Planering i Mora och Orsa fokus översiktlig planering

Transkript

1 Planering i Mora och Orsa 2014 fokus översiktlig planering

2 2 Utgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Fotografier och bilder: Framsida: 3:e raden längst till höger: Kola Productions Sid 20 överst: Pathos reklambyrå/orsakompassen Övriga: Mora kommun och Orsa kommun Tryck: Wasa-tryck, Mora 2014

3 FÖRORD 3 I denna fjärde upplaga av Planering i Mora och Orsa tittar vi närmare på översiktsplanering. Ämnet är aktuellt i både Mora och Orsa eftersom en ny kommuntäckande översiktsplan är under framtagande i Orsa. I Mora är arbetet med en fördjupad översiktsplan för tätorten under uppstart. Översiktsplaneringen är viktig för kommunens utveckling. Den visar kommunens vision och talar om hur visionen påverkar användningen av mark och vatten. I den översiktliga planeringen görs också en avvägning mellan olika allmänna intressen. Det är därför extra viktigt att medborgarna kommer in tidigt i processen så att deras synpunkter kommer med i avvägningarna. Vi vill i denna skrift på ett enkelt sätt beskriva vad en översiktplan är och hur det går till att göra en. Som vanligt berättar vi även om aktuell planering i kommunerna och projekt som är på gång. Tommy Ek, förvaltningschef

4 4 MORA OCH ORSA GRÖNKLITT ORSA MORA

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 Förord 3 Mora och Orsa 4 Innehållsförteckning 5 Översiktlig planering 6 Medborgardeltagande 7 Kartor i planeringen 8 Förhandsbesked 9 FÖP Mora tätort 10 Planer i Mora 12 På gång i Mora 14 ÖP Orsa kommun 16 Byautvecklingsplan 17 Grönklitt 18 Planer i Orsa 19 På gång i Orsa 20 Planprocessen 22 Kontaktinformation 23

6 6 ÖVERSIKTLIG PLANERING Översiktsplanen är ett politiskt dokument. Den är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översiktsplanen visar strategierna för samhällsbyggandet och har stor betydelse när detaljplaner och bygglov behandlas. Kommuntäckande översiktsplan (ÖP) Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. Denna ska beskriva hur kommunen ska utvecklas och hur mark- och vattenområdena ska användas. Nivån på ÖP:n blir mycket översiktlig då den täcker stora områden. Tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP) Ibland väcks frågor som tidigare inte varit aktuella. Kommunen kan då istället för att omarbeta hela översiktsplanen göra en kommuntäckande plan för en specifik fråga. Exempel på detta kan vara vindbruk eller landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Fördjupad översiktsplan (FÖP) Vissa områden i en kommun är mer komplexa än andra, exempelvis om det finns flera olika önskemål om vad marken ska användas till. I sådana fall gör man en fördjupad översiktsplan. Denna plan undersöker alla frågor som är aktuella inom ett avgränsat område. En FÖP kan t ex göras över en tätort eller andra områden som kräver utredning i ett större sammanhang. En FÖP ersätter normalt översiktsplanens redovisning av det aktuella området.

7 MEDBORGARDELTAGANDE 7 Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument. Den är vägledande för hur invånarna kan nyttja mark och vatten. Därför är det viktigt att medborgarna är delaktiga vid framtagandet av översiktsplanen. Detta sker genom det formella samrådet och utställningen som är bestämt enligt plan- och bygglagen. Oftast försöker kommunerna gå steget längre genom ett aktivt medborgardeltagande för att få ett riktigt bra underlag och förankra det förslag som tas fram. Medborgardeltagande kan ske på olika sätt. Vanligt är att kommunen så tidigt som möjligt försöker träffa olika typer av människor, exempelvis skolungdomar, företag och föreningar. Då får man en så bred bild som möjligt över vilka behov som finns i kommunen. Ett sätt är att använda sig av så kallade planerarstugor, vilket är när kommunens planerare ställer sig på stan med kartor och bakgrundsinformation och pratar med människor som passerar. Kommunerna kan också använda sig av sociala medier för att engagera medborgarna. Kommunens uppgift är sedan att ta alla inkomna synpunkter och väga samman dem till ett färdigt förslag på hur kommunen ska utvecklas. Så även om översiktsplaneringen är abstrakt och resultaten kan ses först flera år senare är det viktigt att engagera sig för att kunna påverka den framtida utvecklingen.

8 8 KARTOR I PLANERINGEN Olika typer av kartor behövs för olika typer av planer. Till en översiktsplan behövs kartor med liten skala, exempelvis lantmäteriets terrängkarta (tidigare Gröna kartan ) som är i skala 1: Till en detaljplan behövs en karta med större skala, vanligtvis skala 1:1000. En del kartor används som underlagsmaterial medan andra kartor används för att presentera planförslaget. Ovan: Infraröd flygbild över Vattnäs! Kartor i bygglovansökan När du söker bygglov på en obebyggd fastighet inom sammanhållen bebyggelse ska det vanligtvis finnas en nybyggnadskarta i ansökan. Nybyggnadskarta innehåller bl.a. avvägda höjder och VA-anslutning. För byggnationer som t.ex. uthus eller ansökan om förhandsbesked räcker det oftast med en situationsplan. Situationsplanen är oftast ett utdrag ur kommunens primärkarta. Flygbilder över ett område brukar vara lätta för allmänheten att orientera sig i. De är även användbara för att se hur terrängen och vegetationen ser ut. Ibland kan det även krävas infraröda flygbilder som fångar in en större bredd av färger så att man enklare kan se skillnad på exempelvis löv- och barrskog. Länsstyrelsen tillhandahåller även ett så kallat Regionalt underlagsmaterial (RUM) som kan användas i arbetet med översiktplaner, detaljplaner och bygglov. RUM-materialet visar till exempel natur- och kulturvärden i länet. RUM-materialet finns på länsstyrelsens hemsida och är tillgängligt för alla.

9 FÖRHANDSBESKED 9 Översiktsplanen används bland annat som underlag vid prövning av förhandsbesked och bygglov. I de centrala delarna av kommunernas tätorter finns ofta detaljplaner med bestämmelser om vad marken får användas till och hur man får bygga. Utanför områden med detaljplan är det mer osäkert vad och hur man får bygga. Om man har planer på att bygga något och i ett tidigt skede vill veta om det kan tillåtas på den specifika platsen kan man söka ett förhandsbesked. I förhandsbeskedet prövas om åtgärden uppfyller bestämmelserna i plan- och bygglagens andra kapitel och om den stämmer överens med rekommendationerna i översiktsplanen. De som är berörda eller äger mark i närheten hörs i ärendet. Ett förhandsbesked kräver inte samma ansökningshandlingar som ett bygglov. Det räcker vanligtvis med en ansökningsblankett och en situationsplan där den tänkta byggnaden och tillfartsväg ritas in. Ett förhandsbesked innebär att du har en byggrätt på platsen men för att få ett bygglov så ska byggnaden och tomten i sig också uppfylla de krav som ställs i plan- och bygglagen, i plan- och byggförordningen och i Boverkets föreskrifter. Förhandsbeskedet gäller i två år.! Post och Inrikes Tidningar När ett beslut om lov eller förhands- besked har tagits ska det kungöras i Post och Inrikes Tidningar (PoIT). Angränsande markägare kommer att informeras om kungörelsen. Tidigast fyra veckor efter kungörelse i PoIT kan beslutet vinna laga kraft, detta under förutsättning att ingen överklagar beslutet.

10 10 FÖP MORA TÄTORT AlYs c e n t r u m u t v e c k l i n g m o r a Under sommaren 2013 har Mora kommun godkänt den centrumutvecklingsplan som man arbetat med under ett antal år. Planen ger en tydlig bild över hur centrumområdet i Mora ska utvecklas för att bli ännu mer attraktivt och trevligt att vistas i både för boende och besökare. Arbetet med centrumutvecklingsplanen ska nu följas av en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mora tätort. FÖP:en kommer att hantera ett större område än centrumutvecklingsplanen och omfattar hela tätorten. Mora Bildtext: kommun Kartan visar samtliga har framträdande som drag ambition i centrumområdets fysiska att struktur utveckla och karaktär. medborgardeltagandet. I FÖP:en vill man få in så mycket synpunkter som möjligt. Under 2014 kommer kommunen träffa både medborgare, företag och föreningar. Detta kommer t.ex. att ske genom tematiska träffar där kommunen bjuder in för att diskutera vissa ämnen i workshopform. Vid ett par tillfällen kommer kommunen även att finnas ute på Mora för att prata FÖP och möta medborgare.

11 FÖP MORA TÄTORT 11 FÖP:en kommer att ta upp flera olika frågor bland annat trafik, nya bostäder och handel. Planen ska vara strategisk och översiktlig. Den kommer att innehålla principer för utvecklingen. Detaljerna för byggande fördjupas sedan i detaljplaner och bygglov. FÖP:en beräknas tas fram under 2014 och 2015 och antas När ett förslag är framtaget kommer den att genomgå den formella processen för medborgardeltagande som regleras i planoch bygglagen. Den sänds då först ut för samråd. Planen kan sedan arbetas om efter de synpunkter som framförts. Efter en eventuell omarbetning genomförs en utställning och det finns möjlighet till mindre justeringar. Därefter kan kommunfullmäktige anta FÖP:en som sedan vinner laga kraft.

12 12 PLANER I MORA NORET NORRA Ett planprogram för området var utsänt för samråd under hösten 2011 och godkändes av Kommunstyrelsen sommaren De synpunkter som inkom under samrådet sammanställdes och några av dem har kunnats tas tillvara i den fortsatta planeringen av området. Det första steget i utbyggnaden av området är att möjliggöra uppförande av en helikopterlandningsplats ovanpå parkeringsgaraget vid lasarettet. Planering pågår även för att möjliggöra bostäder strax norr om lasarettet. Bostäderna kommer främst att utgöras av flerfamiljshus och villor men det kan även bli aktuellt med parhus eller radhus. Trafik till området kommer att angöra från E 45, via en cirkulation. En bussgata ska ansluta området mot lasarettsområdet. Det kommer att finnas flera gång- och cykelvägar som förbinder de tillkommande bostäderna med lasarettet och Noret. Skogsmarken mellan lasarettet och den nya bebyggelsen kommer att sparas, likaså skogsmarken intill de befintliga villorna i Pintorp.

13 PLANER I MORA 13 NORRA KYRKOGATAN Detaljplanen ska möjliggöra en förtätning med bostäder, handel och kontor på delar av den befintliga parkeringen. Parkeringen struktureras upp och används mer effektivt. Planen ska också skapa en ny entré för gående och cyklister till Prästholmen sommartid och möjliggöra för skidspåren att starta i centrum vintertid. ÅMÅSÄNG Eftersom det finns önskemål om att utöka campingen i Åmåsäng utreds hur hela Åmåsängsområdet kan utvecklas. Ett planprogram har varit utsänt för samråd under vintern 2013/2014. Befintlig bebyggelse väster om badplatsen och söderut längs stranden kan förtätas och ny bostadsbebyggelse kan tillkomma i ett område i norr. En av de viktigaste frågorna att reda ut är hur trafiken till området ska se ut framöver. ÖRJASTÄPPAN Planering pågår för att utöka Örjastäppans industriområde österut längs vägen mot Vinäs. Under 2012 och 2013 har Stadsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen och NODAVA arbetat dels med hållbar dagvattenhantering och dels med att säkra den angränsande skogen.

14 14 PÅ GÅNG I MORA RESECENTRUM Området vid Mora station ska förvandlas till Moras nya resecentrum. Arbetet är i full gång med en ny stationsbyggnad och nya parkeringsytor. Tåg, buss och taxi ska samlas på en och samma plats för att underlätta byten. Busslinjerna kommer att fortsätta trafikera Mora centrum. RIVNING AV STRANDENS SKOLA Skolbyggnaderna som utgjorde Strandens skola har rivits. Rosa huset står kvar och Vasaloppet kommer under vinterveckan 2014 att ha sitt mässtält på området.! Bygglov, rivningslov och marklov Du behöver vanligtvis söka lov för att: bygga en ny byggnad eller flytta en befintlig byggnad till en ny plats bygga till en byggnad göra vissa ändringsåtgärder, till exempel inreda ytterligare en bostad eller använda en byggnad på ett nytt sätt Du kan även behöva lov för att: riva en byggnad eller en del av en byggnad ändra tomtens utseende, till exempel schakta bort eller fylla på jord

15 PÅ GÅNG I MORA 15 NORET HANDELSOMRÅDE I början av 2013 öppnade Biltema i Norets handelsområde. Nu fortsätter området att växa. Under 2014 kommer ytterligare drygt 7000 kvm affärslokaler stå färdiga. Byggnaden består av fyra separata lokaler med varsin entré mot Skålmyrsvägen. Byggnaden är en stålkonstruktion med med gjutna fundament. Ytterväggen har ett ytskikt av stålplåt och en kärna i stenull. Framför byggnaden kommer det att finnas parkering. FÄRNÄSRONDELLEN Brister i trafiksäkerheten i tunneln under väg 70 mellan Rödmyren och Färnäs samt expansionen av Norets handelsområde är två viktiga anledningar till att man nu bygger en rondell vid den tidigare avfarten till Färnäs. Skålmyrsvägen kommer att ansluta till Färnäs bygata som i sin tur kommer ansluta till väg 70. Biltrafik från Rättvik kommer därför inte behöva åka genom Noretrondellen för att ta sig till handelsområdet. Den nya trafiklösningen möjliggör också busstrafik genom Norets handelsområde.

16 16 ÖP ORSA KOMMUN Sedan 2012 har Orsa kommun arbetat med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Det första steget var att ta fram en kommunal utvecklingsplan som redogör för kommunens vision. Nu är den kommunala utvecklingsplanen klar och visionerna ska vidareutvecklas i översiktsplanen.! Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag är området närmast stranden skyddat. Strandskyddet är normalt 100 meter från strandkanten, både upp på land och ut i vattnet. Inom det området är det exempelvis inte tillåtet att uppföra nya byggnader, gräva för båtplats eller anlägga gräsmatta. Det finns möjlighet att få dispens från strandskyddet i vissa fall. Översiktsplanen ska tala om hur visionen påverkar användningen av mark och vatten i kommunen. Arbetet pågår för fullt med att fundera ut hur Orsa kommun ska se ut rent fysiskt. Var ska det finnas bostäder? Var ska det finnas industri? Var är det lämpligt att bygga strandnära? Hur tar vi tillvara på våra värdefulla miljöer på bästa sätt? För att kunna göra det måste man ut och titta på plats. Därför har tjänstemän inventerat kommunen under hösten Många av riktlinjerna i översiktsplanen kommer att redovisas för hela kommunen. Men det kommer också att göras vissa nedslag så att några områden eller frågor redovisas mer i detalj. Följ arbetet:

17 BYAUTVECKLINGSPLAN 17 I Orsa har man under en längre tid arbetat med något som kallas byautvecklingsmöten. Byautvecklingsmöten anordnas för en by eller för ett par närliggande byar och är en form av medborgardeltagande. Både tjänstemän och politiker är med på mötena och man fokuserar på de aktuella frågorna i kommunen och för byn. De frågor och funderingar som inte kan besvaras på plats tas med tillbaka till kontoret och så sker återkoppling senare. I samband med framtagandet av den kommunala utvecklingsplanen och den nya översiktsplanen har kommunen lyft fram möjligheten för byarna att göra en egen byautvecklingsplan. En byautvecklingsplan kan se ut på olika sätt. Dess viktigaste uppgift är att den visar hur invånarna i den aktuella byn vill att deras by utvecklas. Då är byautvecklingsplanen ett bra underlag för tjänstemän och politiker vid framtagandet av översiktsplanen för hela kommunen (9) HORNBERGA AG Hastighetsbegränsningar Ett trevligt inslag i Hornberga är att många promenerar och cyklar. Bilar och andra fordon kör för införts i Hansjö, d.v.s. att man bygger om övre och nedre Hornbergavägen till bymiljöväg med ett körfält och avgränsade sidolinjer. Efterlevnaden av skyltade hastigheter kommer då bli betydligt bättre än i dag. Övre Hornbergavägen 90 km/tim Bil vid utfart (svår att se) Stoppsikt 120m, bromsträcka 110m På kartan kan vägen se rak ut. Bilderna och verkligheten visar att vägen är mycket kurvig och backig. Utfarterna utmed denna sträcka är skymd av kurvor och backar, vilket gör det omöjligt att bromsa i tid för att undvika ett allvarligt tillbud. Kulle på vägen som skymmer sikten. Flanörer + 90 km/tim inte ovanligt i denna backe! Bromsträcka 65 meter och vid 30 km/tim endast 13 m! Sett från norr Nedre Hornbergavägen 90 km/tim 70 km/tim 50 km/tim För besväret får byn en summa pengar av kommunen som kan användas till valfritt ändamål. Hittills har Bjus, Hornberga och Fryksås gjort klart sina byautvecklingsplaner och fler byar står i startgroparna OBS! Permanentbostad!! Här kommer bilister som skjutna ur en kanon pga av för hög väghastihet. Det gäller att alltid se upp för att undvika olycka. Siktsträckor m = Utfart Längd bromssträcka vid hastighet enligt nedan 50 km/tim 70 km/tim 90 km/tim

18 18 GRÖNKLITT Grönklitt växer snabbt och det finns ett ständigt behov av att planlägga för ytterligare utveckling av området. Den gällande fördjupade översiktsplanen togs fram på 70-talet och är sedan länge fullt utbyggd. För att tydliggöra hur kommunen ser på utvecklingen i Grönklitt kommer området behandlas mer ingående i den nya kommuntäckande översiktsplanen. Bland annat ska kommunen visa hur man tänker sig en utvidgning av området för boende och hur områden för aktiviteter kommer att tas i anspråk, bland annat för skidåkningen, rovdjurs-parken och andra aktiviteter som friluftsliv och skoter.

19 m PLANER I ORSA 19 RÅTJÄRNSBERGET På Grönklitt finns ett högt bebyggelsetryck och för att möta detta pågår planering för en utvidgning runt Råtjärnsbergets topp. Inom området planeras framförallt tomter för fritidsbebyggelse, men också nya liftar och glidområden som förbättrar tillgängligheten till pistsystemen för hela Grönklitt. STORGATAN Många av Orsabostäders flerfamiljshus på Västeråkern är byggda på 1950-talet. De är nu i stort behov av renovering. Eftersom man idag har andra krav på boendet än vad man hade på talet planerar Orsabostäder att successivt ersätta vissa av husen med nya hus. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med ett planprogram för områdets framtida utveckling.! Gula gubbar Ser du gulklädda personer på din eller grannens tomt? De kommer säkert från Stadsbyggnadsförvaltningens kartenhet och kan alltid legitimera sig. De mäter bland annat in hus för att hålla kartan ajour.

20 20 PÅ GÅNG I ORSA ORSA CENTRUM Det pågår arbete med att bygga om i Orsa centrum. Under sommaren 2013 har den första av totalt tre etapper färdigställts. Hösten 2014 ska allt vara klart. Tanken är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten i gatumiljön för alla trafikanter. På Slipstenstorget kommer i framtiden såväl fotgängare som cyklister och bilister att samsas om utrymmet. Det finns en vilja att centrum ska bli mer levande och skapa nya attraktiva mötesplatser. Projektet har bland annat som syfte att förbättra trafiksäkerheten på Järnvägsgatan. Därför ska den nya utformningen av gatan göra det enklare för trafikanter att följa trafikregler och ta hänsyn till varandra. Genomfartskänslan ska byggas bort och med hjälp av exempelvis farthinder och genom at tydliggöra vad som är Orsa centrum ska tempot sänkas i trafikmiljön. För att göra Orsa centrum tillgängligt ska parkeringsplatser finnas nära Orsas centrala funktioner. Laddningsstolpar för elbilar ska förberedas på ett antal platser för att möta framtida behov.

21 PÅ GÅNG I ORSA 21 STORGATAN Bebyggelsen längs Storgatan har börjat förändras då Orsabostäder har rivit två av husen i kvarteret Krakau. I dagsläget finns inga nya hus planerade, men ett planprogram ska tas fram (se sid. 19) som talar om hur området ska utvecklas i framtiden. STYVERSBACKEN Under hösten förbereds södra delen av Styversbacken för kommande exploatering av sex villatomter. Fritids- och servicekontoret i Orsa kommun leder arbetet med att skapa ett av Dalarnas vackraste tomtområden. Vägar, vatten och avlopp samt el/belysning och bredband kommer att färdigställas under vintern/våren UNGDOMENS HUS Renovering och anpassning pågår i den gamla, röda skolan på Kyrkbyns skolområde. Under 2013 stod den nedre våningen klar och möjliggjorde Ungdomens hus. Bland annat har en hiss installerats och ett café inretts. Projektet fortsätter under 2014 med anpassning av de övre våningarna.

22 22 DETALJPLANEPROCESSEN PLANBESKED Kommunen är skyldig att lämna planbesked till den som begär det. Då svarar kommunen på om och när en detaljplan kan vara färdig. PROGRAMSAMRÅD I vissa fall upprättar kommunen ett planprogram för ett område. Då klaras de övergripande frågorna ut för att senare underlätta detaljplaneläggningen. Kommunen samråder planprogrammet med berörda. PLANSAMRÅD Detaljplanen är det juridiska dokument som reglerar användandet av marken. När ett förslag till detaljplan upprättats sänds det ut på samråd och finns utställt hos kommunen. GRANSKNING Samrådsförslaget ändras eventuellt efter de synpunkter som inkommit under samrådet. Granskningsförslaget skickas sedan ut för granskning och finns utställt hos kommunen. ANTAGANDE Efter granskningen kan planen komma att ändras igen beroende på inkomna synpunkter. Om planen bara ändras redaktionellt eller inte alls påbörjas den politiska processen för att anta detaljplanen. Vilken politisk instans som antar detaljplanen varierar mellan kommunerna och vilken allmänbetydelse planen bedöms ha. LAGA KRAFT Efter att kommunen har antagit en detaljplan finns tid för överklagande. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft och är då det dokument som reglerar hur mark och vatten får användas.! Planutredning I vissa områden har det gjorts planutredningar. Till skillnad från detaljplaner har dessa ingen juridisk bindning och ger inga byggrätter. De är istället en politisk viljeriktning och riktlinjer för kommande detaljplaneläggning och bygglovsgivning.

23 KONTAKTINFORMATION 23 Vill du komma i kontakt med Stadsbyggnadsförvaltningen? Mora (huvudkontor) Fredsgatan 12 Expedition tfn Öppettider: måndag fredag och Orsa (besökskontor) Gamla Brandstationen Lillågatan 2A Öppettider: måndag, tisdag, torsdag, fredag: E-post: stadsbygg@mora.se Bygglovsenhet Bygglovschef Lennart Sticko , telefontid Planenhet Planchef Håkan Persson Plankoordinator Susann Bergman Kartenhet Kartchef Karl-Erik Palm Förvaltningschef och stadsarkitekt Tommy Ek Stadsbyggnadsförvaltningen har fler medarbetare. Kontaktuppgifter finns på Mora kommuns hemsida och hos Mora kommuns växel Våra byggnadsinspektörer och vår handläggare av bostadsanpassningsbidrag har särskilda telefontider.

24 Planering i Mora och Orsa 2013 Översiktlig planering är viktigt för kommunens utveckling. Den gör en avvägning mellan olika intressen och visar vart kommunen är på väg. I denna skrift presenteras arbetet med översiktlig planering i Mora och Orsa kommuner, men också andra planer som är på gång och en inblick i vad som händer när planer och bygglov är klara. Byggnadsnämnden Mora Byggnadsnämnden Orsa Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Besöksadress: Fredsgatan 12 Postadress: MORA Telnr: E-post: stadsbygg@mora.se