Vardagen och miljön. Konsumentverket: Ingela Dahlin. Datum: 19 augusti, Copyright: 2009 Synovate Sweden. S-nr:

Transkript

1 Vardagen och miljön Konsumentverket: Ingela Dahlin Synovate: Nicklas Källebring Datum: 19 augusti, 2009 Copyright: 2009 Synovate Sweden S-nr: Synovate

2 Innehåll Sidan Inledning 2 Om undersökningen 2 Livsmedel 3 Resor 8 Boende, hemelektronik och vitvaror 25 1

3 1. Inledning Synovate har på uppdrag av Konsumentverket genomfört en postal enkät undersökning under våren Undersökningen omfattar ca 175 frågeställningar som handlar om vardagen och miljön med fokus på frågor som belyser livsmedel, resor, vitvaror och hemelektronik 2. Om undersökningen Metod Undersökningen genomfördes via en postal enkät. Tre påminnelser skickades ut i form av ett brev och en bifogad enkät. Frågeformulär Konsumentverket tog fram ett första utkast till frågeformulär som sedan bearbetades av Synovate innan enkäten skickades ut. Frågeformuläret bestod av ca 175 frågeställningar och omfattade 12 A4-sidor som trycktes i fyrfärg. Målgrupp och urval Målgruppen för undersökningen var allmänheten år. Ett slumpmässigt urval omfattande individer hämtades från SPAR-registret. Urvalet levererades av PAR. Fältperiod Undersökningen genomfördes under maj-juli Omfattning, svarsfrekvens och bortfall Av de personer som ingick i urvalet har 765 personer besvarat enkäten. Svarsfrekvensen uppgår till 41 procent. För ytterliggare information om bortfall mm hänvisar vi till den tekniska rapporten. Vägning Resultaten i denna rapport har vägts så respondenterna motsvarar den faktiska sammansättningen av målgruppen vad avser kön, ålder och geografi. I den tekniska rapporten redovisas hur vägningen har genomförts och hur viktmatrisen har varit konstruerad. 2

4 3. Livsmedel 3.1 Bortkastade livsmedel Livsmedel: Nästan hälften uppger att man slänger mindre än 5 procent av de livsmedel man köper L1) Hur stor andel av de livsmedel ni köper i ditt hushåll brukar ni kasta (för att de blivit för gamla, att ni inte orkar äta upp eller liknande)? Mer än 50 % Mellan % Mellan % Mellan 5-10 procent Mindre än 5 procent 4 Nästan hälften, 48 procent, uppger att man slänger mindre än 5 procent av de livsmedel man köper. 35 procent uppger att man slänger mellan 5 och procent, 13 procent att man slänger mellan 11 och 25 procent och 4 procent uppger att man slänger 26 procent eller mer av de livsmedel man köper. I undersökningen ställde vi en fråga om hur olika typer av information skulle påverka hur mycket av sina inköpta livsmedel som man kastar. Ingen av de fyra informationsområdena som vi frågade om har, enligt respondenterna, någon större effekt på hur mycket mat man kastar. Skillnaden i vilken effekt de olika åtgärderna skulle har är mycket liten och skillnaderna är inte signifikanta. Medelvärde (0-10) (0=kasta mycket mindre, 10=kasta mycket mer) Information, t ex om hur mycket pengar som kan sparas in 3,9 genom att kasta mindre mat Information om hur står klimatpåverkan från kastad mat är 3,8 Matlagningstips kring goda rätter av restmat 3,7 Information om vad bäst före datum innebär 3,9 3

5 3.2 Ekologiska livsmedel I undersökningen frågade vi i vilken olika saker påverkar om skulle köpa fler eller färre ekologiska livsmedel. Ekologiska livsmedel: Priserna på ekologiska alternativ det som har störst betydelse för hur mycket ekologiska varor man handlar L3) I vilken skulle följande påverka hur mycket ekologiska livsmedel ni köper i ditt hushåll? (0=skulle köpa mycket färre, 10= skulle köpa mycket fler) Information på förpackningen om vilka bekämpningsmedel som har använts i produktionen av konventionella livsmedel Bättre exponering/skyltning som gör det lättare att hitta de ekologiska livsmedel som finns i butiken 6,1 6,1 Färdiga ekologiska middagskassar i butiken 4,7 Bättre tillgång till kvalificerad information från butikspersonal kring ekologiska livsmedel Information om miljöpåverkan från besprutning Bättre utbud av ekologiska livsmedel 5,6 6,4 7,0 20 procent uppger att man aldrig köper ekologiska livsmedel Att ekologiska alternativ inte vore dyrare än konventionella alternativ 8,4 Omsättningen av ekologiskt frukt och grönt var större så att varorna var fräschare 7,4 6 Var femte respondent (20 procent) uppger att man aldrig köper ekologiska livsmedel. Av de 80 % som har bedömt i vilken olika åtgärder skulle påverka om man köper fler eller färre mycket ekologiska så bedöms priset vara det som har störst påverkan. På en skala mellan 0 och 10 där 0 står för att man skulle köpa mycket färre livsmedel och 10 för att man skulle köpa mycket fler så blir medelvärdet 8,4 om de ekologiska alternativen inte vore dyrare än konventionella alternativ. Därefter följer om ekologiskt frukt och grönt var fräschare (7,4), bättre utbud av ekologiska livsmedel (7,0) och information om vilken milöpåverkan besprutningen har. Bättre tillgång på kvalificerad information kring ekologiska livsmedel från butikspersonal (5,6) och 4

6 färdiga ekologiska middagskassar i butiken (4,7) anses ha mindre påverkan på om man köper fler eller färre ekologiska livsmedel. 3.3 Köttkonsumtion Nästan hälften av respondenterna (47 procent) uppger att man inte är intresserade av att konsumera mindre kött. En av trettiotre (3 procent) uppger att man aldrig äter kött. De respondenter som har bedömt hur olika åtgärder påverkar om man skulle äta mer eller mindre kött i det egna hushållet uppger att ett fördubblat pris på kött är det som skulle ha störst påverkan på hur mycket kött man äter (2,9 i medelvärde på en skala där 0 står för att man skulle äta mycket mindre kött och 10 för att man skulle äta mycket mer kött). Köttkonsumtion: Priset har betydelse för hur mycket kött vi konsumerar L4) Hur skulle följande påverka hur mycket kött ni äter i ert hushåll? (0=skulle äta mycket mindre kött, 10= skulle äta mycket mer kött) Större utbud av vegetariska produkter 4,1 Bättre exponering av vegetariska produkter 4,3 Provsmakning av vegetariska rätter i butik Dubbelt så dyrt att köpa kött 2,9 4,1 47 procent uppger att man inte är intresserade av att konsumera mindre kött, 3 procent uppger att man inte äter kött 7 Ett större utbud (4,1), provsmakning (4,1) och bättre exponering (4,3) av vegetariska rätter och produkter uppges ha mindre påverkan på om man äter mer eller mindre kött i jämförelse med ett fördubblat pris. 5

7 3.4 Närproducerade livsmedel Närproducerade livsmedel: Priset har störst betydelse för hur mycket närproducerat man köper L5) I vilken skulle följande påverka hur mycket närproducerade livsmedel ni köper i ditt hushåll? (0=skulle köpa mycket färre, 10= skulle köpa mycket fler) Större utbud av närproducerade produkter 7,6 Bättre exponering/skyltning som gör det lättare att hitta de närproducerade livsmedel som finns i butiken Att priset för närproducerade produkter inte var högre än för andra produkter 7,5 8,3 8 procent uppger att man aldrig köper närproducerade livsmedel 8 En av tolv respondenter (8 %) uppger att man aldrig köper närproducerade livsmedel. Av de tre faktorer vi ställt frågor om i undersökningen så anses priset ha störst påverkan på om man skulle köpa fler eller färre livsmedel. På en skala mellan 0 (skulle köpa mycket färre) och 10 (skulle köpa mycket fler) så får priset ett medelvärde på 8,3. Även om ett större utbud (7,6) och bättre exponering/skyltning av närproducerade livsmedel (7,5) får lägre medelvärden så är dessa så höga så att man kan förvänta sig att även dessa åtgärder skulle få en positiv effekt på hur mycket närproducerade livsmedel människor köper. 6

8 3.5 Rättvisemärkta produkter När det gäller rättvisemärkta produkter så svarar var sjätte respondent (17 %) att man aldrig köper rättvisemärkta produkter. Rättvisemärkta produkter: Priset har betydelse för hur mycket rättvisemärkta produkter man köper L6) I vilken skulle följande påverka hur mycket rättvisemärkta produkter ni köper i ditt hushåll? (0= skulle köpa mycket färre, 10= skulle köpa mycket fler) Större utbud av rättvisemärkta produkter 6,6 Bättre exponering/skyltning som gör det lättare att hitta de rättvisemärkta livsmedel som finns i butiken 6,6 Information om fördelar med rättvisemärkta produkter jämfört med konventionella Att priset för rättvisemärkta produkter inte var högre än för omärkta produkter 6,7 7,9 17 procent uppger att man aldrig köper rättvisemärkta produkter 9 Av de fyra åtgärder som vi undersökt är priset det som anses ha störst påverkan på om man köper fler eller färre rättvisemärkta produkter. På en skala mellan 0 (skulle köpa mycket färre) och 10 (skulle köpa mycket fler) så får priset ett medelvärde på 7,9. Information och fördelarna med rättvisemärkta produkter (6,7), ett större utbud (6,6) och en bättre exponering/skyltning bedöms ha en mindre påverkan, än vad priset har, för om man skulle köpa fler eller färre rättvisemärkta produkter. 7

9 4. Resor 4.1 Tillgång till körkort och bil m m Fler än åtta av tio har körkort för personbil R1) Har du körkort för personbil? Ja Nej n= Ca fem av sex (85 %) uppger att man har körkort för personbil och en av sex (15 %) uppger att man inte har det. R2) Hur många personbilar finns det i ert hushåll? 0 personbilar 15 1 personbil 52 2 personbilar 26 3 personbilar eller fler 7 En av sex (15 %) har ingen bil i hushållet. Hälften (52 %) uppger att man har en bil, var fjärde (26 %) att man har två bilar och var fjortonde (7 %) att man har tre bilar eller fler i hushållet. 8

10 Privat bilkörande: Privat körsträcka per år i personbil R3a-b) Ungefär hur många mil kör ni privat, i hushållet totalt, med personbil/du personligen med personbil privat i genomsnitt per år? (medelvärden) a) hushållet totalt 1980 b) personligen I medeltal kör man knappt mil totalt (1980) per år med personbil privat i respondenternas hushåll. Respondenterna själva uppger att de kör knappt 1200 (1193) mil om året. 4.2 Avstånd och resor till/från arbete och skola I undersökningen har respondenterna fått besvara några olika frågor om vilket avstånd man har till olika saker. I genomsnitt har respondenterna 1,7 kilometer närmaste hållplats/station för kollektiva färdmedel. Avståndet till den affär där man gör de huvudsakliga inköpen av sina livsmedel är drygt en halvmil (5,3 kilometer) och till kommunens centrum har de flesta knappt nio kilometer (8,8 kilometer). Längst avstånd, 21,8 kilometer, har man till arbete och/eller skola. R4) Hur långt är det ungefär mellan din bostad och följande platser i km räknat? Medelavstånd i km Närmaste hållplats/station för kollektiva färdmedel t ex buss, pendeltåg, t-bana eller spårvagn 1,7 Affären där du huvudsakligen gör inköp av livsmedel 5,3 Kommunens centrum 8,8 Arbete/skola 21,8 9

11 Resor till arbete/skola: Fler än var tredje åker bil till och från arbete och studier fem dagar per vecka R5) Hur ofta använder du följande transportmedel (i genomsnitt) till och från arbete eller skola en normal arbetsvecka? 0 dgr/v Går Cyklar dag/v 2 dgr/v 3 dgr/v 4 dgr/v 5 dgr/v Åker buss, tunnelbana, spårvag, tåg Personbil procent uppger att man varken arbetar eller studerar 15 Nästan fyra av tio (37 %) av de som arbetar eller studerar uppger att man åker bil 5 dagar per vecka. Ungefär lika många (35 %) uppger att man en aldrig åker bil till eller från arbete/skola en normal arbetsvecka. Var femte uppger att man åker kollektivt fem dagar per vecka (20 %), nästan två av tre (64 %) uppger att man inte åker kollektivt någon dag en normal arbetsvecka En av fem (19 %) uppger att man går till jobbet fem dagar per vecka och var sjätte (16 %) cyklar fem dagar en normal arbetsvecka. Sex av tio uppger att man inte går till och från skolan någon dag en normal vecka och ungefär lika många uppger att man inte cyklar någon dag. 10

12 4.3 Alternativ till bilen Resor till arbete/skola: 30 procent skulle sluta ta bilen till jobbet/skolan vid ett literpris på 18 kronor, nästan 70 procent skulle ställa bilen vid ett literpris på 20 kronor R6a) Vid vilket literpris på bensin/diesel/drivmedel skulle du sluta ta bilen till jobbet/skolan och i stället välja ett annat färdsätt? (Kronor per liter drivmedel) Kumulativ % Pris/liter Värden under 12 kronor och värden över 50 kronor har betraktats som extemvärden och uteslutits ur grafen 16 Redan vid ett drivmedelspris på 15 kronor uppger drygt var fjärde att man skulle sluta ta bilen till/från jobbet och skolan. Vid ett literpris på 18 kronor skulle ca 30 procent ställa bilen och vid ett literpris på 20 kronor uppger nästan sju av tio att man skulle ställa bilen. Om drivmedelspriset var 30 kronor litern skulle 90 procent sluta använda bilen för resor till och från arbete och skola. ` R6b) Om du skulle sluta ta bilen till skolan/jobbet, vilket färdsätt tror du att du skulle välja istället? % Börja samåka med någon 10 Åka kollektivt 22 Gå 5 Cykla 17 Köra MC 2 Köra moped 4 Annat 6 Åker inte bil till jobbet/skolan 34 11

13 Resor till arbete/skola: Flertalet skulle åka kollektivt eller börja cykla om man skulle sluta ta bilen till jobbet/skolan R6b) Om du skulle sluta ta bilen till skolan/jobbet, vilket färdsätt tror du att du skulle välja i stället? Börja samåka med någon 10 Åka kollektivt 22 Gå 5 Cykla 17 Köra MC Köra moped Annat Åker inte bil till jobbet/skolan Om man skulle välja något annat färdmedel än bil till och från skolan och arbetet så uppger flest att man skulle börja åka kollektivt (22 %) eller att man skulle börja cykla (17 %). Var tionde (10 %) uppger att man skulle börja samåka och var tjugonde (5 %) uppger att man skulle börja gå. 12

14 Resor till arbete/skola: Kostnaden är det som har störst betydelse för hur många resor man gör med kollektivtrafiken R7) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris, påverka hur ofta du reser med kollektivttrafiken istället för att ta bilen till arbetet/skolan? (0=mycket färre resor med kollektivtrafiken, 10=mycket fler resor med kollektivtrafiken) Utbyggd kollektivtrafik Närmare hållplats Tätare turer Kortare transporttid med färre byten/väntetider Bättre service, information Fler sittplatser (med tillräckligt utrymme) Ökad trivsel (rent, snyggt, bekvämt) Ökad trygghet Hälften så dyr kollektivtrafik som idag Arbetsgivaren subventionerar kollektivresor med halva kostnaden Dyrare parkeringsplatser Färre parkeringsplatser Förmånsbeskattning av parkeringsplatsen vid jobbet/skolan 6,8 5,8 7,0 6,7 5,7 5,6 5,9 5,9 7,5 7,1 5,5 5,5 5,5 18 Av tretton undersökta faktorer skulle en halvering av priset på kollektivtrafiken (7,5 på en skala mellan 0 (mycket färre resor med kollektivtrafiken) och 10 (mycket fler resor med kollektivtrafiken) ha störst påverkan på om skulle göra fler eller färre resor med kollektivtrafiken. Även subventioner från arbetsgivaren (7,1), tätare turer (7,0), en utbyggnad av kollektivtrafiken (6,8) och kortare transporttider med färre byten och väntetider (6,7) anses ha en påverkan för om man skulle göra fler eller färre resor med kollektivtrafiken. Åtgärder såsom ökad trivsel och trygghet, kortare avstånd till hållplatsen, bättre service och information, fler sittplatser och inskränkningar i parkeringsmöjligheterna anses ha begränsad påverkan på om man gör fler eller färre resor med kollektivtrafiken. 13

15 Resor till arbete/skola: Trafiksäkrare och bättre upplysta cykelförbindelser samt bättre och stöldsäkrare cykelparkeringar det som har störst betydelse för hur ofta man tar cykeln istället för bilen R8) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris, påverka hur ofta du tar cykeln istället för bilen till arbetet/skolan?(0=mycket färre resor med cykel, 10=mycket fler resor med cykel) Bättre upplysta cykelförbindelser 5,6 Trafiksäkrare cykelförbindelser Fler trafikbullerbegränsade cykelförbindelser Bättre och stöldsäkrare cykelparkeringar Information om cyklandets hälsofördelar Dyrare parkeringsplatser Färre parkeringsplatser Förmånsbeskattning av parkeringsplatsen vid jobbet/skolan 5,8 5,2 5,6 5,1 5,2 5,1 5,1 19 När det gäller cykeln som alternativ till bilen har vi undersökt åtta olika faktorers påverkan på om man skulle göra fler eller färre resor med cykel vid ett oförändrat drivmedelspris. Ingen av faktorerna kan sägas ha någon större påverkan på om man gör fler eller färre resor med cykel. Trafiksäkrare (5,8 på en skala mellan 0 och 10) och bättre upplysta (5,6) cykelförbindelser samt bättre och stöldsäkrare (5,6) cykelparkeringar är de som får högst medelvärden av de undersökta faktorerna. 14

16 Resor till arbete/skola: Möjligheten att dra av på skatten för samåkning har störst betydelse för om man vill öka sitt samåkande R9) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris, påverka dig att börja samåka till jobbet? (0=samåka mycket mindre än idag, 10=samåka mycket mer än idag) Forum på nätet där jag kan komma i kontakt med samåkare 5,0 Bättre framkomlighet för samåkare i trafikmiljön 5,2 Möjlighet att dra av på skatten för samåkning 6,3 Dyrare och/eller färre parkeringsplatser 5,1 Flexiblare arbetstid på arbetet 5,6 20 När det gäller viljan att öka sitt samåkande, vid ett oförändrat drivmedelspris så anses möjligheten till skatteavdrag (6,3 på en skala mellan 0 och 10) vara det som har störst påverkan på om man skulle samåka mer eller mindre än idag av fem undersökta faktorer. Flexiblare arbetstider (5,6) har en mindre påverkan och bättre framkomlighet för samåkare i trafiken (5,2), dyrare/färre parkeringsplatser (5,1) samt forum på nätet där man kan komma i kontakt med samåkare (5,0) anses inte ha någon nämnvärd påverkan på om man skulle samåka mer eller mindre än vad man gör idag. 15

17 4.4 Distansarbete Arbeta hemifrån/på distans: Uppmuntran från arbetsgivaren viktigt för hur mycket man arbetar hemifrån R10) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris/biljettpris, påverka dig att arbeta (mer) på distans/hemifrån istället för att åka till jobbet? (0=skulle arbeta mycket mindre hemifrån, 10=skulle arbeta mycket mer hemifrån) Att min arbetsgivare uppmuntrar att man arbetar hemifrån 6,7 Rum på lokalt kontorshotell som betalas av arbetsgivaren 5,0 Möjlighet att dra av på skatten för hemmakontor 6,6 Om arbetsgivaren betalade för telefon och Internetuppkoppling i hemmet 6,5 21 Av fyra undersökta faktorer för hur mycket dessa påverkar om man skulle arbeta mer eller mindre hemifrån, vid ett oförändrat drivmedelspris, så anses uppmuntran från arbetsgivaren vara det som har störst påverkan (6,7 på en skala mellan 0 och 10) mycket tätt följt av möjligheten att dra av på skatten för hemmakontor (6,6) och om arbetsgivaren betalade för telefon och Internetuppkoppling i hemmet (6,5). Ett rum på ett lokalt kontorshotell som betalas av arbetsgivaren uppges inte ha någon påverkan alls (5,0). 16

18 4.5 Alternativ till bilen Resor till arbete/skola: Vid ett månadskortspris på 450 kronor skulle ca 30 % välja kollektivtrafiken framför bilen, vid ett pris på 250 kronor skulle fler än hälften ställa bilen R11) Hur billigt skulle ett månadskort på kollektivtrafiken behöva vara för att du skulle välja att åka kollektivt istället för att ta bilen till jobbet/skolan? (Pris per månad i kronor) Värden under 50 kronor och värden över 1000 kronor har betraktats som extemvärden och uteslutits ur grafen 22 Tre av tio (30 %) uppger att man skulle välja kollektivtrafiken framför bilen om priset för ett månadskort var 450 kronor. Om priset på månadskortet var 250 kronor skulle mer än hälften välja kollektivtrafiken och vid ett månadskortspris på 150 kronor skulle ca 80 procent välja bilen kollektivtrafiken framför bilen när det gäller resor till och från arbete och skola. 17

19 Inköpsresor, skjuts av barn m m: 30 procent skulle sluta ta bilen vid inköpsresor, barnskjuts m m vid ett literpris på 18 kronor, 60 procent skulle ställa bilen vid ett literpris på 20 kronor och över 80 procent vid ett literpris på 30 kronor R12a) Vid vilket literpris på bensin/diesel/drivmedel skulle du sluta använda bilen till inköpsresor, skjutsa barn, idrottsaktiviteter, helgutflykter, biobesök etc) och i stället välja ett annat färdsätt? Kumulativ % Kronor/liter Värden under 12 kronor och värden över 100 kronor har betraktats som extemvärden och uteslutits ur grafen 23 Tre av tio (30 %) uppger att man skulle välja ett annat färdsätt än bilen om drivmedelspriset var 18 kronor litern. Vid ett literpris på 20 kronor skulle 60 procent välja ett annat färdsätt än bilen och vid 30 kronor skulle över 80 procent välja ett annat färdsätt än bilen vid inköpsresor, barnskjuts och liknande. 18

20 Inköpsresor, skjuts av barn m m: Flertalet skulle åka kollektivt eller börja cykla om man skulle sluta ta bilen vid inköpsresor, barnskjuts m m R12b) Om du skulle sluta använda bilen till inköpsresor, skjutsa barn, idrottsaktiviteter, helgutflykter, biobesök etc, vilket färdsätt tror du att du skulle välja i stället? Börja samåka med någon 20 Åka kollektivt 34 Gå 16 Cykla 32 Flera svar möjliga Köra MC 4 Köra moped 5 Annat Var tredje uppger att man skulle börja åka kollektivt (34 %) eller cykla (32 %) om man skulle sluta ta bilen för att skjutsa barn, idrottsaktiviteter, biobesök m m. Var femte uppger att man skulle börja samåka med någon (20 %), var sjätte (16 %) att man skulle gå, var tjugonde (5 %) att man skulle köra moped och var tjugofemte (4 %) att man skulle köra mc. En av tio (10 %) uppger att man skulle välja något annat färdsätt. 19

21 Inköpsresor, skjuts av barn m m: Kostnaden är det som har störst betydelse för hur många resor man gör med kollektivtrafiken R13) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris, påverka hur ofta du reser med kollektivttrafiken istället för att ta bilen till inköpsresor, skjutsa barn, idrottsaktiviteter, helgutflykter, biobesök etc? (0= mycket färre resor med kollektivtrafiken,10=mycket fler resor med kollektivtrafiken) Utbyggd kollektivtrafik Närmare hållplats Tätare turer Kortare transporttid med färre byten/väntetider Bättre service, information Dyrare parkeringsplatser Färre parkeringsplatser Fler sittplatser (med tillräckligt utrymme) Ökad trivsel (rent, snyggt, bekvämt) 6,7 5,7 6,7 6,6 5,7 5,3 5,4 5,7 5,9 Ökad trygghet Hälften så dyr kollektivtrafik som idag 5,9 7,4 25 En halverad kostnad för kollektivtrafiken i jämförelse med idag är det som respondenterna uppger skulle ha störst påverkan (7,4 i medelvärde på en skala mellan 0 och 10 där 0= mycket färre resor med kollektivtrafiken och 10= mycket fler resor med kollektivtrafiken) för att man skulle göra fler eller färre resor med kollektivtrafiken istället för att ta bilen vid inköpsresor, skjuts av barn, biobesök m m. Därefter följer i fallande ordning tätare turer (6,7), utbyggd kollektivtrafik (6,7), kortare transporttid med färre byten/väntetider (6,6), ökad trivsel (rent, snyggt, bekvämt) (5,9), ökad trygghet (5,9), närmare hållplats (5,7), bättre service/information (5,7), fler sittplatser (med tillräckligt utrymme) (5,7), färre parkeringsplatser (5,4) och minst påverkan uppges dyrare parkeringsplatser (5,3) ha. 20

22 Inköpsresor, skjuts av barn m m: Bättre utbud inom cykelavstånd från bostaden och trafiksäkrare cykelförbindelser leder till fler cykelresor R14) I vilken skulle nedanstående, vid ett oförändrat drivmedelspris, påverka hur ofta du tar cykeln istället för bilen till inköpsresor, skjutsa barn, idrottsaktiviteter, helgutflykter, biobesök etc? (0= mycket färre resor med cykel,10=mycket fler resor med cykel) Dyrare parkeringsplatser Färre parkeringsplatser 5,5 5,6 Bättre utbud av butiker på cykelavstånd från boendeområdet Bättre upplysta cykelförbindelser Trafiksäkrare cykelförbindelser Fler trafikbullerbegränsade cykelförbindelser Bättre och stöldsäkrare cykelparkeringar Information om cyklandets hälsofördelar 6,7 6,2 6,6 5,7 6,2 5,4 26 Av åtta undersökta alternativ uppger respondenterna att det som i högst skulle få dom att göra fler resor med cykel, istället för bil, när det gäller inköpsresor, skjutsa barn m m är ett bättre utbud av butiker på cykelavstånd från boendeområdet (6,7) följt av trafiksäkrare cykelförbindelser (6,6), bättre upplysta cykelförbindelser (6,2), bättre och stöldsäkrare cykelparkeringar (6,2), fler trafikbullerbegränsade cykelförbindelser (5,7), färre parkeringsplatser (5,6) Dyrare parkeringsplatser (5,5) och till sist information om cyklandets hälsofördelar (5,4). 21

23 Nästa bil: Fler tankställen och stadigvarande lägre kilometerpris det som påverkar mest om nästa bil blir en miljöbil eller inte R15) I vilken skulle nedanstående påverka om du väljer en miljöbil istället för en konventionell bil nästa gång du byter bil? (med miljöbil menar vi: el-, elhybrid-, etanol-, biogas-, bränslesnål fossildrift eller framtida alternativ) (0=i mycket liten, 10=i mycket stor ) Större utbud av miljöbilar 6,7 Att ett hållbart producerat bränsleslag har etablerats brett så att jag som konsument känner mig trygg med att denna lösning finns kvar så länge jag kommer att köra min Om jag visste att de alternativa drivmedlen stadigvarande skulle vara billigare än bensin/diesel (per km körning) 7,3 7,8 Fler tankställen med alternativa drivmedel (inkl el) 7,8 Miljöbilspremie på kr 7,0 27 Av de fem alternativ som vi undersökt uppger respondenterna att det som skulle ha störst påverkan på om man väljer en miljöbil nästa gång man byter bil är om man visste att de alternativa drivmedlen stadigvarande skulle vara billigare än bensin/diesel (7,8) eller om det fanns fler tankställen med alternativa drivmedel (inkl el) (7,8). Att ett hållbart producerat bränsleslag har etablerats brett så att jag som konsument känner mig trygg med att denna lösning finns kvar så länge jag kommer att köra min nya miljöbil får värdet 7,3 (0= mycket liten, 10= mycket stor ), en miljöbilspremie på kr får medelvärdet 7,0 och det som i minst påverkar om nästa bil blir en miljöbil är ett större utbud av miljöbilar (6,7). 22

24 Tre av tio uppger att det är troligt att man skulle använda det man sparar på drivmedel till en semesterresa med flyg R16) Om du genom att minska din användning av bil/drivmedel skulle spara in pengar, hur troligt är det att du skulle använda dessa pengar till en semesterresa med flyg? Inte alls troligt Mycket troligt n= Om man genom minskad användning av bil eller drivmedel skulle spara in pengar uppger tre av tio (31 %) att det är troligt att man skulle använda det man sparat till en semesterresa med flyg. Drygt fyra av tio (45 %) uppger att det inte är troligt och var fjärde (24 %) uppger att det varken är troligt eller inte troligt att man skulle använda de pengar man sparat till en semesterresa med flyg. 23

25 Alternativ till flyget: Relativt måttliga besparingar skulle få fler att välja andra färdsätt än flyget R17) Hur mycket billigare än flyget skulle ett alternativt färdsätt behöva vara, i genomsnitt, för att du skulle välja det istället för flyget, vid följande flygtider? 1 timmes flygresa enkel väg kronor/per resa (t o r) timmes flygresa enkel väg kronor/per resa (t o r) timmes flygresa enkel väg kronor/per resa (t o r) timmes flygresa enkel väg kronor/per resa (t o r) 2907 Extremvärden har uteslutits vid medelvärdesberäkningarna 29 Vid en 1 timmes flygresa enkel väg skulle priset (t o r) behöva vara 644 kronor lägre i medeltal för att man ska välja ett alternativt färdsätt. Vid en 2 timmes flygresa enkel väg behöver priset (t o r) vara kronor lägre i medeltal, kronor billigare (t o r) vid en 3 timmes flygresa enkel väg och vid en 4 timmes flygresa enkel väg skulle priset (t o r) behöva vara kronor billigare i medeltal för att man skulle välja ett alternativt färdsätt. 24

26 Alternativ till flyget: Om alternativen till flyget skulle minska sin restid och erbjuda färre byten skulle fler välja dessa R18) I vilken skulle nedanstående påverka dig att välja något annat färdsätt än flyg, där alternativ finns, på semestern? (0=i mycket liten, 10=i mycket stor ) Större utbud av alternativa resor, t ex tågpaket/tåg- eller busscharter till jämförbara priser 5,6 Lättare att köpa tågbiljetter för utrikesresor 5,3 Snabbare förbindelser, färre byten 6,4 Klimatmärkning av semesterresor 4,9 30 Det som flest uppger påverka respondenterna att välja något annat färdsätt än flyg på semestern är snabbare förbindelser/färre byten (6,4) följt av ett större utbud av alternativa resor, t ex tågpaket/tåg- eller busscharter till jämförbara priser (5,6) och om det var lättare att köpa tågbiljetter för utrikesresor (5,3). Klimatmärkning av semesterresor (4,9) är det som i minst skulle påverka respondenterna att välja något annat färdsätt än flyg på semestern, där alternativ finns. 25

27 Alternativ till flyget: Drygt var tredje svarar att de troligen eller absolut kan tänka sig att avstå från att semestra på platser som kräver flygresor för miljöns skull R19) Skulle du, för att skona miljön, kunna tänka dig att avstå från att semestra på platser som kräver flygresor? Nej, absolut inte Nej, troligen inte Ja, troligen Ja, absolut Nästan två av tre (64 %) uppger att man, absolut eller troligen, inte kan tänka sig att avstå från att semestra på platser som kräver flygresor. Nästan fyra av tio (37 %) uppger att man, troligen eller absolut, kan tänka sig att avstå från att semestra på platser som kräver flygresor. 26

28 5. Boende, hemelektronik och vitvaror Vitvaror: Sänkningar av skatter/avgifter som gör energieffektiva vitvaror 20% billigare samt hög kvalitet och funktionell design på de mest energeffektiva alternativen är det som i högst skulle påverka valet av vitvaror H1 I vilken skulle följande påverka ert val av vitvaror? Bättre exponering i butik av miljöanpassade (energieffektiva m m) produkter Skatter/avgifter som gör energieffektiva vitvaror 20 % billigare i förhållande till ineffektiva vitvaror Information i butik om livscykelkostnad, d.v.s. kostnad för inköp plus driftskostnad under varans livslängd I mycket liten I ganska liten Varken stor eller liten I ganska stor I mycket stor Om samtliga vitvaru-modeller fanns i bästa energiklassen Hög kvalitet och funktionell design på de mest energieffektiva alternativen Åtta av tio (79 %) uppger att skatter/avgifter som gör energieffektiva vitvaror 20 % billigare i förhållande till ineffektiva vitvaror skulle påverka deras val av vitvaror i stor. Tre av fyra (77 %) uppger att hög kvalitet och funktionell design på de mest energieffektiva alternativen och nästan lika många (73 %) att om samtliga vitvarumodeller fanns i bästa energiklassen skulle det påverka deras val av vitvaror i stor. Sju av tio (69 %) uppger att information i butik om livscykelkostnad, d.v.s. kostnad för inköp plus driftskostnad under varans livslängd och knappt sex av tio (55 %) uppger att bättre exponering i butik av miljöanpassade (energieffektiva m m) produkter skulle påverka deras val av vitvaror i stor. 27

29 Vitvaror: Energieffektiviteten bedöms som viktigare än storlek, funktion och utseende H2) Hur viktigt är följande för dig vid val av vitvaror? Storlek, funktion och utseende Mycket oviktigt Ganska oviktigt Varken eller Ganska viktigt Mycket viktigt Energieffektiviteten Nio av tio (89 %) uppger att energieffektiviteten är viktig vid val av vitvaror, åtta av tio (79 %) uppger att storlek, funktion och utseende är viktigt. Belysning: En majoritet uppger att det skulle påverka dom i hög att ha belysningen tänd mindre H3) Om elpriset blev dubbelt så högt, i vilken skulle det påverka dig att ha belysningen tänd mindre? I mycket liten I ganska liten Varken stor eller liten I ganska stor I mycket stor

30 Två av tre uppger att om elpriset blev dubbelt så högt så skulle det påverka dem i stor att ha belysningen tänd mindre. Belysning: Dubbelt så dyr el är det som i högst skulle påverka folk att avstå från fler belysningskällor i sina hem H4) I vilken bedömer du att följande åtgärder skulle påverka dig att avstå från att skaffa alltfler belysningskällor i ditt hem? Information om att belysning står för en ökande del av vår elanvändning I mycket liten I ganska liten Varken stor eller liten Konkreta exempel på hur mycket pengar jag kan spara I ganska stor I mycket stor Dubbelt så dyr el Nästan sju av tio (68 %) uppger att dubbelt så dyr el skulle påverka dem i stor att avstå från att skaffa fler belysningskällor i hemmet. Sex av tio (61 %) uppger att konkreta exempel på hur mycket pengar jag kan spara och knappt fyra av tio (37 %) uppger att information om att belysning står för en ökande del av vår elanvändning skulle påverka dem att avstå från att skaffa fler belysningskällor i hemmet. 29

31 Hemelektronik: Märkning som visar den garanterade livslängden skulle få fler att välja mer miljövänliga alternativ H5) I vilken bedömer du att följande åtgärder skulle påverka dig att välja mer miljövänliga alternativ vid inköp av hemelektronikprodukter (t ex TV-skärmar, mobiltelefoner)? Lagstiftning som tvingar butiker och affärer att informera om vilka miljöfarliga ämnen som finns i produkterna och vilka ämnen som har använts i produktionen av varor och Lagstiftning om högre krav än idag gällande miljöfarliga ämnen i hemelektronik Förbud av energikrävande stand-by funktion på apparater Lagkrav på minsta tillåtna livslängd på produkter Man lätt kunde se på apparater/förpackningar vilken garanterad livslängd de har Dubbelt så höga priser som idag på hemelektronik som är energikrävande Dubbelt så höga priser som idag på hemelektronik som innehåller miljöfarliga ämnen Det fanns ett större utbud av miljömärkta hemelektronikprodukter Informationskampanjer om möjligheter att miljöanpassa inköp av hemelektronikprodukter I mycket liten I ganska liten Varken stor eller liten I ganska stor I mycket stor 37 Drygt tre av fyra (77 %) uppger att om man lätt kunde se på apparaten/förpackningen vilken garanterad livslängd den har så skulle det i stor påverka att man väljer mer miljövänliga hemelektronikprodukter. Tre av fyra (75 %) uppger att dubbelt så höga priser på hemelektronik som innehåller miljöfarliga ämnen och sju av tio uppger att dubbelt så höga priser på hemelektronik som är energikrävande (72 %) och att det fanns ett större utbud av miljömärkta hemelektronikprodukter (70 %) i stor skulle påverka att man väljer mer miljövänliga alternativ. Drygt sex av tio uppger att lagkrav på minsta tillåtna livslängd på produkter (64 %) och lagstiftning om högre krav än idag gällande miljöfarliga ämnen i hemelektronik (62 %) i stor skulle påverka att man väljer mer miljövänliga alternativ. Knappt sex av tio uppger att ett förbud av energikrävande stand-by funktion på apparater (59 %), informationskampanjer om möjligheter att miljöanpassa inköp av hemelektronikprodukter (57 %) samt en lagstiftning som tvingar butiker och affärer att informera om vilka miljöfarliga ämnen som finns i produkterna och vilka ämnen som har använts i produktionen av varor och produkter (55 %) i stor skulle påverka att man väljer mer miljövänliga alternativ när det gäller hemelektronikprodukter. 30

32 Miljöanpassa inköp och agerande: Om det lönade sig att få saker lagade i stället för att köpa nytt skulle fler miljöanpassa inköp och agerande H6) I vilken anser du att följande skulle påverka möjligheten för dig att miljöanpassa inköp och agerande? Om jag fick upplysningar om vilka alternativ som är de mest miljövänliga när jag handlar på byggvaruhus Om jag fick upplysningar om vilka produktalternativ som är mest miljövänliga när jag anlitar hantverkare I mycket liten I ganska liten Varken stor eller liten Handlar/anli tar inte Att det lönade sig ekonomiskt att få saker lagade i stället för att köpa nytt I ganska stor I mycket stor 38 Två av tre (66 %) svarar att om det lönade sig ekonomiskt att få saker lagade istället för att köpa nytt så skulle det i stor påverka möjligheten att miljöanpassa inköp och agerande. Sex av tio (60 %) uppger att om de fick upplysningar om vilka alternativ som är de mest miljövänliga när man handlar på byggvaruhus så skulle det i stor påverka möjligheten att miljöanpassa inköp och agerande. Knappt sex av tio (58 %) uppger att om de fick upplysningar om vilka produktalternativ som är mest miljövänliga när man anlitar hantverkare så skulle det i stor påverka möjligheten att miljöanpassa inköp och agerande. 31

33 Åsikter: Få instämmer i att det är lätt att agera miljövänligt A1) Nedan finns ett antal påståenden. Var vänlig att markera i vilken du instämmer i var och ett. Jag tycker att samhället ska överlåta alla val på mig som konsument Instämmer inte alls 2 Jag är inte intresserad av att leva miljövänligt När jag köper produkter förutsätter jag att miljöfarliga ämnen inte har använts för att producera dem Instämmer helt och hållet Jag tycker att det är lätt att agera miljövänligt Det finns alltför många valsituationer för att jag ska kunna hålla mig informerad och göra miljömedvetna val inom olika områden Alla val tar mer av min tid än jag skulle vilja Knappt hälften instämmer i att alla val tar mer tid än man skulle vilja (48 %) och i att när man köper produkter så förutsätter man att miljöfarliga ämnen inte har använts för att producera dem (48 %) och i att det finns alltför många valsituationer för att man ska kunna hålla sig informerad och göra miljömedvetna val inom olika områden (47 %). Fyra av tio instämmer i att samhället ska överlåta alla val åt en som konsument (38 %). En av fem (20 %) instämmer i att det är lätt att agera miljövänligt. En av sju (14 %) instämmer i att man inte är intresserade av att leva miljövänligt. 32

34 Åsikter: Få instämmer i att individen har lagom stort ansvar när det gäller att agera hållbart A1) Nedan finns ett antal påståenden. Var vänlig att markera i vilken du instämmer i var och ett. Som konsument ska jag slippa göra aktiva val för att leva miljövänligt Instämmer inte alls Jag tycker att en förändring behövs så att samhället gör fler val åt mig som underlättar för mig som konsument att agera hållbart även om detta ibland kan begränsa min individuella frihet Jag tycker att individen idag har lagom stort ansvar när det gäller att agera hållbart Jag förväntar mig att miljömärkta produkter även tar hänsyn till etiska aspekter, t ex arbetsförhållandena i produktionsländerna Instämmer helt och hållet Nyhetsprogrammen i radio och tv borde regelbundet tipsa om hur jag i min vardag kan bidra till en bra miljö Två av tre (68 %) instämmer i att jag förväntar mig att miljömärkta produkter även tar hänsyn till etiska aspekter t ex arbetsförhållandena i produktionsländerna, drygt hälften (53 %) instämmer i att nyhetsprogrammen i radio och tv regelbundet borde tipsa om hur man i sin vardag kan bidra till en bra miljö och drygt fyra av tio (43 %) instämmer i att man som konsument ska slippa göra aktiva val för att leva miljövänligt. Var tredje (35 %) instämmer i att en förändring behövs så att samhället för fler val åt en som konsument som underlättar att agera hållbart även om det begränsar den individuella friheten. Knappt var fjärde (23 %) instämmer i att individen har lagom stort ansvar idag när det gäller att agera hållbart. 33

35 Beteende: Tre av fyra släcker lampor/stänger av apparater dagligen för att spara energi H2) Hur ofta gör du något av följande? Släcker lampor/stänger av apparater för att spara energi ,92,3 Dagligen Varje vecka Väljer att inte ta bilen till jobbet/skolan för att minska utsläppen i vår miljö ,7 32,4 Varje månad Varje kvartal Tar tåget istället för bilen vid privata inrikesresor ,7 31,8 Några gånger om året Mer sällan Tar tåget, där det är ett alternativ, istället flyget vid privata inrikesresor ,2 34,4 Aldrig Tre av fyra (75 %) uppger att man dagligen släcker lampor eller stänger av apparater för att spara energi. Tre av tio (10 %) väljer dagligen att inte ta bilen till jobbet/skolan för att minska utsläppen i vår miljö. Var femte (21 %) uppger att man varje kvartal tar tåget istället för bilen vid privata inrikesresor och en av åtta (12 %) uppger att man varje kvartal tar tåget istället för flyget vid privata inrikesresor. 34

36 Ekologiska livsmedel: Över hälften svarar att mindre än 10 procent av de livsmedel man köper är ekologiskt odlade produkter A3) Ungefär hur stor andel av de livsmedel ni köper i ert hushåll utgörs av ekologiskt odlade produkter? Mindre än 1 procent procent procent procent procent 90 procent eller mer 42 En majoritet (56 %) uppger att ekologiska produkter utgör mindre än 10 procent av de livsmedel man köper i hushållet. Tre av tio (29 %) uppger att mellan 10 och 24 procent av livsmedlen utgörs av ekologiska produkter och var sjunde (15 %) svarar att de ekologiska produkterna utgör 25 procent eller mer av livsmedel man köper. 35

37 Förtroende: Högt förtroende för forskare lågt förtroende för företag och media/journalister A4) Vilket förtroende har du för information om hur man agerar miljövänligt från följande grupper och organisationer? Myndigheter Mycket litet Miljöorganisationer Ganska litet Konsumentorganisationer Varken stort eller litet Forskare Vänner Ganska stort Mycket stort Butikspersonal Företag Media/journalister Drygt hälften har stort förtroende för miljöorganisationer (54 %) och forskare (53 %) när det gäller information om hur man agerar miljövänligt. Knappt hälften (47 %) har stort förtroende för konsumentorganisationer och var tredje har stort förtroende för myndigheter (32 %) och vänner (31 %). En av sex har stort förtroende för media/journalister (16 %) och butikspersonal (16 %). Endast en av tolv (8 %) har stort förtroende för företag när det gäller information om hur man agerar miljövänligt. 36

38 Åtgärder: Lätt att stänga av apparater istället för att låta dom stå i stand by svårt att halvera A5) Nedan finns några olika åtgärder som man kan göra för att minska belastningen på vår miljö. / / Var vänlig och ange hur lätt eller svårt du skulle tycka det var: (1= mycket lätt, 10=mycket svårt) Att äta hälften så mycket kött som idag 5,3 Att köpa mer rättvisemärkta varor än idag 4,0 Att göra privata flygresor hälften så ofta som idag 4,5 Att köra hälften så mycket bil som idag 6,3 Att köpa ny hemelektronik hälften så ofta som idag 4,2 Att regelmässigt stänga av apparater i stället för att låta dem stå på stand by 1,8 44 Det som anses lättast att göra för att minska belastningen på vår miljö är att regelmässigt stänga av apparater istället för att låta dem stå i stand by- läge (1,8). Medelvärdena för att köpa mer rättvisemärkta varor än idag (4,0), att köpa ny hemelektronik hälften så ofta som idag (4,2) och att göra privata flygresor hälften så ofta som idag (4,5) hamnar på den lätta sidan av skalan. Att äta hälften så mycket kött som idag ses som varken lätt eller svårt (5,3) medan att köra hälften så mycket bil som idag ses som svårt (6,3). 37

39 38