Antisemitism i Malmös skolor

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Religionsvetenskap och lärande Examensarbete i religionsvetenskap och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Antisemitism i Malmös skolor Antisemitism in the schools of Malmö Karl Eminger Mia Setthammar Examen: Lärarutbildningen Gy/Gy 270 poäng Huvudområde: Religionsvetenskap Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Erik Alvstad Datum för slutseminarium:

2 Förord Antisemitismen i Malmö är ett, sedan många år tillbaka, pågående tema i dagens media, inte minst när det blossar upp nya konflikter i Israel/Palestina. Denna uppsats är dock inte knuten till något specifikt projekt, utan valdes efter eget intresse av att se hur detta kan ta sig i uttryck i skolan. Det är vår förhoppning, att med hjälp av detta arbete, få en större insikt i hur skolan arbetar med problematiken, både i förebyggande syfte och i sin undervisning, och att sedan kunna överföra det vi lär i vår egna framtida roll som pedagog. Vi har tillsammans arbetat fram ett syfte och frågeställning för vår forskning, och vill poängtera att vi, trots att vi valt att dela upp vissa delar av arbetet, fört en ständig och ihållande diskussion kring vårt syfte, vår teori och metod. Till metodkapitlet studerade vi båda kvalitativa analyser, intervjutekniker och forskningsetik. Karl skrev därefter om valet av metod och Mia skrev om transkriberingen, bakgrund till intervjuer och urval, samt forskningsetiska ställningstagande. Vi valde att båda medverkar vid samtliga intervjutillfällen, men delade sedan upp transkriberingen och sammanställningen av resultatet. Karl har vidare skrivit inledningen och om Malmös judiska befolkning i media och Ilmar Reepalu, medan Mia stod för definitioner av antisemitismen. I teoridelen delade vi upp det så att Karl skrev om teorivalet, och Mia om teorier om antisemitismen, tidigare forskning och värdegrund. Analysen diskuterades länge och väl och skrevs ner av Karl. Vi skrev båda varsin slutdiskussion efter att först ha diskuterat kring den, och Karl gjorde sedan en sammanställning av vad vi kommit fram till, kritik på vår forskning och förslag på vidare forskning, medan Mia arbetade med förord, sammanfattning, framsida, innehållsförteckning, referenser, samt korrekturläsning och formalia. 2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjälp av frågeställningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad? Vi har vidare valt att använda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar på våra frågor. För att få en ny infallsvinkel har vi använt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på problemformuleringen, något som tydliggjordes i vårt resultat, genom att påvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprätthålls i deras hemmiljö. Nyckelord: antisemitism, socialkonstruktivism, tolerans, värdegrund, religionsvetenskap, religionsdidaktik 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Historisk bakgrund Vad är antisemitism? Malmös judiska befolkning i media Ilmar Reepalu och de återkommande antisemitiska konflikterna Teori Diskussion kring teorival Tidigare forskning Metod Val av metod Transkribering Bakgrund till intervjuer och urval Forskningsetiska ställningstaganden Resultat Lärare A Lärare B Lärare C Lärare Lärare Lärare Analys Slutdiskussion Kritik mot den egna studien Referenser...40 Bilagor

5 1. Inledning: I ett Malmö för alla värnar man om de många olika kulturerna som existerar på dess gator och torg. Det är en mångkulturell och aktiv stad, men i det vardagliga Malmö finns det grupper som inte vågar visa sitt ursprung och tenderar att bli förföljda om de i stadens allmänna rum visar upp symboler för sin religiösa eller etniska tillhörighet. I bland annat Sydsvenska Dagbladet och Skånskan kan vi med jämna mellanrum läsa hur Malmös judiska medborgare blir utsatta för hatbrott, rasism och våld, och ofta i samband med konflikterna mellan Israel och Palestina. Det har, sedan 2006, varit återkommande med artiklar om hur den judiska rabbinen, och hans familj, i Malmö utsätts för glåpord och hot endast för att han är rabbin. Preventiva insatser från Malmö kommun innefattar bland annat ett dialogforum där den judiska befolkningens situation med jämna mellanrum diskuteras. Som blivande lärare är vi intresserade av att se närmre på hur antisemitismen tas i uttryck på några av Malmös skolor. Vi har i vår utbildning studerat värdegrunden och dess riktlinjer och har haft detta med oss under hela arbetet. Går man in på skolverket och klickar på rasism och främlingsfientlighet kan man finna följande text: Rasism och främlingsfientlighet kan handla om uttryck mellan elever och/eller mellan lärare och elever, ett klistermärke, klotter, i stereotypa läromedel, i bloggar och sociala medier på nätet, etc. Främlingsfientlighet och rasism ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det förebyggande arbetet med rasism och främlingsfientlighet i förskola och skola bör fokusera på att problematisera kring hur föreställningar om till exempel svenskar och invandrare skapas. Det är viktigt med utgångspunkten att alltid tillsammans ha blicken på hur och varför ett vi och dom skapas. 1 Vi vet att värdegrunden ska genomsyra allt arbete i skolan och det ska ske hela tiden. Att lära våra barn och ungdomar om demokrati och människovärden är en stor del av skolans ansvar, men hur ser det ut i verkligheten? Är värdegrundsarbetet ständigt pågående av alla vuxna på skolan eller finns det konflikter man inte tar? Hur arbetar pedagogerna aktivt för att förebygga antisemitism? Vi är nu i slutet av vår utbildning och snart väntar arbetslivet och med det ett stort ansvar. Att få höra arbetande pedagogers erfarenheter och tankar kring ämnet, är något vi hoppas ska ge oss en större insikt i den problematik som finns, men också hur vi kan synliggöra och arbeta med det

6 2. Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i några av Malmös högstadie- och gymnasieskolor. Anledningen till detta är de antisemitiska och antiisraeliska åsikter som präglat staden under en tid och för att se om dessa yttringar även existerar innanför några skolors väggar. Frågeställningar är följande: - Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i så fall, vilka former tar sig denna antisemitism? - Hur motarbetas antisemitismen aktivt i skolorna? Det är vår förhoppning att med dessa frågeställningar kunna se om, och om så är fallet, hur dessa skolors erfarenheter och upplevelser kring antisemitism ser ut, och hur pedagogerna ser på skolans, men även sina egna möjligheter att förhindra det. 6

7 3. Historisk bakgrund 3.1 Vad är antisemitism? Många har idag synen att antisemitism i huvudsak skulle vara ett nazistiskt eller högerextremt fenomen, när dess bakgrund är betydligt mer komplex än så. Fördomar och antisemitism är något som följt det judiska folket i århundraden, ja, till och med årtusenden. Detta gör att en kort förklaring eller precis definition kring vad ordet och dess historia skulle stå för eller betyder, mycket problematisk. Trots detta går det att finna flera olika definitioner av ordet och forskning i ämnet är vida utbredd. Bland annat inrättades Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) , och valde då att definiera ordet antisemitism som följer: Antisemitism är en viss uppfattning om judar, som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judar eller icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser. En känd forskare i ämnet är Steven Beller som i sin bok, Antisemitism en aktuell genomlysning 3, ger en kortfattad beskrivning av antisemitismens historia och förklarar även begreppet på följande vis: Antisemitism kan avse ett fleratusenårigt judehat som korsat flera kontinenter, eller så avser begreppet den moderna politiska ideologi som uppstod i Centraleuropa under sena 1800-talet och som nådde sin kulmen med förintelsen. Eller så kan termen syfta på en irrationell, psykologiskt patologisk version av den religiocentriska antijudaism som har sitt ursprung i kristendomens konflikt med sina judiska rötter och som nådde sin kulmen med Förintelsen eller så är antisemitismen en kombination av dessa. Allt beror på hur man definierar termen. 4 En annan forskare i ämnet är idéhistorikern Henrik Bachner, som i sin doktorsavhandling Återkomsten valt att studera antisemitismens historia. I sin bok skriver Bachner följande om antisemitism: 2 Genom den här förordningen inrättas Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i syfte att utvidga mandatet för Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC). Byrån inledde sin verksamhet den 1 mars Dess mål är att ge EU:s institutioner och organ samt medlemsstaterna stöd och sakkunskap om grundläggande rättigheter. 3 Beller Steven (2007) Antisemitism en aktuell genomlysning 4 Beller Steven, s. 14 7

8 På grund av antisemitismens komplexa och mångfasetterade karaktär är det svårt att finna en tillfredsställande definition av begreppet. Denna svårighet förstärks av att termen i sig själv är djupt problematisk och missledande: någon semitism i förhållande till vilken man kan vara anti existerar inte och har aldrig existerat. 5 Bachner skapar ingen egen definition i sin bok Återkomsten, utan väljer istället att använda sig av Helen Feins definition av antisemitism, som enligt honom är både inklusiv och differentierande. 6 Hon ser antisemitismen som: En bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar som kollektiv, vilka på det individuella planet manifesteras som attityder, och i kulturen som myter, ideologi, folkliga traditioner och bildspråk, och i handlingarna social eller legal diskriminering, politisk mobilisering mot judarna, och kollektivt eller statligt våld vilka resulterar i och/eller syftar till att främja, driva bort eller tillintetgöra judar just därför att de är judar. 7 Bachner, precis som Beller, poängterar också han problematiken i att studera och definiera ordet, då allt handlar om vilket teoretiskt perspektiv man väljer att utgå ifrån. Han menar också att antisemitismen kan bäst förstås genom en analys som tar fasta på såväl kontinuitet som avbrott, på det idémässiga arvet såväl som på en föränderlig kontext. 8 och att den historiska och idéhistoriska analysen alltid bör stå i förgrunden. Vi har i vårt arbete använt oss av Bachners teorier kring antisemitismen, och väljer därför, likt honom, att arbeta ifrån Helen Feins definition av ordet. 3.2 Malmös Judiska befolkning i media För att förstå ämnet antisemitism i Malmö vill vi med detta kapitel ge en kort historisk bakgrund till hur läget i Malmö har varit, och i vissa fall, är för dess judiska befolkning. Vi har här valt att använda oss av medial återgivning i form av reportage och intervjuer i tidningar såsom Sydsvenska Dagbladet och Skånskan, vilka är de största tidningarna i Malmö-området. Det är givetvis värt att nämna att återgivelser i form av intervjuer är personliga synsätt på sin egna, eller många andra judars, vardagliga upplevelser. Vi har valt att börja vår återgivelse 2009, då bland annat en tennismatch mellan Sverige 5 Henrik Bachner, 2000, s.26 6 Henrik Bachner, 2000,s.28 7 Henrik Bachner, 2000,s.28 8 Henrik Bachner,2000,s 21 8

9 och Israel spårar ut i Malmö. Detta är samma år som det faller in 250 anmälningar om antisemitiska hatbrott, detta är den högsta siffra registrerad under 2000-talet. 9 Innan detta årtal finns det ett flertal incidenter att rapportera om, men om relevansen finns kommer vi att nämna dessa i sin kontext. Attacker mot judiska personer och symboler har tyvärr blivit lite av en vanesak i Malmö om man ska se till de rapporteringar som ovanstående tidingar har gjort. I Januari 2009 slängs en molotov cocktail (en brinnande flaska fylld med bensin) mot den judiska kyrkogården i Malmö. Detta för tredje gången under ett par veckors tid. 10 Samma år ska en omnämnd tennismatch spelas i Malmö under det då pågående Gazakriget mellan Israel och de Palestinska områdena. Protesterna var många i och med den pågående situationen och trots försök att flytta matchen spelas den i Malmö under slutna dörrar. Utanför dörrarna har 6000 protestanter och 1000 poliser samlats i demonstration mot Israel vilket är den största i Sveriges historia 11. Under en intervju med den österrikiska tidningen Die Presse i mars 2010 uppger Fredrik Sieradzk (medlem i judiska församlingen i malmö) att många judar blir trakasserade och fysiskt attackerade av människor som främst kommer från Mellanöstern. Han menar att situationen för Malmös judar är direkt bunden till vad som händer i Israel och Palestina, det är alltså ett likhetstecken mellan jude och Israel menar Sieradzk 12. Ett exempel som Sieradzk tar upp är Lea Gleitman, en överlevare från Auschwits som vid flera tillfällen blivit kallad lögnerska när hon undervisar om förintelsen i Malmös skolor. under 2009 rapporterar Skånska Dagbladet att attacker mot judar i Malmö uppgår till 79 anmälningar. Detta är en fördubbling från föregående år. 13 År 2010 uppgick den judiska befolkningen i Malmö till c:a 700 individer, många med bakgrund från Polen och Tyskland efter andra världskriget. Under de senaste tio åren har allt fler gett upp sina rötter i Malmö och emigrerat till Israel. 14 Den 17:e juli 2011 publicerades en artikel skriven av Niklas Orrenius på Sydsvenska 9 s Peter Vinthagen inhämtat

10 Dagbladet. Den beskriver Shneur Kesselmans, Malmös judiska församlings rabbin, vardag. När Orrenius frågar Kesselman om hur många s.k. antisemitiska händelser han har upplevt under sina år i Malmö svarar han Jag vill ogärna överdriva. Sjuttio incidenter är en försiktig uppskattning. 15 Från de många artiklarna som publicerats kring Kesselmans situation verkar de flesta incidenter vara kopplade direkt, eller indirekt, till uppblossningar i mellanöstern. Förutom att nästan ha blivit överkörd av en bil 16 höra glåpord i form av leve Palestina!, support Hitler! och jävla jude! till de vanligaste incidenterna. Det finns åtskilliga fler artiklar som hanterar antisemitism i Malmö. Bland annat kan vi läsa om hur judiska ungdomar inte längre vågar bära davidsstjärnor på offentliga platser 17 samt om hur judiska församlingen skickar mail till sina medlemmar och uppmanar dem till största försiktighet på Malmös gator och torg Ilmar Reepalu och de återkommande antisemitiska konflikterna Den 27:e januari 2010 intervjuas Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu av Skånska Dagbladet om judarnas situation i Malmö. Detta är en utav ett flertal artiklar i en serie som kom att gå under genren Judehatet i Malmö. Mellan den 25/1- och 31/ publiceras tjugo artiklar som tar upp olika aspekter utav antisemitism i Malmö, bland annat hur vissa judiska medborgare väljer att flytta ifrån staden till bland annat Israel och allt på grund utav en växande antisemitism i Malmö. Hatbrott mot judar i Malmö fördubblades mellan 2009 och 2010 visar en artikel publicerad den 25/ En uppmaning ges till Reepalu att uttala sig å Malmös vägnar att antisemitism inte accepteras, Hans svar blir att varken sionism eller antisemitism accepteras i Malmö stad samt att han önskar att den judiska församlingen i Malmö ska ta avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. Han menar även att den demonstration som hölls till fördel för Israel samma år på

11 stortorget i Malmö kan beskyllas för att sända fel signaler. Detta kom att ses som ett okänsligt uttalande utav Malmös judar på grund utav likgörandet utav antisemitism och sionismen. Det som skapade en stor uppståndelse vid den här tidpunkten var följande uttalande, om den samtida Gazakonflikten, Konflikten kan människor ta ställning till. Det gör jag också. Det var totalt oproportionerligt våld från Israel under Gazakonflikten. Det är en varböld förstås. 20 Detta uttalande fick påföljder i form utav offentliga ursäkter och upprörda insändare, som t.ex utav Lena Posner Körösi, judiska centralrådet: Malmös judar utsätts idag för våld och hot. Med dina uttalanden underblåser du hatet och våldet från antidemokratiska, och i flera fall antisemitiska krafter. Dock var följderna utav Reepalus uttalande inte endast negativa. Ett dialogforum upprättades som än idag är aktivt. På deras hemsida beskriver de sitt syfte såhär: För att söka motverka och motarbeta etnisk och religiös diskriminering (...) är ett år då Reepalu hamnar i skottlinjen ett antal gånger på grund av olika uttalanden som har beskyllts för att vara direkt antisemitiska eller som blanka förnekande av att antisemitism existerar i Malmö. Till den brittiska tidningen Sunday Telegraph sade han då att det inte har förekommit några attacker mot judar, och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö 22. I samma veva intervjuas Reepalu i det danska tvprogrammet Lorry där han menar att han motarbetas av en israelisk lobby som, med mening, misstolkar honom och hans uppfattningar. När Kvällsposten tar upp situationen i Malmö frågar de Reepalu om vad han ska göra för att försöka normalisera förbindelserna med judarna i Malmö och Sverige svarar han: Nej vad kan jag göra? De lyssnar ju inte. 23 Reepalu får, ännu en gång, svidande kritik för sina uttalanden. Denna gång av USA:s presidents särskilda sändebud mot antisemitism, Hannah Rosenthal. Efter att ha följt den judiska befolkningens situation i Malmö fick hon under ett besök i Sverige tillfälle att möta Reepalu och diskutera den senaste tidens uttalanden och uttryck. Under en intervju får hon tillfälle att reflektera över Illmar Reepalu och dennes uttalanden:

12 Jag vet inte om han är okunnig eller vad han lärt. Jag vet inte vad som finns i hans huvud eller hjärta. Men jag vet att språket han använder är antisemitiskt. Och det är vad han kommer att bli ihågkommen för, om situation inte förändras 24 Det finns, med andra ord, en negativ inställning hos den judiska befolkningen till den föregående makthavaren. Relevansen i att diskutera Malmö och antisemitism i vår undersökning ligger i om dessa uttalanden och händelser kan knytas till eventuella händelser som våra intervjuer kommer att ta upp

13 4. Teori 4.1 Diskussion kring teorival När vi diskuterade teorival i vår uppsats kom diskursanalys upp som en värdig kandidat. Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips beskriver diskurs som ett särskilt sätt att tala om och förstå världen (eller en del av världen) på. 25 Diskursanalysen tenderar att användas på källtexter och annat skrivet material men utifrån olika definitioner går det att tolka teoribildningen olika. I Merete Watt Boolsens bok, kvalitativa analyser, lyfter hon fram Katrin Hjorts diskussion kring diskursbegreppet där hon menar att det kan definieras på tre olika sätt i : Referentiellt sett hanterar diskurs konkreta texter eller samlingar utifrån vissa specifierade teman. ii Strukturellt sett är definitionen mer abstrakt och täcker in språkbruket i t.ex. texter. Den betecknar mer överordnade principer som t.ex. argumentationen kring ämnet i fråga. iii Analytiskt sett är begreppet diskurs ett verktyg för att analysera språkbruk: Det vill säga som ett begrepp vars innehåll analytikerna konstruerar via de kategorier som vederbörande väljer för att beskriva den analyserade texten. iv Diskursbegreppet kan alltså sägas hänvisa till social konstruktion av verkligheten. Det blir en tydlighet i att det är det subjektiva som är av relevans till skillnad från det objektiva. Sociala fenomen och deras betydelse definieras hela tiden av de olika sociala aktörerna. 26 Diskursanalys är det dock i hög grad även en språklig analys. Watt Boolsen skriver vidare att språket är, och kan inte, vara ett enkelt och neutralt sätt att beskriva världen på 27, vilket i vår uppsats är tydligt. Vår analys av intervjuerna ger inte en neutral bild av vad antisemitism är eller ger en generell sanning om arbetet kring det. Vi ger ett perspektiv på hur pedagoger kan arbeta med antisemitism. Vi vill med andra ord visa på hur pedagoger, som sociala aktörer, ger subjektiva bilder på vad antisemitism är. Då vi har skapat vårt egna material och inte tenderar att analysera källmaterial och diskurs kring antirasistiskt (med tyngd på antisemitism) arbete i skolan valde vi istället att använda oss av en teoribildning som är mer inriktad på hur socialt samspel kan påverka kunskapsbildning. Vi kom i och med detta i kontakt med socialkonstruktivistisk teori (eller perspektiv). 25 Winther Jörgensen, Phillips diskursanalys som teori och metod, s. 9, Watt Boolsen, Kvalitativa analyser, s Watt Boolsen, Kvalitativa analyser, s

14 Att definiera socialkonstruktivism är en svår sak då det inte existerar en enhällig definition. Ur ett teoretiskt synsätt kan man beskriva det som ett angreppssätt på sociala konstruktioner, något som man menar har sin grund i vår samtida kulturella och historiska kontext. I Vivien Burrs bok, social constructivism, ger hon fyra introducerande delar till studier inom denna teoribildning: - Ett kritiskt synsätt mot kunskap som har tagits för given. 28 Burr menar att den kunskap som vi människor tar som sanning måste ifrågasättas. Hur vi som individer förstår världen samt oss själva bör utmanas utifrån objektiva observationer av vår omvärld. Vår verklighet är förbunden med hur vi väljer att kategorisera världen. - Historisk och kulturell kunskap är specifik. 29 Sättet som vi ser på världen är specifik utifrån föregående teman. Socialkonstruktivismen menar att de historiska och kulturella aspekterna av våra liv präglar vårt sätt att uppfatta världen, grupper och andra individer. Det kulturella är en förändringsprocess som under vår livstid kontinuerligt formar vår uppfattning om den. -Kunskap härstammar ur den sociala processen. 30 Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv menar Burr att kunskap struktureras i våra dagliga sociala möten. Det är genom interaktion som våra uppfattningar om världen skapas. Man kan säga att interaktion mellan människor bildar gemensamma sanningar. - Kunskap och social interaktion går hand i hand. 31 Dessa gemensamma sanningar som vi precis har nämnt blir en startpunkt för handlingar. De sanningar som socialt konstruerats leder med andra ord till sociala händelser eller handlingar och med det, sociala konsekvenser. Man kan med andra ord mena att den kunskap som pedagoger har om antisemitism och hur man preventivt arbetar med detta baseras till viss del på deras egna konstruerade sanningar om ämnet. Utgår man från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så är egentligen all kunskap subjektiv och pedagoger lär ut sina subjektiva tolkningar (eller sanningar i sammanhanget) till eleverna som i sin tur konstruerar sin kunskap. Detta blir, i sammanhanget, de sociala händelser eller konsekvenser som Burr diskuterar ovan. 28 Burr, Vivien (2003). Social constructionism. 2. ed. London: Routledge s Burr, Vivien s.4 30 Burr, Vivien s.4 31 Burr, Vivien s. 6 14

15 4.2 Tidigare forskning Henrik Bachner är en av Sveriges ledande forskare inom antisemitismen. I Återkomsten undersöker han den antijudiska tanketraditionens uttryck och utveckling i Sverige från krigets slut och fram till idag. Han skriver om antisemitismens långa historia, den förändring kriget medförde och hur dessa fördomar kan fortleva och förvandlas än idag, men tar även upp tidigare forskning både nationellt och internationellt, samt olika teoretiska utgångspunkter. Utöver Återkomsten har Henrik Bachner även skrivit boken Judefrågan - Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige, 32 där han, utifrån ett idéanalytiskt perspektiv, studerar den svenska debatten under 1930-talet. Här söker han ta reda på hur antisemitismen beskrevs, förstods och förklarades i dåtidens Sverige. En liknande forskning har även gjorts av Ingvar Svanberg och Mattias Tydén, som i sin bok, Sverige och förintelsen- debatt och dokument om Europas judar , använder sig av samtidsdokument för att studera hur den svenska opinionen förhöll sig till den framväxande kunskapen om judeförföljelserna 34 Svanberg och Tydén vill med sin forskning se närmre på vad som både skrevs och sades om flyktingfrågan och vilken information som fanns tillgänglig för allmänheten. Vidare ställer de sig frågan; Varför reagerade och agerade så få svenskar, trots att många sannolikt kände till eller åtminstone kunde känna till vad som hände kontinentens judar? 35 En annan forskare i ämnet är Lars M Andersson, som i sin doktorsavhandling En jude är en jude är en jude Representationer av juden i svensk skämtpress omkring , har studerat skämtpressen under tidigt 1900-tal för att analysera hur den antisemitiska bilden av juden har främjat skapandet av svenskheten. Juden representeras i skämtpress som den självklaraste sak i världen som svenskens antites, som annorlundaheten personifierad och som avskild från de etniska svenskarna. 37 Andersson visar dessutom i sitt verk, att detta var något som förekom i alla av hans undersökta skämttidningar, och därför förekom i tidningar av olika politisk färg, utan istället var kopplat till de behov moderniseringsprocessen medförde. 32 Bachner Henrik, (2009) Judefrågan - Debatt om antisemitism i 1930-talets Sverige 33 Svanberg I & Tydén M, (1997) Sverige och förintelsen- debatt och dokument om Europas judar Svanberg I & Tydén M, s Svanberg I & Tydén M, s Andersson Lars M (2000) En jude är en jude är en jude Representationer av juden i svensk skämtpress omkring Andersson, s

16 1983 bildades Svenska kommittén mot Antirasism, vars uppgift är att motverka antisemitism i alla former. Denna kommitté gav ut boken Det börjar med judarna 38 som innehåller samlade texter från olika författare av olika bakgrund. Avsikten med denna skrift är främst att klargöra den nya antisemitismens uppenbarelseformer och avslöja den moderna, för att inte säga mondäna, avart som kallas antisionism. 39 Detta begrepp beskrivs och analyseras i Per Ahlmarks kapitel Är antisionism och antisemitism samma sak? På denna fråga, anser Ahlmark, svaret var ja. Han förklarar sionismen som en idé om en judisk stat, medan antisionismen är idén att judarna inte ska ha en stat och att Israel bör avlägsnas. Han menar att dagens europeiska antisemiter inte vill benämnas som detta, då det är ett ord man relaterar till Hitler och Förintelsen. De brukar i regel inte säga nedsättande saker om judarna de anklagar i stället israelerna, sionisterna, det utvalda folket, herrefolket eller något annat. Och så tror de att de undvikit att trampa snett. 40 Per Ahlmark är även en av författarna som skrivit ett kapitel i en annan bok blivit utgiven i samarbete med Svenska Kommittén Mot Antisemitism, Radio Islam Om nynazism, antisemitism och Radio Islam. 41 I denna bok kan man läsa om den närradiostation som kallar sig Radio Islam, och som i början av 90-talet hamnade i rättegång för att ha spridit antisemitisk och rasistisk propaganda och gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Här får man följa rättegångens utveckling, men får även ta del på vad som skett runt omkring denna process, hur det tagits upp av samhället och yttrandefrihetens gränser. Genom att jämföra Radio Islams budskap med den nazistiska antisemitismen belyses på ett klargörande sätt kontinuiteten i judehatets idévärld. Bakom den terminologiska förnyelsen finner vi att vår tids antisemitism symboliserad av Radio Islam i stort sett bygger på samma idéer, föreställningar och anklagelser som de nazisterna använde för att legitimera diskriminering, förföljelse och slutligen massmord. 42 Också internationellt har det gjorts mycket forskning kring ämnet antisemitism och dess långvariga historia. Steven Beller har skrivit boken Antisemitism - en aktuell genomlysning 43, som är en kortfattad genomgång av antisemitismen under de senaste 38 Svenska Kommittén mot Antisemitism (1987) Det börjar med judarna 39 Svenska Kommittén mot Antisemitism, s Svenska Kommittén mot Antisemitism, s Svenska Kommittén mot Antisemitism (1993) Radio Islam Om nynazism, antisemitism och Radio Islam 42 Svenska Kommittén mot Antisemitism, s Beller Steven (2007) Antisemitism en aktuell genomlysning 16

17 tusen åren och fram till idag. Vill man istället se närmre på hur antisemitismen tar sig uttryck i dagens Europa, kan man läsa sociologen Werner Bergmanns och historikern Juliane Wetzels rapport Manifestations of AntiSemitism in the European Union 44, där författarna drar slutsatsen att antisemitismen i dag ofta går att koppla till konflikterna i Mellanöstern. In our opinion one cannot deny that there exists a close link between the increase of anti-semitism and the escalation of the Middle East conflict( ) 45 Bergmann och Wetzel är noga med att skilja på Israels politik och antisemitism, men menar att den historiska antisemitismen idag har överförts på staten Israel. Det nya milleniet har fört med sig en ny utveckling av antisemitismen, och redan under 2001 kunde man se en kraftig ökning av attentat mot judar, efter FN konferensen i Durban och terrorattacken den 11 september. Detta angrepp stärkte inte bara antimuslimska stämningar runt om i världen, det utlöste också en global flodvåg av antijudiska konspirationsteorier. 46 Trots detta vill Bachner, inte tala om någon ny antisemitism, utan menar att det är mer korrekt att tala om vissa nya tendenser i den antisemitism som nu växer fram v. Han tar därefter upp fyra stycken anledningar han kan se till detta, nämligen en ökad attraktion och tolerans inför antijudiska föreställningar vi, en ökad användning av antisemitism inom delar av vänstern och antiglobaliseringsrörelsen vii, starka antisemitiska strömningar inom delar av den arabiska och muslimska befolkningen av Europa viii, och till sist antisemitismens återvändande som viktig faktor i internationell politik genom dess centrala roll i radikala islamisters ideologi, propaganda och handlingar. ix 44 Bergmann Werner & Wetzel Juliane (2003) Manifestations of AntiSemitism in the European Union 45 Bergmann & Wetzel, s Bachner s

18 5. Metod I detta kapitel kommer vi att diskutera och redovisa vårt val av metod till denna uppsats. Vi kommer att redogöra vårt urval av metod utifrån relevant litteratur samt beskriva de forskningsetiska ställningstaganden som vi har ställts inför. Då vår utgångspunkt är att undersöka om antisemitism syns i några av Malmös skolor utifrån pedagogers erfarenheter har vi kommit fram till att kvalitativa intervjuer är att föredra. 5.1 Val av metod Efter att ha övervägt att utföra en form av enkätundersökning på större skala med så kallade strukturerade frågor valde vi till slut att använda oss av en så kallad kvalitativ undersökning. Då syftet med vår uppsats är att se hur pedagoger arbetar mot antisemitism och i det lyfta fram deras egna åsikter om antirasistiskt arbete, lämpar sig intervjuer med kvalitativ inriktning mycket bra. Jarl Backman beskriver i sin bok, rapporter och uppsatser, det kvalitativa synsättet på följande vis: Istället för att fråga hur en objektiv verklighet ser ut ställer man frågan hur individen tolkar och formar en (sin) verklighet. 47 Backman menar även på att om man betonar en kvalitativ undersökning är det främst tre aspekter som sätts i första rummet: innebörd, kontext och process. x Intresset ligger alltså på individernas (e.g. våra intervjupersoner) upplevelser, tolkningar och erfarenheter samt att man inte har en för kontrollerad miljö när man studerar dessa. Backman menar på att man ska studera människan i real-life situationer istället för i experimentella och artificiella miljöer. xi Processer och skeenden i människans liv sätts i första rummet, istället för resultat och produkt. Då vi har genomfört intervjuer är det av stor tyngd att vi preciserar vilken slags intervju vi har fokuserat på och varför. I Alan Brymans bok, Social Research Methods, lyfts dels strukturerade (eller standardiserade) och ostrukturerade intervjutekniker fram. För att enkelt beskriva skillnaderna mellan dessa två kan man säga att en standardiserad intervjuteknik ofta lämpar 47 Backman, Jarl, Rapporter och uppsatser, andra upplagan, Stockholm. studentlitteratur, 2008 s.54 18

19 sig bättre för att få fram tyngre och större kvantiteter av data. Målet med det här slaget av intervjuer är att försäkra sig om att de olika intervjuerna lätt kan jämföras med varandra och svaren kan ibland vara så enkla som ja eller nej-frågor 48. Då vårt arbete är av kvalitativ inriktning har vi valt att använda öppnare frågor, något som kan kallas ostrukturerad (eller till viss mån) eller semistrukturerad intervjuteknik. Bryman menar på att fördelar med att använda sig av öppna frågor är bland annat att de intervjuade får möjlighet att svara med sina egna ord xii samt att frågorna i sig inte har en klar väg till ett svar. Med detta menar Bryman att de tillfrågades kunskapsnivå och förståelse av ämnet blir synliggjort. Även problemområden hos de tillfrågade kan upptäckas och användas för att komma vidare i intervjun. xiii Det finns givetvis nackdelar med att använda sig av öppna frågor i intervjuer. Bryman lyfter bland annat fram att öppna frågor är en tidsdödare när det kommer till bland annat analys och transkribering. Intervjuerna blir också i sin tur längre och svar som i en standardiserad intervju skulle kunnat bli korta och koncisa löper en stor risk att bli långa och utdragna. xiv Med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar ser vi att en kvalitativ metod med en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik är den bästa metoden att närma oss vårt ämne. 5.2 Transkribering Vi har, i vårt arbete, valt att använda oss av ljudinspelning under samtliga av våra intervjuer och därefter transkriberat detta till text. Kvale tar i sin bok upp de för- och nackdelar med att använda sig av ljudupptagning under en intervju. En fördel är att intervjuaren kan koncentrera sig på annat under intervjun, än att skriva upp allt som sägs, såsom atmosfären, ämnet och den intervjuades kroppsspråk och minspel. Detta är också anledningen till att vi valt att båda närvara vid samtliga intervjuer, då de ger två olika personers perspektiv på vad som sägs och hur det sägs. Dessutom underlättar det för det senare arbetet med att sammanställa resultatet. Nackdelen är att inget av det som finns och känns runtomkring fångas på bandet som endast ger en avkontextualiserad version av intervjun. 49 En annan nackdel är att man förlitar sig på 48 Bryman, Alan s. 193, tredje upplagan 2008, Oxford University press. 49 Kvale s

20 tekniken, som i vissa fall kan fallera. Ljudupptagningen kanske inte har fungerat som den ska, den intervjuade kanske mumlar och bakgrundsljud stör. Många faktorer kan skapa problem för en när man sedan ska omvandla den inspelade intervjun till text. Detta var något vi också fick erfara under en av intervjuerna, där både bakgrundssorl och mumlande gjorde det stundvis svårt att uppfatta vad som sades. Detta var dock i slutet av intervjun, då vi redan ansåg oss ha fått in den information vi sökte och detta påverkade därför inte vår undersökning. Vi har försökt vara så exakta som möjligt då vi arbetat med transkriberingen, men har samtidigt försökt omvandla det till skriftspråk i processen då vissa personer är svårare att transkribera än andra. Vid någon av intervjuerna påbörjade den intervjuade ofta på en mening, som ett sätt att tänka högt, men avslutade den innan man kom till någon poäng. Vid dessa tillfällen valde vi att censurera dessa uttalade tankar och istället citera den slutsats som den intervjuade kom fram till efter sitt överläggande, för att få en flytande, skriftlig och förståelig text. 5.3 Bakgrund till intervjuer och urval För att kunna genomföra de intervjuer vi önskade, kontaktade vi Malmöstads samtliga kommunala högstadier och gymnasieskolor för att boka tid för samtal. Vi valde att börja med ett mail till alla rektorer på skolorna och fick snabbt svar från ett flertal, att de skickat ut en förfrågning till alla SO lärare på skolan. Detta ledde vidare till att vi fick mail från de pedagoger som var villiga att ställa upp på en intervju. I visa fall fick vi dock ett nej från rektorerna, då de ansåg att tiden inte fanns där. I dessa fall valde vi att även skicka ut ett mail till några av SO lärarna direkt, vilket gav oss ytterligare två intervjuer. Vår tanke var hela tiden att sedan välja ut tre högstadieskolor och tre gymnasieskolor för att få en så bred insyn som möjligt. Tyvärr visade det sig vara svårt att finna pedagoger med tid att ställa upp på en intervju. Vi lyckades i slutändan hitta tre skolor från varje nivå, som var villiga att ställa upp på samtal, och trots att vi med detta inte själv kunde välja ut de skolor vi ville intervjua anser vi inte att detta har påverkat vårt forskningsläge i negativ riktning, utan vi fann samtliga intervjuer givande och relevanta för vår undersökning. Vi utgick från en antal fasta frågor som utgångspunkt under intervjuerna, vi valde dock att inte ge ut dessa frågor på förhand eftersom vi ville ha spontana svar som inte var efterkonstruerade. 20

21 Intervjuerna genomfördes på respektive skola och tog mellan 30 och 45 minuter att göra. Nedan följer en kort presentation av de olika pedagogerna. Lärare 1 Vår andra intervju skedde i ett arbetsrum på gymnasieskola 1, den 3 oktober klockan 13:00. Där fick vi prata med Lärare 1 som har jobbat på skolan sen Innan dess jobbade hon på en annan skola i Malmö, och hon har även undervisat historia i Spanien i tio år. Lärare 1 är förstalärare på gymnasieskola 1 och ämnesansvarig i historia och säger själv att hennes specialitet är relationell pedagogik och kollegialt lärande med formativt lärande. Lärare 2 Lärare 2 är en nyexaminerad lärare som började sitt jobb på gymnasieskola 2 ungefär en månad innan vi samtalade med honom den 6 oktober klockan 13:00. Där har han fått en ganska speciell tjänst, som gör att han tillhör flera olika arbetslag eftersom han undervisar en naturklass, två klasser med estetisk inriktning och en MLF klass, som är ett förstärkt program. Han undervisar främst i samhällskunskap, men har ännu ingen erfarenhet när det gäller att undervisa om Israel/Palestina konflikten eller antisemitism som begrepp. Lärare 3 Den 15 oktober klockan 9:00 på morgonen möte vi Lärare 3, som sen sju år tillbaka arbetar som lärare i samhällskunskap och el på gymnasieskola 3. Detta är en skola som skiljer sig från de tidigare då det är en yrkesskola med inriktning mot el- och energi och VVS- och fastigheter på ena sidan och mot vård på den andra. Lärare A Vår första intervju ägde rum fredagen 26 september, klockan tio på högstadium A. Där fick vi tillfälle att intervjua Lärare A, som är ämnesbehörighet i samtliga SO ämne, svenska och svenska som andra språk. Här fick vi sitta ner i ett lugnt arbetsrum på skolan och samtala om hennes erfarenheter i ca 45 minuter. Lärare berättar att hon arbetat som lärare i tio år och åtta av dem har hon spenderat på högstadium A, där hon just nu undervisar alla nior på skolan. 21

22 Lärare B Lärare B arbetar på högstadium B, och honom möte vi utanför entrén klockan 12:30 den 21 oktober. Han är för tillfället pappa-ledig och är därför på skolan endast en dag i veckan för att arbeta med ett projekt han just nu är aktiv i. Detta göra att Lärare B för närvarande inte håller i någon undervisning, men i vanliga fall undervisar han i alla SO ämnen. Han har arbetar på högstadium B i sju år. Lärare C Vår sista intervju förde oss till högstadium C, den 23 oktober klockan tio. Där möte vi Lärare C, som arbetat på skolan i fyra år, men varit yrkesverksam som lärare i tjugo. Lärare C talar mycket kring den problematik som finns kring antisemitism, och man märker hur engagerad han är i ämnet. Bland annat har han låtit sina elever medverka i den årliga kippahvandringen och planerar ett projekt mellan skolorna för att öka elevernas insikter i varandras världar. 5.4 Forskningsetiska ställningstaganden När man genomför ett forskningsarbete måste man alltid göra etiska övervägande. Detta är inte, som Kavle skriver, något som sker på ett speciellt stadium under en intervju, utan något som tas under övervägande redan från undersökningens början och fram till slutrapport. 50 Kvale använder sig, vidare på sidan, av en tablå 51 där han visar på etiska frågor på de sju forskningsstadier han jobbar efter, Tematisering, där man formulerar undersökningens syfte och fastställer metoden. Planering, vilken kunskap eftersträvas. Intervjusituation, genomförandet av intervjun/intervjuerna, efter den teknik man valt att arbeta efter. Utskrift, transkribera, överföra talspråk till skriftspråk. Analys, bestämma analysmetoder utifrån undersökningens syfte. Verifiering, undersök resultatets generaliserbarhet, reliabilitet och validitet. Rapportering, resultatet av undersökningen. Dessa sju stadier har i efterhand diskuterats av bla Trost, som menar på att denna typ av 50 Kvale s Kvale, s.s 85 22

23 uppräkning utgör en stor förenkling av verkligheten 52 och att det är viktigt att inte se att det inte alltid är så att dessa stadium är separerade från varandra, utan även går in i varandra. Båda forskare menar dock att det inte finns fasta regler kring vad som gäller när det kommer till etiska ställningstagande, men att det finns riktlinjer som kan vara viktiga att följa. Vetenskapsrådet 53 har skapat en guide i forskningsetiska principer, där de tar upp fyra allmänna huvudkrav, vilka vi valt att jobba efter och ha i åtanke under vårt arbete. Den första är informationskravet, som innebär att man ska informera de deltagande om undersökningens syfte och att den ska vara fullkomligt frivillig och endast kommer att användas till forskningen. Det andra är samtyckeskravet, där man ska tydliggöra att intervjupersonerna har rätt att själva bestämma över sin medverkan och om de vill avbryta den. Den tredje är konfidentialitetskravet, där man ska ge intervjupersonerna största möjliga konfidentialitet och skydda arbetet så att det inte kan nås av obehöriga. Värt att nämna att våra intervjupersoner arbetar inom den statliga sektorn, har vi (då inget annat sagts) valt att använda deras riktiga namn och arbetsplatser. Några andra personuppgifter kommer dock inte lämnas ut, då det inte är av relevans för studien. Det fjärde kravet är nyttjandekravet som innebär att uppgifter om de deltagande i undersökningen endast ska användas i forskningsändamål. Vi har valt att inte skriva ut vilka skolor vi besökt, utan har istället valt att ge alla högstadieskolor en bokstav och alla gymnasieskolor en siffra, detta eftersom vi inte anser det vara av relevans för vår undersökning vilken skola som har respektive erfarenheter. Vidare har vi även valt att ge samtliga pedagoger ett fiktivt namn då inte heller detta är av vikt för slutresultatet, men även för att skydda pedagogerna i fråga genom att ge dem anonymitet. Vi har även lovat de deltagande som bett om det, ett exemplar av den färdigställda uppsatsen när detta önskats. Något som Trost menar är inte mer än rimligt Kvale s Trost s

24 6. Resultat Vi har valt att sammanställa våra intervjuer med indelningen högstadie- och gymnasieskolor, för att få en tydlig överblick, där våra frågeställningar på ett enkelt sätt blir besvarade. Vi kommer börja med att analysera de tre högstadieskolor vi fick tillfälle att besöka, följt av en analys av gymnasieskolorna. Avslutningsvis kommer vi sedan att göra en sammanställande analys av de båda stadierna. Vi försökte att på högstadierna få en ingång till ämnet genom att be pedagogerna definiera begreppet antisemitism. Trots att svaren varierade något kunde man se att de följde samma tema med nyckelord som riktat hat, judar som grupp och semitiska folken. 6.1 Lärare A Under vår första intervju fick vi möjligheten att tala med en pedagog med stor vana av att diskutera och arbeta kring frågor som rör främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Lärare A berättar att det på högstadium A, där hon arbetar, finns många elever med olika etnisk bakgrund och att skolan är en av de kommunala skolor som tar emot alla elever, både nyanlända och elever med specifika språkproblem. Detta menar Lärare A, är ett underlag som kräver mycket arbete, men det är också ett underlag som ger mycket fördelar. Hon berättar att vi har ju väldigt många olika kulturer och jag tror det är någonting som gynnar också det här att det inte växer fram någon direkt antisemitism. Lärare A betonar vikten av att jobba utifrån de elever hon har i klassrummet och hur man kan använda elevernas egna erfarenheter för att öka förståelse och tolerans. Vi jobbar på alla nivåer ( ) för att öka tolerans, inte bara i antisemitism, utan tolerans överhuvudtaget och att de ska få en identitet och kunna skilja mellan fördomar, politik och religion i historiska perspektiv (...). Genom att synliggöra allas historia och göra den legitim i klassrummet får eleverna en relation till historien. Det blir verkligare för eleven när det gäller kompisen som sitter bredvid en. Många av eleverna har själv blivit utsatta för fördomar av olika slag och kan förhålla sig till det själva. Tolerans överhuvudtaget ( ) tror jag är nyckeln till att även komma in på antisemitism, och att du jobbar med deras empatiska förmåga och kunna känna för andra människor och sätta sig in i andra människors tankar. Vilket ju också ingår i våra kunskapskriterier på olika sätt. 24

25 På frågan om det brukar komma upp mycket fördomar när man diskuterar Israel/Palestina konflikten, svarar Lärare A nej. Det är ju också lite hur jag lägger upp undervisningen. Jag vet ju vart jag vill nå och jag vet hur jag vill komma dit. Hon tycker inte heller att man finner mycket av rasism, antisemitism eller nazism på skolan. Hon kan inte minnas att det funnits hakkors ritade på vägar eller liknande. Någon gång har hon sett Israels flagga överkryssad i kartboken och istället har den Palestinska flaggan ritats dit, men har då valt att tolka det som en politisk handling i det fallet. ( )jag tror det också har med att göra att på en så här mångkulturell skola så blir toleransen högre. Alla är olika här så det är ingenting konstigt att vara olik. Däremot har Lärare A varit med om att ha elever som är barnbarn till nazister, ett fenomen hon tror kommer att öka de närmsta åren. Här, menar Lärare A, är det viktigt att tänka till en extra gång för att kunna nå eleven på ett bra sätt. Att det är viktigt att försöka då lägga fram så ( ) att de kan ställa sig ovanifrån och titta, att det var där, den tiden och det fanns de förhållandena. Hon har även försökt att söka material från Sverige som är anpassat för att jobba kring detta, men har tyvärr haft svårt att finna något om det. Det som blir problemet när man jobbar på det här sättet blir ju då att det inte finns något material, så jag får ju skapa allt material själv. För jag jobbar med andra nationslösa folk, och det finns ju inte ett kapitel som handlar om kurderna eller någonting, utan då får man ju faktiskt skapa materialet själv. Vi ställer även en fråga kring ledningen och hur hon känner att stödet därifrån fungerar. På det svarar Lärare A; Det är klart att rektorn, hon jobbar ju med värdegrund och tolerans, så det känner jag, det är inga problem. Och kollegerna, det blir ju lite speciellt när man, för jag har ju alla i den årskursen och de har alla i den så att där behövs ju också mer samarbete mellan alla SO lärarna faktiskt. Detta tycker hon de kan bli bättre på, men tillägger att de också arbetar på just det. 6.2 Lärare B På högstadium B mötte vi Lärare B, som berättar att han arbetat som SO lärare där i 7 år. Vi inleder vår intervju med att fråga hur han skulle välja att definiera antisemitism och får då svaret; Antisemitism det är hat eller rasism som är speciellt riktad mot judar som grupp. Vår följdfråga blir då om han stött på detta under sin tid som lärare. Det tycker Lärare B att han har, och han tycker dessutom att han kan se en ökning av antisemitiska 25

26 yttringar från elevernas sida. Detta tror han beror mycket på att det på skolan finns många elever som kommer från området Israel/Palestina, och att de ofta har den bilden de fått med sig hemifrån. Han har inte stött på några fysiska påhopp eller att man gett sig på någon personligen, utan tycker mer det handlar om hur det kan talas om judarna generellt som folkgrupp. Som exempel tar han upp uppfattningen att kriget är Israels fel och att om judarna är utsatta så får skylla sig själva. Vi undrar då hur han brukar arbeta för att skapa klarhet i detta. Genom att samtala. Genom att försöka få de att se att det finns olika sidor i en konflikt. Genom att lyssna på dem och sedan visa den andra sidan, för jag tror att får man det hemifrån så har man bara hört den ena sidan, och det är svårt att tänka sig in i situationen. Och prata om att, om man nu tycker att Israel gör fel, så innebär inte det att hela det judiska folket har gjort fel. Man måste skilja på staten Israel i sig och folket som en annan sida. Och likadant de som t ex bor i Malmö, judar i Malmö, de har ju ingenting med detta att göra och ändå så blir det utsatta för antisemitism, precis som muslimer i Malmö blir utsatta för islamofobi. Att det finns muslimer i andra delar av världen som gör saker som många tycker är dumma, extremister och liknande. Lärare B berättar att denna fråga, kring den ökade antisemitismen är någonting som upplevs av hela arbetslaget och att man vid möte med ledningen också pratat om detta och vikten av att ta upp och diskutera detta med eleverna. Huruvida det följts upp kan han inte svara på. Det vi har sagt är att det är ett problem och att vi måste arbeta med det. Sen är det inte bestämt vem som ska arbeta med det. Mycket ligger väl på SO läraren kanske, men vi har sagt att alla som stöter på det måste ta tag i det, att ingen får ignorera om man hör någonting främlingsfientligt eller antisemitiskt, utan då måste man prata om det och visa att det inte är ok. Vi frågar om han tycker det arbetas med värdegrunden på högstadium B. Det tycker han att det gör, men att det kanske varierar lite mellan ämnena. I sin undervisning använder sig Lärare B mycket av samtalet. Utöver detta använder han sig av filmer som Schindlers list, levande historias hemsida och boken om detta må ni berätta, när han undervisar kring Förintelsen. Han berättar att det aldrig kommer några antisemitiska yttrande när man talar om detta, men att jargongen kan se helt annorlunda ut när man går in på nutidshistoria och Israel/Palestina konflikten. För att ge eleverna ett bredare perspektiv i frågan brukar han då berätta historien från långt tillbaka och fram till idag och sedan fråga eleverna hur man ska lösa detta. Elevernas svar på detta brukar vara att det båda parterna borde sätta sig ner och prata. Vidare på frågan hur eleverna får arbeta med detta svarar han; Det är olika, ibland har vi inte tid att göra någon större uppgift, utan det är mer att vi tittar på någon film, vi pratar, vi tittar på någon artikel tillsammans och har samtal och diskussioner. Det kanske inte utmynnar i någon produkt, men att vi arbetar och behandlar det under en vecka i alla fall, kanske. 26