Program, Fördjupning av översiktsplan för stadsdelen Centrala stan

Transkript

1 Antagandehandling Program, Fördjupning av översiktsplan för stadsdelen Centrala stan Inom Skellefteå kommun

2 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Innehållsförteckning INLEDNING...2 BAKGRUND...2 TIDPLAN...2 ORGANISATION...2 ARBETSSÄTT...3 VARFÖR GÖR VI EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I CENTRALA STAN?...4 SYFTE...4 AVGRÄNSNING...4 MÅL...5 VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN...5 MILJÖMÅL...5 VÄRLDENS BÄSTA HÄLSA UTGÅNGSPUNKTER...7 SKELLEFTEÅ FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN SKELLEFTEDALEN UTREDNINGAR...8 Skellefteåprojeket...8 Utveckling av Skellefteå torg och stadskärna Norrbotniabanan...9 Busstation/ resecentrumutredning Kollektivtrafikutredning Cykelplan Renare stadsluft...11 Övriga utredningar och studier...11 POLICYS/KVALITETSPROGRAM...11 VAD SKA VI ARBETA MED I PLANARBETET?...12 STADENS IDENTITET...12 Nuläge...12 Inriktning...12 Fortsatt arbete...14 STADENS INNEHÅLL...14 Nuläge...14 Inriktning...14 Fortsatt arbete...16 VATTEN, GRÖNT OCH SNÖ I STADEN...16 Nuläge...16 Inriktning...16 Fortsatt arbete...17 RESOR OCH TRANSPORTER I STADEN...18 Nuläge...18 Inriktning...19 Fortsatt arbete...20 REFERENSER/TIDIGARE UTREDNINGAR...23 Bilaga: Utvecklingen av Skellefteå stadskärna inkomna idéer och förslag i kampanjen Mitt i stan Dokumentnamn: Rapport Centrumplanen Sida 2 (25)

3 INLEDNING Bakgrund Intresset är stort att utveckla Centrala stan samtidigt som det finns flera problem kopplade till trafik- och transportsystemet. Översiktsplan för Skelleftedalen (2010) visar på tydliga behov att fördjupa planeringen ytterligare. Våren 2011 fick bygg- och miljökontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en fördjupad översiktsplan för Centrala stan i Skellefteå. Under 2011 har det arbetats med ett program och under 2012 ska en planhandling tas fram. Parallellt har bygg- och miljökontoret i uppdrag att ta fram program för ett nytt resecentrum och för kvarteret Perseus (busstorget). Tidplan Program: Uppdragsstart-maj 2011 Medborgardialog juni 2011 Samråd november 2011 Antagande februari 2012 Fördjupad översiktsplan antagen 2013 Organisation Arbetsgrupp: Frida Feil, planarkitekt Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Ulrika Hellsten, planarkitekt Thorbjörn Johansson, miljöinspektör Richard Widman, planingenjör Tekniska kontoret/ Zandra Nordin, stadsträdgårdsmästare Tekniska kontoret Tomas Öhlund, näringslivsutvecklare Tillväxtkontoret David Lundmark, projektledrare kulturplan Kommunledningskontoret Patrik Larsen, mark- och exploateringingenjör Kommunledningskontoret Yngve Lindmark, planeringssekreterare Kommunledningskontoret Lars-Olov Marklund Skelleftebuss Arbetsgruppen har utökats vid vissa tillfällen av: Enar Nordvik, arkitekt Peter Lundström, kommunekolog Kjell Lundqvist, Sektionschef VAA-avdelningen Tekniska kontoret Anna-Lena Lundmark kulturchef Skol- och kulturkontoret Styrgrupp: Styrgruppen bestod av representanter från Kommunstyrelsens arbetsutskott. Sida 2 (25)

4 Ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Kommunledningskontoret Göran Åström, förvaltningschef Harriet Wistemar, avdelningschef planavdelningen Hans Andersson, förvaltningschef Tekniska kontoret Lars Hedqvist, planeringschef Kommunledningskontoret Marie Larsson, avdelningschef medborgarservice Kommunledningskontoret Referensgrupp: En referensgrupp bestående av representanter från Länsstyrelsen, Trafikverket, Destination Skellefteå, Svensk handel Skellefteå, Norrbygdens fastighetsägarförening och Svenskt Näringsliv har ingått i samrådskretsen. Arbetssätt I arbetet med programmet för den fördjupade översiktsplanen har det varit en aktiv medborgardialog under 2011 med kampanj i lokala tidningen och på hemsida, blogg. Ett flertal workshops har genomförts med allmänhet tjänstemän, politiker och näringslivet. Älvsbrinken vid stadshuset Sida 3 (25)

5 VARFÖR GÖR VI EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I CENTRALA STAN? Syfte Syftet med programmet är att visa inriktningen på mark- och vattenanvändningen i Centrala stan. Under 2013 ska arbetet mynna ut i en fördjupning av översiktplanen för Centrala stan med riktlinjer för den framtida mark- och vattenanvändningen. Planeringen ska bidra till en attraktivare stad. Det innebär möjlighet till utveckling av mötesplatser, handel, nöje, kultur och fritid. Planeringen ska ge förutsättningar till ökad gång- och cykeltrafik, ökat kollektivt resande och därmed mindre utsläpp i Centrala stan. Avgränsning Stadsdelen Centrala stan har en avgränsning som lades fast i Fördjupad översiktplan Skelleftedalen, se framsidan. Det utgörs av området mellan järnvägen i norr och Skråmträskvägen i söder samt mellan Södra Lasarettsvägen i väster och Viktoriagatan i öster. I fördjupningen kommer vi också titta på randområdena utanför stadsdelen Centrala stan då det är viktiga delar som ska harmonisera med Centrala stan. Fontän i Skellefteälven Sida 4 (25)

6 MÅL Vision och övergripande mål för Skellefteå kommun Skellefteå kommun har fastställt en vision och fem övergripande mål som anvisar strategin och dimensionerar den önskade utvecklingen. Kommunvisionen lyder: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. De övergripande målen för kommunen är: Befolkning antalet invånare i kommunen ska öka. Utbildning utbildningsnivån ska höjas. Företagande antalet företag ska öka i antal och redan etablerade företag ska växa. Livskvalitet livsmiljön ska förbättras och levnadsvillkoren ska vara rättvisa. Kommunikationer goda och säkra samband samt bra rese- och transportmöjligheter. Miljömål Fram till 2020 ska alla Skelleftebor vara med och skapa en god livsmiljö för människor, djur och natur. De stora miljöfrågorna i Sverige ska vara lösta inom en generation och miljöarbetet ska inriktas efter de 16 miljökvalitetsmål som är beslutade av Sveriges riksdag. På lokal nivå i Skellefteå har dessa mål koncentrerats till fyra miljömål: 1. Leva och bo 2. Frisk luft - utomhus 3. Natur i balans 4. Levande vatten Skellefteås miljömål Frisk luft utomhus innebär att luften ska vara ren både i Skellefteås tätorter och på landsbygden. Fossila växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för djur, växter, byggnader, mark eller vatten ska inte tillföras luften samt den totala energianvändningen ska minska. Miljömålet bygger på de nationella miljökvalitetsmålen frisk luft, begränsad klimatpåverkan och skyddande ozonskikt. I det fortsatta arbete kommer en miljökonsekvensbeskrivning av planen göras. Där huvudfrågorna är hälsa, buller, föroreningar(luft, mark, vatten), erosion, översvämningar och andra klimatfrågor. Sida 5 (25)

7 Världens bästa hälsa 2020 Skellefteå kommun har sedan oktober 2006 ett inriktningsprogram för folkhälsan med visionen att år 2020 har kommunens invånare världens bästa hälsa. Det folkhälsopolitiska programmet bygger på den nationella folkhälsopolitikens 11 målområden som är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barn och ungas sociala förutsättningar. 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Skydd mot smittspridning. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 9. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. (Statens folkhälsoinstitut, 2009) Hälsans stig som är ett mycket uppskattat stråk i Centrala stan. Sida 6 (25)

8 UTGÅNGSPUNKTER Skellefteå 2030 Skellefteå kommun har i dagsläget cirka invånare, varav cirka bor i tätorterna. De senaste 10 åren har befolkningen i kommunen minskat med 1,2 %, men i Centrala stan har inte befolkningen minskat. En vision är att Skellefteå kommun ska öka till invånare innan år Antalet som bor och arbetar inom kommunen är cirka personer och arbetspendlingen uppgår till 1843 inpendlare och 2168 utpendlare. Fördjupad översiktsplan Skelleftedalen 2011 Karta för stadsdelen Centrala stan ur FÖP Skelleftedalen Bebyggelse Verksamheter som inte är störande bör så långt möjligt kunna lokaliseras tillsammans med bostäder och olika typer av service. Sida 7 (25)

9 Gator och vägar Planen redovisar ett förslag till framtida huvudvägnät där syftet är att sprida trafiken över älven till flera strategiska platser. Södra Lasarettsvägen förlängs över älven med en ny bro mot Karlgårdsleden. Den nya Centrumbron avses avlasta såväl Parkbron, Lejonströmsbron som Viktoriabron. Parkbron kan då stängas för biltrafik. Södra Lasarettsvägen förlängs norrut med anslutning mot väg 95/372, Järnvägsleden. Anslutning kan ske vid korsningen mellan väg 95 och Lasarettsvägen alternativt mellan väg95 och Nordlandergatan. Möjligheten att gå och cykla för transport inom staden och i dess närhet är av strategisk vikt för en hållbar utveckling. Det finns några få gågator och gångfartsområden. Samtidigt finns brister där flera gång- och cykelbanor slutar utan naturlig fortsättning. För att gång och cyklande ska öka krävs olika typer av infrastrukturella åtgärder men även marknadsföring av fördelar med gång och cyklande. I planen visas ett antal viktiga stråk och behov på kompletterande gång- och cykelvägar. Ett resecentrum lokaliseras där busstrafiken får en viktig roll. I arbetet ska även stadsbussarnas centrala hållplats beaktas för en ökad funktionalitet och attraktivitet. I Tafikverkets (tidigare banverket) redovisar i genomförs järnvägsutredning för Norrbotniabanan genom centrum framgår två alternativ, dels i marknivå och dels nedsänkt under marknivå. Kommunens förslag är att järnvägen utformas i ett nedsänkt läge. Därigenom blir järnvägens påverkan mindre i staden. Störningar från buller, vibration blir lägre samtidigt som central mark kan användas för stadsutveckling. En nedsänkt järnväg ger också goda möjligheter till planskilda passager mellan väg och järnväg. I centrum planeras Skellefteås resecentrum där persontrafiken på järnväg ska samordnas med kollektivtrafiken per buss, såväl regionalt som lokalt. Utredningar Det finns en rad utredningar och som behandlar den Centrala stan, men här tas de mest aktuella upp som är viktiga att ha med i den fortsatta planeringen: Skellefteåprojeket Trafikverket har gjort en förstudie och håller för närvarande på att färdigställa en vägutredning i syfte att ta fram ett underlag till Trafikverkets beslut om hur trafiksituationen på och kring E4 genom Skellefteå ska förbättras. Det bästa förslaget ur samhällsekonomisk synpunkt är att flytta E4 öster om staden. Utveckling av Skellefteå torg och stadskärna Projektet fokuserar på att förnya torget och närliggande områden. Den ursprungliga tanken var att en finansiär skulle bygga åt kommunen i utbyte mot att den fick bygga bostäder och kommersiella ytor. Projektet började med fokus på torget och närområdet, men växte under arbetets gång till att inkludera ett större och större område. En medborgardialog om förnyelse av torget hölls och cirka synpunkter kom in. De inkomna synpunkterna bearbetades och sammanställdes i ett PM.En programhandling gjordes som skickades till exploatörer i samarbete med arkitektkontor. Sida 8 (25)

10 En handelsutredning gjordes av konsult. Den täcker inte hela centrum, men innehåller statistik och analys som kan vara användbar. Bland annat gjordes en del som fokuserade på parkering i centrum.två förslag kom in (Sten&Ström/White arkitekter och Nordvestor/Nilsson&Sahlin). Ingen diskussion fördes med kulturen på något sätt under processen. En dialog bör ses som en självklarhet om ett kulturhus ska in i centrum. Det är viktigt att se till kulturens behov av ytor och kostnader. Men även att bredda konceptet av vad ett kulturcentrum är. Det kanske inte ska vara bara en byggnad med bara kultur. Går det att finna multilösningar som främjar fler? En kulturplan håller på att arbetas fram. Orienterbarheten och gestaltning är viktig av det offentliga rummet. God arkitektur! Ett bra fungerande ramverktyg underlättar arbetsprocessen. Tydlighet från början med vad som ska göras och inte göras i uppdraget. Tydliga slutsatser och förslag på utredningar som behövs för ett bra fortsatt arbete finns i handlingarna från Norrbotniabanan Stambanan genom övre Norrland är den järnvägslinje som idag ska tillgodose landets behov av järnvägstransporter genom Norrland. Via Malmbanan och Haparandabanan länkar den också samman Sveriges järnvägsnät med Finland och Norge. Genom tillkomsten av Norrbotniabanan förbättras kapaciteten avsevärt. Den nya, moderna järnvägen går i en rakare sträckning närmare flertalet målpunkter, den tål dessutom tyngre laster och högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken. Norrbotniabanan kommer att gå längs kusten där de flesta av Norrlands största städer är belägna, på så vis kan den i större utsträckning användas för persontrafik, både regionalt och nationellt. Eftersom Stambanan kommer att finnas kvar som ett alternativt spår till Norrbotniabanan även fortsättningsvis, minskar järnvägens sårbarhet och kapaciteten ökar ytterligare. (Trafikverket, 2011) Tre förstudier färdigställdes under maj 2006 och därefter delades det upp i sex järnvägsutredningar. Tanken är att järnvägen går i befintligt geografiskt läge genom Centrala stan. Det är sedan en ekonomisk fråga om järnvägen kommer sänkas eller inte. Genom centrala Skellefteå ska järnvägen utnyttja befintlig järnvägskorridor. Eftersom järnvägskorridoren är smal kommer bebyggelse och andra verksamheter att ligga mycket nära järnvägen. En nedsänkt järnväg medför positiva effekter utan att inskränka på stadens utveckling, säkerhet, boendemiljö och tillväxt. Både av miljömässiga och säkerhetsmässiga skäl är en nedsänkt järnväg viktig för Skellefteå. Däremot är det dyrt och ett beslut behövs vilket alternativ vi ska planera efter då staden kommer se helt olika ut i alternativen. Sida 9 (25)

11 Busstation/ resecentrumutredning 2005 Ett program togs fram som redogör dagens förhållanden, gällande planer, tidigare utredningar och vad det fortsatta arbetet ska omfatta. Med medlen för konsulthjälp upphandlades en trafikprognos och två arkitektförslag. De två arkitektkontoren som valdes ut efter anbudsförfrågan var White och Nilsson & Sahlin. Arkitektförslagen ställdes ut under sommaren 2003 i stadshuset, men inga synpunkter inkom. Utgångspunkten för förslagen var en placering i kvarteret Perseus utifrån riktlinjerna i Centrumplan -93, vilket är ett bra läge om det inte blir någon järnvägsförbindelse. Förslagen visar på lite olika kopplingar till järnvägen i befintligt läge men någon högre grad av integrering är inte möjligt. Insikten om detta gjorde att Kommunstyrelsen i december 2003 uppdrog till Byggnadsnämnden att utreda förslag utifrån nya direktiv. En ny placering uppdrogs till Nilsson & Sahlin att ta fram förslag på medan Tekniska kontoret uppdrogs att ta fram förslag på en genomströmningsmodell. Våren 2004 var dessa förslag klara och under hösten 2004 påbörjades en utvärdering av hela arbetet. Nilsson & Sahlins förslag vid S Järnvägsgatan visar på en mycket högre grad av integration mellan buss och tåg än de tidigare förslagen. Dock finns det nackdelar med bland annat en längre angöringssträcka. Stadstrafikens hållplatser vid Kanalgatan kanske kan fungera men då krävs en stor förändring av Kanalgatan. En koppling till järnvägen är inte heller möjlig. De framtagna förslagen utgår från att järnvägen går i befintlig sträckning och uppe på marken som i dagsläget. Kollektivtrafikutredning 2011 En konsult har anlitats för att ge förslag på vilka åtgärder som krävs för att resandet med kollektivtrafik i Skellefteå kommun ska öka. Utredningen har tittat på stråk, utbud efter stråken och slutligen knyts det ihop i linjer. Utredningen fastställde att Skellefteå har ett mycket bra läge på den lokala kollektivtrafiken nära torget. Cykelplan 2011 Fokus ligger på att skapa ett sammanhängande gång- och cykel-vägnät med säkra korsningar samt attitydförändrande insatser för att förmå invånarna att välja cykel istället för bil. Nuvarande gång- och cykelvägnät är uppbyggt så att huvudstråken från olika stadsdelar sammanstrålar i centrum. Huvudstråket i centrum i öst-västlig riktning är Nygatan. I öst-västlig riktning pågår/planeras kompletteringar av gång- och cykelbanor längs Södra Järnvägsgatan och Storgatan. I nord-sydlig riktning är Parkbron och Trädgårdsgatan samt E4 viktiga stråk. Med en ny Centrumbro skapas ett nytt stråk över älven för gående och cyklister. Dessutom kan Parkbron bli en renodlad gång- och cykelbro. Åtgärder som förespråkas är, attitydförändrande arbete, säkra skolvägar, fysiska åtgärder i cykelnätet, förbättrad vägvisning, cykelparkeringar centralt, förbättrad drift och underhåll med mera. Sida 10 (25)

12 Renare stadsluft Skellefteå kommun utför kontinuerliga mätningar av bland annat kvävedioxid i centrala Skellefteå. Mätningar har visat att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids. Kommunen har uppmärksammat Naturvårdsverket och Länsstyrelser på problematiken, vilket har lett till att regeringen har gett kommunen i uppdrag att redovisa ett förslag på vad som kan göras för att minska kvävedioxidhalterna. Åtgärdsprogrammet Renare stadsluft är uppdelat i sju huvudrubriker som totalt innehåller 25 åtgärder, varav en åtgärd är att utreda och genomföra ett resecentrum. Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Beteendepåverkan Vägnätet för biltrafik Förnybara drivmedel Parkering Resor och transporter Åtgärderna har tagits fram med hänsyn till Skellefteås förutsättningar och utgör ett samlat paket som förväntas resultera i att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras på kort sikt, till och med år Ingen av de föreslagna åtgärderna kan ensam minska utsläppen av kvävedioxider i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormen underskrids.. Målet för Renare stadsluft lyder: Andelen resor med kollektivtrafik ska uppgå till minst 6 % samt gång- och cykeltrafik till minst 40 % av de totala resorna år Övriga utredningar och studier Det finns en rad utredningar som rör Centrala stan som gjorts av studenter vid olika tillfällen exempelvis, vertikalt gestaltningsprogram, omvandling av södertorg och resecentrum och som det är ett stort värde att ha med i den fortsatta planeringen. För närvarande pågår också en mängd utredningar som är viktiga att ha med i fortsatt arbete såsom handelspolicy, varumärket Skellefteå och kulturplan Policys/kvalitetsprogram Det finns en rad policys och kvalitetsprogram som gäller för planeringen i Centrala stan. Svårigheten är att de inte är samlade på ett ställe utan beroende på åtgärd får olika policys beaktas. Det finns ett kvalitetsprogram för Centrala stan som innehåller byggnadsordningen, belysningsprogram, skyltprogram och arbetar med ett uteserveringsprogram som också ska ingå. Sida 11 (25)

13 VAD SKA VI ARBETA MED I PLANARBETET? Stadens identitet Nuläge Kvarteren norr om älven är den ursprungliga rutnätsstaden från 1845 och de söder om älven består av rester från gamla Sörböle och moderna inslag som bryter av, bland annat Campus och Södertorg. Grönskan består till största delen av alléer, planteringar och mindre närparker. Utöver detta finns Stadsparken som utgör ett kvarter och dessutom ansluter till grönområdet Älvbrinken med strandpromenaden och älven. Byggnaderna ger uttryck av de olika arkitekturstilarna genom tiden från 1800-talets senare hälft till de senaste byggnaderna i nutid. Det är mestadels småskalig bebyggelse i stadskärnan med 3-4 våningar. I stadens centrala delar är den bebyggelse vi ser idag främst uppförd mellan 1950 och I centrum finns få högre hus med fastigheter som har hög exploateringsgrad. Inriktning Stora delar av Centrala stan har en bebyggelse med starka karaktärsdrag. Det är viktigt att behålla och vårda men också att varsamt kunna utveckla stadens olika delar såväl bebyggelse som allmänna delar, gator, platser och parker. Det är även viktigt att nybyggande i delar med starka karaktärsdrag sker följsamt till de omgivande kvaliteterna. Även kommunen har här ett ansvar i hanteringen av byggnader, gator och platser samt parker och naturområden. Den estetiska dimensionen i stadsbyggandet är viktig. Viktiga aspekter är uttrycksfullhet, skönhet, komplexitet och rikedom på sinnesupplevelser. I Skellefteå är det relativt nära till allt och den styrkan ska vi jobba vidare med i planarbetet. Planen ska lägga stor vikt vid omsorgen om våra gemensamma delar av centrum, gatorna, platserna och parkerna samt vid bevarandet av den historiska kontinuiteten. Det offentliga rummets variation i storlek, form och karaktär är också betydelsefullt för intressanta upplevelser. Det är också viktigt att förstärka olika delar i stadens olika karaktärer. Möjligheten till större etableringar bör studeras vilket bland annat innebär att se över möjligheterna att förtäta och bygga högre i centrum. En utökad byggrätt där bebyggelse med fyra till sex våningar och i vissa fall åtta till tio våningar möjliggörs kan innebära ett påtagligt tillskott av bostäder och lokaler. Planen ska utreda om det är möjligt att tillåta högre bebyggelse i stadsdelen som ligger norr om Kanalgatan. Området saknar tydliga rumsbildande element. För närvarande kännetecknas kvarteren där av en karaktär av kontor och lättare industri. Området bör istället ges en profil med kontor, handel, bostäder och nöjen. Det centrala läget och närheten till kommunikationer skulle stärkas ytterligare av ett resecentrum. En annan viktig del i stadsbyggandet är att förstärka och tydliggöra stråk. Det kan göras på flera sätt för att tydliggöra, öka orienterbarheten, tillgängligheten och estetiken. Trädgårdsgatan i nord-sydlig riktning och Nygatan i öst-västlig riktning är viktiga axlar i centrala Skellefteå. Sida 12 (25)

14 Mellan järnvägen och Södra Järnvägsgatan reserveras utrymme för resecentrum med kringverksamheter och parkeringsanläggningar. Ett nytt resecentrum placeras i Trädgårdsgatans förlängning. En sådan lokalisering skulle ge en god funktion där persontrafik på såväl väg och järnväg kan samordnas på en plats. Ett nytt resecentrum ska ha en arkitektonisk spets där det ligger i fonden av Trädgårdsgatan. Området vid järnvägen är stort och ger möjlighet att skapa goda trafikanslutningar. Här finns ytor för att ordna parkering men även offentlig och kommersiell service. En kombination med verksamheter skulle göra att resecentrum förstärks som mötesplats och ökar resandet med kollektiva transporter. Kvarteren söder om Kanalgatan är i huvudsak bebyggda men möjligheter till kompletterande bebyggelse för bostäder och verksamheter finns. Söder om älven finns möjligheter till ny bostadsbebyggelse i första hand öster om Brogatan i kvarteren Släden och Trillan samt mot älven i kvarteret Nipan. Planen bör möjliggöra utbyggnader av Campus. Utveckling av södertorg är också en viktig fråga. För att ytterligare öka på utrymmet för ny bebyggelse i centrum och en möjlighet att koppla samman norr och söder föreslår den fördjupade översiksplanen för Skelleftedalen att den så kallade Stadsholmen väcks till liv igen. Den möjligheten ska även planen för Centrala stan ta med. Planen föreslår en förnyelse av torget. Nuvarande torg har inte tillfredsställande funktion och attraktionskraft. Torget saknar bebyggelse mot norr och får därigenom ingen tydlig avgränsning och inramning. Torget och nuvarande busstorget längre bort i bild. Sida 13 (25)

15 En ekologisk grundsyn utifrån kretsloppsprinciper och samspel med naturen är en viktig del i stadsbyggandet allt från översiktsplaneringen till den enskilda byggnaden. Skapandet av en långsiktigt god livsmiljö bestäms i hög grad av hur den byggda miljön utvecklas men även hur den bevaras. För de enskilda byggnaderna är det viktigt att använda sunda material, begränsa energibehovet och skapa hälsosamma miljöer inomhus. I planeringen är det också viktigt att ta med den sociala hållbarhetsaspekten såsom trygghet, hälsa och delaktighet för alla oavsett kön, ålder, etnisk och socioekonomisk tillhörighet. Fortsatt arbete Entréerna till stadsdelen och centrum är viktiga. Frågan kring hur de kan utformas är viktigt för att stärka centrums attraktionskraft. Precisera var vi kan bygga högre Definiera var det ska ske förtätning av byggnade Gestaltning av gaturum Definiera karaktärsdragen i de olika delarna av staden Ge förslag på översiktlig nivå torgomvandling Säkerställ områden för mötesplatser Visa på en bra placering av en större byggnad som kan fungera som en mötesplats ex kulturhus Identifiera och säkerställ viktiga kulturmiljöer och k-märkta hus Ta in den regionala aspekten i planeringen Stadens innehåll Nuläge I Skellefteå har det på senare år skett förändringar i handelsstrukturen som hotar handeln i Centrala stan. Staden behöver därför locka med annat som externhandeln inte har såsom kulturutbud i centrala delar. Skellefteå har ett brett och omfattande kulturliv främst på Nordanåområdet väster om områdesgränsen till Centrala stan. Användningen som finns i gällande detaljplaner i Centrala stan förutom handel och kultur är bostäder, kontor, parker, småindustri och gator i Centrala stan. Inriktning Grundläggande är att centrum får fler funktioner som gör det mer levande, aktivt och tryggt särskilt under kvällstid och helger. En ljus, inspirerande miljö är viktig. Centrum ska vara en naturlig mötesplats som är tillgänglig och lätt att nå till fots och med cykel. I centrum ska det finnas ett resecentrum där nästan alla kommunikationer möts. Goda möjligheter till parkering i närheten är därför betydelsefullt. En viktig aspekt för att främja kvaliteter i stadsmiljön är att integrera olika funktioner för att få en allsidig bebyggelsestruktur med såväl arbete och service som boende inom ett närområde. En integrerad stad innebär också en blandning av olika befolkningsgrupper och därmed en social och kulturell mångfald. Sida 14 (25)

16 Campus söder om älven. Centrum behöver innehålla funktioner som gör det levande och attraktivt för alla åldersgrupper under flera tidpunkter på dygnet. Centrum ska ha ett utbud som passar varierande åldrar och ska vara tillgänglig för alla. Det innebär en tydlig satsning på att prioritera fotgängare och funktioner dessa har behov av, samt en viktig analys av de platser och funktioner som finns på plats idag. Ett levande centrum kräver bra kommunikationer. Utmaningen blir att ha rätt verksamhet på rätta ställena och på rätt plats i byggnader. I nedre plan ska det vara mest verksamheter och inte så mycket boende. Torget är mittpunkten i staden och en förbättring av det är en grundförutsättning för att stärka centrums attraktionskraft.södertorgs gestaltning bör utredas för att se på möjligheterna att stärka den delen av stadsdelen. Campus integrering med stadsdelen bör analyseras. Kulturen är en del i nöjeslivet och har kopplingar till besöksnäringen. Större koncentrationer av kulturplatser bygger också upp karaktärer i staden. En stad med levande centrum förutsätts ha mycket kultur och bra nöjen. Nöjesverksamheter med restaurang, dans och nattklubbar är koncentrerade centralt i staden. Grundläggande måste centrum få fler funktioner som gör det mer levande och aktivt särskilt under kvällstid och helger. Nordanåområdet är stort och utvecklingsbart. Det finns ett stort intresse att försöka stärka kulturlivet genom utveckling av lokaler för teater och museisamlingar. Verksamheter ska i möjligaste mån finnas i bottenplan medan bostäder kan var högre upp i en byggnad. Älvens betydelse för stadsdelen och staden är viktigt att stärka. I och med omvandlingen av älvsbrinken som sker i dagsläget kan dess roll som mötesplats utökas. Sida 15 (25)

17 Fortsatt arbete Planera för 500 nya bostäder Planera för kulturfunktioner centralt Planera och identifiera handelsstråk, planera i samarbete med handelspolicyn som kommunen arbetar med Identifiera och reservera mark för viktiga målpunkter. Reservera mark för resecentrums utbredning Reservera mark för Bebyggelse/gaturum på busstorget Barnperspektivet i planeringen (ex lekplatser, dagis) Vatten, grönt och snö i staden Nuläge Skellefteå är en vacker stad med många stora kvalitéer. Den är skapad kring älven och vi vänder staden mer och mer mot och kring älven. Grundelementen med älven och höjdryggen Vitberget har naturligt fått styra stadsbildningen. I de norra delarna av centrum är grönskan begränsad. Det finns mycket grönt i Centrala stan, men det upplevs inte så eftersom det gröna ofta är på innergårdar och det saknas en tydlig struktur. Inriktning Det finns behov av vatten och grönska där vi vistas, vilket är bra för folkhälsan. Det är viktigt att det gröna inte betraktas som reservmark. Älven är vårt mest betydelsefulla stadsbyggnadselement i hela dalgången och är oersättlig för att skapa skönhet och trevnad. Kopplingen till älven med siktlinjer och tydliga släpp ner till vattnet är viktiga att bevara och utveckla. Det gröna i stadsdelen är viktigt att förvalta eftersom det är begränsat. I de östra delarna av centrum finns Boströmsbäcken som bör nyttjas som ett trevligt inslag i stadsbilden både ur ekologiska och sociala aspekter. Ambitionen måste vara att genom fortsatt utbyggnad av strandpromenaden, byggande av broar samt anläggande av kajer skapa ett än större utbyte. Vid omvandling av torget och norr om Kanalgatan bör det hållas i åtanke att grönytan är begränsad. Grönytan vid gång- och cykelvägen under järnvägen kan utvecklas och göras trevligare och tryggare. Som tidigare nämnts ska man i planeringen arbeta med tydliga stråk både sociala, ekologiska stråk. Stråken förstärks ytterligare med belysning. Skellefteå är till stor del av året täckt av snö varför man i planeringen ska ha med sig att anpassa staden till olika säsonger Skellefteå ska vara en hållbar stad både ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel Sida 16 (25)

18 Fortsatt arbete Parker och grönområden planeras utifrån ett samband dem emellan. Definiera stråken och länka ihop dem där länkar saknas. En grönytefaktor vid nyetablering föreslås. Alltså hur mycket grönyta det minst ska finnas inom en fastighet. Vatten i staden studeras, en vattenplan som även visar hur miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och särskilt studerar dagvattenfrågan i Centrala stan med inriktningen mot lokalt omhändertagande av dagvatten. Koppling mellan älvstrand och gröna stråk på Sörböle bör utvecklas och förtydligas mellan Viktoriabron och Parkbron. Mötesplatser identifieras och säkerställs En miljökonsekvensbeskrivning på FÖPen görs i planarbetet. Planeringen ska anpassas efter årstiderna. Sida 17 (25)

19 Resor och transporter i staden På E4 är det trångt i dagsläget. Nuläge Centrala stan berörs idag av huvudgatorna Viktoriagatan i öster, södra Lasarettsvägen i väster, Norra Järnvägsgatan i norr och Skråmträskvägen i söder. Genom centrum går också huvudgatan Kanalgatan och flera lokalgator i ett rutnät. Vägsystemet inom Skellefteå karakteriseras av att det i nord-sydlig riktning över älven bara finns en funktionellt sett fullgod vägförbindelse, Viktoriabron (E4) Övriga förbindelser, Parkbron och Lejonströmsbron, har begränsningar i såväl bärighet som framkomlighet. Det innebär att huvuddelen av alla vägtransporter, både gods och person, i nord-sydlig riktning går på E4 genom centrala Skellefteå. Flera trafiksignalreglerade övergångsställen och korsningar finns utefter sträckan genom centrala Skellefteå som resulterar i bilköer samt flera start och stopp. På södra sidan av älven är Skråmträskvägen/Anderstorpsleden (väg 814/väg 829) den viktigaste förbindelsen i öst-västlig riktning. Norr om älven har Järnvägsleden (väg 95/väg 372) den viktigaste funktionen i det övergripande systemet. I Centrala stan finns det ca 2000 parkeringsplatser på gator samt fem parkeringshus varav ett ligger inom Campusområdet. Sida 18 (25)

20 Inriktning Arbetet med planen ska förutsätta att en centrumbro planeras, en ny E4 öster om staden och att Parkbron är en gång- och cykelbro med eventuellt kollektivtrafik. Norrbotniabanans läge i markplan eller under mark är avgörande för hela trafiksituationen i stadsdelen. Biltrafiken ska i första hand ledas på gator kring Centrala stan med parkeringsmöjligheter intill. Kanalgatan har för närvarande för mycket biltrafik varför någon åtgärd på den bör ses över. Regionalbussarna flyttas till ett nytt resecentrum och busstorget försvinner som busstorg. I vägtransportsystemet behöver kollektivtrafiken få prioritet och möjligheter som gör att den upplevs snabb och rationell. Kanalgatan har idag stora trafikflöden och hur kan det vara möjligt att förändra dessa? Kanalgatan blir i och med de stora trafikflödena en barriär genom stadsdelen vilket försvårar för människor att röra sig längs med den, samt i nord-sydlig riktning. Det kan vara möjligt att omvandla Kanalgatan till ett mer fotgängarvänligt stråk genom staden genom att omstrukturera Kanalgatan Flera åtgärder krävs om vi ska minska biltrafiken i centrum och öka gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken. För att minska biltrafiken i Centrala stan måste parkeringsmöjligheterna förbättras i dess randområde. Goda möjligheter finns att skapa nya parkeringshus väster, öster och norr om centrum. Detta tillsammans med ökad kollektivtrafik och mer gång- och cykeltrafik kan minska belastningen från biltrafiken. Vägtransportsystemet ska i samklang med övriga transportsystem utformas så att goda förutsättningar skapas för att Centrala stan ska kunna utgöra ett för staden och regionen attraktivt centrum. Gator och andra trafikanläggningar ska ges en god gestaltning. Centrala stan ska vara lättillgänglig för samtliga trafikantgrupper. Säkra passager för oskyddade trafikanter och funktionshindrade och en god miljö ur hälsosynpunkt. För Centrala stan behövs ett övergripande perspektiv där flera faktorer arbetar tillsammans för att finna optimala lösningar. Det går ej att angripa endast en del utan att vara medveten om hur den påverkar andra. Trafiksituationen inom hela stadsdelen behöver analyseras för att se på möjligheter till förändringar. Nya förändringar i trafiksystemet, så som en ny centrumbro, kommer resultera i påverkan på hela trafiksystemet för hela stadsdelen och angränsande områden. E4:an omöjliggör idag exploatering i närområdet på grund av att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids. Därför är trafikflödena kring Viktoria- och Parkbron viktiga frågor som måste belysas och analyseras inom ramarna för uppdraget. Trafiksituationen är svår och bedöms fortsätta vara det om inte en extern lösning går att finna för att leda om E4:an. Tydliga, och cykelprioriterade, stråk kan tas fram för att minska behovet av att använda sig av bil i stadsdelen. Både nord-sydliga och väst-östliga kopplingar bör skapas på ett logiskt och funktionellt sätt som prioriterar cyklister före bilister. Sida 19 (25)

21 En analys av parkeringssituationen tillsammans med en revidering av parkeringsnormen bör ske inom hela stadsdelen. Frågan kring var olika typer av parkeringar ska lokaliseras bör belysas då det varierar mellan bil- och cykeltrafik. Liksom variationer beroende Kollektivtrafiken är en viktig del för att skapa ett bra flöde i stadsdelen och minska beroendet av bil, samt för att förbättra luftkvalitén. Mellan järnvägen och Södra järnvägsgatan ska ett resecentrum placeras i anslutning till Trädgårdsgatan. I och med detta ges möjlighet att förstärka Trädgårdsgatan som ett viktigt nord-sydligt stråk i centrum. I och med att resecentrum placeras centralt måste det ske en bra och smidig lösning av trafiken till resecentrat. Det gäller både för lokal- och fjärrtrafik. För kollektivtrafiken är det viktigt att finna bra och tydliga stråk som kan trafikeras. En centrumbro kan möjliggöra förbättrade linjedragningar i stadsdelen om det finns bra anslutningar till övriga huvudvägnätet, exempelvis Kanalgatan. Finns inte dessa kopplingar bedöms kollektivtrafiken inte kunna nyttja de fördelar som en ny bro kan innebära. Kollektivtrafiken kanske även behöver få egna körfält för att stärka deras roll i trafikmiljön. Söder om älven kan det finnas behov av en översyn över hur trafiksituationen ser ut. I centrum finns behov av en väl fungerande varudistribution. Det är viktigt att hitta långsiktigt hållbara transportlösningar som kan samverka med övriga trafikantslag. Hur framtida varutransporter till verksamheter vid Nygatan och Torget ska fungera behöver studeras närmare. Fortsatt arbete Visa sammanhängande huvudstråk för bil-, buss- gång-, cykel och mopedtrafik Upprätta en parkeringsnorm Ge förslag på hur Kanalgatan kan utformas Ge förslag på hur E4 kan utformas Planera trafiken och parkeringar kring ett nytt resecentrum och busstorg Planera trafiken kring och på en ny centrumbron Planera varutransporter Sida 20 (25)

22 NORRBÖLE Resor och transporter Stadens identitet P Nära till allt och tillgängligt-se över stråk Koppla ihop norr och söder om älven Förtäta och bygg högre - främst norr om Kanalgatan Förstärk axlarna Trädgårdsgatan och Nygatan Mötesplatser Bevara viktiga karaktärsdrag i staden Säsongsanpassning Tydliga handelstråk Gestaltning av entréer och gaturum Kvarterens identitet Utformning av randområdena Trygga/otrygga platser Sammanhängande stråk för gång och cykel Fler cykelbanor Fler och bättre cykelparkeringar Nytt Resecentrum med Norrbotniabana Minskad genomgående biltrafik Kollektivtrafiken i centrum Exploatering på busstorget Förändring av Kanalgatan- gynna gång, cykel och kollektivtrafik Förändring av E4 Kanalgatan. Bilparkering vid entréerna till centrum Ny parkeringsnorm-bil och cykel Varutransporter Huvudstråk för bilar runt centrala stan Trafiken till/från centrumbron Angöring till resecentrum Nygatan P l och biltr Vatten, grönt och snö Ö med ca 200 bostäder. ng-, cyke Miljömålen; förbättra luft- och vattenkvalitén, miljökosekvensbeskrivning E4 Innehåll Öka utbudet av handel Större utbud av kultur Fler bostäder (500 st) Fler arbetsplatser Blanda olika funktioner Mötesplatser för barn Mötesplatser för ungdomar Ytor/lokaler för evenemang Viktiga målpunkter vid huvudstråken kultur,resecentrum Fler sittplatser Ny c entr umb ro fö r gå Öka allmänhetens tillgång till älven och det gröna i staden. Parkbron för gång-, cykel och eventuellt kollektivtrafik afik CENTRUM Trädgårdsgatan P Resecentrum arkitektonisk spets Torgomvandling-möjligheternas torg, Odentorget och Södertorg Exploatering av busstorget Bevara K-märkta hus Använd vatten,grönytor och snö till fritidsaktiviteter och arrangemang. Ex skulpturer, backar, isbanor mm PLANOMRÅDESGRÄNS Kretsloppsanpassade dagvattenlösningar. Fördröjning av dagvatten med hjälp av gröna tak, växtlighet mm i staden. Boströmsbäcken; öppen dagvattenhantering och en värdefull del i stadsbilden. Campus växer västerut Studentbostäder söder om älven KARLGÅRD P Promenadstråk Viktiga grönytor SÖRBÖLE VIKTIGA PLATSER/STRÅK ATT STUDERA VIDARE =Övergångar för =Torg oskyddade trafikanter =Park =Gång- och cykelstråk =Entréer till centrum =Omvandlingsområden P =Bilparkeringar Bilparkeringar =Bro Bro

23

24 REFERENSER/TIDIGARE UTREDNINGAR Boverket (2009) REGIONAL ANALYS av bostadsmarknaden, URL: sterbotten% pdf, hämtat Norrbotniabanegruppen (2011) Resecentrumplanering för kustjärnvägen, juni 2006, URL: hämtad Skellefteå kommun (1994) Centrumplan 93 Fördjupning av översiktplanen för Skellefteå kommun, Skellefteå Skellefteå kommun (2005) BUSSTATION/RESECENTRUM Skellefteå Centrum Lägesrapport september 2005, Skellefteå Skellefteå kommun (2009) Förslag till Cykelstrategi för Skellefteå År reviderad , Skellefteå Skellefteå kommun (2009) Välkommen till Skellefteå Invånare, URL: hämtat Skellefteå kommun (2010) Renare stadsluft ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen, Skellefteå Skellefteå kommun (2010) Resecentrum en studie, Skellefteå Skellefteå kommun (2011) Fördjupning av översiktsplanen för Skellefteå kommun Skelleftedalen (förslag till antagandehandling), Skellefteå Skellefteå kommun (2010) Cykelplan 2010 Skellefteå kommun Skellefteå kommun (2007) Utredning för omvandling av torget och centrum, diarienummer ,, Skellefteå kommun Statens folkhälsoinstitut (2009) Folkhälsopolitikens elva målområden, URL: hämtad Sweco VBB (2003) Skellefteå kommun- Resvaneundersökning Skelleftedalen, Sundsvall Therese Pettersson (2011) Funktionell utformning av resecentrum, Luleå Tekniska Universitet, Luleå Trafikverket (2008), Förstudie Skellefteå vägtransportsystemet inom Skelleftedalen. Beslutshandling Februari 2008, URL: hämtat Trafikverket (2010), Vägutredning Skellefteåprojektet det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Samrådshandling, URL: hämtat Trafikverket (2011) Norrbotniabanan, URL: hämtad Sida 23 (25)

25 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 Tel: E-post: Byggomiljo.kontoret@skelleftea.se Hemsida: