Planering i Mora och Orsa fokus strandnära lägen

Transkript

1 Planering i Mora och Orsa 2013 fokus strandnära lägen

2 2 Utgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Fotografier och bilder: Baksidan, sid. 6, sid. 17, sid. 18 nederst: Kola Productions Sid. 12: A-sidan arkitekter/wsp Samhällsbyggnad Sid. 19 överst: Mondo arkitekter Sid 20 överst: Bernow & Wik arkitekter ab Övriga: Mora kommun och Orsa kommun Tryck: Wasa-tryck, Mora 2013

3 Förord 3 I denna tredje upplaga av Planering i Mora och Orsa tar vi klivet från förra årets centrumtema till att titta mer på planeringen i landsbygd. Landsbygdsutvecklingen har blivit högaktuell i landets kommuner i och med den ändring av strandskyddslagen som gjordes Mora och Orsa kommuner vill kunna erbjuda attraktivt boende och plats för verksamhet i många olika lägen och former. Strandnära lägen är ett av dem. För att bygga en stark kommun måste även byarna stärkas. Att komplettera med tomter i strandnära lägen kan skapa möjlighet till ökat befolkningsunderlag och skapar bättre förutsättningar för till exempel affärer, skolor och kollektivtrafik. Tommy Ek, förvaltningschef

4 4 Mora och Orsa Orsa Mora Mora och Orsa kommun har sedan den 1 januari 2011 en gemensam Stadsbyggnadsförvaltning. Förvaltningens huvudkontor är placerat i Mora och har besökskontor i Orsa.

5 Innehållsförteckning 5 Förord 3 Mora och Orsa 4 Innehållsförteckning 5 Strandnära lägen 6 LIS i Mora 10 Planer i Mora 12 På gång i Mora 14 KUP & ÖP för Orsa 16 LIS i Orsa 17 Planer i Orsa 18 På gång i Orsa 20 Planprocessen 21 Avslutade planer 22 Kontaktinformation 23

6 6 Strandnära lägen Stränder är populära både för boende och för friluftsliv ändrades strandskyddslagstiftningen i Sverige. Liksom tidigare gäller dock generellt strandskydd 100 meter från strandkanten, både upp på land och ut i vattnet. Strandskyddet gäller både kuster, stora sjöar och små bäckar eller tjärnar. Inom strandskyddet råder en hel del restriktioner, det är bland annat inte tillåtet att uppföra nya byggnader eller att på andra sätt privatisera marken. Det är möjligt att få dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl och åtgärden man har tänkt utföra inte strider mot strandskyddets syften. De särskilda skälen finns uppräknade i lagen och omfattar t.ex. att området är tydligt avskärmat från stranden av bebyggelse eller av en större väg, eller att anläggningen måste ligga vid vatten.

7 Strandnära lägen 7 När strandskyddslagstiftningen ändrades blev det möjligt för kommuner att tillföra ytterligare särskilda skäl för dispens. Genom att i översiktsplanen peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (sk LISområden) tillför kommunen två möjliga särskilda skäl i de områden som pekats ut. Det första skälet är att byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden bidrar till utvecklingen av landsbygden. Det andra skälet är byggande av enstaka bostadshus i anslutning till befintlig bebyggelse. Utpekandet av LIS-områden kan ske på olika sätt. Om kommunen har en äldre översiktsplan som behöver förnyas så kan utpekandet av LISområden vara en del i en ny översiktsplan. Om kommunen däremot i övrigt har en aktuell översiktsplan kan man hantera bara själva frågan om lämpliga områden för landsbygdsutveckling i ett så kallat tematiskt tillägg till översiktsplanen. I Orsa kommer LIS-områden att arbetas in i den nya översiktsplanen medan det i Mora tas fram ett tematiskt tillägg till den gällande översiktsplanen. Även om det blir två olika arbeten så är tanken att LIS-områden ska pekas ut i de två kommunerna enligt liknande kriterier. Strandskyddet gäller även vid små vattendrag.! Strandskyddets syfte Strandskyddets syfte är att säkra möjligheten för allmänheten att röra sig längs stränderna samt att bevara goda livsmiljöer för växter och djur. Kort sagt ett extra stöd för allemansrätten och ett extra skydd för naturen.

8 8 Strandnära lägen För att uppföra en brygga krävs strandskyddsdispens. När en plats pekas ut som LIS-område i översiktsplanen eller i ett tillägg till översiktsplanen ligger strandskyddet fortfarande kvar precis som förut. När någon sedan är intresserad av att vidta! Bryggor och båthus Strandskyddsdispens krävs även för att anlägga bryggor och uppföra båthus. Det finns ett särskilt skäl att åberopa då de för sin funktion måste ligga vid vatten. För att dispens ska kunna ges måste dock ändå strandskyddets syften vara uppfyllda. en åtgärd, t.ex. uppföra ett nytt bostadshus, krävs det en strandskyddsdispens eller att det finns en detaljplan där strandskyddet redan har upphävts. När strandskyddslagstiftningen ändrades fick kommunerna ansvaret både för att lämna strandskyddsdispenser och för att upphäva strandskyddet i detaljplan. För många kommuner, bland annat Mora och Orsa, innebar det ingen större förändring när det gällde dispensärenden eftersom rätten att ge dispens från strandskyddet redan tidigare var delegerad till kommunen.

9 Strandnära lägen 9 En båtplats nära bostadshuset kan ge ett mervärde. I vissa fall är det även i fortsättningen länsstyrelsen som måste fatta beslut om eventuellt upphävande av strandskyddet, exempelvis inom naturreservat eller landskapsbildsskydd. Länsstyrelsen har även som uppgift att bevaka att dispenser och upphävande av strandskydd inte strider mot strandskyddslagstiftningen. Om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften är det möjligt att villkora strandskyddsdispensen. Villkoren kan t.ex. handla om att markera tomtplatsens avgränsning med ett staket eller att ange ett högsta antal båtplatser för en brygga. Motsvarande villkor är möjliga att kräva i en detaljplan.

10 10 LIS i Mora I Mora kommun påbörjades arbetet med att peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (sk LIS-områden) redan Arbetet tog rejäl fart under hösten 2012 då tjänstemän från Stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med kommunalråden deltog på byautvecklingsmöten runt om i Mora kommun för att informera om och diskutera arbetet med att peka ut LIS-områden. Informations- och diskussionsmöte i Oxberg, där bland andra kommunens samhällsplanerare och kommunalrådet Bengt-Åke Rehn deltog. Stadsarkitekt Tommy Ek svarar på allmänhetens frågor i Nusnäs. För att avgöra vilka områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen behöver flera aspekter vägas in. I ett första steg togs ett antal kriterier fram som en vägledning för vilka områden som kan vara lämpliga för landsbygdsutveckling. Tanken är att koncentrera ny bebyggelse och nya verksamheter till områden där det redan finns bebyggelse. LIS-områden bör i första hand pekas ut i närheten av större vägar och gärna även längs kollektivtrafikstråk. Det är också bra om det finns befintlig service. Det kan handla om en livsmedelsbutik, en skola eller förskola eller en bensinmack. De LIS-områden som pekas ut ska även ge goda möjligheter att utöva idrott och friluftsliv eftersom möjligheten att leva ett aktivt liv är en del av Mora kommuns målbild för 2022.

11 LIS i Mora 11 I arbetet att peka ut LIS-områden har sex stycken så kallade fokusområden pekats ut. Fokusområdena har tagits fram utifrån de tidigare nämna kriterierna och i varje fokusområde har det hållits ett informations- och diskussionsmöte. Områdena är Orsasjön, Nordöstra Siljan, Sollerön med Vikaviken, Österdalälven, Norra Venjan och Söromsjöbygden. De möten som har hållits är inte en del av den formella översiktsplaneprocessen utan bör snarare kallas församråd. Det har varit ett stort gensvar och långt fler deltagare på mötena än vad vi som arbetar med planen räknat med från början. Olika typer av önskemål har kommit in till förvaltningen både före, under och efter mötena vilket visat att detta är en fråga som engagerar många. Norra Venjan Österdalälven Orsasjön Sollerön och Vikaviken Nordöstra Siljan För att få ett bra beslutsunderlag har en översiktlig naturvärdesinventering genomförts för de större sjöarna och vattendragen inom fokusområdena. Tjänstemän från Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med tjänstemän från Miljökontoret även gjort besök på plats i fokusområdena. Söromsjöbygden De sex föreslagna fokusområdena.

12 12 Planer i Mora Föreslagen utformning av den nya busstationen. Befintligt stationshus syns till höger.! Tillgänglighet Fysisk tillgänglighet handlar om att den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Krav ställs vid nybyggnad och på befintliga byggnader. Syftet är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Resecentrum För att underlätta för det kollektiva resandet och ge ett bra första intryck för besökande planeras ett nytt resecentrum i Mora. Det nya resecentrumet placeras vid befintlig järnvägsstation och samlar funktioner som i dagsläget utspridda i Mora. Busstationen flyttas från centrum till järnvägsstationen. Den uppförs som en modern träbyggnad där man snabbt byter mellan buss, tåg, cykel och andra resesätt. Centrum trafikeras även i framtiden av samma busslinjer som idag men från vanliga hållplatser. Det nya resecentrumet förläggs öster om befintlig järnvägsstation och består av en ny vänthall och en bussterminal. Mot Stationsvägen anläggs ett nytt torg som skapar en entré till både det nya resecentrumet och den äldre stationsbyggnaden.

13 Planer i Mora 13 Noret Norra Under 2009 togs ett idéunderlag fram för stadsutveckling i Noret norra. Det finns ett uttalat mål att området ska ha en hållbar profil. Idéunderlaget strävar efter variation i området och föreslår därför en blandad bebyggelse längs ett centralt huvudstråk. Genom området föreslås även ett väl tilltaget grönområde som underlättar närrekreation. Förslaget ger möjlighet till förskola och närbutik. Extra fokus har lagts på cyklister och möjligheten att ta Inlandsbanan i bruk för pendeltrafik. Nästa steg är att detaljplanera området. Skisser på idéer från planprogrammet ÖRJASTÄPPAN Planering pågår för att utöka Örjastäppans industriområde österut längs Sollerövägen. Under 2012 har Stadsbyggnadsförvaltningen, Tekniska förvaltningen och NODAVA arbetat med att ta fram förslag för ett hållbart dagvattensystem. Skogen mellan det tänkta industriområdet och befintlig bebyggelse i Yvradenska säkras i den fortsatta planeringen. Planförslaget har varit ute för samråd och kommer att ställas ut under Det tidigare förslaget för detaljplan vid Örjastäppans industriområde.

14 14 På gång i Mora Bostadsområdet Valhall Det gamla kvarteret Valhall har planerats om för att kunna erbjuda fler moderna bostäder. En del av de äldre byggnaderna rivs och nya byggnader uppförs. Fullt utbyggt kommer området erbjuda fler bostäder än tidigare. Den första etappen av ombyggnaden står nu färdigställd och inflyttning skedde under hösten Det byggdes totalt 42 nya lägenheter och alla är uthyrda.! Bygglov, rivningslov och marklov Du behöver vanligtvis söka lov för att: bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats bygga till en byggnad göra vissa ändringsåtgärder, till exempel inreda ytterligare en bostad eller använda en byggnad på ett nytt sätt Du kan även behöva lov för att: riva en byggnad eller en del av en byggnad ändra tomtens utseende, till exempel schakta bort eller fylla på jord I bostadsområdet Valhall har man satsat på att komplettera med alternativa energikällor.

15 På gång i Mora 15 Biltemas lokaler är klara. biltema 2011 färdigställdes planen för utvidgningen av handelsområdet i Noret. Sedan dess har kommunen byggt ut vägar och annan infrastruktur i området. Som första etablering i det nya handelsområdet öppnade Biltema i januari Fler etableringar är på gång.! Anmälan Även om åtgärderna inte kräver bygglov kan du behöva göra en anmälan. Det gäller till exempel när du ska: installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler, hissar, anordningar för ventilation eller vatten och avlopp ändra i en byggnad så att bärande konstruktioner berörs eller planlösningen avsevärt påverkas göra en ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad göra vissa rivningsåtgärder

16 16 KUP & ÖP för Orsa Arbetet med att ersätta Orsa kommuns översiktsplan från 1994 påbörjades i början av Det kommer att tas fram både en kommunal utvecklingsplan (KUP) och en översiktsplan (ÖP). I det inledande arbetet har fokus varit den kommunala utvecklingsplanen. En omfattande medborgardialog har genomförts. Kommunalrådet och ansvariga tjänstemän har varit ute på byautvecklingsmöten och informerat om och diskuterat arbetet med kommunal utvecklingsplan. Workshop, var vill vi lägga pengarna? Det har hållits en workshop med representanter från både kommunal verksamhet och näringslivet. Det har också hållits offentliga möten med olika inriktningar, t.ex. arbetsmarknad och näringsliv samt bostäder och infrastruktur. Full koncentration och många ideer på workshopen för Orsas framtid. Det finns möjlighet för boende i byarna att gå samman och göra en sk. byautvecklingsplan. Byautvecklingsplanen ska tala om hur man ser på utvecklingen i sin by samt vad som behöver göras och var det är lämpligt med mark för bostäder, rekreation osv. De byar som tar fram en byautvecklingsplan får 5000 kr av kommunen som kan användas på valfritt sätt. En byautvecklingsplan kan bli ett bra underlag för den kommunala utvecklingsplanen och översiktsplanen.

17 LIS i Orsa 17 Orsasjöns strand söder om Orsa. Som en del i översiktsplanen kommer lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, sk. LIS-områden, att pekas ut (för mer information se sidan 6-9). Liksom i Mora kommun kommer LIS-områden pekas ut genom att ett antal kriterier används som vägledning. Dessa kriterier kommer att likna kriterierna som används i Mora kommun. De grundläggande delarna är att hålla sig till områden med befintlig bebyggelse och att utnyttja befintlig infrastruktur så som större vägar. Genom att peka ut områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får Orsa som turistmål större möjligheter utvecklas ytterligare genom nyetableringar av campingplatser, stugbyar eller företag inom naturturism i attraktiva strandnära lägen.

18 18 Planer i Orsa Orsabostäders fastigheter längst Storgatan i Orsa ska förändras, dessa syns till vänster i bild. Storgatan Orsabostäder har önskemål om att göra förändringar i sitt lägenhetsbestånd på Västeråkern i Orsa. Ett arbete har därför påbörjats med att ta fram ett planprogram för området vid Storgatan och Malmgatan. Planprogrammet kommer att fokusera på områdets gestaltning, bland annat lämplig utformning av nya hus och hur dessa ska placeras i kvarteren samt hur många våningar husen ska vara. Styversbacken I västsluttningen ner mot Orsasjön planeras för ett större antal tomter för friliggande småhus i kommunal regi. I området finns också möjligheten att bygga en förskola och att utvidga småbåtshamnen. Styversbacken, planområdets utbredning. Planen var utställd under 2012, men har ännu inte antagits.

19 Planer i Orsa 19 Utsikt från Grönklitt mot Orsasjön. Grönklitt Grönklitt expanderar och det ställer krav på samordning för att utvecklingen ska bli bra. Kommunen har under 2011 påbörjat arbetet med att planera för hur Grönklitt ska utvecklas i framtiden. Parallellt med den översiktliga planeringen pågår detaljplanearbetet med Ski-lodge på Grönklittstoppen. Projektet möjliggör fritidsboende i flerfamiljshus som byggs på ett klimatsmart sätt. Arbetet kommer behandla boende, skidåkning, rovdjursparken och även stora områden runt Grönklitt och förhållandet mellan skidanläggningen och fäboden Frykås.

20 20 På Gång i Orsa Måsen Orsabostäder arbetar med att ta fram ritningar för att bebygga kvarteret Måsen. Detaljplanen är från Byggstarten är planerad till Hallingvägen Korsningen mellan Hallingvägen och Våmhusvägen har flyttats och byggts om för att öka trafiksäkerheten och förbättra sikten.! Vilka kartor behövs för en bygglovsansökan? Visualisering av de nya flerbostadshusen i kvarteret Måsen. Nybyggnadskarta När du söker bygglov för en villa, industribyggnad, m.m. på en obebyggd fastighet inom sammanhållen bebyggelse skall det i bygglovansökan finnas en nybyggnadskarta. Nybyggnadskarta innehåller bl.a. avvägda höjder och VA anslutning. Den kan beställas hos kartenheten. Situationsplan För byggnationer som t.ex. uthus eller ansökan om förhandsbesked räcker det oftast med en situationsplan. Situationsplanen är ett utdrag ur kommunens primärkarta eller annat tillgängligt kartmaterial. Det kan du få hjälp med hos Stadsbyggnadsförvaltningen. Sikten i korsningen mellan Hallingvägen och Våmhusvägen har blivit bättre.

21 Planprocessen 21 Planbesked Kommunen är skyldig att lämna planbesked till den som begär det. Då svarar kommunen på om och när en detaljplan kan vara färdig. Programsamråd I vissa fall upprättar kommunen ett planprogram för ett område. Då klaras de övergripande frågorna ut för att senare underlätta detaljplaneläggningen. Kommunen samråder planprogrammet med berörda. Plansamråd Detaljplanen är det juridiska dokument som styr användandet av marken. När ett förslag till detaljplan upprättats sänds det ut på samråd och finns utställt hos kommunen. Granskning Samrådsförslaget ändras eventuellt efter de synpunkter som inkommit under samrådet. Granskningsförslaget skickas sedan ut för granskning och finns utställt hos kommunen. Antagande Efter granskningen kan planen komma att ändras igen beroende på inkomna synpunkter. Om planen bara ändras redaktionellt eller inte alls påbörjas den politiska processen för att anta detaljplanen. Vilken politisk instans som antar detaljplanen varierar mellan kommunerna och vilken allmänbetydelse planen bedöms ha. Laga kraft Efter att kommunen har antagit en detaljplan ges tid för överklagande. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft och är då det dokument som reglerar hur mark och vatten får användas.! Planutredning I vissa områden finns gjorda planutredningar. Till skillnad från detaljplaner har dessa ingen juridisk bindning och ger inga byggrätter. De är istället en politisk viljeriktning och riktlinjer för kommande detaljplaneläggning och bygglovsgivning.

22 22 Avslutade planer 2012 Mora Godkända planprogram Planprogram för Prästholmen, Mora Lagakraftvunna detaljplaner Mitjelåsvägen, Noret Kråkberg 67:8 m.fl, Kråkberg Planbesked - positiva Åmåsäng, Mora Bastubacken, Mora Orsa Lagakraftvunna detaljplaner Grönklittstoppen, Grönklitt Stationshuset, Orsa Planbesked - positiva Sky Lodge, Grönklitt Storgatan, Orsa

23 Kontaktinformation 23 Vill du komma i kontakt med Stadsbyggnadsförvaltningen? Har du frågor om något av det som du läst i broschyren eller något av våra andra ärenden? Mora (huvudkontor) Fredsgatan 12 Expedition tfn Öppettider: måndag fredag och Orsa (besökskontor) Gamla Brandstationen Lillågatan 2A Öppettider: måndag, tisdag, torsdag, fredag: E-post: stadsbygg@mora.se Förvaltningschef/Stadsarkitekt Tommy Ek Bygglovenhet Bygglovchef Lennart Sticko Planenhet Planchef Håkan Persson Plankoordinator Susann Bergman Kartenhet Mätningsingenjör Börje Svensson Karttekniker Siv Ryttar Hedlund Stadsbyggnadsförvaltningen har fler medarbetare. Kontaktuppgifter finns på Mora kommuns hemsida och hos Mora kommuns växel

24 Planering i Mora och Orsa 2013 Det är något särskilt med vatten. Strandnära lägen lockar människor både för boende och rekreation. När strandskyddslagen ändrades 2009 blev det möjligt att peka ut områden i kommunerna där det blir lättare att få strandskyddsdispens. Detta ökar möjligheten för de som vill utveckla företag inom turism eller de som vill bosätta sig nära vatten. I denna broschyr presenterar vi Moras och Orsas pågående arbete med landsbygdsutveckling i strandnära lägen närmre. Byggnadsnämnden Mora Byggnadsnämnden Orsa Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Besöksadress: Fredsgatan 12 Postadress: MORA Telnr: E-post: stadsbygg@mora.se