Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Beslutande Stadshuset, Avesta, klockan 10: Susanne Berger (S), ordförande, ersättare för Lars Isacsson (S) som ordförande Patrik Sundin (S) Laila Borger (S), ersättare för Lars Isacsson (S) Gunilla Berglund (C), ersättare för Karl-Johan Petersson (C) Övriga deltagande Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Britt-Marie Färje, utredningssekreterare, sekreterare Erica Dahlin, utredare Utses att justera Gunilla Berglund (C) med Laila Borger (S) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet tisdag 29 september 2015 klockan 15:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 46 Information 3 47 Granskning detaljplan för infart till industriområdet, Fors (Västanfors 7:11 m fl) 4 48 Yttrande över Bostadsplaneringskommitténs betänkande SOU 2015:59 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning 6 49 Jan Olssons medborgarförslag om att förlänga Salomonsån genom Koppardalen 8 50 Carl-Henrik Söderlunds (C) motion och Jerry Harryssons medborgarförslag om samhällsbetalda resor 25

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 46 Information Aktuella planärenden lägesrapport Miljö- och byggnadschef Anna Kuylenstierna lämnar information om aktuella planärenden. - Koppardalen samråd - Program för Krylbo - granskning - Information om pågående detaljplanearbete

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 47 Granskning detaljplan för infart till industriområdet, Fors (Västanfors 7:11 m fl) Dnr KK15/ Planingenjör Peter Granqvist vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning överlämnar ett förslag till detaljplan som har tagits fram av Sweco Architects i Falun i samarbete med Avesta kommun för att möjliggöra en fortsatt expansion av Fors bruk i samband med att väg 68 flyttas och får en ny sträckning öster om Forssjön. Nuvarande vägområde är då tänkt att övergå från allmän platsmark till industrimark genom den nu aktuella detaljplanen. Under tiden 6 juli t o m 17 augusti 2015 hölls samråd kring ett första utkast till detaljplan. Svarstiden förlängdes för länsstyrelsen till den 2 september 2015 efter begäran. Under samrådstiden fanns planhandlingarna tillgängliga för allmänheten i receptionen hos Stora Enso Fors AB, på biblioteket i Avesta, på Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning och på kommunens/förvaltningens webbsida. De synpunkter som inkommit under samrådstiden har bemötts i en samrådsredogörelse. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings förslag: - Kommunstyrelsen plan- och näringslivsutskott godkänner samrådsredogörelsen, daterad Kommunstyrelsen plan- och näringslivsutskott beslutar att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning enligt 6 kap och 22 miljöbalken inte erfordras - Kommunstyrelsen plan- och näringslivsutskott godkänner upprättat förslag till detaljplan för granskning Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 15 september Samrådsredogörelse 15 september Granskningsversion av plankarta och planbeskrivning. - Västmanmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 15 september Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 47 (forts) Plan- och näringslivsutskottets beslut - Samrådsredogörelsen för detaljplan för infart till industriområdet, Fors (Västanfors 7:11 m fl) daterad , godkänns. - Detaljplanen för infart till industriområdet, Fors (Västanfors 7:11 m fl) medför inte någon betydande miljöpåverkan varför miljöbedömning enligt 6 kap och 22 miljöbalken inte erfordras - Upprättat förslag till detaljplan för infart till industriområdet, Fors (Västanfors 7:11 m fl), godkänns. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 48 Yttrande över Bostadsplaneringskommitténs betänkande SOU 2015:59 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Dnr KK15/ Utredare Sussanna Kippo vid kommunkansliet anför att Näringsdepartementet har uppdragit till Avesta kommun att lämna synpunkter på Bostadsplaneringskommitténs betänkande En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning. Förslagen i betänkandet är utformade för att i huvudsak skapa en regional fysisk planering med avsikt att underlätta den kommunala översiktsplaneringen och planeringen för bostadsförsörjning genom att bidra till underlag och regionala bedömningar och avvägningar mellan olika nationella och regionala intressen (s. 340). De förslag som läggs fram i SOU 2015:59 En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning ger möjligheter till ett tydligare och mer detaljerat underlag på regional nivå. Därför bedöms förslagen leda till att kommunens eget planeringsarbete underlättas. De förslag som presenteras i SOU 2015:59 bedöms inte ha någon betydande negativ inverkan på hur kommunen idag bedriver planeringsarbete. Den regionala fysiska planeringen som föreslås är inte avsedd att överta eller inskränka på den kommunala planeringen. SOU 2015:59s förslag är utformade för att i huvudsak skapa en regional fysisk planering som ska vara vägledande för kommunen. SOU 2015:59 föreslår att den regionala fysiska planering ska ske med länet som geografisk gräns. Den ger även möjlighet till att mellanregional planering bedrivs med stöd av eller med hänsyn till den länsvisa fysiska planeringen. Detta bedöms som viktigt utifrån Avestas geografiska läge och de behov som kan finnas att även samverka med kommuner från andra län i frågor som rör fysisk planering och bostadsförsörjning. Avesta kommun ställer sig positiv till Bostadplaneringskommitténs betänkande. Kommunkansliets förslag: - Yttrandet godkänns som Avesta kommuns yttrande, och lämnas till Näringsdepartementet.

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 48 (forts) Beredning - Näringsdepartementets remiss 26 juni 2015 (SOU 2015:59) - Kommunkansliets skrivelse 15 september Förslag till kommunstyrelsen - Yttrandet godkänns som Avesta kommuns yttrande, och lämnas till Näringsdepartementet.

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 49 Jan Olssons medborgarförslag om att förlänga Salomonsån genom Koppardalen Dnr KK14/ Medborgarförslaget, grund Jan Olsson anför följande i medborgarförslaget: Bakgrund Dalälven hyser nedströms Storforsens och Lillforsens kraftverk svaga bestånd av fiskarterna harr och öring. Både harr och öring är att betrakta som ytterst attraktiva arter ur sportfiskesynpunkt. De är trevliga att fånga, både med spinn- och flugfiske, och de klassas som riktiga höjdare på middagsbordet. Det är dock oklart om någon av arterna har egen naturlig reproduktion eller om bestånden är ett resultat av vandring nedströms i samband med öppna dammluckor respektive utsättningar av Bäsinge fiskevårdsförening. Naturliga lekplatser mellan de centrala kraftstationerna och Näs saknas sannolikt. Förslag Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Detta skulle innebära fantastiska möjligheter att designa en mer än 1 km lång leksträcka för båda fiskarterna, vilket vore till gagn inte bara för ortens sportfiskare utan det skulle sannolikt också förstärka Avestas renommé som en framåtinriktad kommun med visioner. Positiva bieffekter 1. Förslaget ger möjlighet att säkerställa ett jämt vattenflöde genom det nya Holmenbadet och därigenom eliminerad risk för kontaminering av badvattnet. 2. Det ger en ytterligare estetisk dimension åt Koppardalen, vilket har ett definitivt egenvärde med tanke på fortsatt utbyggnad av densamma. En porlande, brusande bäck eller mindre å, kantad av frodig grönska, kan göra den mest surmulne lycklig. Utförande Översikt Kartan (bilaga 1 i handlingen) visar åns ungefärliga förlängning enligt förslaget. Två alternativ bör utredas. Dels ett billigare alternativ, som går ut på att leda vattnet från punkt A till ett utlopp nedströms Lillforsens kraftstation, punkt B. Punkt B bör ligga så långt nedströms kraftstationen som det är möjligt. Detta alternativ innebär i stort sett bara grävningsarbeten.

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Det bör också utredas om några av de nu underjordiska kanaler som en gång fanns för vattentransport till olika verksenheter (en gång i tiden omhuldade av Axel Ingmar) kan utnyttjas i sammanhanget; koppla ihop nytänkande med brukets historia. Det andra alternativet innebär att utloppet B placeras alldeles uppströms brofästet till Åsbobron. Fördelarna med detta alternativ är dels att man får en längre vattensträcka och dels att man kan leda vattnet genom den göl som finns direkt nedanför Döda Fallets utsiktspunkt. Den bäverfamilj, som slagit sig ner där skulle nog uppskatta lite jämnare vattennivå i gölen med tanke på hyddans ingång. Den skulle också bli ett lämpligt litet sel där framför allt småharren fick en tillflyktsort innan de kastar sig ut i älven. Nackdelen är naturligtvis det mer komplicerade (omöjliga?) grävningsarbete som krävs. Det bör också vara möjligt att förlänga leksträckorna genom att låta bäcken/ån slingra sig genom Koppardalen. Utförande - Detaljer (bilaga 2 i handlingen) 1. Stäng av den del av åns utlopp, som går ut i älven via nya badplatsen. Då leds allt vatten från ån via befintlig kanal (tjockt handritat blått streck i bilagan) ner mot Koppardalen. Den lilla dammlucka av trä som finns i anslutning till gamla finkan (punkt A) ersätts med ett s.k. omlöp, en typ av laxtrappa, för att säkerställa möjligheterna till fiskvandring. Då kommer dessutom hela ån vara tillgänglig för lekande fisk ända upp till Trådbacken. 2. Öppna en kanal för att få flödet från nya badplatsen in i den andra kanalen, den norra, som redan finns (ett tunt blått streck enligt kartan). Befintlig dammlucka vid punkten C kan också byggas om till omlöp. Höjden på detta omlöp kommer att reglera flödet genom badet för att säkerställa rent badvatten. Eventuellt kan man dessutom stänga av nuvarande tillflöde till C genom en jordvall strax ovanför kanalen 2. Detta skulle minska risken för alltför höga flöden i Koppardalen vid högvatten i älven. 3. Befintligt tillopp mellan A och dammen i högerkant på bilaga 2 måste naturligtvis också säkras för eventuella höga flöden i Salomonsån. Medborgarförslagsställarens förslag. - Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Kommunfullmäktige beslutade 29 september 2014 att medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning.

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28 oktober 2014 att remittera medborgarförslaget till Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB, Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, bildningsstyrelsen och till kommunkansliet (samordnare) för yttrande. Avesta Industristad AB:s yttrande Avesta Industristad AB anför följande i sitt yttrande: Den första etappen i förslaget bygger på att nyttja befintlig vattenväg från dagens utlopp av Salomonsån ner till och med dammen utanför Verket. Genom att nyttja de befintliga vattenvägar som finns kan både påverkan av nuvarande åbädd och kostnaden troligtvis hållas nere. Etappen från dammen vid Verket ner till Byggmax är förknippade med stora frågetecken på vad som finns i marken denna sträcka. Minst en ny bro/överfart över åns nya sträckning kommer att behövas på denna etapp. Dimensionering för denna måste hänsyn tas till de tunga truckar som Klippcenter använder. Etappen från Byggmax till ån ska mynna ut nedan Lillforsens kraftstation ser ut att vara betydligt enklare att lösa än tidigare etapp. Elmatningar från kraftstationen finns efter vägen och måste passeras. För att kunna svara på frågeställarens förslag är genomförbart så måste en utredning göras om markförutsättningarna mellan Klippcenter och Byggmax. Även Länsstyrelsen måste involveras då det gäller rinnande vatten ihop med markföroreningarna som finns i Koppardalen. Ett enklare alternativ kan vara att nyttja befintliga kanaler genom Koppardalen för att sedan mynna ut vid byggnad 160 ovan Lillforsens kraftstation. För att kunna svara på om frågeställarens förslag är genomförbart måste en fördjupad utredning göras om vilka föroreningar som kan lakas ur marken samt vilka kostnader som är förknippade med den tänkta investeringen. Det är ett visionärt förslag som inte går att genomföra när området idag är väldigt förorenat och att det skulle vara väldigt kostsamt att rena marken varför vi inte fortsätter utredningen

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Avesta Industristad AB:s förslag: - Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Bildningsstyrelsens yttrande Resultatenhetschefen kultur-fritid Ing-Marie Pettersson Jensen och fritidschef Georgios Nielsen anför följande i sitt yttrande: Detta yttrande är skrivet ur både ett kultur-/kulturmiljöperspektiv samt ur ett fritidsperspektiv. Koppardalsområdet ses idag av kommunen som en viktig tillväxtmotor och är för kultur- och frididsverksamheten en mycket central plats för verksamheterna. Ett nytt besöksmål har skapats i Verket. Detta är platsen för helt nya lärandeprocesser, skolbesök, ett brett utbud av kulturupplevelser och inte minst Avesta art. Här finns också sporthallen Koppahallen och ungdomsgården Qlturhuset. Populära vandringsstråk finns både mot Gamla Byn och Holmenbadet samt nedströms längs Älvpromenaden. Sida vid sida ligger andra kommunala verksamheter, besöksmål och företag samt utvecklingsprojekt för exempelvis utbildning och nyföretagande. Den unika miljön med spännande och både små och stora byggnader samt närhet till centrum, Dalälven och infrastruktur måste också framhållas. Det bör nämnas att det pågår flera projekt mellan och inom kommunens förvaltningar, som Exempelvis Koppardalens utveckling och inom ramen för projektet Avesta 2020 som ur skilda perspektiv arbetar med att utveckla Koppardalsområdet. Det här berörda området i Koppardalen inrymmer stora kulturhistoriska värden, både väl synliga i form av bebyggelse och av under jord belägna, nu överbyggda, ruiner och lämningar. Ur ett brett kulturellt perspektiv är kulturmiljön, som presenteras nedan, en idag delvis väldokumenterad och en väl prövad arena för unika kulturella upplevelser. Det är här, som på flera andra håll i både Sverige och Europa, den rent fysiska industriella miljön som hjälper till att inspirera till och att skapa helt nya upplevelser. Detta samtidigt som Koppardalen är en värdebärare av både Avestas historia och exempelvis världens industriella historia.

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Bebyggelsen, främst belägen i västra delen av området, är ett resultat av den omfattande modernisering och industrialisering som skedde av industrin och bergsbruket under andra hälften 1800-talet. De anläggningar som finns under jord är rester av det kopparverk som etablerades under tidigt 1600-tal. Via kanaler och tunnlar går det på vissa platser att se bevarade lämningar och ruiner efter kopparbruket. Lämningarna under jord, efter kopparverket, är att betrakta som fornlämningar och skyddade enligt kulturmiljölagen. För att blottlägga, schakta bort eller förändra dessa lämningar krävs tillstånd av länsstyrelsen. Områdets ungefärliga utsträckning framgår av bilaga 1. Eftersom det rörde sig om en verksamhet där bl.a. rening av råkoppar genomfördes kan man också förvänta mer svårartade föroreningar av marken, sett i relation till den senare järnhanteringen, även om denna också kan ha avsatt föroreningar. En utredning av bebyggelsen görs för närvarande av länsstyrelsen för att bedöma om en byggnadsminnesförklaring av bebyggelseområdet skall göras. En rapport med en utförlig dokumentation av området togs fram Det bebyggelseområde som i första hand diskuteras för byggnadsminnesförklaring framgår av kartan i bilaga 2. Området omfattar således Hytta, rosthus mm, det gamla huvudkontoret med port och intilliggande byggnader i sydväst, grovplåtverk m.fl. sammanhängande byggnader i norra delen, mot Dalälven, Nya kallvalsverket i söder, samt f.d. rörmokeri, f.d. nya och gamla pressverket. Att man påbörjat en byggnadsminnesförklaring påvisar i sig att länsstyrelsen i Dalarna bedömer att området är av stort kulturhistoriskt värde. Lämningarna efter kopparhanteringen är intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv men är idag relativt dolda och präglar inte den miljö som kan upplevas idag. Däremot utgör Hytta, valsverk etc. en mycket väl sammanhållen och relativt sett mycket välbevarad och komplett miljö som skildrar en industriell järnhantering från malm till färdiga ämnen av skilda slag från slutet av 1800-talet. Utnyttjandet av slaggsten som byggnadsmaterial i en stor del av byggnaderna är också mycket unik, både vad gäller arkitektoniska utryck och den stora mängden av skilda typer av byggnader. Det unika är också att en komplett anläggning från slutet av 1800-talet, med tillkommande byggnader som skildrar utvecklingen av bruket fram till mitten av 1900-talet överhuvudtaget är bevarad som här. I ett nationellt och europeiskt perspektiv har oftast anläggningarna legat still inom samma område från slutet av 1800-talet, långt in på 1900-talet och i enstaka fall är anläggningarna fortfarande i bruk, varför de byggnader som vi ser i idag har utplånat de äldre. I Avesta flyttades järnverket istället när anläggningen blev omodern till nuvarande plats.

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Det unika i Avesta är således inte den äldre kopparhanteringens lämningar varför ett framtagande av dessa, eller ett återskapande av den ursprungliga naturmiljön, kraftigt skulle skada den unika industriella miljö som finns idag, där Salomonsån idag går under jord. För mycket grönska är ur detta perspektiv mer skadligt än positivt. Däremot, om det genom, bättre kartläggning, upprustning av befintliga kanaler etc. går att använda de gamla, under jord belägna kanalerna, för fiskens möjligheter till vandring, så är detta mycket positivt. Utanför det område som är föreslaget som eventuellt byggnadsminne finns ur kultur- och kulturmiljöperspektiv större möjligheter att öppna upp för en synlig och öppen å-/kanalsträcka. Ur ett fritidsperspektiv är Koppardalen ett viktigt rekreationsområde det rörliga friluftslivet och för flera delar av det s.k. Outdoor-området som inbegriper både vandring och fiske. Att skapa bättre förutsättningar för dessa verksamheter är ett prioriterat område för kommunen. Det pågår också arbete med dessa frågor inom ramen för projektet Koppardalens utveckling och det är därför mycket viktigt att det här behandlade medborgarförslaget även kan diskuteras i projektets styrgrupp och arbetsgrupp. Ansvaret för möjligheter till att skapa bättre vandringsvägar för fisken och möjligheter för fiske i detta område måste utredas närmare, exempelvis hur vattendom/-ar reglerar denna verksamhet och vad som är kommunens ansvar. Resultatenhetschef kultur-fritids förslag till beslut till bildningsstyrelsen: - anser inte att Salomonsån skall läggas i öppen kanal/å, inom det område som utreds för byggnadsminnesförklaring. - föreslår att styrgruppen för Koppadalens utveckling får ta del av, och yttra sig över, det slutgiltiga svaret på medborgarförslaget. Medborgarförslaget, komplettering Jan Olsson, förslagsställare, har inlämnat ny skrivelse den 19 januari 2015: Förslag Kommunen bygger om och förlänger Salomonsån genom Koppardalen för att sedan låta den mynna ut i Dalälven nedanför Lillforsens kraftstation. Varför? Huvudsyftet är att skapa lekplatser för harr och öring; två fiskarter som kräver rinnande vatten för sin fortplantning. Dessutom tillkommer flera positiva bieffekter, som redovisas nedan.

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 De flesta av oss vet nog att sportfiske eller fritidsfiske är en mycket populär sysselsättning i vårt avlånga land. En sammanställning som Statistiska Centralbyrån genomförde 2005 på uppdrag av Fiskeriverket visar att det engagerar drygt 3 miljoner svenskar, som då spenderade nästan tre miljarder kronor årligen på sin hobby. Och bland de mer attraktiva fiskarterna finns såväl harr som öring; de är svåra att fånga, roliga att ha på kroken och de blir till läckerheter på middagsbordet. Och öringen är lite fetare än t.ex. abborren, vilket gör den fullproppad med Omega-3 och andra nyttigheter. Detta är en aspekt på ökad förekomst av harr och öring i Dalälven; bättre folkhälsa genom mer själslig frid hos befolkningen, det är roligt att fiska, samt förekomst av mer nyttig mat. En annan kan hämtas från en utredning inom Avesta kommun från 1992 (se litteraturförteckning) där det anges att Bjurforsbäcken-Salomonsån är ett särskilt skyddsvärt vatten med tanke på förekomsten av bl.a. öring. Skyddsvärt kan mycket väl tolkas som att man bör återställa de möjligheter till lekvandring som fanns sedan istiden fram till dess att Avestaforsens kraftstationer byggdes. I Dalälven finns det idag ytterst svaga bestånd av harr och öring nedströms Lillforsens kraftstation. Både arterna saknar lekplatser mellan Lillforsen och Näs kraftstation så bestånden beror sannolikt på fisk som vandrat nedströms vid öppna dammluckor. För öringen har kanske också utsättningar från Bäsinge FVO bidragit. Genom att ge Salomonsån en ny sträckning genom Koppardalen fås en mer än 1 km lång forsande eller porlande liten å med en fallhöjd på drygt 14 m. Idealiska förutsättningar för att bygga lekplatser och ståndplatser för ett stort antal öringar och harrar. Dessutom möjliggörs lekvandring i ån som den ser ut idag ända upp till Trådbacken, d.v.s. ytterligare drygt 3 km. Och även om det primära syftet är att skapa lekplatser för att öka populationerna av harr och öring i Dalälven uppstår också positiva sidoeffekter, t.ex. funktionella: - Förbättrat och kontrollerbart flöde genom nya badplatsen på Holmen. - Kraftigt reducerad risk för översvämningar av den typ som drabbade Qlturhuset för några år sedan.

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Och emotionella: - Den kittlande tanken att kombinera flerhundraåriga vattenkraftskanaler med modern fiskevård. - En mer estetisk miljö i Koppardalen, vilket sannolikt innebär: - Lättare att få hyresgäster i Koppardalen. - Trevligare sträcka av Älvleden. Och förhoppningsvis: - Ökad mängd fisketurister vid älven (det är roligt att fiska). Bara fördelar! Hur gör man då detta och finns några problem? Omlöpet behövs för att säkerställa vattennivån i den del av ån som uppströms rinner under järnvägsbron. Annars förändras landskapet bakom och nedanför intilliggande bebyggelse längs Bergslagsvägen. Efter att vattnet försvunnit ner under jord vid finkan/muséet passerar det under Kyrkogatan och dyker upp nära järnvägen på andra sidan, se fig. 7. Holmenbadet För att få fart på vattnet vid badplatsen grävs alltså en kanal mellan åns gamla utlopp mot badplatsen och den befintliga kanalen från Dalälven mot dammluckan vid korsningen Badhusgatan Böösgränd, fig. 5. Kabeltrumman i fig. 4 visar ungefär var vägbanken grävs av genom den nya kanalen och bilden antyder också längden på denna kanal, mindre än 10 m. Ett alternativ till kanal kan naturligtvis vara en trumma. Då öppnas en passage för badvattnet till dammluckan, som får reglera flödet genom nya badet. Flödesregleringen kan styras med större precision om nuvarande kanal in mot luckan stängs av längre ut. Yttre delen av nuvarande kanal omvandlas då till en vik. Flödet genom dammluckan kommer också att säkerställa en tillräcklig vattenmängd längre ner i den nybyggda ån eftersom torra somrar kan ge väldigt lågt flöde i Salomonsån. Badet omfattar en vattenvolym på ungefär 1000 m3; 2000 m2 vattenyta med ett medeldjup av drygt 0,5 m, dock starkt avhängigt vattenståndet i älven. Den kanal som är tänkt att leda badvattnet förbi dammluckan vid Böösgränd behöver sannolikt ett flöde mellan några tiotals och kanske 100 sekundliter, vilket motsvarar någonstans mellan 100 och 360 m3/timme. Detta för att ge bra förutsättningar för nedströms lekande fisk.

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 Badvattnet kommer följaktligen att omsättas flera gånger per dygn, vilket rimligtvis eliminerar alla risker för kontaminering av E-kolibakterier. Om vattenmängden i Salomonsån blir extremt hög i samband med snösmältning eller kraftiga regn finns en viss risk att kapaciteten i kulverten som börjar vid finkan/muséet är otillräcklig, vilket kan medföra översvämningar i området kring muséet. Detta förebyggs genom att överskottsvatten från ån leds över till den andra kanalen mot dammluckan vid Badhusgatan- Böösgränd. Överflödet åstadkoms genom att höjden på den vall som är tänkt separera ån från badvattnet anpassas till ett sådant scenario. Kyrkogatan - Verket De båda kanalerna, inkluderande kulvertarna under gatan, som sedan rinner vidare strax öster om Kyrkogatan måste möbleras med sten och grus för att ge en trivsam miljö åt de nya boende, som med säkerhet kommer att flytta in. Fig. 7 visar den kanal som blir en integrerad del av den nya ån där den dyker upp efter passagen genom kulverten medan fig. 8 visar kanalen med badvatten direkt efter dammluckan, alltså strax innan den passerar under Kyrkogatan. Här bör också tas hänsyn till att uttrar inte simmar under broar och liknande utan de måste ha möjlighet att gå eller hoppa. Det bör alltså finnas stenar att gå på i åtminstone den södra kulverten (närmast järnvägen). Det finns rapporter om utter i närheten av Lillforsens kraftstation. De båda kanalerna flyter ihop strax öster om (nedströms) Avesta församlingsgård, fig. 9. Sedan kommer vi till den större dammen väster om Verket, fig. 10, mellan Verket och herrgården. Från den leds vattnet via ett omlöp till den mindre dammen söder om Verket, nuvarande inlopp visas i fig. 11. Underjorden Från lilla dammen viker ån in under jorden genom en lucka, som kan skönjas till höger om de större dammluckorna i muren under gamla kraftstationen/ångcentralen, fig. 12. Genom att vattnet viker av innan dammluckorna ner mot dammen utanför Qlturhuset reduceras risken för översvämning av den typ som det drabbades av för några år sedan.

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Vattnet fortsätter sedan under jord i sydostlig riktning mot gamla kallvalsverket där fig. 13 visar en del av stenvalvet, taket, i kulverten. Gamla kraftstationen/ångcentralen syns bakom björken i bildens vänsterkant. Den exakta sträckningen nedanför kraftstationen/ångcentralen måste utredas och eventuellt finns flera möjligheter att utnyttja de underjordiska kanalerna. Ovan jord igen Fig. 14 visar en tänkbar sträckning längs gräskanten till vänster om gamla kallvalsverket ner mot första rondellen längs Koppardalsvägen. Nästan rak östlig riktning. Fortsättningen mellan kallvalsverket och rondellen visas i fig. 15. Mellan första och andra rondellen finns det gott om plats på båda sidorna av vägen, fig.16. Efter andra rondellen, fig. 17, skall ån, gärna under vindlingar, ta sig via lämpliga forssträckor med mellanliggande lugnare områden (sel), bakom Byggmax, fig. 18 och 19 och förbi gamla sulfatfabriken, fig. 20, till ett utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Detta utlopp bör ligga i anslutning till den tomma yta som finns bakom sulfatfabriken, fig. 21. Om uppgifterna att gamla sulfatfabriken skall rivas är riktiga kommer tillgänglig yta för utformning av utloppsområdet bli större. Hur utformningen skall ske överlåts åt specialister på park- och trädgårdsdesign, men nog borde det finnas möjligheter att forma ett attraktivt parkområde. Detaljutformningen av föreslaget projekt sker lämpligen i samråd med konsulter inom denna typ av fiskevård och lokala experter, som får bli remissinstanser, se nedan. Slutord Idén är inget hugskott utan en tanke sedan lång tid tillbaka, som nu realiserats i form av ett medborgarförslag. Åns förlängning fram till Verket kräver små insatser medan resterande del omfattar större insatser genom grävning i asfalterade ytor, hänsyn till befintliga ledningar av olika slag, deponering av kontaminerade schaktningsmassor etc. Även detta är dock möjligt om viljan och pengarna finns. Jag har gjort studiebesök till två befintliga Norrlandsåar med omlöp, jag har pratat med expertis (xxx, Hudiksvalls kommun), som varit involverad i konstruktion av omlöp och jag har pratat med en av landets ledande konsulter inom området, xxx i Orsa (se nedan). Enligt xxx, f.d. biolog vid Avesta kommun, numera Fiskeridirektör vid länsstyrelsen i Gävleborg har Bjurforsbäcken-Salomonsån mycket högt värde som reproduktionsplats för öring och han beskriver den som en riktig pärla.

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 Jag har också pratat med människor i Avesta, som är medvetna om vikten av lekområden för harr och öring för att bygga upp bra bestånd i Dalälven. Projektet är genomförbart! En tänkbar framtida vision (eller dröm) är att de vandringshinder, som finns längre uppströms i Bjurforsbäcken, tre till antalet (Trådbacken, Bjurforsdammen och Andersbenning-Lillsjöns utlopp), förses med omlöp, vilket gör ån tillgänglig för vandrande fisk ända upp till den lilla strömmen mellan Storsjön och Lillsjön. Den drömmen måste dock dryftas med Länsstyrelsen i Västmanland. Förslagsställaren hänvisar även till referensobjekt, såsom litteratur, expertis och intresseorganisationer, som är registrerat i förvaltningens diariehandlingar. Bildningsstyrelsen förslag till kommunfullmäktige: - Salomonsån inte ska läggas i öppen kanal/å, inom det område som utreds för byggnadsminnesförklaring. - styrgruppen för Koppadalens utveckling får ta del av, och yttra sig över, det slutgiltiga svaret på medborgarförslaget. Västmanland-Dalarna miljö- och byggstyrelses förslag Peter Klintberg, kommunekolog och Peter Granqvist, planingenjör vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning anför följande i sitt yttrande: Allmänt Om det är praktiskt/ekonomiskt möjligt så finns det många potentiella vinster med att genomföra de åtgärder som föreslås i medborgarförslaget, inte minst ur biologisk synvinkel. Det finns dock, i vissa delar, en tydlig konflikt med kulturmiljövärden. Miljö- och byggnadsnämndens syn på förslaget ur naturvårdsperspektiv respektive stadsbyggnadsperspektiv redovisas mer ingående under respektive rubrik nedan.

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 Generellt finns många praktiska svårigheter med att genomföra förslaget i sin helhet. Förslaget väcker t.ex. många frågor kring hantering av stora volymer med sannolikt förorenad mark, hantering av dåligt kartlagda vatten- och avloppsledningar i området och hur förslaget ska kunna genomföras utan allt för menlig inverkan på trafikanläggningar och verksamheter i området. I och med att åtgärden även innebär att en viss (om än liten) mängd vatten avleds från älvens huvudfåra, och att kraftproduktionen i vattenkraftverken därmed minskar något, så krävs sannolikt även en vattendom eller åtminstone ett avtal med kraftbolaget. Dessa frågor är i sig så svårlösta såväl tekniskt, juridiskt som ekonomiskt att de kräver mycket djupare utredningar kring förslaget för att få fram ett välgrundat beslutsunderlag. Förslaget ur naturvårdsperspektiv Det finns flera potentiella biologiska fördelar med medborgarförslaget. Det råder idag stor brist på lämpliga lekmiljöer för harr och öring i den aktuella delen av älven. Enligt den vattenöversikt som upprättades 1992 av limnologen Karl Gullberg, på uppdrag av Avesta kommun, så är biotopvård, som t.ex. förbättring av lekplatser, den viktigaste åtgärden för att förstärka harrbeståndet i älven. Om Salomonsån förlängdes genom Koppardalen skulle en lång forssträcka med lämpliga lekförhållanden för harr och öring kunna skapas. Salomonån/Bjurforsbäcken har redan i dag ett stort biologiskt värde längre uppströms, inte minst med tanke på den naturliga öringstammen. Öringpopulationen är dock relativt svag, och ett projekt pågår för att undanröja de vandringshinder som finns i vattendraget. En förlängning av Salomonsån skulle kunna förstärka den naturligt förekommande öringpopulationen i bäcken, då arealen lämplig lekbotten skulle kunna öka avsevärt. Den aktuella delen av Dalälven uppnår idag inte god ekologisk status, enligt Vattenmyndighetens bedömningar. En av de viktigaste orsakerna till detta är de vandringshinder som vattenkraftverken utgör för vattenlevande organismer. God status skulle, enligt Vattendirektivet, egentligen ha uppnåtts till 2015, men Dalälven har fått en tidsfrist till För att nå god ekologisk status till 2021 behöver åtgärderna dock vara genomförda senast 2018, enligt Vattenmyndigheten. För att uppnå god ekologisk status krävs restaureringsåtgärder i form av utrivning av dammar eller anläggande av vandringsvägar förbi hindren.

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 Eftersom utrivning av de aktuella kraftverksdammarna knappast kommer att bli aktuellt så kommer det att krävas att vandringsvägar skapas, t.ex. genom ett omlöp av den typ som föreslås i medborgarförslaget, så att fisken kan ta sig förbi de två kraftverksdammarna i Avesta tätort. Den naturvårdsmässiga vinsten med detta är dock något begränsad så länge det finns andra vandringshinder både uppströms och nedströms i älven, men å andra sidan så måste man ju börja någonstans. Om det bara gäller att åstadkomma möjligheter för fiskvandring förbi kraftverksdammarna är det dock sannolikt både enklare och bättre att anlägga en fiskvandringsväg på norra sidan av älven. Då går man å andra sidan miste om de positiva effekter som åtgärden skulle ha för Salomonsån, samt flera av de positiva bieffekterna för t.ex. Holmenbadet och försköningen av Koppardalens östra delar. Ett problem med att förlänga ån är att det av kulturhistoriska skäl sannolikt inte går att låta vattnet rinna i en öppen kanal genom hela Koppardalen (se nedan). Det innebär att fisken måste simma en ganska lång sträcka i en mörk tunnel, vilket det visat sig att fiskar ogärna gör. Detta problem skulle möjligen kunna avhjälpas genom att ljusbrunnar skapas ner till tunneln alternativt att belysning anordnas i tunneln. Förslaget ur stadsbyggnadsperspektiv Bebyggelsen i den västra delen av Koppardalen har ett stort kulturhistoriskt värde och här pågår också sedan ett antal år ett utredningsarbete kring byggnadsminnesförklaring. Då det som utgör detta kulturhistoriska värde inte är den ursprungliga kopparhanteringen utan den bebyggelse som faktiskt finns på platsen idag kan det inte anses lämpligt att lyfta fram äldre vattendrag eller att skapa en synlig å genom detta område. Om befintliga kanalsystem kan användas kan kanske förslaget vara genomförbart i denna del. I övriga delar av Koppardalen finns inte bebyggelse med kulturmiljövärden som på samma sätt skulle komma i konflikt med förslaget men här finns istället olika former av pågående verksamheter som använder, och har behov av, marken på ett sådant sätt att det idag sannolikt inte är möjligt att hitta utrymme för en å genom området utan att det menligt skulle påverka de näringsverksamheter som finns.

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 I det kommunövergripande arbete som nu pågår med att ta fram ett program för Koppardalens utveckling på såväl kort som lång sikt görs dock bl.a. analyser av framtida utformning och användning av Koppardalen. Arbetet har inte nått stadiet att några helt färdiga förslag finns men tankar om att ytterligare lyfta fram vattnet i området har funnits med sedan arbetet påbörjades. I detta skede kan konstateras att utifrån ambitionerna i programmet för Koppardalen så skulle kanske en öppen åsträckning kunna rymmas inom markområdet öster om områdets västra rondell, mellan Koppardalsvägen och järnvägen, när/om den tunga industrin flyttat till annan plats. Även lite mer österut skulle en å kunna rymmas på sin väg mot ett utlopp i Dalälven. En förutsättning är dock att vattennivån i en å inte behöver ligga så lågt att allt för mycket användbar markyta försvinner i slänter. Anläggandet av en å skulle också medföra behov av att ett antal broar byggs i områdets östra delar. Frågan om en å kan rymmas eller ej inom Koppardalen i en framtida omvandling av området bör hanteras i det programarbete som nu pågår. Innehållet i det slutliga programmet kommer att bygga på både ställningstaganden från experter, bl.a. arkitekter och ingenjörer, och på synpunkter från allmänheten genom fortsatt medborgardialog. I slutänden kommer det sedan att vara ett politiskt ställningstagande i kommunfullmäktige om vilken framtida utformning kommunen ser som önskvärd för Koppardalen. Västmanland-Dalarna miljö- och byggstyrelses beslut: - Nämnden föreslår att ställningstagande runt eventuell förlängning av Salomonsån läggs in i arbetet med programmet för Koppardalen och därmed vägs mot övriga intressen i området. - Nämnden anser att i övrigt är medborgarförslaget besvarat med förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 mars Kommunkansliets yttrande Utredningschef Anders Hagfeldt anför följande i sitt yttrande: Medborgarförslaget är remitterat till Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB, V-Dala Miljö och byggnadsförvaltning till bildningsförvaltningen samt kommunkansliet för yttrande. Respektive verksamhetsområde behandlar och utformar egna yttranden utifrån olika infallsvinklar och aspekter vad gäller t ex kultur- och naturvårdsvärden, stads- och bebyggelseplanering, fritidsaspekter, mark- och infrastruktur m m.

22 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 Förslagsställaren har på ett mycket genomarbetat och pedagogiskt sätt beskrivit behovet av att skapa bättre lekplatser för harr och öring samt förbättra förutsättningarna för fisken att vandra uppströms Dalälven och nå bl a Salomonsån och Bjurforsbäcken. Vattenflöde/energiproduktion I samband med Lillforsens utbyggnad (år 1898), Storforsens utbyggnad (år 1930) förändrades förutsättningarna helt för den vandrande fisken och den tidigare vandringen mer eller mindre omöjliggjordes. Det vatten som i våra dagar rinner igenom Koppardalen är historiskt sett en liten del av det vatten som tidigare rann igenom området innan kraftverkets tillkomst och då vattengenomströmningen var en förutsättning för den verksamhet som då bedrevs i området. Att återigen öka flödet genom Koppardalen och därmed avleda vatten från Dalälven och elproduktion i vattenkraftverken krävs troligtvis vattendom och/eller avtal med kraftbolagen och eventuella efterföljande ersättningsanspråk. Holmenbadet Förslagsställaren redovisar hur vattenkvalitén för det nya badet på Holmen kan förbättras och samtidigt föreslår hur vattennivån i Salomonsån kan regleras. Vattennivån i Salomonsån och Holmens kanaler styrs helt av nivån i Dalälven. Vattennivåns fluktuationer i Dalälven kan variera mycket från tid till tid vilket också påverkar Salomonsån. Att reglera nivån för Salomonsån genom bräddning över till andra kanalen, påverkad av Dalälvens vattenstånd, synes vara vanskligt och i stort sett ogenomförbart i praktiken. Arbetsgruppen för Holmens bad har under en längre tid diskuterat förändringar som kan förbättra omsättningen och vattenkvalitén för badplatsen. En första etapp var att bygga om och förbättra genomströmningen i dammanläggningen invid Finkan. Gruppen föreslår vidare att Salomonsån leds över till intilliggande kanal med direktkontakt med Dalälven och dammanläggningen invid Badhusgatan-Böösgränd. Vattnet vid Holmenbadet leds via nuvarande kanal kompletterad med några kortare trummor fram till dammanläggningen invid Finkan och vidare ner mot Koppardalen. Inget av dessa åtgärder kommer att omöjliggöra eller försvåra ett eventuellt genomförande av förslagsställarens intentioner om fiskens vandringsmöjligheter uppströms Dalälven/Salomonsån.

23 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 Utformningen av ån Efter att ha nyttjat befintliga kanaler genom bl a Gamla Byn ner till dammarna invid Verket föreslås att en ca 1,3 km lång slingrande, porlande å tillskapas genom Koppardalen till en punkt nedströms Lillforsen i höjd med Döda Fallen. Som ett alternativ föreslås att utsläppspunkten i Dalälven flyttas nedströms närmare riksvägsbron varav bäcken förlängs ytterligare drygt 300 m. Efter att ha tagit del av förslagsställarens beskrivning av hur bäcken kan utformas genom Koppardalen med omlöp, forssträckor med mellanliggande lugnvatten m m framstår projektet som synnerligen svårgenomförbart med tanke på områdets historia och tidigare verksamheter. Den föreslagna bäcken kommer i övervägande del av sin sträckning att passera områden som under lång följd av år varit föremål för verksamheter av olika slag. Detta väcker frågor kring både dokumenterade och dåligt kartlagda vatten- spill- och dagvattenledningar och kulvertar, låg- och högspänningskablar, fjärrvärmeledningar, hus- och byggnadsgrunder men även områden med sannolikt förorenad mark. För att tillskapa en bäck enligt förslagsställaren med de betingelser som finns inom Koppardalen kan det vara realistiskt att förutsätta att bäckfåran grävs ur till ett djup av kanske 2 m räknat från befintlig marknivå. Bäckfåran och sidorna kläs med någon typ av tätskikt innan berg, sten och grus påföres. Den totala bredden av bäcken kan av nödvändighet beräknas bli minst m i markplan. Ledningar Inom Koppardalen och i den föreslagna sträckningen av bäcken finns ett stort antal dokumenterade ledningar och kablar av olika slag. Utöver dessa finns troligtvis ledningar av äldre datum som inte är kända men kan vara i drift. I den aktuella sträckningen genom Koppardalen kommer bäcken att korsa eller tangera ett 10-tal vattenledningar, lika många spillvattenledningar och ungefär dubbelt så många dagvattenledningar. I sträckan genom Koppardalen fram till ställverket invid Lillforsen kommer projektet att hela tiden kollidera med de låg- och högspänningsledningar som finns inom området. Utöver VA-ledningar och kabel kommer projektet att stöta på befintliga fjärrvärmeledningar i fyra punkter. Fjärrvärmeledningar finns också i samma sträckning eller i omedelbar närhet som den planerade bäcken på en sträcka av ca 600 m. Allt detta måste på ett eller annat sätt hanteras för att projektet kan realiseras.

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 Trafik-gator och vägar En bäck genom Koppardalen enligt föreslagsställaren kommer att ta i anspråk mark som menligt påverkar dagens verksamhet i området. Trafikförsörjningen kommer att behöva en genomgripande förändring med ett antal nya broar samt anläggande av nya gator och anslutningar till fastigheter och existerande verksamheter. Behovet kanske stannar på 5-6 st nya broar och m kompletterande gator. Kostnader Att försöka på en uppskattning av kostnaden för att genomföra projektet enligt förslagsställaren är i detta läge mycket vanskligt. Med hänsyn till de faktorer och problem men även möjligheter som Koppardalen erbjuder kan slutnotan kanske hamna någonstans mellan Mkr. Anders Hagfeldts förslag: - Medborgarförslaget avstyrks - Ovanstående skrivelse utgör svaret i rubricerande ärende Beredning - Jan Olssons medborgarförslag 1 augusti Kommunfullmäktige 29 september Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober Avesta Industristad AB:s tjänsteskrivelse 19 februari Avesta Industristad AB 17 februari Bildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 12 januari Jan Olssons kompletterande skrivelse 19 januari Bildningsstyrelsen 11 februari Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 25 mars Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 7 april Kommunkansliets tjänsteskrivelse 10 september Förslag till kommunstyrelsen - Medborgarförslaget avslås.

25 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Carl-Henrik Söderlunds (C) motion och Jerry Harryssons medborgarförslag om samhällsbetalda resor Dnr KK15/ Carl-Henrik Söderlind (C) och Jerry Harrysson anför följande i motion/medborgarförslag: Avesta kommun och dess företrädare arbetar för att vi i kommunen skall växa och bli innevånare år För att detta mål skall uppnås krävs det så bra och trygg service till så många som möjligt i hela kommunen. När det gäller de samhällsbetalda resorna (färdtjänst, sjukresor samt skolskjutsar etc.) så sköttes det lokalt fram t o m juni 2007, där efter så flyttade man över ansvaret på regional nivå, via Region Dalarna och Dalatrafik. När det senare ändras och skall effektiviseras genom en "revolutionerande" reform, för att sedan direkt ändra tillbaka med en försämring som resultat trots att man från Region Dalarnas sida talar om förbättringar, ja då känner man sig som kommuninnevånare lite vilsen. Hur skall inte våra brukare av dessa samhällsbetalda resor känna sig? Med anledning av att dessa resor torde belasta kommunens budget så anser medborgarförslagsställarna att det vore befogat med en redovisning över det ekonomiska utfallet, brukarnas kundnöjdresultat och patientföreningarnas omdöme. Carl-Henrik Söderlinds (C) och Jerry Harryssons förslag: - Avesta kommun genomlyser, utvärderar och redovisar hur kostnadsutvecklingen har varit och dess utfall på kommunens budget, Hur brukarna känner att förändringarna påverkat dem (via kundnöjdindex) samt kommentarer från de olika patientföreningarna, handikappsorganisationerna och om möjligt anhöriga. Kommunfullmäktige beslutade 23 mars 2015 att motionen/medborgarförslaget skulle remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 28april 2015 att remittera motionen/medborgarförslaget till kommunkansliet (näringslivssekreteraren) för yttrande.

26 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Samhällsplanerare Sofie Norberg (på uppdrag av näringslivssekreteraren)anför följande i sitt yttrande: Ekonomiskt utfall Kostnadsökningen för kollektivtrafiken från 2012 beror till stor del på införandet av avgiftsfri trafik samt att landstinget tog bort sin subventionering av dåvarande linje 12 (idag linje 267). Generellt har kostnaderna i de flesta län ökat utan att resandet med kollektivtrafiken ökat. Detta är dock inte fallet i Avesta kommun. Här har resandet ökat dramatiskt på alla linjer sedan den avgiftsfria trafiken infördes. Vad gäller skolskjutsarna har ett aktivt arbete pågått i hela länet för att strama upp reglerna och minska kostnaderna. Dalarna har numera ett gemensamt skolskjutsreglemente som senast reviderades En stor analys av kollektivtrafiken (skolskjutsar och den då så kallade kompletteringstrafiken inkluderat) i Avesta kommun gjordes av en konsult från TFK under Vilket ledde till att en stor omläggning av trafiken genomfördes Flera mindre taxifordon lades över på de större linjebussarna som även de justerades för att täcka upp i fler områden. Skoltiderna justerades för att passa mot busstiderna med mera. Alla dessa justeringar gav stora besparingar vilket också kan ses i diagrammet Kostnadsutvecklingen för sammhällsbetalda resor i Avesta kommun Kronor Kollektivtrafik Skolskjutsar Färdtjänst/omsorgsresor/LSS Totalt

27 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Här syns kostnadsutvecklingen tydligare år för år. Kostnaderna är angivna i tusentals kronor. År Kollektivtrafik Skolskjutsar Färdtjänst/LSS Totalt Tkr Kundnöjdhet: Kollektivtrafikbarometern är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som genomförts sedan De personer som intervjuas i undersökningen utgör ett representativt urval av svenska folket mellan år, både de som använder kollektivtrafiken och de som inte gör det. Undersökningen genomförs löpande under hela året via telefon varav cirka med kunder (de som reser minst en gång i månaden). Enligt Kollektivtrafikbarometern är 39% av Dalarnas invånare nöjda med den allmänna kollektivtrafiken i länet. Dalatrafiks mål ligger på 60%. Nöjdheten har minskat stadigt under den senaste trafikperioden efter entreprenörsbytet 2006 från Swebus till Nobina. Förra året är en bottennotering som inte kan accepteras av Avesta kommun som satsat mer och mer resurser på kollektivtrafiken.

28 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Däremot svarar 58% av resenärerna att de är nöjda med Dalatrafik i den senaste mätningen. Detta utgör också en stor försämring sedan toppnivån 2005 då 78% uppgav att de var nöjda. Målet ligger på 80%. Dalatrafiks analys är bland annat att den minskade nöjdheten beror på bristande kvalitet hos entreprenören, upphandlingskonflikten och den röriga trafikstarten hösten Trots dessa negativa siffror visade det sig att de allra flesta, 81% av resenärerna, var nöjda med sin senaste resa år Målet ligger på 90%.

29 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Vad gäller färdtjänst- och sjukresenärer i Dalarna var 92% nöjda år Målet är att 95% av resenärerna med den så kallade särskilda kollektivtrafiken (numera kallas det servicetrafiken) ska vara nöjda. De missnöjda resenärerna har legat stabilt på ca 2% de senaste sju åren. Detsamma gäller för färdtjänst-och sjukresenärernas upplevelse av den senaste resan. Målet ligger på 95% vilket uppfyllts 4 av 8 år. De missnöjda resenärerna verkar ligga på en stabil nivå på 2%.

30 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts) Handikapporganisationernas omdöme: Enligt tillgänglighetsansvarige Fredrik Lidström på HSO (Handikappföreningarnas samarbetsorgan) i Dalarna finns det ett större missnöje än vad diagrammen ovan visar. Därför genomförde HSO en demonstration utanför Region Dalarna vintern Under våren 2015 utredde därför Region Dalarna färdtjänstresorna ur ett kundperspektiv. Resultatet blev att den nya organisationen fick godkänt. HSO är dock kritiska till metoden där endast 30 personer intervjuades av de totalt 2000 resenärer som åker dagligen med dessa så kallade serviceresor där färdtjänst/särskolskjutsar/sjukresor ingår. Dessutom är organisationen kritisk till att Region Dalarna utreder sig själva. Lidström menar att deras medlemmar tycker att det generellt blivit sämre sedan 2007 då Samres tog över beställningarna och att detta inte framkom i undersökningen. De planerar därför att genomföra en egen enkätundersökning för att gå till botten med frågan. Han poängterar också att Avesta lyfts upp av HSO som ett gott exempel med införandet av gratis buss vilket gett deras medlemmar möjligheten att pröva den allmänna kollektivtrafiken. Dock kvarstår ett stort arbete med att tillgänglighetanpassa busshållplatserna så att funktionshindrade kan ta sig till och från bussen. Detta gäller hela Dalarna. Kommentar från landstingets handikappkonsulent Kerstin Nilsson är landstinget Dalarnas handikappkonsulent. Hon håller med HSO om att det finns ett generellt missnöje som inte framkom rapporten. Att många resenärer klagar på att det blivit sämre sedan Samres tog över. Hon påpekar att trots både ekonomiska och miljömässiga vinster får inte kunden bli lidande. Ytterst handlar det om att alla, oavsett funktionshinder, ska få en likabehandling och ha samma tillgänglighet till samhället. Kommentar från Region Dalarna Efter att rapporten Färdtjänstresor ur ett kundperspektiv godkändes har direktionen beslutat om ett antal åtgärder för att öka nöjdheten bland färdtjänstresenärerna. Bland annat ska en översyn av schemaläggningen av antalet fordon för att förkorta väntetiderna göras, checklistor ska utvecklas för att förenkla kommunikationen mellan Samres och kunderna etc. Samhällsplanerarens förslag: - Medborgarförslaget är besvarat.