Bostadsbyggnadsprogram

Transkript

1 Bostadsbyggnadsprogram för Partille kommun

2 Arbetsgrupp Maria Gunnarsson, exploateringsingenjör (projektledare) Maria Dellming, gis- och mätsamordnare Marlene Segerson, statistikhandläggare Viveca Risberg, planchef Jörgen Hermansson, mark- och exploateringschef Björn Marklund, stadsbyggnadschef Foton och kartor Flygfoton är tagna av Thomas Samuelsson, Sportfoto Väst. Kartor och foton får inte reproduceras utan stadsbyggnadskontorets tillstånd. Layout Marlene Segerson Tryck Partille kommun, kontorsservice Antagande Bostadsbyggnadsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige

3 Innehåll Inledning Varför bostadsbyggnadsprogram? Syftet med bostadsbyggnadsprogram i Partille Partilles utveckling och framtid Förutsättningar och mål för bostadsplanering och bostadsbyggande i Partille kommun Förutsättningar för bostadsplanering och bostadsbyggande Planeringsmål för bostadsbyggande i Partille kommun Bostadsbyggnadsmål Konjunktur och bostadsbyggande Föregående bostadsbyggnadsprogram Konjunkturens och marknadens inverkan på kommande bostadsproduktion Partilles befolkning idag och i framtiden Befolkning och ålderssammansättning Födelse-, flyttnetto och pendling Befolkningsutveckling och prognos Partilles befolkningsutveckling i förhållande till andra kommuner och bostadsproduktion Nyproduktion för växande befolkning Bostadsmarknaden i Partille Befintligt bostadsbestånd samt utbud Lägenhetsstorlekarnas fördelning Upplåtelseformer Bostadskö Bostadsmarknad och bostadspriser Efterfrågan på bostäder i Partille Speciella behov Bostäder för unga i Partille Bostäder för äldre och funktionshindrade Boende för socialt utsatta Boende för flyktingar Nyproduktion Planer för bostadsbyggande Prioriterade planer Priliminära planer Framtida utbyggnadsområden/visioner Nya planidéer

4

5 Inledning Varför bostadsbyggnadsprogram? Från och med 1 januari 2001 gäller lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104. Enligt lagen skall varje kommun planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjning skall antas av kommunfullmäktige en gång per mandatperiod. Syftet med bostadsbyggnadsprogram i Partille Partilles bostadsbyggnadsprogram skall ses som en del av en samlad strategi för att utveckla Partille kommun. Eftersom bostadsbyggandet påverkar utvecklingen i andra kommunala verksamheter och är av väsentlig betydelse för kommunens verksamhet och budget inom områden som barnomsorg, utbildning och teknisk infrastruktur är det viktigt att de resonemang som ligger till grund för planeringen är väl förankrade. Programmet är en av de förutsättningar som ligger till grund för befolkningsprognosen såväl som detaljplanearbetet och fungerar som planeringsunderlag och styrdokument vid planering för kommunalteknisk försörjning och offentlig service. Bostadsbyggnadsprogrammet är också en viktig del av den regionala planering som sker inom ramen för Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Programmet skall dessutom vara en informationskälla för privatpersoner, företag och organisationer som har intresse av planerat byggande i Partille. Programmet redovisar var i kommunen det skall finnas möjlighet att bygga bostäder, när byggnation förväntas ske, vilken typ av bostäder som avses och i vilket antal. Var och vilken typ av bostäder som skall byggas är frågor som hanteras i samband med den översiktliga fysiska planeringen och detaljplaneringen. Programmet syftar vidare till att åstadkomma en beredskap för såväl lämpligt antal som lämpliga typer av bostäder i relation till efterfrågan. Frågan om när nya bostäder skall byggas är beroende av många faktorer men är slutligen avhängig av om byggvilja finns. Eftersom det producerats förhållandevis få bostäder i kommunen under de senaste åren, samtidigt som efterfrågan ökat i regionen, kommer produktionen av bostäder under perioden sannolikt att öka i enlighet med programmet, dock med reservation för avvikelser som kan uppstå i och med detaljplaneprocesserna och förändrad konjunktur. Föreliggande program, som avser planperioden 2009 till 2012, har tagits fram av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet har samråd skett med kommunens näringslivsansvarige, social- och arbetsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen samt gymnasieförvaltningen i Partille kommun. Information har inhämtats från hyresvärdarna Partillebo AB, Wallenstam Byggnads AB och ByggGöta Göteborg AB, samt från mäklarfirmorna Fastighetsbyrån Swedbank och Svensk Fastighetsförmedling. Information har också hämtats från Göteborgsregionens kommunalförbund, SCB, Boverket samt olika källor för information om bostadsmarknaden, både lokalt- regionalt- och nationellt. Inledning 5

6 Partilles utveckling och framtid Partille är idag en förstad till Göteborg. I takt med att avstånden krymper genom förbättrade kommunikationer, förtätning och utbyggnad kommer Partille på sikt att uppfattas som en del av storstaden Göteborg. Inom storstadsområdet bygger Partille kommuns attraktionskraft bland annat på kommunens välbevarade naturområden, ett aktivt kultur- och fritidsutbud och en god service. Här finns möjligheter för alla. Kommunen har ett stort bebyggelsetryck och bereder för upp till invånare kring år 2025, en ökning med drygt invånare från programtidens start, 1 januari Partille kommun samverkar med övriga Göteborgsregionen i en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Det regionala samarbetet skall fördjupas ytterligare, inte minst genom gemensamma mål ur ett hållbarhetsperspektiv. De gemensamma målen innebär fortsatt befolkningstillväxt, stärkt kvalitet för att bo, leva och verka i Göteborgsregionen samt utvecklingen av en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik i enlighet med kollektivtrafikprogrammet K2020. En långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i Göteborgsområdet kräver ett gott samspel mellan bebyggelseutveckling och infrastruktur med en kraftigt ökad andel kollektivtrafikresor. Detta har Partille kommun tagit fasta på genom arbetet mot en hög tillgänglighet till kollektivtrafik jämte utbyggd service kring kollektivtrafiken. Vidare arbetar Partille kommun för en stärkt bebyggelse- och befolkningsutveckling genom strävan mot en hög planberedskap bl a. för förtätning i kommunens centrum och kommundelscentrum. Partille centrum med Allum i spetsen är av stor regional betydelse med ett brett detaljhandelsutbud. En fortsatt utveckling av Partille centrum avseende all slags service skapar förutsättningar för en vidare utveckling av näringslivet. I takt med att Göteborgsregionen växer fokuserar Partille kommun på en fortsatt utveckling för handel och verksamheter. Ett ökat antal arbetsplatser innebär ett större underlag för närservice som i sin tur ger bättre förutsättningar för etablering av ytterligare bostäder. Efterfrågan på bostäder och boendeformer som erbjuder god närservice och möjligheter till gemenskap är mycket stor. Dessutom efterfrågas bostäder med god tillgänglighet till såväl service som natur. Här har Partille, med stora friluftsområden, en hög servicenivå och sin närhet till storstaden unika möjligheter att erbjuda en hög livskvalitet. Bostadsbyggnadsprogrammet syftar inte bara till bostadsbyggnation i nya områden. Redan befintliga bostadsområden skall ses över för att bättre tillgodose Allum-Kyrktorget 6 Inledning

7 de boendes behov. Bostadsområdena skall utvecklas med komplettering av upplåtelseformer och utförande av bostäder. Där infrastruktur och kollektivtrafik är god- och/eller utbyggbar skall tätare bebyggelsestrukturer studeras för att stärka bostadsområdena och skapa underlag för god närservice i kommundelarna. Studier och forskarrön visar att människor i allt högre grad gör sitt val av bostadsort ur just boendeperspektivet. Företag och verksamheter flyttar sedan dit där en kompetent personal finns. Goda boendemiljöer främjar således verksamhetsetableringar i regionen. Efter översyn av bostadsutbudet i Partille centrum och genomförande av en fördjupad översiktsplan för centrala Partille förväntas på sikt ett antal nya detaljplaner medge blandad centrumbebyggelse med ett stort inslag av nya bostäder. I och med en fortsatt utbyggnad och omstrukturering av Partille centrum förväntas karaktären längs E20 och Västra stambanan förändras. Gammal uttjänt bebyggelse kommer att ersättas av ny, med nya arbetsplatser och bostäder. Utmed Sävedalens köpgata utvecklas ett mer småskaligt, lokalt serviceutbud. Också kommundelscentrum såsom Furulunds centrum och Vallhamra torg förväntas utvecklas. Öjersjö, som är ett av de mest attraktiva bostadsområdena utanför Göteborgs stadsgräns, är utbyggt med en småskalig bebyggelse. En vidare utbyggnad med på sikt något tätare bebyggelsestruktur inom Öjersjö ger möjlighet till ytterligare förbättring av närservice och kollektivtrafik i enlighet med en hållbar utveckling. Även i andra kommundelar planeras en tätare bebyggelsestruktur för att tillgodose behoven av närservice, kollektivtrafik och teknisk infrastruktur. Områdena Råhult, Jonsered och Jeriko planeras samstämt för en långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Där Jeriko är ett framväxande attraktivt verksamhetsområde som i norr och söder gränsar till planerad bostadsutbyggnad med närservice och kommunikationer i Jonsered och Råhult. I kommundelen är Jonsered det befintliga bostadsområde som först skall utvecklas för att skapa bra bostäder med ett befolkningsunderlag för en utvecklad service. Jonsered Inledning 7

8 Förutsättningar och mål för bostadsplanering och bostadsbyggande i Partille kommun Förutsättningar för bostadsplanering och bostadsbyggande Partille kommun är en entré till Göteborg, genom vilken det passerar ett stort antal människor på E20 och järnväg. Säveån berikar, begränsar och är en resurs som kan nyttjas ytterligare. Partilles stora konkurrensfördel är dess närhet till såväl storstad som natur i kombination med byggnationer i mindre skala. Partille har en god kollektivtrafikförsörjning. Andelen byggbar mark i Partille är relativt liten. Centrala Partille fungerar idag som ett regiondelscentrum med potential att utvecklas till en regional stödjepunkt. Centrala Partille integreras i ökande grad i storstadsmiljön, i den växande Göteborgsregionen. I storstadsmiljön efterfrågas en hög tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Det krävs områdesvis en relativt tätt boende befolkning för att kunna utveckla och upprätthålla efterfrågad servicenivå. För att stärka underlaget för en utvecklad service krävs ett ökat antal arbetsplatser och bostäder. Partille kommun attraherar inte unga vuxna i samma utsträckning som andra åldersgrupper idag. Befolkningen i Partille bör växa i snabbare takt för att kommunen skall kunna möta regionalt uppsatta mål i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. En god utveckling förutsätter kunskap om marknad - och konjunktur. Planeringsmål för bostadsbyggande i Partille kommun Regionens och kommunens gemensamma mål avseende ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter skall beaktas. Partille kommun skall bidra till de regionala målen om ökat bostadsbyggande. Kommunens stadsbyggnadsvision, som bygger på samhällsanalys med helhetssyn, skall efterlevas. Kommunen skall i första hand prioritera ett fåtal strategiskt utvalda planer för att stadsbyggnadsvision och samhällsutveckling på bästa sätt skall kunna uppfyllas i nära tid. Det skall råda balans mellan behoven av service, tillgänglighet och natur så att Partilles särart bevaras. Centrala Partilles roll som regional kärna skall inte stå i konflikt med servicenivån i kommundelarna. I varje kommundel bör det finnas ett varierat utbud av bostäder och service för människors olika behov och förutsättningar. Partille skall fokusera på att vidareutveckla handel och verksamheter för att stärka den lokala arbetsmarknaden. Tillväxten i kommunen måste i första hand ske inom de kommundelar där befintlig service och infrastruktur finns och är utbyggbar. Planeringen skall främja ökat användande av kollektivtrafiken, i enlighet med K2020. Utvecklingsbara områden skall identifieras och icke bebyggelsebara områden särskiljas. Bostadsbyggnadsmål Bostadsbyggandet skall beakta kommunens konkurrensfördelar. Upplevelsen av det naturnära boendet liksom upplevelsen av den småskaliga bebyggelsen skall utvecklas utanför centrala Partille. Centrala delar av Partille och strategiskt belägna kommundelscentra skall förtätas för att möta efterfrågan av service och stadsmiljö. Utveckling av nya bostäder skall ske i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik så långt det är möjligt. Bostadsbyggandet skall i första hand ske genom förtätning i, och i anslutning till, redan utbyggda områden. Även nyexploatering skall eftersträva relativt täta bebyggelsestrukturer för att stödja ökad kollektivtrafik, liksom för att strategiskt stärka underlaget för en höjd servicenivå. Kunskapen om marknadens behov och efterfrågan skall tillsammans med målet om olika upplåtelseformer styra bostadsutformningar och bostadsområdens karaktär. Kommunen skall tillmötesgå dagens och framtidens behov av bostäder med beaktande av invånarnas livsfaser och individuella livsstilar. Vid sidan av byggandet av småhus med äganderätt och flerbostadshus med hyresrätt skall det i högre grad uppföras jämförbara alternativ; småskalig bebyggelse med alternativa upplåtelseformer. Bostadsbyggandet skall främja en bebyggelsemiljö som är hälsosam, resurssnål och kretsloppsanpassad. 8 Inledning

9 Konjunktur och bostadsbyggande Föregående bostadsbyggnadsprogram I Partilles föregående bostadsbyggnadsprogram beskrevs det genomsnittliga villapriset i Partille ha ökat med cirka 50 procent under perioden 2002 till Löneökningar och sjunkande boendekostnader (låga räntor) samt för liten tillgång på bostäder i förhållande till efterfrågan påverkade prisutvecklingen uppåt. Även med anledning av Partilles centrala läge i regionen och tillkommande arbetstillfällen förväntades efterfrågan och bostadspriserna fortsätta stiga. Den då pågående byggnationen av köpcentrumet Allum förutspåddes bidra till att sätta Partille på kartan som handelscentrum. Det fanns få lediga hyreslägenheter och cirka 825 personer stod i Partille kommuns tomt- och småhuskö i februari Eftersom förhållandevis få bostäder producerats i kommunen fram till 2005 förväntades en ökad bostadsproduktion i enlighet med det utökade bostadsbyggnadsprogrammet. Alla positiva signaler bäddade för målet om drygt invånare i Partille kommun år För att möta behovet av bostäder började Partille kommun arbeta för en utbyggnadstakt om 200 till 250 lägenheter per år, vilket innebar ett planeringsarbete för att snabbt kunna få fram bostäder. Arbetet inleddes men flera faktorer, bland annat överklaganden, har kommit att påverka tiderna för byggstart varför kommunen ännu inte nått den efterfrågade utbyggnadstakten. Konjunkturens och marknadens inverkan på kommande bostadsproduktion Inför den kommande treårsperioden har husprisutvecklingen dämpats bl a med anledning av osäkerheter kring finansiering samtidigt som utvecklingen på arbetsmarknaden riskerar att minska hushållens betalkraft. Mycket talar ändå för en fortsatt betydande efterfrågan på bostäder i Göteborgsområdet mot bakgrund både av det stora antalet ungdomar och invandrare inom området och av omflyttningar till storstadsområden inom landet. Storgöteborg är den av storstadsregionerna som på senare år haft den lägsta nettoinflyttningen i förhållande till invånarantalet. Dock verkar trenden ha förändrats under den senaste tiden med en totalt sett god nettoinflyttning. I Partille kommun märks konjunkturoron genom investeringsvånda från både privatpersoner och bolag, men intresset för Partille är fortsatt stort. I oktober 2008 har antalet personer i kommunens tomtoch småhuskö ökat ytterligare. I ett svårt konjunkturläge arbetar Partille kommun för att bereda planer för bostäder i en på sikt ökande utbyggnadstakt. Målet är att möjliggöra cirka 250 till 300 nyproducerade bostäder per år. Konjukturer och bostadsbyggande 9

10 Partilles befolkning idag och i framtiden Partille kommun har en areal om 57 km2. Befolkningstätheten i Partille är relativt sett hög, 589 inv/km2, och kommunen är den femtonde mest tätbefolkade av Sveriges 290 kommuner. Befolkning och ålderssammansättning Den 31 december 2008 var personer bosatta i Partille. Vid en jämförelse av befolkningspyramider blir det tydligt att Partille procentuellt sett har fler barn, mycket färre unga vuxna, fler medelålders och färre äldre invånare än länet och riket. Folkmängd 31 december 2007 Källa: SCB, befolkningsstatistik 10 Partilles befolkning idag och i framtiden

11 Födelse-, flyttnetto och pendling Under 2008 flyttade personer till, och från, Partille. Flyttningsnettot blev därmed positivt, +30 personer. In- och utflyttning varierar från år till år men under de senaste åren har utflyttningen från kommunen varit något större än inflyttningen vilket under 2008 har ändrats. Poängteras bör den utflyttning som sker från Partille i åldrarna 18 till 30 år och den inflyttning som tar vid i 30 till 45 års ålder. Inflyttningen till kommunen utgörs företrädesvis av unga barnfamiljer från Göteborg och från Västra Götalands län i övrigt. Utflyttningen utgörs företrädesvis av unga vuxna som flyttar till Göteborg. Se tabell nedan Flyttningar 2007 Antal inflyttningar Ålder Totalt w från övriga kommuner i länet utom Göteborg från Göteborg från övriga län från utlandet Summa Antal inflyttningar Ålder Totalt w till övriga kommuner i länet utom Göteborg till Göteborg till övriga län till utlandet Summa Flyttningsnetto Flyttningsnetto Av kommunens cirka förvärvsarbetande arbetar cirka 74 procent i annan kommun än Partille. Det stora flertalet av dessa arbetar i Göteborg. Partilles befolkning idag och i framtiden 11

12 Befolkningsutveckling och prognos I diagrammet nedan åskådliggörs skillnaden mellan den folkökning som skett genom födelsenetto och den som skett genom flyttnetto under 1997 till Från den 31 december 2007 till den 31 december 2008 ökade antalet invånare i Partille med 103 personer. Största anledningen till den växande befolkningen var det positiva födelseöverskottet. Partilles befolkning ökar långsamt men stadigt. Under senare år har befolkningen ökat med cirka 0,3 procent per år. Befolkningsutveckling 1997 till Folkökning Födelseöverskott Flyttningsnetto Befolkningen i Partille förväntas i 2008 års prognos öka med cirka 190 personer per år under den kommande tioårsperioden, att jämföras med föregående års befolkningsökning om 103 personer. Den prognosticerade utvecklingen är också en ökning jämfört med den gångna femårsperioden då befolkningsökningen varit i genomsnitt ca 100 personer per år. I prognosen har antaganden om kommande flyttnetto gjorts utifrån studier av tidigare års in- och utflyttning. Flyttströmmarna har satts i relation till såväl tidigare års bostadsbyggande som planerat bostadsbyggande. Antalet födda i Partille har under de senaste åren legat på en låg nivå. Under 2007 och 2008 har antalet födda ökat och det ser ut som om födelsetalen kommer att öka under de närmast kommande åren. I befolkningsprognosen för Partille är det främst en något ökad inflyttning och ökade födelsetal som bidrar till befolkningsökningen. Befolkningsprognosen som upprättas 2009 kan dock komma att innebära lägre förväntningar, med anledning av den rådande kraftiga konjunkturoron som påverkar bl a bostadsbyggandet. 12 Partilles befolkning idag och i framtiden

13 Partilles befolkningsutveckling i förhållande till andra kommuner och bostadsproduktion Befolkningen i Göteborgsregionen har ökat med nästan 1 färdigställda bostäder och en befolkningsökning, se procent per år sedan Målet för Göteborgsregionen diagram nedan. En strävan bör vara att bostädernas är en fortsatt befolkningsökning om minst invånare utformningar och storlekar tillmötesgår behov för både per år, vilket motsvarar knappt 1 procent per år. generationsväxling och flyttströmmar. Flyttkedjestudier, Mellan 1998 och 2007 ökade Partilles befolkning med t ex i Sannegårdshamnen i Göteborg, visar att en nyproducerad bostad i genomsnitt ger två hushåll möjlighet i genomsnitt 0,3 procent. Under samma period ökade grannkommuner med kring 1 procent. I dagens tioårsprognoser förväntas Partilles befolkning öka med drygt grupper än den som nyproduktionen primärt vänder sig att byta bostad. Således frigörs bostäder även till andra 0,5 procent per år. Den positiva befolkningsprognosen till. Vidare visar studier att ju större den nyproducerade bygger då i första hand på planerat ökat byggande, ökad bostaden är desto längre blir flyttkedjan. Flyttkedjan inflyttning samt ökande födelsetal. Femårsprognosen indikerar en ännu något större befolkningsutveckling. Men leder till en ny vakans. Efterfrågan på bostäder i Partille bryts först när inflyttningen till den lediga lägenheten inte för att nå kommunens tidigare mål om invånare påverkas av läget nära Göteborg. När efterfrågan är stor år 2025 bör Partille från 2009 växa med över 1 procent i Göteborg ökar också efterfrågan i kranskommunerna. per år. Ett mer rimligt mål kan därför istället vara Det kan därför antas att delar av nyproduktionen i Partille invånare kommer att fyllas av hushåll som tidigare bott i annan Utöver ett positivt flyttnetto och fler födda är ett ökat kommun. Därför kommer kedjeeffekterna sannolikt inte bostadsbyggande en förutsättning för en befolkningstillväxt. Det finns dock inte ett självklart samband bli fullt så kraftiga inom Partille som i Göteborg. mellan Samband befolkningstillväxt/nytillkomna bostäder i Partille Partilles befolkning idag och i framtiden 13

14 Nyproduktion för växande befolkning Det är svårt att bedöma hur många bostäder som behövs för att klara bostadsbehovet för en växande befolkning. Det är dock känt att storstäder har färre boende per bostad än mindre orter. I Partille utgörs bostadsbeståndet idag till något högre del av småhus än flerbostadshus. Med antagande om en på sikt ökande bostadsproduktion och befolkningsutveckling kan Partilles befolkning växa med över 200 personer per år. Då planer finns som omfattar möjligheter till 250 till 300 nya bostäder per år i Partille under kommande år kan befolkningen möjligen växa ytterligare. Detta förstås under förutsättning att konjunkturen inte avmattas fullständigt så att bostadsproduktion omöjliggörs under de närmast kommande åren. I nedanstående tabell illustreras flyttnettot i Partille kommun i förhållande till antal producerade småhus respektive flerbostadshus. Det krävs en stor befolkningsökning för att upprätthålla den efterfrågade servicenivån i den storstadsmiljö där Partille ingår. Samtidigt måste balansen upprätthållas mellan behoven av service, tillgänglighet och natur. Kommundelar som Öjersjö, södra Partille i övrigt och Jonsered med omnejd har idag med små marginaler det befolkningsunderlag som krävs för dagligvaruhandel och övrig service. Utöver utveckling av Partille centrum måste därför den stora tillväxten i kommunen i första hand ske här. För att möta behoven bör Partille kommun arbeta för en utbyggnadstakt om upp mot 250 till 300 bostäder per år. Man får dock räkna med att stora avvikelser kan ske för de enskilda åren (2008) Flerbostadshus ca 115 Småhus ca 35 Totalt ca 150 Flyttningsnetto Nyproduktion för växande befolkning

15 Bostadsmarknaden i Partille Bostadsbebyggelsens utbredning och möjligheter till nybebyggelse påverkas av olika förutsättningar såsom strandskydd, naturreservat, riksintressen för friluftsliv och vägreservat. Sammantaget innebär de olika restriktionerna att drygt 60 procent av kommunens yta inte kan exploateras. Av de resterande knappt 40 procenten är stora delar redan bebyggda och för några områden finns vissa generella bestämmelser som skall tas i beaktade vid exploatering, som exempelvis biotopsskydd. Detta, jämte de geografiska barriärer och geotekniska svårigheter som finns i kommunen, innebär att kommunens reserv av byggbar mark endast uppgår till cirka 8 km2. Härav är det viktigt att fundera över hur bostadsförsörjningen kan tillgodose det växande behovet av bostäder på den begränsade ytan samtidigt som naturvärden och andra kvaliteter så långt möjligt bevaras. I Göteborgsområdet är brist på mark och överklagande av detaljplaner de vanligaste hindren för bostadsbyggandet. Bostäder kan tillkomma genom att bygga enstaka hus, genom förtätning i befintliga områden eller genom att bygga nya bostadsområden. Det viktiga är att bostadsbyggandet utvecklas utifrån en kunskap om behov och efterfrågan. Därför skall utvecklingen av bostadsbeståndet i Partille ske med kunskap om befintlig och inflyttande befolkning och dess behov. Utvecklingen skall ske med ett lokalt- och regionalt perspektiv, liksom att byggnationen skall ske i goda infrastrukturlägen och i samspel med kollektivtrafiken. Befintligt bostadsbestånd samt utbud Bostadsbeståndet i Västra Götalands län har sedan 1998 ökat med cirka bostäder, vilket motsvarar en ökning med 4,9 procent. Huvuddelen av ökningen har skett i Göteborgsområdet. Den statistik som finns över antal bostäder bygger på de beräkningar som gjordes i folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90). Därefter har siffrorna uppdaterats med årligt rapporterade förändringar. Vid utgången av 2007 fanns det i Partille kommun lägenheter varav i flerbostadshus (48 procent) och i småhus (52 procent). Antalet outhyrda lägenheter är noll eller nära noll och efterfrågan på småhus för eget ägande är betydligt större än utbudet. Efterfrågan på villatomter är hög. Lägenhetsstorlekarnas fördelning i bostadsbeståndet framgår av nedanstående tabell. Lägenhetsstorlekarnas fördelning Bostadsmarknaden i Partille 15

16 Upplåtelseformer Hyresrätt I kommunen finns knappt lägenheter med hyresrätt. Andelen hyresrätter utgör cirka 34 procent av bostadsbeståndet i Partille. Bostadsrätt I kommunen finns drygt bostadsrätter, cirka 85 procent i flerbostadshus, resterande i småhus. Andelen bostadsrätter utgör cirka 14 procent av bostadsbeståndet. Äganderätt I kommunen finns drygt bostäder med äganderätt. Andelen äganderätter utgör cirka 52 procent av bostadsbeståndet i Partille. Bostadskö Hyresrätter Det står klart att efterfrågan på hyreslägenheter är stor. Det finns sällan lägenheter som är lediga för uthyrning till den som inte redan är hyresgäst eller på annat sätt knuten till hyresvärden, till exempel genom sparande. Tomt- och småhuskö Vid årsskiftet 2008/2009 stod cirka personer i Partille kommuns tomt- och småhuskö. De senaste åren har i genomsnitt fem tomter per år fördelats till privatpersoner i tomtkön. Eftersom det enligt gällande regler tas ut en engångskostnad för att stå i kön och är möjligt att överlåta sin plats till någon närstående kan man anta att många anmält sig i syfte att överlåta sin plats till barn eller barnbarn. Antal personer i tomtkön är därför inte ett fungerande mått vid beräkning av behovet av bostäder. Under de närmast kommande åren förväntas totalt mellan 40 och 50 kommunala tomter för självbyggnation kunna möjliggöras, för fördelning till tomt- och småhuskön, samt drygt 100 ej kommunägda, bebyggda tomter. Bostadsmarknad och bostadspriser En på senare tid orolig och negativ utveckling av konjunkturen har minskat hushållens kraft att betala räntor och amorteringar, vilket dämpat husprisutvecklingen. Mycket talar ändå för en fortsatt betydande efterfrågan i Göteborgsområdet på lång sikt. Den fortsatta utvecklingen är dock svår att bedöma, särskilt för bostadsrätter och egna hem i Göteborgsområdet. När efterfrågan minskar leder det snabbt till lägre prisnivåer. En sjunkande prisnivå påverkar möjligheterna att sälja och producera nya lägenheter. Kostnaderna för att producera nya lägenheter påverkas naturligtvis även av utvecklingen av byggkostnader, som under senare tid även de har sjunkit. Generellt i Sverige förväntas en minskning av antalet påbörjade bostäder under år 2009 och det råder stora osäkerheter kring hur de närmaste årens bostadsmarknad kommer att utvecklas. Partille kommun har dock tagit fasta på att försöka bereda planer för så många bostäder som möjligt. Efterfrågan på bostäder i Partille Bedömningen av behovet av nya bostäder bygger på en mängd faktorer. Folkmängdens förändring, demografiska faktorer liksom det befintliga bostadsbeståndet är några sådana faktorer. Ekonomiska resurser påverkar viljan och förmågan att skaffa eller byta bostad. Politiska beslut i fråga om särskilt boende i olika former är av väsentlig betydelse i detta sammanhang. Efterfrågan på bostäder i Partille hänger dessutom samman med efterfrågan på bostäder i Göteborg. Efter en period under 1990-talet med låg efterfrågan, begränsade ekonomiska ramar och en besvärlig arbetsmarknad ökade åter efterfrågan på bostäder i början av 2000-talet. Mäklare med verksamhet i kommunen ger en bild av Partille som en attraktiv bostadsort. Närheten till centrala Göteborg och en något lägre prisnivå på hus än i Göteborgs mest attraktiva områden gör att efterfrågan på alla typer av bostäder i Partille är stor. Efterfrågan på bostäder i kommunen förväntas vara fortsatt hög trots den i programtidens inledning rådande finansiella oron i Sverige och världen. I storstäder är bostadsbristen generell medan det utanför storstadsregionen företrädesvis är gruppen medelålders och äldre som önskar mindre bostäder. I Partille efterfrågas framför allt småskaliga bostäder och äldre hus. Dagens behov kräver en bostadsförsörjning som innebär en blandning av både upplåtelseformer och utformningar i alla kommundelar. Ett varierat utbud av bostadsstorlekar ökar möjligheterna till kvarboende inom bostadsområdet när hushållet vill byta till ett större eller mindre boende. I de objekt som planeras i Partille under den närmaste treårsperioden finns samtliga upplåtelseformer representerade liksom möjligheten att pröva den nya upplåtelseformen ägarlägenhet. Speciella behov Antalet små lägenheter är begränsat i Partille. Det är främst i Jonsered som de små lägenheterna finns. Boendekostnaderna har ökat kraftigt under senare år. De höga boendekostnaderna, särskilt vid nyproduktion, tillsammans med en stadig ökning av antalet småhushåll medför att efterfrågan på mindre lägenheter från både befintliga och tillkommande hushåll har ökat. En efterfrågan på boenden med tillgång till egen uteplats har ökat, jämte efterfrågan på hus med små lättskötta tomter. Vidare finns en ökad efterfrågan på stora lägenheter som alternativ till småhus. Överlag efterfrågas bostadsområden där möjlighet till olika boendeformer finns för skiftande faser i livet. Närhet till kollektivtrafik liksom dagligvaruaffär, service och grönområden är viktigt för alla invånare. Bostäder för unga i Partille Ungdomars hushållsbildning påverkas framför allt av inkomster och bostadspriser. Idag studerar en stor andel av åldersgruppen 19 till 25 år, varför medelåldern för det första egna hushållet är högre än tidigare. 16 Bostadsmarknaden i Partille

17 Partilles närhet till studieorten Göteborg gör att många av Partilles ungdomar kan bo kvar i föräldrahemmet då de börjar studera på högskolan. På studieorterna finns bostäder där rätten att hyra är förbehållen den som studerar aktivt vid universitet eller högskola, så kallade studentbostäder. Trots Partilles närhet till Göteborg föreslås för närvarande ingen byggnation av bostäder av denna typ, då studentbostäder med fördel bör ägas och förvaltas av företag inriktade på denna speciella typ av bostäder. Vad gäller bostäder för unga så behövs inte bara små lägenheter. Många studenter delar stora lägenheter. Det viktiga är tillgången till lägenheter med låg hyra och helst centrala lägen. Utbudet av små, centralt belägna, lägenheter med låg hyra är begränsat i Partille. Efterfrågan på studentbostäder är dock också begränsad, då studenter i första hand vill bo nära skolan. Partille kommuns åldersstruktur visar också att en stor andel unga vuxna väljer att flytta från Partille till Göteborg. Bostäder för äldre och funktionshindrade Funktionshinder kan vara medfött eller bero på sjukdom eller olyckshändelse. Funktionshinder kan också komma som en naturlig följd av åldrandet där kroppens funktioner påverkas. Antalet äldre invånare kommer att öka under den kommande tioårsperioden, i Partille liksom i regionen och övriga landet. För att tillgodose de speciella behov som dessa grupper har är det av stort intresse att avsätta vissa föreslagna projekt för äldreboende. Det kan också förutses ett behov av bostäder för gruppen yngre pensionärer som vill sälja sin villa. Många äldre flyttar från sin villa för att slippa arbetskrävande trädgårdar och underhållsarbete på huset. Vid försäljning av hus är det ofta mest ekonomiskt fördelaktigt att investera i en ny bostad. Många väljer därför att flytta till en bostadsrätt då huset säljs. Eftersom utbudet av bostadsrätter i Partille är relativt begränsat flyttar många äldre till Göteborg eller någon annan närliggande kommun. Hela kommunen behöver därför bostadsrätter och alternativ till hyresrätter iflerbostadshus för dessa grupper. Det efterfrågas stora och centralt belägna lägenheter. Tillgodoses villasäljarnas behov så ges möjligheter till en bättre omsättning av bostäder med flyttkedjor och inflyttande befolkning som resultat. Det bör finnas bostäder för äldre och funktionshindrade i varje kommundel eftersom de individuella behoven är olika och tillgänglighet och bra läge är relativa begrepp. Bostäderna bör vara av varierande storlek, med varierande upplåtelseform samt med närhet till kommunikationer, kommersiell service och samhällsservice. Äldreomsorgen utvecklas idag mot boende i senior- och trygghetsbostäder som kan komplettera traditionellt äldreboende integrerade bostäder som erbjuder viss service och möjlighet till gemenskap samtidigt som bostäderna utmärks av god tillgänglighet. För att en bostad skall vara attraktiv för äldre och funktionshindrade bör lägenheterna vara tillgängliga via markplan eller hiss. I Partille byggs och planeras det för närvarande både små hyresrätter nära kommunikationer, och speciellt avsedda seniorbostäder med både bostadsrätt och hyresrätt, företrädesvis i Sävedalen och Furulund. Boende för socialt utsatta Socialtjänsten är ständigt i behov av bostäder för personer med missbruksproblem eller med sådana sociala problem som gör att de har svårt att på egen hand skaffa bostad. Special anpassade bostäder är ett sätt att till viss del lösa behovet av bostäder för gruppen. I Partille finns dock inte specialanpassade bostäder i någon högre utsträckning. Ambitionen är dock att finna alternativa lösningar för målgruppen socialt utsatta. Det främsta alternativet är små hyreslägenheter, inte alltid speciellt anpassade eller samlade inom ett område, ofta är läget istället av mycket stor betydelse. I Partille byggs och planeras flera hyresrättsprojekt med små lägenheter nära goda kommunikationer. Boende för flyktingar Partille kommun har avtalat med Migrationsverket att ta emot 50 flyktingar per år. Vidare finns avtal tecknande inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, om mottagande av ensamstående flyktingbarn upp till 20 år. Bland dem föreligger ett behov av små hyreslägenheter. En tillgång till cirka 10 lägenheter per år skulle delvis tillgodose behovet. Bostadsmarknaden i Partille 17

18 Nyproduktion Bostadsproduktionen har varit relativt låg i Partille kommun de senaste åren. Förklaringar är långa detaljplaneprocesser med överklaganden samt att det tidigare inte funnits förutsättningar att genomföra flera parallella detaljplaner för bostäder. Under senare tid har kommunen arbetat fram ett större antal detaljplaner som nu planeras genomföras i takt med behov och efterfrågan. Diagrammet nedan visar en planerat ökad bostadsbyggnadstakt i Partille i förhållande till tidigare år. I genomsnitt förväntas kommunen arbeta för att möjliggöra för att mellan 250 och 300 bostäder ska kunna byggas årligen de kommande åren. Flera faktorer som överklaganden och förändringar i konjunkturen kan dock komma att påverka projekten samt dess tid för byggstart och inflytt, varför antalet lägenheter och föreslagen utformning är mycket preliminära och sannolikt kommer att ändras. Vidare förväntas i Sverige generellt en minskning av antalet påbörjade bostäder under det kommande året. Det råder därför stora osäkerheter kring hur de närmsta årens bostadsmarknad kommer att utvecklas. Under 2008 byggstartades drygt 200 bostäder i Partille varav 48 seniorbostäder med bostadsrätt i Sävedalen och 20 hyresrätter i Furumossen. Grundläggning för Partillebos centralt belägna hyresrättprojekt Galaxen (110 lägenheter) inleddes under slutet av Byggnation av knappt 30 småhus påbörjades Bostäder i flerbostadshus som uppförts de senaste åren har i övrigt i första hand utgjorts av Partillebos hyresrätter i Finngösa. Den småhusbebyggelse som uppförts i Partille under föregående år är mestadels småhus i Öjersjöområdet. 18 Nyproduktion

19 Planer för bostadsbyggande Var och vilken typ av bostäder som skall byggas är frågor som hanteras i samband med den översiktliga fysiska planeringen och detaljplaneringen. I planeringen sker alltid avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Bostadsförsörjning är ett mycket angeläget allmänt intresse. Stor hänsyn måste tas till befintliga förhållanden och enskildas synpunkter. Hur avvägningarna än sker får man räkna med opposition från närboende. Erfarenheten säger dock att det oftast är förändringen som sådan som vållar oro. Om förtätningar sker med omsorg innebär det i de allra flesta fall en positiv förändring och även en värdeökning för befintlig bebyggelse. Vid planering är det viktigt att skapa förutsättningar för såväl integration som flyttkedjor i närområdet. Sådana kan åstadkommas genom att planera områdena så att de består av en blandning av bostädernas storlek och upplåtelseformer. Det finns två sätt att tillgodose det växande behovet av bostäder. Ny mark kan exploateras och förtätning kan ske i redan befintliga områden. En fördel med förtätning är att redan uppbyggd infrastruktur som vatten- och avloppsanläggningar, kollektivtrafik och annan service kan nyttjas och utvecklas. Bostadsområdenas utformning bidrar till att skapa en bild av Partille kommun och kan, om rätt utformade, bidra till en förstärkt positiv identitet. Det är därför viktigt att ägna stor omsorg om såväl helhet som detaljer vid utformningen av ett område. I den kommande planläggningen för bostadsbyggnation har fokus varit att prioritera planer som kan genomföras utifrån kommunens bostadsbyggnadsmål. De planer som finns gällande bostadsbyggandet i Partille kommun de närmsta åren innebär en högre andel alternativ till traditionellt småhusboende och fler flerbostadshus jämfört med tidigare. Frågan om upplåtelseform avgörs dock inte i bostadsbyggnadsprogrammet utan sker i senare planeringsskede Prioriterade planer Förväntade planer under åren 2009 till 2012 kan möjliggöra för upp mot bostäder i Partille. Den största produktionen av bostäder planeras ske inom Öjersjö, se diagram ovans. I ett svårt konjunkturläge arbetar Partille kommun för att bereda planer för bostäder i en på sikt ökande utbyggnadstakt. Dock förväntas i Sverige generellt en minskning av antalet påbörjade bostäder under det kommande året varför det råder stora osäkerheter kring hur de närmsta årens bostadsmarknad kommer att utvecklas. Nyproduktion 19

20 Öjersjö Den största andelen planerad nyproduktion förväntas för 2009 till 2012 ske i Öjersjö, avseende både småhus och flerbostadshus. Enligt Översiktsplanen för Partille kommun (ÖP05) har Öjersjö sedan 1980-talet varit kommunens viktigaste utbyggnadsområde för bostäder. Området är attraktivt och efterfrågan stor. Området präglas företrädesvis av småhus men bostadsutformningarna är blandade vilket upplevs vara attraktivt. Här finns både villor och radhus som ger ett gott utbud. Öjersjö förväntas växa ytterligare under en lång period av år. För fortsatt exploatering inom Öjersjö planeras studier av framtida något tätare bebyggelsestrukturer och planprogram genomföras. Dessa studier förväntas resultera i ett antal detaljplaner som sannolikt inleds med blandad bebyggelse inom Hossaberget och Kärvås/Ramsegård/Gökegård. Planområden inom Öjersjö: Brasegård Planeras ytterligare cirka 40 styckebyggda småhus uppföras. Byggnation i området har inletts. Hallen Inom planområdet föväntas under kommande år uppföras cirka 150 småhus och grupphus i blandad utformning och upplåtelseform, samt cirka 40 hyreslägenheter i flerbostadshus som förväntas uppföras från 2009 och framåt. Byggherrar inom området är Skanska, HSB, Partillebo, NCC samt privata. Hultet, isfabriken Planeras cirka 60 lägenheter i någon form av flerbostadshus och/eller grupphus och cirka 15 till 20 småhus med äganderätt. Byggstarter förväntas möjliggöras från 2011 och framåt. Hultet N Planeras cirka 45 småhus. Byggstart för nya bostäder kan möjliggöras från 2011 och framåt. Hultet S Planeras cirka 50 småhus från 2011 och framåt. Djupedalen Planeras cirka 120 hyreslägenheter i flerbostadshus av Partillebo. Byggnationen är planerad från Vidare planeras även cirka 35 småhus med byggstart från 2009 och framåt. Sävedalen Även i Sävedalen har det, i första hand genom förtätning, uppförts många bostäder och även här fortsätter byggnationen under de närmast kommande åren i form av förtätning med i första hand småhus, småskaliga flerbostadshus eller jämförbara alternativ till småhus med äganderätt. Dagens Sävedalen präglas i övrigt av småhusbebyggelse med få alternativa boendeformer. I Sävedalen är efterfrågan stor på små enplansvillor med olika upplåtelseformer och alternativ för dem som vill sälja sin villa men fortfarande bo kvar inom området. Planområden inom Sävedalen: Vallhamra torg Vid Vallhamra torg avses upprättas detaljplan för centrumhandel och bostäder som kan komma att möjliggöra cirka 120 nya bostäder från Oxled/Puketorp Planeras totalt cirka 160 hyresrättslägenheter uppföras av Partillebo. Byggnationen är planerad under perioden 2010 till Måns Olas väg Planeras uppföras 5 styckebyggda småhus från Brattåskärrsvägen Förväntas Västkuststugan uppföra cirka 30 bostäder i flerbostadshus med bostadsrätt alternativt ägarlägenheter från Kvarnfallsvägen Planeras möjliggöras för cirka 30 bostäder i små volymer med upplåtelseformen äganderätt från 2011 och framåt. Planområden inom Partille centrum: Kvarteret Galaxen/Partille 11:2 Partillebo uppför ett flerbostadshus med cirka 110 hyresrätter i fem våningar. Byggnationen har inletts och inflyttning är beräknad till slutet av Partille Centrum Utöver den idag pågående byggnationen i kvarteret Galaxen i centrala Partille ska en översyn av bostadsutbudet i Partille centrum genomföras i samband med arbetet med fördjupad översiktsplan för centrala Partille. Hossaberget Byggnationen inom Hossaberget kan förväntas möjliggöras från 2011 och framåt och utgöra cirka bostäder i små byggnadsvolymer med oklar upplåtelseform. 20 Nyproduktion

21 Översiktsplanen kommer att följas av ett antal detaljplaner för blandad centrumbebyggelse med ett stort inslag av bostäder. Byggstarter förväntas möjliggöras från 2012 och framåt. Uppskattningsvis kommer detaljplanerna som följer den fördjupade översiktsplanen medge byggrätter för drygt bostäder i Partille centrum. Utbyggnadstakten för en så stor förändring av centrum samordnas med satsningar på infrastruktur, arbetsplatser, handel och rekreation. Förväntningen är därför att byggstarter för upp mot 700 bostäder ska kunna inledas fram till och med Planområden norr och söder om centrum: Riddar Tures väg Förväntas tre styckebyggda småhus uppföras från Furulund 35 seniorbostäder med hyresrätt förväntas planeras för byggstart från 2010/2011. Jonsered I Jonsered är utvecklingen beroende av pendeltåget och kommunikationer. Här kommer bostadsbyggnationen att präglas av områdets kulturarv. I övrigt är bostadsbeståndet väl blandat i Jonsered. I första hand tycks ett mer småskaligt boende efterfrågas, både gällande radhus och lägenheter. Då Jonsered är mycket eftertraktat bör hela Jonsered utvecklas vidare. I dagsläget behövs ett större befolkningsunderlag för att servicenivån ska kunna utvecklas vidare. Planområden inom Jonsered: Stärtered Wallenstam planerar uppföra 56 hyresrättslägenheter i ett förtätningsprojekt med förväntad byggnation från Jonsered/Jeriko I samband med att den fördjupade översiktsplanen för Jeriko tas fram förväntas en blandad bostadsbyggnation planeras och inledas i Jonsered. Efter täthetsstudier kan det under de kommande åren möjliggöras för kring bostäder i Mossen i Jerikoområdet. Byggstarter förväntas möjliggöras från 2012/2013 och framåt. I Holmenområdet i centrala Jonsered förväntas preliminärt planeras för cirka 100 bostäder med blandade upplåtelseformer som förväntas kunna möjliggöras från 2012/2013 och framåt. Jonsered Nyproduktion 21

22 Preliminära planer för framtida bostadsbyggnation 2013 till 2015 I den framtida planläggningen för bostadsbyggnation skall naturnära boendet liksom upplevelsen av den småskaliga kommunen prioritera planering i enlighet med kommunens bostads - och planeringsmål. Bostadsplaneringen i skapen om marknadens behov och efterfrågan skall till- bebyggelsen skall vårdas utanför centrala Partille. Kun- Partille för år 2013 till 2015 bör således fokusera på att sammans med målet om blandade upplåtelseformer styra prioritera mer omfattande byggnadsplaner inom de kommundelar där befintlig service och infrastruktur finns och Ovanstående mål planeras leda till en generellt ökad bostadsområdens karaktär och utformning av bostäder. är utbyggbar. De centrala delarna av Partille skall förtätas byggnadstakt. Planerna kan möjliggöra en produktion för att möta efterfrågan av närhet och service. Bostadsbyggandet skall i första hand ske genom förtätning för att öka ras företrädesvis i och kring Partille centrum, Öjersjö omkring bostäder per år. Byggnationen plane- exploateringsgraden, med en i vissa delar tätare struktur och Jonsered liksom Furulunds centrum med omnejd, se av små byggnader, tillsammans med en viss förtätning diagram nedan. på höjden. Kommunen skall tillmötesgå dagens behov av bostäder för individuella livsstilar och olika livsfaser och det skall uppföras en hög andel jämförbara alternativ till flerbostadshus med hyresrätt. Upplevelsen av det Framtida möjligt byggklara bostäder från Oklar Småhus Flerbostad Sävedalen Norra Partille Södra Partille Jonsered Öjersjö Partille C Övrigt 22 Nyproduktion

23 Partille C Det sker en översyn av bostadsutbudet i Partille centrum i samband med arbetet med fördjupad översiktsplan för centrala Partille. Översiktsplanen kommer att följas av ett antal detaljplaner för blandad centrumbebyggelse med ett stort inslag av bostäder. Byggstarter förväntas möjliggöras från 2012 och framåt. Uppskattningsvis kommer detaljplanerna som följer den fördjupade översiktsplanen medge byggrätter för drygt bostäder i Partille centrum. Utbyggnadstakten för en så stor förändring av centrum samordnas med satsningar på infrastruktur, arbetsplatser, handel och rekreation. Förväntningen är därför att byggstarter för upp mot 700 bostäder ska kunna inledas fram till och med Öjersjö Tre områden, Ramsegård, Gökegård och Hytterkullen (numera kallat Hossaberget och Kärvås), finns kvar att bebygga enligt den fördjupade översiktsplanen för Öjersjö, antagen av fullmäktige Enligt den nu gällande fördjupade översiktsplanen ska områdena främst bebyggas med småhus i ett till två plan. Något delområde kan dock enligt översiktsplanen komma ifråga för tätare och högre bebyggelse. Dagens tankar om Öjersjös utveckling skiljer sig delvis ifrån tidigare då kommunen nu vill uppnå en något tätare bebyggelsestruktur än villastadens. Bostadsbyggnadsprogrammet innebär således en delvis ändrad inriktning med en något tätare bebyggelsestruktur inom områdena. För de tre återstående områdena bör planprogram tas fram. Täthetsstudier planeras utgöra underlag för framtida bebyggelsestruktur. Studier som relateras till förhållandet mellan befolkningsunderlag och servicenivå. Planprogrammet förväntas resultera i ett flertal detaljplaner för blandad bebyggelse under perioden 2012 till Detaljplanearbeten inom Ramsegård, Gökegård och Kärvås i Öjersjö förväntas möjliggöra byggstarter från 2013 och framåt. Inledningsvis planeras cirka 150 bostäder med blandad bebyggelse. På sikt förväntas detaljplaner inom dessa områden totalt sett generera över 500 bostäder. Södra Partille Delar av södra Partille kring Furulund behöver kompletteras med fler upplåtelseformer och bostadstyper. Dels behövs en tätare bebyggelse för att stimulera ett utökat serviceutbud. I området efterfrågas också hus med hiss. Närområdet bör också stärkas med attraktiva fristående villor och bostäder i ett plan. Planering av centrala Furulund förväntas ske efter en genomförd strukturstudie av Furulund och Brännet, beläget öster om Furulunds centrum. På bl a den kommunägda fastigheten Skulltorp 1:838 mfl i Furulunds centrum finns idag centrumbebyggelse som kan utvecklas. Dessa centralt belägna fastigheter kan utgöra en stomme i en vidare utveckling av Furulunds centrum som skulle kunna innebära cirka 150 bostäder i blandade upplåtelseformer och utformningar, däribland flerbostadshus med 4 till 5 våningar i centrum samt en översyn av centrumbebyggelse, lokaler, service och bebyggelsen i närområdet. Brännet, som ligger omedelbart öster om Furulund, utgörs av storleksordningen 9 hektar byggbar mark, där bla. kommunen är markägare. Enligt en översiktlig bedömning kan cirka 200 bostäder byggas i området, bland annat småskalig bebyggelse som komplement till centrumbebyggelsen i Furulunds centrum. Strukturstudien av områdena planeras inledas under slutet av 2009 med ett möjligt utfall i detaljplaner som ger bostäder från 2013 och framåt. I Brännet området förväntas bostadsbyggnationen möjliggöras från Furulund-Brännet Vid Stora Ringvägen i Sävedalen finns ett område där Finngösa Handelsträdgård tidigare varit belägen. Inom området bedöms finnas utrymme för ett 50-tal bostäder, troligtvis i form av en blandning av lägre bebyggelse, flerbostadshus eller radhus med olika upplåtelseformer. Området har en väl utbyggd infrastruktur och mycket god tillgång till kollektivtrafik både på Göteborgsvägen och Stora Ringvägen. Närheten till Partille centrum gör läget attraktivt och skulle eventuellt lämpa sig för seniorboenden. Planering av området påverkas av infrastrukturella satsningar i kommundelen varför en utbyggnad inom området först kan möjliggöras från Norra Partille Lexby by kan, enligt en förstudie gjord 2000, bebyggas med 5 till 20 bostäder beroende på val för utveckling av området som helhet. Ytterligare förtätning kan komma i fråga efter planprogram för området. Byggnationen inom det speciella kulturlandskapet kan innebära småskaliga volymer där planer kan möjliggöras från 2013/2014 och framåt. Nyproduktion 23