Samrådsunderlag. För vindkraft vid Skedala Halmstad kommun, Hallands län. Skedala maj

Transkript

1 För vindkraft vid Skedala Halmstad kommun, Hallands län Skedala maj

2 Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box Göteborg Projektledare: Pia Hjalmarsson Tel: E-post: Konsult COWI AB Box Göteborg Tel: Uppdragsledare: Mattias Bååth Miljöutredare: Caroline Johansson Fotomontage: Sebastian Zartmann Kartunderlag: Lantmäteriet 2

3 Innehåll 1. Bakgrund 5 2. Beskrivning av verksamheten Lokalisering Omfattning och utformning 9 3. Tillstånd och samråd Förutsättningar för projektet Kommunala planförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Ljud Skuggor Verksamheter Naturresurser Bebyggelse och infrastruktur Miljökonsekvenser Kommunala planförhållanden Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Ljud Skuggor Verksamheter Risk och säkerhet Luftkvalitet Referenser och källor 26 Bilaga 1 Fotomontage 3

4 En vindkraftanläggning planeras vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Anläggningen kommer att omfatta vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt om cirka 96 MW. Årsproduktionen beräknas kunna uppgå till 132 GWh elenergi (beräknat på 24 verk). Föreliggande dokument är ett samrådsunderlag, avsedd att användas som underlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kapitel. Efter genomfört samråd kommer samrådsunderlaget att omarbetas till en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) och överlämnas till länsstyrelsen tillsammans med ansökan om tillstånd för verksamheten enligt miljöbalkens 9 kapitel. Berörda fastigheter: Arlösa 1:1, Enslöv 1:34, Enslöv 3:8 och Enslöv Djänkebol 1:4. 4

5 1. BAKGRUND Klimatförändringar Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser och dessa produceras bland annat när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter ligga på samma nivå som idag, kommer jordens temperatur stiga med 2-6 grader Celsius till år 2100 prognostiserar FN:s klimatkommitté IPCC i sin vetenskapliga rapport från november Den stigande temperaturen kommer t.ex. att medföra en förhöjd havsnivå som i sin tur medför översvämning av lågt belägna markområden, nya ökenområden kommer breda ut sig och speciellt drabbade blir redan fattiga områden världen över. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivåer måste nivåerna minskas med procent, bedömer FN:s klimatkommitté. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt. EU För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ner av EU- kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då att 49 procent av landets totala energiförbrukning komma från förnybara energikällor år Sverige I juni 2002 antog regeringen energipropositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning där ett produktionsmål för förnybar el på 10 TWh till år 2010 föreslogs. Detta mål skärptes 2006, genom propositionen Miljövänlig el med vindkraft till att omfatta 17 TWh år Vad gäller vindkraft finns i propositionen från 2002 ett planeringsmål på 10 TWh till år I mars 2009 inlämnade regeringen propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi till riksdagen. Detta har resulterat i att Riksdagen tagit fram en ny planeringsram för den svenska vindkraftsutbyggnaden. Denna nya planeringsram ersätter det tidigare nationella planeringsmålet och anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera TWh från landbaserad vindkraft. Vindkraft Under 3-6 driftsmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca 1 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna nämnvärda spår efter sig. 5

6 Vid jämförelse av utsläppen som orsakas av elproduktion från vindkraft med el producerat med stenkol kan vindkraft spara miljön från följande (räkneexempel 24 vindkraftverk): Minskning av utsläpp (vindkraft jämfört med stenkol) Utsläpp Minskning/MWh Minskning/planerad park Koldioxid 1000 kg ton Svaveldioxid 1,2 kg 159 ton Kväveoxider 1 kg 132 ton Källa: Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv Vid en jämförelse av kostnaden för byggnation av nya energianläggningar konstaterar Energimyndigheten att vindkraften är en av de billigaste och mest konkurrenskraftiga energikällorna. Bränslet, dvs vinden är en fri, outsinlig och förnyelsebar energikälla. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan ca 4 och 25 m/s. Den tänkta anläggningen skulle enligt beräkningar för 24 verk producera hushållsel till cirka hushåll per år baserat på en genomsnittlig förbrukning på kwh per hushåll. Som jämförelse kan man se på det sammanlagda antalet hushåll i Halmstad kommun som är cirka Halmstad kommun använde år 2007 totalt sett ca 1,2 TWh el-energi enligt SCB:s hemsida. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. Vattenkraften kan dessutom, i motsats till vindkraften, lagras och användas för elproduktion vid senare tillfällen. På vintern, när energibehovet ökar och vattenmagasinen är låga, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen. 6

7 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Det aktuella projektet omfattar en vindkraftpark med vindkraftverk vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Den slutliga placeringen av vindkraftverken inom projektområdet är i nuläget inte fastställd, utan är beroende av parametrar som för närvarande utreds inom ramen för det fortsatta samrådet. Fördjupade utredningar av vindförhållandena på platsen, elanslutning, möjlig vägbyggnation samt fortsatta samråd kan komma att påverka placeringen av verk inom projektområdet. Därför redovisas i nuläget endast begränsningslinjerna för projektområdet utan individuella verks placeringar. 2.1 Lokalisering Vindkraftverken är lokaliserade till ett område vid Skedala i Halmstad kommun, Hallands län. Projektområdet, som är delat i två områden på vardera sidan om länsväg 638, ligger nordost om Halmstad mellan samhällena Åled, Sennan, Simlångsdalen och Skedala. Åled ligger närmast på ett avstånd av ca 2,5 kilometer. Riksväg 25 sträcker sig väster om projektområdet mellan Halmstad och Oskarström och söder om aktuellt etableringsområde går riksväg 26 mellan Halmstad och Ljungby. Vid Marbäck ca 2 km söder om planerad anläggning ligger ett mindre samhälle strax söder om riksväg 25. I övrigt finns spridd bebyggelse främst väster och söder om projektområdet. Området domineras av skogsmark. ETABLERING AV VINDKRAFTVERK K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Översiktskarta_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy meter Projektområdets lokalisering. Utskriftsformat: A3 Översiktskarta Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Skala 1: Dokumentdatum:

8 K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Områdeskarta_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy Lunnaslätt Åbo Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Boarp Mariehem Tippakull Arlösa Davids lycka Fjällgime Björsgård Mobergsberg Hökens kyrka Pionjärbron Nissagård Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Ekbergsmosse Yngsåsen Stora Ättarp Djupavad Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön Askeberget Skogen Emils mössa Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Högadal Ramkull Ekelund Karta över projektområdets utformning. Betås Betåsen Nygård Myskebacken Emils hatt Ringastugan Skogen Stora Örasjön Lilla Örasjön meter Lyngaberget Trollsjön Hallavad Jonstorp Björkhaga Nybo Hemvärns Torsjön Kvarnen Präst Skams fälad Lilla Ättarp Himmelkulla Åled Enslöv Ledet Släggarp Mölleberget Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund bäcksdalen Hjorta- Högåsen Klackaberget Torvsjön Ön Klackasjön Söndre klack Högebacken Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna Alternativutredning För att finna lämpliga områden för vindkraft har Stena genomfört en omfattande inventering söder om Dalälven. Utgångspunkten var att finna större sammanhängande områden, där avstånd till närboende är långt, få uttalade motstående intressen, potentialen för vindkraft är minst 10 MW och vindpotentialen är bedömd till 7,0 m/s eller mer (enligt MIUU-modellen, Uppsala Universitet). Lokaliseringen vid Skedala har visat sig var väl lämpad utifrån dessa kriterier. Inom det utredningsområde som bedömts som lämpligt har fördjupade studier gjorts av motstående intressen. Ett lämpligt projektområde har avgränsats. I det fortsatta arbetet kommer fördjupade studier att göras för att klargöra lämpligt antal verk och deras placering inom området. Alternativstudier kommer också att göras för att finna lämplig lokalisering av anslutningsvägar och elanslutning. Nollalternativ Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser aktuellt område utan att projektet genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen skulle troligen innebära att pågående verksamhet fortsätter, dvs skogsbruk, och att en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. Detta skulle innebära att området inte bidrar till att uppfylla det planeringsmål som satts upp av regeringen gällande vindkraft. Vid jämförelse med kolkraft skulle den tänkta vindkraftsparken, vid beräkning på 24 vindkraftverk, varje år minska utsläppen med ton koldioxid, 159 ton svaveldioxid och 132 ton kväveoxider. För närområdets skulle en utebliven byggnation av den aktuella vindkraftsparken innebära oförändrad landskapsbild samt att påverkan från ljud- och skuggeffekter uteblir. Kaneberg Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget Hultet Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Pengabacken Kroksjön Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Fåglasjö Björkvik Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Områdeskarta Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Skala 1: Dokumentdatum:

9 2.2 Omfattning och utformning Vindkraftverk Det pågår en teknisk utveckling för den typ av vindkraftverk som kan bli aktuella för den här platsen. Utifrån de verk som idag finns på marknaden kommer vindkraftverken att ha en totalhöjd på som mest 185 meter, en navhöjd på mellan meter och en rotordiameter på mellan meter. Avståndet mellan vindkraftverken är beroende av rotorns storlek och vindklimatet inom området. Ungefärligt avstånd mellan vindkraftverken är 4-6 rotordiametrar. Effekt per verk beräknas till ca 2-4 MW och en produktion på ca 132 GWh/ år (baserat på 24 st vindkraftverk om ca 2 MW och med 90 meters rotordiameter). Resultatet blir en produktionsanläggning för förnybar energi med ytterst hög effektivitet. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning utifrån krav från Luftfartsverket och Försvarsmakten, utformning på denna varierar med den totala höjden på verken. Totalhöjd Navhöjd Rotordiameter För förankring av verken kommer i första hand så kallade gravitationsfundament att användas. Detta innebär att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett Skiss på vindkraftverk konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta av ca m 2 och en volym av ca m 3 betong beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. Ytan som själva vindkraftverken kommer att ta i anspråk utgör en mycket liten del av det totala projektområdet. Ett verk tar i anspråk en yta av cirka m Elanslutning Elen som vindkraftverken producerar ska matas in på det regionala nätet. Inom anläggningen görs elanslutningarna till respektive verk med markförlagda ledningar som så långt det är möjligt förläggs i kanten av vägarna. E.on är nätägare i området Vägar Utöver själva vindkraftverken omfattar projektet även viss nybyggnad av vägar. I området finns idag ett nät av skogsvägar och dessa kommer i första hand att användas. Viss nybyggnation av vägar kommer dock att krävas och det kan även bli aktuellt att förbättra befintliga vägar för att klara transporterna under etableringsfasen. 9

10 3. TILLSTÅND OCH SAMRÅD Att bygga en vindkraftanläggning av det slag som här planeras klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindkraftanläggningar med en totalhöjd över 50 meter som miljöfarlig verksamhet. När det gäller miljöprövningen delas anläggningarna in i två prövningsnivåer: B För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.95) B För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.90) C För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100) Den vindkraftanläggning som planeras här kommer att ha en maximal totalhöjd om 185 meter och är således att betrakta som miljöfarlig verksamhet av prövningsnivå B och kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i Hallands län. Till ansökan ska bifogas en MKB med innehåll enligt miljöbalkens 6 kap 7 eftersom verksamheten enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt de nya förändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet, vilka trädde i kraft 1 augusti 2009, krävs i normalfallet inte längre bygglov eller detaljplan för en vindkraftanläggning som prövats enligt miljöbalken. Förändringarna innebär också att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning om kommun där anläggningen ska uppföras har tillstyrkt anläggningen. Kommande miljökonsekvensbeskrivnings innehåll MKB:n är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Ett syfte med MKB är att visa hur driften av den aktuella vindkraftanläggningen är i linje med miljöbalkens hushållningsregler. Enligt miljöbalken är syftet med MKB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (6 kap 3). Dispositionen för detta samrådsunderlag följer i stort dispositionen för kommande MKB men kommer att kompletteras med fördjupade studier och redogörelse för samråd. Dessutom kommer information och synpunkter som tillförs projektet under samrådstiden att beaktas och i relevanta delar inarbetas i den slutliga MKB:n. Detta kommer att innebära att nulägesbeskrivningen kompletteras med fakta som tillkommer under samrådet samt en fördjupad analys av konsekvenser. Tillståndansökan Ett inledande samråd enligt miljöbalkens bestämmelser har hållits med länsstyrelsen i Halland och Halmstad kommun. Fortsatt samråd planeras genomföras under sommaren 2010 med enskilda, allmänheten och övriga myndigheter, företag och organisationer. Därefter planeras tillståndsansökan att inlämnas till länsstyrelsen. 10

11 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PROJEKTET Förutsättningarna för projektet ges av en rad olika parametrar. I detta avsnitt beskrivs aspekter som landskapet, planförhållanden, natur- och kulturmiljö, bebyggelse och infrastruktur utifrån nuvarande förutsättningar på platsen. Eventuella tillkommande fakta under samrådet kommer att beaktas och i relevanta delar inarbetas i den slutliga MKB:n. Det aktuella området utgörs huvudsakligen som skogsmark. Landskapet präglas därför av skogsbruk. I närområdet förekommer enstaka bostadshus. Närmaste samlade bebyggelse är Åled, som ligger ca 2,5 kilometer väster om den planerade anläggningen. Länsväg 638 sträcker sig igenom projektområdet. I övrigt finns spridd bebyggelse främst väster och söder om projektområdet. 4.1 Kommunala planförhållanden Halmstad kommun har tagit fram en vindkraftsplan tematiskt tillägg till Översiktsplanen Förslaget vann laga kraft den 11 januari Syftet med planen är att föreslå prioriterade områden för vindkraftsutbyggnad inom Halmstads kommun samt även ange riktlinjer för lokalisering, utformning och prövning. Vid framtagande av områdena har man strävat efter att hitta ställen med goda vindförhållanden, få motstående intressen samt där en vindkraftsetablering kommer medföra begränsade störningar. Verken föreslås placeras i grupper om minst tre verk. I den tematiska översiktsplanen ligger Skedala-området inom ett utredningsområde för vindkraft. Utredningsområden Prioriterade områden Utredningsområden Områden olämpliga för vindkraft Allmänna intressen inom utredningsområden 0 10 km Enskilda intressen inom utredningsområden 38 Stadskontoret/samhällsbyggnad Karta med områden lämpliga för vindkraft samt utredningsområden enligt Halmstad kommun. Röd cirkel markerar aktuellt etableringsområde (källa: Vindkraft-Tematiskt tillägg till ÖP 2000, Antagandehandling 2009). 11

12 Den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstad från 2000 visar inte på några intressen i konflikt med den tänkta etableringen. 4.2 Naturmiljö Projektområdet ligger i den relativt högt belägna halländska skogsbygden nordost om Fylleåns tämligen djupa dalgång. Den större delen av området ligger på 145 till 185 meter över havet medan Fylleåns dalgång, sydväst om projektområdet ligger på ungefär 65 meter över havet. Området utgörs främst av skogsmark med både barr- och lövskog. Den vanligaste jordarten är morän. Inom projektområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön. Även ett antal mindre vattendrag kan komma att beröras. Jordarterna inom projektområdet består av morän, berg och organisk jordart. Enligt grundvattenkartan framgår att projektområdet ligger i ett område med uttagsmöjligheter på l/h. Bäck Öppet landskap Riksintresse naturvård, Natura 2000, Ramsar och naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresset Simlångsdalen-Tönnersjöheden (nr 1 i kartan) ligger söder och öster om projektområdet, som närmast på ett avstånd av ca 2 km. På höjdplatån dominerar vidsträckta, orörda våtmarker. Bokoch ekskogar återfinns i sluttningarna ner mot Simlångssjöarna. Fylleån har en ursprunglig laxstam och utmed ån en rik flora. På flera ställen finns unika fall- och strömsträckor samt en rik flora Natura 2000 och naturreservat Fylleån är ett Natura 2000-område som ligger inom riksintresset ovan. Fylleån rinner från det småländska höglandet via fyra sprickdalssjöar till det halländska slättlandet. Natura 2000-området omfattar åsträckan och sjöarna mellan Ryadal och havet. Ullasjöbäcken (nr 2 i kartan), som både är naturreservat och Natura 2000-område, ligger öster om projektområdet, som närmast på ett avstånd av ca 1,5 km. Ullasjöbäcken rinner fram djupt nedskuren i en sprickdalgång med branta skogklädda sluttningar söder om Amböke och Munkabol mellan Oskarström och Simlångsdalen. Dalgångens sidor är lövskogsbevuxna. En stor del av sluttningarna är klassad som nyckelbiotop med gammal och delvis orörd lövskog och tillhör biologiskt sett regionens värdefullaste ädellövskogar. Ett stort antal rödlistade arter (lavar, mossor, svampar, fåglar, landsnäckor) har hittills påträffats i området. Vid Porssjöarna i väster finns mycket värdefulla våtmarker (klass 1 i våtmarksinventeringen). Området är också värdefullt för friluftslivet i kommunen. 12

13 K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Naturkarta_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy Lunnaslätt Åbo Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Boarp Mariehem Arlösa Fjällgime Björsgård Mobergsberg Hökens kyrka Pionjärbron Nissagård Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Ekbergsmosse Yngsåsen Stora Ättarp Djupavad Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön Askeberget Skogen Emils mössa Davids lycka Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke Tippakull Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Högadal Ramkull Ekelund Betås Betåsen Nygård Myskebacken 4 Emils hatt meter Ringastugan Skogen Stora Örasjön Lilla Örasjön Lyngaberget Trollsjön Hallavad Jonstorp Björkhaga Nybo Hemvärns Torsjön Kvarnen Präst Skams fälad Lilla Ättarp Himmelkulla Åled Enslöv Ledet Släggarp Mölleberget Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund bäcksdalen Hjorta- Högåsen Karta med skyddade intresseområden för naturmiljö. Klackaberget Torvsjön Ön Högebacken Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna Strandskydd och övriga områden med restriktioner Vid hav, sjöar och vattendrag i Hallands län gäller, enligt 7 kap MB, generellt strandskydd som omfattar land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddet syftar till att bevara tillgängligheten till stränderna för bad och friluftsliv. Stränderna har stor betydelse även som livsmiljöer för växter och djur och skyddet innefattar numera även växt- och djurlivet. Inom projektområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön. Även ett antal mindre vattendrag kan komma att beröras, se karta på nästa sida. Inga ytterligare restriktionsområden förekommer inom projektområdet. 3 Klackasjön Söndre klack Regionala och lokala naturvårdsintressen Projektområdet domineras av skog och myrmarker. Inom området finns ett flertal sumpskogar samt ett mindre antal våtmarker vilka är upptagna i länets våtmarksinventering. Från Skogsstyrelsens inventeringar finns även en nyckelbiotop samt några naturvärdesobjekt inom området. Områden intressanta för naturmiljön redovisas i figuren ovan. Skedala skog (nr 3 i kartan) som ligger i anslutning till projektområdet och Örasjöarna (nr 4 i kartan), som ligger inom aktuellt projektområde, är klassade som höga naturvärden klass 2 enligt Halmstads gröna värden, Halmstads Naturvårdsprogram Naturinventering För närvarande pågår en naturinventering för att utreda områdets naturvärden ytterligare. Utredningen omfattar inventering och analys av naturvärden, fågelfauna och fladdermöss. Resultatet av utredningen Kaneberg 1 Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget Hultet Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Pengabacken Kroksjön Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Björkvik Fåglasjö Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget 2 Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Naturkarta Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Riksintressen naturvård Natura 2000 Naturvårdsprogram Biotopskydd Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärdesobjekt Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Våtmarksinventeringen Ängs- & betesmark Ängs- & Hagmark Skala 1: Dokumentdatum:

14 K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Strandskydd_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy Lunnaslätt Åbo Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Mariehem Arlösa Fjällgime Björsgård Mobergsberg Hökens kyrka Pionjärbron Nissagård Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Ekbergsmosse Yngsåsen Stora Ättarp Davids lycka Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke Tippakull Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Karta med strandskyddsområde. Boarp Djupavad Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön Askeberget Skogen Emils mössa Högadal Ramkull Ekelund Betås Betåsen Nygård Myskebacken Emils hatt meter Ringastugan Skogen Stora Örasjön Lilla Örasjön Lyngaberget Trollsjön Hallavad Jonstorp Björkhaga Nybo Hemvärns Torsjön Kvarnen Präst Skams fälad Lilla Ättarp Himmelkulla Åled Enslöv Ledet Släggarp Mölleberget Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund bäcksdalen Hjorta- Högåsen Klackaberget Torvsjön Ön Klackasjön Söndre klack Högebacken Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna kommer att inarbetas i MKBn och ligga till grund för placering av verk och övriga anläggningar samt behov av eventuella skyddsåtgärder. Kaneberg Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget Hultet Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Pengabacken Kroksjön Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Björkvik Fåglasjö Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Strandskydd Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Strandskydd Skala 1: Dokumentdatum: Kulturmiljö Riksintressen Det finns inga riksintressen för kulturmiljö i projektområdet. Det finns däremot ett fåtal fornlämningar inom eller i utkanterna av projektområdet som främst består av lägenhetsbebyggelse, se figur på nästa sida Lokala intressen I det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet Program för kulturmiljövård Halmstad 1992 finns följande kulturmiljöer av lokalt intresse i projektområdets närhet: 1. Enslövs kyrkby ligger strax öster om Åled. Enslövs kyrkby var fram till slutet av 1800-talet bygdens centrum. Här ligger fortfarande skolan och kyrkan intill varandra. Byns positioner flyttades till Nissans östra strandkant och blev Åleds stationssamhälle när järnvägen mellan Halmstad och Nässjö byggdes ut. Samhället har under åren brett ut sig på ömse sidor av Nissan, där Nissastigen har bildat en västlig gräns och kyrkbyn en östlig. De stora nivåskillnaderna i dalgången har gett bebyggelsen en särprägel (källa: Åled, tätortsöversikt till ÖP 2000, Halmstad kommun). Områdets bevarandeintressen utgörs av ett äldre sockencentrum med välbevarad och traditionell bebyggelse samt monumentala 14

15 bronsåldershögar och unik glasbrukslämning från 1700-talet (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). 2. Stora Ättarps gård ligger på östsidan av Nissans dalgång i ett öppet, kuperat odlingslandskap. I s omedelbara närhet finns flera fornlämningar. Mangårdsbyggnaden från 1789 är uppförd i korsvirke och vitputsad. Motiveringen av skyddet är just storgård i mellanbygd med välbevarad mangårdsbyggnad och unik förhistorisk gravanläggning i omgivningen (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). Kulturminne 3. Arlösa ligger i Nissans dalgång på den östra sidan. Mot ån utbreder sig stora, öppna, mjukt kuperade odlingsmarker. Bakom stiger landskapet och här utbreder sig stora skogsområden med bl. a. ädellövskog. Motiveringen av skyddet är storgårdsanläggningen med medeltida anor och välbevarad delvis äldre bebyggelse och omgivande odlingslandskap med stort inslag av fornlämningar (källa: Program för kulturmiljövård Halmstad 1992). K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Kultur_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy Lunnaslätt Åbo Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Boarp Betås Betåsen Nygård Mariehem 3 Tippakull Arlösa Davids lycka Fjällgime Björsgård Mobergsberg Hökens kyrka Pionjärbron Nissagård Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Ekbergsmosse Yngsåsen Stora Ättarp Djupavad Skogen Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Högadal Ramkull Ekelund Karta med intresseområden för kulturmiljö. 2 Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön Askeberget Emils mössa Myskebacken Emils hatt Ringastugan Skogen Stora Örasjön Lilla Örasjön meter Lyngaberget Trollsjön Hallavad Jonstorp Björkhaga Nybo Hemvärns Torsjön Kvarnen Präst Skams fälad Lilla Ättarp Himmelkulla Åled Enslöv Ledet 1 Släggarp Mölleberget Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund bäcksdalen Hjorta- Högåsen Klackaberget Torvsjön Ön Klackasjön Söndre klack Högebacken Kaneberg Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget Hultet Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Pengabacken Kroksjön Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Fåglasjö Björkvik Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Kulturkarta Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Fornminnesregistret FMIS Kulturmiljövårdsprogram Skala 1: Dokumentdatum:

16 4.3.3 Arkeologisk utredning En arkeologisk utredning enligt kulturminneslagen kommer att genomföras i projektområdet och dess närhet för att undersöka om några kända kulturvärden berörs av de tänkta vindkraftverken och vilka ytterligare utredningar som i så fall bör göras. Utredningen kommer att inarbetas i MKBn och ligga till grund för placering av verk och övriga anläggningar. 4.4 Friluftsliv Det finns två riksintressen för friluftslivet i projektområdets närhet. Båda utgörs av vattendrag med omkringliggande naturområde. Nissan (nr 1 i kartan) som ligger väster om projektområdet utgörs av lek- och uppväxtområde för bland annat lax, havsöring och färna. Nissan utgör även vandringsstråk för lax, havsöring och ål. Söder om projektområdet ligger Simlångsdalen-Fylleåns dalgång (nr 2 i kartan) som utgörs av ett naturskönt, kuperat och sjörikt inlandsområde. Området är lättillgängligt med en etablerad friluftsverksamhet. Här finns bland annat cykelleder, vandringsleder och kanotleder. Cykellederna längs Fylleån kallas Hylteslingan och Cykelspåret. Längs med Fylleån finns även en ridled. Området hyser dessutom goda övernattningsmöjligheter. Rekreationsområdet Skedala skog (nr 3 i kartan) berör projektområdet. Skedala skog är upptaget som ett område med högsta rekreationsvärde enligt Halmstads gröna värden. Skedala skog är ett område ca 9 km från Halmstad som utgörs av ett friluftsområde med sjöar, bergsknallar och skog med ett stort nät av stigar och skogsvägar. Torsjön (nr 4 i kartan), strax öster om Åled är upptaget som värdefullt naturområde klass 3 i Halmstads gröna värden. K:\uppdrag\161127\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-OMRÅDESKARTA\Halmstads_kn\Skedala_anläggningsarrende\Friluftsliv_Skedala_ mxd Andreas Skymberg, COWI AB Stena Renewable Energy 16 Fjällgime Lunnaslätt Björsgård Mobergsberg Nissans dalgång vid Fjällgime Nissagård 2 Nissan Åbo Larsfrid Ljungsgård Grågård Ljungstorp Boarp Betås Betåsen Nygård Mariehem Tippakull Arlösa Davids lycka Hökens kyrka Pionjärbron Horsåsen Hunelyng Askehålorna Suckarnas göl Stora Ättarp Djupavad Lilla Kvarnsjön Stora Kvarnsjön Askeberget Skogen Stora dalen Rosenlund Lilla Kajeberget Göstorp Berghem Sofiero Slättåsen Ryd Rosenberg Högadal Ramkull Ekelund Myskebacken Emils hatt Ringastugan Skogen Stora Örasjön Lilla Örasjön Emils mössa Yngsåsen Lyngaberget Ekbergsmosse Trollsjön Skedala skog Kungsklippan Gässlingskullen Visberget Norrlycke meter Hallavad Jonstorp Björkhaga Nybo Hemvärns Torsjön Kvarnen 4Torsjön Präst Skams fälad Lilla Ättarp Himmelkulla Åled Enslöv Ledet Släggarp Mölleberget Kommun- Fridhem Lågagård Skogsled Fridhemslund bäcksdalen Hjorta- Högåsen Karta med intresseområden för friluftslivmiljö. 3 1 Klackaberget Torvsjön Ön Klackasjön Söndre klack Högebacken Kaneberg Torvsjön Marbäck Klippan Högåsabackarna Trättebacken Bäckastugan Kalvhagen Luntan Utsikten Svartasjön Hjältaberget Hultet Tolftedelen Paddesjön Kvarnamossen Pengabacken Kroksjön Marbäckshult Bråtahult Långsjön Fåglasjön Fåglasjö Björkvik Utskriftsformat: A3 Lilla Porssjön Hultet Hällabjär Kråkehult Helgeängen Ottaberget Porssjöhultet Nortorp Herteredssjön Hjärtabjäret Skärkered ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Friluftsliv Skedala, Halmstad kommun Teckenförklaring Projektområde Riksintressen friluftsliv Av högsta värde som rekreationsområde Värdefullt som rekreationsområde Skala 1: Dokumentdatum:

17 För sjöar och vattendrag i området råder generellt strandskydd på 100 meter från medelvattenlinjen. Inom projektområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön samt ett antal mindre vattendrag. Ett av syftena med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. 4.5 Landskapsbild Projektområdet ligger relativt högt beläget nordväst om Fylleåns dalgång. Större delen av området ligger mellan 145 och 185 meter över havet. Landskapet kring Skedala är till större del skogslandskap med skogsbruk vilket de i många fall enhetliga granskogarna, planteringarna och föryngringsytorna vittnar om. Inom området finns de mindre sjöarna Örasjöarna och Klackasjön. Söder om projektområdet går riksväg 25 och väster om projektområdet går riksväg 26. Genom aktuellt projektområde går länsväg 638. Österut ligger Simlångsdalen med Simlångssjöarna och i sydost ligger Marbäck och Torvsjön. Halmstad kommun har i sin översiktsplan pekat ut områden med värdefull landskapsbild. Det är områden som representerar värdekärnor i landskapet och har särskilt betydelsefulla karaktärsdrag. Delar av både Nissans och Fylleåns dalgångar finns upptagna i planen. Även det öppna landskapet kring Ättarp, väster om projektområdet finns upptaget. 4.6 Ljud Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen aerodynamiskt ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är även omsorgsfullt ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Några särskilda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. De riktvärden som brukar användas är det av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för externt industribuller Exempel på olika ljudnivåer nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, vilka finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida). Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt rekommendationerna 40 db(a) i ekvivalent ljudnivå och 55 db(a) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50 db(a). Om ljudet ofta förekommer med impulser och/eller hörbara tonkomponenter skärps riktvärdena med 5 db(a)-enheter. Ljudbidraget från ett modernt vindkraftverk av de typer som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera riktvärdet 40dB(A); en nivå som alltså för annat externt industribuller endast rekommenderas nattetid. Som jämförelse kan man lyssna på ett modernt kylskåp som ofta avger ett ljud på cirka 40 db(a). 17

18 Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i db(a) vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till den befintliga ljudmiljön i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn finns det bland annat ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt positiv inställning till elproduktion med vindkraft. Vid Skedala är det idag en situation med relativt få ljud alstrade av mänsklig verksamhet i projektområdets direkta närhet. Eftersom skogsbruk bedrivs i området kan dock ljud från detta periodvis prägla landskapet. I anläggningens närområde finns bland annat en del vägar, bland annat riksväg 25 och 26 samt länsväg 638 som korsar området, från dessa kommer en del ljud. Etableringsplatsen har ett vindutsatt läge vilket tillför naturligt vindbrus från vindens tag i vegetation och byggnader och som periodvis kan leda till maskering av vindkraftljudet. Lågfrekvent ljud och infraljud från stora vindkraftverk uppmärksammas ibland i samband med planering av vindkraftanläggningar. Kunskaper inom området är idag inte så omfattande men den forskning som har genomförts visar att om gällande svenska riktvärden följs så föreligger det ingen risk för betydande störningar varken i fallet lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. 4.7 Skuggor Vindkraftverkets rotor kan orsaka skuggor. Det kan uppfattas som slagskuggor på marken eller en fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. Skuggor uppträder på relativt stora avstånd och under korta stunder (ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. Det finns för skuggor från vindkraftverk inga fastställda riktvärden, men Boverket rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, denna är på väg att uppdateras men samma rekommendationer föreslås gälla även i den nya skriften) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten där en värsta fallet -situation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte finns några skymmande objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande. Även för den faktiska skuggeffekten hänvisar Boverket till tyska normer. Den faktiska skuggeffekten innebär att man tar hänsyn till driftstatistik samt solstatistik. Man anger 8 timmar om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som inte bör överskridas vid en bostad. Uppkomsten av skuggeffekter vid intilliggande bostäder begränsas av terrängens utseende, i detta fall, då området mestadels består av skog, finns möjligheten att skuggeffekter uteblir eller minskar på grund av att skogen skymmer. 4.8 Verksamheter Utöver skogsbruk sker jakt i området. Det bedrivs även en del fiske i områdets sjöar och vattendrag. Inom etableringsområdet, strax söder om länsväg 638 finns en motorbana där det pågår verksamhet. För att i ett tidigt skede fånga upp eventuella konflikter med övriga verksamheter har förfrågningar skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket, flygplatserna inom 6 mils radie (Halmstad och Ängelholm), Vägverket, Teracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor samt Tre. 18

19 4.9 Naturresurser Skogsbruk är den verksamhet som dominerar i närområdet. Inom aktuellt etableringsområde förekommer inga täkter enligt SGU:s kartmaterial Bebyggelse och infrastruktur I Halmstad kommun bor knappt personer (SCB 2007). Samhället Åled som utgör närmaste tätare bebyggelse ligger drygt en mil nordost om Halmstad längs riksväg 26. Vid Marbäck ca 2 km söder om planerad anläggning ligger ett mindre samhälle strax söder om riksväg 25. Kring den planerade etableringen finns även spridd bebyggelse. På ett avstånd av cirka 1 km från projektområdet finns ca 60 bostadshus varav inget ligger närmre än 750 meter från projektområdet. Mindre bilvägar finns kring och inom projektområdet. Söder om projektområdet går rikväg 25 som går från Halmstad och österut mot Ljungby. Väster projektområdet går riksväg 26 mellan Halmstad och Oskarström. Genom projektområdet går länsväg 638. Inom och i anslutning till projektområdet förekommer även mindre skogsbilvägar. 19

20 5. MILJÖKONSEKVENSER I detta avsnitt beskrivs översiktligt förväntade konsekvenser av vindkraftetableringen. Tillkommande fakta under samrådet kommer att beaktas och i relevanta delar vägas in i bedömningen av miljökonsekvenserna. I nuläget är som tidigare nämnts inte heller den slutliga placeringen av vindkraftverken fastställd, bland annat beroende på att det skall genomföras vindmätningar i området vilka kan påverka hur en optimal placering inom projektområdet ser ut. Även elanslutningen samt inkomna synpunkter under det fortsatta samrådet kan komma att påverka placeringen. Detta är också anledningen till att man först i den slutliga MKB:n kan redovisa exakt påverkan från ljud och skugga. 5.1 Kommunala planförhållanden Området är som tidigare nämnts utpekat i kommunens vindkraftsplan tematiskt tillägg till Översiktsplanen I den tematiska översiktsplanen ligger Skedala-området inom ett utredningsområde. 5.2 Naturmiljö Vid placering av verken och anslutande vägar kommer hänsyn att tas till de naturvärden som finns. Vid anläggande av vägar kommer även de hydrologiska förhållandena beaktas. Områden med regionala intressen, nyckelbiotoper och övriga naturvärden kommer om möjligt att undvikas. Blir dessa aktuella för vindkraftverk kommer fördjupade studier att genomföras. Sammanfattningsvis bedöms dock konsekvensera för naturmiljön av den tänkta vindkraftsetableringen som ringa Riksintresse naturvård, Natura 2000 och naturreservat Simlångsdalen-Tönnersjöheden är ett riksintresse för naturvård som består av vidsträckt och orörd våtmark. Inom detta riksintresse finns det även Natura 2000-områdenoch naturreservat. Dessa intresseområden överlappar varandra till stor del och utgörs främst av våtmarker och myrar. Riksväg 25 utgör en barriär mot området därför bedöms inte en eventuell vindkraftutbyggnad vid Skedala kunna påverka dessa områden. Ullasjöbäcken som är ett naturreservat och Natura 2000-område, ca 1,5 km öster om projektområdet, rinner fram djupt nedskuren i en sprickdalgång med branta skogklädda sluttningar söder om Amböke och Munkabol mellan Oskarström och Simlångsdalen. Den planerade anläggningen bedöms inte komma att påverka naturskyddsområdets naturvärden Strandskydd och övriga områden med restriktioner Vid utformning av anläggningen kommer det eftersträvas att inget vindkraftverk anläggs inom de strandskyddade områdena kring Örasjöarna och Klackasjön. Skulle något verk eller väg placeras inom ett område där strandskydd gäller kommer särskilda studier att genomföras för att klargöra om strandskyddets intressen påverkas Regionala och lokala naturvårdsintressen Projektområdet domineras av skog och myrmarker. Inom området finns ett flertal sumpskogar samt ett mindre antal våtmarker vilka är upptagna i länets våtmarksinventering. Från Skogsstyrelsens inventeringar finns även en nyckelbiotop samt några naturvärdesobjekt inom området. Dessa områden kommer att studeras närmre i pågående naturinventering. 20

21 5.2.4 Naturinventering En fördjupad naturinventering av området pågår. Den belyser både naturvärden, fågelfauna och fladdermöss. Hittillsvarande utredningar tyder på att flyttande fåglar sällan kolliderar med vindkraftverk. I andra sammanhang har framförts att det kan finnas en risk för att vissa rovfåglar kan kollidera med vindkraftverk i samband med bytesjakt. Fladdermusfauna bedöms inte påverkas nämnvärt av den tänkta etableringen. Närmare beskrivning av vilka arter som förekommer samt eventuell påverkan kommer att beskrivas i den slutliga MKB:n. Övrig fauna såsom älg, rådjur, räv och hare bedöms inte heller utsättas för några negativa effekter, då byggnation kommer att ske inom områden utan några särskilda naturvärden. Dock skulle den ökade aktiviteten i området under anläggningsfasen kunna påverka djurlivet i området kortsiktigt. Dessa djur har stor rörlighetsförmåga vilket i sin tur tyder på god anpassningsförmåga till förändringar. De bedöms därför inte påverkas i nämnvärd omfattning av en etablering av vindkraftverk i området. Om hänsyn tas till de naturvärdesklassade biotoperna bedöms en vindkraftetablering endast i mycket ringa omfattning komma att påverka de skyddsvärda delområdenas flora och fauna. 5.3 Kulturmiljö I projektområdet finns inget område som är av riksintresse för kulturmiljön. Det finns däremot ett fåtal fornlämningar inom eller i utkanterna av projektområdet, dessa består främst av lägenhetsbebyggelse. De lokala kulturmiljöerna som tas upp i Hallands läns kulturmiljöprogram från 1992 bedöms endast påverkas ur landskapssynpunkt. Hänsyn till dessa kommer att tas vid utformningen av anläggningen. En kulturhistorisk utredning kommer att genomföras i projektområdet och dess närhet för att undersöka om några kända kulturvärden berörs av de tänkta vindkraftverken och vilka ytterligare utredningar som i så fall bör göras. 5.4 Friluftsliv Vindkraftverken är placerade mitt i ett produktionsskogslandskap och påverkar inte möjligheterna för kringströvande vandrare att ta sig fram. I området förekommer friluftsaktiviteter i form av jakt, vandring, orientering, svampplockning med mera. Vindkraftverk syns och anläggningen kommer att bli ett dominerande inslag i närlandskapet och en blickpunkt på avstånd, se vidare under avsnittet 5.5 Landskapsbild. Det finns inga riksintressen för friluftsliv i projektområdet. Däremot finns ett riksintresse för friluftsliv vid Simlångssjöarna och Torvsjön, sydost om projektområdet. Södra delen av projektområdet, Skedala skog, finns utpekat i kommunens översiktsplan som ett område av stort värde för friluftslivet. I nordväst finns även ett område med värde för friluftslivet utpekat av kommunen, Nissan. Kring projektområdet, främst vid Simlångsjöarna finns ytterligare lokala och regionala intressen i form av fiske, badplatser samt cykel-, rid-, kanot- och vandringsleder. Möjligheterna att röra sig i områdena kommer inte att påverkas av en vindkraftanläggning. Däremot påverkas upplevelsen av områdena. Vindkraftanläggningen innebär ett förbättrat vägnät i området, vilket kan vara positivt för friluftslivet. Anläggningen innebär inte heller några staket mm som begränsar framkomligheten. 21

22 Vid utformning av anläggningen kommer det eftersträvas att inget vindkraftverk eller väg anläggs inom de strandskyddade områdena kring Örasjöarna och Klackasjön eller i anslutning till vattendragen som omfattas av strandskyddsbestämmelser. Att röra sig nära ett vindkraftverk kan ge ett storslaget och spännande intryck som många besökare upplever som positivt. Det konstateras i ett antal studier, bland annat en skotsk studie (MORI 2002) tyder på att landbaserade vindkraftverks konsekvenser för turism är ringa eller positiva. Det finns en nordtysk studie som visar liknande resultat (Günther 1999, 2002) och även en studie utförd på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne (Mellanrum Landsarkitekter 2002) behandlar frågeställningen och visar på samma resultat. 5.5 Landskapsbild Den aktuella anläggningen har en sådan höjd och omfattning att den, oavsett utformning, kommer att vara synlig i landskapet och påverka hur människor upplever landskapet. Boende och andra som rör sig i området kommer att se och uppleva vindkraftverken på olika sätt beroende på var man befinner sig. Synligheten av vindkraftverk i landskapet blir med ökande avstånd allt mer beroende av väderförhållandena. Vindkraftverk är tunna konstruktioner som med tilltagande avstånd framstår som små objekt mot landskapets fond av vegetationsinslag och topografiska inslag. Om en betraktare tycker att vindkraftverk är ett vackert eller störande inslag i landskapsbilden beror i stor utsträckning på vilken inställning betraktaren har till vindkraft som energiform. Det kan också bero på om betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. I ett antal undersökningar konstateras att den tillfällige besökaren ofta ser en vindkraftanläggning som ett spännande och intressant inslag i landskapet. Bland genomförda undersökningar kan nämnas Widing m.fl (2005), Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Pedersen & Waye (2002), MORI (2002) och Hammarlund (1997). För att åskådliggöra hur en vindkraftsanläggning skulle kunna upplevas från kringliggande bebyggelse och andra områden där människor rör sig har ett antal fotomontage gjorts, se bilaga 1. Syftet med montagen är inte att fastställa vindkraftverkens exakta lägen utan att ge intryck av hur den visuella påverkan kan te sig. Fotopunkterna är valda utifrån områden där människor bor eller vistas och föreslagna av kommunen vid inledande samråd i april Landskapet kring projektområdet är bitvis kuperat och storskaligt och domineras av skog. Särskild värdefulla är dalgångarna väster och söder om projektområdet samt även det öppna odlingslandskapet kring Ättarp. Som framgår av fotomontagen kommer anläggningen att synas från dessa områden. Den kuperade och skogsbeklädda terrängen kommer dock att bryta siktlinjer i många fall. Vid avstånd över fem km avtar också verkens dominans och de smälter mer samman med det omgivande landskapet Hinderbelysning Verken kommer att förses med hinderbelysning enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter. Detta innebär för närvarande att vindkraftverk som inklusive rotor i dess högsta läge har en höjd under 150 m över underliggande mark- och vattenyta ska markeras med vit färg under dager samt med rött blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 m eller högre ska markeras med vit färg samt med vitt blinkande högintensivt ljus. I en vindkraftspark ska samtliga verk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. De verk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg samt förses med minst rött lågintensivt ljus. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en 22