Adopterades identitetsformande - Tio adopterade från Sydkorea och deras etniska identitet

Transkript

1 Adopterades identitetsformande - Tio adopterade från Sydkorea och deras etniska identitet Sandra Liljefors-Möll Ida-Li Lee Wollersjö Handledare: Katrin Goldstein-Kyaga Pedagogiska Institutionen Stockholms Universitet C- uppsats Vt

2 Att vara ett träd utan rötter lutar lätt. För att en adoption ska bli lyckad krävs att man gräver ner rötterna i svensk jord. (Ida-Li Lee Wollersjö) 2

3 Abstract The shaping of adopted identity Ten South Korean adopted and their ethnic identity By Sandra Liljefors- Möll and Ida-Li Lee Wollersjö 10p, continuation level, autumn 2005 The focus of the essay is to investigate where the adopted stand in their ethnic identity and how their identity has been shaped. Does their identity develop according to a general pattern? What determines whether a person is Swedish or not when adopted? The aim of the assay is to contribute knowledge about identity development in visible adopted from South Korea. The method used is phenomenographic, which answers the questions: What is your identity today? And How, did you come to that conclusion? The results show that five out of ten adopted have come to the conclusion that their ethnic identity is Swedish. The remaining five have come to different conclusions, but part of their ethnic identity is Korean. All ten of the adopted have shaped their ethnic identity different from one another, even though their identities are Swedish or part Korean. The strongest influence on their identity is 1) the family, 2) visible appearances and 3) the environment. Keywords: adoptions, adoptive, identity, South Korea, phenomenography 3

4 ABSTRACT... 3 FÖRORD... 6 BAKGRUND... 7 PROBLEMOMRÅDE... 9 SYFTE... 9 FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 UNDERFRÅGOR... 9 TEORETISK RAM UNDERSÖKNINGENS METOD FENOMENOGRAFI UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGG FÖRSÖKSPERSONER PROCEDUR DATABEHANDLING VALIDITET OCH RELIABILITET RESULTATREDOVISNING INTERVJUPERSON A INTERVJUPERSON B INTERVJUPERSON C INTERVJUPERSON D INTERVJUPERSON E INTERVJUPERSON F INTERVJUPERSON G INTERVJUPERSON H INTERVJUPERSON I INTERVJUPERSON J SAMMANFATTNING OCH ANALYS DISKUSSION VIDARE FORSKNING

5 LITTERATURLISTA BILAGA

6 Förord Först vill vi ta tillfället i akt att tacka alla de underbara människorna som ställt upp på våra intervjuer och verkligen hjälpt oss att kunna genomföra denna undersökning. Undersökningen har dragit ut på tiden, för att vi spånade intervjufrågor för att verkligen få svar på de frågor vi hade, sedan för att våra scheman var fullspäckade med andra jobb. Att få tid till intervjuerna när alla inblandade kunde var inte heller lätt. Men vi klarade av det tack vare er som ställde upp. Vi hoppas vår uppsats åtminstone i någon mån motsvarar era förväntningar och att ni känner igen er i texten. Ni har verkligen inspirerat oss. Ett stort tack även till vår handledare Katrin, som förstår att det dragit ut på tiden, och trots det varit vår handledare och kommit med många förslag. Tack Kim för hjälp med scheman. Jag Sandra har valt att skriva om adopterades identitet för att försöka se hur adopterade har kommit fram till de identiteter de idag har, hur de skapat sig en identitet utefter sina olika förutsättningar i livet. Trots allt måste alla människor skapa sig någon sorts identitet i livet, alla har vi olika uppsättningar av identiteter, men i detta fallet handlar det om den personliga erfarenheten av hur just "jag" har kommit fram till "min" identitet. Har adoptionen egentligen någon betydelse för den "jag" är idag eller spelar mitt asiatiska utseende någon roll för den person jag nu blivit? Det finns många frågor att ställa sig när det gäller identiteten och identitetsformandet. Vad är det egentligen som spelar in runt omkring oss och i oss själva för att bli den person vi idag är? Att inneha en svensk identitet innebär inte för mig att man har ett nordiskt utseende, utan spelar främst an på värderingar och språk, det svenska samhället har präglat mig att bli den jag är. Jag ansåg innan undersökningen att en adopterad är svensk, och jag anser det även efter undersökningens slut. Det är inte utseendet som avgör om man är svensk utan om man faller in i den samhällsnormen som jag växt upp inom. Jag tror att en positiv identitetsutveckling överensstämmer med hur individen själv definierar sig själv och hur omvärlden uppfattar den samme och detta borde då grunda sig i adoptivföräldrarnas sätt att positivt påverka barnet i barnets etniska identitet. Identiteten är en stor del av vårt "jag" och det är föräldrarnas ansvar att hjälpa barnet att hitta första steget mot ett "jag". Jag Ida-Li är adopterad från Sydkorea och jag har valt att skriva om detta ämne för att jag själv inte varit klar över min identitet som svensk. Som yngre var jag självklart svensk och jag blev förvånad över att se mitt asiatiska ansikte i spegeln. Som lite äldre kunde jag säga att jag var svensk, med tveksamhet. Får jag verkligen kalla mig svensk? frågade jag mig själv. Jag tyckte att omgivningen hela tiden gav mig antydningar om att jag inte var svensk. För mig har det varit en process som pågått under många år. Jag har varit tveksam över min svenskhet samtidigt som Korea och koreaner har varit och är ett laddat ämne. Under arbetet med den här uppsatsen har jag insett att om jag accepterar alla delar av mig själv helt och fullt så kommer jag också att känna en tillhörighet. Jag kommer att istället för att se alla skillnader som något utanförskap, se alla likheter som en gemenskap och då har inte längre svenskhet någon betydelse, utan jag är en del av helheten, en del av Sverige. 6

7 Bakgrund Adoption har förekommit under många år. Adoptioner från Sydkorea till Sverige startade efter Koreakriget ( ) och har därefter fortsatt. Barn med utseende som avslöjar en annan etnisk härkomst än nordisk kallas för synligt adopterade och är de som åsyftas i denna undersökning. Adopterade är juridiskt sett invandrare, trots att de ej själva valt att komma till ett annat land. (Cederblad et al.,1997). Enligt Adoptionscentrums hemsida, visar deras statistik att under år 2005 har 103 koreanska barn adopterats till Sverige där de flesta barnen var under ett års ålder. För att idag få adoptera ett barn från Korea, krävs att makarna haft minst tre års äktenskap, är under 44 års ålder när ansökan skickas till Korea och har utbildning motsvarande elva år, dessutom får föräldrarnas BMI (body mass index) max vara 29. En adoption tar ungefär 3-4 månader. Adoptionsavgiften är för närvarande kr. En av makarna bör åka till Korea för att vistas där minst en vecka, om detta ej kan uppfyllas kan barnen resa med följeslagare (Adoptionscentrum, 2006). Under åren mellan 1969 och 2005 har barn adopterats från Asien till Sverige, totalt har barn från samtliga världsdelar adopterats till Sverige under samma period. Alltså har mer än hälften av de adopterade barnen kommit från just asiatiska länder. Att adoptera ett barn är samma sak som att uppta barnet som sitt eget, barnet har samma rättigheter som ett biologiskt barn. Huvudsyftet enligt de internationella överenskommelserna i FN konventionen är att ge ett adopterat barn en familj, eftersom de biologiska föräldrarna inte kan det (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2006). von Greiff (2000) har i sitt forskningsarbete genomfört två delstudier där hon undersökt hur tolv unga vuxna adopterade personer ursprungligen från Colombia, samt nio adopterade omhändertagna ungdomar från Latinamerika, uppfattar sina uppväxtvillkor och sin livssituation i Sverige. I den första delstudien kände de flesta sig som att de var någonting mittemellan svenskar och invandrare. Denna upplevda etnicitet är något som skapats både inom dem samt mellan dem och människor i omgivningen. Av människor i omgivningen hade samtliga adopterade tillskrivits en etnisk identitet som invandrare i någon form, vilket sågs som en degradering, dels för att invandrare har lägre status i det svenska samhället än utlandsadopterade personer, och dels för att många av deltagarna kände att de hade för lite kunskap och tillförsikt i sig själva för att de skulle kunna känna sig som latinamerikaner. En pojke som kom till Sverige vid sex års ålder ser sig nu som svensk, men överdriver för att vara svensk både för att övertyga sig själv och andra." 110 procent ja, håret 2 procent". (ibid. s. 180). Genom att lära sig spanska hade några av dem känt att de blivit delaktiga i både den svenska och den latinska kulturen vilket upplevdes som en stor tillgång. För att kunna förmedla till andra att de är utlandsadopterade och inte vanliga invandrare, har samtliga utvecklat strategier. I den andra delstudien kände de flesta i större eller mindre grad att de tillhör två olika kulturer. Deras upplevelser av etnicitet skiftar ofta beroende på var och i vilken situation de befinner sig. Irhammars studie (1997) hade som syfte att studera vad förhållanden och förhållningssätt i adoptivfamiljen, omgivningens bemötande samt egenskaper hos de adopterade betyder för deras förhållningssätt till sitt biologiska och etniska ursprung 7

8 (Irhammar, 1997, s. 69). De utlandsfödda adopterade i studien var tretton år eller äldre vid undersökningstillfället. Majoriteten upplevde sig i huvudsak som svenska. Deras sociala liv var svenskt och de hade svenska som sitt språk. En liten grupp uppfattade sig som exempelvis chilenare eller indier, blandning av etniskt ursprung och svenskhet, eller internationella. Även deras sociala liv och språk var svenskt. Det som särskilde gruppen med svensk självidentitet från gruppen med icke-svensk självidentifikation, var en dominerande upplevelse av svenskhet, men att uppleva sig som svensk innebar inte att man förnekade sitt etniska ursprung eller avsaknad av intresse. Adopterade i gruppen med icke-svensk självidentitet hade oftare minnen från tiden före adoptionen, och de hade ett sämre psykiskt välbefinnande samt bodde oftare i familjer som tillhörde lägre sociala grupper och i familjer med enbart adopterade barn. Både Irhammars och von Greiffs studier visar att synligt adopterade någon gång uppfattats som invandrare av andra människor. När omgivningen har fått vetskap om att personen i fråga är adopterad har attityden gentemot personen förändrats. von Greiffs studie påtalar även att adopterade sökt sig till andra invandrare för att de utseendemässigt känner igen sig i dem, de har därefter insett att det finns stora skillnader mellan dem och de andra invandrarna. I en tidigare B uppsats (Adoptivföräldrar - deras syn på vad adoption är och hur adoptivbarnets ursprung ska bejakas) av Ida-Li har frågan om hur adoptivmodern ser på barnets ursprung och hur de ska bejakas besvarats. Resultatet av detta var att samtliga mödrar anser att ursprunget är av vikt, men sättet detta skall bejakas på skiljer sig åt. I en andra B uppsats (Utlandsfödda adopterade och identitet faktorer som påverkar identitetsuppfattningen) tar Ida-Li upp hur skola, etnicitet och intresset för det biologiska ursprunget påverkat identiteten. Dessa ansågs vara viktiga faktorer, men att adoptivföräldrarna och relationen till dem verkar utgöra en grund för hur de andra faktorerna påverkar identitetsfattningen (Lee Wollersjö, 2006). 8

9 Problemområde Vi har valt att skriva om adopterade från Sydkorea för att försöka se om det finns ett generellt mönster i hur adopterade upplever sin egen identitetsutveckling. I och med att så många barn har adopterats till Sverige vore det intressant att se hur några av dessa upplever sin etniska identitet, svensk, koreansk eller något annat. Vad är det som skapar identiteten? Vi vill ta reda på vad det är som ligger till grund för identiteten och om adoptionen har påverkat denna identitet. Finns det liknande faktorer eller skiljer faktorerna sig åt. Alla människor skiljer sig åt men genom att se på hur utlandsfödda adopterade ser sig själva kan vi förhoppningsvis få en större insikt hur adopterade upplever samhällets inflytande över identitetsskapandet. Syfte Syftet med denna undersökning är att försöka se hur adopterade från Sydkorea har skapat sig den etniska identitet de idag innehar. Frågeställningar Vad/Vilken är intervjupersonernas etniska identitet idag? Hur/På vilket sätt har intervjupersonerna kommit fram till denna identitet? Underfrågor Har ursprunget kontra uppväxten i Sverige haft någon betydelse för identitetsformandet? Eller har adoptivföräldrarnas uppfostran och språk någon betydelse? Kan de adopterade skapa en grundtillit när de en gång blivit separerade från sina biologiska föräldrar? Vilka faktorer är det egentligen som påverkar identitetsutvecklingen? 9

10 Teoretisk Ram Flera teorier om identitetsutveckling utgår från Eriksons psykodynamiska teori. Den centrala delen av utvecklingsprocessen behandlar att som människa utforska sig själv genom att ställa frågor om exempelvis varifrån man kommer och vem man är. Under adolescensen (12-18 år) utforskar människan olika områden, roller och perspektiv på livet för att i sista ändan ta ett beslut, exempelvis att man är adopterad och svensk. Denna period av en människas liv kallar Erikson för "moratorium" och sker oftast under tonårsperioden, men kan fortsätta in i tidig vuxenålder. Dessa ställningstaganden utvecklar identiteten, om personen i fråga inte kan urskilja en av rollerna som han eller hon provar uppstår förvirring, så kallad identitetsförvirring, exempelvis att man inte kan fastställa vilken etnisk tillhörighet man har. Eriksons beskriver åtta stadier i den mänskliga livscykeln och de innefattar samtliga olika dimensioner av social interaktion. Under det första stadiet (oralt sensotoriska) som infaller mellan 0-1 år spelar vårdnadshavaren en stor roll och skapar tillsammans med barnet en grundtillit. Tilliten befästs i detta stadiet och följer sedan med in i samtliga av de andra stadierna. Om barnet inte uppnår en tillit uppstår misstro och gör att barnet får problem att känna förtroende för sig själv och för sin omvärld. Men detta kan förändras genom att barnet först genomgår första stadiet, påbörjar det andra men sedan faller tillbaka till det första, så kallad regression, för att uppfylla det tidigare stadiets utveckling (Jerlang et al., 1999). I adolescensen (som nämndes ovan) som infaller ungefär mellan år utvecklas identiteten som en positiv del kontra rollförvirring i den negativa delen. Återigen spelar barnets föräldrar en stor roll under denna period och deras påverkan är avgörande för att barnet ibland annat skall känna en känsla av tillit och självständighet. Motpolen i detta är misstro, blygsel och tvivel, även känslor som underlägsenhet och skuldkänslor kan komma på tal om barnet inte känt en grundtillit till andra människor och framförallt till sin vårdnadshavare under sin uppväxt. När barnet sedan genomgått ungdomsperioden och faller in i den tidiga vuxenåldern är identitetsbildningen i full gång och sökandet efter vem man är som person så gott som utforskad. Nu vill istället personen dela med sig av sina identiteter i exempelvis arbete, sexualitet och vänskap (Irhammar, 1997; Jerlang et al., 1999; Björklid & Fischbein, 1996; Cloninger, 1996; Cederblad et al., 1997). Cederblad et al. (1997, s. 17) skriver För adopterade ungdomar kan frågor som "vem är jag i relation till mina adoptivföräldrar och mitt ursprung? tänkas komma att bli viktiga under denna period i livet.". Marcia anser liksom Erikson att föräldrarnas fostran och påverkan på barnet är av stor betydelse för identitetsutvecklingen under ungdomsperioden. Enligt Marcia (Irhammar, 1997; Cederblad et al., 1997; Cloninger, 1996) måste en individ genomgå två olika processer för att uppnå en mogen identitet. För det första måste individen uppleva en avgörande vändning, en kris i uppfattningen att den tidigare identitetsuppfattningen måste ifrågasätts och omvärderas. Det andra är att individen måste engagera sig i dessa områden och göra ett personligt fastställande i exempelvis arbetsval, könstillhörighet eller samhällelig tillhörighet. Marcia har utvecklat Eriksons teori och kommit fram till fyra olika identitetsmönster. 10

11 1. "Identity Achievement" Individen har här provat på olika identiteter och sökt sig fram till ett eller flera ställningstaganden. Identiteten är välutvecklad och mogen. Personer i denna grupp är självständiga, oftast flexibla och självsäkra. 2. "Identity Foreclosure" Dessa personer har en svag identitet och har själva valt att inte söka efter en identitet eller ett ställningstagande. Istället har man antagit en annan individs ställningstagande, denna individ har en stark påverkan på personen och gör det enkelt att reproducera dennes ståndpunkter. Dessa personer har inte genomgått någon kris som i sig leder till ny insikt och nya engagemang. Personer som tillhör denna grupp har oftast en stark jagkänsla och bestämda åsikter, där familjen spelar en viktig roll och personen kan ha svårigheter att särskilja sig från dem. 3. "Identity Moratorium" Om en person befinner sig i denna grupp har man ännu inte utvecklat en stark identitetsuppfattning, utan detta är det stadium där utforskning inom ett område pågår. Detta är en osäker grupp som tenderar att ha ambivalenta relationer till sin familj, är överkänsliga eller öppet bekymrade, starkt moraliska eller självgoda, anpassningsbara eller psykopatiska, självständiga eller schizoida. Denna grupp tycks vara i ett förlopp av frigörelse från föräldrar eller sysselsatta med att reda ut oidipala konflikter. 4. Identity Diffusion" Detta identitetsmönster kan jämföras med Eriksons identitetsförvirring. För personerna i denna grupp är ställningstaganden och livsfrågor inte intressanta och de undviker helt att ta ställning. Dessa människor känner sig vanligtvis försmådda av sin familj och känner ofta en ensamhet. Personer i denna grupp löper större risk att inte kunna anpassa sig psykiskt sätt, än personer i de andra grupperna. Dessa identitetsmönster är inte hierarkiska utan kan upplevas i cykler på olika sätt genom hela livet. (Cederblad et al., 1997; Irhammar, 1997). Enligt Lange och Westin (1981, s. 182) har Thomas har formulerat teoremet: Om människor definierar något som verkligt, blir det verkligt i sina konsekvenser, liksom uttrycket definition av situationen. Genom det mänskliga intellektets förmåga att kategorisera, benämna och orientera sig mot olika konstellationer av objekt (inklusive jaget), kan människan i vissa bestämda situationer välja olika självbilder. Detta innebär att människan i viss mån kan definiera sin egen verklighet och handla utifrån den. Frågorna Vem tror jag mig vara? och Vem tror andra att jag är? bestämmer i stor utsträckning en människas uppfattning om vad som är möjligt och därmed förmågan att handla, där självkänslan är en länk mellan självbilden och handlingsförmågan. En individs självuppfattning och således förmågan att forma sina livsbetingelser samt förverkliga sina livschanser, påverkas av olika processer i samhället, exempelvis ett barns socialisation i en familj. När något grundläggande för en individs självuppfattning och självkänsla, exempelvis etniskt ursprung, definieras som något nedsättande av omgivningen, och individen införlivar denna definition, begränsas handlingsmöjligheterna och påverkar handlingssätten. För att skapa en uppfattning 11

12 om hur en annan individ kommer att handla krävs bland annat att individen har en uppfattning om vem den andre är och vem den andre tror att individen är. Detta är viktigt för att kunna orientera sig i den sociala verkligheten. (Lange & Westin. 1981). Enligt Mead (1972) skapas Jaget i ett samspel med andra individer genom sociala erfarenheter och aktiviteter. Genom att ta till sig andra personers attityder och uppfattningar om individer i en social miljö, ser en individ sig själv som ett objekt och erfar därmed sig själv utifrån andra personers ståndpunkter eller utifrån en generell ståndpunkt hos den sociala gruppen. Detta sker genom att individen reflekterar över sig själv och sitt beteende (individen ser sig själv som ett objekt), liksom genom att individen visar upp olika Jag i relationer med olika personer. En relation kan till exempel vara politisk och en annan kan vara religiös. När individen sedan sammanför dessa olika Jag skapar han/hon sig en uppfattning om sitt Jag som helhet. Detta sker i en samverkan med omgivningen. Individen lär sig vad som förväntas av en och hur man bör agera i en given situation, det vill säga individen internaliserar det sociala system han/hon befinner sig i. Omgivningen kan vara en social grupp, till exempel samhället eller AKF (Adopterade Koreaners Förening), vilken kallas för den generaliserade andre. De enskilda individerna i omgivningen kallas för de signifikanta andra. Mead delar in Jaget i ett I och ett me. I svarar på en social situation som är inom individens erfarenhet. Till exempel, telefonen ringer, vad gör jag? Reser mig upp och svarar. Då är det I som är aktiv. Individen är aldrig medveten om I i ögonblicket utan när man tänker på I är det alltid i det förflutna. Me är det internaliserade sociala systemet, ett socialt Jag, där individen har lärt sig att se på sig själv genom andras ögon. Individen vet vad som förväntas av honom/henne och han/hon känner till andras attityder, vet vad de vill och vilka konsekvenserna kommer bli beroende på hur han/hon agerar. De reflektioner "me" genererat svarar "I" på. Hur en person agerar vet man inte förrän agerandet utförts, det är först då man kan bli medvetet om det. I och me är i ständig samverkan. Individen och hans/hennes omgivning interagerar och förändras i takt med att individens och omgivningens reaktioner på individens agerande förändras, då en ny generaliserad andre internaliseras. Detta kan det ske medvetet och omedvetet. Genom att medvetet ta till sig andras attityder, kan man uppnå självmedvetenhet. Goffman (1974) menar att i mötet med andra människor skaffar man sig information om den andre, det kan vara allt från pålitlighet till ställning i samhället. Detta för att underlätta relationen mellan sig själv och den andra människan. Människan skapar sig förväntningar av den andre och "gissar sig till" vad som förväntas av en själv. Människan spelar således en roll för den andra människan, han eller hon vill inte att fel karaktärsdrag skall visas upp. När människan spelar sin roll förväntar han/hon sig att den andre människan tror på denna roll. Uttrycksförmågan sker på två olika sätt; uttryck jag sänder ut kallas given expression och framförs genom verbala symboler, och det uttryck jag överför (det jag vill uttrycka) kallas given off expression, och framförs som uttryck i vidare bemärkelse. Till exempel; en kvinna jag redan känner och vet är adopterad säger till mig att hon är svenska (verbalt), hon kröker ryggen (gest), hennes kroppsspråk sänder ut ett osäkert budskap och detta uppfattar jag. Detta gör att jag som mottagare uppfattar osäkerheten och inte litar på det hon försöker förmedla. Kontentan av det blir att jag som mottagare inte tror på 12

13 den roll hon spelar. Kvinnan tror att jag anser att hon är svenska och vill förmedla den sociala rollen till mig, men misslyckas. Enligt Goffman är samhället strukturerat efter regeln att en människa med vissa sociala egenskaper anser att andra skall behandla honom därefter. Detta innebär att när en individ spelar en roll och inte är den han utger sig för att vara, kommer andra exempelvis att anse att han inte går att lita på. När människan således konfronteras med en annan individ använder han sig av denna teknik för att definiera sin sociala roll som även innefattar rättigheter och skyldigheter (i sin status). Detta rolltagande är en stor del av processen identitetsskapande där två roller som människan innehar är den privata- där man känner sig säker och den offentligaexempelvis på arbetet där det handlar om know-how. Goffman menar att livet är en teater med ett föreskrivet manus. Det är manuset som skapar identitet och identitet skapas genom att känna delaktighet. Genom att vara delaktig och att tala samma språk både given expression och given off expression, känner individen samhörighet och delaktighet, någonting som bidrager till att en fast identitet kan skapas och befästas (Goffman,1974). En definition av etnicitet är enligt Lange & Westin (1981, s. 302) följande: Etnicitet syftar på en grupp (eller på avkomlingar till en sådan grupp) med ofrivilligt medlemskap. Medlemmarna delar samma kultur och identifierar sig själva eller identifieras av andra som tillhörande denna (ofrivilliga) grupp. Bestämningen av etnicitet kan således ske antingen objektivt, hur andra ser på en individs grupptillhörighet, eller subjektivt, hur individen själv ser på sin grupptillhörighet. Det ofrivilliga medlemskapet syftar på att man inte själv kan välja vilken kulturell grupp som svarar för den primära socialisationen, den socialisation en individ genomgår i barndomen för att bli en samhällsmedlem. Enligt Isajiw (Lange & Westin, 1981, s. 300) finns det tolv attribut som åberopas vid bestämning av etnicitet, varav följande är de vanligaste: gemensamt nationellt eller geografiskt ursprung eller gemensamma förfäder gemensam kultur och/eller gemensamma seder religion ras eller fysiska kännetecken språk en känsla av att vara av samma sort, vi- känsla, känsla av att vara ett folk och lojalitet Irhammar (1997) anser att språket och utseendet är de tydligaste komponenterna andra använder sig av för att tillskriva en person en etnisk identitet. Enligt Christensen Kamm (1998) utvecklas en människas identitet i mötet med omgivningen, föräldrar, vänner, institutioner, arbete etcetera och det är en process som fortsätter genom hela livet. Att ha en etnisk identitet innebär att man identifierar sig med sin ras, att man beskriver sig själv som t ex korean och känner sig som en del av den koreanska kulturen och historien (s. 24). Som adopterad från Asien utvecklar man en svensk identitet i och med att man växer upp hos svenska föräldrar och i en svensk miljö, och man är omgiven av den svenska normen för vad som är rätt och fel, fult och vackert. Men den adopterade skiljer sig också från denna 13

14 norm genom sin ras och blir således bemött av det omgivande samhället utefter sitt annorlunda utseende. Som adopterad ska man under sin uppväxt lära sig att integrera kunskapen om sitt etniska ursprung och utseende, så att man kan uppnå en förståelse och ett accepterande av sina existensvillkor. Undersökningar påvisar att adopterade i tjugoårsåldern oftast har utvecklat en identitet som innehåller rastillhörigheten och ursprungslandets kultur samt den svenska kultur som den adopterade växt upp i. Denna process påverkas av adoptivföräldrarna inflytande och deras attityder samt genom deras sätt att hantera frågan. Christensen Kamm tror att det endast finns en liten sannolikhet att ett adopterat barn som växer upp i Sverige, uteslutande utvecklar en så kallad etnisk identitet (Christensen Kamm, 1998). 14

15 Undersökningens metod Fenomenografi Fenomenografi går främst ut på att försöka se variationen i sättet att uppleva fenomen. Här gäller då hur försökspersonerna själva upplever sin identitet och hur de erfar identiteten på olika sätt. Om vi förstår hur försökspersonerna beskriver sin nuvarande identitet och hur den utvecklats under åren, så måste vi inse hur försökspersonerna upplever identiteten då och nu och den "problematik" som de uppträder i förhållande till. Metoden vi har använt oss av i denna undersökning är kvalitativ och ansatsen är fenomenografisk, vilken främst skall besvara frågorna Vad (är din identitet idag)? och Hur (har du kommit fram till det)? Ansatsen "utgår från att människor har olika uppfattningar av företeelser och objekt i världen. Olikheter i uppfattningen förklaras av att olika människor gör olika erfarenheter genom att de har olika relationer till världen. Människor gör sedan olika analyser och erhåller olika kunskap om dessa företeelser och objekt" (Starrin & Svensson, 1994, s. 120). Eftersom alla människor tolkar saker olika skall vår tolkning av de genomförda intervjuerna ses utifrån intervjupersonernas perspektiv. Enligt den Fenomenografiska ansatsen söker man efter att identifiera kvalitativt olika föreställningar om en och samma företeelse och beskriva dessa. I och med detta behövs inte ett representativt underlag för en grupp, utan man kan strategiskt välja deltagare till en undersökning för att få största möjliga variationsbredd. Vi har sökt efter variationer i uppfattningar som kan täcka en större del av möjliga variationer hos den adopterade befolkningen (Starrin & Svensson, 1996). Vårt arbete är att analysera fenomenet identitet ifrån det sätt det beskrivs, av den intervjuade. Andra steget efter intervjun är att skriva ned den ordagrant och därefter göra flera genomläsningar som en andra tolkning i analysarbetet, detta för att skönja skillnader och likheter i de olika intervjuerna samt att försöka förstå och tolka utsagan så nära sanningen som möjligt. Enligt Starrin & Svensson (1996) visar Vad- aspekten - Vad är din identitet? vilken uppfattning den intervjuade har om sin egen identitet, till vilken Hur- aspekten - Hur har du kommit fram till det? relateras. Redan i Vad- aspekten kan skillnader i uppfattningar visa sig. Har intervjupersonerna samma uppfattning i Vad- aspekten söker vi skillnader i Hur- aspekten. De två aspekterna bör inte åtskiljas, utan Vadaspekten ligger till grund för Hur- aspekten. Hur- aspekten delas in i olika beskrivningskategorier. Beskrivningskategoriernas indelning börjar redan under själva intervjun, eftersom man redan då börjar tolka svaren. Man analyserar svaren intervjupersonen ger, men i analysarbetet måste vi ändå skilja på det som beskrivs, från det sätt som det beskrivs på, som då är beskrivningskategorierna.(marton & Booth, 2000). Beskrivningskategorierna besvarar frågan Hur? och är delar av Utfallsrummet som beskriver hela analysen av frågan Vad? Utfallsrummet är helheten, alltså samtliga 15

16 beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna förklarar Hur intervjupersonen kommit fram till Vad. En beskrivningskategori svarar på frågan Hur/ På vilket sätt? och i analysfasen kategoriseras de olika svaren på Hur/På vilket sätt?, efter det som påverkat mest till det som påverkats minst men ändå är av betydelse i Hur-/ På vilket sätt- aspekten. Kategoriseringen kan vara hierarkisk, historisk eller på just det sätt vilket beskriver Vad aspekten säkrast. När frågorna Vad? och Hur? besvarats i de olika utsagorna, är syftet att förstå beskrivningskategoriernas relation till varandra och helheten. För att göra det överskådligt utformas scheman som en förklaring till analysen. I dessa beskrivs Vadoch Hur- aspekternas relation till varandra. I analysarbetet har vi även lagt till en sammanfattning av identitetsuppfattningen, vilken beskriver vår analys av deras identitet idag. 16

17 Undersökningens upplägg Försökspersoner Undersökningen har centralt handlat om intervjuer gjorda med adopterade från Sydkorea, fem kvinnor och fem män som idag är bosatta i Stockholmsområdet. Två av dessa är syskon. Vi fick kontakt med intervjupersonerna via bekanta och en via Adopterade Koreaners Förening (AKF). Vi försökte att välja personer som vi trodde skulle skilja sig åt i uppfattningar. Deras ålder är mellan 25 och 40 år. Procedur Vi har innan intervjuerna gått igenom olika frågeställningar och kommit fram till en slutgiltig semistrukturerad mall att använda, för att ha möjlighet att ställa följdfrågor till intervjupersonerna. Alla frågor ställdes inte om vi ansåg att vi redan fått svar på frågorna (samtliga frågor finns som bilaga). Dessutom gjordes två intervjuer där inspelningen misslyckades, som inte använts i undersökningen. Intervjuerna spelades in och har skett i försökspersonernas hem, hemma hos intervjuaren, en via telefon och en på ett café (denna skriftlig), detta efter intervjupersonernas möjligheter och önskemål. Intervjutiden har varierat från cirka en timma till två och en halv timme beroende på de intervjuades svar och vilja att dela med sig. Svaren på frågorna har varierat och intervjupersonerna har varit olika öppna ifråga om vilka frågor de velat och kunnat ge svar på, på grund av att de inte har funderat på sin identitet som adopterad i vissa sammanhang. Därav måste vi påpeka att reliabiliteten måste bedömas utifrån varje enskilt fall och situation kring intervjutillfället. Samtliga informerades om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Före tolkningsarbetet transkriberades samtliga intervjuer. Att genomföra intervjuerna drog ut på tiden. Vi började med intervjuerna våren 2003 och den sista intervjun gjordes i mars Några av försökspersonerna har fallit bort på grund av att de inte haft viljan att ännu en gång blivit intervjuade, efter missöde med inspelningskvaliteten, samt att hitta gemensamma tider med intervjupersonerna. Databehandling Analysarbetet har vi först gjort var för sig, vi har läst intervjuerna ingående och själva gjort scheman över vår tolkning av utsagan. Vi har tolkat Vad? Och Hur? och sedan kategoriserat dem och sökt efter delens betydelse för helheten för att se hur utfallsrummet bäst skall förklaras. Vi har sedan tittat på varandras tolkningar och jämfört dessa för att se om vi har skilda uppfattningar. Vi har först analyserat intervjuerna var för dessa skiljde sig inte nämnvärt åt. Sedan har vi tillsammans diskuterat oss fram till frågan Vad?, och beskrivningskategorierna. Våra tolkningar har sedan skrivits ned på scheman med förklaringar till de olika beskrivningskategorierna i utfallsrummet. Schemana har vi haft lite besvärligt med att beskriva på samma sätt, vi har båda haft olika uppfattningar om hur dessa skall nedskrivas för att eventuella läsare skall förstå hur 17

18 vi tolkat intervjuerna. Till sist enades vi om hur schemana skulle skrivas och vi valde att göra dem så lika varandra i upplägget som möjligt. Schemana är inte direkt hierarkiska eller i historisk följd, några av schemana har två centrala delar, detta för att vår tolkning gav två delar, exempelvis svensk och koreansk identitet, vilket sedan förklaras i beskrivningskategorierna som två separata delar, dock båda beroende av varandra i analysen. Vi har gjort scheman för att det skall vara överskådligt att se vår analys, möjligtvis är vi övertydliga eftersom både schema och analystolkningen finns som en central del i uppsatsen. Men för att verkligen kunna se och förstå helhetens relation till delen och skillnaderna/ likheterna mellan de olika intervjuerna krävs en tydlig förklaring, vilket vi vill ge de som läser uppsatsen. Validitet och reliabilitet Eftersom det är svårt att bevisa om beskrivningskategorierna reflekterar undersökningspersonernas uppfattning och inte vår, har vi (som beskrivits ovan) inledningsvis genomfört analyserna var för sig för att säkra validiteten. Alexandersson skriver att analysen av intervjun och tolkningen av beskrivningskategorierna är en osäkerhetsfaktor och att denna "osäkerhet kan endast överbryggas av läsarens förtroende för både metoden och för forskarens sätt att hantera metoden" (Starrin & Svensson,1996, s. 130). Starrin & Svensson (1996) skriver att begreppet reliabilitet och begreppet validitet är sammanflätade i den kvalitativa undersökningen och inte skall undersökas enskilt. De menar också att "validiteten är överordnad i förhållande till reliabilitet dvs. om validiteten är god är även reliabiliteten det" (s. 209). Vi anser att fenomenografin i sig är validitetssäkrande, detta på grund av flera faktorer i ansatsen. Intervjufrågorna skall besvara de frågor vi som undersökare är ute efter för att vi skall kunna analysera och redovisa intervjupersonernas intention och sitt erfarande kring sin identitet på ett tillfredsställande sätt. Under intervjutillfällena kan det vara fördelaktigt att bli intervjuad av en adopterad där samhörighet och identifikation kan uppstå, på samma sätt kan detta vara negativt eftersom de intervjuade kan känna att de inte vill öppna sig eftersom det då finns gemensamma nämnare. Det kan istället vara lättare att öppna sig för någon som inte vet hur det är att vara adopterad. Detta kan då påverka reliabiliteten. En annan faktor som kan påverka negativt är att några av intervjupersonerna är bekanta, vilket också kan påverka reliabiliteten. Analysens validitet säkras eftersom vi är två personer som analyserat var för sig, och eftersom vi i analysarbetet har haft samma svar på frågan Vad? och i beskrivningskategorierna (Hur?) endast haft olika beteckningar på samma kategori anser vi att validiteten är hög. Starrin & Svensson (1994) tar även upp att citat kan stärka beskrivningskategoriernas trovärdighet, noggrannhet och giltighet i resultatredovisningen. Vi har inte använt oss av många rena citat utan har försökt använda oss av intervjupersonernas egna ord när vi skrivit beskrivningskategorierna. 18

19 Vi har även gjort ett validitetstest genom att lämna ut intervjuer och scheman till två olika personer, oberoende av undersökningen, för att de skall kunna se vilken intervju som tillhör vilket schema. Resultatet av detta blev att två av analyserna blev förväxlade, schemana F och I är snarlika, där vänner/kompisar och ursprung/miljö är det som skiljer dem åt. 19

20 Resultatredovisning Intervjuperson A, kvinna 31 år Vad: Svensk och koreansk identitet Hur: Annorlunda, Brytning, Man, Barn/Adoptivföräldrar och Intresse. Annorlunda: A känner sig annorlunda främst på grund av att hon har ett asiatiskt utseende, vilket präglat hennes identitet genom att känna ett utanförskap från sin adoptivfamilj och samhället. A har som liten alltid försökt vara till lags för att få vara någon och hon har känt tacksamhet gentemot de som velat se henne. Hon har även känt att om hon inte är den snälla flickan kan hon återigen bli bortlämnad. Hon har under sin barndom och ungdomstid satt andras vilja före sin egen och varit ytterst konflikträdd. Brytning: En brytning har skett vilken beror på Man och Barn/Adoptivföräldrar. Brytningen har gett henne styrka och självförtroende och hon har börjat hitta sig själv mer och mer. Genom brytningen har hon börjat acceptera sin känsla av att vara annorlunda. Man: A:s man är halvkorean med en koreansk mamma. När A träffade sin make tvingade han henne att själv ta beslut och sätta sin egen vilja främst i många situationer. Eftersom A var konflikträdd och exempelvis valde mat efter vad andra ville äta, så att hon slapp en (för henne) konflikt, tvingades hon nu att själv ta ansvar och välja i situationer, vilket gjorde henne starkare. Barn/Adoptivföräldrar: När A födde sitt första barn bröt hon kontakten med adoptivföräldrarna eftersom hon själv ville uppfostra sitt barn. Hon var rädd för att de skulle ta över föräldraskapet då hon varit den snälla flickan och var tvungen att sätta en gräns. Hennes identitet som mamma har stärkt henne. Moderskapet har tvingat henne att lösa konflikter och problem på ett annat sätt än tidigare. Intresse: Den koreanska kulturen har påverkat henne genom att den skiljer sig från den svenska kulturen. Hon har alltid varit intresserad av den kulturen, eftersom den är en del av hennes ursprung. Identitet: A har idag ingen fast identitet, hon anser att hon inte kan vara helsvensk eller helkoreansk utan att hon är mittemellan. A menar att hon inte är färdigutvecklad i sitt identitetsarbete. Hon tror att identiteten är föränderlig, men även att hon aldrig kan vara endast svensk. Att stå för sin person är viktigast, viktigare än att vara till lags. 20

21 Intervjuperson A Vad Svensk och koreansk identitet Hur Annorlunda Brytning Intresse Man Barn/Adoptivföräldrar 21

22 Intervjuperson B, man 33 år Vad: Svensk identitet med koreanska rötter Hur: Familj, Utseende, Arv och Andra människor. Familj: B:s mamma och mormor är de personer som främst har påverkat identiteten. Pappan försvann när B var liten på grund av skilsmässa och B har inte träffat honom sedan han var runt tio år. Mamman och mormodern har sitt svenska arv, så B har firat midsommar och jul sedan han var liten, men han har alltid kunnat välja om han velat fira eller inte. Han har inte rotat i koreanska värderingar, familjetraditioner och dylikt, utan han har svenska värderingar och svenska traditioner. Att B själv fått välja det svenska eller koreanska tycker han är bra, för blir man på propsad något så vill man gärna göra tvärtemot, enligt B. Självklart har mamman gjort honom till den han är idag, eftersom hon uppfostrat honom. Hon har lagt grunden för vem han är, men i och med att B flyttade hemifrån ganska tidigt, har han själv bildat sig ett slags karaktär och identitet. Han känner sig trygg i sin identitet, han är den han är. B är storebror i familjen, där även syskonen är adopterade från Korea. Han anser att syskonen följt honom, men han har delvis saknat ett större syskon att se upp till. Mamman har betytt mycket för honom och hon finns med honom som en trygg punkt, han känner att hon finns där för honom om han skulle behöva det. Utseende: B växte upp med tre adopterade syskon som hade svart hår, sneda ögon och annan hudfärg. Detta gjorde ingen skillnad vare sig för B, hans mamma eller mormor. De var syskon rätt och slätt. B tror att han ganska snabbt accepterat att han ser ut som han gör, att det inte går att göra något åt utseendet. Ett accepterande av sig själv gör en person mer säker i sig själv, anser B. Arv: B:s biologiska föräldrar är en del av honom rent DNA tekniskt. Han skulle vilja träffa dem av nyfikenhet, för att se vad han har för ursprung. Om han träffade dem skulle han känna sig mer koreansk, för då skulle det finnas från hans sida ett intresse för familjetraditioner, så att han inte skulle bete sig som en ovetande västerlänning. B kan tänka sig att resa till Korea även om han inte träffar sina biologiska föräldrar. Då skulle han åka av nyfikenhet och för att se vilket kulturarv Korea har, för historia överlag har alltid intresserat honom. Andra människor: B har alltid varit accepterad för den han är, han har alltid varit en i gänget. Han tror att andra människor har påverkat hans identitet utan att han märkt det, som kompisar, klasskompisar, lärare, arbetskamrater och chefer. Han har försökt att ta till sig de bästa egenskaperna hos dem och slopat de sämsta. 22

23 Identitet: B anser att det är viktigt att ha en fast identitet i det avseendet att man som person skall veta vem man är och i viss mån vad man har, men detta då främst i ett historiskt perspektiv, någonting man kan se tillbaka på och känna igen sig i. Anser även att en identitet är föränderlig genom åren och förändras främst för att människan får större livserfarenheter och blir äldre. Han menar att karaktären på en människa är ungefärligen samma sak som identiteten. B:s egen identitet har varit varaktig under hans uppväxtår tills idag, han vet att han är svensk med koreanska rötter och att det är dels vad han själv har gjort i sitt liv och dels andra människors påverkan på hans liv som har format hans identitet. 23

24 Intervjuperson B Vad Svensk identitet med koreanska rötter Hur Familj Arv Andra människor Utseende 24

25 Intervjuperson C, man 31 år Vad: Kluven identitet. Hur: Asiatisk/Koreansk identitet, Utseende, Fördomar, Brors bortgång, Samhörighet, Namn, Svensk identitet, Uppväxt, Vänner och Stockholm. Asiatisk/Koreansk identitet: Beror på Utseende, Fördomar, Brors bortgång, Samhörighet och Namn. Utseende: Utseendet är viktigt för C, hans asiatiska utseende är det enda som gör att han inte känner sig helt igenom svensk. C anser att utseendet är det första man ser och att C inte ser svensk ut, det är ganska påtagligt, tycker han. C har två syskon som även de är adopterade från Sydkorea. Deras utseende förstärker C:s koreanska identitet, på grund av att asiater i grupp lättare uppfattas som turister eller invandrare, än vad enstaka asiater gör. Syskonskapet och utseende påverkar även på annat sätt. Att vara tillsammans med en asiatisk flicka skulle vara ungefär som att vara tillsammans med en syster, tror C. Han spekulerar i att han kanske skulle känna sig ännu mer svensk genom att ha en svensk flickvän. Under drygt ett och ett halvt år bodde C i ett mindre samhälle i norra Sverige. I och med att allt är så mycket mindre där tror C att man blir mer påmind om att man är annorlunda. C:s koreanska identitet blev mer påtaglig i norra Sverige än vad han känner att den är nu, då han bor i Stockholm. C säger att det är sällan man ser en asiat i huvudrollen i någon film, förutom exempelvis Jet Li och Jackie Chan, som spelar kampsportsroller. Det gör att C känner sig som en del av en minoritet. Avsaknaden av asiater i media tror C påverkar idealen, exempelvis skönhetsidealet, även om det finns en hel del vackra asiatiska tjejer i film nuförtiden. Eftersom man inte är van vid att se asiater så kan C, när han till exempel ser ett TV inslag från Japan, tycka att alla japaner ser likadana ut. Detta kan få honom att fundera på ifall han själv ser så "slätstruken och intetsägande ut som alla japaner, eller koreaner" gör, enligt hans tycke. Fördomar: C anser att det finns vissa nidbilder av asiater där de är väldigt artiga, naiva, lite töntiga och intellektuella kostymnissar. Dessa bilder har påverkat C på det sätt att han försöker göra allt för att inte se ut som dem. Han försöker komma ifrån den koreanska identiteten genom att inte passa in i dessa nidbilder. C tycker också att det finns en bild av att alla asiater kan kampsporter, detta kan ha varit en anledning till att han en gång började träna det. I vissa kretsar kan det vara "coolt" att vara asiat, som just i kampsport och inom C:s arbetsbransch (reklam). Brors bortgång: C har haft ytterligare en adoptivbror, som gått bort på grund av självmord. Den brodern var även C:s biologiska bror. De liknade varandra väldigt mycket och de hade en gemenskap som inte finns på samma sätt med hans andra syskon. Broderns bortgång har påverkat C enormt mycket. Han har börjat fundera kring orsakerna till 25

26 bortgången. Brodern hade stora funderingar kring sitt vara, sin härkomst och sin egen identitet. C undrar ifall det skulle ha varit annorlunda om båda varit svenskar, och om det brodern led av var mentalt eller om det var genetiskt. Han funderar om faktumet att brodern var asiat gjorde att han kände ett utanförskap som var starkare än vad som är naturligt. Efter broderns bortgång avstannade relationen mellan mamman och C. Relationen är idag sporadisk och enligt C dålig. Samhörighet: Under fotbolls-vm 2002 hejade C, som han säger, jättemycket på Sydkorea. Det ser han som ett tydligt tecken på att han ändå känner någon form av samhörighet med landet och människorna. Namn: C har sitt koreanska namn som mellannamn, vilket kan få honom att känna sig mer koreansk. Men det har inte någon stor del i hans liv. Han skulle lika gärna kunna vara utan namnet som att ha det, det betyder inget särskilt för C. Svensk identitet: Beror på Uppväxt, Vänner och Stockholm Uppväxt: C känner sig mer svensk än koreansk i och med att han inte känner något direkt band till Korea. De enda banden till Korea är hans adopterade syskon. C har haft en svensk uppväxt och det svenska språket att relatera till, vilket bidragit till den svenska identiteten (därav en del av den svenska identiteten). C:s mamma har berättat för honom om adoptionen och Korea, men han minns inget exakt när och säger att han inte själv är intresserad eller har minnet av att någonsin varit intresserad. Han menar att avsaknaden av information har förstärkt hans identitet som svensk och minskat den koreanska identiteten. Han har heller aldrig önskat att få veta mer om sitt ursprung och detta menar han kan bero på en rädsla för vad han eventuellt skulle kunna få veta. När C umgås med sina vänner tänker han inte på att han är adopterad och har ett asiatiskt utseende. Allting kring honom är svenskt och han talar svenska, så det finns inget som gör honom påmind om det koreanska ursprunget. Däremot finns det andra människor som ibland påminner honom om att han har ett asiatiskt utseende. Fördomar som han möter är idag lättare att skaka av sig än vad det var när han var yngre. C reagerar på när människor frågar om han trivs i Sverige, eftersom han inte upplevt någonting annat än just Sverige. Vänner: Vännerna är vad som skiljer honom från andra invandrare. De tar honom för given, vilket gör att han känner sig mer svensk. C tror att det är vännerna som gör att han blir mer accepterad som svensk, än vad det svenska samhället accepterar honom som. Stockholm: I Stockholm är C mer anonym i de större sammanhangen. Han känner sig inte så betraktad och uttittad i Stockholm, detta jämfört med hur han kände sig när han bodde i norra Sverige. Nu känner han sig som en i mängden. 26

27 Identitet: C anser att alla människor har en fast identitet vare sig de vill det eller inte, men en flytande identitet eller en fast identitet anser C vara oviktigt. C:s egen identitet har förändrats mycket genom åren och han är idag klarare över vem han är än förut, men är inte helt klar över sin identitet. Han har fortfarande frågor, om så möjligen fler än vad han hade under sina uppväxtår, men han tvingar inte sig själv att vare sig söka eller finna de rätta svaren på frågorna kring sin identitet. Den kluvna identiteten vi anser att han har beror på att han har en koreansk och en svensk sida, dessa två sidor i identiteten påverkar honom på olika sätt, därav kluvenheten. 27

28 Intervjuperson C Vad Kluven identitet Hur Asiatisk/Koreansk identitet Svensk identitet Utseende Fördomar Brors bortgång Samhörighet Namn Uppväxt Vänner Stockholm 28

29 Intervjuperson D, kvinna 36år Vad: Splittrad identitet Hur: Biologiska modern, Utseende, Adoptivföräldrar, Make Biologiska modern: D anser att det alltid finns ett band mellan henne och den biologiska modern, främst genom födelsen men även genom att modern gav henne ett namn, ett namn som enbart är avsett för henne och speglar den hon är, något D lägger stor vikt vid när hon beskriver sig. En saknad efter den biologiska modern finns men inget sökande har påbörjats, för D vet inte var hon ska börja. Hon undrar hur hon skulle reagera om modern inte längre vore i livet när/om hon hittade henne. Det finns även en undran ifall det finns biologiska syskon, främst då adopterade och boende i Sverige. Utseende: När D en dag såg sig själv på TV insåg hon att hon hade sneda ögon, något hon inte tänkt på tidigare. Det blev ett uppvaknande för henne. D har besökt Korea under en kortare period och fick då bekräftelse på att hon var koreanska till utseendet. Adoptivföräldrar: D:s adoptivföräldrar har varit öppna och talat med henne om hennes ursprung, hon är deras dotter men också koreanska, vilket hon påverkats av föräldrarna att vara stolt över. Hon har känt sig lika älskad som sina bröder, som är adoptivföräldrarnas biologiska barn. Mamman har varit en förebild på så sätt att hon alltid har varit feminin och mjuk, något D anser är någonting bra och själv vill vara, när hon själv vill. Däremot anser hon att mamman har varit något för tillbakadragen och inte riktigt haft den självständighet D själv strävar efter, något som hon anser måste finnas i ett jämlikt Sverige. D anser att vara svensk innebär att kämpa för jämställdhet, vara självständig, att ta vara på sig själv och ha kontroll över sitt liv. Bejakande av sin femininitet är koreanskt, och en fördelaktig egenskap enligt D. Make: D:s make har inte heller han ett svenskt ursprung utan är brittisk, vilket gör att D känner en trygghet i honom. Hans ursprung är en del av hennes nutida identitet. Identitet: D strävar efter att vara annorlunda, vilket har varit och är ett sätt för henne att hävda sig. Hon anser sig vara annorlunda på ett positivt och självvalt sätt. D känner även att hon vill ha kontroll över saker i livet, för att om hon har det kan hon alltid hävda sig. Hennes identitet är något hon själv försöker styra, idag är hon svensk, koreansk, men även brittisk eftersom hennes make kommer därifrån. Hon verkar inte inneha en egen identitet utan påverkas av sitt asiatiska utseende, svenska värderingar, makens ursprung och det osynliga bandet till den biologiska modern, därav splittringen i identiteten. 29