Nedskrivning av Goodwill

Transkript

1 Nedskrivning av Goodwill - En studie utifrån analytikers och revisorers perspektiv. Författare: Pernilla Henstam Per Söderstrand Handledare: Tom Karlsson Examinator: Thomas Karlsson Termin: HT-14 Ämne: Företagsekonomi Nivå: C-nivå, Kandidatuppsats Kurskod: 2FE71E

2 Förord Vi vill tacka alla våra intervjupersoner för deras medverkan i vår studie. Vi är oerhört tacksamma för deras engagemang och de utförliga svar de bidragit med till studien. Vi vill även tacka vår handledare Tom Karlsson som bidragit med god vägledning och värdefulla synpunkter under uppsatsens arbetsgång. Kalmar 11 januari Pernilla Henstam Per Söderstrand - 1 -

3 Sammanfattning Titel: Nedskrivning av Goodwill - En studie utifrån revisorers och ekonomianalytikers perspektiv. Författare: Pernilla Henstam & Per Söderstrand Handledare: Tom Karlsson Examinator: Thomas Karlsson Kurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi med inriktning ekonomistyrning Linneuniversitetet, Höstterminen 2014/2015 Bakgrund: Från och med år 2005 skall alla börsnoterade företag inom EU upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. I och med införandet av IFRS så ersattes tidigare linjär avskrivning av goodwill med nedskrivning av goodwill. Företag skall därmed genomföra en årlig värdeprövning på goodwillvärdet. Syfte: Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3. Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med en iterativ ansats. Denna undersökningsmetod valdes för att få en förståelse kring vårt problemområde. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker. Slutsatser: Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden. Nyckelord: Goodwill, subjektivitet, kvalitativa egenskaper, IFRS 3, revisor, ekonomianalytiker

4 Abstract Title: Impairment of goodwill - A study based on auditors and economics analysts' perspective. Authors: Pernilla Henstam & Per Söderstrand Advisor: Tom Karlsson Examinator: Thomas Karlsson Course: Bachelor thesis 15 credits in business administration- financials Background: Since 2005 shall all listed EU companies prepare consolidated accounts in accordance to IFRS. With the introduction in accordance of IFRS was earlier linear amortization of goodwil replaced with impariment test of goodwill. Companies should therefore conduct an annual value test of goodwill value. Purpose: The purpose of this study is to interpret two different stakeholder arguments on the concept of impairment of goodwill with regard to the qualitative characteristics of accounting and IFRS 3. Method: We have used a qualitative methodology with an iterative approach. The empirical material have been collected through four semi-structured interviews with two auditors and two economic analysts. Conclusion: We conclude that the reasoning behind the impairment of goodwill suggest that the subjective judgments firms have acquired freedom to, create some disagreement about how goodwill is truly appreciated at fair value. A reasoning we suspect creates difficulties for accounting shall be deemed to be reliable in different standings. Keywords: Goodwill, subjectivity, qualitative characteristics, IFRS 3, auditor, economic analyst

5 Förkortningar IASC - International Accounting Standards Committee IASB - International Accounting Standards Board IFRS - International Financial Reporting Standard IAS - International Accounting Standard EU - Europeiska Unionen VD - Verkställande direktör IFRS 3 - Rörelseförvärv IAS 36 - Nedskrivning IAS 38 Immateriella tillgångar - 4 -

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Uppsatsens disposition Metod Forskningsmetod Forskningsansats Datainsamling Primärdata Intervjupersoner Sekundärdata Vetenskapliga kriterier Metodkritik Teori Redovisning och rapportering Signalteorin Redovisningens kvalitativa egenskaper Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Objektivitetsprincipen IFRS 3 Rörelseförvärv Empiri Ekonomianalytiker Revisorer Redovisning och rapportering Synen på nedskrivning av goodwill Ekonomianalytiker Revisorer Neutralitet och förvrängt yttre resultat Ekonomianalytiker Revisorer Analys Rapportering och redovisning Syn på nedskrivning av goodwill

7 5.1.2 Neutralitet och förvrängt yttre resultat Slutdiskussion Besvarande av forskningsfråga Besvarande av syfte Förslag på fortsatt forskning Källförteckning:

8 1 Inledning I den inledande delen beskrivs bakgrund till studien följt av en problemdiskussion. Därefter redogörs för problemformulering, syfte, avgränsning och en presentation av uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Externredovisningen har under lång tid utvecklats nationellt vilket lett till stora skillnader mellan hur länder utformar sin redovisning. Allt eftersom det ekonomiska utbytet mellan länder ökade så ökade även behovet av finansiell information från företag i olika länder. Behovet ledde till att IASC bildades. IASC bildades år 1973 för att minska skillnaderna i länders utformning av redovisning och öka harmoniseringen av den. År 2001 genomfördes dock en omorganisering och IASC kom att bli IASB. IASB bestod till skillnad från IASC inte endast av revisorsorganisationer i olika länder utan även av olika grupper från näringslivet. (Marton et al. 2013). IASB består av en serie principbaserade redovisningsstandarder. Dessa bygger till skillnad mot regelbaserade redovisningsstandarder på kvalitativa principer vilket innebär att de inkluderar få exempel eller vägledning kring hur standarderna ska tillämpas. Redovisningens principer framgår av en föreställningsram för finansiella rapporter och står som utgångspunkt för de principbaserade redovisningsstandarderna. Fram till år 2001 hade IASC gett ut totalt 41 standarder benämnda IAS. Sedan namnbytet och omorganiseringen som skedde år 2001 så benämns däremot alla standarder som IASB ger ut IFRS, de kan dock till sitt innehåll vara baserade på tidigare utgiven IAS. (Marton et al. 2013). År 2002 beslutades det i EU-kommissionen att alla börsnoterade företag inom EU från och med år 2005 skulle upprätta koncernredovisning i enlighet med IFRS. Införandet av IFRS innebar flera nya standarder och ändringar i befintliga standarder och däribland uppkom en ny syn på förvärvad goodwill. (Marton et al. 2012)

9 Till följd av införandet av IFRS, år 2005, började en ny standard för rörelseförvärv att gälla för börsnoterade bolag i Sverige. Standarden benämns IFRS 3 och vid införandet av den så uppdaterades även rådanade standarder för nedskrivning, IAS 36, och immateriella tillgångar, IAS 38. IFRS 3 innebar bland annat enligt Lönnqvist m.fl. (2013) att tidigare praxis för koncerner med årlig avskrivning, ersattes med nedskrivning av goodwillvärdet. Marton et al. (2012) menar att införandet innebar en övergång från linjär avskrivning av goodwill till nedskrivning av goodwill. Författarna menar att istället för tidigare årliga avskrivningar av goodwill så skall företag vid nedskrivning av goodwill genomföra en årlig värdeprövning på goodwillvärdet. Bedömningen görs för att undersöka om värdet på goodwill har minskat och är i behov av nedskrivning eller ej, fortsätter författarna. Goodwill i samband med företagsförvärv och dess påverkan på koncernredovisningen är ett omdiskuterat ämne. Goodwill är en residual, det vill säga det värde som blir kvar mellan köpeskilling och nettovärdet på identifierbara tillgångar och skulder i samband med företagsförvärv. Stora goodwillposter är vanligt förkommande inom IT och telekombranscher. Anledning till att goodwillposter ofta innehas av företag inom dessa branscher menar författarna beror på de stora mängder immateriella tillgångar företagen besitter. (Marton et al. 2012)

10 1.2 Problemdiskussion En grundläggande syn i IFRS är enligt Marton et. al (2012) att tillgångar inte skall redovisas över det värde som motsvarar värdet på framtida kassaflöden som en tillgång kan generera. Att bedöma värdet på en tillgång menar Marton et al. (2012) är generellt sett svårt och en högst subjektiv bedömning. Extra svårt är det att bedöma värdet på goodwill då goodwill som tillgång är svår att koppla till ett specifikt kassaflöde. En svårighet i att bedöma värdet på en tillgång i kombination med subjektiva bedömningar leder till en stor osäkerhet i redovisningen menar Marton et al. (2012). Osäkerheten i redovisningen förklarar författarna kan leda till att företag frångår neutrala bedömningar av värdet på en tillgång och istället redovisar efter egna incitament. Detta antagande avhandlas även i en studie gjord av Rhenberg et al. (2008) där en diskussion förs kring IFRS och dess mer principbaserade system. Författarna menar att ett mer principbaserat system ger företag fördelen att själva bedöma om goodwill är i behov av nedskrivning för att återspegla verkligt värde, en frihet som kan leda till att företagens antaganden inte är neutrala menar författarna. Elimineringen av linjär avskrivning på goodwill har även skapat ett allt större behov hos investerarna att utvärdera goodwill. Behovet anser Hayn och Hughes (2006) ha ökat med anledning av att det inte längre sker någon systematiskt avskrivning av goodwillvärdet. Marton et al. (2013) talar vidare om att det idag kan konstateras att IASB var kraftigt inspirerade av reglerna som infördes i USA 2002 då systematiska avskrivningar togs bort och ersattes med årlig nedskrivningsprövning, vid införandet av IFRS 3. En av förklaringarna till borttagandet av avskrivning på goodwill sägs vara: att det faktiskt leder till mer relevant redovisning (Marton et al. 2013:79). Författarna beskriver, i samband med denna förklaring, att forskning även visat på att goodwillavskrivningar inte gör redovisningen mer relevant ur ett aktieägarperspektiv, men menar att det är svårt att bedöma sanningshalten i förklaringen om att borttagandet av goodwillavskrivningar leder till mer relevant redovisning

11 Eftersom nedskrivningar påverkar såväl balansräkningen som resultaträkningen menar Marton et al. (2012) att det är möjligt att företag vill undvika att redovisa nedskrivningar för att redovisa ett högre resultat, vilket företag kan göra genom att överskatta det verkliga värdet på en tillgång. Vill företaget istället sänka sitt resultat kan företaget i enlighet med deras egna incitament underskatta värdet på en tillgång. I och med denna osäkerhet i redovisningen talar författarna om ett alternativ för normgivare, nämligen att förbjuda nedskrivning, vilket inte heller ses som önskvärt. Författarna menar då att risken istället skulle kunna vara stor att övervärderade tillgångar förekommer i balansräkningen vilket skulle kunna leda till att de som har behov av information från årsredovisningen skulle kunna ta felaktiga beslut. Dagens samhälle bygger på en marknadsekonomi där både företag och ägare verkar på marknaden. Företagens finansiella verksamhet granskas i sin tur av olika intressenter och intressenterna har olika intressen beroende på deras bakgrund, funktion och roll i samhället. En analytikers huvudsakliga uppgift är exempelvis enligt Hägglund (2001) att utifrån aktuell information kring företagen sammanställa och göra prognoser för det framtida värdet. Healy och Palepu (2001) menar att analytiker fungerar som en mellanhand på kapitalmarknaden med avseende att utföra informationsmedling mellan företag och investerare. Analytikers huvudsakliga uppgift är enligt författarna att samla in information från offentliga och privata källor. Informationen används sedan för att utvärdera företagen dem följer, samt för att göra prognoser om framtidsutsikter utifrån företagens presentationer. Prognoserna används sedan enligt författarna för att rekommendera investerare till att köpa eller sälja aktien ifråga. Healy och Palepu (2001) menar att analytikers arbete, genom att engagera sig i företagens informationsproduktion och utlämnande av information som annars skulle vara ickeoffentlig, har betydelse för marknaden och samhället. Breton och Taffler (1995) anser även att analytiker har en betydande roll för att skapa en effektivare marknad, genom att tolka och tyda informationen från företagen på ett riktigt sätt, vilket den enskilda placeraren inte alltid har kunskaperna till. En revisor däremot, är enligt FAR.se (2014) länken mellan kunden och kundens intressenter och genom att utföra revision skapas trovärdighet och trygghet både internt i det reviderade företaget och externt mot kunder, samarbetspartners, leverantörer och

12 andra intressenter. Revisorn skall utöver en rapport över revisionen även ge råd angående förbättringar till kunder. Rådgivningen får däremot inte äventyra revisorns opartiskhet och självständighet. (FAR.se, 2014). Enligt Carrington (2010) är revisorns roll att uttala sig om redovisningen och revisorn har även ansvar för sitt uttalande. Diamant (2004) menar att revisorn är ägarnas och andra intressenters medhjälpare vars uppgift är att stämma av att bolagsledningen uppfyller sin avtalsenliga lojalitetsplikt. Revisorn vill i sitt arbete skapa incitament så bolagsledningen i sin förvaltning agerar lojalt fortsätter författaren. Enligt Diamant (2004) är det viktigt att revisorn inte har mer än ett begränsat egenintresse av utfallet av granskningen. I flera tidigare studier kan vi se problematiseringen som uppstått till följd av nedskrivningar av goodwill. Den nya synen på goodwill har i och med införandet av IFRS skapat en diskussion kring de subjektiva bedömningar som nedskrivning av goodwill grundar sig i. Både ekonomianalytiker och revisorer innehar ett granskande perspektiv hos företag och har i uppgift att granska den svårbedömda goodwillposten. Med deras olika intressen, roll och funktion i samhället misstänker vi att deras uppfattning och resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill kan se olika ut. Problemdiskussionen kring nedskrivning av goodwill och olika intressenters roll har sedermera lett fram till rådande problemformulering. 1.3 Problemformulering Hur resonerar revisorer och ekonomianalytiker kring nedskrivning av goodwill? 1.4 Syfte Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS

13 1.5 Avgränsning En avgränsning har gjorts mot att enbart undersöka revisorers och ekonomianalytikers resonemang kring nedskrivning av goodwill. Vi har även valt att avgränsa oss till goodwill som uppstår vid företagsförvärv och de nedskrivningsregler som gäller enligt IFRS

14 1.6 Uppsatsens disposition Inledning Detta kapitel ger läsaren en introduktion till uppsatsämnet som sedan följs upp med en problemdiskussion. Problemdikussionen leder sedermera fram till vald problemformulering, för att sedan avslutas med en presentation av uppsatsens syfte och avgränsning. Metod I andra kapitlet förklaras och motiveras de metodval som ligger till grund för uppsatsens tillvägagångsätt. Läsaren får här en förståelse för forskarnas val och de ställningstagande som gjorts under uppsatsarbetet. Teori I tredje kapitlet beskrivs den teoretiska referensramen som ligger till grund för uppsatsen. Kapitlet avser att ge läsaren en bättre förståelse för ämnet samt förståelse för anknytningarna i kommande kapitel. Empiri I fjärde kapitlet presenteras det empiriska materialet i följande ordning; ämne, ekonomianalytikernas svar och revisorernas svar. Analys Kapitlet ger läsaren en förståelse för sammankopplingen mellan teori och empiri som sedermera leder läsaren till uppsatsens slutsats. Slutsats I avslutande kapitel besvaras forskningsfrågan och syftet med uppsatsen. Här får läsaren ett resultat av studien samt förslag på vidare forskning

15 2 Metod Metoddelen inleds med en beskrivning av forskningsmetod och den forskningsansats vi valt att använda oss av i uppsatsen. Därefter presenteras datainsamling och vetenskapliga kriterier. Kapitlet avslutas sedermera med metodkritik för val av undersökningsmetod. 2.1 Forskningsmetod Forskning kan delas in i två huvudkategorier, kvalitativ forskning och kvantitativ forskning. Kategorierna beskriver två typer av sätt att generera, bearbeta och analysera den information som samlats in (Patel & Davidsson, 2011). Vi valde i studien att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Metoden lämpar sig bra för vår studie då den lägger fokus på att tolka och förstå innebörden av insamlad data. En kvalitativ forskningsmetod är enligt Bryman & Bell (2013) vid insamling och analys av data ofta mer inriktad på ord än kvantifiering. Vid tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod uppvisas enligt Bryman & Bell (2013) ett induktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktik. Ett induktivt synsätt innebär att teorin skapas utifrån insamlad data fortsätter författarna. Enligt Patel och Davidsson (2011) beskrivs den kvalitativa forskningen som datainsamling där fokus ligger på mjuka data, det vill säga data i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av textmaterial. Den kvalitativa forskningen bör enligt författarna användas för att ge svar på frågor som vad är detta? eller vilka är de underliggande mönstren?. Den syftar med andra ord till att tolka och söka förståelse. Ett exempel författarna nämner är att tolka och förstå människors upplevelser. I studien har vi samlat in kvalitativt mjuk data genom djupgående intervjuer med revisorer och ekonomianalytiker. Datan har sedan tolkats och analyserats med hjälp av teorier och tidigare forskning kring nedskrivning av goodwill, för att skapa en tydligare och mer övergripande bild av hur revisorer och ekonomianalytiker resonerar kring nedskrivning av goodwill

16 Kvantitativa forskare har enligt Bryman & Bell (2013) kritiserat den kvalitativa forskningsmetoden under fyra punkter. Kvantitativa forskare menar att en kvalitativ forskning är allt för subjektiv och att resultaten som framkommit i allt för stor utsträckning ofta bygger på forskarens osammanhängande uppfattningar om vad som är viktigt. Författarna menar även att det råder svårigheter i att kunna replikera en kvalitativ undersökning. De menar att metoden ofta är ostrukturerad och beroende av forskarens egen förmåga att uppfinna, vilket minskar replikerbarheten. Författarna menar även att kvalitativa forskningsresultat är svåra att generalisera, de anser att resultat från observationer eller intervjuer utförda på ett visst sätt eller med ett fåtal personer från en viss miljö inte kan generaliseras till andra miljöer. Den sista punkten Bryman & Bell (2013) nämner, är kritiken mot den kvalitativa forskningens bristande transparens, vilken handlar om bristen av information om hur undersökningen konkret planerades och genomfördes. Vi var väl medvetna om den kvalitativa forskningens brister och att studien inte generellt kommer att kunna täcka synen för hela området. Målsättningen var att försöka få en djupare förståelse för revisorers och ekonomianalytikers resonemang kring nedskrivning av goodwill och eventuellt upptäcka nya infallsvinklar inom området. Även om vi i studien valt att fokusera på det som vi forskare anser viktigt och intressant att undersöka, har vi försökt motverka subjektiviteten och öka replikerbarheten. Det har vi gjort genom att på ett så utförligt sätt beskriva och förklara vad vi har gjort och hur vi gått tillväga under studiens gång. Vi har även vid insamlandet av det empiriska materialet varit objektiva genom att låta respondenterna tala fritt och prata till punkt kring de ställda intervjufrågorna. 2.2 Forskningsansats Forskarens uppgift är att framställa teorier som skall ge en så bra bild som möjligt av verkligheten. Tre välkända begrepp som forskare kan använda sig av för att relatera teori och verklighet till varandra är deduktion, induktion och abduktion (Patel & Davidsson, 2011)

17 Iterativ eller så kallad upprepande strategi är ytterligare ett sätt att relatera teori och empiri till varandra och är den strategi som vi i studien valt att använda oss av. Vi utgick i studien från att samla in sekundärdata för att skapa en bättre förståelse för ämnesområdet samt forma en preliminär teoretisk struktur, därefter samlade vi in vårt empiriska material genom intervjuer. Efter att vårt empiriska material transkriberats och studerats applicerade vi den teoretiska struktur vi tidigare insamlat och kompletterade med ytterligare teorier för att kunna analysera det empiriska materialet och komma fram till slutsatser. Bryman & Bell (2013) menar att forskaren med en iterativ strategi går fram och tillbaka mellan data och teori. Ett exempel författarna nämner är att forskaren efter hand samlar in ytterligare data och efter antal veckor av observationer bestämmer sina forskningsfrågor. Med ett iterativt synsätt förklarar Bryman & Bell (2013) att det sker en samverkan både mellan tolkning och teoribildning men även mellan datainsamling. Vi ansåg att det iterativa arbetssättet var mest lämpat för studien i och med att det ger oss som forskare en större frihet att röra oss mellan de empiriska och teoretiska ämnesområdena, vilket sedermera lett till nya infallsvinklar för studien. 2.3 Datainsamling Enligt Patel & Davidsson (2011) är det viktigt vid insamling av material att utgå från problemformuleringen och hur den uttrycks i syfte och frågeställning. Författarna menar att den mängd material som behövs beror på frågeställning samt den tid forskaren har för att samla in och analysera materialet. Sammanfattningsvis är det problemformuleringen som ger en föreställning om vilka kunskaper forskaren vill få genom resultatet, säger författarna. Patel & Davidsson (2011) anser att det är viktigt att inte bara välja material som stöder de egna idéerna. Genom att endast välja viss fakta så skapas en skevhet i materialet, vilket kan leda till att det inte ges en rättvisande bild av det aktuella området, säger författarna. För att skapa en verklig bild av det aktuella området skall det således samlas in data som motsäger det som framgått av studien och ställas i relation med resultatet. Enligt författarna kan information samlas in genom analysering av dokument och dagböcker, utförande av intervjuer eller enkäter samt genom att göra observationer

18 2.3.1 Primärdata I studien har vi valt att samla in primärdata genom att utföra intervjuer med revisorer och ekonomianalytiker. Vi valde dessa intervjupersoner för att få en djupare förståelse för hur de resonerar kring nedskrivning av goodwill. Vi utförde fyra intervjuer, en på plats och tre över telefon. Målet med studien var främst att hålla dem på plats, men på grund av att intervjupersonernas kontor var belägna utanför Kalmar ansåg vi det smidigast att utföra majoriteten av intervjuerna över telefon. Det sparade både tid och pengar för studien. För att kunna bearbeta och behandla den insamlade informationen på bästa sätt spelade vi in och transkriberade alla intervjuer. Det gjordes för att inte gå miste om någon viktig information samt för att kunna gå igenom intervjuerna ordentligt i efterhand. Inom den kvalitativa forskningen är det enligt Bryman & Bell (2013) vanligast att använda sig av intervjuer för att samla in primärdata för forskningen. Enligt författarna är det emellertid flexibiliteten intervjun rymmer som gör den till ett attraktivt val för den kvalitativa forskningen. Patel & Davidsson (2011) anser att syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka och identifiera egenskaper som den intervjuade har kring det valda ämnet forskningen valt att behandla. Bryman & Bell (2013) menar att kvalitativa intervjuer är förhållandevis öppna för att låta intervjun röra sig i olika riktningar. Det kan leda till att forskaren får ut mer utförliga och detaljerade svar. En kvalitativ intervju ger intervjuaren inblick i vad intervjupersonen anser är relevant och viktigt. Författarna menar att intervjun kan avvika från intervjuguiden och nya frågor kan ställas till följd av intervjupersonens svar, vilket i sin tur tenderar till att kvalitativa intervjuer är flexibla och följer den riktning intervjupersonernas svar går i. Bryman & Bell (2013) skiljer mellan två huvudsakliga typer av intervjuer; semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. I studien valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Vi inledde intervjuerna med en öppen fråga kring goodwill för att få en inblick i vad intervjupersonen anser är relevant kring ämnet

19 Därefter varvade vi öppna med mer detaljerade frågor samt kompletterade intervjuerna med följdfrågor för att erhålla en mer detaljerad bild av intervjupersonens svar. Semistrukturerade intervjuer är enligt Bryman & Bell (2013) utformade efter en intervjuguide, en lista på frågeställningar som forskningen skall beröra där intervjupersonen ges frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. En semistrukturerad intervjuguide har ett frågeschema där frågeföljden varierar och kan vara mer allmänt formulerad än vid ostrukturerade intervjuer, fortsätter författarna. Semistrukturerade intervjuer ger enligt författarna intervjuaren möjlighet att ställa följdfrågor, så kallade uppföljningsfrågor, för att uppnå ett så användbart svar som möjligt. Inför intervjun utformade vi en intervjuguide med tre huvudkategorier; goodwill, IFRS och nedskrivning av goodwill. Intervjuguiden var uppbyggd med olika frågor inom varje kategori och användes som stöd för oss intervjuare för att inte avvika från ämnet och få en ökad följdsamhet i intervjun. Vi anpassade även vissa frågor ur intervjuguiden efter intervjupersonens tidigare svar, för att få intervjun att flyta på och gå så smidigt som möjligt samt för att undvika upprepningar. Vi valde att skicka intervjufrågorna till intervjupersonerna innan intervjun med avseendet att få dem att fundera mer kring frågorna vilket vi ansåg skulle leda till mer ingående svar Intervjupersoner Vi har för studien valt att intervjua personer med en tydlig anknytning till IFRS och börsnoterade bolag i Sverige. Valet av intervjupersoner inom kategorin revisorer och ekonomianalytiker grundar sig i att vi ämnar undersöka hur dem resonerar och förstår konceptet nedskrivning av goodwill. Vi valde att använda oss av fyra intervjupersoner, två revisorer från två olika revisionsbyråer och två ekonomianalytiker för att få två olika infallsvinklar inom ämnet men där båda parter innehar ett granskande perspektiv mot börsnoterade bolag

20 Ekonomianalytiker Intervjuperson 1: Malmqvist Peter, aktieanalytiker sedan många år tillbaka och är idag ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening samt lärare på Stockholms Universitet inom företagsvärdering och IFRS-redovisning. Intervjuperson 2: Rännar Albin, chef för marknadsbevakningen på Aktiespararna sedan ett och ett halvt år tillbaka. Innan dess arbetade han tolv år på Nordic Investor Services som han även var med och grundade, där var hans roll rådgivare till institutionella ägare i bolagstyrningsfrågor. Rännar har även arbetat på en riskkapital firma cirka femton år med liknande frågor. Revisorer Intervjuperson 3: Thimfors Claes, auktoriserad revisor och partner vid PwC i Göteborg sedan cirka trettio år tillbaka. Thimfors har även mångårig erfarenhet som lärare och föreläsare inom PwC och FAR Akademi, med huvudansvar för koncernredovisning. Intervjuperson 4: Wallinder Owe, auktoriserad revisor vid KPMG i Stockholm. Varit aktiv inom branschen i princip fyrtio år. Står i nuläget inför sin avrundning Sekundärdata Enligt Olsson & Sörensen (2011) är sekundärdata information och kunskap insamlade från historien som samlats in av andra forskare. Bryman & Bell (2013) anser att sekundärdata har en betydande roll för den företagsekonomiska forskningen, för att kunna dra slutsatser utifrån möjliga samband mellan sekundärdata och affärsvärlden. I studien valde vi att utgå från en betydande mängd sekundärdata vilken även kom att utgöra vår teoretiska referensram. Vi fann det nödvändigt att använda oss av tidigare forskning i syfte att förstå, tolka och analysera den insamlade primära datan

21 2.4 Vetenskapliga kriterier Vid bedömning av kvalitét i kvalitativa studier tillämpas begreppen validitet och reliabilitet (Patel & Davidson, 2011). Enligt Bryman & Bell (2013) har det förts en diskussion kring hur relevanta dessa begrepp är för kvalitativ forskning, då exempelvis validitet rent definitionsmässigt lämpar sig bättre för mätningar, vilket den kvalitativa forskningen inte har i sitt främsta intresse. Enligt författarna finns det andra ståndpunkter till validitet och reliabilitet när det gäller bedömning av kvalitativa undersökningar. Guba & Lincoln (1994) föreslår trovärdighet som består av fyra delkriterier, där alla har en motsvarighet till kvantitativ forskning. Guba & Lincoln (1994) huvudsaklig motsägelse mot reliabilitets- och validitetskriterierna på kvalitativa undersökningar är anseendet att det bara går att komma fram till en enda bild av den sociala verkligheten. De menar att det istället finns fler beskrivningar av verkligheten. De fyra delkriterierna som trovärdighet består av är enligt Guba & Lincoln (1994) tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering eller bekräftelse. För att kunna nå fram till fler trovärdiga beskrivningar av en social verklighet gäller det att forskningen är tillförlitlig, anser författarna. Beskrivningen av hur trovärdig forskningen är avgörs utefter hur acceptabel den är från andra personers ögon. Tillförlitlighet skapas då resultaten är i enlighet med de regler som finns samt att resultaten rapporteras till personerna som är en del av den sociala verklighet som studerats. Andra kriteriet är enligt författarna överförbarhet och handlar om textens fylliga redogörelse eller täta beskrivning, som skall kunna utgöra en del av en databas för andra personer att bedöma hur pass överförbara resultaten är för ny forskning. Det tredje kriteriet pålitlighet är en motsvarighet till reliabilitet inom kvantitativ forskning, anser författarna. Pålitlighet menar författarna blir ett säkerställande på att det skapas en fullständig och befintlig redogörelse av alla skeden i forskningsprocessen. Under forskningens gång kan forskarna använda sig av kollegor för att göra bedömningar kring kvalitén av forskningsprocessen. Författarna tydliggör dock att denna teknik sällan används inom kvalitativa undersökningar inom företagsekonomi då studien ofta består av stora mängder data vilket gör att granskningen blir en mycket krävande uppgift. Det fjärde och sista kriteriet är enligt författarna konfirmering eller bekräftelse och handlar om att

22 forskaren säkerställer att han eller hon agerat i god tro. Det skall vara medvetet att forskaren inte låtit sina egna värderingar eller teoretiska inriktning påverkat utförandet av slutsatserna från forskningen. Forskaren skall även vara medveten om att det inte går att få någon fullständig objektivitet i samhällelig forskning (Guba & Lincoln, 1994). I studien har vi varit noggranna med att beskriva hur vi gått till väga under studiens gång samt vad vi ämnar uppnå med studien på ett utförligt sätt, vilket skapar förståelse för läsaren samt ökar replikerbarheten av studien. Genom att transkribera intervjuerna direkt efter intervjutillfället säkerställde vi att ingen information skulle falla bort. I studien valde vi personer med stark anknytning till ämnet. Att ingen av de intervjuade vill vara anonyma anser vi ger en tillförlitlighet och pålitlighet till studien och de intervjuades svar. Med hjälp av löpande seminarium under studiens gång har vi erfordrat bedömningar genom konstruktiv kritik från kollegor, vilket hjälpt oss att leda uppsatsen i rätt riktning samt ökar studiens pålitlighet. Vi är medvetna om att överförbarhet är svårt att uppnå för studien då det inte går att överföra resultatet till andra miljöer, då urvalet inte kan antas representera en större grupp. För att inte låta våra egna värderingar eller teoretiska inriktning påverka resultatet av forskningen, har vi låtit respondenterna tala fritt kring intervjufrågorna och inte låtit dem påverkas av vår tidigare kunskap och teori kring ämnet. 2.5 Metodkritik Vi har funnit ett par aspekter i vårt metodval som vi ställer oss kritiska mot. Den första aspekten är antalet intervjupersoner, där vi anser tillförlitligheten minskar något i och med att vi endast valde att använda oss av fyra personer. Anledningen till att vi valde att använda oss av fyra intervjupersoner var på grund av studiens tidsaspekt och att resterande personer vi kontaktade inte hade tid att ställa upp på intervju. Trots detta ansåg vi att det empiriska data vi insamlat från intervjuerna uppfyllde den mättnad vi ämnade uppnå för att kunna utföra studien. Ytterligare en aspekt vi väljer att ställa oss kritiska mot är att vi valde att skicka intervjufrågorna i förväg. Det kan ses som negativt då respondenterna har möjlighet att förbereda sig samt att svaren kanske inte blir lika spontana som de hade blivit om frågorna ställts direkt mot dem. Vi ställer oss även kritiska mot det faktum att majoriteten av intervjuerna hölls över telefon. Ett personligt

23 möte leder till bättre kommunikation och hade gett oss som intervjuare en inblick i intervjupersonernas kroppsspråk under intervjuns gång. Detta var vi var väl medvetna om, men på grund av intervjupersonernas geografiska placering kunde vi inte genomföra intervjuerna på plats utan ansåg att det både tidsmässigt och ekonomiskt sätt var bättre att utföra de över telefon

24 3 Teori I följande kapitel kommer vi att presentera valda teorier som är kopplade till vår teoretiska referensram. Vid varje teori presenteras en motivering till varför teorin valts för studien. Teorin kommer sedermera ligga till grund för analysen. 3.1 Redovisning och rapportering Signalteorin Signalteorin handlar enligt Godfrey et al. (2010) om antagandet att chefer på alla företag har olika incitament att behålla sin trovärdighet med marknaden genom att rapportera företagets prestation. Rapporter från redovisningar används ofta för att ge ut informationssignaler om ett bolag, särskilt där resultatutvecklingen lyfts fram för att indikera på troliga framtida intäkter. Företag behåller sin trovärdighet med marknaden genom att företag frivilligt lämnar ut dåliga nyheter, minskar och ökar utdelningar, utjämnar resultat, skriver ned tillgångar samt erkänner internt upparbetade tillgångar, beskriver författarna. Enligt Godfrey et al. (2010) kommer företagsledare om han eller hon förväntar sig en hög grad av framtida tillväxt eller om företaget presterar väl, försöka signalera det till investerarna via redovisningen. Chefer för företag med neutrala nyheter skulle däremot ha incitament att rapportera positiva nyheter så att dem inte misstänks för att ha dåliga resultat menar författarna. Chefer med dåliga resultat skulle dock ha incitament att inte rapportera, men även dem borde ha incitament att rapportera sina dåliga nyheter menar författarna, för att upprätthålla trovärdigheten i effektiva marknader där deras aktier handlas. Ett problem som författarna nämner är dock hur företag kan veta att dessa signaler är trovärdiga för investerare, givet att andra bolag också försöker ge signaler om goda nyheter. Fortsättningsvis beskriver författarna att signalteorin fortgår med att förutspå vilken information företagen kommer att signalera samt hur och när dem kommer att signalera den. Signalteorin anser vi är relevant för studien då den går att applicera på empiriska data som insamlats. Signalteorin fungerar som ett förstoringsglas där vi analyserar intervjupersonernas resonemang kring hur och när bolagen signalerar och redovisar nedskrivning av goodwill

25 3.1.2 Redovisningens kvalitativa egenskaper Inom redovisningen har det utformats ett par kvalitativa egenskaper för att uppnå användarnas informationsbehov. Den primära egenskapen är att redovisningen skall vara relevant, vilket innebär att den skall vara användbar för beslut. Med tiden har relevans förknippats med egenskaperna tillförlitlighet och jämförbarhet. (Smith, 2011) Relevans Sundgren et al. (2013) skriver att huvudkriteriet för informationen är att den är relevant. Informationen är relevant ifall den påverkar användarnas beslut då den underlättar vid bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser, menar författarna. Likaså anser Smith (2011) att informationen är relevant då den är användbar för beslut. Författaren fortsätter att det vid relevans talas om prognosrelevans och återföringsrelevans, vilka båda har att göra med redovisningens användbarhet för beslut. Prognosrelevans är en viktig del för investerarna på aktiemarknaden och ligger till grund för deras köp- och säljbeslut, återföringsrelevans används vid kontroll av tidigare prognoser, menar författaren. Smith (2011) beskriver två minimikrav som skall uppnås för att informationen skall betraktas som relevant: begriplighet och aktualitet. Med begriplighet menas att mottagaren av redovisningen skall förstå innebörden av informationen, det andra kriteriet aktualitet innebär att rapporterna skall finnas tillgängliga efter färdigställandet och inte ges ut för långt efter redovisningsperiodens slut, menar författaren Tillförlitlighet Enligt Smith (2011) handlar tillförlitlighet om redovisningens avbildningsförmåga, alltså förmågan att avbilda en ekonomisk verklighet i företaget. Redovisningen är tillförlitlig om den avbildar rätt aspekter av verkligheten och inte innehåller väsentliga fel eller är vinklad, aspekter som kan fångas upp genom begreppen validitet och verifierbarhet. Enligt Smith (2011) innebär validitet att det skall finnas en likhet mellan språk och verklighet och det är viktigt att redovisningen avbildar de aspekter av verkligheten som avses avbildas. Med verifierbarhet menar Smith (2011) att ett mått skall kunna verifieras med hjälp av någon form av bevis, verifikation. Författaren menar att graden av verifierbarhet är högre när det råder samstämmighet mellan oberoende

26 bedömare, exempel ifall man låter ett antal personer bedöma ett värde och deras bedömningar är likartad så anses måttet ha hög grad av verifierbarhet. Smith (2011) har formulerat vissa egenskaper som kan beskådas som minimikrav på validitet, dessa egenskaper är: neutralitet, fullständighet och väsentlighet. Enligt Sundgren et al. (2013) är en redovisning neutral ifall den inte är vinklad. Enligt Smith (2011) är ett exempel på bristande neutralitet ifall en tillgång skrivs av på längre tid än den sannolika livslängden, med avseendet att visa ett bättre resultat för företaget. Med fullständighet menas att redovisningen skall innefatta alla väsentliga händelser som hänt under perioden och företagets tillstånd vid periodens slut. Kravet väsentlighet innebär att informationen skall vara tillräckligt betydelsefull för att kunna påverka beslut inom företaget (Smith, 2011) Jämförbarhet Enligt Sundgren et al. (2013) är en viktig kvalitativ egenskap jämförbarhet. Jämförbarhet ger användaren möjlighet att analysera och bilda sig en uppfattning om olika trender i företagets resultat och finansiella ställning. Den principiella innebörden av jämförbarhet menar Smith (2011) är att lika händelser och tillstånd skall redovisas på samma sätt mellan företagen. Vid jämförbarhet talar författaren om två aspekter som skall uppfyllas; jämförbarhet mellan företag och jämförbarhet över tid. Den första aspekten jämförbarhet mellan företag har en tydlig koppling till relevans med avseende till prognosrelevans då investerare, kreditgivare och användare av redovisningen skall kunna jämföra till exempel räntabilitetsmått mellan företag, menar författaren. Den andra aspekten jämförbarhet över tiden är även kopplad till prognosrelevans, i och med att redovisningsmått skall vara beräknade och bygga på samma antagande under ett antal historiska perioder menar författaren. Dock menar författaren att det kan uppstå problem vid penningvärdets förändring. Aspekten jämförbarhet över tiden får emellertid inte innebära att företag undgår att anpassa sig till nya lagar och standarder eller låter bli att göra förbättringar inom företaget, fortsätter författaren. De kvalitativa egenskaperna anser vi har en betydande roll vid nedskrivning av goodwill och var intressanta att titta närmare på utifrån intervjupersonerna resonemang kring nedskrivning av goodwill

27 3.1.3 Objektivitetsprincipen Objektivitetsprincipen innebär enligt Grönlund et al. (2013) att en redovisning i tänkbarast mån skall sammankopplas till händelser som kan bekräftas, och skall så långt som möjligt grunda sig på objektiva ställningstaganden. Nilsson (2014) menar att en absolut objektivitet i samband med redovisning i grund och botten är omöjlig att uppnå, så länge bedömningar görs av människor. Författaren menar att objektivitetsprincipen ska sträva efter att redovisningsdata är objektiv, vilket innebär att den i möjligast mån skall vara verifierbar och kunna knytas till affärshändelser. Nilsson (2014) menar att en objektiv redovisning beskrivs av att två eller flera oberoende bedömare var för sig kommer fram till samma slutsatser oavsett vilken personlig förhandställning de har. Författaren anser att neutralitet även är kopplat till objektivitetsprincipen, och för att redovisningen ska anses tillförlitlig bör den vara verifierbar, neutral samt opartisk. Objektivitetsprincipen har en betydande roll vid redovisning och vi anser den användbar för att belysa sambandet mellan den och intervjupersonernas resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill IFRS 3 Rörelseförvärv Enligt Marton et al. (2013) är IFRS 3 en standard för rörelseförvärv som utvecklats i flera faser. Den första standarden för IFRS 3 utvecklades år 2004 av IASB och reviderades år Syftet med denna standard är att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten på den information som ett rapporterande företag tillhandahåller om ett rörelseförvärv och dess effekter i sina finansiella rapporter (IFRS-volymen 2014:123) I standarden beskrivs vidare fastställda principer och krav för hur förvärvaren skall uppnå det uttalade syftet till IFRS volymen (2014), fortsätter författarna. Enligt Marton et al. (2013) handlar rörelseförvärv vanligtvis om förvärv av hela företag. Det som gör IFRS 3 aktuell ur vår synvinkel och för studien grundas i Marton et al. (2013) uttalande om att goodwill är en tillgång som ofta redovisas i samband med företagsförvärv. Författarna menar att ett rörelseförvärv i form av förvärv av ett helt företag innebär att

28 samtliga tillgångar och skulder tas över av det förvärvande bolaget, för att sedan värderas till verkligt värde. Stora delar av skillnaderna mellan verkligt värde på den förvärvade rörelsen och det bokförda värdet av eget kapital hos det förvärvade företaget bokförs som goodwill i koncernredovisningen. På grund av de stora skillnaderna blir goodwillposterna ofta omfattande fortsätter författaren. Vi anser att en beskrivning av IFRS 3 ger läsarna en tydligare bild av kopplingen mellan goodwill och IFRS

29 4 Empiri I följande kapitel presenteras vårt empiriska material. Kapitlet inleds med en presentation av de fyra respondenter vi valt att intervjua, därefter presenteras det empiriska materialet i följande ordning; ämne, ekonomianalytikernas svar och revisorernas svar. 4.1 Ekonomianalytiker Intervjuperson 1: Malmqvist Peter, aktieanalytiker sedan många år tillbaka och är idag ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förening samt lärare på Stockholms Universitet inom företagsvärdering och IFRS-redovisning. Intervjuperson 2: Rännar Albin, chef för marknadsbevakningen på Aktiespararna sedan ett och ett halvt år tillbaka. Innan dess arbetade han tolv år på Nordic Investor Services som han även var med och grundade, där var hans roll rådgivare till institutionella ägare i bolagstyrningsfrågor. Rännar har även arbetat på en riskkapital firma cirka femton år med liknande frågor. 4.2 Revisorer Intervjuperson 3: Thimfors Claes, auktoriserad revisor och partner vid PwC i Göteborg sedan cirka trettio år tillbaka. Thimfors har även mångårig erfarenhet som lärare och föreläsare inom PwC och FAR Akademi, med huvudansvar för koncernredovisning. Intervjuperson 4: Wallinder Owe, auktoriserad revisor vid KPMG i Stockholm. Varit aktiv inom branschen i princip fyrtio år. Står i nuläget inför sin avrundning

30 4.3 Redovisning och rapportering Synen på nedskrivning av goodwill Vi frågade våra respondenter hur de ser på nedskrivning av goodwill, samt ifall de anser att det finns något tydligt mönster vid nedskrivning av goodwill Ekonomianalytiker Malmqvist menar att nedskrivning av goodwill inte har någon prognosbetydelse för den som sitter och analyserar bolaget. Kom nedskrivningarna som en tidig indikation på problem i det köpta bolaget så skulle nedskrivningarna ha ett värde. När Malmqvist själv följer upp prognoserna så menar han att nedskrivningarna kommit långt efter det resultatfall, som följer av att dotterbolaget börjat gå dåligt, och långt efter den negativa kursreaktion som följer på det faktum att resultatet i koncernen har börjat gå ned. Malmqvist anser att avskrivningar och nedskrivningar är två system som skall fungera parallellt, nedskrivningar har alltid tillämpats berättar Malmqvist, med avseende att nedskrivningar gjordes när ett dotterbolag kollapsat. Det nya är att avskrivningarna togs bort vilket Malmqvist anser var fel, av olika skäl. Huvudsakliga skälet är att bolag betalar överpriser för andra bolag då de till mestadel köper i högkonjunktur, när börskurser och värden är höga. Malmqvist anser att goodwillposten motsvarar i stort det överpris köparen betalar och det beloppet skall amorteras menar han. Den övernormala lönsamheten, den skall skrivas ned över den tid som den kan förväntas bestå och det är en förvånansvärt kort tid, den är kortare än fem år berättar Malmqvist. Goodwill representerar temporär överlönsamhet och där igenom så skall den skrivas av anser han. De nya reglerna, med nedskrivning av goodwill är ungefär i grunden som de gamla, men det sker en tydligare precisering i och med att bolagen årligen måste testa goodwillvärdet genom nedskrivningstest berättar Malmqvist. Bolagen har dock fortfarande en löjligt långsiktig syn på vad dotterbolaget skall prestera berättar Malmqvist. Enligt ekonomianalytikern Rännar är fördelen med nedskrivning av goodwill att det ger mer äkta värden, och en mer sann bild, vilket är syftet med bokföring och redovisning

31 Han menar att nedskrivning av goodwill inte har försvårat granskningen, men att det blivit väldigt slagit i bolagen i och med att redovisning skall ske till marknadsvärde, jämfört med tidigare linjär avskrivning som var väldigt rak och enkel. Rännar menar att bolagen vant sig vid nedskrivning av goodwill vilket lett till att bolagen börjat tänja något på gränserna och börjat ifrågasätta standarder. Ekonomianalytikern Malmqvist menar att det finns ett tydligt mönster vid nedskrivning av goodwill och det mönstret kan urskiljas i att nästan alla nedskrivningar som görs, görs av en ny VD. Anledningen till att det är så anser Malmqvist beror på att en gammal VD är motsträvig till nedskrivningar. Skulle en nedskrivning göras av en gammal VD skulle det indikera på att förvärvet, som den gamla Vd:n stått bakom, varit ett dåligt förvärv vilket skulle leda till att han framställs som en dålig VD och affärsman. Malmqvist menar att en nytillträdd VD kan peka på om ett förvärv är dåligt, då det skedde innan han var med i verksamheten. En ny VD gör ett sorts städjobb efter den gamla Vd:n och kastar in så mycket kostnader han/hon kan berättar Malmqvist....så det gäller att liksom hugga till ut av bara helvete, direkt när man tillträtt som VD... (Peter Malmqvist, : 13:30) Det gäller att göra nedskrivningarna direkt så Vd:n inte behöver göra nedskrivningar efter tre år menar Malmqvist. Den nya Vd:n bör göra nedskrivningarna direkt för att undvika att folk ska säga:...vad är du för en jävla klantskalle som inte kunde sköta det här nya förvärvet, förra Vd:n var väl ingen höjdare men han kunde åtminstone sköta förvärven... (Peter Malmqvist, : 13:30) En VD städar även om det inte finns någon smuts menar Malmqvist och därav åker goodwill även ut i samband med VD bytet. Ett VD byte sker oftast när det gått dåligt i bolaget och sällan när det går bra, menar Malmqvist

32 Revisorer Thimfors berättar att nedskrivning av goodwill satte ett ökat krav på företagen att motivera goodwillposten. Han menar även att de årliga kraven på nedskrivningstest, bidrog till att företag varje år behövde tänka till, motivera och tänka framåt. Han berättar att det blev ett ökat fokus från revisorernas håll i att diskutera dessa frågor. Thimfors anser att nedskrivningar är rent principiellt ett bättre och ett mer behövligt synsätt. Han berättar att det inte finns någonting som säger att goodwillvärdet skulle kunna tappa sitt värde med tiden genom en specifik plan. Nedskrivning av goodwill har försvårat granskningen av goodwill, då det är en mer bedömningsfråga men samtidigt så gör det att revisorerna får en bättre kunskap om verksamheten i bolagen säger Thimfors. Årliga nedskrivningstester av goodwill innebär att goodwillposten diskuteras mer utförligt vilket i sin tur bidrar till andra positiva effekter menar Thimfors. Revisorn Wallinder berättar att goodwillposten har fått ökat fokus i och med IFRS och att redovisningen var mindre rättvisande innan införandet av IFRS. Han anser att det är positivt med nedskrivningar och att tankesättet har vuxit in mer hos företagsledning och finansiellt folk, inklusive revisorers tänk vilket lett till att alla fått bättre underlag för bedömning av goodwillvärdet. I och med införandet av IFRS menar Wallinder att bolagen fått ett krav att gå in och försöka bedöma framtida kassaflöden och riskerna runt goodwill. Han menar att de nya reglerna inneburit att bolagen fått bättre underlag att bedöma värdet av bolaget. Något Wallinder anser skall lyftas fram som positivt, då många var lite skeptiska vid införandet. Han menar att det är bättre med en noggrann årlig prövning av värdena. Styrelsers och företagsledningarnas utökade kompetens inom området och analysverktygen har blivit bättre berättar Wallinder. Det har lett till att bolagen kommit en bra bit på vägen i att presentera en redovisning som speglar en rättvisande bild. Han påpekar dock att det skall kommas ihåg att redovisningen speglar en ögonblicksbild, där IFRS varit utvecklande för alla presentationer av upplysningar, riskanalyser och känslighetsanalyser. Det har i sin tur bidragit till en bedömning kring vilka faktorer som är viktiga för vad som kan hända i framtiden samt vad som styrker det företagen tror på. Wallinder berättar att casen byggs upp mycket bättre nu med den framtidsbedömning som nedskrivningar innebär. Framtidsbedömningar är dock naturligtvis subjektiva och osäkra berättar Wallinder