Miljömedveten produktutveckling

Transkript

1 Miljömedveten produktutveckling Per Collner INPRE -4 1 ( 10 )

2 Inledning Eftersom ingen med säkerhet kan veta hur mycket människan påverkar miljön här på jorden så borde alla ta det säkra före det osäkra och reflektera över sitt levnadssätt. Tänka mer på hur deras handlande påverkar omvärlden. Personligen tycker jag det är viktigt hur vi efterlämnar vår jord till våra barn och barnbarn. Jag intresserar mig för miljöfrågor, och försöker följa med i den vardagliga debatten om det. Min uppfattning är att vi människor påverkar miljön på ett negativt sätt som kommer ge sår som kommer ta många år att läka för vår natur. Det har uppriktigt sagt varit väldigt intressant att få lägga mycket tid till att inrikta sig på miljöfrågor under framtagandet av denna essä. Jag har lärt mig väldigt mycket och fått en större förståelse för ämnet. För att människorna på jorden ska kunna ha en så lite miljöpåverkan som möjligt krävs främst mer kunskap. Miljöfrågorna måste upp på den dagliga agendan. Även media måste ta sitt ansvar för att ge en större förståelse av jordens natur och hur ekologi fungerar. När jag bestämde mig för att jag ville skriva om hur en miljöanpassa produktutveckling ser ut började jag med att läsa Lina Hanssons Essä från 2006 års upplaga av denna kurs. Efter det fick jag inspiration om var jag kunde hitta mer information om ämnet. Jag började med att stapla upp några rubriker som jag ville inrikta min essä mot. Under arbetets gång har jag hittat nya områden som jag känt nödvändigt att ta med i detta arbete. Jag har börjat med att definiera problematiken i en bakgrund och sedan gått in och tittat närmare på några miljöprofilerade organisationer. Sedan har jag undersökt några nya och gamla verktyg man kan använda i ett miljöfokuserat produktutvecklingsarbete. Jag har även undersökt några miljöcertifieringar som finns. Under arbetet gång har jag även lagt in mina egna åsikter och kommentarer. Bakgrund Det ökade miljömedvetandet har blivit lite av en fluga de senaste veckorna. TV har vridit sitt fokus mot att nu göra matlagningsprogram där man får lära sig att laga mat som inte ska påverka omvärlden lika mycket. Tidningar skriver fler artiklar om hur man ska kunna köpa kläder som inte har åkt runt halva jorden för att värma din kropp. FN presenterade nyligen sin rapport om att det är i princip bevisat att människan har varit med och påverkat uppvärmningen av atmosfären de senaste åren. Rapporten säger att det med 90 % säkerhet är människan som är ansvarig för den globala uppvärmningen de senaste åren. Medeltemperaturen steg med 0,6 ± 0,2 grader Celsius under 1900-talet. Rapporten säger även att om medeltemperaturen stiger med ytterligare 2 grader så kommer 30 % av jordens fauna att dö ut och ställen som idag har en god börda börjar utvecklas mot öken. Medeltemperaturen är självklart mätt som ett medelvärde från hela jorden. Över vatten och hav är temperaturhöjningen mindre och över landområden är den högre. Som man kan se på bilden så har medeltemperaturen stigit mycket mer över Ryssland och Kanada än över havsområdena. 2 ( 10 )

3 Inblick i olika organisationers arbete för miljön. Jag har undersökt lite om tre organisationer som profilerar sig som extra miljötänkande. Dessa va Interaktiva Institutet, Tetra Pack och Mälardalens Högskola. Jag har självklart sett på vilket sätt de arbetar och hur de har valt att profilera sig för att bli sedda som miljömedvetna. Jag har även intresserat mig för vilka verktyg de arbetar efter. Självklart har jag kommenterat och granska deras tillvägagångssätt på ett kritiskt sätt. Det är tyvärr så att anledningen till att företag vill arbeta med miljövänligt arbete idag är inriktat på att var beredda ifall det kommer strängare regler i framtiden. Många företag sätter även likhetstäcken mellan att var effektiva och snåla på resurserna och att vara miljömedvetna. Det kan till viss del vara sant men det krävs ofta lite mer arbete tycker jag. Interaktiva institutet Interaktiva institutet är ett experimentellt IT-forskningsinstitut. Det finns på flera ställen i Sverige. I kursen Produktutveckling PK projekt fick vi möjlighet att få insyn i Interaktiva Institutets arbete i Eskilstuna. Här arbetar de med att ta fram produkter som skall minska människors påverkan på miljön. Deras mål är även att påverka konsumenten att leva mer miljövänligt. Då i synnerhet att minska sin energikonsumtion. Vissa av deras produkter var enbart produkter som passade in i montrar. Produkter som skulle väcka tankar bland besökarna om hur mycket energi de förbrukar till exempel. Andra av deras produkter var mer kommersiella produkter. Dessa produkter syftade ofta till att få människor att bli mer medvetna om sin energikonsumtion. Eftersom de bedriver forskning är det helt rätt att göra saker som inte alltig är innovationer som går att sälja på en öppen marknad. Men i vissa fall misslyckas de med att få fram produkter som uppfyller sitt syfte. De har till exempel gjort ett element som består av flera glödtrådslampor bakom en tonad glasruta. Elementet är en monterprodukt. Syftet var att visa på att det mesta av energin i en glödtrådslampa blir värme och endast lite blir ljus. Tyvärr var det ändå inte många som förstod tanken bakom utan tyckte att det var en smart idé att göra ett element av lampor. Visst är produkten fin och riktar blickarna till sig, men den kommunicerar inte riktigt sitt syfte. Syftet ät ju att visa att det finns bättre sätt att värma upp hem och hus på än via elektricitet. Vad som är ännu värre är under sommaren då det inte behövs värme så går största delen av energin till att värma upp lokalen istället för att lysa upp den. Har man dessutom air condition så måste man dessutom förbruka energi för att sen kyla ner loken som blir uppvärmd i onödan av en grödtrådslampa. Använder man istället en lågenergilampa går inte lika mycket energi till spillo. Tetra Pack Tetrapack är ett globalt företag inom process, förpackning och distribution av livsmedel. De arbetar i 165 länder med att utveckla effektiva, innovativa och miljöanpassade produkter till miljontals kunder. De skriver att miljöaspekterna alltid är en viktig del när de utvecklar nya produkter. De berättar på deras hemsida att de använder sig av livscykelanalyser för att se hur 3 ( 10 )

4 stor miljöpåverkan deras produkter kommer att ge, från att de tillverkas till att de skrotas. De poängterar att de inte vill kompromissa med funktion, säkerhet och pris. Antagligen är de rädda att någon kund ska tro att de skulle betala mer för Tetra Packs produkter än någon annans. Jag skulle hellre se att de t.ex. skryter med att deras produkter är dubbelt så miljövänliga som konkurrenternas med bara kostar 8% mer. Men för att det ska kunna hända måste det finnas ett större intresse bland konsumenterna att deras mjölk är förpackad i en miljövänligare förpackning. Dessutom så låser ett uttalande om att deras produkter inte kostar mer, dem från att göra för stora satsningar på miljöfrågor. Om man söker lite djupare så går det att hitta massor av små smarta miljövänliga lösningar som inte behöver kosta mer. det märks att de har tänkt både en och två gånger när det gör sina produkter. Till exempel så består kartongen i deras dryckesförpackningar av flera tunna skikt. Så istället för att bleka hela förpackningen så bleks bara de yttre skikten. I Sverige har dessutom Tetra Pack köpt grön miljömärkt el sedan De har även en miljöranking av sina leverantörer. Där de kan få grön, gul eller röd. Om leverantören klassas som röd behöver denne förbättra sitt miljöarbete. Har leverantören blivit klassad som gul så ska detta ses om en varning och uppmaning att förbättra sig. Är den klassad som grön har de ett bra miljöarbete med ständiga mål mot förbättringar. Tetra Pack verkar i en bransch som för mig är bilden av baksidan av vårat konsumtionssamhälle. Att köpa massor av produkter som man egentligen inte behöver som dessutom ger en massa sopor innan produkten är förbrukad. Många produkter lever på sina förpackningar. En parfym vore ingenting utan sin förpackning. Inom många branscher skulle det vara väldigt svårt att differentiera sig utan förpackning. Även om kunden gärna skulle köpa refillförpackningar, så säljer ändå vissa företag sina produkter i fina och onödiga förpackningar, just för att profilera sig. Tetra Packs slogan är protects what s good. De lever alltså även på att kunna göra förpackningar som klarar av att konservera varan bra. Med detta går det själklart att frakta varan längre. Tyvärr är frakten av varan den största miljöboven i livsmedelsindustrin. Mälardalens Högskola MDH arbetar efter Agenda 21-dokumentet. Det är en ett handlingsprogram för nästa århundrade dvs Deklaration fastställdes i samarbete mellan 181 stater. Dokumentet behandlar allt från att skydda atmosfären till att bekämpa fattigdom. MDH är miljöcertifierad enligt denna. Som student märker man det bl.a. genom att man får betala för sina utskrifter. Skolan säger att de har sparat in väldigt mycket papper på att införa det. Jag själv skriver gärna ut och läser på papper istället för att läsa långa texter på skärmen. När skolan införde detta fanns det inte lika bra datorskärmar som det gör idag. Så antagligen skulle inte folk skriva ut lite mycket idag även om det vore gratis. MDH skriver på sin hemsida att de ska verka för att ge sina anställda, studenter och andra samarbetspartners ökade kunskaper så att de har en förmåga att kritiskt analysera och prioritera de egna åtgärder som beaktar flera dimensioner på en hållbar utveckling. Frågan är vad de menar med att verka. Att köpa in miljöböcker till biblioteket ger ingen bred kunskap bland studenterna om hållbar utveckling. 4 ( 10 )

5 Det finns alltså mycket kvar att göra MDH behöver inte tvinga studenterna att gå kurser i miljömedvetenhet. Däremot skulle det vara bra om de kanske bakade in miljötänkande mer i vissa kurser. Det går även att sätta upp lappar i datasalarna att man gärna få stänga av skärmen när man går från en ganska tom datasal. Andra liknande enkla saker skulle ge eleverna en påminnelse om att även de måste hjälpa till i skolans arbete att hela tiden bli mer långsiktigt i sitt miljötänkande. Hur mycket papper förbrukas inte när eleverna sitter och antecknar under föreläsningarna. Låt oss säga att varje elev antecknar 6 sidor under en föreläsning. Om det är 30 elever i en klass blir det 240 sidor per lektionspass. Om läraren istället skulle ha skrivit ut det han skulle gå genom och dela ut det till eleverna skulle samma stoff få plats på två sidor på grund av att dataskriven text tar mycket mindre plats. Detta skulle ge en pappersbesparing på 66 %. Förutom det skulle det ge mer tid för studenten att koncentrera sig på vad läraren säger. Tyvärr måste då kanske skolan betala för det. Vissa lärare lägger ut sina Power Pionts på nätet så att eleverna han skriva ut dem. Detta är väldigt bra pedagogiskt sett eftersom då eleven kan läsa genom dem i förväg och kan ha dem med på föreläsningen. Men att lägga upp dem i PDF-format är inte så genomtänkt. Power Point är till för att presentera information på ett lättläst och tydligt sätt. Men att skriva ut dessa i samma format är inte så effektivt. En Power Point brukar vanligtvis innehålla några uppstaplade ord eller ett par meningar per sida. Fyra meningar per sida är inte så effektiv användning av papper. Även om man lyckas lägga fyra Power Point-sidor per pappersark blir det ändå en onödig ram runt all text. Bättre vore om läraren la ut det som står på Power Pointen i ett Word-dokument så kommer informationen att ta enbart en tiondel så mycket plats. Det finns även många lärare som vill att eleverna ska lämna in arbeten i pappersformat. Samtidigt finns det lärare som både tar in och rättar arbeten elektroniskt utan att förbruka ett enda papper. Så det är inte omöjligt att gå några steg närmare det papperslösa kontoret. Det är väldigt bra att MDH är miljöcertifierade men det känns som de gör fel saker. De har förbättrat källsorteringen. Men de har ändå inte märkt vad som händer med de övriga papperskorgarna. Det vore ju kanske inte rimligt att ha källsortering i varje klassrum. Det skulle räcka med att sätta en klisterlapp på de icke källsorterade papperskorgarna vad som händer med skräpet. Kommer skräpet gå till att eldas upp i ett fjärrvärmeverk eller kommer det bli ett sopberg? Bara det kan je motivering till att gå några steg extra för att slänga sitt skräp. Varför produktutveckla miljömedvetet? Vissa saker i produktutvecklingen är enklare att motivera än andra. Att göra en produkt som inte kräver lika mycket energi att tillverka är ju inte så svårt att hitta fördelar med. Energi kostar pengar. Elpriset kommer antagligen inte sjunka med tiden utan snarare stiga. Att se till materialspill i produktionen återanvänds är ju enkelt att se fördelarna med. Att låta eleverna betala sina utskrifter själva för att spara på papper är ju enkelt att motivera. Men hur motiverar man en dyrare produkt som påverkar miljön mindre. Hur får man kunden att betala mer för att företaget har använt grön el för att tillverka produkten? De företag som arbetar (underförstått, produktutvecklar) miljövänligt profilerar sig som miljövänliga. De höjer värdet på sitt varumärke genom att förknippas med att miljömedvetet tänkande. Ibland kan det räcka med att vara miljövänligast i en lortig bransch för att lyckas. 5 ( 10 )

6 Dock finns det nackdelar med att profilera sig som miljövänligt. Alla har väll läst om hur Vattenfall blir granskat bara för att de profilerar sig som miljövänliga. Hade de inte gjort det hade de inte blivit samma uppståndelse. Visst är det dumt att som statligt företag - ska vara förebild i elbranschen - investera i tysk kolkraft. På sätt och vis får de skylla sig själva. Men de vill ju även investera i ny teknik att lagra koldioxiden under marken efteråt. Detta lyfts inte fram i media tyvärr. Att få negativ publicitet på grund av att företaget har en tydlig miljövänlig profil kan avskräcka andra företag från att bli allt för uttalat miljövänliga. I detta fall har media ansvaret för att även lyfta fram del positiva delarna av företagets arbete. Att visa på att Vattenfall ändå är mycket mer miljövänliga än många av sina konkurrenter. För att profilera sitt företag som miljömedvetet eller sälja miljömärkta produkter behövs förutom kunskaper om hur andra organisationer gjort sitt arbete, även verktyg. Verktyg Jag har undersökt olika verktyg som man kan använda som hjälp för att arbeta mer miljömedvetet. Kravspecifikation Vid framtagandet av kravspecifikation bör man då tänka på produktens livscykel. Man bör ta nya saker i beaktande. Saker som kan vara viktiga att tänka på då är produktens livslängd, underhållsmöjligheter och service. När man ska ta fram de miljömässiga bitarna i kravspecifikationen bör man alltså gå genom vad som sker under livscykelns olika faser. Tillverkning ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Det måste vara enkelt att återvinna den när den är förbrukad. Vill man ha någon miljömärkning på varan? Har det funnits en tidigare produkt kan den undersöka för att få fram kraven för den nya. Undersökningen av den gamla produkten kan senare även underlätta för att ta fram en livscykelanalys. LCA Life Cykle Assessment - Livscykelanalys Livscykelanalys handlar om, precis som det låter, att undersöka vad som händer med produkten under hela dess livscykel. Man bör gå genom vad som händer under tillverkningsfasen. Vilka material som används under tillverkningsfasen och hur mycket som förbrukas. Det bör undersökas vad som händer under brukstiden av produkten. Efter det ska man försöka uppskatta vad som kommer hända när produkten är uttjänt. Vad kommer hända med avfallet? Går det att källsortera den? Man ska även se till det som sker runt om kring produkten. Hur kommer den fraktas till gossist? Vad händer när kunden fraktar hem den? Livscykelanalys är något som vore bra om det gjordes för alla produkter och alla företag. Då är det svårare att i efterhand säga som företag att de inte viste om konsekvenserna av deras produkter. Samtidigt ger det en bra helhetsbild för alla på företaget om vad som hände med produkten, och en större förståelse varför företaget gör som de gör. Varför måste alla delar gå att montera isär? Jo för att de ska underlätta återvinningen när produkten tas av marknaden. I LCAn så ingår de flera underverktyg, bland annat demonterbarhetsanalyser och databasprogram för att undersöka de använda materialens påverkan på miljön. 6 ( 10 )

7 EPS - Environmental Priority Strategies in product design För att göra en miljöbelastningsberäkning av en vara används något som kallas EPS. Det är ett databundet system med en databas över väldigt många ämnen, som är tänkt att användas i det vardagliga produktutvecklingsarbetet. Med EPC ska det bli mycket enklare att göra en helhetsmässig bild av en produkts miljöpåverkan vad det gället t ex biologisk mångfald, hälsa, livsmedelsproduktion, naturresurser och estetiska värden. Systemet har ett stort index över hur olika ämnen och processer påverkar miljön. Verktyget används inom vissa stora svenska företag, då det togs fram i samarbete mellan ett flertal stora svenska företa. Det hjälper då till att redan från början få en göra en ganska komplett livscykelanalys av alla material som skall ingå i även en komplicerad och stor produkt. Det räknar då även med hur tillverknings och konstruktionsprocessen går till. Verktyget går då att använda för att sedan jämför olika konstruktionslösningar ut ett miljöperspektiv. PRIO - Prioriteringsguiden PRIO är en webbaserad databas skapad av kemikalieinspektionen, där man kan söka efter kemikalier. De är bra och oberoende informationskälla om man ville vet mer om kemikalier och deras egenskaper. PRIO är riktat till produktutvecklare, inköpare och miljöchefer, för att underlätta i valet av ämnen som behövs användas. Förutom att det går att söka information om olika kemikalier så kan man även få information om lagar och annat som gäller omkring dem. Vad är värdet av miljöpåverkan i QFD? Hur man ska prioritera vikten av att en produkt är miljövänlig beror ju till stor del på vad företaget har för miljöpolicy. Vad förknippar kunderna varumärkte med? QFDn är ju ett bra styrdokument och ett bra verktyg för att jämföra prototyper till exempel. I QFDn tar man hänsyn till kundkrav och krav från myndigheter. Man bör då ta hänsyn till att även kunden antagligen har miljökrav på produkten. Sen kan man även göra en separat Miljö-QFD. I den har man miljökrav som man viktar emot Produktegenskaper. Sen kan man då jämföra produkter sinsemellan. Certifieringar Det finns ett flertal certifieringar produkter och företag kan få. Under ISO Miljöstyrningsrådet AB ägs av stat och näringsliv genom Miljödepartementet, Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landssting. Miljöstyrningsrådet erbjuder och administrerar tre verktyg för svenska företag och organisationer. De är till för att lyfta få fram ett mer miljövänligt arbete. De ska hjälpa till att hela tiden hitta nya förbättringsmöjligheter. Verktygen ska passa alla företag, oberoende av vilken nivå företaget ligger på eller hur länge de har arbetat med miljöfrågor. Två av verktygen, EMAS och EPD, är skapade efter ISO standard. Själklart så måste man följa de regler och förordningar som finns för dessa verktyg för att få använda logotyperna. EMAS Eco Management and Audit Scheme EMAS styr hur företaget och organisation sköter sitt interna arbete. Emas är en del i EU-kommissionens arbete att stödja och synliggöra de organisationer som valt att ansluta sig till detta frivilliga system. 7 ( 10 )

8 EPD - Environmental Product Declaration EDP styr organisationens Produkter och tjänster. Det ska bli en kvalitetssäkrad märkning för produkter och tjänsters miljöpåverkan. Syftet är att det ska bli lättare att jämför produkter och tjänster från olika företag sinsemellan. Tanken är även att EPD skall nå konsumenter när de köper kapitalvaror, dvs. varor som är tänkta att hålla under en längre tid. EKU EKU är ett verktyg för ekologisk hållbar upphandling. EKU är nu främst ett verktyg för offentlig upphandling men är tänkt att efter hand breddas mer och mer mot ett allmänt verktyg för professionell upphandling. EKU ska underlätta så att den tid som läggs ner på att ställa krav ska ge så mycket miljönytta som möjligt. Bra Miljöval Bra miljöval är en märkning som Svenska Naturskyddsföreningen har infört. Deras märkning går att få inom många branscher. Vanligtvis har man kanske sett dessa märkningar på matvaror i butiken eller på rengöringsmedel. Men denna märkning kan även tjänster få, som till exempel transporter eller elektricitet. De har väldigt hårda krav. Bra miljöval är den enda märkningen i världen som kontrolleras av en oberoende organisation. För att få använda deras märkning ansöker man till Svenska Naturskyddsföreningen om en licens. Licensen är själklart tidsbegränsad. Svenska naturskyddsföreningen är självklart inte bara en förening som bedriver certifieringen av Bra Miljöval. De har även sett till att idag mellan 90 till 100 % av alla tvättmedels som säljs i Sverige idag är miljömärka. För övriga norden är siffran mellan 5 till 15 %. För övriga Europa är siffran noll. Flera elbolag erbjuder el som är miljömärkt med Bra Miljöval. Tetra Pack till exempel köper miljömärkt el för att profilera sig som miljömedvetna, vilket är bra. Skapa en betygskalemärkning Personligen saknar jag en flergradig miljöcertifiering. På till exempel lampor finns det flera betyg en lampa kan få. Det är en 7-gradig skala graderad från A till G, där G är den som är minst energieffektiv. Det vore bra om det fanns liknande skalor för fler sorters produkter i samhället. Tetra Pack hade en tregradig skala på sina leverantörer, vilket bra. Den var dock bara något de använde internt. Syftet med en flergradig skala skulle vara att det alltid ska gå att bli bättre. Att det ska vara ännu enklare att jämför produkter mellan varandra. Detta skulle få företag att hela tiden ha nya mål att kämpa mot. Detta kräver då att det högsta betyget verkligen är svårt att nå upp till. När det finns certifieringar som man antingen får eller inte får kommer det alltid finnas företag som ligger långt ifrån gränserna för skalan. Vissa kanske inte ens behöver kämpa för att få en certifiering. Men de flesta är antagligen långt under skalan och försöker inte att förbättra arbetet bara för det. 8 ( 10 )

9 Samtidigt är det svårt att veta vilka av de miljömärkningarna som finns som är bäst. I stället för att konsumenten inte vet om Svanen eller Bra Miljöval betyder mest för en vara vore det bra om det fanns ett betygsystem. Anslag Det finns även möjlighet att få stipendium och bidrag för miljöarbetet. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA har ett utlyst ett nytt forskningsprogram för miljöanpassad produktframtagning. MISTRA och Stiftelserna för Strategisk Forskning ska investera 60 miljoner i ett tiotal projekt som ska ge en positiv effekt på både miljö och konkurrenskraft. Ett vetenskapligt råd bedömer den vetenskapliga höjden och ett industriellt råd bedömer affärsmässigheten. Det kanske inte är så konkurrensfrämjande men dock en mycket bra miljösatsning som man kan ha nytta av som företag. Vill man satsa på osäkrare men miljöriktiga idéer är det en bra tillgång. Framtiden Det kommer sannolikt att bli fler och mer styrande lagar om miljöpåverkan. Detta tror jag kommer vara något som i stora drag kommer gälla globalt. Jag tror att om Sverige går ut med hårdare lagar kommer detta tvinga Svenska företag att ligga före den globala utvecklingen. Detta kommer då självklart vara bra i dubbel bemärkelse. Det kommer vara bra för miljön, men det kommer även vara långsiktigt bra för vår ekonomi.våran nya regering har inte samma syn på att lägga höga skatter på produkter som inte är miljövänliga utan vill i stället satsa på forskning och utbildning. Detta är antagligen i syfte at de inte vill strypa någon del av svensk industri. Man får bara hoppas att det ger resultat i framtiden. Inte bara för Sverige som industriland utan även får Sveriges och Jordens natur. 9 ( 10 )

10 Källor: Böcker och tidskrifter. Ekodesign praktisk vägledning Hans Lennart Norrblom, Anna Karin Jönbrink, Henrik Dalström Miljöanpassad produktutveckling Sven-Olof Ryding med flera Internetlänkar: Artikel om FNs klimatrapport Interaktiva institutet Tetra Pack PRIO aspx ProEnviro Nutek Om EMAS, APD och EKU Volvos användning av EPS EPS LCA och ESP Bra Mijöval Mälardalens högskolas miljöarbete 10 ( 10 )