar till nationell rätt, juridiska referenskällor och en guide till vanligt förekommande frågor (FAQ). Det finns sex ämnesredaktörer vid Stockholms universitetsbibliotek och tio vid andra universitets- och högskolebibliotek. Varje ämnesredaktör ansvarar för några rättsområden och registrerade poster blir omedelbart sökbara i basen. Ingrid Kabir, som är projektledare, har sammankallat till träffar två gånger per år. Frågor som då diskuterats är layout, struktur, brev med länktips från användare, innehåll och marknadsföring av portalen. Även utbildningsinsatser för nya redaktörer har genomförts. Basens storlek har diskuterats. Målet är att basen ska vara liten och lätt att underhålla, inte mer än ca 600 poster. I slutet av 2002 innehöll den 585 poster. Om även antalet länkar i de statiska html-sidorna räknas in finns ungefär 750 poster. Effekt och resultat Arbetet med Rättskällan har skapat ett nätverk biblioteken emellan. Systemet med externa ämnesredaktörer kan vara sårbart om arbetet inte stöds av ansvariga vid

5 bibliotek eller fakultet/institution. Pengar till arbetet ges till ansvarsbiblioteket för underhåll och utveckling av basen, ansvar för samordning av ämnesredaktörernas arbete, ansvar för funktioner som Verktygslådan och FAQ samt urval och inläggning av nya poster. SUB sköter bevakning och inläggning av 25 rättsområden medan övriga bibliotek delar på övriga 22. Omdöme vid utvärdering Under hösten 2002 gjordes en enkätundersökning för att undersöka hur Rättskällan används. 15 enkäter delades ut till respektive institution vid följande universitet och högskolor: Juridiska biblioteket i Uppsala, Juridiska fakultetsbiblioteket i Lund, Umeå universitetsbibliotek, Linköpings universitetsbibliotek, Ekonomiska biblioteket i Göteborgs, Internationella handelshögskolan i Jönköping samt vid Stockholms universitetsbibliotek. Ämnesredaktörerna vid respektive bibliotek ansvarade för att dela ut enkäter samt samla in enkätsvar. Av totalt 105 utdelade enkäter inkom endast 22 svar! Resultatet visar att Rättskällan är känd och används vid de juridiska institutionerna i Uppsala, Stockholm och Lund. Hälften svarar att de använder portalen varje vecka eller då och då. Nedslående resultat kommer från Linköping, Jönköping och Göteborg där inte någon alls använt eller känt till Rättskällan. På frågan Använder du andra portaler? svarar hälften att de använder andra portaler. Det visar att forskare och studenter känner till att det finns portaler och att de kan ha nytta av att använda dem. Goda marknadsföringsstrategier från Uppsala, Stockholms och Lund behöver användas för att göra Rättskällan mer känd och använd. Arbetet 2002 Portalarbetet har tagit mer tid än planerat. Särskilt kom den nya layouten och justeringen av databasen kom att bli mer omfattande än beräknat. Personalkostnader (bibliotekarier och IT-personal) överstiger därför budgeterade medel. Stockholm dag som ovan, Catarina Ericson-Roos