Verksamhetsplan Inera Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa

Transkript

1 Inera Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa

2 1. Inledning Bakgrund Ineras verksamhet Ineras verksamhetsidé Ineras arbetssätt Omvärldsförändringar, utmaningar och möjligheter Befolkningsökning och hälsoutmaningar Teknikutveckling och e-hälsa Landsting och regioner upphandlar nya vårdinformationssystem Inera som SKL bolag Landsting och regioners fokusområden Landsting och regioners målsättningar Ineras fokusområden Ineras målsättningar utifrån landstings och regioners behov Ineras övergripande strategi per tjänsteutbud Prognos för kommande ställningstagande under Ekonomi och affärsmodell Kostnads- och prisutveckling Budgetbilaga (i excel) Sid 1/18

3 1. Inledning Verksamhetsplan 2017 är ett dokument som beskriver och styr över prioriterade insatsområden inom Inera AB. Inera ägs av Sveriges landsting och regioner och ska, enligt kommunal självkostnadsprincip, koordinera och tillhandahålla tjänster inom e-hälsa och e-förvaltning samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Planen knyter ihop den övergripande målbilden i handlingsplanen för och den verksamhetsmässiga styrningen för förvaltningsobjekt och utvecklingsprojekt under året Det innebär att verksamhetsplanen utgör inriktningen för 2017 och ligger till grund för förvaltningsplaner och projektplaner. Sid 2/18

4 2. Bakgrund Inera samordnar, utvecklar och inför gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. I Ineras uppdrag ingår att samverka med övriga aktörer; kommuner, regeringen, myndigheter, privata vårdgivare, forsknings- och utvecklingsaktörer, ideella organisationer och marknadens aktörer. Inera tillhandahåller e-hälsotjänster som skapar nytta ur flera perspektiv: nytta för huvudmännen ur ett it- eller verksamhetsperspektiv samhällsnytta invånarnytta nytta genom samverkan Inera bidrar aktivt till ett nyttoperspektiv som innebär betydande ekonomiska besparingar, både av skattemedel och för den enskilde. Inera bidrar även till ett internationellt utbyte även utanför Sveriges gränser. Förberedelser pågår för att Inera ska bli ett bolag inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det kommer att underlätta kommunernas e-hälsoarbete och skapa bättre förutsättningar för förankring och samarbete med staten. Beslut om att Inera ska bli ett SKL-bolag kommer troligtvis att tas under Sid 3/18

5 3. Ineras verksamhet 3.1 Ineras verksamhetsidé Inera koordinerar landstingen och regionernas gemensamma e-hälsoarbete och utvecklar tjänster till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. 3.2 Ineras arbetssätt Inera ger landsting, regioner och kommuner optimal nytta av den gemensamma e-hälsoutvecklingen, framför allt genom: samverkan och koordinering av landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete utveckling, förvaltning och support av tjänster och infrastruktur utformning och förvaltning av standarder och regelverk Sid 4/18

6 4. Omvärldsförändringar, utmaningar och möjligheter Befolkningsökning och hälsoutmaningar Prognosen är att befolkningen i Sverige ökar kraftigt, med en betydligt större invandring än tidigare beräknat, vilket i sin tur ökar vårdbehoven. Vi står inför stora hälsoutmaningar i form av allt fler invånare med kroniska sjukdomar och multisjuklighet, ökad psykisk ohälsa framför allt hos kvinnor, risk för smittspridning och en befolkning där allt fler blir äldre. Det kräver en förflyttning mot mer förebyggande hälsoarbete och att individen får ett större ansvar för sin hälsa. Familj, vänner, sociala nätverk och patientnätverk är viktiga och avgörande för en god hälsa. De faktorer som påverkar vår hälsa består till 50 procent av levnadsvanor, 20 procent arv, 20 procent miljö och bara 10 procent hälso- och sjukvården. Det ger en tydlig fingervisning om att levnadsvanorna behöver ökat fokus för att det svenska samhället ska kunna svara upp mot framtida behov av sjukvård. Den tekniska utvecklingen öppnar helt nya möjligheter att arbeta preventivt för att förebygga ohälsa. Med hjälp av information om enskilda och deras sjukdomshistoria, riskfaktorer och aktuella behandlingsriktlinjer m.m. kan tekniken bidra till att sjukdomar upptäcks tidigare, behandlas snabbare samt att enskilda individer får ett mer individanpassat stöd och omhändertagande. Samtidigt vill många (men inte alla) vara mer informerade och involverade i sin egen vård, vilket kan utmana den traditionella klyftan mellan patienter och personal. Inflytande och egna val är en tydlig trend inom vård och omsorg. Pålästa patienter, ofta försedda med utskrifter från Internet, blir allt vanligare. Patienten har fått ökat inflytande i frågor om utredning och behandling och förväntar sig stöd, coachning och samordning från vården. Lagstiftningen har gett patienten ett större inflytande såtillvida att ingen behandling får ges utan patientens samtycke. Hälso- och sjukvården behöver stimulera till en mer engagerad relation mellan patienter, individen, vård- och omsorgsgivare för att främja välbefinnande och förebygga ohälsa Teknikutveckling och e-hälsa Teknikutvecklingen ger landstingen stor potential att hantera utmaningarna, bland annat genom att ge vården större förmåga att förutse, diagnostisera och behandla sjukdomar. Vi vet, både från exempel i Sverige och internationellt, att det finns alternativa sätt att organisera vården. Förändrade arbetssätt - såsom ökad digitalisering, patienter, brukare och anhöriga som aktiva medskapare och en mer personcentrerad vård samt patienter med allt mer komplex problembild - kräver ny och bättre använd kompetens och fungerande processtöd. E-hälsa ses globalt som ett av de viktigaste verktygen för att möta framtidens utmaningar. E-hälsotjänster ger patienten större delaktighet i sin egen vård och bättre kontroll över den egna hälsan genom mer kontinuerlig uppföljning, både av patienten själv och av vårdpersonal. Patienter med kroniska sjukdomar kan följa och rapportera sin hälsa och sina medicinska värden kontinuerligt. E-hälsotjänster i hemmet kan larma när värden indikerar att en försämring är på gång. Sid 5/18

7 Verksamhetsstöd En del av e-hälsoutvecklingen handlar om att ge individen bättre verktyg. En annan del handlar om att med teknikens hjälp förbättra de verksamhetsstöd som personalen i vården behöver ha tillgång till. Ett utvecklingsområde är teknisk och semantisk interoperabilitet, vilket bland annat bidrar till förbättrade journalsystem som kan integrera kunskaps- och beslutsstöd. Med enkelt åtkomlig aktuell kunskap finns potential att förbättra både diagnos och behandling, främst för kroniska sjukdomar - det område som dominerar sjukdomspanoramat. Dessutom kan åtgärder som idag tar lång tid därför att det manuella inslaget är stort exempelvis hantering av remisser och uppföljning/registrering i kvalitetsregister rationaliseras genom automatiskt datafångst direkt från journalen. Landstingen har följaktligen mycket att vinna på att införa ny teknik. Arbets- och tjänsteprocesser Med teknikens hjälp kan hälso- och sjukvården förändra arbetssätt, processer och organisation genom att säkerställa att rätt yrkesgrupp arbetar med rätt saker. Detta kan inbegripa att identifiera funktionsinlåsningar i dagens vårdsystem/e-hälsotjänster som tvingar en yrkesgrupp att utföra arbetsmoment som andra yrkesgrupper eller patienten själv kan utföra Landsting och regioner upphandlar nya vårdinformationssystem Hälften av Sveriges landsting och regioner är under upphandling av nya vårdinformationssystem, och kommer under de närmaste åren byta till nya lösningar. Vissa av systemen på marknaden innehåller delar av de tjänster som Inera tillhandahåller idag. I och med det behöver Inera arbeta aktivt med att möjliggöra integrationslösningar i befintliga tjänster, och att informationsöverföring kan ske enligt nationell arkitektur, för att säkerställa teknisk och semantisk operabilitet. Ineras infrastruktur ska säkerställa detta oavsett vilket systemval landsting och regioner väljer. Inera ska medverka till att informationsutbytet och kunskapsskällor kan tillgängliggöras på ett likvärdigt sätt inom alla landsting och regioner Inera som SKL bolag Inera införlivande i SKL som SKL bolag, möjliggör att den kommunala sektorn kan nyttja Ineras tjänsteutbud. Inera behöver säkerställa att kompetenser, organisation och processer formas för att säkerställa att det kommunala perspektivet tillgodoses. Exempelvis ska SKL och Inera samarbeta kring portföljstyrning med syfte att säkerställa synergier och återanvändningsbarhet inom både förvaltning och utveckling. Många kommuner arbetar idag med att utveckla e-tjänster, samt nyttjar redan några av Ineras tjänster. Förflyttning från landstingssjukvård till den kommunala vården innebär att kommuner och landsting och regioner behöver samverka i allt högre grad. Sid 6/18

8 5. Landsting och regioners fokusområden 2017 Landstingens ekonomiska utmaningar har påverkan på fokusområden för e-hälsa. Eftersom kostnadsutvecklingen för personal och läkemedelsbehandling står för ca 75 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader prioriteras de e-hälsotjänster som kan påverka dessa kostnader. Landsting och regioner kommer att fokusera på att införa befintliga tjänster som ger verksamhetsstöd Det arbetet omfattar även att identifiera behov av förändrade verksamhetsprocesser för de nationella e-hälsotjänster som såväl stöder verksamheten som bidrar till ökad effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Landsting och regioner kommer även att fokusera på inventering kring effekthemtagningen. Förutom fokus på införande av befintliga tjänster kommer landstingen även att intensifiera arbetet med att erbjuda nya kommunikationskanaler för patienter till exempel virtuella vårdmöten, och utökad vård i hemmet. Den utvecklingen kan både effektivisera, underlätta för patienten och sänka kostnaden per patientmöte. Landstingen- och regionernas behov av att utveckla tjänster och teknik för samarbete i nätverk ökar. Framför allt på grund av behovet av att effektivt utbyta kompetens och kapacitet över organisationsgränser, men även på grund av att individer är mer geografiskt rörliga och därmed i större utsträckning kanske söker vård på andra platser än i hemmalandstinget. Efter några år med kostnadsminskningar för läkemedel förutser landstingen och regionerna en snabbare kostnadsutveckling inför kommande år, bland annat till följd av kraftigt växande befolkning och snabbare introduktion av nya läkemedel. För att hejda en kostnadsökning kommer landsting och regioner behöva kraftsamla, för att förbättra läkemedelsanvändning och minska kvalitetsbristkostnaderna. Tillgång till aktuell information över vilka läkemedel patienten använder, samt kliniska beslutsstöd, är avgörande för att uppnå detta. Sid 7/18

9 6. Landsting och regioners målsättningar 2017 I handlingsplanen för landsting, regioners och kommuners samarbete inom e-hälsoområdet finns, förutom en målbild över situationen 2018, även årsvisa mål formulerade. Målbilden i handlingsplanen är att individen ska kunna nå alla uppgifter om sig själv och därmed aktivt kunna medverka i sin vård och omsorg. Medarbetaren ska ha rätt arbetsverktyg och informationen tillgänglig, medan beslutsfattaren ska ha tillgång till faktabaserade underlag. Utifrån handlingsplanens målbild har landsting och regioner kommit överens om följande målsättningar för verksamhetsåret 2017: Informationsmängder till den nationella tjänsteplattformen Samtliga landsting och regioner ska ha en tidssatt införandeplan (senast 10 januari 2017) för anslutning (som producent) av nedanstående informationsmängder under : Vård- och omsorgstagare Vård- och omsorgskontakter (genomförda och planerade ett år framåt i tid, vårdtillfällen och besök) Diagnoser (alla diagnoser utifrån kodverket ICD 10 ska visas, oavsett yrkeskategori och tid) Vård- och omsorgsdokument (slutanteckning, inskrivning, besöksanteckning, utredning, åtgärd/behandling) Uppmärksamhetssignal Undersökningsresultat (klinisk kemi, övriga undersökningar som är tekniskt möjliga) Ordinerade läkemedel Förskrivna läkemedel Gemensamt regelverk Ett gemensamt regelverk ska gälla för alla landstings och regioners tillgängliggörande av information till den Nationella Patientöversikten (senast 10 januari 2017). Ett gemensamt regelverk ska gälla för alla landstings och regioners tillgängliggörande av journalinformation till invånaren (senast 10 januari 2017). Införande Alla landsting och regioner ska ha en tidssatt införandeplan för obligatoriska tjänster inom Ineras portfölj (senast 10 januari 2017) Vårdguidens e-tjänster 50 % av invånare i respektive landsting/regioner är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster senast 31 dec Sid 8/18

10 7. Ineras fokusområden Ineras fokusområden utgår från landstingen och regioners prioritering och beställaning, samt de fokusområden som landsting och regioner ska satsa på under Stöd till införande Utifrån landsting och regioners satsningar på att införa och därmed öka nyttjandet av Ineras tjänster behöver Inera fokusera på att stödja dessa satsningar genom att tillhandahålla införande och kommunikationsstöd, informationsmaterial och support kring tjänster. Nav kring koordinering Inera ska vara landstingens och regionernas koordinerande och samordnande nav kring gemensamma e-hälsosatsningar och frågeställningar, såväl mot landsting, regioner, kommuner som mot myndigheter och den privata marknaden. Genom den etablerade beställningsprocessen förankras alla nya initiativ och motverkar att parallella satsningar sker. Inera utgör den sammanhållande parten i arbeten som exempelvis framtagning av gemensamma regelverk och infrastruktur och arkitektur. Inera arbetar med att säkerställa att tjänsterna är nationella och gör samverkan mellan landsting och regioner möjlig. Inera ska också bibehålla och stärka framgångsrik samverkan inom ramen för 1177 Vårdguiden, i syfte att utveckla och främja integrering mellan webb, e-tjänster och telefonitjänster. Informationsförsörjning För att informationsförsörjningen ska kunna ske på ett säkert och strukturerat sätt ska Inera fokusera på ett nationellt perspektiv, utifrån infrastruktur och tjänsteplattform, tjänstekontrakt, arkitektur och regelverk. Interoperabilitet För att säkerställa standardisering och interoperabilitet både teknisk och semantisk mellan Sveriges e-hälsosatsningar behöver Inera följa och stödja landsting och regioners arbete kring informationshantering. ehälsa i hemmet Ett viktigt fokusområde för Inera är ehälsa i hemmet. Inera kommer, i nära samarbete med SKL, att ta en ledande roll i att specificera en öppen ehälso-plattform för att vård- och omsorgsgivare effektivt skall kunna möta dagens och kommande behov från patienter i hemmet. Patienter ska utifrån sina behov ha möjlighet att mäta, uppskatta och värdera sitt eget hälsotillstånd och interagera med vården. Arbetet ska så långt möjligt bygga på internationella standarder och tillämpningsanvisningar för dessa. Inera planerar att utgå från, samt aktivt delta i, utveckling och kravställan på standardiseringsarbetet inom Continua Health Alliance ( och Personal Connected Health Alliance ( Tydliggöra strategi kring informationsförsörjning Ineras roll som informationsförsörjningsnav görs tydlig och strategin förmedlas till marknad och ägare. Inera är på väg att bli ett SKL-ägt företag Utveckla former för styrning, samarbete och verksamhetsutveckling mellan Inera, SKL Företag AB och SKL:s olika avdelningar och politiska beredningar. Sid 9/18

11 Marknadsaktiviter Inera fokuserar på att etablera kontakter mot nya affärssegment, som kommuner och leverantörer, samt att inta en koordinerande roll kring regelverksframtagning och kommunikationsinsatser kring gemensamma e-hälsotjänster. Sid 10/18

12 8. Ineras målsättningar utifrån landstings och regioners behov Monitorering av egen hälsa Inera har tagit fram en strategi/handlingsplan (senast 31 dec 2017) som är förankrad gällande framtida utveckling av standards, principer och tekniska lösningar som möjliggör att man kan mäta, uppskatta och värdera sitt eget hälsotillstånd och interagera med vården, för att uppnå en situation där invånaren/patienten/brukaren aktivt kan medverka i sin egen vård. Tjänstebeskrivningar 100% av Ineras tjänster som är satta i förvaltning (till skillnad från i projektfas) ska ha framtagna tjänstebeskrivningar som innefattar mål, nyttor och var i tjänstens livscykel den befinner sig. Läkemedel Inera har genomfört strategin för sammansatt läkemedelslista (senast 31 dec 2017). Stabil infrastruktur Inera har en stabil infrastruktur för att säkerställa att tjänsterna som nyttjar infrastrukturen kan klara ökad användning. Stabiliteten mäts i avbrottsfrekvens. Samverkan Inera utvecklar nationell samverkan för att främja tillgänglighet gällande 1177 Vårdguiden på telefon och 1177.se. Sid 11/18

13 9. Ineras övergripande strategi per tjänsteutbud Vägledning Strategin är att, tillsammans med landsting och regioner, öka kännedomen bland invånare och vårdoch omsorgspersonal att 1177 Vårdguiden på webben och telefon är den första vårdnivån i Sverige, med funktioner för information, rådgivning, sortering, bedömning av vårdbehov samt hänvisning och koordinering av hälso- och sjukvårdsresurser. I strategin ingår att ytterligare intensifiera arbetet med utveckling av e-tjänster riktad till individen. De tjänster inom vägledning som är prioriterade är 1177 Vårdguiden på telefon, 1177.se och 1177 Vårdguidens e-tjänster. Sammanhållen journal Fokus är att både att öka täckningsgraden det vill säga anslutningen av vårdgivare och informationsmängder till tjänsteplattformen, samt att harmoniera och öka omfattningen av patientuppgifter som görs tillgängliga av redan anslutna vårdsystemen. Det i sin tur kommer att öka attraktiviteten i, och användbarheten av, de nationella (konsumerande) e-hälsotjänsterna, samt stimulerar även till anslutning av kommersiella aktörers tjänster. De tjänster inom sammanhållen journal som prioriteras är Nationell patientöversikt och Journalen Verksamhetsstöd Strategin under 2017 är att slutanvändaren ska uppfatta att de nationella tjänsterna är ihopkopplade med de ordinarie vård- och omsorgssystemen. För de verksamhetsstöd som Inera erbjuder slutanvändarfunktioner/gränssnitt är strategin under 2017 att identifiera eventuella funktionsinlåsningar i tjänsterna. Målsättning är att verksamhetsstöden, där regelverket tillåter, ska kunna vara flexibla så att arbetsuppgifter kan växlas mellan yrkesgrupper. De tjänster inom verksamhetsstöd som är prioriterade är Svenska informationstjänster för läkemedel, Infektionsverktyget, Läkarintyg och Elektronisk remiss. Kunskapsstöd Strategin för 2017 är att öka kännedom och användningen av stöden bland befintliga och nya användargrupper. Infrastruktur Då tjänsterna är verksamhetskritiska för alla landsting och regioner är strategin för 2017 att anpassa och säkerställa tillgänglighet, användbarhet och kvalitet utifrån ett scenario av ökade krav och tilltagande användning av befintliga och nya kunder. Infrastruktur är ett prioriterat område då det är grunden för tjänsterna. Integration I uppdraget som informationsförmedlare är det avgörande för Inera att ha en tillförlitlig informationshantering. Därför är strategin för 2017 att ytterligare effektivisera processerna för integration och anslutning av vård- och omsorgssystem. Målsättning är att integrationen ska gå snabbt och med hög kvalitet. Integration är ett prioriterat område då det är grunden för de nationella e-hälsotjänsterna. Sid 12/18

14 10. Prognos för kommande ställningstagande under 2017 Under 2016 pågår ett antal förstudier inom området läkemedel. De rör bland annat nya källor till Svensk informationsdatabas för läkemedel Sil, samt Sammanställd läkemedelslista. Utifrån förstudierna kommer Inera att utarbeta en strategi för läkemedelsområdet för vidare ställningstagande under året. För detta avsätts medel utan specificering i 2017 års budget. Under 2016 kommer landsting och regioner få ta ställning till ett antal nya tjänster: Klipp - Klinisk Praktik Placeringsverktyg Utomregionalfakturering KLAS - Kommunikationslösning för licensansökningar Nationell e-tjänst högkostnadsskydd/frikort Nationellt diagnostiskt nätverk inom patologi Utomlänslistning Elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Inera kommer att bereda dessa tjänster i enlighet med beställningsprocessen, för att säkerställa att landsting och regioner avser att använda tjänsterna och att det finns en efterfrågan och finansiering. Sid 13/18

15 11. Ekonomi och affärsmodell Under 2017 kommer Inera att fortsätta införandet av en ny finansieringsmodell som skapar en tydligare affärsmodell. Modellen bygger på en faktisk efterfrågan och användning samt omfattar såväl befintliga som nya kundkategorier. Målet med modellen är att: göra Ineras tjänsteleverans tydlig och beskriva denna i form av en Tjänstekatalog etablera tydliga processer för prissättning, budget och prognos, för att på sikt ge förutsättningar för väl fungerande styrning etablera tydliga avtal gällande tjänsteleveransen Samtliga landsting och regioner har kommit överens om att samtliga tjänster i tjänsteportföljen 2016 förutom eklient och Rådgivningsstödet webb finansieras solidariskt, oavsett om tjänsten nyttjas eller ej Kostnads- och prisutveckling 2017 Investering i ny plattform Det finns ett antal faktorer som påverkar kostnads- och prisutvecklingen inför Den största investering som kommer att genomföras 2017 är att uppgradera plattformen för 1177.se, UMO.se, Rådgivningsstöd webb och Rådgivningsstöd portal. 1 juni 2018 står tjänsterna inför stora utmaningar, då befintlig version av plattformen (Epi) nått änden av sin livscykel. En förstudie är planerad att genomföras 2016 och nyutveckling finns budgeterad för Då plattformen uppgraderas planeras även för att lägga samtliga webbaserade tjänster 1177.se, UMO.se, anonyma frågetjänster och rådgivningsstödet webb på samma plattform för att ytterligare effektivisera förvaltningskostnaderna på sikt. Utökat uppdrag Landsting och regioner har utökat Ineras uppdrag under 2016 vilket påverkar kostnadsutvecklingen. Följande tjänster vidareutvecklas under 2016 med utökad förvaltning: Plattformen för stöd och behandling Journalen Svevac Sil Svenska informationstjänster för läkemedel Svenska Biobanksregistret Landsting och regioners förvaltningsåtagagande gällande Intyg startar, då staten enligt plan slutar att finansiera förvaltning. Vårdhandboken och Rikshandboken för barnhälsovård förvaltas åter inom Ineras tjänsteportfölj, Stockholms landsting har finansierat tjänsten Utökat samordnings- och koordineringsuppdrag, inklusive arkitektur och regelverk, programkontor och marknad. Nya tjänster har utvecklats under 2016, exempelvis ny Personuppgiftstjänst och Utbudskatalog. Sid 14/18

16 Övriga påverkande faktorer Det finns därutöver ett antal utgångspunkter att ta hänsyn till för att beräkna kostnadsutvecklingen: Koncernkrav från SKL-företag AB rörande soliditet och vinst Eventuellt ny bokföringsprincip med avskrivning av investeringskostnader Osäkerhet i kommande kostnadsnivå ett antal förstudier pågår Krav på utvecklat koordineringsuppdrag Sid 15/18

17 12. Budgetbilaga (i excel) Kostnads och intäktsbudet. Observera att detta inte är pris. Sid 16/18

18 Sid 17/18