Naturen, djuren & miljön

Transkript

1 Naturen, djuren & miljön Steg 1 Läsår 11/12 LÄRARHANDLEDNING

2 Lärarhandledning Steg 1 Kostnadsfri skolbok för miljöns skull Natur & Miljöpärmen, som startade 1995, är en serie läroböcker som tar upp de aktuella ämnena miljö, ekologi och klimatförändringar. Serien består av Steg 1, Steg 2 och Steg 3, och vänder sig till årskurserna 4-6. Böckerna kan även användas för andra årskurser och i andra sammanhang. Natur & Miljöpärmen är kostnadsfri, eftersom vi anser att det är viktigt att nå så många som möjligt. Idag når Natur & Miljöpärmen årligen elever, lärare och 200 av Sveriges kommuner. Det material du håller i har bekostats av företag på din ort. De har valt att finansiera läromedlet, dels för att synas i ett bra sammanhang, men också för att de värdesätter skolans arbete med miljö- och klimatfrågor. Som tack får de en plats på lärobokens baksida. Hör gärna av er till de medverkande företagen via e- post eller brev och tala om att ni jobbar med Natur & Miljöpärmen. Lite uppskattning gör att företagen vill fortsätta att medverka till skolbarnens miljöutbildning. Steg 1 - Naturen, djuren & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, Stockholm, info@kunskapsförlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN Författare: Nadja C Martinsson efter delar av Stina Johanssons ursprungsmaterial Illustratör: Lisa Larsson Fotograf: Germund Sellgren Den här produkten är en miljömärkt trycksak. Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Edita, Västerås

3 Innehåll Förord Om bokens varierande svårighetsgrader Ämnesintegration Förkortningar som används i boken Lärande för hållbar utveckling Skolans uppdrag - att lära ut hållbara utveckling. Om hur läromedlet följer nya läroplanen Kapitel 5 Livsviktiga luften Elevbok sid Kapitel 6 Vått och blått Elevbok sid Kapitel 7 Rymdskepp Tellus Elevbok sid Kapitel 1 Kretslopp Elevbok sid Till sist Tack för att du använder Natur & Miljöpärmen Kapitel 2 Naturens lagar Elevbok sid Facit Kapitel 3 Grönt är skönt Elevbok sid Kapitel 4 Hur gör djur? Elevbok sid Tävla om :- till klassen Varje år utlyser vi en klasstävling med fina prispengar* i potten. Tävlingarna är uppskattade och har dessutom visat sig vara ett bra sätt att samla klassen kring en gemensam uppgift. Uppdraget fokuserar alltid på miljö och är ofta kopplat till ämnena bild och svenska. Klasstävlingen kan vara ett bra sätt att snabbt börja arbeta med boken. På vår hemsida hittar du den klasstävling som gäller från hösten Besök vår hemsida * Vi vill att prispengarna används till en upplevelse eller aktivitet inom området natur och miljö. 2

4 Hämta ditt extra material på webben! Från hösten 2011 har vi lagt allt extramaterial på Internet Alla underlag för kopiering, visningbilder och OH-material som tidigare fanns i tryckt form i lärarhandledningen finns nu att ladda ner från vår nya portal för pedagoger. Besök vår webbportal: OBS! Vi använder prickar. För att ladda ner alla våra digitala material behöver du registera dig och det är helt kostnadsfritt. På vår hemsida kan du ladda ner samtliga kopieringsunderlag, visningsbilder för projektor/oh-bild och allt sker digitalt. Du får en personligt utformad digital utgåva av det du laddat ner. Passa även på att ladda ner förlagets nya läromedelsserie som går under namnet e-boken. Under den läromedelsserien skapar vi digitala temamaterial som precis som Natur & Miljöpärmen kan sprida kostnadsfritt genom att vi har organisationer och företag som samarbetar med oss och därigenom finansierar utgivningen. På hittar du: Smakprov på Natur & Miljöpärmens läromedelsserie Extramaterial till Natur & Miljöpärmens alla steg Spännande material från våra samarbetspartners Nya temamaterial från e-boken Intressanta nyheter och länkar för hållbar utveckling 3

5 Låt stå! Materialet är anpassat efter den nya läroplanen! Vad är nytt? Innehållet har uppdaterats med det senaste inom klimatområdet, språket har gjorts tydligare och roligare, och innehållet mer engagerande och lättnavigerat. Den nya Natur & Miljöpärmen är självfallet anpassad efter nya Lgr 11, och innehåller: färdiga lektionsupplägg och förslag på ämnen som kan integreras grupparbeten, experiment och extrauppgifter för snabba elever färdiga tester att kopiera och delas ut hela sidor att kopiera till OH-film för genomgång stimulerande hemuppgifter som engagerar elevens familj och närmiljö Vi använder oss av följande förkortningar NO Biologi, fysik, kemi, teknik SO Geografi, religion, samhällskunskap HK Hem- och konsumentkunskap MA Matematik BILD Bild TRÄ Träslöjd TEXT Textilslöjd SV Svenska ENG Engelska IDR Idrott Varierande svårighetsgrad Lgr 11 ger dig som lärare frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp du undervisar i. I lektionsplaneringarna har vi tagit hänsyn till elevernas olika behov och kunskapsnivå. Därför innehåller materialet övningar som varierar i svårighetsgrad allt från lätta, medelsvåra och svåra uppgifter, till uppgifter anpassade efter de nio intelligenserna*. Debattövningar för den sociale Språkliga övningar för ordkonstnären Bild och drama för den visuelle Diskussioner för den djupsinnige Sånger för musikälskaren Egna uppgifter för individualisten Räkneövningar för den logiske Problemlösningar för ordnaren Kroppsliga övningar för den rörlige Ämnesintegration Temaveckor och ämnesöverskridande arbetsmetoder blir allt vanligare i skolan, vilket uppmärksammas i detta material. Färdiga lektionsupplägg Lärarhandledningen innehåller färdiga lektionsupplägg. Vid varje lektion anges: De ämnen lektionerna passar för Beräknad lektionstid Bild: Skolverket MU Musik Lärande för hållbar utveckling Mycket talar för att jordens natur och klimat står inför drastiska förändringar under de kommande decennierna. Kofi Annan beskrev det som århundradets största utmaning, att göra hållbar utveckling till en verklighet för alla. Som lärare har du en unik möjlighet att påverka den kommande generationens kunskap om, och engagemang för, klimatfrågan. Ditt yrke har aldrig varit viktigare! Vad är skolans uppdrag? Enligt Skolverket är lärande för hållbar utveckling något som ska implementeras genomföras i alla svenska skolor. Det gemensamma målet är att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. De metoder som förespråkas är ett demokratiskt arbetssätt, kritiskt tänkande, ämnesövergripande temaarbete och en mång- 4

6 fald av pedagogiska metoder. De skolor som fyller kriterierna, tilldelas utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Exakt vad det betyder i praktiken och vilka kriterierna är, hittar du hos Skolverket: Vet du om att din skola kan få utmärkelsen? Läs mer på Diskutera demokrati På sikt kommer klimatförändringarna att kräva att världens länder lägger politiska, religiösa och kulturella skillnader åt sidan, för att istället koncentrera sig på ett globalt miljösamarbete. Än så länge har västvärlden klarat sig undan de allra värsta naturkatastroferna, men miljoner människor runtom i världen är miljöflyktingar. De flyr undan extrem torka, jorderosion, förorenade vattendrag, igenslammade floddeltan, översvämningar och stigande havsnivåer. Och de flyende blir fler för varje år. Diskutera demokrati som begreppet under arbetet med boken. Vad kommer vi i framtiden att associera demokrati med? Rösträtt och yttrandefrihet? Eller människors lika rätt till rent vatten, ren luft och skydd undan naturkatastrofer? Och om dessa rättigheter, som vi i västvärlden ser som självklara, kommer att följas av lika stora skyldigheter, är vi då beredda att leva upp till dem? Är vi beredda att betala mer för flyg- och bilresor och handla mindre? Lär ut ett kritiskt förhållningssätt Många har åsikter om klimatförändringarna och naturkatastroferna. När informationsfilmer varvas med tidningsartiklar, forskarrön och motargument, blir det allt viktigare att kunna sortera fakta och veta vem det är som står bakom den. Introducera begrepp såsom källkritik, första- och andrahandskällor och bakomliggande motiv. Spelar det någon roll vem som presenterar viss fakta? Kan politiska ledare, Unicef, Shell, kvällstidningar och SAS ha olika agendor? Hur kan man upptäcka det? Den nya läroplanen, Lgr 11 Den svenska skolan ska bli mer likvärdig, skriver Ragnar Eliasson, avdelningschef på Skolverket. Nya styrdokument betonar skolans kunskapsmål med tydligt formulerade kunskapskrav. Reformerna innebär bland annat: nationella prov i åk 3, 6 och 9 en ny betygsskala med sex steg Den nya läroplanen lyfter upp de natur- och samhällsorienterade ämnena, som nu blir lika viktiga som svenska, matematik och samhällskunskap. Kunskapskraven innefattar nu: godtagbara kunskaper i ämnena SV, SVA, SO och NO i slutet av årskurs 3 godtagbara kunskaper i samtliga ämnen utom moderna språk i slutet av årskurs 6 Det centrala innehållet i alla ämnen uppdelas enligt årskursgrupperna 1-3, 4-6 och förutom för de samhälls- och naturorienterade ämnena, moderna språk, samt hem- och konsumentkunskap. I åk 1-3 är innehållet i de samhälls- och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupperna SO och NO, medan det i åk 4-6 och 7-9 delas upp ämnesvis. Vad säger den nya läroplanen om hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling har inte bara lyfts upp på politiska agendor och upp i våra medvetanden, det är numera en viktig beståndsdel i den svenska läroplanen och ett betygskriterium. Utbildning i miljö- och klimatfrågor har gått från att vara en rekommendation till ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Nedanstående citat är tagna ur Lgr 11 och den nya Kursplanen för Naturorienterade ämnen. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling har fått kunskaper om och förståelse för den egna livs stilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgäng- 5

7 Foto: Lo Boman liga. Utbildningen skall bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven: utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande Många uppgifter ställer i dag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en, inte minst gäller detta miljö- och hälsofrågor. Med sådana frågor kontinuerligt belysta i undervisningen skapas en möjlighet för eleven att utveckla en förmåga att använda naturvetenskapligt kunnande som argument vid ställningstaganden. Därmed berör utbildningen eleverna både som individer och som samhällsmedborgare Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (Ur Kursplan för naturorienterade ämnen biologi, fysik, kemi) Eleven ska, beträffande natur och människa: ha kunskaper inom några naturvetenskapliga områden ha kännedom om berättelser om naturen som åter finns i vår och andra kulturer Eleven ska, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten: kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier, liksom å andra sidan det sätt som används i konst, 6 skönlitteratur, myter och sagor Eleven ska, beträffande kunskapens användning: ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Bedömning i de naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi Bedömningsgrunden är här elevens insikter i växelspelet naturvetenskap-teknik-samhälle och hur detta växelspel leder till ny kunskap, nya uppfinningar och produkter som på olika sätt används av människan och därmed påverkar naturen, lokalt och globalt. Kriterier för betyget Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom, för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt under söka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kun skapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt hjälpt till att lösa vardagliga och samhälle liga problem.

8 Kapitel 1/7 Kretslopp Lektionsplaneringarna är färdiga att använda. Enkellektionerna kan naturligtvis slås ihop till dubbellektioner. Facit finns i LH på sid Hämta ditt extra material på webben! From hösten 2011 har vi lagt allt kopieringsunderlag m m, på vår webbportal: LEKTION 1 LEKTION 2 Elevbok Min sida, sid. 2-3 Tid: Enkellektion Ämne: SO, NO, TSL, TRÄ FYLLA I Eleven fyller i uppgifter om sig själv på Min sida Elevbok Min sida LÄSA Kretslopp, är det något man springer? Elevbok sid. 2 LÄSA Återanvända och återvinna Elevbok sid. 3 HITTA PÅ Hämta hem extramaterial: Gör något av dessa prylar!. Kostnadsfri nedladdning på: Kopiera OH-bild och visa den. Eleverna ska hitta på nya användningsområden till produkterna och skriva ned sina idéer. Elevbok sid. 3 Berätta gärna hur du själv återanvänder saker. Elevbok sid. 3-6 Tid: Enkellektion Ämne: MA, NO LÄSA Solen är vår bäste vän Elevbok sid. 3 RÄKNA Skriv följande övning på tavlan. Facit finns i LH på sid Det är 15 miljoner mil till solen. Hur många kilometer är det? 1 mil = 10 km, 1 miljon = Svar: 15 miljoner mil = 150 miljoner kilometer 2. Det tar åtta minuter för solljuset att nå jorden. Solljuset färdas alltså 15 miljoner mil på 8 minuter. Hur lång tid skulle det ta för solljuset att färdas 100 miljoner mil? Svar: Ungefär 53 minuter. Solljuset färdas mil/minut. 100 miljoner mil / mil = 53,33 minuter DISKUSSION Vad är ett ljusår? (Avståndet ljuset färdas på ett år.) På en sekund kan ljuset färdas sju gånger runt jorden = 4000 x 7 = mil/s. 7

9 LÄSA De olika delarna i naturens kretslopp Elevbok sid. 4 UPPGIFT Dela in orden Elevbok sid. 4 LÄSA Maskar som smaskar, Döda djur blir hem och mat Elevbok sid. 5 DISKUTERA Har någon använt mask som agn? Var kan man hitta maskar, om man vill gå och fiska? I vissa länder friteras och äts daggmaskar. UPPGIFT Kretsloppskorsord Gemensam genomgång. Elevbok sid. 6 Tid: Enkel/dubbellektion Ämne: NO, TRÄ LEKTION 4 Hämta hem extramaterial: Gör något av dessa prylar! BYGGA Eleverna ska praktiskt testa de nya användningsområden de hittat på till föremålen från OH-bilden. DISKUTERA Samtidigt som eleverna bygger, diskutera begreppen kretslopp, återvinning, konsumtionssamhälle. Snygg fleece-tröja! Jaa! Den är gjord av 25 PET-flaskor!! LEKTION 3 Elevbok sid. 6-7 Tid: Enkellektion Ämne: NO, SV HEMUPPGIFT Eleven ska tillsammans med sina föräldrar svara på frågorna i Uppdrag - Vilken sorterartyp är dina föräldrar? Elevbok sid. 6-7 GENOMGÅNG Gå igenom hemuppgiften med eleverna. Observera att Sorterarmästaren är den som tänker mest på miljön. DISKUSSION Hur var det att svara på frågorna tillsammans med föräldrarna? Fick de nya idéer om vad man kan göra för miljön? Upptäckte de att de redan gjorde en hel del bra saker för miljön? Ämnen: MU, BILD, ENG EXTRAUPPGIFTER SÅNG Eleverna skriver en låt om kretsloppet eller återvinning. Låten ska innehålla minst en vers och en refräng. Eller: Eleverna skriver en egen text till en befintlig melodi, om samma ämnen. Grupperna övar med rytminstrument och framför sin låt inför klassen. KONSTVERK Papier-machékonstverk av tidningspapper: remsor av tidningspapper klistras med tapetklister på en uppblåst ballong. När den torkat kan den målas. ENGELSKA Eleverna översätter djur och växter till svenska och ritar in dem i ett kretslopp: Plants: Leaf, tree, cone, grass, flower, berries, fungus. Animals: Insect, fly, wasp, butterfly, bird, raven, fox, squirrel, elk, bear, wolf. 8

10 TEXTKOMMENTARER I textkommentarerna hittar du förklaringar, fördjupningar, extra uppgifter och facit. Kretslopp är det något man springer? Elevbok sid. 2 Varje svensk skapar ett avfall på cirka 530 kg/år. Om vi säger att genomsnittseleven väger 45 kg, är det i snitt 11 elever. Om man räknar in allt avfall från industrin blir det över 1 ton alltså en hel skolklass. Dagens avfallshantering är dock mindre skadlig för miljön än på 1990-talet. Källsorteringen och återvinningen har ökat, och utsläppen av farliga ämnen som tungmetaller och organiska miljögifter, har minskat. Återanvända och återvinna Elevbok sid. 3 Hur många i klassen har pantat burkar någon gång? Hur mycket får man för burkar och PET-flaskor? Har eleverna sett burkar och flaskor i naturen? Varför tror de att folk inte pantat dem? Solen är vår bäste vän Elevbok sid. 3 Solen skapar liv och energi. Den blåser igång vinden, får igång rörelseenergi som ger vindkraft. Solen värmer vattnet, vattennivån höjs och det bildas lägesenergi som ger oss vattenkraft. De olika delarna i naturens kretslopp Elevbok sid. 4 Den minst kända beståndsdelen i kretsloppet är nedbrytarna. Lyft gärna fram denna grupp. Hur många nedbrytare kan eleverna? Hur ser en gråsugga ut? Filosofiska lärarrummet Ta reda på vad eleven redan kan om det du ska undervisa och bygg upp ny kunskap genom att utgå från detta. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta konstruktivismen. Det är en inlärningspsykologisk inriktning som bygger på att eleven lär sig själv; läraren fungerar som stöd och handledare. Många undersökningar har visat att barn har svårt att förstå naturvetenskapliga fenomen. Istället bygger de sin uppfattning om fenomen på sina egna upplevelser: Solen cirkulerar runt jorden och salt försvinner i vatten. Att ge eleverna nya erfarenheter via egna aktiviteter hjälper dem att bättre förstå naturvetenskap. Det finns ett glapp mellan det eleverna förväntar sig och det de iakttar. Under detta glapp har läraren en chans att styra in elevens tankar på rätt spår - att låta eleverna själva få skapa sina begrepp genom egna aktiviteter är en av konstruktivismens grundidéer. EXPERIMENTERA FORSKA BILDA BEGREPP Tänk ut hur mycket frihet eleverna ska ha i sina experiment. Olika frihetsgrader passar vid olika tillfällen. Ju högre frihetsgrad eleverna får, desto fler frågor kommer de att ställa. En diskussion kring ett misslyckat experiment kan även det ge erfarenheter. Labba & leka >> pröva & försöka >> få & använda begrepp Modellidé: Lennart Nordell, Teknikens Hus, Luleå. 9