Korrekt tid och säker tidsangivning för robustare elektroniska kommunikationer

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 27 maj 2005 PTS-ER-2005:32 ISSN Korrekt tid och säker tidsangivning för robustare elektroniska kommunikationer FÖRFATTARE Fredrik Engvall

2

3 Förord Regeringen gav med regleringsbrevet för 2005 Post- och telestyrelsen (PTS) ett uppdrag att redovisa genomförda insatser för en ökad användning av korrekt och säker tidsangivning över Internet och i andra elektroniska kommunikationssystem. I föreliggande rapport redovisar PTS nämnda regeringsuppdrag. Den starkt ökande användningen av olika former av elektronisk kommunikation, inte minst datakommunikation och Internets utbredning, gör samhället alltmer beroende av säkert fungerande kommunikationer. De tekniska system som används för kommunikation blir alltmer komplexa och sammanlänkade och integrerar i stor utsträckning ljud, bild och data i digital form i samma kanaler. Korrekt och robust tid och frekvenssynkronisering är en förutsättning för att informationshantering i olika former skall kunna upprätthållas. Att korrekt tid är tillgänglig och sprids på ett stabilt sätt i Sverige är viktigt för samhällets förmåga att fungera vid en händelse av svår påfrestning för samhället i fred, höjd beredskap och krig. PTS insatser är inriktade på de delar som har anknytning till robusta elektroniska kommunikationer. Stockholm i juni 2005 Katarina Kämpe Stf Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 Innehåll Sammanfattning Uppdraget, syfte och avgränsningar Uppdraget Syfte Avgränsningar PTS uppdrag, strategi samt pågående åtgärder för att få robustare elektroniska kommunikationer PTS grundläggande uppdrag PTS strategi: Robusta elektroniska kommunikationer Begreppen svåra påfrestningar i fred, höjd beredskap och krig Pågående aktiviteter för att skapa robustare elektroniska kommunikationer Tid, frekvenssynkronisering och robusta elektroniska kommunikationer Behovet av synkronisering och korrekt tid för informationsutbyten Upprätthållande av korrekt tid vid en händelse av svår påfrestningar i fred, höjd beredskap och krig Vidtagna åtgärder, pågående forskning och verksamhet för ökad samverkan Vidtagna åtgärder för den svenska delen av Internets oberoende av utomlands placerade funktioner Vidtagna åtgärder vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid SP Pågående forskning som bedrivs av SP Pågående verksamhet för ökad samverkan Utblick och exempel avseende framtida behov av korrekt tid och säker tidsangivning...16 Litteratur...17 Bilagor Bilaga 1 - Korrekt tid och säker tidsangivning Post- och telestyrelsen 5

6

7 Sammanfattning I regleringsbrevet för 2005 har Post- och telestyrelsen (PTS) fått i uppdrag att till regeringen redovisa genomförda insatser för en ökad användning av korrekt och säker tidsangivning över Internet och i andra elektroniska kommunikationssystem. Uppdraget skall redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 juli PTS har i regleringsbrev för 2002 av regeringen fått i uppdrag att för telekommunikationerna redovisa en strategi för hur arbetet med åtgärder för att minska konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred och med att öka beredskapen inför höjd beredskap och krig skall bedrivas. I strategin redovisar PTS principer för samarbete om säkerhet mellan företrädare för allmänna intressen och enskilda aktörer inom elektronisk kommunikation. Att korrekt tid är tillgänglig och sprids på ett stabilt sätt i Sverige är viktigt för samhällets förmåga att fungera vid en händelse av svår påfrestning för samhället i fred, höjd beredskap och krig. Korrekt och robust tid är en förutsättning för att informationshantering i olika former skall kunna upprätthållas. I ett tidigt skede av tidhållning i landet för Internet genomfördes uppbyggnaden till stora delar av företaget Svensk TeleUtveckling & ProduktInnovation AB (STUPI AB) med projektmedel från staten via universitetsnätet Swedish University Network (SUNET). Med stöd från KK Stiftelsen och i samverkan med STUPI AB byggde Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i slutet av nittiotalet upp kompetens inom området och idag har SP byggt tidhållningssystem och ansvarar för en infrastruktur där de nationella knutpunkterna för Internet, i Stockholm, Göteborg och Malmö är försedda med gruppklocksystem och därtill hörande tidsservrar, s.k. NTP-servrar som togs i drift under åren 2000 och En fördjupad beskrivning av uppbyggnaden av riksmätplatsverksamheten inom tid och frekvens vid SP och fakta, begrepp och metoder inom området återfinns i bilaga 1 Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). Inom ramen för regeringens uppdrag till PTS att öka robustheten i de elektroniska kommunikationsnäten har PTS beslutat om ett antal åtgärder vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid SP. PTS har också beslutat om forskning som pågår hos SP med målsättningen att minska beroendet av utomlands placerade funktioner såväl som radiomottagning som kan störas. Enligt ett övergripande systemtänkande ska Sverige kunna etablera en nationell tidsskala som utnyttjar befintliga atomfrekvensnormaler, exempelvis hos teleoperatörer, Försvarsmakten och andra i Sverige. Det innebär att svensk tid skapas utgående från atomklockor som är utspridda runt om i landet och därmed blir den svenska tidsskalan svår att störa ut. För att öka samverkan mellan organisationer inom stat och näringsliv, som exempelvis förfogar över atomklockor, arrangerar PTS och SP gemensamt seminarier inom området Robust tid och frekvenssynkronisering. Detta arbete Post- och telestyrelsen 7

8 har fått en tydlig struktur i en central arbetsgrupp Robust tid och frekvenssynkronisering. Den behovsbild inom tid och frekvens som beskrevs i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop.1999/2000:86) är fortfarande aktuell men har i flera fall också förstärkts eller skärpts. Korrekt tid är väsentligt när det gäller fortsatt och framtida drift och användning av kommunikationssystem för blåljusmyndigheter, digitala TV-nät och 24-timmarsmyndigheter. Det är också troligt att nya behovsområden kommer att utvecklas där tillgång till en korrekt, uthållig och säker tid är viktig, t ex inom transportväsendet, vård- och omsorgssektorn. Det är troligt att elektroniska kommunikationsnät i ökande omfattning kommer att utgöra den gemensamma bäraren av tidsinformation för olika tillämpningar. Säkerheten och robustheten i tidshanteringen kommer därmed att vara avhängig av dels systemet för tidhållning och dels elektroniska kommunikationsnät. PTS gör bedömningen att den största delen av de framtida tillämpningarna av tid finns inom området elektronisk kommunikation. 8 Post- och telestyrelsen

9 1 Uppdraget, syfte och avgränsningar 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för 2005 har PTS fått i uppdrag att till regeringen redovisa genomförda insatser för en ökad användning av korrekt och säker tidsangivning över Internet och i andra elektroniska kommunikationssystem. Uppdraget skall redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 juli PTS tolkar att uppdraget skall ta fram en rapport som: beskriver vilka åtgärder som vidtagits de senaste tio åren för att utveckla en korrekt tid och säker tidsangivning för elektroniska kommunikationer. beskriver pågående verksamhet som bedrivs för att ytterligare utveckla området. beskriver vilken forskning som pågår i ämnet i Sverige Rapporten har tagits fram med Fredrik Engvall (PTS) som projektledare och Jonny Nilsson (PTS), Håkan Nilsson (SP) och Peter Löthberg (STUPI) som projektdeltagare. 1.2 Syfte Rapportens syfte är att beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla en korrekt tid och säker tidsangivelse. Syftet är även att beskriva pågående verksamhet och forskning i Sverige för att ytterliggare utveckla en korrekt tid och säkrare tidsangivning. Rapportens bygger på intervjuer och beskriver ett antal åtgärder i huvudsak vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås. En del av de senaste åtgärderna har skett genom beslut av PTS. Besluten om dessa åtgärder har skett i nära samarbete mellan SP och PTS. PTS har som sektorsmyndighet att bland annat vidtaga åtgärder för att förebygga och motverka sårbarhet inom sitt sektorsområde. Del av rapporten som utgör en fördjupad beskrivning återfinns i bilaga 1 och är framtagen av SP Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). Här beskriver SP uppbyggnaden av riksmätplatsverksamheten inom tid och frekvens vid SP och fakta, begrepp och metoder inom området. 1.3 Avgränsningar Rapporten behandlar i huvudsak tid och frekvenssynkronisering vad avser elektroniska kommunikationer men har stor återverkan på andra system vilka är beroende av korrekt och säker tid och frekvenssynkronisering. Post- och telestyrelsen 9

10 2 PTS uppdrag, strategi samt pågående åtgärder för att få robustare elektroniska kommunikationer 2.1 PTS grundläggande uppdrag PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar, sektorsansvar, inom post-, tele- och radioområdena. PTS har såsom sektorsmyndighet ett ansvar för att samhällets behov av telekommunikationer tillgodoses och ett uppdrag att vidta åtgärder för att förebygga och motverka sårbarhet inom sitt sektorsområde. Enligt 4 förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap skall PTS planera och vidta åtgärder för att förebygga, motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom samverkansområde teknisk infrastruktur. 2.2 PTS strategi: Robusta elektroniska kommunikationer PTS har i regelringsbrev för 2002 av regeringen fått i uppdrag att för telekommunikationerna redovisa en strategi för hur arbetet med åtgärder för att minska konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred och med att öka beredskapen inför höjd beredskap och krig skall bedrivas. I strategin redovisar PTS principer för samarbete om säkerhet mellan företrädare för allmänna intressen och enskilda aktörer inom elektronisk kommunikation. Utgångspunkten för samarbetet skall vara de former för elektronisk kommunikation som under normala förhållanden och fri konkurrens växer fram i samhället. Samarbetet med enskilda aktörer skall syfta till att öka medvetenheten om de svåra situationernas krav och att finna lämpliga kompletterande åtgärder för att tillgodose skyddet för de elektroniska kommunikationerna vid svåra påfrestningar på samhället i fred, höjd beredskap och krig. PTS strategi finns utförligare beskriven i Robusta elektroniska kommunikationer - Strategi för åren , (PTS-ER-2003:13). 2.3 Begreppen svåra påfrestningar i fred, höjd beredskap och krig Med svåra påfrestningar på samhället i fred avses olika slag av extraordinära situationer där det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och där det krävs att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna. PTS bedömer 10 Post- och telestyrelsen

11 att påfrestningarna kan ha sin grund i slumpmässiga faktorer som t.ex. oväder, naturkatastrofer, tekniska fel eller stora olyckor men kan också vara en följd av att någon aktör t.ex. en terrorist eller annan avancerad brottsling avsiktligt söker skada och påverka samhället. Begreppet extraordinära händelser i fredstid används på ett likartat men något vidare sätt än begreppet svåra påfrestningar på samhället i fred. Typiska händelser som avses är väderrelaterade händelser av större omfattning, som t.ex. större översvämningar och omfattande snöoväder. Vid höjd beredskap vidtar Sverige förberedelser för att kunna möta angrepp och hot mot landets frihet och självständighet. I krig utsätts landet för väpnat angrepp från en annan stat. Den tekniska infrastrukturen utgör ett tänkbart mål för sabotörer inför ett angrepp och för direkta militära insatser under ett sådant. 2.4 Pågående aktiviteter för att skapa robustare elektroniska kommunikationer Inom ramen för PTS uppdrag inom verksamhetsområdena Det civila försvaret och Svåra påfrestningar pågår flera projekt. Inriktningen för PTS grundas på myndighetens strategi för robusta elektroniska kommunikationer (PTS-ER- 2003:13) och genomförs i samarbete med flera telekomoperatörer och länsstyrelser. Åtgärder i syfte att minska sårbarheter när det gäller beroendet av el är exempelvis att utveckla samarbetet mellan el- och telekomoperatörerna, vidta åtgärder i det ömsesidiga el- teleberoende på regional och lokal nivå och förbättra försörjningen med reservel. Åtgärder i syfte att förbättra näten är exempelvis att åstadkomma redundanta förbindelser, skydda knutpunkter, finna alternativa källor till reservel och ur ett robusthetsperspektiv studera IP-telefoni och dess betydelse för samhällets funktioner. Åtgärder i syfte att förbättra utnyttjandet av näten är exempelvis att ta fram underlag för att kunna införa prioritetssystem, öka handlingsberedskapen inför påfrestningar och genomföra nationella övningar. Pågående åtgärder som koncentrerar sig på de åtgärder som PTS och operatörerna vidtar gemensamt för att möta totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation i händelse av svåra påfrestningar i samhället finns utförligare beskrivna i Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005 Hur uppnås robustare elektroniska kommunikationer (PTS-ER-2005:9). Post- och telestyrelsen 11

12 3 Tid, frekvenssynkronisering och robusta elektroniska kommunikationer 3.1 Behovet av synkronisering och korrekt tid för informationsutbyten Ofta krävs att olika delar av kommunikationsnät och IT-system är inbördes synkroniserade. I annat fall kan ett informationsutbyte gå fel, avbrytas eller inte tas om hand på ett korrekt sätt. Det kan också vara av stor vikt att alla inblandade system har tillgång till samma tidsangivelse. Detta gäller t.ex. vid tidsstämpling av olika typer av information, från skrivdatum i filer till elektroniska signaturer, krypteringsnycklar och poster i loggdatabaser för uppföljning, t ex vid spårning av IT-incidenter. Tidssignalens kvalitet och noggrannhet har således ett stort värde i säkerhetshänseende. Korrekt tid är även en förutsättning för att informationshantering i olika former skall kunna utvecklas. Behovet av spårbarhet i informationstransaktioner kommer sannolikt att öka i framtiden, som exempel kan nämnas ankomststämpling av handlingar vid myndigheter och organisationer som kan utvecklas genom att införa nya metoder, s k certifierad tid. 3.2 Upprätthållande av korrekt tid vid en händelse av svår påfrestningar i fred, höjd beredskap och krig. Att korrekt tid är tillgänglig och sprids på ett stabilt sätt i Sverige är viktigt för samhällets förmåga att fungera vid en händelse av svåra påfrestningar för samhället i fred, höjd beredskap och krig. Korrekt och robust tid är en förutsättning för att informationshantering i olika former skall kunna upprätthållas. Det finns olika tekniska system och funktioner, varav vissa med samhällsviktiga användare, som är beroende av tillgång till korrekt och säker tid, t ex elektroniska kommunikationsnät och moderna lösningar i elektroniska ITsystem. 12 Post- och telestyrelsen

13 4 Vidtagna åtgärder, pågående forskning och verksamhet för ökad samverkan 4.1 Vidtagna åtgärder för den svenska delen av Internets oberoende av utomlands placerade funktioner I ett tidigt skede av tidhållning i landet för Internet genomfördes uppbyggnaden till stora delar av företaget Svensk TeleUtveckling & ProduktInnovation AB (STUPI AB) med projektmedel från staten via universitetsnätet Swedish University Network (SUNET). Med stöd från KK Stiftelsen och i samverkan med STUPI AB byggde SP i slutet av nittiotalet upp kompetens inom området och idag har SP byggt tidhållningssystem och ansvarar för en infrastruktur där de nationella knutpunkterna för Internet, i Stockholm, Göteborg och Malmö är försedda med gruppklocksystem och därtill hörande tidsservrar, s.k. NTP-servrar som togs i drift under åren 2000 och I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop.1999/2000:86) uttalade regeringen att den svenska delen av Internet skall kunna drivas oberoende av funktioner utomlands. Tillgång till en säker och internationellt spårbar tidhållning i Sverige med mycket hög och väl dokumenterad kvalitet är därvid en viktig gemensam resurs som staten bör tillhandahålla (i likhet med vad som gäller för tillhandahållande av mätnormaler och distribution av andra fysikaliska mätstorheter, t.ex. massa, längd, volym, tryck, el, temperatur, strålning etc.) I propositionen föreslogs att tidhållningen för den svenska delen av Internet bör tillhandahållas med spårbarhet från riksmätplatsen för tid och frekvens vid helstatliga AB Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås och i deras regi. En utförligare beskrivning av de åtgärder som vidtagits redovisas i bilaga 1, Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). 4.2 Vidtagna åtgärder vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid SP Inom ramen för regeringens uppdrag till PTS att öka robustheten i de elektroniska kommunikationsnäten har PTS beslutat om ett antal åtgärder vid riksmätplatsen för tid och frekvens vid SP. Tidigare existerande atomur av cesiumtyp har kompletterats med korttidsstabila väteatomur och med stöd från PTS har SPs tidslaboratorium förbättrats med avseende på reservkraft och klimatstabilisering (år ). För att minska beroendet av GNNS (idag finns GPS (USA) och Glonass (RUS) och om några år även Galileo (EU)) för tid- och frekvensjämförelser på nationell nivå har SP med stöd från PTS införskaffat utrustning för tid- och frekvensjämförelser via geostationära kommunikationssatelliter. Bakgrunden till detta är att GPS och andra GNSS som t ex GLONASS och Galileo är uppbyggda Post- och telestyrelsen 13

14 på ett sådant sätt att det finns stora möjligheter att lokalt störa ut radiosignalerna på olika sätt bl.a. genom att sända ut GPS-liknande signaler med annan information eller störa mottagningen av radiosignalerna med en störsändare med hög effekt på det relativt smala frekvensband som utnyttjas av GPS. En utförligare beskrivning av de åtgärder som vidtagits redovisas i bilaga 1, Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). 4.3 Pågående forskning som bedrivs av SP PTS har beslutat om forskning som pågår hos SP med målsättningen att minska beroendet av utomlands placerade funktioner såväl som radiomottagning som kan störas. Enligt ett övergripande systemtänkande ska Sverige kunna etablera en nationell tidsskala som utnyttjar befintliga atomfrekvensnormaler, exempelvis hos teleoperatörer, Försvarsmakten och andra i Sverige. Det innebär att svensk tid skapas utgående från atomklockor som är utspridda runt om i landet och därmed blir den svenska tidsskalan mycket svår att störa ut. Ett annat mål i pågående forskning är att utveckla en metod för tid- och frekvensjämförelser över optiska fibernät med utnyttjande av SDH-teknik. Det innebär att den befintliga IT-infrastrukturen kan användas för tid- och frekvensöverföring samtidigt som ordinarie trafik överförs. En utförligare beskrivning av pågående forskning som bedrivs av SP återfinns i bilaga 1, Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). 4.4 Pågående verksamhet för ökad samverkan För att öka samverkan mellan organisationer inom stat och näringsliv, som exempelvis förfogar över atomklockor, arrangerar PTS och SP gemensamt seminarier inom området Robust tid och frekvenssynkronisering. Detta arbete har fått en tydlig struktur i en central arbetsgrupp som haft sitt första möte i maj Den centrala arbetsgruppen för robust tid och frekvenssynkronisering kommer att verka för gemensamma lösningar för frågeställningar som finns inom området robust tid och frekvens och inom dess tillämpningar och teknik. Frågeställningarna utgår från de behov som finns inom organisationer som tillhandahåller eller är samhällsviktiga användare av tid och frekvenssynkronisering för att minska konsekvenserna om hanteringen störs, manipuleras eller slutar att fungera. Arbetet inom den centrala arbetsgruppen för robust tid och frekvenssynkronisering sker främst i syfte att skapa robusta elektroniska kommunikationer men även att skapa robusthet i andra system vilka är beroende av tid och frekvens. Berörda sektorer är bland andra IKT-sektorn (Informationsoch Kommunikationsteknik), massmedia, luftfart, bank- och finans, Försvarsmakten och vissa myndigheter. 14 Post- och telestyrelsen

15 Syftet med den centrala arbetsgruppen är även att underlätta utbytet av information, att utveckla kontakter mellan de organisationer som tillhandahåller eller är samhällsviktiga användare av tid och frekvenssynkronisering samt att utveckla samarbetsformer. Ett exempel på en frågeställning i den centrala arbetsgruppen är genomförandet av tester av utrustning som utnyttjar GPS för att hantera tid och frekvens i elektroniska kommunikationsnät. Bakgrunden till detta är att tid och frekvens kan erhållas med hjälp av olika typer av GNSS (för närvarande GPS och Glonass och om några år även Galileo). För tidmottagning i sin enklaste form är GNSS tillräckligt för de allra flesta tillämpningar och dessutom är denna metod mycket billig. En oönskad effekt som kan uppstå är att systemkonstruktörer förbiser tid/frekvenssystemens sårbarhet för olika störningar. I enkla GPS-baserade tid och frekvenssynkroniseringssystem, d v s system som är ensidigt beroende av GPS, kan en störning innebära att elektroniska kommunikationer störs eller bryts relativt omgående. Målsättningen inom den centrala arbetsgruppen är att uppmärksamma teleoperatörer, myndigheter och andra organisationer med tekniska system som är beroende av GPS för tid- och frekvenshantering om åtgärder som minimerar de negativa konsekvenser som kan uppstå om hanteringen skulle störas, manipuleras eller sluta att fungera. Post- och telestyrelsen 15

16 5 Utblick och exempel avseende framtida behov av korrekt tid och säker tidsangivning Den behovsbild inom tid och frekvens som beskrevs i propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop.1999/2000:86) är fortfarande aktuell men har i flera fall också förstärkts eller skärpts. Korrekt tid är väsentligt när det gäller fortsatt och framtida drift och användning av kommunikationssystem för blåljusmyndigheter, digitala TV-nät och 24-timmarsmyndigheter men också t ex inom luftfarten med det nya trafikledningssystemet VDL Mode 4. Det är också troligt att nya behovsområden kommer att utvecklas där tillgång till en korrekt, uthållig och säker tid är viktig, t ex inom transport-, vård- och omsorgssektorn. Många av åtgärderna som föreslogs i förra IT-propositionen inom området tid och frekvens har genomförts och det är väsentligt att fortsatta resurser tilldelas för att utveckla området vidare i takt med ökande behov. Utgångspunkten för arbetet bör vara att tillgång till korrekt och robust tid är en strategiskt viktig resurs som bör ses som en allmän nyttighet. I det samarbete som har etablerats kan PTS finansiera de delar som har anknytning till robusta elektroniska kommunikationer. Andra delar som även är att betrakta som nationellt viktiga faller inte inom PTS uppdrag och bör finansieras med andra medel. Det är sannolikt att elektroniska kommunikationsnät i ökande omfattning kommer att utgöra den gemensamma bäraren av tidsinformation för olika tillämpningar. Säkerheten och robustheten i tidshanteringen kommer därmed att vara avhängig av dels systemet för tidhållning och dels elektroniska kommunikationsnät. PTS gör bedömningen att den största delen av de framtida tillämpningarna av tid finns inom området elektronisk kommunikation. 16 Post- och telestyrelsen

17 Litteratur Riksdagstryck och särskilda regeringsbeslut Ett informationssamhälle för alla. Proposition av regeringen (prop.1999/2000:86) Rapporter och publikationer Korrekt tid och säker tidgivning. Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, 2005 (SP Rapport 2005:12) Robusta elektroniska kommunikationer Strategi för åren Post- och telestyrelsen, 2003 (PTS-ER-2003:13) Elektroniska kommunikationer och stormen den 8-9 januari 2005 Hur uppnås robustare elektroniska kommunikationer. Post- och telestyrelsen, 2005 (PTS-ER-2005:9) Post- och telestyrelsen 17

18 18 Post- och telestyrelsen

19 - BILAGA 2 Bilaga 1 - Korrekt tid och säker tidsangivning Rapport med en fördjupad beskrivning som är framtagen av SP Korrekt tid och säker tidsangivning, (SP Rapport 2005:12). Här beskriver SP uppbyggnaden av riksmätplatsverksamheten inom tid och frekvens samt fakta och metoder inom området. Vidare finns i denna bilaga ett avsnitt med förkortningar och förklaringar. Post- och telestyrelsen 19