Byggbranschens Kvalitetsråd (arbetsnamn)

Transkript

1 SFV Diarienr Sida /99 1 (45) (arbetsnamn) Remiss Regeringens uppdrag genom Miljödepartementet enligt regeringsbrev nr 29/99 till Statens Fastighetsverk, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket och Fortifikationsverket att bilda ett Byggbranschens kvalitetsråd, m.m. Remiss

2 1 Innehåll Förord sid 2 1. Sammanfattning 3 2. Inledning Regeringsuppdraget 2.2 Arbetsgruppens arbete 2.3 Samråd med sektorns aktörer 3. Bakgrund En sektor inom samhällsbyggnad 3.2 Fastighetsföretagandet 3.3 Aktörer av särskilt intresse för uppdraget 3.4 Kvalitetsbrister och kvalitetsutveckling 3.5 Behovet av ett Byggbranschens kvalitetsråd 4. Strategiska synsätt Byggherreperspektiv på helhetssyn och samverkan 4.2 Kvalitetskedjan för säkring av projekt 4.3 Komponenter i ett samverkande kvalitetssystem 4.4 Nyttoaspekter och incitament 5. Förslag att bilda ett Byggbranschens kvalitetsråd Verksamhetsidé 5.2 Vision 5.3. Mål 5.4 Namn 5.5 Organisationsform 5.6 Medlemskap 5.7 Budget och finansiering 6. Inriktning av fortsatt arbete för etablering av ett 32 Bilagor Remisslista 2. Arbetsgruppens kontakter med sektorns aktörer 3. Tillgängliga bakgrunds-pm och referenslitteratur 4. Regeringsuppdraget Remiss

3 2 Förord Regeringen har genom Miljödepartementet givit Statens Fastighetsverk, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket och Fortifikationsverket i uppdrag att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd m.m enligt regeringsbeslut Uppdragets huvudsyfte är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. Uppdraget ska slutredovisas 1 juni För genomförande av uppdraget har de fem verken gemensamt tillsatt en arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av Rickard Johansson, ordförande (Fastighetsverket), Hans Skalin (Vägverket), Lennart Swedberg (Luftfartsverket), Ulf Tomner (Fortifikationsverket) och Birgitta Törne (Banverket). Björn Svedinger (Research AB) har engagerats som utredningssekreterare i arbetsgruppen. Verkens generaldirektörer utgör styrgrupp för uppdraget. Arbetsgruppen har lämnat en lägesrapport till regeringen daterad med uppgifter som är preciserade i regeringens uppdrag. Lägesrapporten innehåller också tolkningar av uppdraget baserade på arbetsgruppens egna erfarenheter och inledande kontakter med sektorns aktörer. I lägesrapporten betonade styrgruppen nödvändigheten av avgränsningar och prioriteringar för att kunna genomföra uppdragets intentioner inom den angivna tiden. I denna remiss presenterar arbetsgruppen ett konkret förslag att bilda ett (arbetsnamn) baserat på fördjupade kontakter med sektorns aktörer och samråd med organisationer som på ett särskilt sätt berörs av en fortsatt etableringsfas. Remissen fokuserar sakfrågor i föreslagen verksamhet. Avsikten är att remissvaren ska ge underlag för förhandlingar med sektorns aktörer med mål att etablera föreslaget forum senast den 1 juni 2001 enligt regeringens uppdrag. Denna remiss skickas till berörda aktörer inom bygg- och fastighetssektorn för synpunkter. Remissen är en del i processen att skapa förankring och delaktighet när det gäller etablering av föreslagna verksamheter. Texten är kortfattad. För ytterligare bakgrundsinformation hänvisas till uppdragets hemsida på Remisstiden går ut den 25 januari Stockholm den 15 december 2000 Christer Wadelius Statens Fastighetsverket Ordförande i styrgruppen Bo Bylund Jane Cederqvist Ingemar Skogö Jan Brandborn Banverket Fortifikationsverket Luftfartsverket Vägverket Remiss

4 3 1. Sammanfattning I denna remiss föreslås bildandet av ett Byggbranschens kvalitetsråd med företrädare för samtliga aktörsgrupper inom byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Rådets uppgift är att främja samverkan, stärka kvalitetsutvecklingen och verka för ett ökat engagemang för kvalitetsfrågor inom sektorn. I dag finns inget forum där alla aktörer kan träffas och samverka. Arbetsgruppen har formulerat följande vision En positiv och aktiv kvalitetsutveckling genomsyrar hela byggsektorn Denna vision innebär att kvalitetsrådet har genomslag i sektorn och aktivt medverkar till att sektorns aktörer arbetar med sin kvalitetsutveckling genom ständiga förbättringar i samverkan och inom ramen för en helhetssyn. Tanken är att visionen ska sporra till engagemang i kvalitetsfrågor på ett sätt som också skapar efterfrågan på relevant kompetens. Visionen innebär också att byggsektorn framstår som en attraktiv förebild bland andra industri- och verksamhetsgrenar i Sverige och i internationell jämförelse. Arbetsgruppen har formulerat följande verksamhetsidé: Att utifrån gemensam helhetssyn och grundläggande värderingar utvärdera och påverka hela sektorns kvalitetsutveckling i riktning mot noll fel, nöjda kunder och ändamålsenliga produkter. Denna verksamhetsidé innebär ett forum för samverkan mellan olika aktörsgrupper där kvalitetsfrågor av övergripande karaktär som rör sektorns verksamhet kan behandlas i en kreativ miljö. Det gäller även frågor som rör omvärldens, kunders och intressenters upplevelser av kvalitet i sektorns produkter och verksamheter och inte minst sektorns image och anseende i samhället vilket är avgörande för framtida möjligheter till rekrytering. Det förutsätts att detta innebär status som remissinstans till regeringen. Verksamhetsidén innebär att utveckla och tillämpa de grundläggande synsätt som diskuteras i remissen. Rådets verksamhet ska utgå från ett byggherreperspektiv och bygga på ISO samt inriktas mot att knyta samman de olika tillämpningar som förekommer inom sektorn till samverkande helheter. Byggherrens ansvar i detta sammanhang sammanfattas i följande punkter: 1. Etablera Kvalitetskedjan 2. Utgå från Kundens krav och säkerställande av Samhällskrav 3. Verka för att kunskap sprids i hela kedjan om kundens krav och mål 4. Säkerställa och genomföra uppföljning och utvärdering med kund 5. Säkerställa att gjorda erfarenheter tas till vara inför nya projekt Byggbranschens kvalitetsråd ska särskilt verka för att kvalitetskedjan utvecklas och introduceras på ett optimalt sätt i hela sektorn med tillhörande kompetens- och metodutveckling. Rådet ska också med stöd av SIQs modell Remiss

5 4 för kundanpassad verksamhetsutveckling ta fram Best Practice och se till att information om goda exempel sprids i sektorn och i sektorns omvärld. I remissens inledande avsnitt presenteras regeringens uppdrag. Där refereras också arbetsgruppens arbete som redan från början varit öppet i förhållande till sektorns aktörer i syfte att förankra uppdraget och de förslag som successivt växt fram ur detta samråd. Denna samverkan har varit nödvändig eftersom sektorns gensvar och engagemang är en förutsättning för uppdraget. Totalt har samråd skett med närmare 150 experter och personer i ledande ställning i sektorn och dess omvärld med tillfälle att ge synpunkter i såväl individuella samtal som speciella arbetsmöten kring olika tema. I avsnitt 3 Bakgrund ges en introduktion till bygg- och fastighetssektorn med dess olika aktörsgrupper för att illustrera sektorns betydelse i samhället och sektorns komplexitet med en mångfald kunder, intressenter, produkter, aktörer och processer för olika ändamål. En diskussion om kvalitetsbrister och kvalitetsutveckling illustrerar uppdragets vidd. I detta avsnitt diskuteras också behov och motiv för bildandet av ett sektorsgemensamt kvalitetsråd som framkommit i kontakterna med sektorns aktörer. Beskrivningen ger en bakgrund till arbetsgruppens strategiska utgångspunkter och förslag. I avsnitt 4 Strategiska utgångspunkter presenteras den kvalitetskedja och de fem utgångspunkter som är grundläggande för arbetsgruppens förslag. Byggherren är tillsammans med förvaltningen - den aktör i bygg- och förvaltningsprocessen som genom sitt helhetsansvar kan ta initiativet till ett samverkande system som omfattar hela kvalitetskedjan från kunders krav till levererad produkt och nöjda kunder, inklusive modeller för utvärdering, ständiga förbättringar och erfarenhetsåterföring. I avsnitt 5 Förslag att bilda ett utvecklas arbetsgruppens förslag med verksamhetsidé, vision och mål samt ett antal verksamhetsområden. Arbetsgruppen utgår från att ett etablerat kvalitetsråd som första uppgift utarbetar en verksamhetsplan med konkreta mål och prioriterade verksamheter. Vidare diskuteras frågor om medlemskap, organisationsform och budget som utgångspunkt för det fortsatta arbetet med formell etablering. Här ställs också ett antal frågor i remissen kring dessa formalia inklusive frågan om lämpligt namn. Avsnitt 6 Inriktning av fortsatt arbete diskuterar slutligen strategier för förankring, förhandlingar och avtal med berörda aktörer. Remissvaren blir avgörande för planeringen av det fortsatta arbetet inför formell etablering av ett senast den 1 juni I detta avsnitt ställs också frågor i remissen om resurser för FoU och möjligheter till samverkan med speciellt Byggherreföreningen. Arbetsgruppens kontakter med sektorns aktörer och tillgängligt underlagsmaterial är sammanställt i bilagor tillsammans med remissens sändlista och regeringens uppdrag till de fem verken. Remiss

6 5 2. Inledning I detta inledande avsnitt refereras regeringens uppdrag och arbetsgruppens arbete. Hänvisning görs till uppdragsbeskrivning och lägesrapport som är tillgängliga på uppdragets hemsida på Regeringsuppdraget Den 31 januari 1996 arrangerade Näringsdepartementet ett seminarium om kvalitetssystem i byggandet med inbjudna företrädare för sektorn inklusive försäkringsbolag och finansieringsinstitut. Därefter tillsatte regeringen en utredning Byggkvalitet för framtiden (SOU 1997:177). Betänkandet kartlägger kvalitetsbrister och pågående kvalitetsarbete inom sektorn samt föreslår bl a bildandet av ett byggbranschens kvalitetsråd. Den 25 november 1999 beslutade regeringen genom Miljödepartementet att ge Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket i uppdrag att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd m.m. Regeringens uppdrag till de fem verken är formulerat enligt följande: Verken skall tillsammans ta initiativ till att ett byggbranschens kvalitetsråd bildas med företrädare för alla aktörer i byggandet och förvaltningen av byggnadsverk inklusive försäkringsbolag och finansieringsinstitut. Huvudsyftet med kvalitetsrådet är att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. Arbetet skall med existerande problem som utgångspunkt inriktas på samordning av kvalitetsarbetet hos skilda aktörer, erfarenhetsåterföring samt kompetensutveckling hos skilda personalkategorier, dvs att åstadkomma heltäckande sätt att säkra kvaliteten. Verken ska vidare med tonvikt på utveckling av kompetensen hos statliga byggherrar, beställare och förvaltare redovisa hur bättre förutsättningar skall skapas för att samhällets krav på byggnadsverk enligt byggbestämmelserna skall infrias och därmed minska kvalitetsfelen och kostnaderna, få färre byggskador, uppnå bättre inomhusmiljö med beaktande av arbetsmiljö- och utomhusmiljöaspekter. Uppdragets preciseringar lyfter särskilt fram behovet av en ökad byggherresamverkan med formuleringen att som ett första steg bör de statliga byggherrarna, beställarna och förvaltarna formera någon form av byggherreforum. Uppföljande samråd har betonat att regeringen i dessa avseenden endast kan ge direktiv till de statliga aktörerna men ambitionen är att uppdragets intentioner ska omfatta hela sektorn. Regeringen pekar i uppdraget på de stora ekonomiska värden som går förlorade på grund av refererade kvalitetsbrister samt de möjligheter till Remiss

7 6 effektiviseringar som finns genom utvecklade processer och system för kvalitetsledning i byggande och förvaltning. Regeringen har därför utgått från att uppdraget kan genomföras inom befintliga ramar och tillgängliga resurser inom sektorn. Motsvarande möjligheter till effektivisering har också uppmärksammats av byggkostnadsdelegationen. Uppdraget fokuserar på kvalitetsutveckling i byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar med betoning på sektorns förmåga att leverera produkter som uppfyller ställda krav på kvalitetsnivåer, dvs frågor som rör styrning av kvalitet i förekommande processer och hos sektorns aktörer. Detta inkluderar givetvis hanteringen av de krav som ställs från samhälle, ägare, förvaltare, brukare, nyttjare och andra kunder/intressenter. Vad dessa olika krav ska innehålla studeras närmare i andra uppdrag och utredningar om t ex hållbar utveckling, innemiljö, arkitektur och arbetsmiljö. Uppdraget fokuserar på frågor om styrning av kvalitet i bygg- och förvaltningsprocessen och hos sektorns aktörer. (Bild: Per Lierud) 2.2 Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen för bildandet av Byggbranschens kvalitetsråd har under perioden från 20 januari till 15 december 2000 genomfört 16 heldagsmöten och ytterligare ett antal kortare möten. I samband med dessa möten har samråd också ägt rum med Miljödepartementet, de statliga bolagen och sektorns branschorganisationer. En sammanställning av arbetsgruppens möten och kontakter ges i bilaga 2. Vid arbetsgruppens möten har också inbjudna gäster informerat om bl a Byggkostnadsdelegationens betänkande, Miljövårdsberedningens projekt Remiss

8 7 Bygga Bo och planerad kvalitetsstyrning för Citytunneln i Malmö. Inför remissen har dessutom fyra arbetsmöten genomförts med sammantaget fler än 60 specialister och andra representanter för sektorns aktörer. Teman för dessa arbetsmöten har valts utifrån de frågor som fokuseras i uppdraget och behovet att verifiera arbetsgruppens hypotes och strategiska synsätt som successivt växt fram i kontakterna med sektorns aktörer enligt följande: Komponenter i ett heltäckande kvalitetssystem ( ) Kvalitetskedjan för säkring av projekt ( ) Ledningsaspekter ( ) FoU och IT-utveckling ( ) Dessa arbetsmöten har bidragit till förståelse för behovet av ett gemensamt kvalitetsarbete inom sektorn och med avgörande betydelse för formuleringen av arbetsgruppens förslag angående bildandet av ett kvalitetsråd och även till föreslagna verksamhetsområden. Minnesanteckningar från dessa möten finns tillgängliga enligt sammanställning i bilaga 3. I arbetsgruppens lägesrapport redovisas det inledande arbetet med bl a tolkningar av uppdraget och formulering av hypoteser och strategier för genomförandet med ledning av egna erfarenheter och inledande kontakter med sektorns aktörer. I detta skede fokuserades byggherrerollen och uppgiften att etablera två forum ett för byggherresamverkan med början bland statliga byggherrar och ett sektorsgemensamt kvalitetsråd. Inför hösten 2000 utarbetade arbetsgruppen två PM om Byggbranschens kvalitetsråd inriktningsdokument respektive Kvalitetsforum för statliga byggherrar och förvaltare inriktningsdokument enligt lägesrapportens intentioner. Dessa PM behandlades i styrgruppen och låg sedan till grund för fortsatta samråd med sektorns aktörer. Resultatet av detta arbete visade på nödvändigheten av vissa revideringar av arbetsgruppens förslag. I denna remissversion har arbetsgruppen utvecklat förslaget om ett Byggbranschens kvalitetsråd (arbetsnamn) i avsnitt 5 nedan. Det bör särskilt observeras att arbetsgruppens tidigare tolkning att fokusera byggherrerollen och investeringsprocessen har utvidgats till att gälla även förvaltningen inom synsättet fastighetsföretagande som utvecklas i avsnitt 3. Arbetsgruppens hypotes i lägesrapporten om en sk kvalitetskedja har verifierats och är nu en grundläggande och strategisk utgångspunkt som utvecklas i avsnitt 4. Arbetsgruppen har hittills fokuserat sakfrågor och inställningar till dessa sakfrågor inom sektorn. Med denna remiss avslutas denna första etapp genom möjligheten för berörda aktörer att ge synpunkter eller bekräfta dessa sakfrågor. Remissen ger också underlag för arbetsgruppens fortsatta arbete med förankring och etablering av ett kvalitetsråd under våren Riktlinjer för detta arbete framgår av avsnitt 6. Frågor som arbetsgruppen önskar belysta är också sammanställda i en särskild svarsblankett. Remiss

9 8 Med ledning av remissvaren kommer arbetsgruppen att utarbeta en plan för slutförande av uppdraget inklusive nödvändiga förhandlingar med berörda aktörer inom sektorn under våren 2001 med mål att etablera Byggbranschens kvalitetsråd (arbetsnamn) senast den 1 juni 2001 enligt uppdraget. 2.3 Samråd med sektorns aktörer Arbetsgruppen har redan från början arbetat öppet i förhållande till sektorns aktörer eftersom sektorns engagemang och samverkan är förutsättningar för att uppdraget ska vara möjligt att genomföra. Som framgår av kontaktlistan i bilaga 1 har de individuella samtal som refereras i lägesrapporten följts upp och kompletterats med ytterligare samtal totalt har närmare 70 enskilda samtal/intervjuer genomförts under uppdraget. På arbetsgruppens uppdrag har Byggdok gjort en litteratursökning. Vidare har en kartläggning av intresset från försäkringsbolag och finansieringsinstitut genomförts. I arbetsgruppens arbete har också ingått medverkan och information vid ett antal seminarieaktiviteter, möten och sammankomster som arrangerats av andra organisationer som t ex Byggsektorns Kretsloppsråd, Installatörernas dag, IVAs Byggherreråd, IVAs Anläggningsforum, SFK-bygg i Stockholm och Göteborg samt möten med det Statliga nätverket för kvalitets- och entreprenadfrågor. Därutöver har arbetsgruppens medlemmar deltagit i kvalitetsutvecklingen inom respektive verk med tillhörande möten. Arbetsgruppen har även följt arbetet med en internationell jämförelse av byggherrefunktionens kompetensutveckling som IVAs Byggherreråd initierat med stöd av bl a Byggforskningsrådet, Banverket och Vägverket. Vidare har arbetsgruppen tagit del av Byggforskningsrådets initiering av insatsområdet Byggherren med kunden i fokus. Arbetsgruppen också följt utvecklingen inom det internationella standardiseringsarbetet av bl a den nya standarden ISO 9001:200 för kvalitetsledningssystem. Kontakterna med sektorns aktörer har sammantaget bekräftat ett stort intresse för ett sektorsgemensamt kvalitetsråd med synpunkter som i stort överensstämmer med den redogörelse som lämnades i tidigare lägesrapport. Framförda synpunkter har också inarbetats i denna remissversion med arbetsgruppens förslag att bilda ett Byggbranschens kvalitetsråd. Arbetsgruppen föreslår också att ett forum för statlig samverkan bildas för anpassningar av resultat från det gemensamma kvalitetsarbetet till de unika förutsättningar som gäller inom den statliga familjen. Arbetsgruppen har uppmärksammat att det även finns behov av ett bredare erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling i statligt byggande och förvaltning. Ett förslag att bilda ett Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare med detta innehåll skickas parallellt med denna remiss till de statliga aktörerna. Det bör också observeras att i proposition 2000/2001:26 om bostadsförsörjningsfrågor mm från finansdepartementet anmäls ett uppdrag till Remiss

10 9 Boverket att etablera ett byggkostnadsforum med uppgift att bl a förmedla kunskaper till byggherrar och att främja utvecklingsarbete och innovationer. Vidare anmäls ett tillägg till uppdraget att bilda byggbranschens kvalitetsråd rörande uppgiften att utveckla leverantörsmarknader mot större mångfald. Arbetsgruppen har valt att inte vidare behandla detta i remissen eftersom formuleringen av dessa uppdrag ännu inte är fastställd. Aktuellt är också Miljövårdsberedningens projekt Bygga Bo som nyligen avslutats i en första etapp och som regeringen avser att driva vidare som ett dialogprojekt. I arbetsgruppens samråd med sektorns aktörer har vid flera tillfällen dessa olika initiativ från regeringen förts fram som motiv för behov av koordinering och argument för ett gemensamt forum inom sektorn. 3. Bakgrund I detta avsnitt ges en kort introduktion till bygg- och fastighetssektorn med dess olika aktörsgrupper och några viktiga kvalitetsaspekter samt motiv för bildandet av ett sektorsgemensamt kvalitetsråd. Beskrivningen ger en bakgrund till de utgångspunkter och förslag som senare diskuteras. 3.1 En sektor inom samhällsbyggnad Byggsektorn eller bygg- och fastighetssektorn är vedertaget begrepp för aktörer och verksamheter inom byggande och förvaltning av bostäder och andra byggnader samt anläggningar. Begreppet byggbranschen används normalt inom sektorn för de aktörer som genomför själva byggandet, d v s konsulter, entreprenörer och leverantörer. Regeringens uppdrag att bilda ett Byggbranschens kvalitetsråd omfattar det bredare sektorsperspektivet. Sektorn har stor betydelse för Sveriges välfärd, tillväxt och en hållbar samhällsutveckling. Inom samhällsbyggandet som helhet ska sektorn tillgodose invånarnas, näringslivets och samhällets behov av bostäder och lokaler, en fungerande infrastruktur och en bra byggd miljö. Följande uppgifter har hämtats från IVAs program Kompetensutveckling inom samhällsbyggnad, Boverkets rapport om byggsektorns miljömål och förarbetet inför bildandet av BIC, Byggsektorns innovationscentrum. Sektorns årliga omsättning är mer än 350 mdr kr/år varav investeringar i nyproduktion och underhåll uppgår till ca 200 mdr kr/år (1999). Antalet direkt och indirekt sysselsatta uppskattas till personer i totalt närmare företag varav de flesta är mycket små. Driften av befintliga byggnader står för 40% av Sveriges energiförbrukning (50% av elanvändning) och sektorn hanterar närmare hälften av samhällets miljöbelastning. Remiss

11 10 Sektorns produkter är av många olika slag med krav på anpassning till lokala marknader och med villkor som varierar inom Sverige och på en internationell marknad. I Sverige finns totalt ca 650 miljoner m 2 bostäder och lokaler av skilda slag. Därtill finns vägar, järnvägar, flygplatser, anläggningar för försvaret och annan infrastruktur för vatten och avlopp, avfallshantering, energiförsörjning, transporter och kommunikationer (IT). Värdet av befintliga byggnader och anläggningar är ca mdr kr (SCB). Sektorn rymmer ett stort antal aktörer och aktörsgrupper med olika roller och specialisering. Merparten av infrastrukturen och en stor andel bostäder och lokaler är offentligt ägd via staten, kommuner och landsting. Andra ägare är företag i industri och näringsliv, bostadsorganisationer och privatpersoner. Här finns byggherrar och förvaltare. Här finns också byggbranschen med alla dess aktörer. Vidare finns utbildning och forskning vid högskolor, universitet och institut samt organisationer för bl a kompetensutveckling, standardisering och arbetsmarknadens parter samt finansiärer och försäkringsbolag. Sektorns processer omfattar allt från planering, förstudier, utredningar och projektering, upphandling, byggande och idrifttagning till drift, skötsel och underhåll inom en teknisk förvaltning som också omfattar reparationer, anpassningar, återanvändning, rivning och återvinning. Ett byggprojekt kan därvid avse såväl nyproduktion som ombyggnad, från stora och publika anläggningsprojekt till ändring av lokaler och reparationer i bostadshus. Sektorn har också många olika kundkategorier vilket försvårar bestämningar och mätningar av kvalitet relativt kund. En del kunder är identifierbara som parter i kontrakt/avtal (hyresgäster, abonnenter, trafikanter etc) medan andra är mer svåra att definiera som nyttjare/brukare av byggnader eller anläggningar som ställs till medborgares förfogande, t ex vägnätet. Ofta tecknas avtal med en kund som sedan upplåter objektet till andra nyttjare vilket kompliceras av att finansieringen kan komma från en tredje part, t ex via politiska systemet. Sektorns verksamhet har sedan 1800-talets mitt präglats av expansion, exploatering, nyproduktion och samtidig sektorisering och specialisering. Förutsättningar och behov har emellertid förändrats drastiskt under senare år. Nyproduktionen har generellt minskat, omsorg om den redan byggda miljön kräver allt större uppmärksamhet och en hållbar utveckling ställer nya krav. Samtidigt sker förändringar inom sektorn med nya aktörsroller och ny teknik med tillhörande behov av nya synsätt och ny kompetens. Förutsättningar för förändringar är relativt väl kartlagda i ett antal utredningar bl a IVAs program för kompetensutveckling inom Samhällsbyggnad och det arbete som Byggkostnadsdelegationen genomfört. Byggforskningsrådet pekar på stor potential för olika slag av effektivisering genom tillämpning av ny teknik och nya processer. IVA påpekar att 1% förbättring ur ett byggherreperspektiv motsvarar 2 mdr kr/år i minskade investeringskostnad och 1,5 mdr kr/år i minskad driftkostnad. Byggkostnadsdelegationen anger 10% som rimlig besparingspotential. Remiss

12 11 Sammantaget illustrerar denna korta beskrivning att byggsektorn är mycket komplex med en mängd stora och små aktörer i en mängd olika processer och typer av projekt för olika ändamål. Från kvalitetssynpunkt är det därför inte möjligt att utveckla ett nytt heltäckande system som gäller alla på en svensk marknad. Arbetsgruppen anser därför att arbetet måste inriktas på att skapa gemensamma synsätt och att samordna etablerade system som bygger på internationell standard (ISO). 3.2 Fastighetsföretagandet Som beställare är ägaren i rollen av byggherre och förvaltare avgörande för sektorns kvalitetsutveckling. Det finns en generell otydlighet i användningen av begreppen byggherre och förvaltare inom sektorn. Uppdraget betonar beställarfunktionen och pekar särskilt ut byggherrerollen under byggprocessen samtidigt som förvaltningen av det befintliga beståndet är en viktig del i uppdragets formuleringar. Det är därför viktigt att tydliggöra dessa begrepp samt motivera varför just dessa aktörer fokuseras i det fortsatta arbetet. Fastighetsföretagande är ett vedertaget begrepp under vilket ryms de två huvudaktiviteterna byggande och förvaltning tillsammans med aktiviteter som hör till ägarfunktionens agerande, t ex köp och försäljning av fastigheter. Begreppet används både för byggnader och anläggningar. Det idag populära begreppet Facility Management inkluderar ett serviceåtagande gentemot berörda verksamheter och kunder. Under programskedet bestäms kraven på en byggnad eller anläggning med hänsyn till funktioner och andra egenskaper. Byggandet (inkl program och projektering) är den aktivitet där en byggnad eller anläggning utformas och produceras. Det är då kvaliteten bestäms. Det är då önskade kvaliteter uppnås likaväl som brister i kvalitet uppstår. Det gäller i princip oberoende av storlek på projekt och om byggandet avser nyproduktion eller anpassning genom om- och tillbyggnad eller rivning. (Jmf produktbestämning och produktframtagning) Byggherren är enligt PBL den som för egen räkning utför eller låter utföra mark-, byggnads-, installations-, rivnings- eller anläggningsarbete. IVA har i skriften Byggherren i fokus diskuterat byggherrerollen inom fastighetsföretagandet: Byggherren är beställare av byggbranschens tjänster och produkter, den som styr byggprocessen och den som därigenom skapar förutsättningar för brukande och förvaltning under byggnaders och anläggningars ofta mångåriga användningstid. Den utvecklade byggherrerollen är komplex. Byggherrefunktionen måste besitta en bred kompetens för att kunna hantera aktuella frågor och relationer, såväl internt som externt under ett projekts olika faser. Arbetsgruppen lyfter fram fem relationer av särskild betydelse för byggherrefunktionen: Remiss

13 12 relation till ägare (kärnverksamhet) relation till samhälle relation till kund / brukare relation till förvaltning relation till byggbranschen / byggprocessen. Byggherrens kompetens i kvalitetsfrågor och agerande i alla dessa relationer är avgörande för produktens slutliga kvalitet i vid mening. Den tekniska förvaltningen svarar för kontinuerligt underhåll inkl drift och skötsel så att tekniska funktioner vidmakthålls på avsedd nivå. Förvaltning kan också inkludera anpassning till ändrade krav på funktion och detta byggande kan då ur förvaltningens perspektiv betraktas som ett avbrott i den kontinuerliga verksamheten. Förvaltning omfattar också samverkan med hyresgäster/brukare och administrativa funktioner. Förvaltningen är således avgörande för den kvalitet som långsiktigt tillhandahålles berörd kund. (Jmf produktanvändning). Fastighetsföretagande inkluderar således både en utvecklad byggherreroll och en utvecklad förvaltarroll som omfattar hela processen från kundens behov, idé- och programskrivning till överlämnande och idrifttagning samt förvaltning med service, drift, underhåll och anpassning till användningen. I beställarrollen är en ökad samverkan mellan byggherrar och förvaltare avgörande för hela sektorns kvalitetsutveckling med alla dess leverantörer. 3.3 Aktörer av särskilt intresse för uppdraget Uppgiften att bilda ett och främja en ökad byggherresamverkan måste genomföras i samråd med sektorn som helhet. Det förutsätter ett frivilligt engagemang från alla berörda aktörer och att förslag formuleras på sätt som verkligen tillför något nytt och motiverar företagens aktiva och långsiktiga medverkan. Arbetsgruppen har diskuterat detta synsätt i lägesrapporten till regeringen ( ). Uppdraget berör hela sektorn med alla dess aktörer och verksamheter enligt ovan. Totalt räknas till sektorn ca företag som är organiserade i olika aktörsgrupper och branschföreningar. Av dessa företag har 97,5% färre än 20 anställda. Sammantaget finns endast ca 40 företag/koncerner som har fler än 500 anställda. Dessa dominerar policy inom respektive aktörsgrupp. De större företagen och många små nischföretag har internationell marknad. Arbetsgruppen har identifierat följande aktörsgrupper som möjliga intressenter inför bildandet av ett kvalitetsråd: Ägare / Förvaltare och Byggherrar: Stat, Kommuner och Landsting (via verk, bolag etc), Näringsliv (industri, handel etc), Fonder och kommersiella Fastighetsbolag samt Bostadsrättsföreningar. Totalt finns ca företag. Därtill kommer ägare av bostadsrätter, småhus, fritidshus och familjejordbruk. Remiss

14 13 Hyresgäster, brukare och nyttjare inom olika kundkategorier med deras intresseorganisationer och andra organisationer som företräder olika aspekter på kravställandet, t ex brand, säkerhet, tillgänglighet. Konsulter (arkitekter och ingenjörer) som tillhandahåller tjänster inom olika specialistområden för utredningar, program, projektering, drift, management, besiktningar, värderingar etc. Det finns ca företag varav de flesta är mycket små. Entreprenörer och Installatörer. Det finns totalt närmare utförande byggentreprenörer (mark, stomme etc) och installatörer (el, ventilation, VVS etc), varav ett fåtal koncerner dominerar marknaden medan de flesta företagen är små och lokala eller specialiserade. Byggmaterial- och komponentindustrin med ett begränsat antal stora internationella koncerner och ett stort antal lokala företag inom olika materialslag som betong, stål, trä, plast, glas, isoler etc. Många av dessa företag är också leverantörer till andra industrigrenar än bygg. Banker, kreditinstitut och försäkringsbolag är på olika sätt viktiga för samtliga aktörer inom sektorn och alla slag av byggprojekt, men deras engagemang i sektorns kvalitetsutveckling har hittills varit begränsat. En översiktlig kartläggning har genomförts inom uppdraget. Därtill finns Myndighetsfunktioner (Departement, Myndigheter, Verk, Länsstyrelser och Kommuner) med olika ansvarsområden och vidare sektorns egna strukturer och system för regelverk, utbildning och FoU samt informationshantering som också berörs av verksamheten. Kompetensutveckling är en viktig del i uppdraget och inkluderar såväl grundutbildning som efterutbildning och forskning och utveckling (FoU). Insatser inom kompetensutveckling förutsätter kontakter med ett stort antal aktörer inom högskolor, universitet och forskningsinstitut och med finansiärer av sektorns FoU-verksamhet. UFOS (Utveckling av Fastighetsföretagandet i Offentlig Sektor) är ett exempel på samarbete mellan offentliga fastighetsägare i syfte att samordna resurser för FoU av gemensamt intresse. Arbetsgruppen har uppmärksammat att pågående förändringar inom sektorns FoU-verksamhet ger anledning till oro med hänsyn till behovet av resurser och konsekvenser av utbildningssystemets inriktning mot den nya ekonomin vid högskolorna och nedläggningen av sektorsforskningsorganen. Det är ännu osäkert vilka konsekvenserna blir av att statligt finansierad byggforskning via BFR flyttas in under ett nytt forskningsråd FORMAS och motsvarande kommunikationsforskning via KFB in under den nya myndigheten VINOVA. Statliga aktörer är förutom de fem verken även Riksantikvarieämbetet och Sjöfartsverket samt de statliga bolagen, där samråd ägt rum vid två tillfällen med Akademiska Hus, Postfastigheter, SJ Fastigheter, Specialfastigheter, Vasakronan, Vasallen och Vattenfall Fastigheter samt Riksdagens Förvalt- Remiss

15 14 ningskontor. Boverket är tillsynsmyndighet bl a vad gäller kvalitetsansvariga och krav på kontrollplan enligt PBL. Andra berörda myndigheter är Naturvårdsverket och Arbetarskyddsstyrelsen. Bland branschorganisationerna har hittills inom uppdraget samråd ägt rum med framför allt med AI-företagen (arkitekter och ingenjörer), Byggherreföreningen, Fastighetsägareförbundet, Industrins Byggmaterialgrupp och BYSAM, Installatörerna och Sveriges Byggindustrier (byggentreprenörer). Samråd har också ägt rum med företrädare för kommuner, pastorat och landsting via UFOS-samarbetet. Andra viktiga organisationer är SABO, SBC, HSB och Riksbyggen, villaägarna, hyresgästföreningen och andra konsumentorgan samt fackföreningar, yrkes- och intresseorganisationer. Inom sektorn finns även ett antal organisationer och forum som särskilt berörs av uppdraget genom sitt arbete med byggherre- och kvalitetsfrågor. Här må endast nämnas: BFAB, Bygg- och fastighetssektorns fortutbildningsinstitut. Byggsektorns Kretsloppsråd (svarar för ett handlingsprogram sen 1995) Byggandets kontraktkommitté (ansvariga för bl a AB, ABT, ABK) IVAs byggherreråd (inrättat för viss tid i syfte att stärka byggherrerollen och byggherrefunktionens kompetensutveckling) IVAs Anläggningsforum (inrättat för viss tid i syfte att främja utveckling inom anläggningsprocessen) Sv Byggtjänst (ansvarig för bl a AMA och BSAB) Standardiseringsorganen SIS och BST med bl a referensgrupper för internationell (ISO) och europeisk standardisering (CEN). SFK-Bygg, en sektion inom Svenska Förbundet för Kvalitet Statliga nätverket för entreprenad och kvalitetsfrågor (sen 1992) Sammanställningen av berörda aktörsgrupper illustrerar bredden av uppdraget och det kontaktnät som ett blivande kvalitetsråd måste kunna hantera. Samverkan med befintliga branschorgan är därför nödvändig. 3.4 Kvalitetsbrister och kvalitetsutveckling Regeringsbeslutet och tillhörande uppdragsbeskrivning ger en informativ bakgrund och utförlig beskrivning av de problem och förutsättningar som finns rörande kvalitetsfrågor inom byggsektorn i vid mening. Hänvisning görs bl a till betänkandet Byggkvalitet för framtiden (SOU 1997:177). Betänkandet innehåller en kartläggning av kvalitetsbrister och problem inom sektorn samt diskuterar ett antal förslag till åtgärder inklusive bildandet av ett kvalitetsråd med sektorns aktörer. Arbetsgruppen har funnit att den problembeskrivning som ges i betänkande Byggkvalitet för framtiden ger en för uppdraget godtagbar utgångspunkt, även om problemen varierar mellan skilda delar av sektorn och olika aktörer. Remiss

16 15 Motsvarande behov av åtgärder för att stärka kvalitetsutvecklingen inom sektorn har påtalats också av Byggkostnadsdelegationen och i Bygga Boprojektet inom Miljövårdsberedningen. Det har därför inte varit motiverat att genomföra ytterligare studier inom uppdraget. Samtidigt konstaterar arbetsgruppen att de omdömen som görs beträffande kvalitetsbrister inom sektorn inte är vetenskapligt verifierade. Det finns inte heller några jämförelser med andra sektorer i samhället. Enligt uppgifter arbetsgruppen tagit del av står sig byggsektorn i Sverige mycket väl i en internationell jämförelse. Det har också hänt mycket under de senaste fem åren inom sektorn som förändrar förutsättningarna jämfört med de studier som legat till grund för den kartläggning som gjordes Det finns därför behov av en ny kartläggning där arbetsgruppen särskilt pekar på möjligheten att nyttja försäkringsbolagens statistik för att få grepp om kvalitetsbrister i förvaltningsskedet. Den totala kvalitetsbristen vid en investering är en integration av de fel som orsakas och uppträder under samtliga skeden i processen, Dessa kvalitetsproblem är av olika art som t ex produktbestämning: Att fastställa kraven på rätt produkt / rätt kvalitet produktframtagning: Att utföra produkten med rätt kvalitet produktanvändning: Att tillhandahålla och vidmakthålla rätt kvalitet De uppgifter om kvalitetsbristkostnader om 5-10% som ofta refereras avser endast produktframtagningen varav upp till 80% kan hänföras till fel i beställning/projektering. Gentemot slutkund tillkommer kvalitetsbrister på grund av otydligheter under produktbestämningen både relativt kundens krav och konsekvenser för förvaltningen under produktanvändningen. Den totala kvalitetsbristkostnaden kan uppskattas till storleksordningen 14% av investeringskostnaden. Kvalitet är ett mångtydigt begrepp som kan förstärkas med totalkvalitet för att betona att uppdraget omfattar både s k produkt- och processkvalitet, dvs det gäller både förmågan att definiera rätt kvalitetsnivå relativt ställda krav och förmågan till kvalitetsledning för att styra processen mot denna nivå. Dessutom betonas att definitionen av rätt kvalitet gentemot kund måste täcka såväl tekniska krav som nya funktionsbaserade krav med tillhörande verifiering av uppnådd kvalitet. Totalkvalitet inkluderar också frågor om miljö och arkitektur som delar i det normala kravställandet. Det pågår en betydande implementering av strukturerade ledningssystem i sektorns företag. Vid sidan av ledningssystem för kvalitet sker också en implementering av system för styrning av miljö, säkerhet etc med ambition att integrera dessa olika ledningssystem i verksamhetssystem. Här finns utöver certifierbara ISO 9001 och både företagsunika system och branschvisa anpassningar, bl a av Företagarnas FR 2000 för fastighetsägare och målarmästare. För önskad samverkan är det viktigt att denna utveckling inte leder till en ohanterlig variationsrikedom. Remiss

17 16 Även övergången från traditionell beställare- och myndighetskontroll med besiktningar till ett förfarande som bygger på egenkontroll enligt PBL ökar behovet av formaliserade kvalitetssystem och förståelse för dessa system med tillhörande revisioner hos samtliga aktörsgrupper. Det gäller system för kvalitetsledning men också modeller för certifiering av företag, produkter och personer samt regelverk och standardisering som är anpassade till nya krav på förändringar inom sektorn. Arbetsgruppen anser att ett gemensamt kvalitetsarbete inom sektorn måste inriktas på att skapa gemensamma synsätt och att samordna etablerade system som bygger på internationell standard (ISO) samt dessutom att främja vidareutveckling och ständiga förbättringar med hjälp av vedertagna modeller som t ex SIQs modell för kundorienterad verksamhetsutveckling. ISO 9001:2000 är en standard för kvalitetsledningssystem krav. Den är uppställd som en checklista med följande struktur 1. Omfattning 2. Bindande referens 3. Termer och definitioner 4. Kvalitetsledningssystem 5. Ledningens ansvar 6. Hantering av resurser 7. Produktframtagning 8. Mätning, analys och förbättring Det bör observeras att ISO i likhet med all annan standard endast är ett strukturerat hjälpmedel som blir gällande först då den åberopas i kontrakt. Inom bygg- och fastighetssektorn har t ex ISO 9000 länge och av många uppfattats som något byråkratiskt onödigt i stället för en checklista över sådant som ändå måste göras i alla organisationer. Ett ledningssystem som är uppbyggd enligt ISO och anpassat till aktuell verksamhet kan motsvara kraven enligt ISO även om det för ett litet företag kan bli mycket enkelt. SIQs modell för kundorienterad verksamhetsutveckling (KVU) är ett hjälpmedel för utvärdering av verksamheter och ständiga förbättringar. Modellen används i utvärderingsprocessen för Utmärkelsen svensk kvalitet (USK). Modellen ger en samlad bild av en verksamhet och belyser områden med förbättringspotential utifrån följande grundläggande värderingar Kundorientering Engagerat ledarskap Allas delaktighet Kompetensutveckling Långsiktighet Samhällsansvar Processorientering Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lär av andra Remiss

18 17 Snabbare reaktioner Faktabaserade beslut Samverkan Den modell arbetsgruppen förordar är således att företag / organisationer inför kvalitetssystem som är uppbyggt enligt ISO och tillämpar KVU för att värdera hur långt man kommit i sin utveckling. Denna värdering ger också underlag för beslut om förbättringar. För definitioner av begrepp som används i denna remiss och som inte förstås av sitt sammanhang hänvisas i första hand till ISO 8402, en standard med kvalitetsrelaterad terminologi. ISO definierar t ex kvalitet enligt följande. ISO 8402: Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredställa uttalade och underförstådda behov. Anm 3: Behov översätts vanligen till egenskaper med specificerade kriterier. Behoven kan t ex innefatta aspekter på prestanda, användbarhet, tillförlitlighet, tillgänglighet, funktionssäkerhet, underhållsmässighet, säkerhet, miljö, ekonomi och estetik. ISO/DIS 9000:2000: Förmåga hos en uppsättning inneboende egenskaper hos en produkt, ett system eller en process att uppfylla krav från kunder och andra intressenter. (Där krav avser behov eller förväntning som är utsagd, normalt underförstådd eller obligatorisk.) Det bör observeras att enligt ISO är kvalitet kopplat till vissa egenskaper varmed avses inneboende egenskaper. Tilldelade egenskaper som t ex priset på en produkt är inte inneboende egenskaper. Det bör jämföras med gängse användning av kvalitetsbegreppet bland ekonomer nämligen Kundens upplevelse av att man betalar mindre än vad man får i värde där även tid omräknas till kostnad/intäkt i en totalekonomi. En viktig aspekt på begreppet kvalitet är att definitionen att tillfredställa kundens uttalade och outtalade krav är vad konkurrensen mellan företagen i sektorn ytterst handlar om. Ett gemensamt engagemang i kvalitetsfrågor måste därför begränsas till vissa grundläggande och konkurrensneutrala frågor inom kvalitetsbegreppet. 3.5 Behovet av ett Byggbranschens kvalitetsråd Behov och motiv för ett sektorsgemensamt kvalitetsråd har varit en utgångspunkt i samtalen med sektorns aktörer. Regeringens uppdrag att bilda ett Byggbranschens kvalitetsråd utgår från den situation rådde 1996/97 och de behov som kartlades i Kvalitetsutredningen (SOU 1977:177). Dessa behov fokuserar på ett antal konkreta kvalitetsfel och orsaker till dessa som Remiss

19 18 ofta kan relateras till befintliga regelsystem. Ett 40-tal remissvar var då i huvudsak positiva till tanken på ett kvalitetsråd. Arbetsgruppen har funnit att under senare år har mycket förändrats och att kvalitetsutvecklingen på många håll är intensiv i sektorn. Men överordnade och strukturella problem som förutsätter samordning mellan olika aktörer och aktörsgrupper finns kvar. Arbetsgruppen har också funnit att det finns ett behov av samverkan mellan samtliga aktörer i sektorn för att hantera stora och långsiktiga kvalitetsfrågor som är relaterade till sektorns image i samhället, rekrytering och kompetensutveckling. Behovet av ett Byggbranschens kvalitetsråd har också en kostnadsaspekt. Kraven på en positiv kvalitetsutveckling i vid mening inom sektorn är relaterade till minskade kvalitetsbristkostnader och effektivare processer med ökad produktivitet och lägre kostnader för sektorns kunder som mål. Detta förutsätter åtgärder som beslutas och genomförs i samverkan mellan aktörsgrupper eftersom sektorn är unik genom sin mångfald av produkter och komplexa processer i krävande miljöer. Möjligheten att minska sektorns kvalitetsbristkostnader är endast till begränsad del isolerad till det enskilda företaget eller till en viss aktörsgrupp, utan bestäms huvudsakligen av möjligheten att utveckla relationerna mellan berörda aktörer i förekommande processer som utgångspunkt för åtgärder i de enskilda företagen. Dessutom finns besparingspotential i effektivare processer och nya samarbetsformer som Byggkostnadsdelegationen anger till 10% eller 20 miljarder kronor/år. Dessa potentialer förutsätter samverkan. Dagens situation talar således för behov av samverkan, men arbetsgruppen anser att behovet av ett Byggbranschens kvalitetsråd även måste relateras till pågående och framtida förändringar inom sektorn och i sektorns omvärld. Dessa förändringar är väl kartlagda i ett antal aktuella utredningar, där bl a följande har relevans för sektorns kvalitetsutveckling: IVA har i programmet Kompetensutveckling inom Samhällsbyggnad ( ) uttryckt pågående förändringar som ett paradigmskifte i synen på såväl produkter som processer och kunder. IVA anser att de nya kraven på planering byggande och förvaltning fordrar en ny samverkan och en ny helhetssyn inom sektorn. IVA betonar också vikten av ett synsätt där kompetensutvecklingen sker i samverkan mellan FoU, grundutbildning, efterutbildning och praktik så att FoU vitaliserar hela systemet och FoUresultat kommer till praktisk användning. Byggforskningsrådets Forskningsstrategi för byggsektorn" (1999) utgår från ett antal drivkrafter som globalisering, miljöutveckling och resurshushållning, IT-utveckling, av- och omregleringar med ny kundfokus samt ändrade värderingar och nya livsstilar. BFR betonar behovet av en bred samverkan inom sektorn för att hantera dessa nya krav, möjligheter och hot samt också behov av samverkan för planering, finansiering, genomförande av FoU och inte minst implementering av FoU-resultat. Remiss

20 19 Miljöfrågorna får allt större betydelse på ett sätt som också påverkar hela bygg- och förvaltningsprocessen genom sin betoning på användning och livslängdsperspektiv. Konceptet Faktor 10 förutsätter samverkan för att klara de radikala förändringar som är nödvändiga. Beträffande dessa miljöfrågor hänvisas till aktuella rapporter från bl a Boverket, Byggsektorns kretsloppsråd, EKU-delegationen och Miljövårdsberedningens Bygga Bo-projekt. IT-utvecklingen är en omstrukturerande kraft som ger nya möjligheter men också ställer nya krav på strukturerade processer och begrepp som underlag för standardisering och implementering. Programmet IT-Bygg & Fastighet visar att behovet av samverkan är fundamental för utveckling av gemensamma IT-plattformar vars tillgänglighet är avgörande för framtida kvalitetsutveckling. Bildandet av BIC, Byggsektorns innovationscentrum, har föregåtts av en utredning om behovet av FoU för en effektiv och lönsam byggsektor som också bekräftar ett generellt behov av samverkan inom sektorn. Beslutet att bilda BIC motiveras bl a av svårigheten att organisera och genomföra speciellt större nationella och samfinansierade program av tvärfacklig och mångdisciplinär art via den traditionellt disciplinära forskningen vid universitet och högskolor. Byggkostnadsdelegationen lägger i sitt slutbetänkande fram ett antal förslag till olika åtgärder för att påskynda önskade förändringar inom sektorn som sammantaget pekar på ökade behov av samverkan. Den statliga forskningspolitiken med åtföljande omorganisation av forskningsorganisationen anpassas till behovet av kraftsamlingar till prioriterade områden och övergången från projektstöd till tvärfackliga program i internationella nätverk. I den förändringen är det viktigt att bygg- och fastighetssektorn kan göra sin röst hörd på ett enat sätt. IVAs Teknisk framsyn (2000), Vägverkets och Banverkets FoU-program (2000) och utvärderingar av högskolornas utbildning inom byggområdet (1998) samt IVAs Byggherreråd och IVAs Anläggningsforum är andra exempel på utredningar och projekt som studerat sektorns förändringar. Sammantaget talar dessa referenser om ett ökande behov av samverkan som också har relevans för sektorns kvalitetsutveckling. Sektorns betydelse för samhällsekonomin, en långsiktigt hållbar utveckling och för människors välfärd motiverar också att sektorn kan tala med en röst. Samtidigt måste arbetsgruppen konstatera att det idag inte finns något forum med mandat att samla samtliga aktörsgrupper. Arbetsgruppen har diskuterat behovet av ett Byggbranschens kvalitetsråd i refererade kontakter med sektorns aktörer. Vid arbetsmötet om FoU och IT-utveckling bekräftades IT-tillämpningarnas stora betydelse för sektorns kvalitetsutveckling med tillhörande behov av samverkan som stöd för arbetet med standardisering och implementering på alla nivåer inom sektorn. Vidare betonades att kompetensutveckling och FoU är viktiga kvalitetsfrågor och på Remiss

21 20 sikt avgörande för rekrytering och därmed sektorns förmåga att uppfylla kraven på ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar samhällsutveckling. De förändringar som nu genomförs av den statliga forskningsorganisationen förstärker behovet av samordning på sektorsnivå. Det gäller t ex uppgiften att bevaka och påverka anslagsfördelningen så att FoU om samhällsbyggande ges erforderliga resurser i både svensk FoU-politik och EUs ramprogram för FoU. Det gäller också uppgiften att på olika sätt öka engagemanget för FoU inom sektorn och skapa resurser för sektorsgemensamma FoU-program. Vid arbetsmötet om FoU framfördes att föreslaget samarbete inom sektorn inte kan kalla sig för ett kvalitetsråd utan att ha FoU med i verksamheten. Vid arbetsmötet om ledningsaspekter uttryckte deltagarna ett stöd för arbetsgruppens tolkning av behovet av ett forum för samverkan kring grundläggande kvalitetsfrågor inom sektorn där alla har möjlighet vara med. På sektorsnivå finns behov att koordinera pågående kvalitetsutveckling och att skapa gemensamma utgångspunkter för det arbete som pågår inom olika delbranscher. Samtidigt betonas att företagen ytterst är ansvariga för sina kvalitetssystem och att dessa värderas i unika avtalssituationer. En viktig gemensam uppgift är att skapa incitament för önskad utveckling i sektorn. Sammantaget har arbetsgruppen i refererade samråd uppfattat ett starkt stöd för förslaget att etablera ett Byggbranschens kvalitetsråd. Med utgångspunkt från dessa samtal har arbetsgruppen tagit fasta på behovet av ett forum för samråd mellan sektorns olika aktörsgrupper samt särskilt fem aspekter på kvalitet som också ligger till grund för föreslagna verksamhetsområden i ett blivande kvalitetsråd: Kunskap och kompetens. Kvalitet är ytterst en fråga om kunskap, engagemang, etik, vilja och förmåga hos aktörer och individer, inte minst förmågan att tillgodogöra sig erfarenheter. Det berör också frågor om rekrytering och sektorns image i samhället som helhet. Kvalitetsledningssystem ger ramverk för hantering av kvalitetsfrågor inom såväl företag som verksamheter och projekt. Arbetsgruppen betonar vikten av att använda internationellt erkända system (ISO) som bas och utgångspunkt för successiv anpassning. Samordnad tillämpning är avgörande för framgång både i företag och inom sektorn som helhet. Modeller för certifiering, auktorisering etc. Här finns en stor mångfald av modeller för att visa på kvaliteter hos produkter, personer och företag och nya utvecklas i snabb takt. För sektorn som helhet är det viktigt att dessa modeller tillämpas på rätt sätt i relationer mellan berörda aktörer. Processutveckling och regelverk. Inom sektorn finns förutom lagstiftning och förordningar ett omfattande regelverk av civilrättslig natur som styr affärsuppgörelser och tekniskt utförande som t ex standardavtal och anvisningar samt standardisering. Dessa regelverk och standarder är en viktig del i sektorns kvalitetsutveckling. Värderingar i upphandlingssituationer. Framtagna kvalitetssystem måste värderas i upphandlingar om det ska finnas incitament för fortsatt Remiss