Årsrapport Mars December 2012

Transkript

1 Årsrapport Mars December 2012

2 Bakgrund Somalier i Sverige Idag beräknas det finnas ca personer födda i Somalia i hela riket varav ca av dessa finns i Skåne. De allra flesta av dem som bor i Skåne lever i Malmö (ca 2000), men även Kristianstad (300) och Eslöv (150) har en somalisk diaspora i sina kommuner. Antalet somalier väntas stiga kraftigt framöver. Enligt siffror från SCB låg sysselsättningen i den somaliska gruppen på 21% i riket år I Malmö låg den på 19% år % 35% 30% 25% 20% 15% 10% Män Kvinnor Totalt 5% 0% Tabell 1.1 Andel sysselsatta år med födelseland Somalia i Sverige Nyföretagandet i den somaliska gruppen ligger lågt i Sverige, endast på 0,6%. Detta kan jämföras med 5,1% i USA och 5,3% i Kanada.

3 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% Män Kvinnor Totalt 0,2% 0,0% Tabell 1.2. Andel sysselsatta egenföretagare år med födelseland Somalia i Sverige Vi kan även se av siffrorna från SCB att ju längre tid den enskilde varit i Sverige, desto större sannolikhet är det att han/hon har ett arbete. Av dem som kom före 1990 har ca 55% sysselsättning. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% _ Tabell 1.3. Tid i landet och sysselsättning

4 Detta står i skarp kontrast till somaliska diasporan i Minnesota i USA, Dubai i Förenade Arabemiraten, delar av Storbritannien och t.o.m. Hammerfest i Norge. Där ses somalierna som ett entreprenöriellt folk, skickliga förhandlare, affärsinriktade, risktagande och framgångsrika företagare. En faktor som anses ha bidragit till framgången är antalet positiva förebilder, en större marknad med fler somaliska konsumenter, lägre trösklar till företagande, starkare incitament och från början större fokus på egen försörjning och egen bostad. I USA och Storbritannien har det även funnits somaliska informations- och kunskapscentrum som gett rådgivning, mikrolån, coachning och stöd med kontakter vid etablerandet av företag. I den norska rapporten Somaliere i Norge från 2010 rekommenderas grundandet av ett somaliskt informations- och kunskapscenter för att komma tillrätta med det tilltagande utanförskapet bland somalier Tabell 1.4. Antal somaliafödda i Sverige, Storbritannien och USA 2010 samt Kanada 2006

5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Tabell 1.5. Andel somaliafödda av befolkningen i Sverige, Storbritannien och USA 2010 samt Kanada 2006 (%) Gapet i sysselsättning är stort mellan majoritetsbefolkningen och somalier i Sverige jämfört med USA och Kanada. Hela befolkn. Somalier Gap Sverige 2010 (16-64 år) Kanada 2006 (15-65 år) USA 2010 (16-64 år) Tabell 1.6. Andel sysselsatta i befolkningen samt bland somalier (%) och sysselsättningsgap (%-enheter)

6 Nedan visas gapet i företagande mellan somalier och majoritetsbefolkningen i Sverige, Kanada respektive USA. I USA startar somalierna fler företag än genomsnittet i landet. I Sverige startar 4,9% av befolkningen företag gentemot endast 0,5% av somalierna. Hela befolkn. Somalier Gap Sverige 2010 (16-64 år) 4,9 0,5 4,4 Kanada 2006 (15-65 år) 9,2 5,3 3,9 USA 2010 (16-64 år) 4,3 5,1-0,8 Tabell 1.7 Andel egenföretagare i befolkningen samt bland somalier (%) och företagargap (%-enheter) Skillnaderna i utbildningsnivå bland somaliafödda i Sverige, Kanada och USA illustreras nedan. Förgymn. Gymn. Eftergymn. Okänd Sverige 2010 (16-64 år) 43,8 21,9 9,2 25,1 Kanada 2006 (15 år - ) 32,8 39,7 27,4 USA 2010 (25 år -) 39,2 30,7 30,3 Tabell 1.8. Utbildning bland somalier (%) I tabellen nedan visas när de flesta somalierna kom till Sverige respektive Kanada och USA.

7 Före Efter 2000 Sverige ,5 25,0 72,5 Kanada ,3 62,0 20,7 USA ,7 33,4 59,9 Tabell 1.9. Tid i landet bland somalier ankomst (%) I tabellen nedan visas inom vilka branscher somaliefödda är sysselsatta i Sverige (2010), Kanada (2006) respektive USA (2010). Värt att notera är att det i Sverige är en hög andel som arbetar inom offentlig sektor, t.ex. vård och skola. I USA arbetar betydligt fler i tillverkningsindustri (16,4%) jämfört med Sverige (5,1%). I USA och Kanada arbetar dessutom betydligt fler inom såväl detaljhandeln som i tekniska och administrativa yrken än i Sverige. Sverige 2010 Kanada 2006 USA 2010 (16-64 år) (15 år -) (16 år -) Jord & skogsbruk, gruvor 0,1 0,7 1,6 Byggverksamhet 1,0 1,6 2,0 Tillverkningsindustri 5,1 9,0 16,4 Partihandel 1,8 2,9 1,2 Detaljhandel 2,6 12,4 10,1 Transport, lager, allmännyttiga företag 13,9 14,3 17,6 Information 0,7 3,2 1,7 Finans, försäkring, fastighet 1,2 4,6 5,0 Professionell, teknisk och administrativ 0,9 16,7 6,2

8 Utbildning, hälsa, socialtjänst 43,0 16,6 22,5 Underhållning, rekreation, boende, restaurang 4,1 9,9 6,6 Andra tjänster 14,7 5,3 4,8 Offentlig förvaltning 5,3 2,9 4,2 Okänd näringsgren 5,7 Totalt 100,1 100,1 99,9 Tabell 1.10 Förvärvsarbetande efter bransch Projektets bakgrund I syfte att inventera gjorda erfarenheter och behov av insatser i länet genomförde Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Herbert Felixinstitutet, Arbetsförmedlingen och Nätverket Social Ekonomi i Skåne ett seminarium den 28 maj Under det efterföljande arbetet i workshops fastställdes ett antal prioriterade områden och aktiviteter utifrån identifierade behov i respektive organisation. Kunskapsutveckling hos aktörerna, kontaktnät och mötesplats för målgruppen och systemförändringar för att underlätta etableringsinsatser var några exempel på aktiviteter. Under seminariet framfördes även synpunkter som stärkte idén om ett projekt riktat till somalier där entreprenörskapet var ett av fundamenten. Inom ramen för Partnerskap Skåne diskuterades frågan om den somaliska gruppen. Beslut fattades om att genomföra en förstudie med Herbert Felixinstitutet som huvudman och Region Skåne som finansiär inom partnerskapet för utrikes födda företagare med kronor. Under hela förstudien, som pågick 1 januari juni 2011 deltog Malmö Stad genom den interimistiska styrgruppen. Förstudien avslutades 30 juni och för att arbetet inte skulle avstanna ansöktes om medel till en uppbyggnadsfas i enlighet med 37 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar från Länsstyrelsen. Den 29 september 2011 undertecknades beslutet om att bevilja projektet kronor för hösten 2011 och kr för en extra insats i Eslöv under En ansökan lämnades in till Europeiska Socialfonden i augusti 2011 för att säkra en genomförandefas tillsammans med medfinansiering från berörda kommuner. På strukturfondspartnerskapet 7 december 2011 beslutades att bevilja Somali Information and Business Centre under programområde 2 medan ansökan under programområde 1 fick avslag. Programområde 2 riktar insatser mot målgruppen medan programområde 1 skulle fokusera på kompetensutvecklingsinsatser i medverkande organisationer. Beslutet innebar att kronor beviljades för perioden i ett beslut med diarienummer För att kunna genomföra projektet krävdes en ökad medfinansieringsgrad från Region Skåne och Malmö Stad. Den 21 december

9 2011 meddelade Avdelningen för Arbete och Integration INAR att Malmö stad kan öka medfinansieringen lika mycket som Region Skåne, d.v.s. till kr per år. Den 23 mars 2012 fattades det formella beslutet av regionala tillväxtnämnden på Region Skåne om en medfinansiering på kr årligen under förutsättning att övriga finansiärer fullföljer sitt åtagande. Det formella beslutet från Malmö Stad fattades i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet den Somali Information and Business Centre startade den 1 mars 2012 som ett delprojekt inom Partnerskap Skåne med finansiering från Europeiska Socialfonden, Malmö Stad, Region Skåne, Kristianstad kommun, Eslövs kommun, Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Skåne län med Herbert Felixinstitutet som huvudman. Syfte Projektet syftar till att stärka individer från Somalia och deras förutsättningar att starta egna företag samt träda in på den reguljära arbetsmarknaden. Mål Efter att ha deltagit i projektet: Ska en majoritet av deltagarna på företagscoachingen starta ett eget företag Ska en majoritet av deltagarna ha en ökad förståelse för kulturella likheter och olikheter Ska 80% av deltagarna uppleva att de kommit närmare svensk arbetsmarknad och att deras möjligheter att få jobb ökat Ska samtliga deltagarna på företagscoachingen utforma en företagsidé Ska en majoritet av deltagarna uppleva en attitydförändring gentemot företagande i Sverige Ska en majoritet av deltagarna se möjligheter med yrkesmässig och geografisk rörlighet Ska en majoritet av deltagarna uppleva att servicenivån ökat i projektets deltagande myndigheter Ska en majoritet uppleva ett förbättrad psykiskt och fysiskt välbefinnande genom deltagande i projektets olika delar

10 Indikatorer Antalet somaliska företagare i Skåne ska öka med minst 200% Antalet företagsrådgivningar ska uppgå till minst 100 per år Fördelningen mellan kvinnor och män ska vara 50% vardera. Förbättrad hälsa bland somalier och därmed minskade hälso- och sjukdomskostnader for somalier i Skåne Ökad sysselsättning bland somalier i Skåne genom egenföretagandet och anställningar Öka affärskontakter mellan somalier i Skåne och andra länder Ökad framtidstro och samhällsdelaktighet bland somalier i Skåne Ökade attitydförändringar hos somalier mot det svenska samhället och vise versa. Etablerandet av förebilder för somaliska ungdomar i Skåne Minskad kriminalitet och missbruk bland somaliska ungdomar Bättre skolresultat för somaliska barn och ungdomar Ökat antal somalier som väljer att läsa vidare på universitet och högskolor Öka mottagligheten bland arbetsgivare av kompetens som målgruppen besitter genom attitydpåverkande åtgärder. Fler tillvaratar somaliska individers kompetens och medvetandegör det faktiska arbetskraftsutbudet genom privat, offentlig och ideell sektor.

11 Nuvarande arbetsgrupp Fotograf: Andreas Ragnarsson Philip Sandberg, projektledare (halvtidstjänst) Jag har sökt, riggat och drivit flera EU-projekt inom såväl offentlig som idéburen sektor. I januari 2003 grundade jag vad som nu är biståndsorganisationen Tamam där ca barn i 5 länder nås av stödinsatserna. Jag har även varit medförfattare till rapporten Företagarnas flykt och har jobbat nära somaliska ungdomar på boende för ensamkommande flyktingbarn. Har även drivit eget företag och arbetat i inkubatorsmiljöer av sociala företag. Kommer att vara pappaledig från 1/2 till 30/6. Fozia Slone, biträdande projektledare (heltidstjänst) Jag har studerat Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) och Globala Politiska Studier(GPS) på Malmö Högskola och har arbetat på verksamhet för ensamkommande och asylsökande på Röda Korset i Malmö och Catholic Cross Cultural Services (CCS) i Canada. Under mina studier har mitt examensarbete handlat om somaliers integration på arbetsmarknaden och identitetsfrågor. Per Brinkemo, vikarierande projektledare (halvtidstjänst) Har jobbat som journalist sen 1994 för både tidningar och tv. Är särskilt intresserad av integrationsfrågor och av somalisk kultur. Innan jag blev journalist studerade jag religionsvetenskap och har en teol kand vid Lunds Universitet. Jag har skrivit ett par böcker varav DUMPAD den sanna historien om Ahmed Hassan Ali är den mest kända. Boken finns översatt till danska och heter då Efterladt. Sen juni 2009 arbetar jag i en somalisk förening i Rosengård, Malmö och numera som vikarierande projektledare på SIBC. Zahra Abdi Mohamed, samhälls- och hälsokommunikatör (halvtidstjänst) Jag jobbar samhälls- och hälsokommunikatör anställd av Länsstyrelsen och ger samhällsorientering i Malmö, Kristianstad och Eslöv. Benny Carlson, utvärderare och forskare (15% tjänst) Jag är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och har i 6-7 år av och till ägnat sig åt att inhämta (via statistik, litteratur och intervjuer) och sprida (via skrifter, artiklar, turnéer och föreläsningar) kunskap om somaliers ekonomiska integration läs sysselsättning och företagande i ett jämförande perspektiv, närmast jämförelser mellan Sverige, England och USA. Jag arbetar för närvarande med ett par projekt som handlar om såväl somaliernas situation i Sverige som en fördjupning av det jämförande perspektivet.

12 Nasra Abdi Ali, projektassistent (timanställd) Jag är 23 år gammal, studerar statsvetenskap, arbetsvetenskap och ekonomi just nu på James Cook University i Australien- där det också finns en somalisk diaspora. Jag har arbetat extra på Arbetsförmedlingen i Malmö med bl.a. somaliers etablering samt har en hel del egna erfarenheter. Jag flyttade från Örebro till Malmö år På Högskolan i Örebro har många somaliska ungdomar börjat studera. Jag har jobbat med projektet främst under hösten Arwaah Daahir Abdi, informatör (75% tjänst ) Jag är 26 år gammal och kom till Sverige ifrån Somalia för 8 år sedan. Jag har tidigare arbetat bl.a. som stationsvärd och har ett stort nätverk bland somalier i Eslöv. Jag är serviceinriktad och gillar att arbeta med människor. Sedan mars 2012 arbetar jag på Somali Information and Business Centre. Mubarik Abdirahman, samhälls- och hälsokommunikatör (halvtidsanställd) Jag jobbar samhälls- och hälsokommunikatör anställd av Länsstyrelsen och ger samhällsorientering i Malmö, Kristianstad och Eslöv. Mohamud Ahmed Nasir, informatör (halvtidsanställd) Jag arbetar främst med hemsidan, informationsmaterial och marknadsföring gentemot den somaliska gruppen. Fooziya Abdullahi Maalin, informatör (75% tjänst) Jag jobbar främst med administration, bokningar, lokalvård samt organisering av kvinnogruppen. Asad Ibrahim Diriye, informatör (halvtidsanställd) Jag jobbar mestadels med enkäter, kundbemötande och administration samt håller i delar av företagsrådgivningen i Kristianstad och Malmö.

13 Nuvarande styrgrupps sammansättning: Ingemar Jeppsson, föreståndare, Herbert Felix Institutet E-post: Katarina Carlzén, utvecklingsansvarig, Länsstyrelsen i Skåne län E-post: katarina.carlzen@lansstyrelsen.se Jan Lindelöf, utvecklare, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne E-post: jan.lindelof@skane.se Benny Carlsson, professor i ekonomisk historia, Lunds Universitet E-post: benny.carlson@ekh.lu.se Gunilla Sweger, handläggare, Svenska ESF-rådet E-post: gunilla.sweger@esf.se Gunnar Bergström, utredningssekreterare, Avdelning för integration och arbetsmarknad, Malmö Stad E-post: gunnar.bergstrom@malmo.se Gert Åhlund, regional samordnare, Arbetsförmedlingen E-post: gert.ahlund@arbetsformedlingen.se Helena Johansson, avdelningschef Introduktion och Matchning, Arbete och Välfärd, Kristianstad kommun E-post: Helena.K.Johnsson@kristianstad.se Håkan Andersson, enhetschef, Arbete och Försörjning, Eslövs kommun E-post: hakan.andersson@eslov.se Ola Knutsson, flyktingsamordnare, Svalövs kommun E-post: ola.knutsson@svalov.se

14 Aktiviteter vid Somali Information and Business Centre Företagsrådgivning: Somali Information and Business Centre erbjuder individuell rådgivning kring nyföretagande utan kostnad samt handledning under tiden företaget utvecklas. Vi anordnar även utbildningar på somaliska kring att starta egna företag. Klienten kan få hjälp med allmän rådgivning kring att starta företag, expandera, diskutera affärsidéer, upprätta affärsplan och budget, registrera företaget samt information om myndigheter och tillstånd. Jobbsökarträffar: Somali Information and Business Centre arrangerar s.k. jobbsökarträffar på somaliska i samarbete med Arbetsförmedlingen och ger utbildning i olika metoder att profilera sig, ansöka om tjänster, sociala koder, arbetsmarknadssituation, bristyrken, m.m. Samhällsinformation: Länsstyrelsen tillhandahåller samhälls- och hälsoorientering på somaliska på Somali Information and Business Centre. Metoden bygger på dialog och förhåller sig till de nyanländas faktiska behov och förutsättningar. Samtliga ansvariga myndigheter och organisationer har medverkat i att ta fram det material som används i programmet och har också medverkat i utbildningen av kommunikatörerna. Verksamheten kvalitetssäkras fortlöpande bland annat genom ett samarbete med Malmö Högskola och Lunds Universitet stödjer verksamheten genom en speciellt framtagen universitetsutbildning som samtliga samhälls- och hälsokommunikatörer genomgått. Forskning: Forskning bedrivs på Somali Information and Business Centre av professor i ekonomisk historia Benny Carlson på Lunds Universitet och publikationer ges ut kring somaliskt entreprenörskap. I april 2011 gavs rapporten Företagarnas flykt ut med intervjuer av somalier som bott i Sverige och flyttat till Storbritannien för att utveckla sitt företagande. I juni 2012 intervjuades somalier som bor i Eastleigh och Kibera i Nairobi i Kenya. De kommer att flytta till Sverige genom anhöriginvandring och syftet med rapporten som ska skrivas är att förbereda kommunernas mottagande bättre. Genom intervjuerna får vi en bättre bild över vilka erfarenheter och förväntningar målgruppen har för att kunna styra insatserna bättre vid ankomst till Sverige. Professor Benny Carlson deltar även i regeringens framtidskommission för att belysa frågor kring etablering av somalier i Sverige.

15 Resultat Företagsrådgivning, jobbsökarträff och samhällsinformation 4 personer som stått utanför arbetsmarknaden är självförsörjande med olika anställningsstöd från Arbetsförmedlingen via Somali Information and Business Centre. De betalar tillsammans över kronor i skatt till Malmö Stad årligen. 40 företagscoachingar har genomförts på somaliska med 34 unika individer. De har kunnat gå på upprepade coachningstillfällen och fått se sina företagsidéer växa och utvecklas. Studiebesök har gjorts på SIBC från bl.a. Svenskt Näringsliv, USA:s ambassad, Somali Development Services i Leicester, Migrationsverket i Göteborg, Regionförbundet Södra Småland, Almi, Yallatrappan, Amaan Care, Uppstart Malmö, Skatteverket, Sensus, projektet Myllan och Somalilandföreningen. Allt fler företag, myndigheter och organisationer i behov av somalisktalande personal har hört av sig till SIBC för att anställa personal. Genom SIBC förmedlades t.ex. fyra tjänster under januari månad (2013). SIBC kontaktades även av Yallatrappan för att förmedla sökande till deras tolkutbildning i somaliska. Grupp kring invandrares företagande. Samverkanspartnern Region Skåne bjöd in Somali Information and Business Centre till att medverka i en grupp kring utlandsföddas företagande inför det nya programmet kring utrikes födda företagare som just nu är under uppbyggnad. Förfrågningar om föreläsare om somalisk kultur kommer i allt större utsträckning till SIBC. Personer SIBC rekommenderat är bland annat Nur Ali Nur, Zamzam Abshir Hassan, Mubarik Abdirahman, Per Brinkemo, Yassin Ekdal, Qalinle Dayib, Fozia Slone och Nasra Abdi Ali. Två somaliska ungdomar deltog i Centrum för Publikt Entreprenörskap och British Councils projekt Enpowering European Citizens. De fick utbildning i entreprenörskap och projektledning samt fick möjlighet att nätverka med ungdomar från andra delar av Europa. Inspirationsföreläsningar har hållits för somaliska ungdomar, bl.a. på Somalilandföreningen. Forskning Forskaren Benny Carlson genomförde en studieresa Somalier i svenskbygd vad kan vi lära? till Minneapolis 1 8 oktober i samarbete med Harald Fredriksson på Regionförbundet södra Småland och Hussein Samatar från African Development Center med 30 deltagare till stor del från allmännyttiga bostadsbolag (två från MKB) och Växjö kommun. Arbete med rapporten Somalier på arbetsmarknaden har Sverige något att lära? till regeringens framtidskommission, lanserad 5 november.

16 Turné på temat Somalier i Birmingham och Leicester vad kan etniska organisationer göra tillsammans med Jawaahir Daahir, grundare och ledare av Somali Development Services i Leicester, till Malmö, Växjö, Göteborg och Stockholm 6 9 november. Redigeringsarbete med boken Somalier i Sverige mellan förtvivlan och hopp i vilken fyra somaliska författare analyserar somaliernas situation i Sverige. Forskare Benny Carlson har också skrivit merparten av inledningen och ett kapitel om somaliska familjeanknytningar i Nairobi som bygger på studieresan till Nairobi 3 10 juni. Boken lanseras på Fores 5 februari i år. Arbete med en rapport om Somalis in Malmö inom projektet Somalis in European Cities som bedrivs av den internationella stiftelsen Open Society Foundations. Ett första utkast har levererats. Arbetet kommer att fortgå under våren och en publicering är planerad till hösten av forskare Benny Carlson. Statistik Under 2012 hade SIBC 1533 deltagare varav 651 i Malmö, 120 i Eslöv, 257 i Kristianstad och 505 i andra kommuner runtom i landet. 40 företagsrådgivningar hölls varav med 34 unika individer medan 88 personer deltog i jobbsökarträffarna som bedrivs i samverkan med Arbetsförmedlingen. SIBC Malmö och SIBC Kristianstad öppnade i september 2012 medan SIBC Eslöv i mars Under sommarmånaderna juni-augusti var det begränsad aktivitet på centret med många på semester. Företagscoachen på SIBC slutade sin tjänst och ny företagscoach tillsattes I oktober månad kunde således inga företagsrådgivningar på somaliska genomföras. I statistiken nedan finns även evenemang som antingen arrangerats av SIBC eller där SIBC medverkat aktivt. Det handlar om t.ex. Öppet Hus, möten i somaliska föreningar, konferens eller seminarium. SIBC- statistik antal deltagare 2012 Dec Nov Okt Sep Aug Jul Jun Maj Apr Mar Företagsrådgivning Malmö Företagsrådgivning Eslöv 14 Företagsrådgivning Kristianstad Företagsrådgivning Svalöv Jobbsökarträffar Malmö Jobbsökarträffar Kristianstad 11 Jobbsökarträffar Eslöv 2 8 Samhällsinformation Malmö Samhällsinformation Kristianstad Evenemang Malmö Evenemang Eslöv Evenemang Kristianstad 21 4 Evenemang annan kommun Totalt Malmö 651 Totalt Eslöv 120

17 Totalt Kristanstad 257 Totalt andra kommuner 505 Totalt alla kommuner 1533 Enkät ställd till målgruppen Under perioden till gjordes en enkät bestående av 11 frågor kring företagande bland somalier i Malmö, Kristianstad och Eslöv. Samtliga tillfrågade är somalier själva och enkäten gjordes av personal från Somali Information and Business Centre som ställde frågorna på somaliska. Enkäten gjordes på Malmö Centralstation, Rosengårds Centrum, Gamlegården, centrala Kristianstad och centrala Eslöv. SIBC fick sammanlagt 89 svar varav 65 män och 24 kvinnor. 62 av dem som svarade bodde i Malmö, 22 i Kristianstad, 3 i Eslöv och 2 på övriga orter i Skåne. Vi vill betona att underlaget är relativt litet, i synnerhet för Eslövs del vilket gör det svårt att analysera svaren ingående. Enkäten är ovetenskaplig, men ger dock viss information av intresse för projektet och dess samarbetspartners. Diagram 1.1. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på kön Har du funderat på att starta företag? Ja Nej Totalt Män Kvinnor

18 Diagram 1.2. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på bostadsort Har du funderat på att starta företag? Malmö Kristianstad Eslöv Övrigt Ja Nej Diagram 1.3. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på planerad företagsnisch Om ja, vilken typ av företag? 29% 36% Kläder Livsmedel 10% 4% 21% Restaurang Frisör Annat

19 Diagram 2.1. Betydelsen av att få stöd på somaliska språket Vill du att informationen ges på somaliska? Nej 29% Ja 71% Diagram 3.1. Självupplevda behovet av stöd för att starta eget företag Skulle du vilja ha hjälp att starta företag? Ja Nej Totalt Män Kvinnor

20 Diagram 4.1. Kunskap om var det går att få stöd vid nyföretagande Vet du var kan få hjälp att starta företag? Malmö Kristianstad Eslöv Övrigt Ja Nej Diagram 4.2. Kunskap om var det går att få stöd vid nyföretagande Var kan man få hjälp att starta företag? 2% 4% 4% 10% 3% 3% 3% Ej svar/ Vet ej Arbetsförmedlingen Kommunen Nyföretagarcentrum 71% SIBC Skatteverket Förening Annat

21 Diagram 5.1. Kännedom om Somali Information and Business Centre Har du hört talas om SIBC? Malmö Kristianstad Eslöv Övrigt Ja Nej Diagram 5.2. Kännedom om Somali Information and Business Centre Om ja, var då? 2% 2% 10% 12% 12% Internet Vänner/familj TV/tidningar Arbetsförmedlingen 62% Kommunen Annat

22 Analys av enkätsvaren Även om svaren på enkäterna som inkommit är relativt få i antal för att få en djupgående analys av somaliers benägenhet att starta företag samt kännedom om befintliga stödstrukturer ser vi några intressanta mönster i de svar vi mottagit: - Det är en relativt hög benägenhet att starta företag. 66,3% säger sig ha funderat på att starta ett eget företag. - Det är procentuellt sett något fler män än kvinnor som har funderat på att starta företag (69,2% respektive 58,3%) - Det är ungefär lika stor benägenhet att starta företag i Malmö och Kristianstad (67,7% respektive 63,6%). - De vanligaste företagsidéerna sammanfaller med traditionellt somaliskt företagande i t.ex. Birmingham och Leiceister, d.v.s. kläder och livsmedel. Nästan en tredjedel vill dock starta andra typer av företag inom t.ex. elektronik eller pengaöverföring. - För näsan en tredjedel är det av mindre vikt att företagsrådgivning ges på somaliska språket, för över två tredjedelar är språket viktigt. - I stort sett samtliga som är intresserade av att starta företag behöver stöd (94,9%). - En majoritet av de svarande vet inte var det går att få hjälp med företagsrådgivning. Mest sticker Kristianstad ut där endast 13,6% vet vart de ska vända sig. I Malmö är siffran 32,2%. Bland dem som vet var man kan få hjälp med att starta företag nämner de flesta Arbetsförmedlingen (10% anser att man kan få hjälp där). Endast 4% av de svarande nämner SIBC som möjlig stödorganisation. - Samtidigt som ovanstående punkt visar att endast 4% nämner SIBC som en möjlig plats för företagsrådgivning visar svaren att 50% i Malmö känner till SIBC och 31,8% i Kristianstad. I Eslöv känner 100% av de som svarat till verksamheten. - En klar majoritet av dem som känner till SIBC har fått reda på det genom vänner och/eller familj (62%). Ovanstående punkter visar att många somalier vill starta företag men att få vet var man kan få denna hjälp. Den visar även att relativt många har hört om SIBC, men samtidigt är det få som känner till att man kan få företagsrådgivning på SIBC. Siffrorna visar även att det är färre som känner till projektet i Kristianstad än i Malmö och Eslöv. Vår slutsats är att många känner till oss, men fortfarande inte vet med säkerhet vad vi gör. Många tror att vi är ytterligare en somalisk förening. Vi arbetar intensivt för en bättre kommunikation med målgruppen så att det blir välbekant att SIBC inte är en traditionell somalisk förening, utan ett resurscentrum för somaliers entreprenörskap. Satsningar har därför gjorts på marknadsföring, bl.a. besök i ett tiotal somaliska föreningar i Malmö, information om oss på välbesökta somaliska hemsidor, annons i studieförbundet Ibn Rushds tidskrift, seminarium kring företagande, inspirationspersoner som bjuds in (t.ex. årets företagare i Stockholms län 2011 Karima Tice som startat företaget Amaan Care samt VD på Somali Development Services i Leicester i Storbritannien- Javaahir Daahir), besök hos samtliga somaliska företagare i Malmö samt att SIBC deltagit på samhällsinformation för samtliga nyanlända.

23 Utvärdering och uppföljning PLAN ENLIGT MODELL 5 R KOMMER ATT TILLÄMPAS VID UTVÄRDERING AV PROJEKTET. 1. Ramar Utgångsläge utifrån ansökan, beviljade medel, personal och lokaler. En fråga som måste besvaras är hur projektmålen ska betraktas mot bakgrund av att endast en del av de ansökta ESF-medlen beviljades. Med hur många procent ska de kvantitativa målen skrivas ner? Målsättningen att centret efter projektperioden ska kunna bli självbärande är inte realistisk mot bakgrund av att ESF skalade bort den projektdel som främst skulle generera inkomster (utbildningspaket för politiker och tjänstemän). 2. Rykte Snabbenkät efter ett år med slumpmässigt utvalda Malmö-, Kristianstads- och Eslövsbor (somalier) för att ta reda på om de hört talas om centret och i så fall vad de har hört och varifrån de fått informationen. 3. Rekapitulation Observationer från styrgruppsmöten och från verksamheten under resans gång: samhällsinformation, jobbsökarträffar och (om möjligt) personlig företagsrådgivning. 4. Resultat Uppföljning i några omgångar av ett antal personer som fått rådgivning kring samhällsinformation, föreningsarbete, jobbsökning och företagande. Till dels baseras uppföljningen på de enkäter som enligt projektansökan ska göras med deltagarna. Till dels fokuseras den genom samtal/intervjuer med fokusering på ett urval av dem som fått företagsrådgivning. Hur fick de information om och kontakt med centret? Har de startat företag eller inte? a) De som har startat företag: Har de haft kontakt med centret hela vägen? Har de på något stadium lämnats över till någon annan aktör? Vilken betydelse för utfallet hade den rådgivning de fick på centret? b) De som inte startat företag: Fick de den hjälp de förväntade sig på centret? Varför blev det inget företag? Kan man identifiera några tydliga hinder som skulle ha kunnat övervinnas med rätt hjälp? c) Personal: Synpunkter på deltagare som startat eller inte startat företag. Orsaker till att det i enskilda fall gick si eller så. Möjligheter att hålla kontakt med och följa upp deltagarna. Målsättningar som kan följas upp kvantitativt är (före eventuell nedskrivning, se punkt 1) att antalet rådgivningar ska uppgå till minst 100 per år, att könsfördelningen bland deltagarna ska vara jämn, att samtliga deltagare ska utforma en affärsidé (man får förmoda att det handlar om dem som fått företagsrådgivning efter att 4 V-modellen sållat bort sådana som inte har någon allvarlig ambition att