Bakgrund JKB. Forskning på VTI: social rättvisa och delaktighet

Transkript

1 Jämställdhetsintegrering och sociala konsekvensanalyser i transportplaneringen Lena Levin, forskare vid VTI och K2 Presentation för Region Dalarna Forskning på VTI: social rättvisa och delaktighet Inom forskningsområdet bedrivs forskning och utredningsverksamhet med syfte att fördjupa kunskapen om social hållbarhet, sociala konsekvenser och välfärdskonsekvenser med avseende på olika gruppers praktiker, villkor och förutsättningar kopplade till mobilitet och transporter. Nyckelord: Jämlikhet, jämställdhet, jämställdhetskonsekvensbeskrivning, social hållbarhet, vardagsliv, vardagliga praktiker, mobilitet, mobilitetspraktiker, resenärsperspektiv, sociala kategoriseringar av resenärer/trafikanter (exempelvis: ungdomar, äldre, kvinnor, män), intersektionalitet, inkludering, exkludering, rättvisa, policyanalys, bedömningar, metodutveckling JKB Projekt: Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering Lena Levin, Åsa Aretun och Karin Thoresson, VTI och K2 Christina Scholten Lindqvist, Malmö Högskola och K2 Charlotta Faith-Ell och Jon Halling, WSP Västra Götalandsregionen Region Dalarna Vinnova Bakgrund Tio års forskning om genus och jämställdhet i transportplaneringen (uppdrag: Vägverket, Banverket, Trafikverket, SKL, VINNOVA). Lena Levin, VTI & Charlotta Faith-Ell, WSP. Syftet med projekten har varit att identifiera och utveckla samt testa användbara metoder för hur genus och jämställdhet bättre ska kunna integreras i infrastrukturplaneringen Konsekvensbedömning av sociala aspekter som kunskapsfält Baserad på jämställdhetspolitiska mål. 1

2 Handbok i JKB 2016/ SKB /SIA Projekt: Utveckling av metod för sociala konsekvensbedömningar (SKB) för svensk transportplanering: ett transdiciplinärt angreppssätt Lena Levin, Åsa Aretun och Hans Antonson, VTI och K2 Ana Gil Sola, Göteborgs universitet Formas K2 Varför behövs en metodutveckling? Behov Identifierat i vår forskning Uttalat av planerare Politiska mål som ska uppfyllas Transportpolitiska mål Nationella jämställdhetsmål Diskrimineringslagstiftning (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, bristande tillgänglighet). EU / FN (mål för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter). Våra utgångspunkter Transportpolitiska mål Jämställdhetspolitiska mål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 5. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 6. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 2

3 Bristande tillgänglighet en form av diskriminering Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering, från och med 1 januari 2015 (Lag 2014:958 om ändring av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsformen bristande tillgänglighet togs med i diskrimineringslagen den 1 januari Det är endast personer med funktionsnedsättning som omfattas av skyddet mot bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet kan se ut på många olika sätt. Det gemensamma hos alla former av bristande tillgänglighet är att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet, makt över sin egen mobilitet Avhjälpa/minimera olika hinder som framstår som exkluderande: 1. Fysisk exkludering 2. Geografisk exkludering 3. Exkludering från verksamhet på grund av avstånd 4. Ekonomisk exkludering 5. Tidsrelaterad exkludering 6. Exkludering på grund av rädsla och oro känsla av otrygghet 7. Rumslig exkludering 8. Exkludering relaterad till information/kunskap (Jfr. Church, Frost & Sullivan, 2000; Lucas 2004). Brister i tillgänglighet skapar handikapp, något om inte bara drabbar personer med funktionsnedsättning utan även barn, som alla har dålig trafikmognad, personer utan tillgång till bil, personer som upplever rädsla när de går eller cyklar efter mörkrets inbrott, m.fl. brukargrupper. Tillgänglighet är därmed också en jämlikhetsfråga och en jämställdhetsfråga. Sustainable Development Goals Reneland, Mats. (2003). Tillgänglighetsvillkor i svenska städer TVISS. Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 3

4 SDG End all forms of discrimination against all women and girls everywhere 5.2 Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation 5.4 Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate 5.5 Ensure women s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. SDG 5 5.a Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws 5.b Enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology, to promote the empowerment of women 5.c Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Operationalisering Operationalisering JKB En procedur Baserad på internationell teori och praxis (SIA and SEA) Utvecklat en typologi för transportplanering, baserat på jämställdhetsmålen De politiska målen som nyckelkomponenter i utvecklingen av verktyg för att bygga ett transportsystem tillgängligt och användbart för alla medborgare. Indikatorer Målorienterad planering. 4

5 Hur gör man? Hur gör man? Proceduren har fyra funktioner Att vara integrerande Att vara bedömande Att hantera konsekvenser Att vara rådgivande Tydliga steg 1. Uppstart 2. Avgränsning 3. Nulägesbeskrivning 4. Identifiera och involvera berörda grupper 5. JKB:ns påverkan på planens eller projektets innehåll 6. Konsekvensbedömning av föreslagna åtgärder 7. Hantering av konsekvenser av föreslagna åtgärder 8. Konsekvens-bedömning av slutlig utformning 9. Att skriva JKB-rapporten 10. Att ge förslag på jämställdhetsintegrerande åtgärder i den kommande planeringen 11. Uppföljning av åtgärders påverkan Ansvar och organisation Vem ska utföra arbetet? Vem: en eller flera personer? Rätt kompetens Tid och resurser Integrera JKB i projektorganisationen Mål 1 Hur gör man? Makt & inflytande Har kvinnor/män haft samma inflytande i projektgruppen? Andel av taltiden och utrymmet för frågor och diskussion vid (viktiga) möten, som tas i anspråk av kvinnor respektive män? Mål 2 Hur gör man? Ekonomisk jämställdhet Bidrar planen eller projektet till att både kvinnor och män når olika arbetsplatser inom rimligt tidsintervall från en given punkt? Kan bade kvinnor och män göra karriär och arbetspendla inom området? Antalet manligt respektive kvinnligt dominerade arbetsplatser som nås inom minuter från en given punkt. Andel av befolkningen som kan ta del av en vidgad arbetsmarknad. 5

6 Mål 3 Hur gör man? Hem- och omsorgsarbete Bidrar planen eller projektet till att arbetsresor till manligt respektive kvinnligt dominerade arbetsplatser i lika utsträckning kan utföras som kedjeresor (det vill säga stopp på vägen för ärenden)? Antal viktiga målpunkter i vardagen som går att kombinera med arbetsresan med en total restid om 60 minuter. Mål 4 Hur gör man? Våld / Trygghet Bidrar planen/projektet till att miljöer kopplade till väg- och järnvägsinfrastruktur upplevs som trygga? Andel tillfrågade som upplever miljön som trygg. Antalet personer och vilka grupper som befinner sig på den aktuella platsen vid olika tidpunkter. Tillgänglighet. Mål 5 Hur gör man? Utbildning Bidrar planen eller projektet till att kvinnor och män, flickor och pojkar får samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling? Möjlighet /närhet till kollektivtrafik i anslutning tillgrundskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Andel cykelbanor som kopplar till grundskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Mål 6 Hur gör man? Hälsa Bidrar planen/projektet till att reducera påverkan från luftföroreningar och buller på mer störningskänsliga grupper (barn, sjuka och äldre)? Bidrar planen/projektet till att alla grupper har samman möjlighet till fysisk aktivitet och rörelse? Luftkvalitet i områden med förskolor, skolor, äldreboenden, vårdboenden och sjukhus? Bullernivåer i områden med förskolor, skolor, äldreboenden, vårdboenden och sjukhus? Tillgänglighet till sport och rekreationsanläggningar, parker och friluftsområden. 6

7 Grundläggande principer i jämställdhets-konsekvensbedömningar Involvera allmänheten identifiera och involvera alla grupper som kan tänkas bli påverkade av planen eller projektet. Dessa grupper utgör den främsta informationskällan i konsekvensbedömningen. Både kvinnor och män ingår i gruppen allmänheten. Analysera påverkade grupper identifiera vilka grupper som kan komma att gynnas respektive förlora på förslaget, det vill säga identifiera resursstarka respektive resurssvaga grupper. Både kvinnor och män kan ingå i dessa grupper. Avgränsa bedömningen identifiera vilka jämställdhetsaspekter som den föreslagna åtgärden främst kommer att påverka, fokusera inte bara på de aspekter som är lätta att arbeta med. (forts.) Identifiera metoder och antaganden samt definiera bedömningsgrunder beskriv hur jämställdhetskonsekvensbeskrivningen genomförts, vilka antaganden som har använts samt hur bedömningsgrunderna har definierats Återkoppla konsekvenserna för jämställdhet i förslagen till transportplanerarna identifiera problem som kan lösas genom förändringar av planförslaget eller alternativen. Använd personal som har erfarenhet av jämställdhetsarbete personer som har tidigare erfarenhet av systematiskt jämställdhetsarbete gör bättre konsekvensbedömningar. Både kvinnor och män kan ha den erfarenheten. Att vara kvinna räknas inte automatiskt som tidigare erfarenhet. Utveckla uppföljningsprogram hantera osäkerheter i bedömningarna genom att föreslå program för uppföljning. Sammanfattning Konsekvensbedömningen är en process som resulterar i ett dokument som beskriver hur man genom processen kommit till en slutsats Processen ska vara integrerad med det övriga planarbetet och inte genomföras utan koppling till övriga teknik- / verksamhetsområden Konsekvensbedömningen utgår från en systematisk process och genomförs med etablerade metoder Processen genomförs innan planen eller projektet har avslutats så att resultatet av konsekvensbedömningen kan inarbetas i planen eller projektet där så är möjligt. Leder detta (JKB) till ökad jämställdhet/ jämlikhet? Inte omedelbart På sikt kommer ett mer jämställt/jämlikt transportsystem kunna uppnås. 7

8 Lästips SKB/SIA Social Impact Appraisal / Social Impact Assessment Handböcker, riktlinjer: IAIA Social Impact Assessment. Hämtad från: Vanclay, Frank. (2003). International Principles for Social Impact Assessment. Impact Assessment and Project Appraisal, 21(1), UK: Department for Transport (2011), Detailed Guidance on Social and Distributional, Impacts of Transport Interventions. TAG Unit 3.17, Transport Analysis Guidance (TAG). Department for Transport,TAG unit A4-1 social impact appraisal, November 2014 TAG unit A4-2 distributional impact appraisal, December 2015 Här finns mer konkret information, worksheets mm, Transport Analysis Guidance, WEBTAG: 8