Verksamhetsutveckling med kartstöd för skola, vård och omsorg januari 2006

Transkript

1 Verksamhetsutveckling med kartstöd för skola, vård och omsorg januari 2006 Många tänkbara användare av GIS är tveksamma till att sätta igång, mycket beroende på sin osäkerhet hur GIS kan användas i praktiskt arbete inom den egna organisationen. Behoven finns, men hur ska ni lyckas ta till er denna nya teknik? 1

2 5 6 timmars Google sökning Till min häpnad så hittade jag väldigt lite. Beror det på glömska eller ointresse att visa upp sina lösningar eller finns det väldigt få goda exempel 2

3 Behoven finns, några exempel Utbyggnad av Mälarhöjdsskolan Arvika 3

4 Utbyggnad av Mälarhöjdsskolan 4

5 Mälarhöjdsskolan Bekymrade föräldrar Hur agerar H&S på känslan av att skolan kommer att bli för liten. Föräldrarna vet att stora barngrupper trycker på från dagis. Skolledningen lyssnar inte på mjuka argument! USK (Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm) hade befolkningsdata och kartinformation. Jag var med i H&S styrelse och fick i uppdrag att försöka skaffa hårda argument för en påbyggnad av högstadiebyggnaden, som var den modernaste huskroppen i skolan. 5

6 Mälarhöjdsskolan Upptagningsområdet Skolans fotsula, dvs upptagningsområde för elever. 6

7 Mälarhöjdsskolan Hur gjordes jobbet? (1989) STIKA (Stockholmsinformation på karta) gjorde jobbet möjligt. Upptagningsområdet för elever ritades in och därmed aktiverades alla kvarter, som är bärare av befolkningsinformation. Urvalet gjordes med 0-åringar till 6 åringar. Vissa justeringar fick göras på kvartersnivå för att ge rätt underlag. Tack, P-O Krook, Dataservice (fd) Resultatet visade att skolan inom 5 år skulle öka från 850 till cirka 1050 elever. 7

8 Mälarhöjdsskolan Statistiska data Underlaget för analysen var befolkningsdata från SCB och USK. Bilder: LandFocus 8

9 Mälarhöjdsskolan Geografiska data Geografisk område kan ritas in eller beräknas: Bilder: LandFocus 9

10 Mälarhöjdsskolan Resultatet på papper Äntligen fick bekymrade föräldrar i Hem och Skola argument, som rektorn kunde ta med sig och övertyga SISAB och sina överordnade att nödåtgärder med tillfälliga baracker inte skulle lösa problemen under närmaste 10-årsperiod. Bygget påbörjades 2 år senare! Tidsåtgång: Cirka 1½ timmas jobb + ½ timma för justering av ett barnrikt kvarter, som hade missats. Sensmoral: Data, program och expertis fanns! 10

11 Mälarhöjdsskolan Resultatet i verkligheten Här ser vi resultatet och den nya översta våningen syns lite vitare, p.g.a. nya solskydd. Jag vill tacka Storstockholms Tätortskarta och Google Earth för lånet av deras material. 11

12 Arvika Hemtjänst Insats Ungefär den 10 i varje månad kör Socialförvaltningen sin uppdatering för vårdtagare i Procapita Den 15 i månaden plockar vi ut vårdtagarna från Procapita till en Accessbas som är kopplad till ArcView (ArcReader). I den basen har vi också en tabell från Fastighetsdatasystemet, med adresskoordinater, som också uppdateras. Ett problem idag är att adresserna i Procapita (hämtas från RSV) inte stämmer med FDS. Frågorna är helt enligt önskemål från Socialförvaltningen (det är viktigt) Rubriken i lagerlistan får datumet när uppdateringen är gjord. Då är det ingen tvekan om hur gammalt materialet är. 12

13 Arvika Blå punkt,1-3 besök om dagen S Om man använder info-knappen får man uppgifter om varje vårdtagare. 13

14 Arvika Bakgrundskartan Bakgrundskartan då? Markskikt m.m är hämtat från Vägkartan, bilvägar är från Fastighetskartan, och så har vi kompletterat med delar ur vår primärkarta i tätorterna. Det är viktigt att vägnätet är av bra kvalitet, i synnerhet på landsbygden. Och landsbygd har vi gott om i Arvika kommun. Det är ett bra hjälpmedel när vikarier, som kanske inte har så bra lokalkännedom, ska in och jobba. 14

15 Arvika Enhetschefen uppdaterar Ett lager heter Hsl. Det innehåller de som har besök av sjuksköterska för medicinering. Data för dessa personer finns idag inte digitalt, utan är inskrivet i en pärm hos varje enhetschef. Vi har ett formulär, där enhetschefen själv kan gå in och fylla i de uppgifter som de vill ha med. Idag behövs bara personnummer och hur lång tid besöket varar. När det är ifyllt uppdateras kartan automatiskt. 15

16 Arvika Åldersfördelning 16

17 Arvika Slutsatser så långt! Ett problem vi har är att flera av enhetscheferna finns ute på landsbygden, och har för långsam datakommunikation med vårt centrala datanät. Det försöker vi lösa med att paketera nödvändiga data när vi skapar ArcReader-dokument. Sedan kan respektive chef ladda ner nya data, med hjälp av en ikon på skrivbordet (det måste vara lättanvänt), och jobba lokalt på sin PC. Trots att det är i teststadiet har vi redan sett effekter. Man har bl.a. funderat på ändringar i områdesindelningen, och har märkt fördelen med att se hur läget är i de distrikt som gränsar intill det egna distriktet. Tack! 17

18 ... exempel på enkla lösningar Dessa exempel kan naturligtvis tillämpas på många andra behov där ni har en områdes-ansvar och vill matcha tillgänglig statistik med era egna data för planeringsbehov. Arvika Hemtjänst visar hur enkelt information kan spridas ut till hemtjänstområdespersonalen. Möjligheterna finns där, men det är ofta andra faktorer som inverkar på hur genomförbart ett införande av GIS stöd är i den egna organisationen. 18

19 Nya möjligheter, nya lösningar Jag vill peka på några flaskhalsar vid införande och användning av GIS, samt tips om möjliga lösningar: 1. Lär av 80-talet! 2. Jag behöver hjälp precis när jag behöver hjälp och det är NU! 3. Avancerade program är ofta initialt för dyra att köpa innan organisationen accepterat tekniken. 4. Enkla behov kräver ofta för dyra data, med höga årliga förnyelsekostnader. (Många använder idag flera år gamla fastighetsdata ) 19

20 Nya möjligheter, nya lösningar Lär av 80-talet! Ta hjälp av de som gått före er i kommunen Utgå från dina data och din personal Skippa: Störst, bäst och vackrast och alla kromlister Ta hellre bort en knapp än lägg till fem Kundanpassning av program är både billigare o lättare Startsystemet blir lätt en del av ett större system. 20

21 Nya möjligheter, nya lösningar Jag behöver hjälp NU! Fråga om leverantören har ett kontaktcenter ( GIS Help Desk ) som kan nås på kontorstid. Det ska vara lika lätt att få hjälp, som att ringa till Din dator kan nås via InterNet (ex. GoToMeeting) där den du får hjälp av tar över din skärm och visar dig hur du ska göra. Prata kan ni göra gratis via SKYPE. Har du en skärmkamera (ex. HyperSnap eller Ctrl Shift PrintScreen) så kan du fotografera viktiga tips samtidigt som du ser problemlösningen. 21

22 Nya möjligheter, nya lösningar När kostnaden är för hög Fråga leverantören om det går att köra ditt program via ett webbhotell Kostnaden är normalt betydligt lägre än programvarornas underhållskostnader/månad. Alla bekymmer med säkerhetskopiering, datordrift, uppgraderingar m.m. slipper du. Hittar du ett bättre alternativ eller inte behöver nyttja tjänsten längre, så säger du upp avtalet. Inga dyra, dammiga CD skivor och manualer i bokhyllan längre! 22

23 RadonData, ett bra ex. på webbhotell Bilder: LandFocus & RadonIT 23

24 Nya möjligheter, nya lösningar Enkla behov, men dyra data Kontrollera med leverantören om du kan få nyttja nödvändiga databaser där du delar kostnaden med andra. Kostnaden för bakgrundskartor, statistik och koordinat-matchningsdata stjälper ofta en lösning redan i förstudien. Du får på köpet en kunnig GIS-bibliotekarie, som hjälper dig att hitta och utnyttja kommersiella GIS-databaser. 24

25 SLUT Frågor? 25