Aronia. Miljöforskning och utveckling i vidvinkelperspektiv
|
|
- Bengt Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aronia Miljöforskning och utveckling i vidvinkelperspektiv
2 Aronias målsättning är att genom ett mångsidigt och gränsöverskridande forsknings- och utvecklingsarbete lyfta fram naturresursförvaltning i kustregioner. Ett gott faktaunderlag för olika beslutsprocesser gör det möjligt för kommuner och städer att bygga upp bättre, hållbara samhällslösningar. Om detta budskap når fram har vi på Aronia uppnått det vi strävar efter. Texter: Mikael Kilpi och Martina Österberg Fotografier: Traci Birge, Toni Kaarttinen, Mikael Kilpi, Aleksi Lehikoinen, Lilja Palmgren och Martina Österberg Layout: Mikael Paananen Tryckt vid Fram 2011 ISBN
3 Aronia i ett nötskal Aronia grundades hösten Vår verksamhet upprätthålls som ett samarbete mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. Vi verkar på Novias Campus i Ekenäs, Raseborg. Vår uppgift är att samordna och utveckla gemensamma funktioner för båda upprätthållarna, främst inom utbildning och tillämpad forskning. Vi bedriver forskning och utveckling inom kustlandsekologi och naturresursförvaltning på lokal, regional och global nivå. Vårt institut är en smältdegel för grundforskning och tillämpad forskning, där kunskap utvecklas och omsätts i praktiken. Genom innovativa tillämpningar kan våra resultat stöda västnyländsk miljö- och samhällsplanering att agera på ett hållbart och miljömedvetet sätt. MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV På Campus Raseborg är Aronia initiativtagare och ledare för ett tvärfackligt kunskapskluster som utreder och identifierar lösningar för kustregionens långsiktiga utveckling på hållbara grunder. Klustrets faciliteter med t.ex. ett avancerat GISlaboratorium ger underlag för moderna planerings- och beslutsprocesser. Vi har ett gott anseende i internationella sammanhang och har lyckats initiera samarbete på bred front.
4 Våra strategiska siffror MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV 4MILJONER EURO hämtade vi in i finansiering för våra utvecklings- och forskningsprojekt under åren Våra projekt utförs i Västnyland, vilket i sin tur kan ge förutsättningar för bättre utveckling i regionen. Den omfattande finansieringen har gett oss möjlighet att kontinuerligt utvidga vår verksamhet. 100 INLÄGG på webbplatsens nyhetsspalt året 2010 visar hur aktiv vår förmedling av resultat är. Vi berättar gärna om det som vi tycker är viktigt är det år då vi hoppas att vårt Kunskapskluster och alla dess funktioner på Campus Raseborg skall stå klara. 500 SIDOR kvalitetsgranskad vetenskaplig text har vi producerat under de senaste tre åren. Denna textmängd är en viktig mätare då man ansöker om fortsatt eller ny forskningsfinansiering. 20-TALET forskare jobbar på Aronia idag och antalet ökar. 5KONTINENTER har vi knutit till vårt samarbetsnätverk de senaste åren. Vårt samarbete via forskning, workshops och kongresser har betytt aktiva kontakter med hundratals forskare och Västnyland har blivit en aktiv region på forskarsamfundets världskarta!
5 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV Vårt kustlandsteam Kustlandsteamet (ARONIA COASTAL ZONE RESEARCH TEAM ACZRT) är en gemensam satsning för Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi. Verksamheten körde igång 2008 och målen är högt satta. Vi kombinerar högklassig forskning med en tillämpad vinkling för att kunna handskas med förvaltning av naturresurser i kustmiljön. Forskarteamet är en unik satsning på samarbete mellan en akademisk inrättning och en mer praktiskt orienterad yrkeshögskola. Kollegiet utgör kärnan för trovärdigheten kring användningen av naturresurser inom samhällsutveckling utan att miljön överbelastas. Verksamheten innefattar ett engagerat samarbete med det internationella forskarsamfundet och viktiga nationella forsknings- och förvaltningsinstitutioner.
6 Några av våra forskningsoch utvecklingsprojekt Effekter av skadliga alger på Östersjöns djurplankton I sin doktorsavhandling använder doktorand Anu Vehmaa hoppkräftor som forskningsobjekt för att klarlägga effekter av potentiellt skadliga alger (blågrönalger och kiselalger) på äggproduktionen. Samtidigt undersöks eventuell samverkan mellan klimatförändring och övergödning. I Östersjön är hoppkräftorna viktig föda för ekonomiskt relevanta fiskarter, t.ex. vassbuk och strömming.
7 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV NÅGRA AV VÅRA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT Coast-Man en regional utvärdering av Västra Nylands kustland I sin doktorsavhandling fokuserar Traci Birge på förvaltning av kulturbiotoper och deras ekosystemtjänster. Detta betyder t.ex. att kulturpåverkade ängar och skogsområden som traditionellt haft stor betydelse för det finländska jordbruket i dagens läge är av speciellt intresse med tanke på en rik biodiversitet och för att de har ett stort kulturellt och estetiskt värde. Genom s.k. social-ekologisk inventering identifieras förvaltnings- och skötselrutiner, ekosystemtjänster samt förvaltare och användare av kulturlandskap inom Raseborgs stad. Projektet jämför även hur specifika lantbruksoch miljöstöd utnyttjas och implementeras för skydd av kulturlandskap i olika Östersjöstater. Fanns det ord du inte förstod? Se vår lilla ordlista längst bak.
8 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV NÅGRA AV VÅRA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT Bra mat i Västnyland Idag säljs en stor del av den närmat som produceras i Västnyland i Helsingfors; konsumenterna har efterlyst ett lokalt distributionssystem som ett komplement till direktförsäljning. Projektledare Ann-Louise Erlund och hennes team har som målsättning att bygga upp fungerande strukturer för samarbete på lokal-, regional- och nationell nivå. De västnyländska producenterna har också behov av kompetens- och produktutveckling. Genom samarbete blir kostnaderna rimliga för små producenter. Projektet innefattar även en forskningsdel som följer upp hur de enskilda producenterna kan utveckla sin verksamhet ur ett miljöperspektiv. Man fokuserar på samarbetet inom nätverket och kartlägger förutsättningarna för lokala kretslopp och andra synergieffekter (t.ex. korta distributionskedjor). Förverkligandet av projektet sker i samarbete med Hangö, Ingå och Raseborg samt med ett antal bransch- och företagarorganisationer.
9 Vad säger andra om oss? MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV VAD SÄGER ANDRA OM OSS? Marko Reinikainen Gustav Munsterhjelm DIREKTÖR VID TVÄRMINNE ZOOLOGISKA STATION I HANGÖ OCH STADSFULLMÄKTIGEMEDLEM I RASEBORG. Aronias existens har betytt att den kritiska massan av kustzonskunnande ökat markant i vår region. Den omgivande skärgårdsnaturen, Tvärminnes faciliteter och Aronias kunnande har gett tillfälle att skapa en ganska unik och på alla sätt optimal samarbetsplattform. Tillsammans med forskarkollegiet, studerande och regionens olika aktörer t.ex. inom lantbruk, fiske och stadsplanering har vi utfört intressanta projekt som kommer att ha stor relevans för den Västnyländska kustregionen både nu och på sikt. Aronia har lyckats bygga upp ett enastående nätverk inom havs- och kustforskning, vilket också erbjuder en gyllene chans att införliva miljökunnandet i beslutsfattandet på lokalnivå. Tack vare sitt aktiva internationella samarbete har Aronia dessutom satt Raseborg på världskartan många utländska forskare har arbetat på både Aronia och Tvärminne. De blir ypperliga ambassadörer för vår fantastiska skärgårdsnatur när de åker hem och berättar vad de upplevt. Marko Reinikainen är doktor från Åbo Akademi och utnämndes till docent i akvatisk miljöbiologi Som forskare har hans specialområde varit blågrönalger och deras betydelse för Östersjöns ekosystem. I Tvärminne har Marko Reinikainen arbetat som amanuens sedan Tvärminne zoologiska station på Hangö udd hör till Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. MILJÖCHEF I RASEBORG Samarbetet med Aronia och Yrkeshögskolan Novias lärare och studerande har betytt mycket för oss här på miljöbyrån; samarbetsformerna har utvecklats hela tiden och utmynnat i konkreta resultat som kunnat användas bl.a. inom stadsplanering, byggnation, förvaltning samt miljöinventering och -skydd. Bland annat har vi inlett ett samarbetsprojekt, där målet är att med hjälp av den gemensamma sakkunskap vi har, utveckla en färdig modell för miljöns tålighet i olika naturgeografiska zoner. Denna modell behövs för att hitta vettiga lösningar för hanteringen av avloppsvatten på glesbygden genom den får tjänstemän och insatta fastighetsägare vägledning att hitta rätt i den djungel av direktiv som hittills varit väldigt svårtolkad. Ett annat exempel är Raseborgs energi- och klimatprogram som gjorts i samarbete med Aronia. Programmet är ett återigen ett bevis på att man kan minska klyftan mellan vetenskapen och det verksamhetsfält där t.ex. planeringen eller utförandet sker. Denna typ av brobygge kan utvecklas mycket långt. Gustav Munsterhjelm är en hängiven mångsysslare inom miljövård. Engagemanget för naturen syns också i hans långa karriär som naturdokumentarist; han filmar, klipper och producerar sina filmer själv. På både Aronia och Yrkeshögskolan Novia finns rätt slags personer med rätt kompetens. Detta gör att teori kan omsättas i praktik, att tankar blir handling samt att gränserna mellan olika aktörer och vetenskapsgrenar suddas ut; ett stort plus om man ska förbättra det man har eller utveckla någonting helt nytt.
10 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV VAD SÄGER ANDRA OM OSS? Anna Alm BLIVANDE EKOBONDE PÅ MÖRBY GÅRD I POJO, AGROLOGSTUDERANDE VID YRKESHÖGSKOLAN NOVIA Under studietiden jobbade jag som assistent i ett intressant projekt, Fosforfällan, där vi genom att bygga ett filtreringssystem för avrinningsvatten ville se om man kunde råda bot på fosforhalten i vattnet. Fosfor är ju en av de största miljöbovarna och bidrar bl.a. till att blågröna alger uppstår. Även om jag deltog i projektet på en väldigt praktiskt nivå insåg jag hur viktigt det är att det finns teoretisk, djupgående kunskap om komplexa händelseförlopp i naturen. Helheten Aronia, Yrkeshögskolan Novia och Tvärminne bildar kärnan av sådant miljökunnande som behövs i en region som vår. När jag tar över gården blir det mycket arbete, som dessutom ofta är ganska ensamt. Man hinner helt enkelt inte engagera i så mycket annat. Men det betyder inte att det inte skulle finnas intresse. Därför är det fint om det finns aktörer som försöker locka oss bönder att delta i föreläsningar, diskussioner och samarbetsprojekt som i det långa loppet har stor relevans för vår näringsgren: Naturen är vår utkomstkälla och all den kunskap som kan bidra till en hållbarare utveckling behövs. Anna Alm är ordförande för Pojo lokalavdelning inom Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, där hon också är fullmäktigemedlem. När Alm tar över ekogården i Mörby, kommer hon att basa för 80 hektar åker, 300 hektar skog, 100 hektar vatten och ett trettiotal dikor som kalvar varje vår. För att hålla en levande kontakt till sina kunder driver Mörby dessutom en gårdsbutik och ordnar olika evenemang under årets högtider. Hösten 2011 belönades Alm med Marthornas matkulturpris för sitt engagemang kring högklassig och ren mat.
11 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV Våra främsta samarbetspartner Tvärminne Zoologiska Station (Helsingfors Universitet) Raseborgs Stad, Miljöbyrån LTER (Long-term Ecological Research Network) Site WelFin (Helsingfors Universitet) Finlands Miljöcentral (SYKE) Nylands ELY-central Forsstyrelsen, Vilt- och Fiskeriforskningsinstitutet, Skogsforskningsinstitutet Västra Nylands Vatten och Miljö rf. Hangö Fågelstation (Tringa) NOWAC (Nordic Waterbirds and Climate Change network; (toppforskningsinitiativet NORDFORSK) Utöver dessa ett otal universitet, forskningsinstitut och organisationer, beroende på forskargrupp.
12 MILJÖFORSKNING OCH -UTVECKLING I VIDVINKELPERSPEKTIV Liten Aronia-ordlista Biodiversitet är naturens mångfald i alla dess former. Den ofantliga rikedom av livsformer som vi ännu har, är värd att skyddas på bästa sätt. Det är inte bara med tanke på naturens egenvärde vi bör fungera, utan också med tanke på vår egen framtid som en del av mångfalden mångformighet betyder rikedom, enformighet armod. Ekosystemtjänster är det vi får gratis av naturen. Det kan handla om abborre i ditt nät, furor i din skog eller insekter som ser till att dina grödor mår bra. Det kan handla om sol, vind och vatten, allt som tidigare generationer tagit för givet, men som en dag kan bli begränsande för vårt välstånd. Kunskapskluster är en fysisk mötesplats för praktiskt och teoretiskt kunnande. Klustret på Campus Raseborg strävar efter ett mervärde för regionen genom en genuin satsning på samverkan. Där möter traditionell akademia den verklighet som formar livet och de beslutsprocesser som äger rum i regionen. Kunskapsklustret i Raseborg är en innovativ och helt unik satsning även nationellt sett. En vetenskaplig ansats är att systematisk samla in, analysera och publicera fakta enligt regler och etik som hundratals år av forskning fastslagit. Utan forskning i det mest grundläggande, har vi inte mycket att falla tillbaka på då de gäller vettiga tillämpningar och smarta lösningar i vårt vardagliga liv! Alla framsteg bygger på fakta! Utveckling är ur Aronias synvinkel framsteg som tillåter välfärd utan att tumma på de grundläggande ramarna för liv på jorden. Integrerad kustzonsförvaltning är den europeiska strategi för bevarandet av den sårbara miljön i kusttrakter. Integreringen kommer från en insikt att samsyn är bättre än sektoriell trångsynthet, alla bör ha möjlighet att delta i förvaltningen av vårt finaste naturarv! För oss finlandsvenskar är kusten, skärgården och havet en hjärtesak, och det är dags att tänka på hur de bäst förvaltas innan det är för sent.
13 Mer info om oss på Besöksadress Raseborgsvägen 9, Ekenäs Trycksak
KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland
KUSTENS MAT 2016-2019 Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland (2016-2017), Åland och Nyland HANTVERKSMÄSSIG LIVSMEDELSFÖRÄDLING FINSKA MÄSTERSKAPEN I MATHANTVERK Ann-Louise
Vetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
ETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN
ETT LÄROSÄTE SOM FÖRÄNDRAR VÄRLDEN VI SKAPAR KUNSKAP TILLSAMMANS! Kan en högskola förändra världen till det bättre? Svaret på frågan är tveklöst ja! Men vår tids stora samhällsutmaningar är komplexa och
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
The Baltic Sea Project Fosforfällan Rotaryclub of Ekenäs and Rotaryclub of Karis
Challenges of the Baltic Sea and Baltic Sea Policy. Government Report 2009-06-0 Prime Minister s Office Publications2/2009, Finland The most serious problem concerning the Baltic Sea is eutrophication
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Det finns många skäl att satsa på forskning och innovation (FoI). För organisationer och företag kan det vara ett sätt att utveckla
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!
- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt
Forskning för miljömålen
FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka
AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities
MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet
Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet 1 Strategier/planer och deras utvärdering har skapat en stomme
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
SLC strategi
SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG
IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG Gunilla Nordlöf, Generaldirektör, Tillväxtverket: IUC finns nära industriföretagen och har därför en god förståelse för deras vardag, utmaningar
Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Vad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM
MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs
2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för
Naturlig tillväxt den ekonomiska värderingen av ekosystemtjänster och välfärd i nordiska kommuner
Naturlig tillväxt Bakgrund och Metodik Genom att kartlägga och värdera ekosystemtjänster på kommunal nivå skapas ett bättre underlag för att fatta beslut som stärker kapaciteten hos ekosystemen. Projektet
CAMEL- Ett forskningsprojekt om strategisk klimatanpassning Bild. Jim Hedfors, SGI När havet stiger och flöden i vattendrag ökar, diskuteras sällan möjligheten till att omlokalisera byggnader, infrastruktur
Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka
Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0
Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS Johnny Berglund, projektledare Länsstyrelsen Västerbotten EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Fastställdes 23 juli 2014 Stödja blå tillväxt
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå
FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND
INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten
SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?
Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill? Workshop Kalmar 2014-02-11 februari, 2014 Innehållsförteckning Sammanställning workshop Önskat läge 2020 Enkätsvar 2
Nordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material
Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd
Helsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Lansering av www.matvarden.se!
Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan
Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
förslag till åtgärder
Föreningsprogram Föreningsprogrammets förslag till åtgärder VERKSAMHETEN 1. Föreningarnas grundläggande verksamhet och program byggs modigt upp på nytt Föreningens verksamhet utgår från medlemmarna och
Internationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
identifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan
1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Kommentar ur Raseborgs synvinkel av Mårten Johansson
MBT-seminariet i Sjundeå 09.10.07. Kommentar ur Raseborgs synvinkel av Mårten Johansson Den ökade potentiella tillgångligheten mellan orter i Europa p.g.a. av nya motorvägar, snabba tåg och ökad turtäthet
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till
Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.
Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.
21 september 2016 Hållbar konsumtion Utlysning av medel till ett forskningsprogram Reviderad 2016-09-26 Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Sammanlagt 50 miljoner kronor under fyra
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden
Samhällsvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Samhällsvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-12 BESLUTAD AV: Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Birger Simonson, Malin Broberg och
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens
Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53
GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Välkommen till höstmöte för Cleantech Inn Sweden
Anmäl er senast 1 november - http://www.cleantechinn.se/hostmote2013 Välkommen till höstmöte för Cleantech Inn Sweden Datum: 12 november, 2013 Plats: Light Meetings, Fokus på tillväxt - för dig och ditt
8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI
8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)
Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Örebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Vi bidrar till regionens utveckling
Vi bidrar till regionens utveckling Högskolan Kristianstad Hos oss finns några av landets bästa utbildningar som leder till jobb. En liten men samtidigt stor högskola samlad på ett campus. Vi är stolta
Sammanfattande beskrivning
Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer
Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.
Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen
Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Nätverksträff inom MILJÖ
Nätverksträff inom MILJÖ Härnösand 2016-10-26 9.30 Fika 10.00 Turism på naturens villkor 10.30 Möjligheter i Botnia-Atlanticaprogrammet 2014 2020 11.30 Lunch 12.30 Exempel på pågående miljöprojekt 13.00
Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning
Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning Ny kunskap driver miljöarbetet framåt För att hantera samhällets utmaningar är det viktigt att statsförvaltningen
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet
LUMA-center Finland Promemoria 1 (5) Riktlinjer för LUMA-center Finlands forsknings- och utvecklingsverksamhet 1. Inledning LUMA-center Finlands direktion fastslog vid sitt möte den 11 november 2017 ett
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG
TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda
Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Manual för medlemsvärvning
Manual för medlemsvärvning BLI MEDLEM I SFP! ETT TVÅSPRÅKIGT OCH FRISINNAT FINLAND BEHÖVER DIG Vem skall värva? Alla kan värva! Vi kan vara stolta över vårt parti, SFP. Därför kan vi alla marknadsföra
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
de biologiska naturresurserna och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, samverkan med det omgivande samhället.
Kvalitet och Nytta Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen k om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys
NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav
Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård
Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt