Ett krig tre sidor En kritisk diskursanalys av Irakkriget i brittiska, svenska och amerikanska medier.

Transkript

1 Karolina Erikson JMK, Stockholms Universitet Medie och kommunikationsvetenskap C- uppsats H13 M Kand Handledare: Christian Christianssen HT- 13 Ett krig tre sidor - En kritisk diskursanalys av Irakkriget i brittiska, svenska och amerikanska medier. 1

2 Abstract Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war. My study is not to be generalized to represent the countries in whole, but to comment on how the news was shown to the public in the three newspapers from each country. My conclusion shows that USA:s paper was pro-war, Sweden s was anti-war and Great Britain took a stand in-between and focused on the soldiers. Keywords: Discourse, Framing, Iraqi War, Newspapers, Military 2

3 Innehållsförteckning 1.0 Inledning Syfte Frågeställning Bakgrund Tidigare forskning Teoretisk Utgångspunkt Diskursteori Framing Socialkonstruktionism Material och Metod Material Urval/ Tidsbegränsning Tillvägagångssätt Metod Kritisk diskursanalys, van Dijk Struktur Metodproblem Validitet och Reliabilitet Resultat och Analys Sverige Makronivå Mikronivå USA Makronivå Mikronivå Storbritannien Makronivå Mikronivå Sammanfattning Slutsats/ Diskussion Åtgärder för fortsatt forskning Källförteckning. 45 3

4 1.0 Inledning How is the text designed, why is it designed in this way, and how else could it have been designed? 1 - Fairclogh Allt som är skrivet eller skapat har gjorts av en person som medvetet satt ihop ett visst antal tecken eller bilder för att skapa en historia, känsla eller attityd hos den publik som ska tolka och läsa in den. Allt som görs, görs med en tanke bakom. 2 Vi lever alla i olika länder och samhällen runt om i världen, som styrs av olika normer och regler som påverkar oss som personer. Vi kommer tolka samma situation på olika sätt. Detta är något som också kommer att påverka de massmedier vi har i dessa samhällen, olika diskurser kommer att finnas och de attityder som samhället och framförallt makthavarna kommer att genomsyra artiklar, tv- program och information som ges ut. Massmedier spelar en stor roll i de flesta samhällen. Vi vaknar upp och sätter oss och äter frukost vid TVn eller med en tidning framför oss. Under vår dag kommer vi på ett eller annat sätt i kontakt med radio, tidningar eller liknande media. Barn växer upp i en värld där det inte kan går en dag utan att de ser eller hör någon sort av media. Media hjälper oss att bygga upp en identitet och gemenskap med andra, och kan på så sätt forma våra tankar och attityder till problem och situationer som uppstår. Sociala nätverk på internet hjälper oss att skapa identiteter som vi snabbt kan förmedla till våra vänner. Vi bygger upp en profil som vi tror kommer imponera och få oss att passa in. TV och internet kan skapa en gemenskap på ett mer globalt plan, vi kan komma i kontakt med människor från andra länder och får då en insyn i hur de lever och vad för normer de har, det blir en internationell interaktion. Tidningar däremot är något som skapar och förmedlar en gemenskap på ett nationellt plan, artiklarna är skrivna av personer som bor i samma land. 3 Men hur mycket skiljer sig olika länders tidningar från varandra i en och samma situation? Hur många olika vinklar kan man få? 1 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Gripsrud Jostein (2011): Mediekultur Mediesamhälle, s

5 Det är här min uppsats kommer lägga sitt fokus. Tidningar har stor makt i ett samhälle, de skapar attityder hos sin publik och ju fler läsare en tidning har, ju mer makt får den. Artiklarna kommer påverkas av redan satta regler och normer som finns i landet, och det är det jag tycker kommer bli intressant att titta närmare på. Finns det stora skillnader mellan Sverige, Storbritannien och USA? Det är tre olika länder så det kommer finnas skillnader i normer, men hur mycket kommer det påverka framställningen av ett och samma problem? Något som också är viktigt att poängtera är att bara för att en tidning ses som seriös och välskriven, betyder det inte att det är den tidningen som är mest läst i ett land. Inom detta område tycker jag att det saknas forskning. Dagens Nyheter (DN) är en tidning med stor upplaga och ses av många som en så kallad elittidning, där artiklarna tas på allvar. Trots att Aftonbladet inte ses som en lika seriös tidning, så är det en tidning som blir läst av många. Detsamma gäller i andra länder, i USA ses The New York Times som en seriös tidning, där man kan tro på det som skrivs, men det är inte den tidningen som blir läst av den vanliga amerikanen. Det är istället The New York Post som de flesta läser för att få en snabb uppdatering på vad som sker i världen. Mycket forskning har gjorts om Irakkriget, och många analyser på hur det framställts i media. Däremot har jag inte sett en analys av krigets bild i de mindre seriösa tidningarna. Det finns studier av elittidningar som DN och The New York Times och även analyser som jämför DN med Aftonbladet, men ingen forskning på hur kriget har framställts i de mest populära och mest lästa tidningarna i de olika länderna, de tidningar som faktiskt påverkar opinionen. Om vi återknyter till citatet av Fairclough som jag inledde med, så är det just på den nivån jag vill göra min forskning. Hur är texterna (artiklarna) framställda i de olika länderna, och vad kan det bero på? 1.1 Syfte Med min forskning vill jag ta reda på hur Irakkriget framställdes i tidningar från USA, Storbritannien samt Sverige under krigets första vecka (från den 20 mars, då president George W. Bush förklarade krig mot terrorism fram till den 27 mars). Jag vill se om det 5

6 förekommer skillnader respektive likheter i hur kriget rapporterades i tidningar som är populära hos opinionen i respektive länder. Jag vill även se om jag kan identifiera diskurser inom artiklarna. 1.2 Frågeställning Hur framställs Irakkriget under den första veckan i Aftonbladet (Sverige), The New York Post (USA) samt The Daily Mail (Storbritannien)? Vilka skillnader och likheter går att se i framställningen av kriget under den första veckan? Vilka diskurser visar sig inom de olika tidningarna? 1.3 Bakgrund Historien mellan USA och Irak är lång och inte vacker. Länderna har länge legat i konflikt med varandra, en konflikt som går tillbaka ca 10 år förklarade sig Kuwait för ett självständigt land, något som Irak var emot eftersom de ansåg att Kuwait tillhörde dem. Den 2 augusti 1990 invaderade Irak Kuwait. Säkerhetsrådet var starkt emot Iraks agerande och ansåg att det var ett brott mot internationell fred och säkerhet och meddelade Irak att de omedelbart skulle dra sig ur. FN försökte med embargon och sanktioner, men Irak svarade med att officiellt försöka förklara Kuwait som en del av Irak. Till slut var FN tvunget att hota Irak annars skulle de tvingas ut ur landet. En styrka ledd av USA skapades. Den 17 januari 1991 gick FN- truppen till attack mot Irak och lyckades befria Kuwait. Den 28 februari stoppades kriget men det var inte förrän den 3 mars samma år som Irak gick med på FN:s villkor som till slut satte ett stopp för kriget. Trots att kriget var lyckat för USA, så fick president Bush stark kritik från folket för att Saddam Hussein inte tvingades bort från makten. 4 Den 11 september 2001 flög två kapade plan in i World Trade Center. USA:s president som vid den tiden var George W. Bush blev personen en hel nation vände sig till för råd. För att lugna folk och visa sin support för mänskligheten gick Bush ut och förklarade att 4 Kuwaitkriget (1993): NE band 11 s

7 USA nu befann sig i krig mot terrorismen. Något som är värt att notera, är att när detta sades fanns inte Irak med på radarn och det fanns absolut inga bevis på att Irak låg bakom eller hade någon sorts inblandning i de attacker USA hade blivit utsatta för. 5 Under det närmsta året kom fler och fler spekulationer om vem som låg bakom terrordådet. Muslimska länder tog avstånd från attackerna, alla utom Irak,vilket skapade stor hysteri och starka misstankar mot landet och framförallt Saddam Hussein som fortfarande var diktator. Trots att ingen tog på sig dådet, riktades misstankarna mot terrornätverket al- Qaida och deras ledare Usama bin Ladin. George W. Bush gick återigen ut i media och lovade att han skulle hitta bin Ladin och straffa honom för de hemska brott som begåtts. 6 Nästan ett år senare gick Bush till attack mot Irak och sa att landet bröt mot säkerhetsrådets resolutioner, att landet stödde terrorism (misstankar om att Irak gömde al- Qaida och bin Ladin understödde denna teori) och framförallt att landet hade massförstörelsevapen. Irak hade nu blivit sinnebilden för attentaten och det var där ondskan skulle bekämpas. Under 2002 påstod USA att Irak var en fara för världen. 7 USA ville att FN skulle avväpna Irak. Detta förslag stöddes av britterna, men Frankrike, Tyskland och Ryssland var emot det. Efter en tid gick FN med på att skicka vapeninspektörer till Irak, inget speciellt hittades. USA var fortfarande inte nöjt och skapade en koalition med andra länder, ett av dessa var Storbritannien. 8 Vapeninspektörerna blev fientligt bemötta av den irakiska befolkningen och ledningen, något som skapade starkare misstankar hos USA och de länder som ingick i deras koalition. George W. Bush höll 2003 ett tal där han uppmanade Hussein att lämna landet, ge upp och befria det irakiska folket inom 48 timmar, annars skulle USA själv gå in och se till att det hände. Den 20 mars 2003 invaderade USA Irak och kriget hade börjat. 9 5 John King (2005): Irak då och nu, s och- risker/terrorism/efter- den- 11- september/ 7 John King (2005): Irak då och nu, s Kuwaitkriget (1993): NE band 11, s John King (2005): Irak då och nu, s

8 2.0 Tidigare forskning Inom mitt ämne finns det mycket material av tidigare forskning, krig är något som flera forskare intresserat sig för, hur krigen framställts i media (framförallt tidningar) är något som både svenska och internationella forskare studerat. Irakkriget har fått mycket uppmärksamhet, vilket framgår av den forskning och analyser av olika slag som gjorts inom ämnet. Jag har tagit fram den forskning som jag anser kommer hjälpa mig bäst i min undersökning och framtida studier publicerades en artikel kallad Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States av Daniela V. Dimitrova och Jesper Strömbäck och tar upp hur det Irakkriget framställdes i elittidningar i Sverige och USA. De fokuserar på att förklara skillnaderna mellan Sverige och USA, eftersom det är två olika länder som undersöks så kommer man hitta skillnader och det är inte något som forskarna försöker prata bort utan de tar upp och behandlar det. Forskarna skriver till sist: To sum up, within the realm of advanced (post)industrial democracies, the US and Sweden can be considered most different cases when it comes to the political system, the media system, journalistic norms and values, as well as the positions taken referring to the war in Iraq. These differences can be expected to have produced different framings of the 2003 Iraq War in the Swedish and US press. 10 I citatet kan man se att de är helt medvetna om att det kommer förekomma skillnader eftersom det är olika länder som ska undersökas, och att dessa lever under olika system och påverkas av olika saker. De forskade på de skillnader och likheter de kunde hitta, resultaten visade att amerikanska tidningar hade en militär inriktning, medan svenska tidningar fokuserade mer på anti- krig. Men de hittade även empiriska bevis på att de båda tidningarna (DN och The New York Times) använde sig av liknande inramningar för att kunna fånga läsaren och skapa en viss attityd hos publiken. 11 I studien använde sig Dimitrova och 10 Dimitrova V. Daniela, Strömbäck Jesper (2005): Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States, s Dimitrova V. Daniela, Strömbäck Jesper (2005): Mission Accomplished? Framing of the Iraq War in the Elite Newspapers in Sweden and the United States 8

9 Strömbäck av framing- teorin och fokuserade på att analysera olika teman som de kunde hitta i de artiklar som lästes. Jag kommer ha mycket användning av den här studien i min forskning, då den också fokuserar på hur tidningar framställer ett visst ämne skrevs rapporten Orientalismens vindar blåser ännu, En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Oslo- och Utøyadåden av Hewa Abdelzadeh och Jasmin Benca, där de med hjälp av kritisk diskursanalys tar reda på om orientalismdiskursen påverkar nyhetsrapporteringen av två händelser I forskningen kommer de fram till att orientalismen gör sig påmind i artiklarna, gärningsmannen från Stockholmsdådet blir ihopklumpad med dem och hans utländska rötter tas upp titt som tätt. De tar även upp att det blir en sorts diskurs där islamsk terrorism är huvudtemat, det är med andra ord enligt forskarna en inramning som finns inom svenska tidningar. Abdelzadeh och Benca skriver till sist att forskningen skulle gynnas av att försöka göra en analys av de skillnader som finns i kvällspressen, eftersom de själva fokuserade på att hitta diskurser. 12 Daniela V. Dimitrova gjorde ytterligare en studie vid namn A Tale of Two Wars: Framing Analysis of Online News Sites in Coalition Countries and the Arab World during the Iraq War som publicerades 2007, denna gång tillsammans med Colleen Connolly- Ahern. Studien fokuserar på vilka ramar (frames) som användes i USA, Storbritannien, Egypten och Qatar. Den visade att USA och Storbritannien skrev om uppbyggnaden av ett samhälle efter kriget medan Egypten och Qatar la fokus på det militära. De studerade hemsidorna hos fyra stora nyhetsmedia i de olika länderna, hemsidorna som analyserades var; The New York Times (representerade USA), The Guardian (Storbritannien), Al Ahram (Egypten) och Al Jazeera (Qatar). Det första de gjorde var att undersöka vilka källor som användes hos de olika sidorna och om arabländerna använde sig av samma sorts källor för sina nyheter som USA och Storbritannien. De kom fram till att den största källan hos båda var regeringen och 12 Abdelzadeh Hewa, Benca Jasmin (2012): Orientalismens vindar blåser ännu en kritisk diskursanalys av Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering om Stockholm respektive Oslo- och Utøyadåden 9

10 militären. En skillnad var att hemsidorna i arabländerna använde sig mer av journalistiska källor, medan de andra två aldrig hade med citat eller källor från journalister. Resultatet av analysen blev att alla fyra hemsidorna använde sig av lika källor för att rapportera sina nyheter. De tittade på hur tonen i nyhetsrapporteringen såg ut i respektive tidning och även om alla fyra var negativa till kriget, så var de arabiska hemsidorna överlägset mest negativa. Till sist analyserades ramarna som användes på startsidorna, och resultatet blev att de arabiska hemsidorna hade inriktningar mot anti- krig teman som våld och militären och att de totalt ignorerade temat rädda Irak, ett tema som hemsidorna från USA och Storbritannien fokuserade mycket på. Forskarna hittade stora skillnader och likheter, men kunde till sist dra slutsatsen att det var två sidor av ett krig, de berättade och rapporterade om två olika krig (som egentligen var detsamma). Som en slutsats skriver de om hur de olika länderna lyckats skapa en bild och historia om två olika krig utifrån vilka sorts ramar de använt sig av, något som säkert bidragit till publikens känsla för kriget. 13 Trots att Dimitrova och Ahern använde sig av hemsidor så är innehållsanalysen av texterna något jag kommer kunna använda mig av i min egen forskning av artiklar. De valde att fokusera på nyhetshemsidor medan jag kommer att titta på artiklar som publicerats. Återigen riktade forskningen in sig på så kallade elittidningar (de som ses på med stark validitet) medan jag kommer undersöka kvällstidningar som inte har samma seriösa ton. Boken Global War Local Veiws Media Imgaes of the Iraq War av Stig. A Nohrstedt och Rune Ottosen är en samling med olika forskning som gjorts om hur medier i världen framställt Irakkriget. Varje kapitel är olika forskning som gjorts om samma ämne fast med olika länder eller mediekällor. Boken visar att Irakkriget är ett starkt efterforskat område men det finns olika sätt att bedriva sin forskning på som genererar intressanta resultat Dimitrova V. Daniela, Connolly Colleen (2007): A Tale of Two Wars: Framing analysis of Online News Sites in Coalition Countries and the Arab World during the Iraq War 14 Nohrstedt. A. Stig & Ottosen Rune (2005); Global War Local Views Media Images of the Iraq War 10

11 Boken har gett mig intressant läsning för att kunna utföra min egen studie, genom att läsa igenom många olika resultat kan jag finna sätt att bedriva en forskning om ett välkänt ämne men fortfarande få ut nya och intressanta resultat. War and the Media skriven av Daya Kishan Thussu är en bok som handlar om hur media har rapporterat om krig och hur deras framställning har ändrats och påverkats. Det tas upp mycket om hur artiklar och inslag är designade för att kunna påverka en publik mer än vad den är utformad för att informera. Ett huvudtema genom boken är vad som influerar våra nyheter och varför de rapporteras på det sätt som det görs. Boken innehåller flera olika författares och forskares åsikter vilket skapar en intressant läsning som jag kommer kunna använda mig av i min egen forskning. 15 Boken ger mycket tankar som jag kommer ha användning av i min egen forskning. Den får mig att tänka efter och inte se det självklara i artikeln utan se steget längre och vad som kan ha påverkat artikeln. 3.0 Teoretisk utgångspunkt De teoretiska ramar som jag kommer att använda mig av inom den här studien kommer att vara framing och diskurs. Med diskurs kommer jag kunna se vilka praktiker som används i varje text, och på så sätt se om det finns olika diskurser inom de olika tidningarna. Jag kommer kunna se om de diskurser som gäller i det land tidningen ges ut påverkar innehållet och framställningen av de situationer som rapporteras. Med framing kommer jag kunna se hur händelsen har framställts i de olika tidningarna, om de använder sig av liknande ramar och om man kan se likheter i de ramar som används. Genom att applicera dessa två teorier tillsammans på de olika artiklarna kommer jag kunna urskilja likheter och skillnader för att på bästa sätt kunna få fram ett resultat. Jag kommer även något in på en teori kallad socialkonstruktionismen, som framförallt riktar in sig på hur vår värld och vårt samhälle är uppbyggt och skapat via vår mänskliga aktivitet. Teorin blir ett bra sätt att kunna förklara hur de ramar och diskurser som går 15 Thussu Kishan Daya, Freedman Des (2003); War and the Media: Reporting Conflict 24/7 11

12 att hitta i artiklarna och texterna hjälper till att bygga upp vår verklighet och våra tankar. 3.1 Diskursteori Diskursbegreppet är väldigt brett och är på så sätt relativt svårt att förklara. Men om man ska börja lätt, är en diskurs något som sker och skapas när två personer eller en grupp av människor pratar, skriver eller kommunicerar med varandra. En diskurs skapas alltså oftast via social interaktion. Här betonas betydelsen av social interaktion, dvs. att språket skapar relationer mellan människor och avgränsar sfärer i samhället. 16 Till sist sägs att vårt samhälle är en diskurs, där det sker miljontals interaktioner varje dag, vilket skapar normer, strukturer och värderingar som gäller för folket inom just detta samhälle. 17 Den beskrivning jag nu tagit upp har kommit fram inom sociologin, det är en av flera beskrivningar av vad en diskurs är. 18 En annan definition är diskurs på institutionella nivån. Institutioner som skolor, sjukhus och stora företag är alla förknippade med olika sorts kunskap. Skolor lär ut, sjukhus hjälper sjuka och om man lyckats skapa ett stort företag har man sannolikt ett expertisområde. Denna kunskap har skapats genom upprepning och interaktion mellan forskare eller personer som försökt lära sig själva eller andra, De har lyckats ta bort allt det onödiga och skapat en kunskap som samhället runt omkring känner igen och kan peka ut. Diskursen inom dessa institutioner är alltså allt som skapas där, det som skrivs ner, det som görs och de samtal personer har med varandra. Här man kan säga att det är olika diskurser på ett sjukhus och i en skola. De har olika riktlinjer, de kommunicerar på olika sätt och kan på så sätt agera på olika sätt om de sätts i samma situation. En lärare som lärts upp inom en skolas diskurs kanske inte tänker på samma sätt som en läkare. 19 En redaktion är en institution som har sina egna diskurser, dessa kommer också att påverkas av samhället och de normer som råder. Från land till land och från samhälle till 16 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s

13 samhälle kommer det råda olika diskurser som kan påverka det som skrivs och hur det skrivs. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten, som aldrig bara är speglingar av en redan existerande verklighet representationerna bidrar till att skapa den 20 Diskursteorin har sin grund i två olika teorier, det är marxismen och strukturalismen/ poststrukturalismen. Marxismen bidrar med tankar och funderingar och strukturalismen inför teorier om dessa tankar och skapar på så sätt en betydelse. Teorin går ut på att förstå det som diskurserna byggt upp och konstruerat. Enligt den här teorin kan man analysera alla sociala fenomen med hjälp av diskurser just för uppbyggnaden är socialt konstruerat. 21 Med hjälp av denna teori kommer jag kunna analysera de diskurser som råder hos varje tidning och sedan se om jag kan hitta likheter och skillnader mellan de tre olika tidningarna. 3.2 Framing Frames help to reduce the complexity of information, but serve as a two-way process: Frames help interpret and reconstruct reality. 22 Framing teorin kommer från forskaren Erving Goffman. Goffman utvecklade teorin utifrån en filosofisk vinkel som handlade om hur ord fick sin mening, genom människors syn på ordet och den synen skapades från vår kunskap, erfarenhet och upplevelser. Från detta menade Goffman att vi skapade ramar som vi använde för att tolka vår vardag, från detta utvecklades the framing teorin. 23 När en artikel skrivs kommer den påverkas av dominerande förhållanden och tankar hos antingen organisationen som den skrivs i eller det samhälle den ska ut till. Framing 20 Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s

14 är ett sorts verktyg som kan användas för att vinkla en händelse eller situation för att passa in bättre där det samhälle det ska ges ut. Man tar inte bort sanningen, men man vinklar texten och bilderna på ett sådant sätt att den önskade intolkningen sker hos publiken. Grundtanken med framing är att man väljer ut de fakta inom en händelse som man vill förmedla, och sedan prioritera den informationen i en artikel. På detta sätt sker en omedveten favorisering av ett intryck av en händelse, och det är denna favorisering och framställning som sedan går ut till allmänheten och påverkar attityderna hos publiken. Det vanligaste inom framing är att det är normerna och reglerna inom ett visst samhälle som påverkar hur inramningen blir i en artikel och vilka frames som används. Tidningar vinklar en hel artikel med hjälp av de rubriker som används, det är i rubriken som känslan för artikeln skapas och där journalisterna använder sig av vissa frames för att skapa känslan för hela artikeln. 24 Framing används inom medier för att kunna skapa en social verklighet och på så sätt bygga upp en bild hos publiken av en viss händelse. Framing är ett sätt att interagera med publiken vilket betyder att det finns två sorter av frames som måste samarbeta för att nå rätt resultat; publikens och medias. Medias inramning är det som visas i tidningarna eller på nyheterna, sättet en händelse är uppbyggd och framställd. Man tar en händelse och gör den till en verklighet hos publiken med hjälp av olika teman som de bygger. Inramningen av händelsen är också skapat för att göra publikens inläsning av artikeln så lätt som möjligt. Det ska inte ske några missförstånd när inläsningen görs, så journalisten tar hjälp av framing för att kunna bygga upp en artikel för att få den önskade inläsningen. Publikens inramning är något som är individuellt från person till person, men personer inom ett och samma samhälle kommer med största sannolikhet använda sig av liknande frames för att tolka och förstå information. Våra individuella frames skapas av vår omgivning och livserfarenheter. Detta gör att samhället influerar nyheterna och de rådande diskurserna i samhället influerar och skapar frames som används i media Norris Pippa, Kern Montague, Just Marion (2003): Framing terrorism the news media, the government and the public, s. 17 s Scheufele A. Dietram (1999): Framing as a Theory of Media Effect, s

15 3.3 Socialkonstruktionism Denna teori utgår från att vår verklighet och den kunskap vi har är en produkt av vår mänskliga aktivitet. Den riktar in sig på hur vi uppfattar vår värld omkring oss och hur vi från det beskriver den. Socialkonstruktionismen anser att allt i vårt samhälle är uppbyggt och skapat från sociala interaktioner, och det är meningen bakom våra sociala handlingar som är det centrala. Stora delar av vårt samhälle är en mänsklig produkt som regler, normer och vanor. Vi skapar hela tiden nytt och via interaktion sprider sig dessa nytillkomna normer eller vanor och till slut vet hela samhället om dem. 26 Genom att socialkonstruktionismen går ut på att vår värld är socialt skapad, är det en intressant teori att ha med i min studie. De normer och diskurser som skapas i samhället kommer oundvikligt att påverka de artiklar som skrivs. Journalister skapar tillsammans med sin publik en känsla och en bild av en situation eller händelse och det är just den bilden och diskursen som jag kommer analysera i denna uppsats. Så den socialkonstruktionistiska teorin kommer göra sig påmind i min forskning. 4.0 Material och Metod 4.1 Material Det material jag kommer att använda mig av är nyhetsartiklar från tre stora tidningar i USA, Sverige och Storbritannien. Artiklarna är tagna från en begränsad tid, den 20 mars 2003 fram till den 27 mars Så min analys kommer alltså vara baserad på den första veckan av kriget. De tidningar jag kommer att använda mig av är: The New York Post USA Aftonbladet Sverige The Daily Mail Storbritannien 26 Alvesson Mats, Sköldberg Kaj (2011) Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, s

16 Jag kommer att analysera tolv artiklar totalt, fyra från varje tidning. Alla dessa artiklar kommer att vara skrivna och publicerade under den första veckan av kriget Urval/ Tidsbegränsning Mitt val av material har skett på ett relativt enkelt sätt, jag har gått in på tidningarnas hemsidor och sedan sökt i deras onlinearkiv på artiklar skrivna och publicerade under det datum som jag har valt. Som sökord har jag använt mig av Irak, USA och krig på den engelska och amerikanska sidan använde jag mig självklart av de engelska orden för samma sökord. Jag fick upp ett 50- tal artiklar och från dessa valde jag sedan ut fyra artiklar från varje tidning som jag ansåg var representativa för samtliga sökresultat. Det skulle inte vara möjligt för mig att göra en analys av samtliga artiklar som skrivits av varje tidning under den valda tidsperioden i min studie. Jag baserade mitt urval på de olika händelserna artiklarna tog upp och valde därefter ut de artiklar jag ansåg representerade helheten bäst. Jag är väl medveten om att detta skapar en känslighet i min forskning då jag inte på ett metodiskt sätt kan beskriva hur urvalet gått till. En annan forskare som gör samma arbete kan mycket väl anse att andra artiklar skulle representera kriget bättre än de fyra jag valt ut. Jag har valt tidningar som alla har ett stort antal regelbundna läsare (The New York Post, Aftonbladet samt The Daily Mail). Jag valde medvetet inte elittidningar, för det är inte tidningar som når ut till den vanliga människan i ett samhälle. Det jag vill åt är att se hur tidningar som läses av Svensson familjer runt om i världen vinklar Irakkriget, så då valde jag att undersöka de tidningar som läses av dessa personer. En artikel skriven i en elittidning tas på mer allvar och ses som mer seriös, men det är kvällstidningar och så kallade tabloider som läses av flest personer och på så sätt kan påverka opinionen. Så jag valde dessa tre tidningar för att de bland de populäraste tidningarna i varje land. Varför det blev just tidningar från Sverige, USA och Storbritannien har med tillgång att göra. Tidningar från dessa länder är lätta att få tag på via deras internetarkiv vilket gör att jag kommer ha tillgång till mycket mer material vilket resulterar i bättre resultat. 16

17 Att tidningarna kommer från olika länder blir enligt mig en intressant faktor att se på i min analys. Mitt val av just The New York Post, Aftonbladet och The Daily Mail var att dessa tre tidningar är bland de populäraste tidningarna i varje land. Valet att använda mig av artiklar till min forskning, var framförallt för att tillgången till materialet var enkel. Jag kunde snabbt hitta artiklar och söka på olika datum. Sedan så har jag tillgång till olika metoder som går att applicera på artiklar, och resultaten blir bra. Anledningen till varför jag valde att endast använda artiklar skrivna under den första veckan av kriget är kort och gott tid. Jag skulle inte ha tid att sätta mig och göra analyser på hela krigsperioden. Irakkriget var en mycket uppmärksammad händelse vilket resulterade i att det finns hur mycket artiklar skrivna om det som helst. För att jag skulle kunna göra en bra, rättvis och korrekt analys av mina artiklar, var jag således tvungen att begränsa mig till den första veckan av kriget. Frågan om varför jag endast använder mig av fyra artiklar från varje tidning får samma svar som ovan, tidsbegränsning. Något som kommer vara viktigt att ta hänsyn till i min undersökning, är att jag kommer låta en tidning från varje land representera helheten, och detta beror helt enkelt på att jag inte har tiden att utföra en större forskning som innefattar ett flertal tidningar från varje land. De resultat jag får fram kommer vara präglade av tidningen som jag har tagit mina artiklar från och kommer inte kunna generaliseras till att representera ett helt land, jag vill framförallt åt skillnaderna och likheterna som dessa tidningar kan ha i sina framställningar. 4.2 Tillvägagångssätt Den litteratur som jag har valt att använda är framförallt Diskursanalys som teori och metod skriven av Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, Metoder i kommunikationsvetenskap av Mats Ekström och Lars- Åke Larsson och till sist Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod av Mats Alvesson och 17

18 Kaj Sköldberg. Värt att tillägga är att jag även har hjälp av boken Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning skriven av Alan Bryman. Diskursanalys som teori och metod använder jag mig som en grund för min kritiska diskursanalys, beskrivningar och underlag för diskurs och modeller är bra beskrivna. Den ger mig också bra hjälp för hur jag korrekt ska kunna applicera och tolka resultat som jag får fram av mina artiklar. Bakgrund för CDA och begreppstolkning är något som boken även ger ett bra underlag för. Metoder i kommunikationsvetenskap är en bok som jag använder som tillägg till diskursanalys, det finns bra beskrivningar och analytiska modeller som jag har användning för i min forskning. Tolkning och reflektion är en bra bok att ha vid sidan om, då tolkningsfrågan är ett centralt ämne i både boken och min forskning. Det är även i den här boken jag hittat underlag för socialkonstruktionismen som står för min teoridel. Som ett tillägg kommer jag ha användning av boken Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, eftersom boken ger en bra beskrivning på hur kvalitativa forskningar går till och ger bra instruktioner på hur en bra forskning ska genomföras. Jag har valt att använda mig huvudsakligen av dessa böcker då jag anser att den litteratur jag valt ger mig bra underlag för att kunna göra en bra och rättvis tolkning av mina artiklar som förklarar och vägleder hur jag ska kunna applicera modeller på bästa sätt och sedan tolka de resultat jag får fram. 4.3 Metod Metoden jag har valt att använda mig av i min studie är CDA (critical discourse analysis) eller kritisk diskursanalys. CDA är en väldigt bred metod att använda sig av och för att inte göra det svårt för mig, har jag valt att använda mig utav van Dijks modell inom den kritiska diskursanalysen. Jag valde att använda van Dijks modell istället för Fairclough (som också är mycket känd inom CDA) eftersom jag anser att van Dijks modell kan få fram mer konkreta resultat och resultat som jag lättare kommer kunna analysera och jämföra. Van Dijks modell använder sig av mikro och makronivåer vilket gör att jag kommer kunna gå in mer på djupet av artiklarna och analysera mer än bara ytan. 18

19 Jag har valt att mitt material kommer bestå av artiklar och detta är en bidragande faktor till varför jag anser att van Dijks modell är mer passande för mina studier. Faircloughs tredimensionella analys är en väldigt ingående analys som kan gå mer på djupet av materialet, men jag tyckte att van Dijks modell var gjord för texter medan Fairclough riktar sig mer till språk och samhällen Kritisk diskursanalys Jag hade tänkt använda mig av en kritisk diskursanalys som framförallt riktar in sig på vad texten vill säga, vad det finns det för mening bakom det som är skrivet. Texten är en diskurs som man vill analysera och studera. Den går steget längre än att bara se på texten de undersöker diskursen och på vilket sätt texten är en del av samhället och om den på något sätt försöker motverka något. Den tittar extra noga på ur vilka förhållanden texten är skapad, vad kan ha påverkat texten och dess diskurs. Vad vill texten säga till publiken, och på vilket sätt vill den påverka publikens attityd? Det är frågor som dessa som bygger upp den kritiska diskursanalysen. De menar att alla texter är uppbyggda med en tanke bakom, ett meddelande som de vill att publiken ska kunna läsa in rätt, och om publiken tar in det rätt så är de en del av den dominerande gemenskapen i samhället. 27 Diskursen skapas oftast via texter och påverkar på så sätt samhället och den struktur som den produceras i, den kan göra vissa aktiviteter bättre eller sämre. Språket blir på så sätt en maktresurs som kan ändra ett samhälle och de personer som bor där, man kan säga att diskurs är ett sätt att förmedla en synpunkt och ett meddelande. 28 Det viktigaste inom CDA finns i namnet, och det är att ställa sig kritisk till texter, varför är texten skriven på just detta sätt? Den kritiska diskursanalysen ställer upp teorier och metoder för att teoretiskt problematisera och empiriskt undersöka relationer mellan diskursiv praktik och social och kulturell utveckling i olika sociala sammanhang Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s Bryman Alan (2008): Sammhällsvetenskapliga metoder, s Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s.66 19

20 4.3.2 van Dijk Jag har valt att använda mig utav van Dijks modell inom den kritiska diskursanalysen, en s k analys på makro- och mikronivå. En sådan analys går ut på att man delar upp analysen i två delar. Makronivån Med makronivån undersöker man textens egenskaper och det mer synliga i texten. van Dijk delar även in makroanalysen i två delar, där man undersöker den tematiska och schematiska strukturen på texten. När man ser på den tematiska strukturen tittar man framförallt på hur nyheterna är uppsatta. I vilken ordning sitter rubrikerna, vad framställs först, vad får mest uppmärksamhet, vilka rubriker har större typsnitt och liknande. van Dijk menar då att det viktigaste i nyheterna kommer återfinnas högst uppe i artikeln och få en egen rubrik som drar in folk och det som inte anses lika viktigt kommer få en mindre plats och placeras längre ner. Så det är alltså positionen på rubriker och teman som man studerar i detta fall. När man analyserar den schematiska strukturen tittar man på berättaren, alltså rubrikerna och ingressen. Hur summeras nyheten och vad tas upp om det som har skett som bakgrund till nyheten. Vilka aktörer och källor får utrymme, vad ger texten utrymme för när det kommer till andras röster och inte bara journalistens. Rubriken, ingressen och strukturen är så publiken kommer uppfatta och till en början ta in nyheterna.. 30 Makronivån fokuserar alltså på textens uppbyggnad och struktur. Mikronivån Mikronivån går in mer på djupet av texten och dess mening, vad det är som egentligen sägs. Ett centralt begrepp som används inom mikronivån är koherens, med detta menas samhörighet. van Dijks modell går framförallt in på den globala och lokala koherensen. Den globala koherensen syftar på det huvudtemat i artikeln, vad det är som faktiskt vill sägas. Den lokala koherensen är den mindre texten som skapar den globala, alltså den 30 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s

21 text som bygger upp den större meningen. van Dijk fokuserar framförallt på att analysera den globala koherensen och hur den får sin mening genom den lokala. Något van Dijk också menar är viktigt är att publiken själv hjälper till att ge en mening åt texterna. Han säger att koherens egentligen inte finns i texter utan det är vi som publik som ger den det när vi läser den, och vi skapar den genom våra samhällen. Det kan finnas olika koherens i samma mening i olika samhällen beroende på hur samhällsstrukturen ser ut. Det är något man måste ta hänsyn till när man gör analysen Struktur Då jag kommer analysera ett flertal artiklar kommer alla artiklar bli tilldelade en förkortning samt ett nummer. Förkortningarna kommer att representera vilken tidning som artikeln är skriven för. Aftonbladet AB The New York Post NP The Daily Mail - DM Jag kommer att analysera fyra artiklar från varje tidning så varje artikel kommer då bli tilldelad en siffra från 1-4. Artiklarna kommer att ges sina siffror i kronologisk ordning, så de artiklar som publicerades först tilldelas siffran 1 och artiklarna skrivna sist 4. I en löpande text kommer jag prata om artiklar AB2, DM1 och så vidare. Dessa två exempel står då för Aftonbladets andra artikel samt Daily Mails första. I analysen kommer jag ha tre avsnitt, en för varje tidning. I varje avsnitt kommer jag göra en analys på artiklarna på en mikro- och makronivå. Där kommer jag i en löpande text att ta upp var och en av de fyra artiklarna och det innehåll som jag anser är viktigt för min studie. I slutet kommer jag ha en jämförande analys där jag belyser och jämför mina resultat från samtliga artiklar. 4.4 Metodproblem Ett problem med min metod är att kritisk diskursanalys handlar mycket om egen tolkning och eget tänkande vilket betyder att min analys kommer att vara påverkad av mina egna tankar om omvärlden. 31 Ekström Mats, Larsson Larsåke (2011): Metoder i kommunikationsvetenskap, s

22 Vi är alla uppväxta på olika sätt och kommer från olika bakgrund, detta är något som kommer ha påverkat vårt kognitiva schema och påverkar på så sätt hur vi läser in och tolkar texter. Så bara för att jag tolkar en text på ett sätt och gör en analys betyder det inte att någon annan som läser samma text kommer göra samma analys. Detta är något som måste ses som ett problem då jag är den enda som kan förklara varför jag har tolkat något på det sättet jag har. Mina tankar och förutfattade meningar om en händelse kan resultera i att jag bortser från viktig information i artiklarna som jag inte anser är viktiga, detta kan skapa en ofullständig analys. Just en forskares egna tankar är ett metodproblem som är vanligt inom kvalitativ forskning. Ingen annan som läser en studie som är gjord med kvalitativa metoder kan veta vad forskaren tänkte eller kände när studien skrevs, och heller inte veta hur insatt forskaren var i problemet innan. 32 Jag har spenderat tid i alla dessa länder (bott i både Sverige och USA samt varit mycket i London), så min syn på hur deras diskurser ser ut är helt från vad jag upplevt under min tid i dessa länder. Jag tror vi måste vara medvetna om att forskarens personliga och kulturella värderingar påverkar beskrivningen av ett visst samhälle. 33 En viktig faktor vad gäller problem inom min metod är att jag genomför min studie ensam, vilket betyder att jag inte har någon att bolla idéer och tolkningar med. Så min studie är helt präglad av min uppfattning av världen och händelsen Validitet och Reliabilitet Med validitet och reliabilitet menas forskningens giltighet och tillförlitlighet. Validitet Det har riktats hård kritik mot kvalitativ forskning då det anses att det är svårt att bevisa validitet. Genom att det är mycket eget tänkande inom kvalitativ forskning så kan det vara svårt att direkt bevisa giltigheten av ens forskning. Men något man kan se på är 32 Bryman Alan (2011): Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, s Bryman Alan (2011): Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning s

23 sammanhanget av resultaten. Om de resultat man får fram har delar som inte passar in i sammanhanget, kommer forskningen ses på med mindre validitet utav andra forskare. Ett annat sätt att bevisa validitet inom kvalitativ forskning och kritisk diskursanalys är att se på den så kallade fruktbarheten i forskningen, med det menas att se på förklaringarna till resultatet. Finns det rimliga förklaringar till de resultat som framställts och kan forskaren förklara och försvara varför dessa resultat är giltiga. 34 Så när det kommer till validiteten i min undersökning, beror det på om jag lyckas få fram en korrekt diskursanalys som passar in i sammanhanget av min forskning samt kommer kunna förklara de resultat jag får fram på ett bra och korrekt sätt. Reliabilitet Reliabiliteten kan delas in i två olika delar: den externa reliabiliteten samt den interna reliabiliteten. Med extern reliabilitet fokuserar man på om forskningen går att upprepa, alltså göras om. Inom kvalitativ forskning är detta något som är svårt att bevisa eftersom det är svårt att gå tillbaka till den exakta miljö som en forskare gjorde en studie i. Men för att försöka lösa detta problem har man satt upp en lösning, där en annan forskare går in och upprepar experimentet i samma sociala sammanhang som den tidigare forskaren och även sätter sig i samma sociala situation som den första forskaren hade. Genom detta kommer man på bästa sätt kunna jämföra den nya forskningen med den äldre. 35 Den interna reliabiliteten fokuserar på forskarna inom en forskning och om de har en gemensam tolkning på vad deras resultat visar. 36 Eftersom jag är ensam i min studie kommer det vara svårt för mig att bevisa reliabiliteten av min forskning. Den kommer att vara präglad av mina tankar vilket gör att det kan vara svårt för andra forskare att återupprepa samma forskning som jag och få fram samma resultat. Men om en forskare i min ålder och med samma bakgrund gör om min forskning kan experimentet göras om med enligt mig liknande resultat. 5.0 Resultat och Analys 34 Jørgensen Winther Marianne, Phillips Louise (2011): Diskursanalys som teori och metod, s Bryman Alan (2013): Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2:4, s Bryman Alan (2013): Samhällsvetenskapliga metoder, Uppl 2:4, s

24 5.1 Sverige Aftonbladet AB1 Aftonbladet Missilattack mot irakisk ledning AB2 Aftonbladet Så föll USA:s bomber i natt AB3 Aftonbladet USA kan inte skjuta ett folk de ska befria AB4 Aftonbladet Kriget får ta den tid det kräver Makronivå AB1 börjar direkt artikeln med en negativ klang mot USA, det första man ser är huvudrubriken vilket lyder Missilattack mot irakisk ledning här används ord som attack vilket aldrig kommer ge en positiv känsla. Eftersom det är mot Irak blir det en omedveten sympatikänsla för Irak innan man ens har hunnit börja läsa artikeln. I den fortsatta läsningen möts man tidigt i artikeln av väldigt negativt laddade ord, krig attack och anfall används flitigt. Man får snabbt en klar känsla i artikeln av att USA har startat någonting dåligt, den förklaring man får till varför attacken har skett är att det är en avväpning men någon annan förklaring får man inte. Fokus i artikeln ligger på den sorts våld USA hittills har använt sig av, vilka attacker som Irak blivit utsatta för. Journalisten riktar in sig på Irak och Saddam, Bush nämns inte. USA benämns Vita huset, vilket gör att man hamnar mer på den irakiska sidan eftersom det är det som får plats i artikeln. De röster som får plats är från Irak och hur de ska kunna stå emot USA, återigen används ord och beskrivningar som framställer USA på ett negativt sätt. AB2 tar återigen upp temat om hur USA attackerar. I rubriken hittar man boven, det är nämligen USA:s bomber som regnar ner, inte någon annans. Artikeln handlar om hur USA ska kunna vinna och knäcka den irakiska regimen men artikeln är skriven på ett sådant sätt att man får känslan av att USA gör någonting fel. Bilden av att USA spelar ett spel målas upp, med underrubriker som spelet är över och hårt motstånd, även ord förknippade med sport används flitigt exempel offensiv. Inträffade dödsfall får inte mycket plats i artikeln och är ingenting journalisten lägger något större fokus på, de nämns, men artikeln går fort över i vilka strategier som ska användas i fortsättningen. 24

25 I AB3 har jag börjat förstå att det är ett återkommande tema att direkt i rubriken framställa USA i en dålig dager. Rubrikerna är det första en läsare möter och det är här hela tonen i artikeln skapas. Rubriken i AB3 lyder USA kan inte skjuta ett folk de ska befria, här får man känslan av att USA vill ta en lätt väg ut men har hamnat i ett dilemma då de lovat en hel värld att befria det irakiska folket. Det huvudsakliga temat i artikeln är precis detta dilemma, eftersom de inte kan använda något våld mot den civila befolkningen i Irak. Artikeln tar upp hur det irakiska folket tidigare svikits av USA i Gulfkriget och lämnats i en diktators händer. Även om USA inte målas upp som hemskt så finns det en överhängande känsla i artikeln att USA är de s k bad guys. Att citationstecken används på ord som humanitära gör att man får känslan av att USA skulle vilja skjuta ner alla och skulle göra det ifall världen inte såg på. Artikeln målar upp en bild av att det irakiska folket inte vill ha USA där. AB4 är den första och enda artikel som använder sig utav en bild. Bilden är på Bush och Blair som står leende bredvid varandra. Bilden är mycket stor och tar lika mycket plats som brödtexten i artikeln. Detta ger ett intryck av hur nära dessa två män är varandra, och kan ses som partners in crime. Trots bilden får man inte en bra känsla, med rubriken kriget får ta den tid det kräver får man snarare intrycket av att ingen av männen direkt bryr sig om vad som sker i Irak. Ingressen gör klart att ingen av ledarna vill svara på eller vet vad som kommer ske med Irak efter kriget. Huvudord som vinst och seger används flitigt, och det finns med mycket citat från både Blair och Bush där de säger att det främst handlar om vinst. Dessa citat skapar en känsla hos läsaren att de två männen inte bryr sig om det irakiska folket utan om att vinna, de ser kriget som ett spel som de med all säkerhet ska gå segrande ur. Journalisten ger mycket utrymme till andras röster i artikeln (alltså mycket citat) men de citat som används är de som understryker det som journalisten själv säger. I ingressen tar AB4 upp hur ingen av de två ledarna ville svara på vad som skulle hända med Irak efter kriget, och längre ner i artikeln hittar man många citat från Blair där han hänvisar till FN. Journalisten målar upp en bild av hur Blair och Bush försöker skjuta över ansvaret av Irak på FN och gå segrande där ifrån utan att behöva ta ansvaret för vad som sker med en nation. 25

26 Vad man kan se som ett gemensamt tema för alla dessa artiklar är att USA gör någonting fel, anti- krig frames används flitigt. Irak framställs i alla artiklar som offret och de negativa orden används framförallt i samband med USA. Exempel på detta hittar man t.ex. i artiklarna AB1 och AB2 AB1: Inatt inledde de allierade styrkorna anfallet mot Irak. AB2: Med den massiva bombningen av Bagdad hoppas USA:s generaler isolera Saddam Hussein och knäcka motståndsviljan hos hans soldater. Här ser man att de negativa orden är skrivna så att de ska förknippas med USA och inte Irak. Aftonbladet använder sig mycket av krigstemat och fokuserar mycket på de attacker som har skett men däremot uteblir den blodiga aspekten. Dödsfall tas inte upp, och om det tas upp får det väldigt lite utrymme. Journalisterna skapade tidigt i artiklarna en negativ känsla vilket byggde upp en dålig bild av USA. Ingresserna i AB1, AB2 och AB4 gör detta väldigt tydligt. AB1: Kriget har börjat. I natt inledde de allierade styrkorna anfallet mot Irak. Först kom en missilattack och militärkällor säger: En kirurgisk attack mot fem högt uppsatta irakiska ledare. Samtidigt rapporteras över soldater vara på väg att ge upp. AB2: Med den massiva bombningen av Bagdad hoppas USA:s generaler isolera Saddam Hussein och knäcka motståndsviljan hos hans soldater. Offensiven har döpts till "chock och fruktan". Här är byggnaderna som USA bombade i natt. AB4: Kriget får ta den tid det kräver men det kommer att sluta med att Irak avrustas, regimen störtas och folket frias, sade USA:s president Bush och den brittiske premiärministern Blair med en mun på torsdagen. De svarade dock undvikande på frågor om Iraks förvaltning efter kriget. Framställningen av kriget med hjälp av rubrikerna och ingresserna var endast negativt. Det negativa var endast riktat mot USA. Saddam framställs inte som en hjälte men hans onda gärningar ges inget utrymme. 26