Exponering för lödrök och besvär från luftvägar och hud bland lödoperatörer i elektronikindustrin ett pilotprojekt

Transkript

1 Exponering för lödrök och besvär från luftvägar och hud bland lödoperatörer i elektronikindustrin ett pilotprojekt Rapport från Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Hudkliniken Universitetssjukhuset Örebro YM rapport nr 9/03 September 2003 Peter Berg, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson, forskningsassistent Cecilia Fedeli, statistiker Gunilla Färm, överläkare Hudkliniken Universitetssjukhuset Örebro Örebro Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Örebro

2 2(33) Innehållsförteckning sida 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund Inledning Lödprocessen Hälsoeffekter vid exponering för lödrök 5 3. Syfte 6 4. Material och metoder 6.1 Studiegrupp Frågeformulär om arbete och symtom Provtagning och analys Hygieniska gränsvärden Statistiska metoder 9 5. Resultat Frågeformulär Exponeringsmätningar Diskussion Tack Referenser Resultattabeller 18 Bilaga 1 Frågeformulär exponerade Bilaga 2 Frågeformulär kontroller

3 3(33) 1. Sammanfattning Frågan om hälsoeffekter vid mjuklödning har fått ny aktualitet. Bland annat beror detta på den uppmärksamhet och den oro som många under senare år gett uttryck för beträffande risken att exponeras för isocyanater och bromerade flamskyddsmedel. Handlödning är fortfarande ett väsentligt inslag inom elektronikindustrin. I den rök som bildas vid handlödning finner man i gasfasen bland annat aldehyder medan den partikulära fasen innehåller olika organiska hartssyror. Om lödning sker på lackade finns risk för att isocyanater kan ny- eller återbildas. Denna pilotstudie syftade till att kartlägga exponeringen för luftföroreningar vid manuell lödning och omfattningen av hud- och luftvägsbesvär inom elektroniksektorn samt om möjligt föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Det var 531 lödoperatörer på 5 större elektronikföretag i regionen som deltog i undersökningen. Kontrollgruppen, 412 personer, rekryterades från kontorsanställda i 2 statliga verk samt från en administrativ enhet på landstinget vilka inte exponerades för luftföroreningar. Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad i symtomfrekvens från hud eller luftvägar, mellan exponerade och kontroller, men signifikant fler i den exponerade gruppen kopplade sina symtom till arbetsplatsen. De som ägnade 50 % av dagen åt lödning hade signifikant fler symtom än övriga (Oddskvot 1,8; p<0,01). Typ av utsug tycks, möjligen med undantag av handeksem, inte spela någon avgörande roll. Halterna av damm, bly, hartssyror, aldehyder, isocyanater samt bromerade flamskyddsmedel i luftproven var genomgående mycket låga. Halten damm och fina partiklar i andningszon kunde dock variera kraftigt över tid, med inslag av höga toppar, trots att punktutsug användes. Exponeringen för luftföroreningar vid lödning inom elektronikindustrin är låg i förhållande till hygieniska gränsvärden då effektiva utsug används men inslag av kraftiga exponeringstoppar förekommer. Lödoperatörer riskerar dock arbetsrelaterade besvär från hud- och luftvägar om man löder mycket under skift. Exponeringen beskriven genom tidsvägda medelvärden förefaller vara otillräckliga för bedömning av besvärsrisken. Mätstrategin bör utformas så att den även fångar in hur exponeringen varierar över tid.

4 4(33) 2. Bakgrund 2.1 Inledning Under 1990-talet skedde en kraftig expansion inom elektronikindustrin i Sverige inte minst på grund av utvecklingen av mobiltelefonin. Företag som specialiserat sig på tillverkning av elektroniska komponenter har etablerats och expanderat medan andra etablerat elektronikavdelningar i sin verksamhet. Tekniker och produkter för lödning har utvecklats och mycket av den produktionen sker i dag i inbyggda och automatiserade processer, men manuell lödning (mjuklödning) utgör fortfarande ett stort inslag i verksamheten. Den tekniska utvecklingen har lett till att fler människor än tidigare är sysselsatta med tillverkning och hantering av kretskort från mönsterkort inom elektroniksektorn. Trots de kraftiga neddragningarna inom telekommunikationssektorn i början på 2000 talet har antalet företag och antalet sysselsatta inom elektronikhanterande industri ökat med cirka 60 % respektive cirka 30 % mellan 1993 och Det är företag som i dag sysselsätter cirka personer, (SCB s Företagsregister 2003). Frågan om hälsoeffekter vid lödning har tidigare varit föremål för olika studier. Frågorna har då främst gällt exponering för bly och kolofonium som frigörs i röken vid lödning. Blyexponeringen betraktas allmänt som låg (Barrett 1977), men flera studier har tidigare visat på samband mellan exponering för de hartssyror som frigörs från kolofonium och rapporterade fall av kontaktallergi (Widström 1983, Goh 1987, Koh 1990) och av astma (Fawcett 1976, Burge , Lee 1994). Utvecklingen inom elektroniksektorn har lett till att frågan har fått ny aktualitet. Bland annat beror detta på den uppmärksamhet och den oro som många under senare år gett uttryck för beträffande risken att exponeras för isocyanater och bromerade flamskyddsmedel när man löder på lackade kort. Återkommande rapporteras hud- och luftvägssymtom hos anställda i branschen Lödprocessen Kretskort byggs upp av mönsterkort och elektroniska komponenter som löds fast i korten. Mönsterkort är uppbyggda av olika lager. Antal lager avgörs av kortens användningsområde. Mönsterkort är sällan lackade medan de färdiga kretskorten ibland behöver ett skyddande lackskikt. Tre typer av lödning förekommer, handlödning, våglödning i maskin (automatiserad produktion där mönsterkorten är förbehandlade med flussmedel och där sedan lödningen sker automatiskt genom en våg av smält lödtenn oftast i inbyggda anläggningar) samt lödning i ugn. Handlödning är fortfarande ett väsentligt inslag inom elektronikindustrin. Den hartsbaserade lödtråd som används vid mjuklödning består normalt av en legering innehållande cirka 60 % tenn och 40 % bly. Det flussmedel som finns inneslutet i lödtråden är baserat på harts, vanligen kolofonium. Harts består av en blandning av hartssyror och sammansättningen varierar beroende på varifrån hartsen härstammar. Flussmedlens funktion vid lödning är att avlägsna föroreningar såsom oxider och sulfider från lödytor, att minska ytspänningen i den smälta legeringen samt att förhindra oxidation. Hartsinnehållet i en lödtråd är normalt omkring 2-3 %. Vid mjuklödning, som vanligtvis sker vid en temperatur på º C, bildas en rökplym innehållande både gasformiga och partikulära föroreningar. Man beräknar att den partikulära fasen, 90 % av den totala massan, består av hartssyror medan gasfasen, cirka 10 % av massan består av lågmolekylära organiska föreningar. Mängd rök och innehåll i den beror av

5 5(33) lödtrådens tjocklek, vilken typ av harts som används i flussmedlen, förhållandet metall/flux, kvantiteter samt temperatur (Smith 1997). Flussmedlen som användes av de företag som deltog i studien var oftast baserade på isopropanol men även glutarsyra, metanol, etanol samt butylacetat förekom. De lödpastor som användes innehöll tenn och bly, cirka (60/30), samt kolofonium. Det förekom även lödpastor som innehöll silver och koppar. De rengöringsmedel som användes var baserade på antingen isopropanol eller organiska syror exempelvis citronsyra. På två av företagen användes en kylpasta baserad på zinkoxid, estrar samt siloxaner. Om de kort man löder på är lackade finns det även risk för att lacken kan sönderdelas av värmen från lödpennan. Den rök som bildas vid handlödning stiger av värmen och kan passera arbetstagarens andningszon. Alifatiska aldehyder har ofta använts som markör vid förebyggande av luftvägsproblem. Detta är dock ifrågasatt som metod då alifatiska aldehyder uppskattningsvis endast står för 1 % av röken. I en engelsk studie har man undersökt den kemiska sammansättningen av den rök som bildas vid lödning för att identifiera vilka substanser som det skulle vara meningsfullt att mäta för att bedöma exponeringen. Bland flyktiga organiska föreningar i röken finner man aldehyder, primärt formaldehyd och acetaldehyd i olika inbördes förhållanden. I den partikulära fasen i röken återfinns sju olika organiska hartssyror bland annat. abietinsyra och olika varianter av dehydroabietinsyra. Man bedömer att totalhalten organiska hartsyror utgör ett bättre alternativ vid exponeringsmätningar av lödrök (Pengelly 1994). Isocyanater används som utgångsmaterial för olika polyuretanpolymerer (PUR). Isocyanater ingår bland annat i olika lacksystem. Exponering för isocyanater påverkar luftvägarna vilket kan leda till kroniskt nedsatt lungfunktion och astma. Om de kort på vilka lödning sker är lackade eller belagda med skikt av polyuretan eller annat kvävehaltigt material finns risk för att isocyanater kan ny- eller återbildas (Baur 1994, Arbete och Hälsa 2001). Polybromerade difenyletrar (PBDE:s) är en grupp ämnen som används som flamskyddsmedel i många polymerer, kan även användas i mönsterkort. Vid lödning på dessa finns risk för att PBDE kan frigöras. De kritiska effekterna vid hög exponering för PBDE bedöms vara hormonpåverkan, i första hand sköldkörtelhormonerna, samt påverkan på immunsystemet. Man misstänker även att det föreligger risk för olika typer av leverpåverkan efter kraftig exponering. PBDE bedöms däremot ha låg akut giftighet och inga hud- eller ögonirriterande effekter (Kemikalieinspektionen 2002) Hälsoeffekter vid exponering för lödrök De data som föreligger antyder att harts och hartsrök har låg toxicitet i djurstudier. Det finns inga klara bevis för att hartsbaserade flussmedel kan förorsaka hudirritation. Studier på marsvin och människa har däremot visat att flera, främst oxiderade, hartssyror närvarande i kolofoniumhaltigt flussmedel och i lödrök är potentiellt allergena (Karlberg 1985, Hausen 1990, Sahdra 1996). Hantering av flussmedel kan därför medföra hudsensibilisering och kontaktallergiskt eksem på händerna. Det finns också fallrapporter där lödrök har orsakat kontaktallergiskt eksem på rökexponerad hud i ansiktet (Goh Karlberg 1988).

6 6(33) En studie på en elektronikfabrik samt flera fallrapporter indikerar att yrkesastma är ett signifikant hälsoproblem för lödoperatörer exponerade för flussmedel i lödrök. Fyra studier, två engelska, en amerikansk och en från Singapore rapporterar dock att exponerade lödoperatörer inte hade ökad förekomst av luftvägsproblem (Criteria document for an occupational exposure limit. H. S. E. UK 1997). Exponering för den rök som bildas vid lödning har i flera studier visat sig kunna påverka lungfunktionen samt ge upphov till luftvägsbesvär vilka bedöms kunna leda till sensibilisering och till astma. Fynden förklarar man med rökens innehåll av kolofonium. I en studie beskrivs 21 patienter i ett elektronikföretag, exponerade för lödrök innehållande kolofonium som utvecklat astma. Patienterna reagerade med luftvägssymtom på den lödrök som bildades vid lödning på arbetsplatsen och till skillnad mot en kontrollgrupp reagerade de även vid exponering för rök från uppvärmd kolofonium (Burge 1978). I en enkät- och lungfunktionsstudie på samma företag rapporterade 22 % av de som exponerades för lödrök arbetsrelaterad andnöd och/eller pip i bröstet. Exponerade hade även lägre FEV 1 och FVC än oexponerade (Burge 1979). Provokation av 4 patienter med yrkesastma för låga luftkoncentrationer av lödrök och/eller rök från smältlim innehållande kolofonium visade sig utlösa bronkiell astma (Fawcett 1976). I en studie av 150 kvinnliga lödoperatörer konstaterades en ökad förekomst av ögon- och nässymtom i förhållande till en kontrollgrupp. I studien konstaterades inte något uppenbart fall av yrkesastma eller variation av lungfunktion över dag. Däremot noterade man att de som arbetat 5 år eller längre hade signifikant lägre lungfunktion, mätt såsom FEV 1 /FVC(%), än övriga (Lee 1994). 3. Syfte Studien syftar till att kartlägga och utreda den exponering för luftföroreningar som föreligger vid manuell lödning samt genom ett frågeformulär kartlägga omfattningen av hud- och luftvägsbesvär inom elektroniksektorn. Studien syftar vidare till att bedöma de förekommande tekniska lösningar som används för att minska exponeringen för lödrök samt om möjligt föreslå åtgärder. 4. Material och metoder 4.1 Studiegrupper Den exponerade gruppen utgjordes av samtliga anställda som var sysselsatta med lödning på 5 större elektronikföretag i regionen med avdelningar där tillverkning och/eller reparation av kretskort förekom, totalt 654 personer. Samtliga företag tillverkade kretskort för olika ändamål och det totala antalet anställda, övriga yrkesgrupper inräknade, i de olika företagen varierade mellan 190 och De som var sysselsatta med manuell lödning har i detta material delats upp i montörer respektive reparatörer medan lödmaskinsoperatörer bildat en särskild grupp. Uppdelningen i montörer och reparatörer har gjorts då det generellt sett bedömts mer sannolikt att de som reparationslöder kan löda på lackade kort och att exponeringen därmed kan skilja sig från montörernas som oftast inte arbetar med lackade kort.

7 7(33) De yrkesbeteckningar som angivits i enkäten varierar, dels för samma tjänst inom ett företag men framförallt mellan de olika företagen. I de fall frågorna om hur stor del av arbetsdagen man löder, det vill säga om man i huvudsak reparationslöder eller om man arbetar som lödmaskinsoperatör, inte har besvarats i frågeformuläret har dessa uppgifter kompletterats genom kontakt med företagen. I gruppen med reparationslödare har inkluderats de som antingen under yrke angivit att de arbetar som reparatör eller, om de angivit annat yrke i formuläret, svarat ja på om de i huvudsak arbetar med reparationslödning. Under begreppet montör döljer sig alla övriga som i sitt arbete någon gång löder manuellt och som inte svarat ja på frågan om man arbetar som lödmaskinsoperatör. Det betyder allt ifrån de som bygger kretskort där lödning är det huvudsakliga inslaget till arbetsledare, servicetekniker, ytmontör, designers med mera som från och till och i större eller mindre utsträckning behöver utföra manuell lödning. Förutom lödning kan andra arbetsmoment ingå i det dagliga arbetet, till exempel testning/provning, plockning av detaljer, avsyning, montering, felsökning. En kontrollgrupp om 576 personer, rekryterades bland kontorsanställda i 2 statliga verk samt från en administrativ enhet på ett landsting. Kontrollgruppen omfattade allt från avdelningschefer till receptionister. Typiska arbetsuppgifter för denna grupp var datainsamling, handläggning, bokföring, registrering, marknadsföring samt programmering/systemutveckling. Mycket av arbetet skedde vid datorer. Exponering för luftföroreningar bedömdes vara låg för kontrollgruppen. Könsfördelningen i den exponerade gruppen var jämn, 52 % kvinnor och 48 % män. Kvinnornas andel i de olika företagen varierade mellan 47 och 60 %. Medelåldern för gruppen var 41 år (21-61 år). I snitt hade man arbetat på nuvarande arbetsplats i 9,6 år (<1-43 år) medan man haft sina nuvarande arbetsuppgifter i 6,7 år (<1-41 år). Fördelningen rökare, före detta rökare samt de som aldrig rökt var 24 %, 21 % respektive 55 % (Tabell 3 sid.18). Könsfördelningen i kontrollgruppen var 39 % kvinnor och 61 % män. Medelåldern för denna grupp var 46 år (21-65 år). I snitt hade man arbetat på nuvarande arbetsplats i 14,3 år (<1-37 år) medan man haft sina nuvarande arbetsuppgifter i 10,3 år (<1-46 år). Fördelningen rökare, före detta rökare samt de som aldrig rökt var 12 %, 24 % respektive 64 %. Det förelåg även en viss skillnad i övriga bakgrundsvariabler mellan den exponerade gruppen och kontrollgruppen Frågeformulär om arbete och symtom I anslutning till de exponeringsmätningar som genomfördes delades ett frågeformulär ut till den exponerade gruppen med frågor om arbetet, rökvanor, exponering för luftföroreningar i arbetet och på fritiden samt frågor om symtom från övre- och nedre luftvägar och eksem på händer och i ansikte (bilaga 1). Kontrollgruppen fick besvara ett frågeformulär som, bortsett från frågor om arbete med lödning, var identisk med den exponerade gruppens frågeformulär (bilaga 2).

8 8(33) Då enkätfrågor om ansiktseksem inte tidigare använts i liknande enkätstudier, inbjöds samtliga som svarat ja på frågan om ansiktseksem och som arbetade på företag C och E (tabell 13 sid. 28) till en klinisk undersökning på hudkliniken USÖ. Frågeformuläret besvarades av 531 personer på elektronikföretagen (den exponerade gruppen) vilket innebar en total svarsfrekvens för de 5 företagen på 81 % (73-98 %). Kontrollerna utgjordes av 412 personer, svarsfrekvens 72 %. (Tabell 2 sid. 18). 4.3 Provtagning och analys Mätningarna har genomförts i enlighet med Svensk standard SS-EN-689 Arbetsplatsluft- vägledning för bedömning av exponering för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi samt AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker. Exponeringsmätningarna genomfördes av mättekniker från Yrkes- och miljömedicinska kliniken i vissa fall i samarbete med personal från företagshälsovården. Provtagning av totaldamm har utförts enligt Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport Vid provtagning användes 25 mm cellulosaacetatfilter, porstorlek 0,8, och personburna konstant-flödespumpar, MSA Escort Elf med ett flöde av 2 l/min. Dammhalten bestämdes gravimetriskt. Metaller i damm analyserades med plasma - masspektrometrisk teknik (ICP-MS). Analyserna utfördes på Yrkes- och miljömedicinska klinikens laboratorium, Örebro. Provtagning av aldehyder utfördes med DNF- impregnerat silikagel (Sep Pak ) kopplad till personburna konstantflödespumpar med ett flöde av 0,5 l/min. Proven analyserades med vätskekromatografi -UV- detektor enligt Arbetarskyddsstyrelsens metod Analysen utfördes på Yrkes- och miljömedicinska klinikens laboratorium i Örebro enligt ackrediterad metod. Vid provtagning av hartssyror användes 25 mm cellulosaacetatfilter personburna konstantflödespumpar med ett flöde av 2 l/min. Hartsyrorna detekterades gaskromatografiskt med masselektiv detektor. Analys av hartssyror utfördes av Åbo regioninstitut för arbetshygien Finland. Provtagning av flyktiga organiska ångor (TVOC) skedde i arbetstagarnas andningszon med pumpad provtagning och tenaxadsorbent, flöde 0,2 liter per minut. Kvalitativ och kvantitativ analys utfördes med GCMS teknik (gaskromatografi-masspektrometri) på Yrkes- och miljömedicinska klinikens laboratorium i Örebro. Bromerade flamskyddsmedel provtogs på 37 mm milliporfilter med en högflödespump STL och ett flöde av cirka 20 l/min. Analysen utfördes på Alcontrol AB Nyköping med GC-MS-teknik.Med undantag för isocyanater, som provtogs under 15 minuter, genomfördes samtliga prov under hela skift. Parallellt med exponeringsmätningarna genomfördes mätningar med en dammätare, Personal DataRAM, Thermo Andersen USA, som mäter och lagrar dammhalter över tid samt mätningar med en nanopartikelmätare, P-Trak Partikelräknare, TSI Incorporated USA, som likaså mäter och registrerar partikelmängden över tid. 4.4 Hygieniska gränsvärden För bedömning av uppmätta halter gjordes jämförelser med hygieniska nivågränsvärden. För organiska syror, TVOC, vissa aldehyder samt lågmolekylära isocyanater saknas fastställda svenska gränsvärden. För de lågmolekylära isocyanaterna, isocyansyra (ICA) och metylisocyanat (MIC), tillämpas gränsvärden baserade på

9 9(33) metylenbisfenylisocyanat (MDI):s gränsvärde (AFS 2000:3 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar). 4.5 Statistiska metoder Skillnader i symtomförekomst mellan exponerade och kontroller analyserades med 2 -test, liksom samband mellan symtom och kön, sysselsättning (montör, reparatör och lödmaskinsoperatör), tid med nuvarande arbetsuppgifter, hur stor del av arbetstiden som ägnas åt lödning respektive hur stor del av denna tid som utsug används. Vid analys av frågor om huruvida man relaterar symtomen till arbetsplatsen användes en logistisk regressionsmodell där rökning, ålder och kön fanns med vid sidan av exponering (exponerad/oexponerad). Eftersom det var totalundersökningar på respektive företag har inga test eller konfidensintervall beräknats för skillnader mellan dessa, utan endast deskriptiv statistik. 5. Resultat 5.1 Frågeformulär Den största skillnaden mellan exponerade och kontroller vad beträffar förekomst av luftföroreningar i arbetsmiljön och på fritiden var av naturliga skäl förekomst av lödrök på arbetsplatsen. De exponerade angav även i högre utsträckning än kontrollerna regelmässig exponering för gaser, lösningsmedel samt andra kemikalier i sin arbetsmiljö (Tabell 4 sid. 19). Det förelåg ingen statistiskt signifikant skillnad mellan exponerade och kontroller vad gäller rapporterade symtom. (Tabell 5 9 sid ). Mer än hälften i båda grupperna, 59 respektive 55 % hade under det senaste året haft anfall av nästäppa, kliande eller rinnande näsa och/eller nysningar medan 21 % i båda grupperna rapporterade besvär med näsblödning de senaste 12 månaderna. Det var 5 respektive 3 % som hade haft astmaanfall under de senaste året medan 25 respektive 18 % rapporterade torrhosta. Det var14 respektive 12 % som rapporterade att de har eller har haft handeksem medan motsvarande siffror för ansiktseksem var 10 respektive 11 %. Trots att symtomen inte skiljde sig mellan grupperna rapporterade den exponerade gruppen i statistiskt signifikant högre utsträckning än kontrollgruppen att det förekom arbetsuppgifter som utlöste besvär från övre luftvägar och handeksem samt att besvären minskade under veckoslut och annan längre ledighet. De exponerade angav dessutom i högre utsträckning än kontrollgruppen att dessa besvär debuterat efter det att man börjat med nuvarande arbetsuppgifter. För frågorna om ansiktseksem förelåg däremot ingen signifikant skillnad (Tabell 1).

10 10(33) Tabell 1 Resultaten av en logistisk regression över frågorna om hur symtomen kopplas till arbetsplatsen och arbetsuppgifterna korrigerad för rökning, ålder och kön Fråga Antal OR 95 % CI Svarat ja på frågan om nästäppa, kliande eller rinnande näsa senaste 12 månaderna. Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser nästäppa Hade du besvär med nästäppa innan du började nuvarande arbete Minskar besvären av nästäppa under veckosluten Minskar besvären av nästäppa under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (> 1 vecka) Kontroller Exponerade 239 5,20 2,80 9,63 Kontroller Exponerade 225 2,89 1,83 4,54 Kontroller Exponerade 227 2,68 1,62 4,43 Kontroller Exponerade 231 5,16 3,21 8,28 Svarat ja på frågan om näsblödning senaste 12 månaderna Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser näsblödning Hade du besvär med näsblödning innan du började nuvarande arbete Minskar besvären av näsblödning under veckosluten Minskar besvären av under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (> 1 vecka) Kontroller 75 1 Exponerade 81 4,28 1,07 17,23 Kontroller 69 1 Exponerade 75 3,53 1,67 7,47 Kontroller 66 1 Exponerade 73 3,12 1,31 7,45 Kontroller 68 1 Exponerade 75 3,16 1,40 7,13 Svarat ja på frågan om handeksem Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser handeksem Har handeksem debuterat efter att du börjat med nuvarande arbetsuppgifter Blir handeksemet bättre under semestern eller annan ledighet (> 1 vecka) När är handeksemet som värst Arbete/hemma fritid (referens) Kontroller 46 1 Exponerade 60 2,69 0,96 7,53 Kontroller 35 1 Exponerade 43 2,39 0,80 7,16 Kontroller 43 1 Exponerade 60 5,61 2,01 15,68 Kontroller 24 1 Exponerade 24 32,54 4,40 240,60 Svarat ja på frågan om ansiktseksem Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser ansiktseksemet Har ansiktseksem debuterat efter att du började med nuvarande arbetsuppgifter Blir ansiktseksem bättre under semestern eller annan ledighet (> 1 vecka) När är ansiktseksem som värst Arbete/hemma fritid (referens) Kontroller 41 1 Exponerade 45 1,09 0,34 3,55 Kontroller 37 1 Exponerade 38 3,76 1,24 11,37 Kontroller 38 1 Exponerade 40 2,75 0,98 7,38 Kontroller 18 1 Exponerade 22 11,90 0,78 180,85

11 11(33) I tabell (sid ) framgår svarsfrekvensen för symtomfrågorna fördelade på de 5 företagen. Frekvensen symtom inom den exponerade gruppen varierade inte nämnvärt med avseende på kön, sysselsättning (montör, reparatör eller lödmaskinsoperatör), hur länge man arbetat med nuvarande arbetsuppgifter eller hur stor del av tiden man använder utsug när man löder. I medeltal 59 % bland de exponerade på de 5 företagen (52 69 %) rapporterade att de under de senaste 12 månaderna hade haft besvär från övre luftvägarna i form av nästäppa eller kliande rinnande näsa. Av de med arbetsrelaterade symtom angav 32 % att de observerat arbetsuppgifter som utlöst dessa symtom, men skillnaden mellan de olika företagen var stor, från 13 % (företag B) till 52 % (företag E). Den faktor som oftast angavs som utlösande faktor var manuell lödning. Andra faktorer som angavs i enstaka fall var limning med cyanoakrylatbaserat lim, borstning av kretskort samt rengöring med isopropanol. Näsblödning de senaste 12 månaderna rapporterades av 21 % av lödoperatörerna. Av de som rapporterade näsblödning uppgav 14 % att det förekom arbetsmoment som utlöste dessa symtom. Även beträffande näsblödning var det främst manuell lödning som angavs som utlösande faktor. En tydlig skillnad i förekomst av handeksem förelåg mellan företagen. Företag A rapporterade mest symtom (22 %) medan företag C rapporterade minst symtom (8 %). Även beträffande ansiktseksem förelåg en tydlig skillnad. Företag A rapporterade mest symtom (14 %) medan företag D rapporterade minst symtom (3 %). Det var 20 personer med ansiktseksem som kallades för undersökning. Av de kallade deltog 13 personer och bland dessa hade fyra personer inget eksem och hade heller aldrig haft eksem. Hos fyra personer ställdes diagnosen atopiskt eksem och tre personer uppvisade ett seborroiskt eksem. Hos övriga två individer var genesen till ansiktseksemet oklar. De som ägnade mer än halva arbetstiden åt lödning rapporterade mer besvär från övre luftvägarna jämfört med de som lödde mindre än 50 % av tiden, OR (korrigerad för arbetstid och tid med utsug) 1,8 KI 1,17 2,79 (p=0,008). Som framgår ur tabell (sid ) förelåg en tämligen stor skillnad mellan de olika företagen vad beträffar arbetsförhållanden och arbetsplatsfaktorer. Inte minst gäller det hur stor del av arbetsdagen man ägnar åt lödning. På samtliga företag användes i hög utsträckning punktutsug vid manuell lödning. Däremot förelåg en väsentlig skillnad i vilket system som användes och om man använde kombinationer av utsug. I företag A använde endast 4 % utsug i lödpennan mot i medeltal 82 % för övriga företag. Företag A var också det företag med minst andel kombinationsutsug och också det enda företag som filtrerade luften från utsuget och återförde denna till lokalen. Övriga företag var utrustade med separata ventilationssystem för utsug av lödrök. Vidare kan man konstatera att man på de företag där man ägnade mesta tiden åt lödning också använde utsugen i större utsträckning. Det var 12 % av de svarande som uppgav att de utför service och underhåll av våglödmaskiner, av dessa ägnade sig 76 % åt detta högst några gånger/månad.

12 12(33) 5.2 Exponeringsmätningar Resultaten från exponeringsmätningarna framgår i detalj ur tabell 18 (sid. 33). Resultaten av mätningarna, oavsett agens, visar på genomgående låga halter på samtliga företag. I de flesta fall låg halterna i luft under detektionsgränsen för de metoder som användes för provtagning och analys. Samtliga prov med detekterbara halter låg långt under gällande hygieniska gränsvärden. Det förelåg ingen skillnad i exponering mellan montörer och reparatörer. Samtliga prov på aldehyder visade spår av formaldehyd. Acetaldehyd och nonanal detekterades i merparten av proven medan bensaldehyd och dekanal förekom i hälften av proven. Summa aldehyder varierade mellan 3 och 24 µg/m 3 för de olika proven, vilket motsvarar 4 % av gränsvärdet för formaldehyd. I 25 % av de prov som togs på isocyanater detekterades isocyansyra (ICA). Halterna varierade mellan 1 och 3 µg/m 3. Övriga isocyanater låg under detektionsgränsen för metoden. Då 7 av 10 prov för bestämning av flyktiga organiska föreningar, TVOC, blev överbelastade vid provtagningen är halterna i dessa således en underskattning av exponeringen. Analys av ingående komponenter i dessa prov visade på stor variation mellan de olika företagen. Ofta kunde ingående komponenter i de rengöringsmedel som användes detekteras. I de flesta prov detekterades toluen och isopropanol. Toluen var det enskilda ämne som förekom i störst omfattning i de olika proven. De luftprov som togs för att studera förekomst av bromerade flamskyddsmedel visade genomgående låga summahalter, 0,07 0,42 ng/m 3. De kongener som återfanns i samtliga prov var 2,2,4,4-TeBDE samt 2,2,4,4,6-PnBDE. I något prov återfanns 2,2,4,4,5-PnBDE respektive 1,2,4,6-Tribromfenol. Mätningarna av damm och partikelhalt i andningszon med DataRam respektive P-Trak visade genomgående låga medelnivåer men avslöjade förekomst av korta moment med relativt höga damm- och partikelhalter (Fig. 1 och 2).

13 13(33) Dammätning med DataRam vid lödning på mönsterkort med punktutsug mg/m³ 0,5 Medelvärde: 0,01 mg/m 3 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, :30 07:00 07:30 08:00 08:30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 12:30 13:00 klockslag Ur figur 1 framgår ett exempel på hur dammhalten i andningszon, mätt med DataRam, varierar över tid och att det trots att lödpennan är försedd med utsug kan förekomma korta moment med relativt höga halter jämfört med medelhalten över mätperioden. Nanopartiklar i andningszon vid reparationslödning med utsug övre gräns för instrumentet bakgrund ca 7000 partiklar/cm³ nanopartiklar/cm³ :36:43 15:37:26 15:38:10 15:38:53 15:39:36 15:40:19 15:41:02 15:41:46 15:42:29 15:43:12 klockslag Ur figur 2 framgår ett exempel på hur antalet partiklar i andningszon, mätt med P- track partikelräknare, varierar över tid och att det, trots att lödpennan är försedd med utsug kan förekomma moment med ~100 gånger fler partiklar än bakgrundsnivån i lokalen.

14 14(33) 6. Diskussion Denna tvärsnittsundersökning av 531 lödoperatörer och 412 kontorsanställda kontroller visade ingen större skillnad i förekomst av symtom från hud och luftvägar. Dessa fynd överensstämmer med tidigare fynd i en Irländsk studie (Courtney 1984). Däremot var det signifikant fler i den exponerade gruppen som kopplade sina symtom till arbetsplatsen. Den skillnad som förelåg i ålder, könsfördelning samt rökvanor mellan grupperna kunde inte förklara denna skillnad. Tiden man ägnar åt manuell lödning var avgörande för rapporteringen av luftvägsbesvär bland de exponerade. Detta förhållande har även noterats i en tidigare studie från England (K. Palmer 1997). En statistisk signifikant skillnad förelåg mellan de som ägnade >50 % av dagen åt lödning och övriga, vilket antyder att inte bara förekomst av exponeringstoppar utan även hur ofta man exponeras för dessa kan vara av betydelse vid besvärsrapportering. Att kolofonium kan förorsaka allergiskt kontakteksem är välkänt (Färm G. 1998). Det är dock inte känt hur vanligt förekommande kontaktallergiskt eksem mot kolofonium är inom elektronikindustrin. Denna studie påvisade inga signifikanta skillnader i förekomst av handeksem mellan deltagare från elektronikindustrin och kontorsarbetare. Ett av företagen hade dock en jämförelsevis hög frekvens handeksem men denna kunde inte förklaras av olikheter i kön, typ av lödning eller hur stor del av tiden man använde utsug. Att man ändå rapporterade mer arbetsrelaterade handeksem i den exponerade gruppen talar för att hantering av och exponering för lödprodukter skulle kunna ha en betydelse för att utlösa symtom. Det var ingen större skillnad mellan de produkter som användes på de olika företagen och det är därför svårt att uttala sig om de enskilda produkternas betydelse för skillnader i besvärsrapportering mellan de olika företagen. Att lödoperatörerna rapporterade ganska många arbetsrelaterade symtom samtidigt som deras totala besvärsfrekvens inte skiljde sig från kontrollerna kan te sig motsägelsefullt. En förklaring kan vara att personer med benägenhet för allergiska besvär undviker arbeten som i likhet med lödoperatörernas innebär risk för slemhinneirriterande exponering. En liknande förklaring kan vara att vissa personer med arbetsrelaterade besvär omplacerats eller sökt mindre exponerade arbeten. Att det kan ha förelegat en sådan hälsoselektion bland lödoperatörerna stöds av det faktum att de exponerade nästan genomgående rapporterar något lägre frekvens symtom tydande på att allergi eller överkänslighet är relaterade till uppväxttid eller säsong. Slutsatsen måste således bli att lödoperatörerna i viss utsträckning utvecklat arbetsrelaterade symtom samtidigt som de utgör en hälsoselekterad grupp. Vilken typ av teknik som används som punktutsug för lödrök tycks, möjligen med undantag för handeksem, inte spela någon avgörande roll för besvärsrapportering. Lödoperatörerna på det företag där endast 4 % angav att de använt utsug i lödpennan rapporterade dubbelt så mycket handeksem, 22 % mot 11 % i medel på de övriga 4 företagen där 82 % använde utsug i lödpennan. Sambanden mellan symtom och olika mått på exponering var tämligen svaga med undantag för exponeringstidens längd där ett tydligt samband med besvärsfrekvens kunde observeras. Frågan är då om frågeformulärets skattningar av exponeringen är fullt tillförlitlig. Möjligen har frågorna i formuläret inte fångat upp väsentliga aspekter av

15 15(33) exponeringen. En brist i frågornas validitet vad avser symtom kunde påvisas med den begränsade kliniska undersökningen av 13 personer som i frågeformuläret uppgett ansiktseksem. Där 4 av dessa inte hade eksem, 7 personer icke arbetsrelaterade eksem och hos övriga 2 var orsaken till ansiktseksemet oklar. I inget av dessa fall kunde således arbetsrelation påvisas. De mätningar som genomförts visar genomgående mycket låga nivåer av de luftföroreningar som studerats. De mätmetoder som normalt används för att beskriva exponeringar i relation till hygieniska gränsvärden är dock sannolikt alltför trubbiga för att beskriva exponeringar i lågdosområdet. Att fästa mätutrustningen på operatörens krage beskriver inte alltid på ett bra sätt exponeringssituationen, vilket antyds av de mätningar som genomfördes med datalagrande instrument. Dessa mätningar visade att halten damm och mängden fina partiklar i andningszon kunde variera kraftigt över tid och med flera tiopotenser överstiga bakgrundnivåerna trots att punktutsug användes. Studier på effektiviteten av utsug för lödrök visar att effektiviteten snabbt avtar med avståndet från källan. Dessutom är utsug i lödpennan endast effektiv i själva lödögonblicket och kan inte ta upp den rök som blir kvar efter det att lödpennan flyttats. Effektiviteten påverkas även av lufthastigheten i utsuget. Slangen till utsuget i lödpennan sätts lätt igen av flussmedlen i röken vilket påverkar flödena och det krävs därför kontinuerligt underhåll. Ett för lågt flöde ger dålig infångning av lödrök medan ett för högt flöde kyler spetsen på lödpennan med ett dåligt resultat som följd (Johnson 1998, Pengelly 1998). Det säkraste sättet att erhålla kontroll av lödrök över hela arbetsytan kräver andra system som bygger på tryck och sug ventilation (push pull ventilation), ett system som fodrar mindre underhåll och lägre luftflöden (Watson 2001). Ytterligare studier skulle krävas för att bedöma effekten av kombinationsutsug. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att exponeringen för luftföroreningar vid lödning inom elektronikindustrin är låg, bråkdelar av gällande hygieniska gränsvärden, under förutsättning att man använder sig av någon form av utsug. Lödoperatörer riskerar dock arbetsrelaterade besvär från hud- och luftvägar särskilt efter långa lödningstider och frekventa exponeringstoppar. Effektiva utsug för lödrök är avgörande för att minska exponeringen. Gängse mätmetoder som skattar tidsvägd medelexponering förefaller vara otillräckliga för en tillförlitlig bedömning av besvärsrisken och därför bör mätstrategin utformas så att den även fångar in förekomst av exponeringstoppar. 7. Tack Vi vill tacka samtliga deltagande företag för deras medverkan i studien. Ett stort tack även till mättekniker Birgitta Linder och Helena Arvidsson för deras arbete i fältfasen samt överläkare Carl Göran Ohlson för värdefulla synpunkter på rapporten.

16 16(33) 9. Referenser Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport 1030 "Bestämning av formaldehyd i luft" med vätskekromatografi Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport 1010 "Provtagning av totaldamm och respirabelt damm" Arbete och Hälsa 2001:19 Vetenskapliga underlag för hygieniska gränsvärden 22 Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2000:3: Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2000:4 Kemiska arbetsmiljörisker. Barrett C. D., Belk H. D. Blood Lead Study of Long Term Hand Soldering Operators. Journal of Occup. Medicin Vol. 19; No 12 pp Baur X. Et al. Respiratory and other hazards of isocyanates. Int. Arch Occup. Environ Health 1994;66: Burge P.S., Harries M. G., O Brien I. M., Pepys J.: Respiratory disease in workers exposed to solder flux fumes containing colophony (pine resin) Clinical Allergy 1978 Vol Burge P.S., Perks W., O Brien I. M., Hawkins R., Green M.: Occupational asthma in an electronics factory Thorax Vol 34 pp Courtney D., Merrett J. D. Respiratory symptoms and lung function in a group of solderers British Journal of Industrial Medicine Vol 41: pp Fawcett I. W., Newman Taylor A. J., Pepys J.: Asthma due to inhaled chemical agentsfumes from Multicore soldering flux and colophony resin. Clinical Allergy Vol. 6, pp Färm G. Contact Allergy to Colophony. Clinical and Experimental Studies with Emphasis on Clinical Relevance. Acta DermVenereol 1998, Suppl 201 Goh CL, Ng SK. Airborne contact dermatitis to colophony in soldering flux. Contact Dermatitis 1987;17:89-91 Hausen BM, Krohn K, Budianto E. Contact allergy due to colophony (VII). Sensitizing studies with oxidation products of abietic and related acids. Contact Dermatitis 1990;23: Johnson A. E., Brown R. C.: Measurement of the Performance of Air Cleaners Against the Particulate Element of Rosin-based Solder Flux Fume Ann. Occup. Hyg. Vol. 42,No. 8 pp

17 17(33) Karlberg A-T, Bergstedt E, Boman A, Bohlinder K, Lidén C, Nilsson JLG, Wahlberg JE. Is abietic acid the allergenic component of colophony? Contact Dermatitis 1985;13: Karlberg A. T. et al Hydrogenation reduces the allergenicity of colophony (rosin) Contact Dermatitis 19: Kemikalieinspektionen: Rapport av ett regeringsuppdrag: Bromerade flamskyddsmedel Förutsättningar för ett nationellt förbud 2002 Koh D., Foulds I. S., Aw T.C. Dermatological hazards in the electronics industry. Contact Dermatitis 1990;22:1-7 Lee H.S., Koh D., Chia H. P., Phoon W. H.: Symptoms, Lung Function, and Diurnal Variation in Peak Expiratory Flow Rate Among Female Solders in the Electronics Industry Am. Journal of Industrial Medicine Vol 26, pp Palmer K., Crane G.: Respiratory disease in workers exposed to colophony solder flux fumes: Continuing healt concerns. Occup. Med Vol. 47, No 8, pp Pengelly M. I., Foster R. D., Groves J. A., Ellwood P. A., Turnbull G. B., Wagg R. M.: An investigation into the composition of solder fume. Ann.occup. Hyg., No 5, pp Pengelly I., Grovea J., Simpson A., Northage C.: Workplace Exposure to Rosin-based Solder Flux Fume During Hand Soldering. Ann.Occup. Hyg., Vol. 42 No 5, pp Perks W. H., Burge P. S., Rehahn M., Green M.: Work-related respiratory disease in employees leaving an electronics factory Thorax Vol 34 pp Sahdra S, Foulds I. S., Gray C. N. Identification of contact allergens In unmodified rosin using a combination of patch testing and analytical chemistry techniques. Br J Deramatol 1996;134: Smith A. J., Groves J., Northage C., Ogunbiyi A. O.: Rosin-Based soleder flux fume. Criteria dokument for an occupational exposure limit. Health & safety Executive UK 1997 SCB s Företagsregister 2003 Svensk standard (Europastandard) SS-EN-689 Arbetsplatsluft vägledning för bedömning av exponering för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi Watson S. I., Cain J. R., Cowie H., Cherrie J. W.: Development of a Push- Pull Ventilation System to Control Soldering Fume Ann.Occup. Hyg., Vol. 45 No 8, pp Widström L. Contact allergy to colophony in soldering flux. Contact Dermatitis 1983;9:

18 18(33) 10. Resultattabeller Tabell 2 Svarsfrekvens för exponerade och kontrollgrupp Företag Antal utdelade formulär Antal svar Svar i % A B C D E Total Kontrollgrupp Tabell 3 Fördelning av bakgrundsvariabler bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade n=531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Ålder, klasser , , , , , , , ,4 Ej svar 33 - Kön Man , ,1 Kvinna , ,9 Ej svar 33 - År på nuvarande arbetsplats , , , , , ,8 Ej svar År med nuvarande arbetsuppgifter , , , , , ,0 Ej svar Arbetstid, timmar , , , ,4 Ej svar 19 7 Rökvanor Icke rökare , ,6 Fd rökare , ,9 Rökare , ,5 Ej svar 37 11

19 19(33) Tabell 4 Bakgrundsvariabler. Exponering för luftföroreningar i miljön Damm (sten, trä, textil m.m.) arbete Damm (sten, trä, textil m.m.) fritiden Exponerade n=531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent , ,0 Nej , ,0 Ej svar , ,5 Nej , ,5 Ej svar Tobaksrök (passiv rökning) arbete Tobaksrök (passiv rökning) fritiden Rök (svetsrök, lödrök m.m.) arbete Rök (svetsrök, lödrök m.m.) fritiden 42 9,4 11 2,8 Nej , ,2 Ej svar , ,1 Nej , ,9 Ej svar ,0 2,5 Nej 67 13, ,5 Ej svar ,5 3,8 Nej , ,2 Ej svar Motoravgaser arbete 7 1,6 9 2,3 Nej , ,7 Ej svar Motoravgaser fritiden 94 22, ,2 Nej , ,8 Ej svar Gas och lösningsmedel (ammoniak, thinner, tri m.m.) arbete Gas och lösningsmedel (ammoniak, thinner, tri m.m.) fritiden ,2 1,3 Nej , ,7 Ej svar ,6 6 1,6 Nej , ,4 Ej svar Andra kemikalier arbete ,7 1,3 Nej , ,7 Ej svar Andra kemikalier fritiden 11 2,8 5 1,3 Nej , ,7 Ej svar

20 20(33) Tabell 5 Fördelning av besvär från övre luftvägar bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade=531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Har du någon gång haft anfall av nästäppa, kliande eller rinnande näsa och/eller nysningar de senaste 12 månaderna? , ,7 Nej , ,3 Ej svar 13 4 Är besvären relaterade till en viss årstid? 60 20, ,1 Nej , ,9 Ej svar Har du haft dessa besvär när du inte varit förkyld? , ,4 Nej 61 20, ,6 Ej svar 8 8 Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser dessa besvär? 86 31,5 17 8,5 Nej , ,5 Ej svar Minskar besvären under veckosluten? 99 37, ,8 Nej , ,2 Ej svar Minskar besvären under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? , ,0 Nej 95 35, ,0 Ej svar Hade du dessa besvär innan du började nuvarande arbete? 58 22, ,5 Nej , ,5 Ej svar 43 29

21 21(33) Tabell 6 Fördelning av besvär med näsblödning bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade =531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Har du haft näsblödning någon gång de senaste 12 månaderna? , ,3 Nej , ,7 Ej svar 21 4 Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser dessa besvär? 13 14,4 3 3,8 Nej 77 85, ,2 Ej svar 17 8 Minskar besvären under veckosluten? 37 44, ,2 Nej 47 56, ,8 Ej svar Minskar besvären under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka) 57 65, ,6 Nej 30 34, , Hade du dessa besvär innan du började nuvarande arbete? 26 29, ,7 Nej 61 70, ,3 Ej svar Ej svar 20 16

22 22(33) Tabell 7 Fördelning av besvär från nedre luftvägar bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade =531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Har du haft något astmaanfall under de senaste 12 månaderna? 26 4,9 14 3,4 Nej , ,6 Ej svar 5 2 Har du fått diagnosen astma av läkare? 39 7,5 30 7,4 Nej , ,6 Ej svar 10 8 Använder du för närvarande någon medicin (spray, inhalationspulver eller tabletter) mot astma? 37 7,1 26 6,4 Nej , ,6 Ej svar 9 8 Har du vaknat med anfall av andnöd vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna? 31 6,0 16 4,0 Nej , ,0 Ej svar 14 7 Har du haft attacker av feber eller frossa, som verkar ha samband med Ditt arbete och 16 3,1 8 2,0 Nej , ,0 Ej svar 14 9 Brukar du ha torrhosta (hosta utan upphostning)? , ,0 Nej , ,0 Ej svar Om JA, har du torrhosta minst 3 månader sammanlagt om året? 32 27, ,4 Nej 85 72, ,6 Ej svar 10 9 Brukar du hosta upp slem (upphostning)? , ,4 Nej , ,6 Ej svar Om JA, hostar du upp slem under minst 3 månader sammanlagt på året? 39 37, ,2 Nej 66 62, ,8 Ej svar 6 6

23 Tabell 8 Fördelning av hudbesvär- händer bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade =531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Har du haft eksem som barn? 74 14, ,0 Nej , ,0 Ej svar 11 5 Har du ofta torr och narig hud på händerna? , ,2 Nej , ,8 Ej svar 6 9 Har du eller har du haft handeksem? 75 14, ,5 Nej , ,5 Ej svar 12 4 Har handeksem debuterat efter du börjat med nuvarande arbetsuppgifter 23 48,9 9 25,7 Nej 24 51, ,3 Ej svar Har du under de senaste 12 månaderna vid något tillfälle haft handeksem? 44 60, ,0 Nej 29 39, ,0 Ej svar 2 1 Har du av läkare fått diagnosen handeksem? 33 47, ,3 Nej 36 52, ,7 Ej svar 6 3 Har du blivit testad hos hudläkare med anledning av handeksemet? 23 32, ,0 Nej 48 67, ,0 Ej svar 4 1 Blir handeksemet bättre under semester eller annan ledighet (längre än 1 vecka)? 39 60, ,6 Nej 26 40, ,4 Ej svar 10 8 Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser handeksemet? 23 34,8 8 17,4 Nej 43 65, ,6 Ej svar 9 5 När är handeksemet värst? Hemma 2 7, ,2 På arbetet 24 92,3 9 37,5 Fritiden 2 8,3 Ej svar (33)

24 24(33) Tabell 9 Fördelning av hudbesvär- ansikte bland exponerade och kontrollgrupp Exponerade =531 Kontroller n=412 Antal Procent Antal Procent Har du eller har du haft ansiktseksem? 54 10, ,2 Nej , ,8 Ej svar 14 3 Har ansiktseksem debuterat efter du börjat med nuvarande arbetsuppgifter 27 67, ,9 Nej 13 32, ,1 Ej svar 14 9 Har du under de senaste 12 månaderna vid något tillfälle haft ansiktseksem? 40 76, ,4 Nej 12 23, ,6 Ej svar 2 - Har du av läkare fått diagnosen ansiktseksem? 16 33, ,0 Nej 32 66, ,0 Ej svar 6 4 Har du blivit testad hos hudläkare med anledning av ansiktseksemet? 14 28, ,2 Nej 35 71, ,8 Ej svar 5 3 Blir ansiktseksemet bättre under semester eller annan ledighet (längre än 1 vecka)? 29 65, ,7 Nej 15 34, ,3 Ej svar 10 8 Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser ansiktseksemet? 12 24,0 8 19,5 Nej 38 76, ,5 Ej svar 12 8 När är ansiktseksemet värst Hemma 2 8,0 4 22,2 På arbetet 23 92, ,2 Fritiden 1 5,6 Ej svar 29 28

25 Tabell 10 Fördelning av besvär från övre luftvägar bland exponerade fördelat på företag Företag/Antal A/n=153 B/n=101 C/n=127 D/n=93 E/n=57 Har du någon gång haft anfall av nästäppa, kliande eller rinnande näsa och/eller nysningar de senaste 12 månaderna? 25(33) Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent 82 55, , , , ,7 Nej 66 44, , , , ,3 Ej svar Är besvären relaterade till en viss årstid? 18 24, ,8 9 15,5 9 15,5 7 21,9 Nej 57 76, , , , ,1 Ej svar Har du haft dessa besvär när du inte varit förkyld? 61 75, , , , ,9 Nej 20 24, , ,3 6 10,5 3 9,1 Ej svar Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser dessa besvär? 21 28,0 8 12, , , ,6 Nej 54 72, , , , ,4 Ej svar Minskar besvären under veckosluten? 30 41, , , , ,8 Nej 43 58, , , , ,3 Ej svar Minskar besvären under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 50 69, , , , ,8 Nej 22 30, , , ,9 8 24,2 Ej svar Hade du dessa besvär innan du började nuvarande arbete? 14 18, , , ,5 8 25,8 Nej 62 81, , , , ,2 Ej svar

26 Tabell 11 Fördelning av besvär med näsblödning bland exponerade fördelat på företag 26(33) Företag/Antal A/n=153 B/n=101 C/n=127 D/n=93 E/n=57 Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Har du haft näsblödning någon gång de senaste 12 månaderna? 27 18, , , ,0 8 14,8 Nej , , , , ,2 Ej svar Har du observerat någon arbetsuppgift som utlöser dessa besvär? 3 15,0 6 30,0 3 15,0 1 16,7 Nej , , ,0 5 83,3 Ej svar Minskar besvären under veckosluten? 7 33,3 6 37,5 8 44, ,2 4 66,7 Nej 14 66, , , ,8 2 33,3 Ej svar Minskar besvären under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka) 10 45,5 9 56, , ,6 6 75,0 Nej 12 54,5 7 43,8 5 27,8 4 17,4 2 25,0 Ej svar Hade du dessa besvär innan du började nuvarande arbete? 11 47,8 4 23,5 4 22,2 6 27,3 1 14,3 Nej 12 52, , , ,7 6 85,7 Ej svar