Mål- och resursplan 2014 samt flerårsplan för

Transkript

1 mål- och resursplan Mål- och resursplan 2014 samt flerårsplan för Foto: Ulf Celander ekonomi

2 Dnr 2012/KS Dpl 041 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 KONJUNKTURLÄGET OCH KOMMUNSEKTORNS EKONOMI... 3 NULÄGE... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING... 7 STYRMODELL... 7 VISION STRATEGISKA OMRÅDEN... 8 INRIKTNINGSMÅL OCH PRIORITERADE MÅL... 9 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV... 9 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING EKONOMISKA DIREKTIV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - DE VI ÄR TILL FÖR MEDBORGARKRAFT SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA ATTRAKTIV LIVSMILJÖ GODA BOENDEN GODA KOMMUNIKATIONER RÄTT KOMMUNAL SERVICE HÖGRE UTBILDNINGSNIVÅ EKONOMI EKONOMIN I LILLA EDET SKATTESATS, TAXOR OCH AVGIFTER SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG RESULTATBUDGET BALANSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET EKONOMISKA RESURSER PER NÄMND OCH STYRELSE ÅR PLAN FÖR INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN Sida 2

3 INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via ett antal prioriterade mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Konjunkturläget och kommunsektorns ekonomi Efter finanskrisen, som inleddes 2008, har det succesivt skett en återgång i världsekonomin, trots en turbulent finansmarknad under 2011 och början av Under våren 2013 börjar tvivel om kraften i en global konjunkturuppgång att framträda och ekonomin i Eurozonen backar. Även i USA så har uppgången brutits, men där finns ändå fler positiva indikatorer än vad det gör i Eurozonen. I Japan pekar indikatorerna på en positiv utveckling. En aldrig tidigare skådad penningpolitisk stimulans världen över bådar för en gradvis men svag återhämtning trots de mycket stora underliggande problemen som kvarstår i kölvattnet av finanskrisen. För Sveriges del innebär den mediokra omvärldsbilden att det troligtvis inte blir någon stark tillväxtimpuls från exporten kommande år. Samtidigt har de svenska hushållen goda finansiella förutsättningar, även om skuldsättningen är hög är hushållen förhållandevis förmögna då sparkvoten är hög, de flesta har jobben kvar och inkomstutvecklingen är god samtidigt som räntorna förväntas förbli låga. De svenska offentliga finanserna är i förhållandevis gott skick. En osäkerhet i sammanhanget är naturligtvis det stundande riksdagsvalet 2014 där det ännu är höljt i dunkel vilka eventuella stimulanser de olika parlamentariska alternativen kan tänkas föreslå. Denna osäkerhet gäller naturligtvis även åtgärder som kan ha betydelse för ekonomin inom den kommunala sektorn. Utvecklingen på arbetsmarknaden under 2012 överraskade på flera sätt. Trots indikatorer på en förestående försvagning blev det inte så. Sysselsättningen var cirka (0,4 procent) Sida 3

4 högre fjärde kvartalet 2012 än ett år tidigare. Antalet arbetade timmar var drygt 1 procent högre. Förväntningarna var minskad sysselsättning. Samtidigt fortsatte arbetskraften att öka i snabb takt, plus personer på ett år. Därmed ökade arbetslösheten med personer till över 8 procent av arbetskraften, trots ökad sysselsättning. I ett långt perspektiv framstår skatteunderlagets utveckling under perioden 2012 till 2016 som relativt god (särskilt den reala utvecklingen). Efter en ganska stark nominell ökning under 2012 bromsar skatteunderlagstillväxten in 2013 och 2014 innan den åter accelererar. Till stor del beror utvecklingen på försvagningen av arbetsmarknaden med en blygsam ökning av antalet arbetade timmar i år och nästa år. När sysselsättningen därefter tar bättre fart stiger också lönerna snabbare och därmed blir lönesummans bidrag till skatteunderlaget allt större. Trots den relativt skapliga ökningen av de reala skatteintäkterna framöver räcker de ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i sektorn de närmaste åren. Framöver väntar allt större demografiska utmaningar för välfärdssektorn. Under de närmaste åren kommer dock kommunerna att behöva anpassa sina verksamheter mot en allt större andel äldre och unga, relativt personer i arbetsför ålder. Detta är en av anledningarna till att kostnaderna beräknas öka i en förhållandevis hög takt framöver. Många skolor, sjukhus, simhallar, vatten- och avloppsanläggningar är byggda under talen och är nu i behov av kraftiga renoveringar eller ombyggnationer. Under en rad år har investeringsvolymen, räknat i löpande priser, ökat kraftigt och vi ser att denna trend forsätter och till och med tilltar. Investeringsnivån beräknas därmed bli fördubblad under en tioårsperiod. Den höga investeringstakten är en utmaning för sektorn på två sätt både i form av ökade kostnader och i ökad skuldbörda. Sektorns kostnader ökar i form av avskrivningar på investeringarna, vilka beräknas ha fördubblats under en tioårsperiod. I och med att nivån på avskrivningarna är betydligt lägre än investeringarna så krävs att resultatet ligger på en nivå som speglar mellanskillnaden mellan avskrivningarna och investeringsnivån. Alternativet, som är det vanliga i kommuner och landsting, är att låna pengar till sina investeringar, eller att förbruka sina likvida medel. Detta innebär att den höga investeringsnivån även ökar skuldsättningen i sektorn. Ytterligare en stor utmaning för sektorn under de kommande åren är den fortsatta avbetalningen på den gamla pensionsskulden samtidigt som man har pensionskostnader även för dagens anställda. Kostnaderna för utbetalningar av den gamla pensionsskulden nästan fördubblas i sektorn mellan 2003 och 2013 Fördelen med pensionskostnaderna, till skillnad från övriga kostnader som beskrivits ovan, är att de om några år successivt minskar. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att göra det. Drygt personer pendlar ut från kommunen och cirka pendlar in. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Utbyggnaden av järnväg och bilväg i Sida 4

5 norr-/södergående riktning färdigställdes i december 2012 och restiden till/från både Göteborg och Trollhättan minskar därmed. Befolkningen i kommunen har under flera år minskat men under 2012 har en vändning skett och vid utgången av år 2012 fanns det invånare, vilket är en ökning med 40 stycken under året. Minskningen har under dessa tidigare år varit mycket stor i skolåldrarna, medan förskoleåldern och de allra äldsta har ökat. Bedömningen inför 2014 är att antalet kommuninvånare i både förskole- och yngre grundskoleåldern ökar, medan det minskar inom de äldre grundskolåren och gymnasieåldern. Antalet i de äldsta åldrarna är i princip oförändrade. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna samt med Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, NÄRF. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. Många av kommunens verksamheter har stora beröringspunkter med den verksamhet som andra instanser/myndigheter ansvarar för. Några exempel är sjukvården, som Västra Götalandsregionen ansvarar för, och insatser för att få människor i arbete, i vilka Arbetsförmedlingen har ett stort ansvar, där det är viktigt att samarbetet fungerar på ett bra sätt. Alltså är det viktigt att vårda och utveckla dessa, så att de vi är till för får den service och det stöd som de ska ha, i rätt tid och på ett så effektivt sätt som möjligt. Som det ser ut nu under våren så verkar det som om det blir svårt att uppnå det budgeterade resultatet på 3 mkr under Skatteintäkterna prognostiseras på en nivå som är nästan 3 mkr lägre än budgeterat och nämnderna brottas med att få ekonomisk balans i sina verksamheter. Utöver det har diskonteringsräntan i pensionssystemet sänkts, vilket innebär en kostnadsökning för kommunen under Befolkningsutvecklingen har hittills i år varit positiv och förhoppningen är att det till den första november ska vara en ökning med 100 invånare jämfört med årsskiftet. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter via skatte- och utjämningssystem, likväl som att antalet arbetade timmar och lönenivåerna i riket gör det. Den öppna arbetslösheten har ökat sedan årsskiftet och är i mars 4,5 % (3,9 % i december) och 7,5 % i åldrarna år (6,0 % i december). Vid hög arbetslöshet tenderar trycket på kommunens IFO-verksamhet att öka, samtidigt som insatserna för att få människor i sysselsättning bör prioriteras ytterligare Kommunen har stora investeringsbehov. Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, GC-vägar och IT-utrustning. Självfinansieringsgraden är låg, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Kostnaderna för räntor Sida 5

6 och avskrivning ökar. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ändå ligga på en förhållandevis låg nivå ännu en tid. Regeringen har föreslagit ett nytt kommunalekonomiskt utjämningssystem, vilket har varit på remiss hos samtliga kommuner i landet. Beslut om införandet väntas sent under 2013, med start från och med Socialstyrelsen har i nya föreskrifter och allmänna råd som avser ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boende framställt krav på kommunernas handläggning och bemanning. Detta är något som Sveriges kommuner och landsting motsatt sig, då de anser att finansiering ska följa med från staten. Lilla Edets kommun har en skattesats som är relativt hög i riket, 215:e högsta av 290 möjliga, men även i Västra Götalandsregionen, 41:a högsta av 49 möjliga. Sida 6

7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för Kommunfullmäktige fastställer kommunens: o Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år o Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. o Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. o Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. o Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: o Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. o Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: o Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. Sida 7

8 Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: o Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik, Vägverket och Banverket Sida 8

9 Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. De finansiella målen finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. De resurser som används till att bedriva kommunens verksamhet benämns driftkostnader. Finansnetto innebär skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader (t.ex. räntor). För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett överskott med cirka två procent av de intäkter som erhålls via skatter och utjämningssystem. Sida 9

10 Mål för god ekonomisk hushållning Inriktningsmål Driftkostnaderna, inklusive finansnetto, ska inte överstiga 98 % av skatteintäkterna samt generella stats- och utjämningsbidrag 1 Driftkostnaderna, inklusive finansnetto, ska inte överstiga 99,4 % av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts. Inriktningsmål Investeringar ska självfinansieras fullt ut. 2 Investeringar ska självfinansieras till 30 %. När kommunens ekonomiska redo - visning visar att målet uppfyllts. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Ekonomiska direktiv 1. Anvisade resurser skall hållas Varje nämnd har ansvaret inför kommunfullmäktige och kommunstyrelse att hålla verksamheten inom anvisade ekonomiska resurser. Nämnden är alltså skyldig att vidta och/eller initiera förändringar i kommunens målsättning, verksamhetsutbud och servicenivåer om så erfordras. Inför respektive nämnd har förvaltningen ansvar för att bedriva verksamheten så att resurstilldelningen inte överskrids. Förvaltningen skall fortlöpande hålla nämnden underrättad om den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelsen kommer att ha regelbundna träffar med nämnderna för uppföljning av dess verksamhet. 2. Större strukturella verksamhetsförändringar Alla beslut om större strukturella verksamhetsförändringar eller förändringar som är principiellt viktiga för kommunens utveckling och ekonomi fattas av kommunfullmäktige. Detta innebär att nämnder har stort ansvar och frihet inom sitt område och först då beslut får mycket stora konsekvenser för kommuninvånarnas service ska beslut lyftas till kommunfullmäktige. Beslut fattas efter yttrande eller förslag från ansvarig nämnd. På motsvarande sätt fattas investeringsbeslut av fullmäktige. Nya verksamheter skall finansieras genom omprövning av befintliga verksamheter. Vid alla beslut om ny eller utökad verksamhet skall finansiering redovisas. Sida 10

11 3. Nämnderna får inte spara på varandras bekostnad Ifall en nämnds sparförslag leder till ökade kostnader för annan nämnd skall berörd nämnd och kommunstyrelsen informeras före beslutet. Den totala nettobesparingen och dess konsekvenser blir vägledande om förslaget skall genomföras. Sida 11

12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i norra delen av Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med stopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med dessa kommunikationsmedel och de insatser som görs för att bereda möjlighet till nybyggnation ges möjligheterna till en befolkningsökning. Nedan redovisas de sex strategiska områdena och de inriktnings-/prioriterade mål som vi anser ska vara prioriterade under året. Medborgarkraft Beslutande församlingar ska inte upplevas som tråkiga och odemokratiska. Möten behöver göras intressantare för att bättre ta till vara på den mångfald av åsikter och kompetens som deltagarna besitter. Därför är det av stor vikt att utveckla samspelet mellan politiker, kommuninvånare och förvaltningsorganisation. Att få med ungdomarna i demokratiarbetet är viktigt och det kan till exempel göras genom att de har påverkansmöjlighet avseende den verksamhet som kommunen ska erbjuda dem. Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är jämförelsetal inom olika verksamhetsområden som sammanställs och jämförs med andra svenska kommuner. I jämförelsen framgår hur kommunerna ligger i förhållande till andra och till sin egen utveckling över tid. Inriktningsmål Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser. 1. Skapa mötesplatser för ungdomar När en eller flera mötesplatser skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. 2. Möjliggöra för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Nå medel i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK). Mått 15 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det här är självklart i våra värderingar, men verkligheten ser annorlunda ut och det vill vi göra något åt. Sida 12

13 Inriktningsmål Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför har en jämställdhetsberedning tillsatts. 3. Arbeta i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. När åtgärderna genomförts i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi och med CEMR-deklarationen som ett verktyg för att integrera jämställdhetsperspektivet i nämnder och verksamheter. Samarbete över gränserna Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Demografin utmanar - andelen äldre kommer att öka kraftigt. Vi som lever i en region av tillväxt får också nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår nuvarande befolkning. Alla dessa nya behov kan inte mötas med nya pengar. De kommer inte att finnas. Vi måste därför se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt. Inom framförallt stöd- och servicetjänster finns flera fördelar med att samverka över kommungränserna. Lilla Edets kommun bildar därför tillsammans med sex andra kommuner bolaget "SOLTAK AB", just för denna typ av tjänster. I övrigt finns en hel mängd samverkansgrupper inom olika verksamhetsområden under hatten för SOLTAK, som inte hamnar i bolaget. Ett annat samarbete sker inom turismnäringen där Lilla Edet och Ale kommuner samverkan för gemensam marknadsföring och skapande av nätverk. Inriktningsmål Samverka över kommungränserna. 4. Samverkan inom SOLTAK När samverkan avseende gemensamma projekt/tjänster ökat jämfört med föregående år. 5. Fortsätta samverkan inom turismområdet för att skapa bestående nätverk inom turismnäringen. Mäts genom att samverkan fortsätter inom turismområdet. Det är viktigt att ha en tydlig helhetssyn för att tidigt upptäcka barn i behov av stöd. Kommunen ska därför tydligt fokusera på ett övergripande barnperspektiv genom en utvidgad samverkan och helhetssyn inom skolans, socialtjänsten och kultur- och fritidens ordinarie verksamheter. Sida 13

14 Inriktningsmål Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 6. Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Antalet externa placeringar skall minska jämfört med föregående år. Attraktiv livsmiljö goda boenden En hållbar miljö är något som inte bara Lilla Edets kommun måste arbeta med, utan det är ett globalt ansvar. I syfte att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser behöver energianvändningen totalt och framförallt användandet av fossila energikällor minskas. Kommunen har under lång tid gjort en hel del för att förbättra förutsättningarna för en god miljö, men det finns mycket kvar att göra. Inriktningsmål De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edets kommun. 7. Fortsätt arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan. När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år. Vår ambition är att de som bor eller vistas i kommunen skall uppleva det offentliga rummet som välskött och tillgängligt för alla. En väl underhållen miljö ger förutsättningar för en förstärkt positiv bild av kommunen, som i sin förlängning skapar det goda intryck av Lilla Edet som hjälper oss att marknadsföra kommunen som den plats där man vill bo, verka och leva sitt liv. Det är ett sätt att få kommuninvånare och besökare att bli de allra bästa ambassadörerna av den goda och fina kommunen Lilla Edet. Om vi har ett attraktivt kulturoch fritidsliv som är tillgängligt för kommunens medborgare ger det också goda förutsättningar för det attraktiva boendet. Inriktningsmål Antalet invånare i kommunen ska öka. 8. Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. 9. Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. 10. Gator ska asfalteras enligt den beläggningsplanering som genomförs utifrån budgeterade medel för Avläsning per 31/12 som visar på en procents ökning. Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet. När gator asfalterats i enlighet med beläggningsplanering för Sida 14

15 Att de som bor och vistas i Lilla Edet kan känna sig trygga i sin närmiljö är oerhört viktigt. Ingen ska vara rädd för att vistas där de måste vistas. Att få tillgång till rätt stöd vid rätt tillfälle kräver bland annat att kommunen samarbetar med andra organisationer, men också att det interna samarbetet över gränserna utvecklas ytterligare. Efterfrågan på boendeplatser för funktionsnedsatta är stor. Inriktningsmål Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 11. Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Nöjdheten ska vara bättre än föregående mätning i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 26 Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Goda kommunikationer Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att göra det. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Utbyggnaden av järnväg och bilväg i norr-/södergående riktning färdigställdes i december 2012 och restiden till/från både Göteborg och Trollhättan minskar därmed. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att åka kollektivt. Inriktningsmål Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. 12. Verka för ett ökat resande i kollektivtrafiken. Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år. Mycket av våra nytto- och underhållstjänster hämtas från Internet. Det kräver en Internetuppkoppling med bra kapacitet. För att uppnå bra kapacitet krävs stor bandbredd och då är många gånger fiberkabel det bästa alternativet. Lilla Edets kommun har antagit en ITinfrastrukturplan med utgångspunkten att uppnå internetuppkoppling med bra kapacitet i kommunen. Lilla Edets kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån påverka inriktning och utformning i önskad riktning vid planering och utbyggnad av bredbandsnät Sida 15

16 Inriktningsmål Verka för en utvecklad datakommunikation och bandbredd i kommunen. 13. Verka för att utveckla fibernät i kommunens olika delar. Fortsätta att ge stöd till enskilda hushåll och föreningar som vill komma igång med utbyggnad av fiber. Sker i form av påverkan av inriktning och utformning samt information och samordning. Rätt kommunal service Det är viktigt att alla som kontaktar kommunen får ett gott och korrekt bemötande. För att kunna erbjuda en kommunal service som inte kostar mer än det smakar krävs det bland annat att det är ordning och reda. Rätt sak ska hanteras på rätt plats och i rätt ordning. Om dessa förutsättningar finns ska vi klara av att göra bra intryck och ge en god rättssäkerhet åt de vi är till för. I en så kallad insiktsmätning tillfrågas människor som faktiskt varit i kontakt med kommunen om hur de upplevde kontakten, och det anser vi vara ett gott mätetal på vilken servicenivå vi faktiskt håller gentemot de vi är till för. Inriktningsmål Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag. 14. Förbättra kommunernas myndighetsutövning gentemot företag med utgångspunkt från SKL:s öppna jämförelser avseende Företagsklimatet, en insikts- och servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Arbeta med förbättringsåtgärder med utgångspunkt från Insiktsmätningen 2013 samt projektet Förenkla helt enkelt. Kommunen producerar tjänster som är viktiga i samhället, och resurserna för att utföra dessa upplevs ofta som knappa. Den kommunala servicen som vi erbjuder ska inte kosta mer än den smakar och då krävs bland annat ordning och reda. Producerar vi rätt tjänster till rätt kvalitet och på rätt sätt åt de vi är till för? För att säkerställa detta vill vi därför öka medvetandet om kvalitetsfrågor och kvalitetsutveckling inom vår organisation och införa kvalitetsstyrning inom de kommunala verksamheterna. Inriktningsmål Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 15. Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter Minst en förvaltning ska genomföra arbete med kvalitetsstyrning under Sida 16

17 Högre utbildningsnivå Utbildningsnivån är en viktig faktor för att kunna hävda sig i arbetslivet. Även de arbeten som tidigare varit relativt enkla att få kräver idag ofta en eftergymnasial utbildning. Lilla Edet har en utbildningsnivå som är låg jämfört med kommunerna inom Göteborgsregionen, så det är fortfarande en lång väg att vandra. Det finns förstås flera sätt att påverka den genomsnittliga utbildningsnivån. Till exempel går det att höja den genom att högutbildade flyttar in till kommunen, men det måste också till åtgärder för att få upp intresset och förståelsen för en god utbildning bland alla som är bosatta här. En nyckel till att lyckas med flera av de mål som detta dokument innehåller är att kommunen kan erbjuda invånarna en skola i uppåtgående trend. Inriktningsmål Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 16. Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Resultatet mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 19 Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 17. Meritvärdet ska öka i kommunens skolor. När meritvärdet ökat med 5 procent i kommunens skolor i förhållande till föregående års resultat. 18. Alla elever i årskurs F-3 ska ha tillgång till moderna pedagogiska hjälpmedel. 19. Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. 20. Öka möjligheterna att anordna arbetsmarknadsanpassad vuxenutbildning. När alla elever i årskurs F-3 får tillgång till ett IT-verktyg (PC/Ipad eller liknande). Mäts och jämförs med föregående år. Mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet. Mått 12 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?. När antalet beviljade utbildningsplatser har ökat i jämförelse med föregående år. Sida 17

18 EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2012 redovisade Lilla Edets kommun ett överskott med 2,1 mkr. Flera nämnder klarade inte av att bedriva verksamheten med de ekonomiska resurser som de hade tillgängliga. Även inledningsvis under 2013 ser det ansträngt ut för att uppnå det budgeterade resultatet, vilket är en förutsättning för de budgeterade resurserna Stora ekonomiska resurser avsätts till att skapa nya områden för bostäder, vilket ger förutsättningar till en befolkningsökning. Eftersom befolkningen ligger till grund för både inkomster och utgifter så är det en mycket viktig parameter i den kommunala ekonomin. Under 2012 ökade befolkningen med 40 personer. Under 2013 bedöms det ske en inflyttning, som fortsätter under Bedömningen inför 2014 är att antalet kommuninvånare i både förskole- och yngre grundskoleåldern ökar, medan det minskar inom de äldre grundskolåren och gymnasieåldern. Antalet i de äldsta åldrarna är i princip oförändrade. Det finns stora upprustningsbehov inom verksamheterna gator/vägar och vatten/avlopp. På några års sikt bedöms även antalet äldre öka. Då resurserna är begränsade innebär det att resurser måste prioriteras och även omfördelas mellan de kommunala verksamheterna. Kommunens ekonomiska ställning är svag. Summan av skatteintäkter och generella statsbidrag ökar inför 2014, men det orsakas främst av att vi antar att den föreslagna förändringen av det kommunala utjämningssystemet genomförs inför 2014, även om det ännu inte finns något beslut om det. Intäkterna inom avgiftskollektivet behöver öka mer än index. Ett flertal behov har inte kunnat inarbetas i de ekonomiska förutsättningarna och det krävs att kommunens verksamhet anpassas till de intäkter som finns. Nämnderna måste också kunna anpassa verksamheten och omfördela resurser snabbt då behoven förändras. I beräkningen av nämnder och styrelses ekonomiska utrymme så har index för prisförändringar satts till 1,4 % och index för löneutvecklingen är satt till 2,7 %. När det gäller köpt/såld verksamhet så används en mix av dessa och där landar indexet på 2,44 %. Utöver detta så har en effektiviseringsfaktor om 0,62 procent ålagts respektive nämnd. Behoven överstiger de tillgängliga resurserna, bl.a. så har vi inte kunnat ta någon större hänsyn till socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd som avser ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, samtidigt som ett positivt resultat måste redovisas för att inte framtida generationer ska betala för dagens konsumtion. Ett flertal prioriteringar och effektiviseringar är nödvändiga. Summan av exploaterings- och investeringsutgifterna har de senaste åren varit förhållandevis höga, men då vi anser att försörjningen av försäljningsklara tomter är god så kommer vi att vara mer avvaktande med att färdigställa fler under några år. Investeringsverksamheten håller även 2014 en hög nivå, och då är det främst VA-verksamheten som är i stort behov av reinvesteringar. Då kommunen själv inte har likviditet att klara av dessa åtgärder så kommer Sida 18

19 kapital att lånas upp under 2014 och lånebehovet ökar med 50 mkr till maximalt 370 mkr. Både ränteläget och volymen på det upplånade kapitalet påverkar hur stora resurser som kommunen måste lägga på räntekostnader. En bedömning är att ränteläget kommer att ligga relativt konstant de närmsta åren, och det kapital som redan är upplånat är till stor del räntesäkrat. Trots att det ekonomiska utrymmet är begränsat så innehåller Mål- och Resursplanen ett antal resurstilldelningar för att uppnå måluppfyllnad samt andra satsningar som i längden ska ge en effektivare verksamhet eller annat mervärde. Här kan nämnas att resurser avsätts för att ge förutsättningar till ökad personaltäthet inom förskoleverksamheten, mer ungdomsverksamhet, förbättrad vägbeläggning samt drift av både ishall och en fotbollsplan med konstgräs. De ekonomiska förutsättningarna har satt stora begränsningar för vad som är möjligt att åstadkomma. Vår ambitionsnivå är högre än vad intäkterna medger men vi är övertygade om att nämnderna kommer att göra kloka prioriteringar med tillgängliga resurser. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37. Taxorna redovisas i särskilt dokument och behandlas i samband med kommunfullmäktiges möte i november. Skatteintäkter och statsbidrag Utjämningssystemen påverkas bland annat av storleken och sammansättningen på kommunens befolkning. Budgeterade intäkter i form av utjämningssystem, generella statsbidrag och skatteintäkter för åren framgår av tabellen nedan. Belopp i tkr Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa intäkter Sida 19

20 Resultatbudget Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämningssystem Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Driftskostnadsandel inkl. finansnetto 99,4 % 99,2 % 98,3 % Förutsättningarna för år 2015 och 2016 är att befolkningen ökar med 1 % varje år, vilket har inneburit volymförändringar i förskole-/skolåldern samt till viss del även inom omsorgerna. Utöver detta så ingår indexförändringar med samma nivå som Sida 20

21 Balansbudget Belopp i tkr Tillgångar Anläggningstillgångar/långfristiga fordringar Statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder & avsättning för pension Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Finansieringsbudget Belopp i tkr Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar som belastar resultatet Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning långfristiga skulder Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av omsättningstillgångar Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Sida 21

22 Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2014 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse kan nyttja. För att kommunens totala ekonomi skall vara i balans är detta den ekonomiska resurs som respektive nämnd/styrelse har att förhålla sig till under året. Nämnd/styrelse Belopp i tkr Förändring Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetens nettokostnad Finans - nettointäkt RESULTAT Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. I ovanstående redovisning av resurser per nämnd har bland annat följande beräkningsförutsättningar förelegat: Den organisationsförändring som genomfördes inom tjänstemannaorganisationen i samband med årsskiftet 2012/2013 finansieras genom omfördelning av resurser motsvarande den personal som berörts. En effektiviseringsfaktor som motsvarar 0,62 % av omsättningen är inlagd. Internräntan är sänkt från 2,9 % till 2,5 %. Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår. Utbildningsnämnden erhåller resurser som motsvarar den bedömda befolkningsförändringen, för att kunna genomföra personalförstärkning i förskolan, kompetensutveckla lärare samt för att införa en ny lärplattform inom grundskolan. Utöver detta så har ett flertal av de anpassningsåtgärder som finns i beräkningsförutsättningarna för MoR 2013 återfinansierats. Individnämnden ges förutsättningar att inrätta fler arbetsmarknadsåtgärder samt utöka vuxenutbildningen. Kultur & fritidsnämnden erhåller resurser för att kunna driva både ishall och en konstgräsplan, samt utöka ungdomsverksamheten. Sida 22

23 Miljö- och byggnämnden har givits förutsättningarna att förstärka miljötillsynen och räddningstjänsten i samband med övergång till Närf. Omsorgsnämnden tilldelas resurser för att kunna bibehålla personaltätheten i särskilda boenden samt till viss volymförändring. Samhällsbyggnadsnämnden ges förutsättningar att utöka asfaltering av gator och vägar, förbättra geoteknisk data samt att driva en ny gång-/cykelväg till stationsområdet i Lödöse. Kommunstyrelsen erhåller resurser för att kunna genomföra både EU-val och riksdag/kommunal val. För arbetet med skredrisk och samarbete inom SOLTAK har en mindre resurs avsatts. Finans förutsätter att förslaget till nytt utjämningssystem träder ikraft, en avkastning från Leifab, ökade kostnader för räntor och pensioner. Plan för investerings- och exploateringsverksamheten Investeringar Det finansiella målet är att investeringar ska självfinansieras till 30 %. Kommunen planerar investeringar år 2014 för 45 mkr. Huvuddelen av investeringarna görs inom samhällsbyggnadsnämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. kultur- & fritidsnämndens utrymme innebär att den upprättade plan som finns kan följas och inom kommunstyrelsen handlar det främst om central IT-utrustning. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2014 fastställs till 2,5 %. NÄMND Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden - skattekollektiv Samhällsbyggnadsnämnden - avgiftskollektiv Miljö- och byggnämnden Kultur- & fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden SUMMA Självfinansieringsgrad 32 % 49 % 70 % Exploatering 2014 Exploateringsverksamhet är nödvändigt för att skapa nya områden för folk att bosätta sig och företagare att bedriva sin verksamhet. Tanken med ett exploateringsområde är att det ska ligga till grund för en försäljning, men i inledningsskedet måste kommunen finansiera de utgifter som krävs för att färdigställa områdena. Under 2013 kommer även en fördjupad översiktsplan och en bostadsförsörjningsplan att antas, vilka kommer att ligga till grund för det framtida arbetet. För tillfället så anser vi att det finns färdigställda fastigheter i tillräcklig omfattning, Sida 23

24 så därför kommer ambitionsnivån att minska under Vi räknar med att försäljningar inbringar tkr under året och utgifterna maximeras till tkr. Utvecklingen kommer att följas så att vi framöver växlar upp ambitionsnivån då vi anser att det är rätt tidpunkt. Om det blir under 2015 eller längre fram får utvecklingen visa. Sida 24