Behovsutredning

Transkript

1 Styrdokument, plan Miljö- och hälsoskyddskontoret Anne-Charlotte Glantz Dnr Fax MHN/2015:29 Behovsutredning Nivå: Miljö- och hälsoskyddsnämndens styrdokument Antagen: Miljö- och hälsoskyddsnämnden den 21 april 2015 Reviderad: Giltig t.o.m: Ansvarig ägare: Kontorschef

2 2/17 Inledning Enligt miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) ska det hos den operativa tillsynsmyndigheten finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Utredningen ska avse en treårsperiod och den ska ses över årligen eller efter behov. Ett register ska också föras över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn. Register för miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsobjekt uppdateras kontinuerligt i ärendehanteringssystemet Ecos. Utifrån behovsutredningen och registret ska tillsynsmyndigheten inför varje verksamhetsår göra en samlad tillsynsplan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska besluta om behovsutredning och tillsynsplan. I livsmedelslagen anges att kontrollmyndigheten ska ha den kompetens och de resurser som krävs för att utföra kontroll så att lagstiftningen efterlevs inom alla led i livsmedelsproduktionen. Kontrollen ska vara utformad för att säkerställa likriktning och kvalitet. För att klara kraven i lagstiftningen är det viktigt att den operativa kontrollmyndigheten beskriver behovet av offentlig kontroll inom livsmedelskedjan. Kraven på kontrollen finns bland annat i EU-parlamentets och Rådets förordning nr 882/2004. Den operativa kontrollmyndigheten ska ta fram en årlig kontrollplan som ska fastställas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Enligt alkohollagen ska kommunerna upprätta en tillsynsplan för verksamheten som planeras under året. Krav på behovsutredning finns inte. Behovsutredningen omfattar all tillsyn och ärendehandläggning som ingår i miljö- och hälsoskyddsnämndens uppdragsområde enligt reglementet. Inom samtliga delar ingår även information och rådgivning till verksamhetsutövare, kommuninvånare samt andra kontor och myndigheter.

3 2/17 Sammanfattning och bedömning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska årligen fatta beslut om behovsutredning och tillsynsplan/kontrollplan för myndighetens hela ansvarsområde. Behovsutredningen ska vara treårig och ligga till grund för den tillsynsplan/kontrollplan som tas fram för året. Övergripande Den största risken för att miljö- och hälsoskyddsnämnden inte ska kunna utföra hela myndighetsutövningen är tillgång till kompetent personal. Det är idag svårt att få in vikarier vid sjukfrånvaro, föräldraledigheter och mellan vakanser. Miljö- och hälsoskyddskontoret märker också av den ökade arbetstakten på Kontoret för samhällsbyggnad ( enheten för stadsutveckling och hållbar planering), framförallt får den ökade takten på framtagande av detaljplaner och nämndens medverkan i andra planer (översiktsplan, ekologis hållbarhetsplan etc) effekter på miljö- och hälsoskyddskontorets arbetsbelastning. Miljöbalken inkl. fysisk planering Behovsutredningen visar att det saknas 1 årsarbetskraft inom området under 2016 för att klara hela tillsynsuppdraget och medverkan i kommunens planprocess. Livsmedel Inom livsmedelslagens område visar behovsutredningen att miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillräckliga resurser för att bedriva den tillsyn och kontroll som ligger inom nämndens ansvarsområde. Alkoholtillsyn, tillsyn av folköl och tobak, lotteritillstånd samt receptfria läkemedel Inom området visar behovsutredningen att miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillräckliga resurser för att bedriva den tillsyn och kontroll som ligger inom nämndens ansvarsområde. Händelsestyrda övergripande och administration Här redovisas allmänna som är gemensamma för kontoret och som i behovsutredningen fördelats ut på respektive ämnesområde. Uppgifterna går ej att prioritera bort och är inte alltid förutsägbara i förväg. Administrativa köps in centralt och utförs av Stöd & Process. Kontoret har märkt av att en centraliserad administrativ funktion innebär att fler administrativa utförs av handläggare istället för av dokumentcontroller, nämndsekreterare och assistent.

4 3/17 Grund för beräkning av resurser och tid gemensamt för samtliga ämnesområden. Beräkning av resurser Miljö- och hälsoskyddsnämnden använder sig av SKL:s modell* för beräkning av planerbar tid. En heltidsanställd i Upplands Väsby kommun har en teoretiskt faktisk arbetstid på ca 1755 timmar per år när helgdagar, klämdagar och tid för raster är borträknad. När personlig och gemensam tid räknats bort kvarstår 1400 timmar till kontorets planerbara tid/ handläggare. Personlig tid Kommentar Timmar Semester Snitt 28 dagar/person 203 Sjukdom, rehab Snitt sjukfrånvaro/år, längre frånvaro borträknad 22 Tillfällig Beräknad på faktisk tid för föräldraledighet (VAB) Gemensam tid Egen fortbildning och 40 utbildning för att arbetstagaren ska klara av tillsynsarbetet Trivsel/friskvård 18 Summa 355 Planerbar tid Faktisk arbetstid personlig och gemensam tid 1400 Beräkning av tid för olika förekommande Miljö- och hälsoskyddskontoret har för att få fram behovet använt sig av kommunens I-tid system för att få en uppfattning om rimligheten i de tider som satts för olika. Kontoret har även använt sig av statistik för att få fram volymer av antal ärenden/år och erfarenhet av hur lång tid tillsynen tar där det inte föreligger fasta årliga avgifter baserade på en riskbedömd tid för respektive verksamhet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens är av olika karaktärer. (fakturerbart) (ej fakturerbart) Händelsestyrda (fakturerbart) fakturerbart) Händelsestyrda /övergripande (ej fakturerbart) (fakturerbart) Det är den årligen återkommande tillsynen där samtliga verksamheter som vi bedriver tillsyn på har en riskbaserad taxa. Av den riskbaserade taxan framgår antalet tillsynstimmar respektive verksamhet ska ha. Det är kontorets uppgift att se till att vi levererar rätt mängd tillsyn i förhållande till taxan. * Sveriges kommuner och landsting

5 4/17 (ej fakturerbart) Det här är som medverkan i olika arbetsgrupper externt och internt och visst strategiskt miljöarbete som härrör till kontorets tillsyn. Händelsestyrda (fakturerbart) Det är tillsyn som sker i form av anmälningar/ansökningar, befogade klagomål mm. Det är tillsyn som vi inte kan styra över och volymerna är oftast konstanta år från år. Volymförändringar som kommer plötsligt och t.ex. befogade klagomål kan vara svårt att beräkna tidsmässigt. Enligt reglementet ska kontoret medverka i planeringsprocessen. Kontorets arbetssätt idag är att medverka i samtliga planuppdrag som Kontoret för samhällsbyggnad initierar. Kontoret tar även initiativ till och bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågorna i bygglovsprocessen. Händelsestyrda /ämnesgruppsspecifikt (ej fakturerbart) Det kan vara uppgifter som åligger kontoret utifrån reglementet eller lagstiftningen eller som är ren service och sker utanför lagstadgat område. Ex är obefogade klagomål, remissyttranden, arbetet med Arlandas miljötillstånd, arbete med framtagande av vissa detaljplaner. Händelsestyrda /övergripande (ej fakturerbart) Det är tid som läggs på olika övergripande administrativa kontorsgemensamma. Exempel på sådana är: Verksamhetsplanering Kvalitetsarbete Revisioner Register och arkivvård Fakturering Arbete med styrdokument Nämndrelaterat arbete Informationsinsatser/ Dataservice och tekniskt arbete Ecos It-samordning/best. av konton etc Allmänna kontorsgöromål Arbetsplatsträffar Medarbetarsamtal/lönesamtal Rekrytering Handledning vid exjobb/nyrekrytering Enskilda uppdrag Interna/ Kommungemensamma projekt Tidsregistrering (I-tid) Allmänt stöd, dvs stöd mina arbetskamrater Arbetsuppgifterna är sådana som kontoret initierar själva för att utveckla verksamheten men det är även som kommer från andra kontor inom kommunen och där

6 5/17 kontoret har en roll och förväntas delta. Reglementet säger även här att kontoret ska delta och tillföra synpunkter utifrån miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde. Tillsyn av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mål för tillsynen Övergripande mål Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och dess följdlagstiftning. Tillsynsmyndigheten ska därför kontrollera att lagstiftningen och meddelade villkor i tillstånd följs. Myndigheten ska också vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse men även arbeta förebyggande genom rådgivning, information och liknande för att skapa förutsättningar för att miljöbalkens syfte och ändamål tillgodoses. Lokala mål Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges fyra perspektiv och mål har miljö- och hälsoskyddsnämnden fastställt mål och inriktning för arbetet under en treårsperiod. Under 2016 har miljö- och hälsoskyddsnämnden särskilt prioriterat nedanstående mål som till stora delar har bäring i de nationella miljömålen. Nämnden ska skapa goda förutsättningar för en bra skolmiljö som bidrar till att öka barnens lärande. Nämnden ska verka för en sund inomhusmiljö i bostäder och offentliga miljöer. Nämndens tillsyn ska bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten Nämnden ska bedriva ett systematiskt tillsynsarbete. Ansvarsfördelning inom tillsynen Ansvarsområdet är brett och omfattar bland annat tillsyn av miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, förorenad mark, kemiska produkter och biotekniska organismer, avfall och producentansvar, skötsel av jordbruksmark och skyddade områden. I miljötillsynsförordningen och i 26 kap miljöbalken regleras vilka ansvarsområden som kommunen har. De flesta av dessa ligger på miljö- och hälsoskyddsnämnden i enlighet med nämndens reglemente. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har utöver det tillsynsansvaret för ett antal större tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter eftersom tillsynen har överlåtits från länsstyrelsen till kommunen. Samverkan Andra kommuner Miljö- och hälsoskyddsnämnden samverkar med grannkommunerna i norrort. Samverkan sker genom regelbundna träffar i olika nätverk på chefsnivå och handläggarnivå. Norrortskommunerna omfattar Upplands Väsby, Upplands Bro, Järfälla, Sigtuna och Sollentuna. Regional samverkan Miljö- och hälsoskyddsnämnden är medlem i Miljösamverkan Stockolms län. Genom deltagande i miljösamverkan kan kommunerna gemensamt ta fram underlag för tillsyn, genomföra seminarier och projekt. På så sätt ökar samsynen mellan kommunerna i regionen samtidigt som det blir effektivare för alla har gemensamma checklistor och handläggningsrutiner.

7 6/17 Samverkan med centrala myndigheter När centrala myndigheter som till exempel Folkhälsomyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket eller Jordbruksverket anordnar nationella projekt så ska miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby överväga att delta. Projekten sammanställs och planeras av respektive myndighet, men genomförs på lokal nivå. Dessa projekt är viktiga att delta i för att få kompetensutveckling och samsyn med andra kommuner. Befogenheter och resurser för tillsyn Tillsynsmyndighetens befogenheter Miljö- och hälsoskyddsnämndens befogenheter inom miljöbalkens område regleras i huvudsak i 26 kap miljöbalken. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning och information skapa förutsättningar för att balkens syfte och ändamål ska kunna tillgodoses. Kompetenskrav och utbildning Inspektörerna har högskoleutbildning som är relevant för att kunna utföra och vidareutveckla arbetet. Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom deltagande i Miljösamverkan Stockholms olika projekt och seminarier, genom deltagande i Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets eller andra centrala myndigheters tillsynsvägledning eller nationella projekt samt genom Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Kompetensutveckling sker även internt på kontoret och genom anordnade av utbildningar. Kompetens hos enskilda medarbetare tas upp på medarbetarsamtalet en gång per år. Miljö- och hälsoskyddskontoret har en aktuell kompetensutvecklingsplan för kontoret som visar på kompetensbehov inom respektive ämnesgrupp och vilka kompetenshöjande åtgärder som ska ske under året. Kompetensplanen är även nedbruten på handläggarnivå.

8 7/17 Behov av tillsynsresurser miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver totalt ca timmar under 2016 för tillsyn enligt miljöbalken, om hela tillsynsuppdraget ska kunna genomföras. Behovet motsvarar ca 10,5 årsarbetskrafter fördelat på de två ämnesgrupperna miljöskydd och hälsoskydd. Kontoret har idag timmar / 8,8 årsarbetskrafter för att utföra arbetet inom miljöbalkens område. För att klara myndighetsutövningen och bibehålla ett viktigt arbetssätt med kontoret för samhällsbyggnad behöver kontoret inrätta ytterligare 1,6 tjänster. Arbetsgrupp Befintlig personal inför 2016, Resursbehov årsarbetskrafter År Miljöskydd 4,9 5,5 5,5 5,5 Hälsoskydd 2, Fysisk planering 1,15 1,9 1,3 1,3 Summa årsarbetskrafter 8,8 10,4 9,8 9,8 Här följer en uppdelning av befintliga resurser och behov för 2016 uppdelat på respektive grupp. Hälsoskydd Typ av tid Tim/år Antal årsarbetskrafter (ej Händelsestyrda 334 Händelsestyrda 1015 (ej Inom resp ämnesområde Händelsestyrda 885 (ej Övergripande Totalt behov Befintlig personal, tim ,75 och åa Differens 438 0,25 Kommentar Om vi ska utföra hela vårt tillsynsuppdrag inom hälsoskydd så behöver vi utöka personalresursen med 0,25 tjänst.

9 8/17 Miljöskydd Typ av tid Tim/år Antal årsarbetskrafter (ej Händelsestyrda 1880 Händelsestyrda 584 (ej Inom resp ämnesområde Händelsestyrda 2286 (ej Övergripande Totalt behov ,5 Befintlig personal, tim ,9 och åa Differens 808 0,6 Kommentar Handläggare från miljöskyddsgruppen administrerar kontorets ärendehanteringssystem vilket är tidskrävande. Det är främst miljöskyddsgruppen som får prioritera om sin ordinarie tillsynsverksamhet när ökad aktivitet på Kontoret för samhällsbyggnad leder till ökad efterfrågan av miljö- och hälsoskyddskontorets medverkan.

10 9/17 Fysisk planering Typ av tid Tim/år Antal årsarbetskrafter (ej Händelsestyrda 880 Händelsestyrda 420 (ej Inom resp ämnesområde Händelsestyrda 372 (ej Övergripande Totalt behov ,9 Befintlig personal, tim ,15 och åa Differens ,75 Kommentar Kommunen har sedan många år ett framgångsrikt och etablerat arbetssätt i samband tex framtagande av detaljplaner, översiktsplaner, planprogram etc. Genom det arbetssättet har miljö- och hälsoskyddskontoret en efterfrågad roll och vi kommer in tidigt med våra synpunkter i planprocessen. När kommunen bygger stad och resurser skapas på Kontoret för samhällsbyggnad innebär det en ökad medverkan även för miljö- och hälsoskyddskontoret. Kontoret förväntas delta på samma sätt som tidigare. Miljö- och hälsoskyddskontoret har hittills prioriterat medverkan i planprocessen för vi ser vikten av arbetet men det har inneburit att den ordinarie miljö- och hälsoskyddsverksamheten har fått prioriterats om. Resultatet framöver blir, om inte miljö- och hälsoskyddskontoret kan utöka sina resurser, att vi inte kommer att kunna medverka i samma grad som vi gjort tidigare. Vi ser detta som en brist och det finns en risk för ett försämrat planarbete i kommunen. Fler detaljplaner medför även att miljö- och hälsoskyddskontoret får fler ärenden som anmälningar om förorenad mark eller dagvattenärenden.

11 10/17 Livsmedelskontroll Mål för kontrollen Övergripande mål De övergripande målen för livsmedelslagstiftningen, är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Lokala mål Miljö- och hälsoskyddsnämnden har separata livsmedelsmål som är nedbrutna från de nationella livsmedelsmålen och implementerade i styrkortet. Ansvarsfördelning mellan myndigheterna Nationell och lokal myndighet Livsmedelsverket är den nationella behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i livsmedelsförordningen (2006:813). Miljö- och hälsoskyddsnämnden är, enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) och 23 livsmedelsförordningen (2006:813) behörig myndighet för kontrollen i kommunen. Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 livsmedelsförordningen (2006:814). Något förenklat gäller att miljö- och hälsoskyddsnämnden är ansvarig myndighet för livsmedelskontrollen inom kommunen. Livsmedelsverket är behörig myndighet för större industriella animalie- och fiskberedningsanläggningar samt primärproducenter. Samverkan För att livsmedelskontrollen ska vara effektiv och likvärdig mellan statliga, regionala och kommunala myndigheter ställer lagstiftningen krav på samordning mellan myndigheter. Inom kontrollen finns tillfällen och händelser då den nationella och den kommunala kontrollen har beröringspunkter. För att kontrollen då ska vara effektiv finns en ansvarsfördelning enligt följande: Matförgiftningsutredningar sker i samarbete mellan kommunerna, smittskyddsläkare, Länsstyrelsen och i speciella fall även Livsmedelsverket. RASFF (rapid Alert System for Food and Feed) vidarebefordras från Livsmedelsverket till berörd kommun. Uppföljning sker av Livsmedelsverket. Andra kommuner Miljö- och hälsoskyddsnämnden samverkar också med grannkommunerna i norrort. Samverkan sker genom regelbundna träffar i olika nätverk på chefsnivå och handläggarnivå.

12 11/17 För livsmedelskontrollen samverkar hela norrot dvs Sigtuna, Upplands- Bro, Järfälla, Lidingö, Ekerö, Solna, Sundbyberg Sollentuna. Regional samverkan Miljö- och hälsoskyddskontoret deltar i de länsmöten som anordnas varje år av representanter för Länsstyrelsen och Livsmedelsverket Miljö- och hälsoskyddsnämnden är medlem i Miljösamverkan Stockholms län. Genom deltagande i miljösamverkan kan kommunerna gemensamt ta fram underlag för tillsyn, genomföra seminarier och projekt. På så sätt ökar samsynen mellan kommunerna i regionen samtidigt som det blir effektivare för alla när gemensamma checklistor och handläggningsrutiner tas fram. Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Miljö- och hälsoskyddsnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i livsmedelslagen (2006:804) och i livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. Kompetens och utbildning Inspektörerna har högskoleutbildning som är relevant för kontrollområdet. Generell kompetensutveckling sker i första hand genom deltagande på Livsmedelsverkets kurser. Dessutom sker andra kompetensutvecklande insatser internt och extern. Kompetens hos enskilda medarbetare tas upp på medarbetarsamtalet en gång per år. Miljö- och hälsoskyddskontoret har en aktuell kompetensutvecklingsplan för kontoret som visar på kompetensbehov inom respektive ämnesgrupp och vilka kompetenshöjande åtgärder som ska ske under året. Kompetensplanen är även nedbruten på handläggarnivå.

13 12/17 Behov av resurser för kontrollen livsmedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver totalt ca 2800 timmar för kontroll och tillsyn enligt livsmedelslagstiftningen, vilket motsvarar 2 årsarbetskrafter. Enligt de beräkningar som genomförts så har livsmedelsgruppen i nuläget tillräckligt med resurser. För beräkning av resurser har samma planerbar tid 1400 tim/handläggare beräknats enligt tabell på s. 7. Livsmedel Typ av tid Tim/år Antal årsarbetskrafter (ej Händelsestyrda 401 Händelsestyrda 207 (ej Inom resp ämnesområde Händelsestyrda 646 (ej Övergripande Totalt behov ,92 Befintlig personal, tim och åa Differens ,08 Kommentar Det finns ett litet överskott inom livsmedelsområdet, men det är så försumbart att det kan vara inom felräkningsmarginalen.

14 13/17 Tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen, lagen om lotteriverksamhet och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Mål för tillsynen Övergripande mål Tillsynen ska säkerställa syftet med alkohollagen, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel och lotterilagen och dess följdlagstiftningar. Tillsynsmyndigheten ska därför kontrollera att lagstiftningarna och meddelade villkor i tillstånd följs. Myndigheten ska också vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse men även arbeta förebyggande genom rådgivning, information och liknande för att skapa förutsättningar för att lagarnas syfte och ändamål tillgodoses. Lokala mål Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges fyra perspektiv och mål har miljö- och hälsoskyddsnämnden fastställt mål och inriktning för arbetet under en treårsperiod. Under 2016 har miljö- och hälsoskyddsnämnden särskilt prioriterat nedanstående mål. Nämnden ska verka för att tobaksförsäljning till ungdomar under 18 år minskar Ansvarsfördelning inom tillsynen Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska bedriva tillsyn med stöd av alkohollagen, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel och lotterilagen vilket regleras i nämndens reglementet. Ansvarsområdet är brett och omfattar bland annat tillsyn av serveringsställen för alkohol, detaljhandel för folköl och tobak samt receptfria läkemedel och tillsyn över lotteriverksamhet. Enligt 9 kap alkohollagen (2010:1622) har länsstyrelsen tillsynen inom länet och kommunerna har tillsynen av efterlevnaden av servering av alkoholdrycker tillsammans med polismyndigheten samt tillsyn över detaljhandeln med folköl. Kommunerna ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen. Kommunen är också skyldig att delge länsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt polismyndigheten samtliga beslut som fattas enligt alkohollagen. Enligt 19 a tobakslagen (1993:581) har kommunen och polismyndigheten den omedelbara tillsynen över bestämmelserna om handel m.m. enligt d. Enligt Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel har Läkemedelsverket tillsynen enligt lagen och är den myndighet som har rätt att fatta beslut enligt lagen. Kommunerna ska enligt lagen bedriva kontroll över efterlevnaden av lagen. Enligt lotterilagen (1994:1000) har den kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt länsstyrelsen den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd

15 14/17 av eller registrering hos myndigheten. Länsstyrelser och kommuner skall hjälpa Lotteriinspektionen att utöva den centrala tillsynen. Samverkan Andra kommuner Miljö- och hälsoskyddsnämnden samverkar med andra kommuner i länsstyrelsen nätverk för alkoholhandläggare. Regional samverkan Alkoholhandläggaren är medlem i nätverket alkoholhandläggarnas förening. Där sker samverkan mellan alkoholhandläggare i hela landet. Samverkan med centrala myndigheter I samband med tillsynsinsatser i kommunen deltar olika myndigheter som Skattemyndigheten, länsstyrelsen, polismyndigheten, Tullverket, Räddningstjänsten Attunda. Befogenheter och resurser för tillsynen Tillsynsmyndighetens befogenheter Miljö- och hälsoskyddsnämndens befogenheter inom alkoholhandläggarens område regleras i huvudsak i alkohollagen, tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och lotterilagen. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning och information skapa förutsättningar för att lagarnas syfte och ändamål ska kunna tillgodoses. Kompetenskrav och utbildning Handläggaren har högskoleutbildning som är relevant för att kunna utföra och vidareutveckla arbetet. Kompetensutveckling sker kontinuerligt genom deltagande i olika kurser, seminarium och nätverksträffar. Kompetensutveckling sker även internt på kontoret och genom anordnade utbildningar. Kompetens hos enskilda medarbetare tas upp på medarbetarsamtalet en gång per år.

16 15/17 Behov av tillsynsresurser alkohollagen, tobakslagen, lagen om lotteriverksamhet och receptfria läkemedel Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver totalt ca 1400 timmar för tillsyn enligt alkohollagen, lagen om receptfria läkemedel och lotterilagen, vilket motsvarar 1 årsarbetskrafter. Enligt de beräkningar som genomförts så har livsmedelsgruppen tillräckligt med resurser. Alkoholhandläggarens område Typ av tid Tim/år Antal årsarbetskrafter (ej Händelsestyrda 450 Händelsestyrda 162 (ej Inom resp ämnesområde Händelsestyrda 323 (ej Övergripande Totalt behov ,97 Befintlig personal, tim och åa Differens ,03 Kommentar Det finns ett litet överskott inom alkoholhandläggarens område, men det är så försumbart att det kan vara inom felräkningsmarginalen. Händelsestyrda, övergripande (ej fakturerbart) Det här omfattar samtliga övergripande som förekommer på miljö- och hälsoskyddskontoret för att nämnden ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det är som Verksamhetsplanering Kvalitetsarbete Revisioner Register och arkivvård Fakturering Arbete med styrdokument Nämndrelaterat arbete

17 16/17 Informationsinsatser/ Dataservice och tekniskt arbete Ecos It-samordning/best. av konton etc Allmänna kontorsgöromål Arbetsplatsträffar Medarbetarsamtal/lönesamtal Rekrytering Handledning vid exjobb/nyrekrytering Enskilda uppdrag Interna/ Kommungemensamma projekt Tidsregistrering (I-tid) Allmänt stöd, dvs stöd mina arbetskamrater Vissa av na är förutsägbara men många gånger uppkommer från annat håll i kommunen där kontoret ska medverka som införande av e-arkiv, framtagande av hanteringsanvisningar m.m. Kontorets administrativa na sköts sedan 2011 av Stöd & Process. Enligt överenskommelse betalar miljö- och hälsoskyddsnämnden för 65% dokumentcontroller 20% assistent och fakturahantering 40% nämndsekreterare 20% ekonomicontroller 50% Väsby Direkt Kontoret har märkt av att en centraliserad administrativ funktion innebär att fler administrativa utförs av handläggare istället för dokumentcontroller, nämndsekreterare eller assistent.