Bästa sättet att få ett arbete att verka svårt är att skjuta upp det, sa Winston Churchill gäller samma devis inom vården? Janssen Nyhetsbrev

Transkript

1 Bästa sättet att få ett arbete att verka svårt är att skjuta upp det, sa Winston Churchill gäller samma devis inom vården? Janssen Nyhetsbrev Janssen-Cilag AB

2 Förord Nu är hösten här och efter en turbulent valrörelse så börjar formerna för en ny regering ta form. Som rubriken på det här nyhetsbrevet indikerar är det inte så klokt att skjuta upp arbetet. Inte bara för att det då verkar svårt utan främst för att det sällan blir gjort. Winston Churchill led av psykisk sjukdom och han skulle sannolikt vara nöjd med det arbete som idag görs under Socialdepartementets PRIO-satsning, som lyftes fram under Psykiatridagen som gick av stapeln i slutet av maj. Men det finns mycket kvar att göra, vilket vi kommer belysa här i nyhetsbrevet. Psykisk ohälsa diskuterades också flitigt under årets Almedalsvecka, där Janssen deltog. Läs vad som debatterades och vad vi på Janssen kommer följa upp nu under hösten för att se till att det inte skjuts upp. Vi har i det här nyhetsbrevet intervjuat en eldsjäl inom psykiatrin Cecilia Brain som är vårdenhetsöverläkare på Sahlgrenska sjukhuset. Läs vad hon har att säga om Socialstyrelsens nya riktlinjer inom schizofreni. Med förhoppning om en stunds trevlig läsning, Anna Käll Public Affairs Leader 2

3 Psykiatridagen I slutet av maj i år anordnade Dagens Medicin Psykiatridagen i samverkan med Janssen och dagen lockade över 100 deltagare. Årets tema var Förändringens vindar sveper in över psykiatrin med utgångspunkt i de förändringar som har initierats av de senaste årens stora nationella satsningar på psykiatrin. Sedan 2007 har regeringen satsat cirka 900 miljoner kronor årligen för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan drabbats. Så vad har då de över 6 miljarder kronorna som regeringen satsat lett till? Anders Printz, Socialdepartementets PRIO-samordnare (PRIO Psykisk ohälsa = plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) inledde dagen med att klargöra att en av de bärande principerna inom PRIO-arbetet är att utveckling ska ske i ordinarie strukturer i stället för kortsiktiga projekt samt att kunskapsstyrningen sker i patienternas tjänst. Psykiatrin måste bli bättre på att utgå från verkligheten, patienterna har olika behov och värderingar och vårdens förutsättningar när det gäller personaltillgång, resurser och demografi är olika. Conny Cabrielsson, chef på enheten för psykiatri inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm berättade att PRIO-pengarna leder till att man idag kan göra betydligt fler saker än tidigare och enligt Conny har han aldrig varit i en situation när psykiatrin haft så bra förutsättningar, både bra ekonomiskt stöd och extra pengar. Ing-Marie Wieselgren, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) psykiatrisamordnare ledde under dagen en panel som diskuterade kvalitetsregister. Att kvalitetsregister är livsviktiga var alla överens om, analyserna och lärdomarna som dras från dess data räddar liv. Cecilia Brain, vårdenhetsöverläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand vid Göteborgs Universitet lyfte vikten av adherence till behandling (i vilken mån patienten följer behandlingsinstruktioner). Grunden i behandlingen av psykisk sjukdom är läkemedel och Cecilia använde symboliskt huset som byggs på grunden. En viktig aspekt som lyftes vid ett flertal tillfällen under dagen var stigmatisering. Maria Borelius adresserade detta och jämförde med cancer som man förr i tiden inte pratade om. Det är oerhört viktigt att bryta stigmatiseringen och det är på gång, idag har vi allt fler kända personer som pratar om frågan och vi har huvudpersoner i populära TV-serier, som Homeland och Bron, som har en psykiatrisk diagnos. 3

4 Samtal med Cecilia Brain Överläkare: Cecilia Brain För att få klarhet i vad som krävs för att riktlinjer ska följas och vilka förutsättningar som patienterna behöver för att klara sin behandling har vi pratat med överläkare Cecilia Brain vid Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett hinder för en lyckad behandling är problema tiken kring adherence, patientens följsamhet till behandlingsinstruktioner. Hur kan man få patienterna mer delaktiga och på så sätt skapa bättre förutsättningar för en behandling som patienten verkligen fullföljer? Idag är det välkänt att den enskilt största faktorn som vid schizofreni leder till psykosåterfall och försämrad prognos är bristande läkemedelsadherence. Vi behöver arbeta gemensamt och över professionsgränserna med att öka medvetenhet om adherenceproblematiken. I ett aktuellt 4

5 forskningsprojekt (COAST studien) vid Göteborgs Universitet och Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunde Cecilia Brain och medarbetare visa att patientens, men även närståendes, attityd till antipsykosläkemedel var viktiga för att kunna förutsäga adherence. Det stärker betydelsen av att vården bör vara personcentrerad och betona delat beslutsfattande samtidigt som även närstående bör erbjudas delaktighet. Förstås ska även den skräddarsydda läkemedelsbehandlingen optimeras utifrån patientens profil och önskan, likväl som att hänsyn bör tas till läkemedlets tolerabilitet, säkerhet och enkelhet. Hur kan vården bli bättre på att följa upp och registrera patienterna och behandlingsresultaten? Det finns redan utarbetade lokala och nationella register för både uppföljning, utvärdering och forskning. Dessa används dock i varierande grad i dagsläget. Förenklade rutiner och tydliggörandet av de patientnära mål som registrering medför kan säkert öka registreringsfrekvensen. Vad krävs för att de nationella riktlinjerna ska följas? Den nya regeringen vill se att de blir tvingade, hur ser du på det? På klinikerna utformas lokala riktlinjer, vilka baseras på tillämpliga delar av nationella riktlinjer. Dessa anpassas till det aktuella verksamhetsområdet där klinikledningen anger vilka metoder som är tillämpliga. Samtidigt som den somatiska vården har förbättrats i Sverige så har den psykiska ohälsan ökat. Vad tror du det beror på? Ja, personer med allvarlig psykisk sjukdom, så som schizofreni eller bipolär sjukdom, dör över 20 år tidigare än övriga befolkningen. Dessa personer har inte fått ta del av de folkhälsoförbättrande och mortalitetsminskande insatser som minskat dödligheten i befolkningen i stort. Klyftan har alltså ökat. Personer med svår psykisk sjukdom har många hinder för att komma till god somatisk vård till exempel svårigheter med att planera och fullfölja aktiviteter, avsaknad av sjukdomsinsikt, försvagat socialt nätverk, levnadsvanor (rökning, droger, dålig kost, avsaknad av motion, läkemedelsbiverkningar) som medför metabola risker såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och typ-2 diabetes. Dessutom förekommer ofta stigmatisering som medför att somatiska symtom relateras till den psykiatriska diagnosen. Det leder till försenad eller utebliven utredning och behandling. Det finns också en rädsla hos personal vilket försvårar vårdkontakter och det är även känt att personer med till exempel schizofreni inte erhåller lika avancerade eller dyra undersökningar, behandlingar eller läkemedel som befolkningen i stort när väl ett sjukdomstillstånd diagnostiserats. (Exempel är färre ballongsprängningar efter akut hjärtinfarkt och äldre och billigare läkemedel förskrivna vid högt blodtryck). Vad tror du behöver göras för att minska stigmatiseringen? Stigmatisering är ett komplext begrepp som inom psykiatrin omfattar både patienten, personalen, psykofarmaka likväl som hela det psykiatriska fältet i stort. Psykiatrin har en historisk belastning som skiljer den från övriga medicinska specialiteter. En gemensam värdegrund och implementerandet av strukturerade evidensbaserade behandlingsprogram för arbetet framåt i en modern psykiatrisk vård. Inom psykosvården kan detta till exempel utgöras av arbete enligt teambaserad case management så som Integrerad Psykiatri. Antipsykosläkemedel utgör basen i schizofrenibehandling och därtill kommer psykosociala insatser, kognitiv beteendeterapi (KBT) med mera. Det här beskrivs närmare i en rykande färsk lärobok från Studentlitteratur som har utkommit hösten 2014 (Integrerad Psykiatri-case management i teori och praktik. Red Cecilia Brain, Susan Landqvist-Stockman, Hasse Olsson). I boken beskrivs även stigmatisering och bilden av psykiatrin i ett eget kapitel. 5

6 Tillbakablick Almedalen Janssen arrangerade två seminarier under Almedalsveckan i somras. Det första seminariet diskuterades olika styrsystem i den psykiatriska vården och hur vården måste bli bättre på att följa upp och registrera patienterna och behandlingen. Det andra lyfte frågan kring tillgången på nya moderna behandlingar som är ett högaktuellt ämne när nya läkemedel blir alltmer specialiserade och målsökande. Det första seminariet som Janssen arrangerade tillsammans med Dagens Medicin var mycket välbesökt. Samtidigt som den somatiska vården har blivit allt bättre i Sverige har den psykiska ohälsan ökat kraftigt. Och vägen verkar tyvärr vara lång och krokig innan psykiskt sjuka kan få evidensbaserad vård efter aktuella riktlinjer. Johan Hagberg, överläkare på S:t Görans sjukhus beskrev en situation som är verklighet för många patienter med svåra psykiska sjukdomar, där inga uppföljningar eller kontroller sker, handläggare som inte fattar beslut om vilka insatser som ska ske och brist på i många fall, livsavgörande medicinering. Vi måste börja registrera inom psykiatrin. Ingen annan verksamhet kan säga att de inte vet hur det går för patienterna. Vi måste också följa de riktlinjer som finns och prata mer om psykisk sjukdom, sa Johan Hagberg. Socialförsäkringsministern Ulf Kristersson påpekade att trots att mycket arbete har lagts ner för att påverka attityderna inom psykiska sjukdomar, så återstår mycket innan psykiatrin är på samma nivå som den somatiska vården. Idag ställs allt större krav inom arbetslivet på psykisk hälsa och vi ser allt ökade krav på en förmåga att hantera stress och mycket information samtidigt. Om vi inte blir lika bra på 2000-talet att minska ökningen av den psykiska ohälsan, som vi var på 1900-talet att ta hand om folk med fysiska sjukdomar då har vi en monumental utmaning framför oss, avslutade Ulf Kristersson. Vid det andra seminariet presenterades en rapport som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) har tagit fram på uppdrag av Janssen. Den visar att introduktionen och användningen av nya läkemedel har avstannat i Sverige. Rapporten som jämfört vården för cancer i prostata, lunga och tarm i Frankrike, Tyskland, Polen och Sverige visar att Sverige ligger högst i ranking när det gäller kvalitet i vården men vi har samtidigt lägst tillgänglighet till specialistvård. Rapporten presenterade sex rekommendationer: Effektiv resursallokering Cancer är ett område där det inte finns utrymme att slösa med resurserna utan man måste maximera effekten. Tillräckliga resurser för cancer Det som måste undersökas är: Hur mycket vi spenderar på cancer Hur dessa resurser fördelas Vi måste också veta var vi ska sätta in de extra resurserna Fortsatt forskning Se till att det finns incitament för fortsatt forskning och utveckling. Det är genom nya och moderna behandlingar som vi kan åstadkomma ett bättre resultat i form av ökad överlevnad och ökad livskvalitet. Integrerad process vid behandling Prevention Tidig upptäckt Behandling Koordinering av olika resurser Kliniska riktlinjer Multidiciplinära team Detta krävs för att få en effektiv cancerbehandling. Prevention och tidig diagnos Precisera behandlingen och de patienter som kommer ha nytta av behandlingen. Betydelsen av livskvalitet I takt med en ökad överlevnad blir livskvaliteten ännu viktigare. Sverige har också en långsammare introduktion av nya läkemedel och högre dödlighet i prostatacancer än de andra länderna i undersökningen. Seminariet i Almedalen tog ett avstamp i dessa uppgifter och panelen diskuterade vilka förändringar som måste ske för att komma tillrätta med flaskhalsarna. Några av de punkter som lyftes upp under paneldiskussionen var att ledtiderna i cancervården måste kortas, införandet av nya läkemedel måste effektiviseras, fler kontaktsjuksköterskor behövs inom cancervården samt vårdköerna behöver kortas. Jan Liliemark, programchef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och projektledare på SKL, såg det som sitt uppdrag att se till att leverera ett snabbt införande av nya läkemedel. Jag ska se till att läkemedelsföretagen snabbt levererar beslutsunderlag och att Läkemedelsverket påskyndar sina beslut, lovade han. 6 Vi på Janssen fortsätter följa debatten.

7 7

8 Art accreditation: Sid. 1. Donna Williams, Enticement A renowned autism advocate, artist and author, Donna finds solace in the arts as she lives with autism and a number of serious medical conditions. Sid. 3. Mark Higham, Four Seasons As an artist with schizophrenia, Mark hopes his artwork will challenge public perception of mental illness. Sid. 4. Yvonne Ford, Untitled Artwork from, Reflections Art in Health a user-led charity that promotes positive mental health through the creative arts. Janssen-Cilag AB Box 7073 SE Sollentuna Sweden Tel Fax JC