Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun

Transkript

1 Handlingsplan för Demensvård Flens Kommun

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Värdegrund... 4 Vision... 5 Värdighetsgarantier för äldreomsorgen... 5 Länsgemensam värdegrund... 7 Demenssjukdom... 8 Vad är demenssjukdom?... 8 Klassifikation av Demenssjukdomar... 9 Alzheimers sjukdom... 9 Frontotemporal demens Lewy Body demens Parkinsons sjukdom med demens Vaskulär demens Sekundära sjukdomar Omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Specifik omvårdnad Läkemedelsgenomgång Palliativ vård Landstingets organisation Demensutredningar Samverkan mellan landsting och kommun Socialförvaltningens organisation gällande Demens Demenssamordnande sjuksköterska Demensteam BPSD registret Biståndsbedömning God man och Förvaltare Anhörigstöd Café Irene Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt Demensteam i Hemtjänsten Sida 2

3 Hemsjukvård Kommunrehabilitering Korttidsplatser och växelvård Demensboenden Omvårdnadsboende Levnadsberättelse Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun Reagera Rapportera Bedöma Planera Genomföra Utvärdera Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Sida 3

4 Inledning Personer med demenssjukdom, såväl i ordinärt som särskilt boende har rätt till god omsorg och omvårdnad, funktionsbevarande stimulering samt tillgång till personal som har kunskap om sjukdomen. Utifrån det länsgemensamma programmet som togs i juni 2011, skall vården av personer med demenssjukdom vara likvärdig i hela länet och programmets riktlinjer skall säkerställa att den sjukes behov tillgodoses på ett kunskapsbaserat sätt. Syftet med denna handlingsplan är att utifrån de länsgemensamma riktlinjerna dels beskriva hur vården av personer med demenssjukdom skall bedrivas i Flens kommun och dels ge stöd till personal inom den kommunala omsorgen i att använda metoder som ger omvårdnaden en bra kvalitét. Målet är att all personal inom den kommunala vård och omsorgen, som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en demenssjukdom, skall känna till handlingsplanen och tillämpa denna i sitt dagliga arbete. Handlingsplanen är utarbetad av Flens Kommuns demenssamordnande sjuksköterska i samarbete med demensteamet på uppdrag av Socialförvaltningens chef. Vid framtagandet av planen har underlag hämtats från Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka 2011, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2010) samt litteraturöversikt inom demensforskningen. Värdegrund Följande värdegrund är antagen av socialnämnden i Flens kommuns Invånare i Flens kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv med sociala kontakter, trygghet, tillit och rättsäkerhet. De ska utifrån egna behov mötas med respekt, värdighet och bibehålla sin integritet i det vardagliga livet. Den enskilde ska vara delaktig och utifrån eget självbestämmande kunna påverka sin situation och få del av samhällets välfärd. De insatser som ges för att stödja den enskilde ska samordnas och präglas av kontinuitet. Insatserna ska bygga på ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens erfarenheter baserade på kunskap och klienternas/ brukarnas behov och kompetens knyts samman till en helhet. Förvaltningens uppgift är att bistå med insatser om och i den utsträckning som behov föreligger, d v s när den enskilde inte har förmåga att själv tillgodose dessa behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Förståelsen för att varje individ bär på en egen historia och ingår i olika nätverk är vägledande. Individen ska därför i den mån det är möjligt erbjudas hjälp på hemmaplan och i individens nätverk. Verksamheten ska ha ett tydligt barnperspektiv. I de insatser som ges ska jämställdhet och mångfald beaktas. Insatser ska vad gäller äldre - ges för att möjliggöra den enskildes rätt till kvarboende inom såväl ordinärt som särskilt boende. Sida 4

5 Vision Under har socialförvaltningens personal och politiker arbetat med att skapa en vision. Arbetet har pågått under ca ett halvår genom en process, där personal har varit delaktiga genom att diskutera fram förslag på vision på arbetsplatsträffar utifrån frågeställningen: Vad är det viktigaste vi ska förmedla och åstadkomma som personal för våra deltagare/brukare under åren Efter ett flöde mellan personal inom socialförvaltningen och politiken, beslutade socialnämnden i mars 2011 följande vision: Livet ska levas hela livet Din meningsfullhet vår utmaning Vår kunskap din trygghet Värdighetsgarantier för äldreomsorgen De lokala värdighetsgarantierna tydliggör vad du kan förvänta Dig av äldreomsorgen i Flens kommun och på vilket sätt insatserna ska utföras. De är beslutade av Flens kommuns socialnämnd och innebär en möjlighet att höja kvaliteten i verksamheten. Arbetet inom äldreomsorgen ska utgå från Dig som person och Du ska alltid bli respekterad som den Du är och få ett trevligt bemötande. Du får bestämma över Dig och Ditt liv samt får det stöd Du behöver och möjlighet att utföra det Du själv klarar av i vardagen. Insatserna ska vara av god kvalitet och personalen ska ha ett förhållningssätt som inbjuder till att utrycka dina åsikter. För att öka ditt välbefinnande Vi garanterar att alla olika personalkategorier samverkar med och omkring Dig för bästa möjliga stöd, omvårdnad samt för att förebygga ohälsa och lindra sjukdom. För att öka din värdighet Vi garanterar att all personal i äldreomsorgen bär tydlig namnbricka. Personal i hemtjänsten ska även kunna visa speciell legitimation. Garantier i Hemtjänsten För att öka ditt inflytande Vi garanterar att Du som beviljats hemtjänstinsatser får två kontaktpersonal utsedda. Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom tre veckor, som utgår från Ditt biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur stöd och hjälp ska utformas. Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller företrädare. Sida 5

6 För att öka din meningsfullhet Vi garanterar att Du får stöd att behålla kontakter, utöva aktiviteter och intressen för att motverka ensamhet och isolering. Garantier på Äldreboende För att öka ditt inflytande Vi garanterar att Du som flyttar in på ett äldreboende får en kontaktpersonal som Din närmaste kontakt och Ditt stöd. Tillsammans upprättar Ni en genomförandeplan inom 3 veckor, som utgår från Ditt biståndsbeslut samt Dina behov och intressen och beskriver hur stöd och hjälp ska utformas. Om Du så önskar medverkar även Dina anhöriga eller företrädare. För att öka ditt välbefinnande Vi garanterar näringsriktiga måltider i en trevlig och trygg måltidsmiljö. För att öka din meningsfullhet Vi garanterar att du erbjuds att delta i en planerad aktivitet varje dag. En aktivitet kan vara en pratstund, högläsning, promenad eller en gruppaktivitet tillsammans med personal eller kommunens frivilligverksamhet. Vi garanterar att Du erbjuds en aktivitet egen tid, en gång i månaden, med Din kontaktpersonal. Det är en aktivitet ni planerar tillsammans utifrån Ditt önskemål, intresse och dina förutsättningar. För att öka din delaktighet Vi garanterar att kontakten mellan personalen på äldreboendet och Dina anhöriga är god och förtroendefull. Vid varje äldreboende ska finnas ett Boenderåd där Du och Dina anhöriga kan få information och framföra åsikter om verksamheten. Vi kontaktar Dina anhöriga eller företrädare om vi får Ditt samtycke. Om vi inte håller vad vi lovar: Tar Du kontakt med personalen på Din enhet/område. Du garanteras en kontakt inom en vecka med områdeschefen. Områdeschefen erbjuder ett samtal kring det som hänt, vilka åtgärder som vidtas och vad som ska göra att det inte händer igen. Områdeschefen ser till att åtgärder genomförs och dokumenterar. Dokumentationen vidarebefordras till avdelningschefen för Äldre- och Handikappomsorgen och till Socialnämnden. I perioder med särskilt hög belastning kan dock verksamheten ha svårt att uppfylla alla punkter i garantierna. Dina synpunkter är viktiga för att vi ska kunna utveckla och förbättra arbetet. Sida 6

7 Länsgemensam värdegrund Följande värdegrund är hämtad från det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg av demenssjuka (2011). Varje person som lider av demens har rätt Att veta vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen Att få en adekvat medicinsk vård för sin sjukdom Att så länge som möjligt behålla sin funktionsduglighet med stöd av planenlig och individuell vård Att behandlas som en fullvuxen människa Att känna att han eller hon tas på allvar Att vara utan lugnande läkemedel om det är möjligt Att bo i en välkänd och trygg miljö där hans eller hennes särskilda behov beaktas Att vara med människor som känner hans eller hennes levnadshistoria och vanor Att regelbundet få röra sig utanför hemmet eller vårdinrättningen Att varje dag under handledning få delta i meningsfull verksamhet som stödjer den vuxna människans jag bild Att få beröring: kramar, ömhet och en annan människas närhet Att få vård som förverkligas av yrkesskicklig personal, som är insatt i vården av personer med demens (Virginia Bell och David Troxel, Alzheimer s Disease International, 21 september 1994) Sida 7

8 Demenssjukdom Det beräknas finna ca personer med demenssjukdom i Sverige (2010) och varje år insjuknar mer än personer och ca personer avlider. Vad är demenssjukdom? En demenssjukdom tillhör inte det normala åldrandet. Hur demenssjukdomen visar sig beror i stor utsträckning på de sociala och kulturella omständigheter som personen lever under. Med demenssjukdom avses en fortskridande och bestående nedbrytning av hjärnans funktioner. Denna process beror på att hjärnan drabbats av sjukdom eller skada. De flesta demenssjukdomar är så kallade progredierande (fortskridande) sjukdomar som det ännu inte finns något botemedel för. Demenssjukdomen leder oftast till svåra intellektuella och sociala handikapp och kan även orsaka en förtidig död. Förloppet av demenssjukdomen kan påverkas av andra sjukdomar som personen drabbas av. Demens kan även beskrivas som ett syndrom eller ett samlingsnamn för ett antal symtom. Det är ett sjukdomstillstånd som drabbar en persons kognitiva funktioner (intellektet) det vill säga de funktioner som används av hjärnan när den bearbetar information. Vanliga symtom och störningar som förekommer är påverkan på minne, tänkande, orientering, förståelse, tolkning av intryck samt förmågan att räkna och att lära in nya saker. Även påverkan på språket, de praktiska färdigheterna och personens omdöme blir under sjukdomsförloppet påtagliga. Detta får i slutänden stora konsekvenser för den sjuke eftersom förmågan att sköta sin personliga omvårdnad och ta hand om sitt hem försvinner. Demenssjukdomarna delas in i tre olika kategorier: Primärdegenerativa sjukdomar dessa orsakar demensutveckling på grund av att hjärnans celler förtvinar och dör. Symtomen kommer ofta smygande och tillståndet försämras i takt med att hjärnskadan sprider sig. Symtomen varierar beroende på vart i hjärnan som skadan sitter. Exempel på primärdegenerativa demenssjukdomar är Alzheimers sjukdom, frontotemporaldemens, Lewy Body demens samt Parkinsons sjukdom med demens. Vaskulära sjukdomar kallas ibland för blodkärlsdemens. Demensutvecklingen kommer av att blodproppar eller blödningar orsakar syrebrist i hjärnan vilket leder till att vävnaden dör. Symtomen vid denna typ av demens kommer plötsligt, ofta efter en stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt under en längre tid för att sedan plötsligt försämras igen. Sekundära sjukdomar till denna grupp hör sjukdomar och skador som kan orsaka demenssymtom men inte alltid gör detta. Exempel på sjukdomar och på skador är Syfilis och HIV, långvarigt alkoholmissbruk eller långvarig exponering för lösningsmedel. Sida 8

9 Ofta har en person mer än en form av demens, så kallad blanddemens. I många fall är det svårt att klargöra vilken demenssjukdom det handlar om, särskilt hos äldre personer. Klassifikation av Demenssjukdomar Klassificeringen av demenssjukdomar görs enligt ICD10 kriterier, det skall finnas belägg för var och en av följande punkter: En minnesnedsättning som är tydligast när det gäller nyinlärning men som i svårare fall kan omfatta hågkomst av tidigare inlärd information. Nedsättningen gäller både verbal och icke-verbal information. Den måste objektivt styrkas av en tillförlitlig berättelse från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultatet av neuropsykologiska test eller kvantifierade kognitiva skattningar. Graden av nedsättning stadieindelas som mild, måttlig eller svår. En reducering av andra kognitiva förmågor som visar sig som försämrat omdöme och försämrad tankeverksamhet, t ex. vid planering och organisering, och som försämrad allmän informationsbearbetning. Helst skall belägg för denna reducering fås från en anhörig eller annan vårdgivare och om möjligt också av resultat av neuropsykologiska test eller kvantifierade objektiva skattningar. Det måste också kunna påvisas att det är frågan om en sänkning från en tidigare prestationsnivå. Symtomen måste ha funnits under minst 6 månader och vara varaktiga. Det vill säga de får inte vara tillfälliga, till exempel vid en period av akut konfusion (förvirring). Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är starkt åldersrelaterad och drabbar oftast personer över 65 år men kan även drabba yngre personer. Det är idag den tredje vanligaste dödsorsaken hos äldre personer i Sverige. Alzheimers sjukdom orsakas av att ett så kallat plack bildas på nervceller i hjärnan vilket leder till en hjärnatrofi, dvs att nervcellerna i hjärnan dör. Vid Alzheimers är det framförallt hjäss- och tinningloberna i hjärnan som drabbas. Sjukdomen kommer smygande vilket gör att det oftast inte går att fastställa när den debuterat. Vanliga symtom vid Alzheimers sjukdom är minnesstörningar och problem med koncentrationsförmågan. Personen får svårigheter med att hitta ord, uttrycka sig samt förstå ett samtal. Tidsuppfattningen drabbas och personen har svårt att förstå vilken tid på dygnet det är. När sjukdomen fortskrider blir minnesstörningarna allt svårare och känslolivet blir alltmer avtrubbat. I senare stadier försvinner tidsbegreppet helt och många gånger får personen mycket svårt med talet. I slutstadiet av sjukdomen behöver personen hjälp med all omvårdnad och kan ej klara sig själv. Den läkemedelsbehandling som finns idag är dels acetylkolinesterashämmare, ex Exelon, Aricept och Reminyl. Dessa sätts in vid mild till medelsvår demens och fungerar genom att höja halten av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan för att underlätta att nervcellerna kan föra fram impulser. Det är relativt vanligt med biverkningar på dessa läkemedel men ofta Sida 9

10 provar läkaren att byta mellan prepararten tills man hittar ett som fungerar. Förr kallades dessa läkemedel för bromsmediciner men detta stämmer inte eftersom de inte förhindrar eller bromsar upp sjukdomsförloppet utan enbart ökar patientens funktionsförmåga under en tid. I slutstadiet när tillräckligt många hjärnceller har mist sin funktion har dessa läkemedel inte längre någon effekt. Det andra läkemedlet som finns är Ebixa, som sätts in vid medelsvår till svår demens. Det fungerar genom att dämpa det brus som bildas runt nervcellerna som i sin tur gör att nervimpulserna inte kommer fram. Frontotemporal demens Frontotemporal demens utgör ca 5-10% av alla demenssjukdomar och är tillsammans med Alzheimers sjukdom den vanligaste orsaken till demens hos personer under 65 år. Vid Frontotemporal demens drabbas den främre delen av hjärna, dvs. pann- och tinningloberna, av atrofi. När pannloberna drabbas leder detta oftast till olika grader av personlighetspåverkan, distanslöshet och ett nedsatt omdöme. I senare delen av sjukdomen, när även tinningloberna blir involverade, utvecklar många av de drabbade även de kognitiva svårigheter som kännetecknar en Alzheimers sjukdom. Vid frontotemporal demens är inte minnessvårigheterna särskilt uttalade i början av sjukdomen vilket ibland kan göra att det är svårare att uppfatta att det rör sig om en demenssjukdom. Symtomen kan även förväxlas med en psykisk sjukdom varför diagnosen ofta fördröjs. Det finns idag ingen läkemedelsbehandling mot frontallobsdemens utan bedömningar får göras för varje individ hur symtomen kan lindras. Lewy Body demens Är en relativt ovanlig form av demens med Parkinson liknande symtom. Första tecknet på Lewy Body demens brukar vara synhallucinationer. I början av sjukdomen är personen oftast medveten om att synhallucinationerna inte finns och vågar inte prata om sina symtom. Detta göra att sjukdomen ofta fortskrider ett tag innan patienten söker hjälp och får en diagnos. De Parkinson liknande symtomen med stela muskler och långsam hasande gång debuterar vanligen samtidigt som synhallucinationerna. Personen kan även drabbas av så kallat on/off syndrom där de helt plötsligt stannar av i rörelsen eller samtalet och blir helt stilla för att en stund senare komma igång igen. Många personer med Lewy Body demens drabbas av en störd drömsömn som innebär att de lever ut sina drömmar genom att ropa, fäktas och gå i sömnen. Dessa symtom kan komma flera år innan sjukdomen bryter ut. Minnesstörningarna är ej särskilt uttalade i början men blir mer tydliga när sjukdomen fortskrider. Det finns idag ingen behandling för Lewy Body demens och alla dessa patienter har en väldigt kraftig överkänslighet mot neuroleptika som man vanligen behandlar t. e. x. synhallucinationer med. Detta gör att dessa symtom är väldigt svårbehandlade. Demenssymtomen kan dock i början lindras med de så kallade acetylkolinesterashämmarna som används vid Alzheimers sjukdom. Sida 10

11 Parkinsons sjukdom med demens Ca 40 % av de personer som får Parkinsons sjukdom drabbas senare av demenssjukdom. Till skillnad från Levy Body demens kommer Parkinson symtomen först och ca 1-1½ år senare utvecklas en demenssjukdom. Symtomen kan vara koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, brist på energi, beteendestörningar och hallucinationer. Personer med Parkinson demens har oftast mildare minnesstörningar än personer med Alzheimers. Det finns inga läkemedel mot just Parkinsons demens men ibland provar läkarna med Ebixa vilket kan ha en viss effekt på demenssymtomen. Vaskulär demens Vaskulär demens eller blodkärlsdemens är den näst vanligaste orsaken till demens och står för procent av samtliga fall. Den kallas ofta blodkärlsdemens eftersom symtomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Vaskulär demens utvecklas ofta stegvis, i trappsteg. Medan många demenssjukdomar har ett smygande förlopp brukar symtomen vid vaskulär demens komma plötsligt och då upplevas mer påtagligt. Personen kan sedan bibehålla sin förmåga under en längre tid för att sedan försämras igen. Vanliga symtom vid vaskulär demens är nedsatt initiativförmåga, svårigheter att planera och genomföra saker, personlighetsförändringar och gångsvårigheter. Både förlopp och symtom kan naturligtvis variera beroende på vilka områden i hjärnan som har skadats. Det finns flera typer av vaskulär demens. Vanligast är att olika delar av hjärnbarken drabbas till följd av en stroke (slaganfall). Bakom en stroke ligger oftast hjärninfarkter som uppstår när bl.a. blodproppar fastnar och täpper till hjärnans blodkärl. Stroke kan även bero på att blod från läckande pulsådror tränger in i hjärnvävnad som då förstörs, s.k. hjärnblödning. I båda fallen blir delar av hjärnan utan syre och upphör att fungera. Följderna brukar bli talsvårigheter och betydande fysiska funktionshinder. Men stroke kan alltså även leda till demens. Det finns inga läkemedel som kan dämpa symptomen vid vaskulär demens. Behandlingen handlar istället om att förebygga ytterligare skador i blodkärlen, vanligen genom att blodförtunnande läkemedel ges. Sekundära sjukdomar En gemensam nämnare till dessa är att demens inte är huvudsymptomen men att de i vissa fall kan orsaka demens. En del av de sekundära demenssjukdomarna är behandlingsbara och demenssymptomen kan avhjälpas om åtgärder sätts in i tid. Allvarliga trafikolyckor kan ge traumatiska skador. Följden kan bli att hjärnvävnaden skadas så att demenstillstånd uppstår. Sida 11

12 Störningar i hjärnans hålrum kallas för hydrocefalus. I normala fall silas hjärnvätskan ut genom ett fint membran för att kunna hålla hjärnan fuktad. Vid ett hydrocefalus hindras det normala avflödet och trycket ökar i hålrummen där hjärnvätskan produceras. Detta tryck kan bli så stort att demensliknande symtom uppstår hos personen. Främst minnessvårigheter, gångstörningar samt inkontinens. Tillståndet är behandlingsbart genom att anlägga en shunt i hjärnans hålrum kan hjärnvätskan avledas genom en fin kateter, t ex ned i buken, för att minska trycket på hjärnvävnaden. När trycket i hjärnan blir normalt så försvinner även demenssymtomen. Om en tumör sitter så den trycker mot hjärnbarken kan detta framkalla demenssymtom. Om det är en operabel tumör kan symptomen försvinna om tumören avlägsnas. Operativa ingrepp är dock inte alltid möjliga om tumören sprider sig i hjärnan. Hjärnan kan även drabbas av infektioner till exempel herpes virus, HIV eller hjärninflammation. Dessa infektioner kan ge permanenta skador så att demenssymtom uppkommer. Störningar av t.ex. ämnesomsättningen kan ge demenssymptom om det föreligger en överproduktion av sköldkörtelhormon eller underproduktion av sköldkörtelhormon. När dessa störningar behandlas kan demenssymptomen försvinna. Kalciumomsättningen kan även rubbas och ge olika symptom som vid demens. Bristtillstånd kan ge upphov till demenssymptom och den vanligaste orsaken är brister inom vitamin B-gruppen. Väsentligt för våra nervceller när de ska bygga signalämnen är att kroppen bistår med byggstenar. Viktiga byggstenar är vitamin B12, folsyra, B6 och B1. Att många äldre drabbas av vitamin B12-brist beror oftast på att upptaget i mag-tarmsystemet blir sämre med åren. Vitamin B12 finns bara i animaliska produkter som kött, fisk, fågel, ägg. Vitaminet folsyra finns i bladgröna grönsaker. När B-vitaminbristen behandlas så försvinner demenssymtomen. Alkohol är giftigt i stora mängder och hjärnans nervceller är känsliga för alkohol. Enligt dagens forskning så har en måttlig mängs alkohol en skyddande effekt medan ett långvarigt bruk av stora mängder alkohol är en stor riskfaktor för att utveckla en så kallad alkoholdemens. Andra ämnen som har setts ge demenssjukdomar är b.la. lösningsmedel i äldre tiders målarfärger. Sida 12

13 Omvårdnad Personcentrerad omvårdnad Enligt det Länsgemenensamma programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård Sörmland, 2011) samt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 (Socialstyrelsen, 2010) innebär personcentrerad omvårdnad att personalen fokuserar på individen och inte på demenssjukdomen. Socialstyrelsen har i sin utredning gett den personcentrerade omvårdnaden prioritet 1. Utgångspunkten för den personcentrerade omvårdnaden är att personen skall uppleva sin tillvaro som meningsfull och det är personens egen uppfattning om verkligheten som skall vara utgångspunkten. Grunden är också att de som vårdar skapar en relation till individen genom att mötas som två individer och inte som vårdare/patient. För att uppnå den personcentrerade omvårdnaden skall, enligt det Länsgemenensamma programmet för vård och omsorg av Demenssjuka (Närvård Sörmland, 2011) anställda inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten: Bemöta personen på ett sätt som gör det möjligt för denne att uppleva sitt fulla människovärde. Se personen som en aktiv samarbetspartner med upplevelser, självkänsla och rättigheter. Se personligheten som instängd av sjukdomen i stället för förlorad. Försöka förstå svårtolkade beteenden med hjälp av kunskap om vem personen är. Uppmuntra personen att vara med och bestämma saker i stort och smått så att han eller hon upplever sig vara delaktig. Försöka hjälpa personen att ha kvar sin personlighet trots sviktande funktionsförmåga. Sträva efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv. Anpassa både den fysiska miljön och vården och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har. Göra anhöriga och andra i det sociala nätverket delaktiga i vården. Enligt Socialstyrelsen (2010) är en av fördelarna med en personcentrerad omvårdnad att den ökar integriteten, självständigheten och initiativförmågan samt minskar agitationen hos personer med demenssjukdom. Man har även sett att denna omvårdnadsform minskar behovet av att använda läkemedel mot exempelvis depression, oro, ångest och psykotiska sjukdomar. Specifik omvårdnad I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) har Socialstyrelsen fastställt att det förebyggande arbete när det gäller fall, undernäring, trycksår samt munhälsa är prioritet 1. I Flens Kommun används Senior Alert som är ett nationellt kvalitetsregister där man arbetar förebyggande genom att riskbedömningar för fall, trycksår, Sida 13

14 nutrition och munhälsa görs. Utifrån riskbedömningarna formas sedan omvårdnadsåtgärder och vårdplaner för att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med att förebygga ohälsa inom dessa områden. När det gäller omvårdnad vid urininkontinens används i Flens kommun det länsövergripande vårdprogrammet för Urininkontinens som riktar sig till alla åldrar. Läkemedelsgenomgång Enligt riktlinjerna för Läkemedelsgenomgångar i Södermanland, skall dessa göras på patienter över 75 år med 5 eller fler läkemedel vid följande tillfällen: - vid besök hos läkare på vårdcentral - vid påbörjad hemsjukvård - vid inflyttning på särskilt boende - under pågående hemsjukvård/boende på särskilt boende minst en gång/år Övriga patienter som har läkemedelrelaterade problem ska erbjudas genomgång oavsett antal läkemedel. En fördjupad genomgång ska göras om: - antalet läkemedel är tio eller mer - om läkemedelsrelaterade problem kvarstår Palliativ vård Socialstyrelsens rekommendationer för Palliativ vård vid demenssjukdom är att Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör ge Palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer. Flens kommun arbetar aktivt med att utforma och följa upp den palliativa vården utifrån Palliativ registret som följer det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård. Alla särskilda boenden samt hemsjukvården registrerar i Palliativ registret. Palliativa rådet i Sörmlands Symtomlindring för palliativa patienter vid livets slut ska användas. Sida 14

15 Landstingets organisation Demensutredningar Ansvaret för att genomföra demensutredningar ligger på landstinget. En basal demensutredning görs på vårdcentralen och enligt de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom är detta prioritet 1. Den basala demensutredningen syftar till att fastställa om orsaken till symtomen är en demenssjukdom eller något annan sjukdom. Den skall även fastställa vilken typ av demenssjukdom personen har, samt vilka funktionsnedsättningar som denna medför och vad som eventuellt kan göras för att minimera eller kompensera för dessa. I Flens kommun utförs de basala demensutredningarna på alla tre Vårdcentralerna. Om en basal demensutredning inte ger tillräckligt med information för att fastställa diagnos görs en utvidgad utredning. Dessa görs i Södermanland på specialistklinikernas minnesmottagningar på respektive sjukhus. Även demensutredningar på personer som är under 65 år görs på minnesmottagningarna. Samverkan mellan landsting och kommun Samverkan har samma struktur mellan kommun och alla tre vårdcentralerna oavsett driftsform. Kommunens och vårdcentralernas ledning har i samverkan med alla demensteam gjort en gemensam beskrivning över samarbetsprocessen mellan huvudmännen (se bilaga 5). Information till kommunen om nydiagnostiserade personer med demenssjukdom sker på de så kallade minnesteamen på respektive vårdcentral där kommunens demenssamordnande sjuksköterska sitter med. Respektive vårdcentral ansvarar för att den demenssamordnande sjuksköterskan i kommunen blir kallad till dessa möten. Vårdcentralen ansvar även för att fråga efter samtycke inför den information som ska ges till demenssamordnande sjuksköterskan i kommunen. För att personer med demenssjukdom skall få en naturlig och tidig kontakt med kommunens olika verksamheter kommer landstingets demenssjuksköterska, vid det uppföljande hembesöket efter diagnos, att kalla lämplig person från kommunen. Denna person kan till exempel vara biståndshandläggare, demenssamordnande sjuksköterska, anhörigkonsulent eller distriktssköterska i hemsjukvården. Kallelse sker efter tillåtelse från den berörda personen och utgår ifrån vilket behov eller önskemål denne har just nu. Respektive vårdcentral ansvarar för att informera patienten om syftet och be om samtycke att bjuda in kommunens representant. I de fall patienten är aktuell för hemsjukvård skall en samordnad individuell planering ske mellan primärvården och hemsjukvården och relevant underlag skall lämnas till hemsjukvården. Sida 15

16 På ledningsnivå möts respektive ledning i kommun och landsting på primärvårdsnivå, två-tre gånger per termin. Kommunens demensteam och de tre vårdcentralernas demensteam adjungeras en gång per termin i syfte att följa upp samarbetsprocessen och fånga in förbättringsområden. Socialförvaltningens organisation gällande Demens Demenssamordnande sjuksköterska Den demenssamordnande sjuksköterskans huvuduppdrag är att samordna kommunens resurser inom demensvård samt sprida kunskap om demenssjukdomar både hos personal inom socialförvaltningen samt till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Den demenssamordnande sjuksköterskan: Samverkar mellan olika verksamheter och huvudmän för att se till att kommunens verksamheter får ett fungerande stöd för personer med demenssjukdom. Stödja myndighets- och verkställighetspersonal i frågor som rör demens. Är sammankallande i Demensteamet. Finns tillgänglig för biståndshandläggare för att kunna följa med på vårdplaneringar i hemmet när det gäller personer med demenssjukdom. Samordnar dagverksamheterna Rönnen och Björken, tillsammans med ansvarig chef Ansvarar för placeringarna i dagverksamheterna. Samordnar utbildning om Demenssjukdomar tillsammans med ansvariga chefer i SÄBO och Hemtjänst. Ansvarar för placeringar på korttidsboende för personer med demenssjukdom. Demensteam Demensteamet i Flens kommun består av flera olika yrkeskategorier som alla har en utökad kunskap om demenssjukdomar och omvårdnad av personer med demenssjukdom; sjuksköterskor, arbetsterapeut, biståndshandläggare samt anhörigkonsulent. Demensteamets främsta uppgift är att finnas tillhands som en kunskapsresurs angående komplexa ärenden med demenssjuka brukare där ordinarie personal är i behov av stöd och handledning för att vården skall fungera. Demensteamet går i dessa fall inte in och ersätter ordinarie personal utan finns enbart som stöd och hjälp. I de ärenden som teamet varit involverade i sker alltid uppföljning i samverkan med ordinarie personal. Demensteamet har mandat att besluta om tidsbegränsade korttidsplatser för personer med demenssjukdom om behov uppstår akut i hemmet. Dokumentation av ärendet Sida 16

17 görs i dessa fall av demenssamordnande sjuksköterska/planeringssjuksköterska eller biståndshandläggaren. Ärenden till Demensteamet kan aktualiseras via ärendebladet på Flens Kommuns hemsida eller genom att kontakt tas direkt med någon i teamet. Demensteamet träffas 1 gång/månad men kan sammankallas akut om behov uppstår. BPSD registret BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens och drabbar ca 90 % av patienterna någon gång under demenssjukdomen. Symtomen kan till exempel vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och dessa orsakar ett stort lidande för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. BPSD registret är ett kvalitetsregister som gör det möjligt att göra t följa upp och förbättra vårdkvalitén så att denna blir så bra som möjligt. BPSD-registret ingår i regeringens satsning på Bättre liv för sjuka äldre. Registret används som ett verktyg för att kunna göra symtomskattningar samt att sätta in omvårdnadsåtgärder för att strukturera och få omvårdnaden kring den demenssjuke personen mer personcentrerad med syfte att minska lidandet vid BPSD symtom. I Flens kommun arbetar alla särskilda boenden och dagverksamheter för personer med demenssjukdom med att registrera symtomskattningarna och omvårdnadsåtgärder för alla personer som har en demensdiagnos. För personer som inte vill bli inlagda i registret görs skattningarna och åtgärder på papper för att ändå kunna ta del av det strukturerade arbetssättet och på så sätt få en bättre omvårdnad. För hemtjänsten och korttidsvården i kommunen kommer utbildningarna i BPSD Registrets verktyg och arbetssätt att ske under För att kunna registrera personer i register krävs att vederbörande är informerad och godkänner att denne förs in i registret. När det gäller personer med en demenssjukdom har Patientdatalagen (2008:355) ändrats till att personalen så långt det är möjligt måste ta reda på att inte patienten tidigare i sitt liv skulle ha motsatt sig registrering i register. Om det inte finns någon sådan information får registrering ske i kvalitetsregister. Anhöriga och närstående kan tillfrågas vilken inställning den berörde tidigare har haft men har ingen rätt att själva motsäga sig eller godkänna registrering. Om den berörde inte lämnar sitt samtycke eller tidigare har motsatt sig registrering så kan arbetssättet ändå användas genom att symtomskattningarna görs på papper utan att registreras i registret. Detta för att kunna få till det strukturerade arbetssättet även på de personer som inte vill vara med i själva registret. Sida 17

18 Arbetet med BPSD registret sker i teamsamverkan mellan olika personalkategorier och det är alltid den personcentrerade omvårdnaden som står i fokus. Genom att använda det strukturerade arbetssättet är målet att patienten skall må så bra som möjligt och att användningen av läkemedel som är olämpliga för äldre skall undvikas så långt det går. Målet är att alla boenden i kommunen, korttidsvården, hemtjänsten samt dagverksamheterna skall arbeta med stöd av kvalitetsregistret BPSD. Biståndsbedömning Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning på personer med demenssjukdom samt minst årligen göra en uppföljning av beviljade biståndsinsatser både i ordinärt och särskilt boende (prioritet 1). Bedömning av behov av bistånd i hemmet görs alltid av en biståndshandläggare. Biståndsinsatser kan vara antingen i form av omsorgs insatser, t.ex. personlig hjälp, dusch, måltidsstöd etc. eller serviceinsatser tex städ, tvätt, inköp etc. Kriterierna för att få en biståndsinsats beviljad är att den enskilde själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt än genom socialtjänstens försorg. Behovet av insatser följs upp kontinuerlig men minst en gång per år. En ansökan om bistånd kan ske skriftligen eller muntligt. Om inte den enskilde själv kan ansöka om hjälp, vilket ofta är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdom, kan en anmälan om behov göras av utomstående, till exempel en anhörig, en granne/vän eller personal i hemtjänst. Den som anmäler ett behov ska vara medveten om att biståndshandläggaren måste kunna tala om för den enskilde vem som anmält behovet av stödinsatser. Om behovet är framfört av annan person än den som förväntas ansöka, hanteras detta med varlighet. Alla biståndsinsatser kan endast ske med samtycke från den enskilde. Om biståndshandläggare uppmärksammar ett hjälpbehov men den enskilde inte anser sig ha något, fortsätter biståndshandläggaren att återkomma till personen med regelbundenhet med exempelvis motiverande samtal för att hjälpa personen att komma till insikt om sitt hjälpbehov. Presumtivt samtycke är en bedömning som görs av biståndshandläggaren om vad personen kan antas ha samtyckt till om denne varit frisk. Om biståndshanläggaren t.ex. bedömer att personen är en fara för sig själv i sitt eget boende så finns möjligheten att tillfälligt bevilja t.ex. ett korttidsboende utan samtycke från den enskilde för att på så sätt skydda denne. Detta kan inte användas för att flytta någon till ett permanent boende, då gäller det istället att fortsätta att arbetet med motiverande samtal. Sida 18

19 God man och Förvaltare När en person med demens kommit längre i sin sjukdom uppstår det ibland ett behov av stöd för att kunna bevaka sina rättigheter, att kunna sköta sin ekonomi och/eller att sörja för person, dvs vara en länk mellan personen och den sociala omgivningen utanför hemmet. En god man eller förvaltare utses av domstol för att hjälpa en person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden är i behov av stöd. Uppgifterna för en god man/förvaltare är indelade i tre olika nivåer; att bevaka den enskildes rätt, förvalta dennes egendom och/eller sörja för person. Nivån bestäms utifrån vad personen själv ansöker om. Den största skillnaden mellan godmanskap och förvaltare är att godmanskap alltid är frivilligt och alla åtgärder skall ske med den enskilde personens samtycke. En förvaltare kan utses om personen är helt oförmögen att vårda sig själv eller sin egendom och det krävs ett läkarintyg för detta. När en förvaltare utsetts förlorar den enskilde helt eller delvis sin rättshandlingsförmåga när det gäller egendom, vilket innebär att förvaltaren kan handla mot personens vilja om denne inte har insikt om sin situation. När det gäller vård och omsorgsbehov kan inte en förvaltare helt bestämma över den enskilde utan den enskilde måste fortfarande lämna sitt samtycke till exempelvis ett särskilt boende. En god man/förvaltare står alltid under överförmyndarens tillsyn och kontroll och överförmyndaren kan ge det stöd som behövs för att klara uppdraget. Ett uppdrag som god man/förvaltare är till största delen ett ideellt uppdrag men det utgår ett mindre arvode till den som utför det. Anhörigstöd Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten bör ha ett anhörigstöd som inriktas på utbildning, stödgrupper samt möjlighet till avlösning (prioritet 2). I Flens Kommun finns en anhörigkonsulent som idag är kopplad till verksamheten på Bron. Det anhörigkonsulenten kan vara behjälplig med är: Enskilda samtal med anhöriga som behöver stöd i sin situation. Det kan gälla både personer som är anhörigvårdare eller att den anhörige har svårt med att hantera situationen som har uppstått runt personens sjukdom. Anhöriggrupper - i första hand sker detta i form anhörigutbildning när det gäller demenssjukdomar. Anhörigkonsulenten hjälper även de anhöriga att skapa nätverk så att de kan fortsätta att träffas och stödja varandra även efter att utbildningen är avslutad. Att vara en lots för anhöriga och hjälpa till med att ta reda på vart de skall vända sig för att få den hjälp och stöd de behöver med att vårda den sjuke. Anhörigkonsulenten har även anhörigcafé på ett par av kommunens särskilda boenden. Detta för att även kunna stödja anhöriga till personer som har flyttat in på särskilt boende. Tanken är att detta skall införas på alla boenden framöver. Sida 19

20 Anhörigkonsulenten sitter med i demensteamet för att kunna hjälpa till att stötta anhöriga till personer med demenssjukdom. I Flens Kommun erbjuds så kallade uppsökande hembesök till alla personer i kommunen som fyller 80 år. Dessa besök är helt frivilliga och utförs idag av anhörigkonsulenten. Tanken med besöken är att informera om kommunens äldreomsorg. t.ex. vilken service som äldreomsorgen inom Flens kommun kan erbjuda och vilka aktiviteter som finns att tillgå. Samtalen kan också handla om personens vardag, hälsa och lösningar på eventuella problem. Meningen med de uppsökande hembesöken är att skapa en trygghetskänsla för äldre samtidigt som det ger en möjlighet att upptäcka och förebygga problem. Café Irene och Café Knekten I Flens kommuns regi finns från och med januari 2015 två öppna verksamhet för personer med demenssjukdom, dvs det krävs inget biståndsbeslut för att få komma på dessa träffar. Café Irene och Café Knekten är samtalsgrupper för personer som fått en demensdiagnos eller har en minnessvikt. Grupperna träffas regelbundet var annan vecka, Café Irene är på Träffpunkt Bron i Flen och Café Knekten träffas i lokalen Lyktan på Heden. På caféverksamheterna kan man träffas för att ta en fika och samtala om stort och smått i livet med andra som är i samma situation. Det finns personal närvarande som kan hjälpa till med lite praktiska göromål men det är gruppen själva som bestämmer över innehållet i träffarna. Dagverksamheter för personer med kognitiv svikt I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderar socialstyrelsen att socialtjänsten bör erbjuda plats i dagverksamhet som specifikt riktar sig till personer med demenssjukdom (prioritet 2). I Flens kommun finns två dagverksamheter med inriktning på att ge stöd och service till personer med demensdiagnos eller till personer med en kognitiv svikt där utredningen är påbörjad men det ännu inte finns en diagnos satt. Dagverksamheterna fungerar även som en avlastning för anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom. Insatsen är behovsprövad och ansöks hos och beviljas av biståndshandläggaren. Personer med demenssjukdom kan bli beviljade mellan 1-7 dagar/vecka på dagverksamheten. De två dagverksamheterna som finns i kommunen är Rönnen och Björken. Rönnens dagverksamhet ligger i Flen och har möjlighet att ta emot högst 5 gäster/dag. Björkens dagverksamhet ligger i Malmköping och kan ta emot högst 8 gäster/dag. Sida 20

21 Båda dagverksamheterna har som mål: Att kunna skapa trygghet och en meningsfull dag för personer med demenssjukdom. Att kunna anpassa alla aktiviteter till vad som fungerar för individen genom att tillsammans göra en genomförandeplan och vid behov även ta med anhöriga. Att fånga upp intressen hos individen och stödja i att kunna utföra dessa. Att kunna hjälpa individen att orientera sig i tid och rum genom att tillsammans följa årstiderna samt att uppmärksamma högtider. Att kunna bemöta varje individ där denne är i sin demenssjukdom. Att kunna ge personer med demenssjukdom en möjlighet att bryta isolering och att få vara en del av en gemenskap där andra har liknande kognitiva svårigheter. Att skapa möjlighet för rörelse och utevistelse tillsammans med personalen. Att vara en avlastning för anhörigvårdare. Socialstyrelsen rekommenderar även att socialtjänsten bör erbjuda dagverksamhet som är riktad mot yngre personer med demenssjukdom (prioritet 3). I Flens Kommun finns idag ingen sådan verksamhet. Demensteam i Hemtjänsten I varje hemtjänstgrupp finns demensteam på minst tre personal som har en utökad kunskap och intresse för att arbeta med demenssjuka personer i hemmet. Teamledare för demensteamen är personalen på dagverksamheterna som alla har 1-2 grupper var. Dessa teamledare har som uppgift att ge praktisk handledning till personalen samt medverka på teammöten när det gäller personer med demenssjukdom. Hemsjukvård Hemsjukvård sätts enligt tröskelprincipen in när en person inte längre kan ta sig till vårdcentralen för att få vård. Detta kan ibland leda till problem för en person med demenssjukdom som fysiskt kan ta sig till vårdcentralen men inte kommer sig för eller förstår att denne måste gå dit. I Flens Kommun har man löst detta genom att personer med kognitiv svikt eller demens diagnos som är i behov av hjälp och stöd vid medicinhantering eller andra medicinska insatser blir inskrivna i hemsjukvården och områdesansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska tar över ansvaret trots att personen kan ta sig till vårdcentralen. Överrapportering av ärendet sker från vårdcentralen till respektive distriktssköterska/sjuksköterska. Kommunrehabilitering Arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom kommunens rehabilitering utreder personers förmåga att klara av sina vardagliga aktiviteter samt stödjer till att klara av dessa och motverka passivisering. De provar ut hjälpmedel som till exempel kan underlätta förflyttning och hjälpmedel som kompenserar för minnes- och planeringssvårigheter. De kan även ge tips på bra produkter som personen själv kan köpa och som underlättar i vardagen. Sida 21

22 Arbetsterapeuten erbjuda råd om hur bostaden och den närmaste omgivningen kan anpassas samt skriver intyg för bostadsanpassning. Personal inom reabiliteringen ger handledning och stöd till anhöriga och personal när det gäller aktivitet och funktion. Korttidsplatser och växelvård I Flens kommun finns korttidsplatser på Heden i Malmköping med totalt 21 platser. Till korttidsboendet kommer brukare som av någon anledning inte längre kan vårdas i sitt eget hem och vistelsen kan vara för en kortare eller längre period. Korttidsplats kan även vara en form avlastning en kortare tid om ex en anhörigvårdare behöver resa bort. Korttidsplats kan beviljas av biståndshandläggare eller demenssamordnande sjuksköterska efter en ansökan från den enskilde. Växelvård är en avlastningsform som innebär att man vistas växelvis i hemmet och på korttidsplats och ansöks hos biståndshandläggaren. Hur växelvårdsperioderna ser ut bestäms utifrån den enskildes behov, men om behovet av växelvård är större än var annan vecka så påbörjas vanligen ett motivationsarbete för att få in en ansökan om ett särskilt boende, då behovet av omvårdnad i dessa fall bedöms vara så stort. Demensboenden I Flens Kommun finns tre demensboenden Grönviken, Slottsängen och Drejskivan. På demensboenden är personaltätheten något högre än på omvårdnadsboenden. Och personalen har en utökad kunskap i att kunna hantera de komplexa situationer som kan uppstå i vården av demenssjuka. Målet är att arbeta på ett strukturerat sätt med personcentrerad omvårdnad utifrån BPSD-Registret. På demensboende bor enbart personer som har en diagnostiserad demenssjukdom. Omvårdnadsboende Även på våra omvårdnadsboenden i kommunen finns idag många personer som har en demensdiagnos. För att personer med demenssjukdom skall få en så likvärdig vård oavsett var de bor kommer arbetet med att fortbilda personalen i demenssjukdomar och omvårdnad vid demens att fortsätta. Bland annat genom att arbeta strukturerat med BPSD registret. Personal på alla kommunens enheter ska genomgå Demens ABC som är en webbaserad utbildning med inriktning mot demensproblematik inom tex sjukvård, SÄBO, hemtjänst och biståndshandläggare. Levnadsberättelse Inom alla verksamheter i Flens Kommun används idag levnadsberättelsen Min historia som ett arbetsverktyg för personalen att kunna hjälpa den enskilde på ett så bra sätt som möjligt. Sida 22

23 Arbetsgång vid demensproblematik i Flens kommun Följande arbetssätt rekommenderas vid upptäckt eller försämring av minnesproblematik hos personer som har kontakt med personal inom Socialförvaltningens områden. Reagera Rapportera Bedöma Planera Genomföra Utvärdera Sida 23

24 Reagera Det är viktigt att tidigt reagera på ett förändrat beteende hos personen för att kunna börja arbeta förebyggande samt sätta in stödinsatser. Vänta inte tills problemet har blivit för stort! Följande symtom kan vara tecken på en begynnande eller förvärrad demenssjukdom (något eller flera samtidigt): Amnesi (minnesstörning); ökat behov av minneslappar, svårigheter att komma ihåg överenskomna tider, dygnsrubbning och svårigheter att orientera sig i tid. Nedsatt orienteringsförmåga; svårt att hitta i både obekanta och/eller bekanta miljöer, försämrad avståndsbedömning (ex svårigheter att sätta sig på en stol). Agnosi (oförmåga att känna igen föremål); svårigheter att känna igen vardagliga föremål, bilder och symboler samt ansikten. Apraxi (nedsatt praktisk förmåga) svårigheter att utföra vardagliga sysslor trots god rörlighet, svårt att använda vardagliga föremål (ex telefon, kaffebryggare), svårigheter med att sköta sin hygien eller att klä på sig trots god rörlighet, svårigheter att klara av att göra inköp, betala samt packa ihop det man köpt. Kroppsliga förändringar; personen rör sig långsammare och får plötsliga låsningar i kroppen, får stelare rörelser, är darrhänt, kan få kramper. Personen kan få ett förändrat sätt att gå, går med kortare trippande steg, är mer klumpig i sina rörelser. Får en försämrad balans och faller lättare omkull. Kan få ett annorlunda ansiktsuttryck med stelare mimik och reagerar långsammare. Får ett otydligt, sluddrande tal samt har en svagare röst. Afasi (språklig oförmåga); tappar ord och har svårigheter att uttrycka sig. Försöker ofta att skyla över minnesluckor genom att fylla i händelser. Upprepar sig ofta vid tal, kan lätt staka sig och kastar ofta om ord och uttryck. Får en avtagande förmåga att läsa och förstå, har svårigheter att samtala. Klarar ej längre av att lyssna på radio eller se på TV på grund av svårigheter att förstå det som sägs. Har svårt att skriva brev och fylla i blanketter. Kognitiv störning (försämrat tänkande); personen har ett långsamt tänkande och behöver ibland väldigt lång tid för att svara på frågor. Har problem med att räkna samt förstå sin ekonomi och pengars värde. Har lätt för att tappa tanketråden, skiftar ofta samtalsämne planlöst och tystnar för att man inte vet vad man ska säga. Minskad exekutiv förmåga (försämrad förmåga att planera); Svårigheter att organisera och genomföra överenskommelser. Har ett nedsatt ordningssinne (mot tidigare i livet). Har svårt att planera, genomföra och avsluta moment, ex vid matlagning, städning och handling. Har svårigheter med att följa instruktioner. Svårigheter att planera och välja lämplig klädsel. Förändrad personlighet; personen visar ett minskat engagemang eller likgiltighet när det exempelvis gäller hygien, klädsel och matvanor. Är fåordig, använder samma uttryck hela tiden. Har svårare att visa medkänsla och förstå andra människors reaktioner. Får en ökad aktivitet och nya svårhanterliga vanor. Får snabba humörsvängningar och skiftar mellan glädje och ilska eller gråtmildhet. Får ett Sida 24