Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll BILDNINGSSTYRELSEN Plats och tid Förvalningskansliet klockan 14:00-16:20 Beslutande Mikael Westberg (S) Maria Andersswon (S) Blerta Krenzi (S) Måna Hesselrud (M) Krister Nilsson (KL) Övriga deltagande Utses att justera Fredrik Juthman, bildningschef Eva Ohlsson, nämndsekreterare Björn Hansson, resultatenhetschef gymnasie, vuxenlärande, intregrationsenhet, arbetsmarknadsenhet, 11, 14 Eva Södergård. resultatenhetschef kost, 13 Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid, 1-6 Bengt Albertsson, resultatenhetschef förskola-grundskola, 7 Karin Vestman, resultatenhetschef förskola-grundskola, 7 Måna Hesselrud (M) med Krister Nilsson (KL) som ersättare. Justeringens plats och tid Förvaltningskansliet tisdag 27 januari 2015 klockan 11:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-14 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Bildningsstyrelsens arbetsutskott Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Förvaltningskansliet Eva Ohlsson

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 1 Tillägg av ärende 3 2 Taxa för Avestaparken 4 3 Ansökan om investeringsbudget för utrymningslarm, Avesta ishall 6 4 Matildas, Antons, Camillas och Anders Gunnarssons medborgarförslag om bana för låghöjdsklättring 7 5 Jan Olssons medborgarförslag om att förlänga Salomonsån genom Koppardalen 10 6 Jerry Harryssons medborgarförslag och Gunilla Berglunds (C) motion om kulturservice till äldre 22 7 Överlämnande-Johanna Engström medborgarförslag om mer öppethållande på ungdomsgården i Horndal 23 8 Ett barn-en plats i förskolan 24 9 Tidplan för bildningsstyrelsens tillsynsbesök år Namnbyte för Särvux Roligaste sommarjobbet Ansökan om investeringsbudget för möbler till Campus Avesta, Utvecklingscentrum Ansökan om investeringsbudget för CNC-styrd svarv/fräs, industriprogrammet Karlfeldtgymnasiet Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag om att varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt vegetariska Namnändring i samband med organisationsförändring inom resultatenhet gymnasie, intregrationsenhet, vuxenlärande och arbetsmarknadsenhet 37

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 1 Tillägg av ärende Mikael Westberg (S), ordförande, hälsar ledamöterna i det nybildade arbetsutskottet välkomna till första sammanträdet i mandatperioden Ordföranden framför att följande ärende tillägges dagordningen: - Namnändring i samband med organisationsförändring inom resultatenhet gymnasie, vuxenutbildning, integrationsenhet och arbetsmarknadsenhet.

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 2 Taxa för Avestaparken Dnr Bs Vid bildningsstyrelsens sammanträde 10 december 2014 fick resultatenhetschef kulturfritid i uppdrag att se över taxor för uthyrning i Avestaparken. Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid, föredrar ärendet och har tillsammans med Georgios Nielsen, enhetschef fritid, lämnat följande skrivelse: Avestaparken är en samlingslokal i kommunal drift med parkvärdinna och vaktmästare kopplad till anläggningen. Anläggningen består av en stor samlingslokal med scen som rymmer 1200 stående/450 sittande personer samt en mindre lokal som rymmer 100 personer. Centralt placerad mellan dessa två lokaler ligger ett kök av större modell som kan liknas vid ett restaurangkök (restaurangverksamhet har bedrivits i lokalen tidigare). Detta kök har serveringsdiskar riktade ut mot båda lokalerna. På parkområdet finns även en utescen för 500 sittande åskådare. Avestaparkens uthyrning inbegriper främst föreläsningar, musik och dansevenemang men även kontinuerliga verksamheter som bingo, mässor, loppmarknader etc. Att samlingslokaler av denna dignitet drivs kommunalt är idag relativt ovanligt då de flesta av dessa lokaler typ folkparker/folkets hus idag drivs privat eller genom stiftelser/föreningar. Avestaparken är en verksamhet som idag ger stora möjligheter för föreningar, allmänhet och näringslivet att hyra lokal för så gott som alla typer av tillställningar. Som kommun finns ett åläggande att alltid beakta såväl konkurrenssituationen gentemot privat sektor, samt vårt övergripande uppdrag att alltid göra väl avvägda prioriteringar för hur kommunala medel satsas i olika verksamheter. För att vi ska kunna ge denna service idag utifrån ovan nämnda ålägganden, krävs att vi vid varje uthyrningstillfälle får en klar bild över vilket sorts arrangemang som skall genomföras, samt vem som är arrangör. Detta gör även att dagens taxor behöver ett brett spann så att vi kan utföra korrekta debiteringar och att vi riktar hyressubventioner för rätt ändamål. Kommunen har idag tre olika taxor. En grundtaxa som innebär att privatpersoner och företag kan hyra anläggningen för arrangemang som inte klassas som ren näringsverksamhet. Exempelvis fester föreläsningar etc. Under denna taxa finns en subventionerad taxa som riktar sig till föreningar som vill använda sig av lokalen för olika ändamål.

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 2 forts Den tredje och högre taxan är satt för att kunna ge näringslivet möjlighet att använda parken i olika ändamål. Denna taxa är bedömd att ligga marknadsmässigt för att inte konkurrensutsätta övrig privat näringsverksamhet. Utifrån den kostnad som lyfts för service och bemanning i verksamheten samt de hyreskostnader som bildningsstyrelsen innehar för lokalen, så måste grundtaxa och subvention anses som väl avvägd och korrekt. Vad gäller den högre taxan så är det alltid svårt att veta vad som är rätt marknadsmässig nivå men resultatenhetens bedömning är att vi idag ligger korrekt. Verksamheten kommer under våren att revidera och förtydliga kategorierna i taxornas olika nivåer. Det för att undvika att missförstånd uppstår vid framtida bokningar. Beredning - Bildningsstyrelsens arbetsutskott 25 november 2014, Bildningsstyrelsen 10 december 2014, 161. Resultatenhetschefens och enhetschefens förslag till beslut - att rådande taxor för Avestaparken gäller tills vidare - att verksamheten gör ett tydligare underlag för de taxenivåer som presenteras för kunden. Förslag Bildningsstyrelsen beslutar att - rådande taxor för Avestaparken gäller tills vidare - verksamheten gör ett tydligare underlag för de taxenivåer som presenteras för kunden.

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 3 Ansökan om investeringsbudget för utrymningslarm, Avesta ishall DnrBs Georgios Nielsen, enhetschef fritid, ansöker om investeringsbudget för utrymningslarm i Avesta ishall. Efter genomförd besiktning av Räddningstjänsten ställs krav på utrymningslarm. Förslag - Bildningsstyrelsen godkänner investeringsansökan.

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 4 Matildas, Antons, Camillas och Anders Gunnarssons medborgarförslag om bana för låghöjdsklättring Dnr Bs Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid, föredrar ärendet och sitt yttrande. Matilda, Anton, Camilla och Ander Gunnarsson anför följande i sitt medborgarförslag: Under sommaren besökte medborgarförslagsställarna Säfsen. Där upptäcktes en jättefin vildmarkslekplats som bl a bestod av en låghöjdsbana med flera hinder på marknivå eller strax över. Banan är byggd av stockar och rep. Där roade de sig i flera dagar, stor som liten. Ett ställe att längta tillbaka till! Det är så mycket mer än en lekplats. Eller - en lekplats där stor och liten har roligt tillsammans i vacker miljö i naturen medan man använder balans, styrka, smidighet och koncentration. Detta vill de göra mycket mer av! Och eftersom medborgarförslagsställarna bor i en kommun med outdoor-profil tänker de så klart att detta är ju en given attraktion för VÅR kommun, Avesta, att bygga! Kostnaden torde inte bli så stor för lite stockar och rep och det borde finnas gott om platser med träd som lämpar sig för detta!?! Kanske kan man t o m bygga fler?!? En nära Dalahästen där även de som passerar utefter riksväg 70 kan stanna till och rasta barn och upptäcka att Avesta är ett trevligt outdoor-satsande ställe där det skulle kunna vara trevligt att bo? En mera centralt? En vid något av våra fina elljusspår? Ja, det finns säkert många passande platser. Medborgarförslagsställarnas förslag: - En eller flera banor för låghöjdsklättring byggs i Avesta. Beredning - Matildas, Antons, Camillas och Anders Gunnarssons medborgarförslag 25 augusti Kommunfullmäktige den 29 september 2014, Bildningsstyrelsens arbetsutskott 22 oktober 2014, Bildningsstyrelsen 12 november 2014, 141.

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 4 forts Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget till bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Vid bildningsstyrelsens sammanträde beslutades att ge resultatenhetschefen för kultur-fritid i uppdrag att presentera yttrandeförslag till bildningsstyrelsens sammanträde i februari Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschefkultur-fritid lämnar följande skrivelse: Under sommaren besökte medborgarförslagsställarna Säfsen. Där upptäcktes en jättefin vildmarkslekplats som bl a bestod av en låghöjdsbana med flera hinder på marknivå eller strax över. Banan är byggd av stockar och rep. Där roade de sig i flera dagar, stor som liten. Ett ställe att längta tillbaka till! Det är så mycket mer än en lekplats. Eller - en lekplats där stor och liten har roligt tillsammans i vacker miljö i naturen medan man använder balans, styrka, smidighet och koncentration. Detta vill de göra mycket mer av! Och eftersom medborgarförslagsställarna bor i en kommun med outdoor-profil tänker de så klart att detta är ju en given attraktion för VÅR kommun, Avesta, att bygga! Kostnaden torde inte bli så stor för lite stockar och rep och det borde finnas gott om platser med träd som lämpar sig för detta!?! Kanske kan man t o m bygga fler?!? En nära Dalahästen där även de som passerar utefter riksväg 70 kan stanna till och rasta barn och upptäcka att Avesta är ett trevligt outdoor-satsande ställe där det skulle kunna vara trevligt att bo? En mera centralt? En vid något av våra fina elljusspår? Ja det finns säkert många passande platser. Yttrande från resultatenhetschef kultur-fritid Kultur- och fritid ser positivt på förslaget att bygga en eller flera banor för låghöjdsklättring i Avesta kommun och håller med förslagställarna att det vore en viktig, och ny attraktion, för Avestas Outdoor-profil. Outdoor-profilen omfattar dock en rad delar, som exempel kan nämnas vandringsleder, skidspår, cykelleder och mountainbikestigar/leder, kanotleder, fiskeplatser etc. Entreprenörer och föreningar gör idag mycket inom detta område och exempelvis finns projekt för cykelleder. Från kultur- och fritids perspektiv skulle vi behöva genomföra ett fördjupat utredningsarbete för att i ett övergripande perspektiv kartlägga vad som behövs kompletteras, var eventuellt nya anläggningar skulle ligga och vilka kostnader som det handlar om.

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 4 forts Samråd med medborgare, föreningar och entreprenörer i hela kommunen skulle också genomföras så att en så bred allmänhet som möjligt skall kunna ta del av och nyttja anläggningarna för eget bruk och som förutsättning för sin verksamhet. Denna utredning skulle kunna ligga till grund för en vidare utveckling av Outdoor-verksamheten i hela kommunen. För Avestas centrala delar finns en möjlig placering för en låghöjdsbana i Koppardalsområdets östra del där Döda fallenområdet pekats ut som ett möjligt område för denna typ av aktiviteter. Förslaget bör därför tas med i arbetet inom ramen för projektet Koppardalens utveckling som nu pågår. Resultatenhetschef kultur-fritids förslag till beslut - Uppdrag ges till kultur- och fritidsenheten att inför budgetarbetet år 2016 ta fram kostnad och inriktning på en Outdoor-utredning där bland annat byggandet av en eller flera låghöjdsbanor beaktas. - Förslaget om en låghöjdsbana i anslutning till Döda fallen-området överlämnas till projektet Koppardalens utveckling. Förslag - Bildningsstyrelsen uppdrar till resultatenhet kultur-fritid att inför budgetarbetet år 2016 ta fram kostnad och inriktning på en Outdoor-utredning där bland annat byggandet av en eller flera låghöjdsbanor beaktas.

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 5 Jan Olssons medborgarförslag om att förlänga Salomonsån genom Koppardalen Dnr Bs Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid, föredrar ärendet. Jan Olsson, förslagsställare, anför följande i medborgarförslaget, i sin skrivelse från 14 november Bakgrund Dalälven hyser nedströms Storforsens och Lillforsens kraftverk svaga bestånd av fiskarterna harr och öring. Både harr och öring är att betrakta som ytterst attraktiva arter ur sportfiskesynpunkt. De är trevliga att fånga, både med spinn- och flugfiske, och de klassas som riktiga höjdare på middagsbordet. Det är dock oklart om någon av arterna har egen naturlig reproduktion eller om bestånden är ett resultat av vandring nedströms i samband med öppna dammluckor respektive utsättningar av Bäsinge fiskevårdsförening. Naturliga lekplatser mellan de centrala kraftstationerna och Näs saknas sannolikt. Förslag Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Detta skulle innebära fantastiska möjligheter att designa en mer än 1 km lång leksträcka för båda fiskarterna, vilket vore till gagn inte bara för ortens sportfiskare utan det skulle sannolikt också förstärka Avestas renommé som en framåtinriktad kommun med visioner. Positiva bieffekter 1. Förslaget ger möjlighet att säkerställa ett jämt vattenflöde genom det nya Holmenbadet och därigenom eliminerad risk för kontaminering av badvattnet. 2. Det ger en ytterligare estetisk dimension åt Koppardalen, vilket har ett definitivt egenvärde med tanke på fortsatt utbyggnad av densamma. En porlande, brusande bäck eller mindre å, kantad av frodig grönska, kan göra den mest surmulne lycklig. Utförande Översikt Kartan (bilaga 1 i handlingen) visar åns ungefärliga förlängning enligt förslaget. Två alternativ bör utredas. Dels ett billigare alternativ, som går ut på att leda vattnet från punkt A till ett utlopp nedströms Lillforsens kraftstation, punkt B. Punkt B bör ligga så långt nedströms kraftstationen som det är möjligt. Detta alternativ innebär i stort sett bara grävningsarbeten.

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 5 forts Det bör också utredas om några av de nu underjordiska kanaler som en gång fanns för vattentransport till olika verksenheter (en gång i tiden omhuldade av Axel Ingmar) kan utnyttjas i sammanhanget; koppla ihop nytänkande med brukets historia. Det andra alternativet innebär att utloppet B placeras alldeles uppströms brofästet till Åsbobron. Fördelarna med detta alternativ är dels att man får en längre vattensträcka och dels att man kan leda vattnet genom den göl som finns direkt nedanför Döda Fallets utsiktspunkt. Den bäverfamilj, som slagit sig ner där skulle nog uppskatta lite jämnare vattennivå i gölen med tanke på hyddans ingång. Den skulle också bli ett lämpligt litet sel där framför allt småharren fick en tillflyktsort innan de kastar sig ut i älven. Nackdelen är naturligtvis det mer komplicerade (omöjliga?) grävningsarbete som krävs. Det bör också vara möjligt att förlänga leksträckorna genom att låta bäcken/ån slingra sig genom Koppardalen. Utförande - Detaljer (bilaga 2 i handlingen) 1. Stäng av den del av åns utlopp, som går ut i älven via nya badplatsen. Då leds allt vatten från ån via befintlig kanal (tjockt handritat blått streck i bilagan) ner mot Koppardalen. Den lilla dammlucka av trä som finns i anslutning till gamla finkan (punkt A) ersätts med ett s.k. omlöp, en typ av laxtrappa, för att säkerställa möjligheterna till fiskvandring. Då kommer dessutom hela ån vara tillgänglig för lekande fisk ända upp till Trådbacken. 2. Öppna en kanal för att få flödet från nya badplatsen in i den andra kanalen, den norra, som redan finns (ett tunt blått streck enligt kartan). Befintlig dammlucka vid punkten C kan också byggas om till omlöp. Höjden på detta omlöp kommer att reglera flödet genom badet för att säkerställa rent badvatten. Eventuellt kan man dessutom stänga av nuvarande tillflöde till C genom en jordvall strax ovanför kanalen 2. Detta skulle minska risken för alltför höga flöden i Koppardalen vid högvatten i älven. 3. Befintligt tillopp mellan A och dammen i högerkant på bilaga 2 måste naturligtvis också säkras för eventuella höga flöden i Salomonsån. Medborgarförslagsställarens förslag. - Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation.

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 5 forts Beredning - Jan Olssons medborgarförslag 1 augusti Kommunfullmäktige 29 september Kommunstyrelsens arbetsutskott 28 oktober 2014, Bildningsstyrelsens arbetsutskott 25 november 2014, - Bildningsstyrelsen 10 december 2014, 165. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 28 oktober 2014 att remittera medborgarförslaget till Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB, Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning, till bildningsstyrelsen samt till kommunkansliet (samordnare) för yttrande. Bildningsstyrelsen beslutade 10 december 2014 att resultatenhetschef för kultur- och fritid får i uppdrag att presentera yttrandeförslag vid bildningsstyrelsens sammanträde i februari Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid, och Georgios Nielsen, enhetschef fritid, lämnar följande skrivelse: Jan Olsson anför följande i medborgarförslaget: Bakgrund Dalälven hyser nedströms Storforsens och Lillforsens kraftverk svaga bestånd av fiskarterna harr och öring. Både harr och öring är att betrakta som ytterst attraktiva arter ur sportfiskesynpunkt. De är trevliga att fånga, både med spinn- och flugfiske, och de klassas som riktiga höjdare på middagsbordet. Det är dock oklart om någon av arterna har egen naturlig reproduktion eller om bestånden är ett resultat av vandring nedströms i samband med öppna dammluckor respektive utsättningar av Bäsinge fiskevårdsförening. Naturliga lekplatser mellan de centrala kraftstationerna och Näs saknas sannolikt. Förslag Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Detta skulle innebära fantastiska möjligheter att designa en mer än 1 km lång leksträcka för båda fiskarterna, vilket vore till gagn inte bara för ortens sportfiskare utan det skulle sannolikt också förstärka Avestas renommé som en framåtinriktad kommun med visioner.

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 5 forts Positiva bieffekter 1. Förslaget ger möjlighet att säkerställa ett jämt vattenflöde genom det nya Holmenbadet och därigenom eliminerad risk för kontaminering av badvattnet. 2. Det ger en ytterligare estetisk dimension åt Koppardalen, vilket har ett definitivt egenvärde med tanke på fortsatt utbyggnad av densamma. En porlande, brusande bäck eller mindre å, kantad av frodig grönska, kan göra den mest surmulne lycklig. Utförande Översikt Kartan (bilaga 1 i handlingen) visar åns ungefärliga förlängning enligt förslaget. Två alternativ bör utredas. Dels ett billigare alternativ, som går ut på att leda vattnet från punkt A till ett utlopp nedströms Lillforsens kraftstation, punkt B. Punkt B bör ligga så långt nedströms kraftstationen som det är möjligt. Detta alternativ innebär i stort sett bara grävningsarbeten. Det bör också utredas om några av de nu underjordiska kanaler som en gång fanns för vattentransport till olika verksenheter (en gång i tiden omhuldade av Axel Ingmar) kan utnyttjas i sammanhanget; koppla ihop nytänkande med brukets historia. Det andra alternativet innebär att utloppet B placeras alldeles uppströms brofästet till Åsbobron. Fördelarna med detta alternativ är dels att man får en längre vattensträcka och dels att man kan leda vattnet genom den göl som finns direkt nedanför Döda Fallets utsiktspunkt. Den bäverfamilj, som slagit sig ner där skulle nog uppskatta lite jämnare vattennivå i gölen med tanke på hyddans ingång. Den skulle också bli ett lämpligt litet sel där framför allt småharren fick en tillflyktsort innan de kastar sig ut i älven. Nackdelen är naturligtvis det mer komplicerade (omöjliga?) grävningsarbete som krävs. Det bör också vara möjligt att förlänga leksträckorna genom att låta bäcken/ån slingra sig genom Koppardalen. Utförande - Detaljer (bilaga 2 i handlingen) 1. Stäng av den del av åns utlopp, som går ut i älven via nya badplatsen. Då leds allt vatten från ån via befintlig kanal (tjockt handritat blått streck i bilagan) ner mot Koppardalen. Den lilla dammlucka av trä som finns i anslutning till gamla finkan (punkt A) ersätts med ett s.k. omlöp, en typ av laxtrappa, för att säkerställa möjligheterna till fiskvandring. Då kommer dessutom hela ån vara tillgänglig för lekande fisk ända upp till Trådbacken.

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 5 forts 2. Öppna en kanal för att få flödet från nya badplatsen in i den andra kanalen, den norra, som redan finns (ett tunt blått streck enligt kartan). Befintlig dammlucka vid punkten C kan också byggas om till omlöp. Höjden på detta omlöp kommer att reglera flödet genom badet för att säkerställa rent badvatten. Eventuellt kan man dessutom stänga av nuvarande tillflöde till C genom en jordvall strax ovanför kanalen 2. Detta skulle minska risken för alltför höga flöden i Koppardalen vid högvatten i älven. 3. Befintligt tillopp mellan A och dammen i högerkant på bilaga 2 måste naturligtvis också säkras för eventuella höga flöden i Salomonsån. Medborgarförslagsställarens förslag. - Förläng Salomonsån genom Koppardalen med utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Ing-Marie Pettersson Jensen, resultatenhetschef kultur-fritid och Georgios Nielsen, enhetschef fritid, lämnar följande yttrande: Detta yttrande är skrivet ur både ett kultur-/kulturmiljöperspektiv samt ur ett fritidsperspektiv. Koppardalsområdet ses idag av kommunen som en viktig tillväxtmotor och är för kultur- och frididsverksamheten en mycket central plats för verksamheterna. Ett nytt besöksmål har skapats i Verket. Detta är platsen för helt nya lärandeprocesser, skolbesök, ett brett utbud av kulturupplevelser och inte minst Avesta art. Här finns också sporthallen Koppahallen och ungdomsgården Qlturhuset. Populära vandringsstråk finns både mot Gamla Byn och Holmenbadet samt nedströms längs Älvpromenaden. Sida vid sida ligger andra kommunala verksamheter, besöksmål och företag samt utvecklingsprojekt för exempelvis utbildning och nyföretagande. Den unika miljön med spännande och både små och stora byggnader samt närhet till centrum, Dalälven och infrastruktur måste också framhållas. Det bör nämnas att det pågår flera projekt mellan och inom kommunens förvaltningar, som Exempelvis Koppardalens utveckling och inom ramen för projektet Avesta 2020 som ur skilda perspektiv arbetar med att utveckla Koppardalsområdet. Det här berörda området i Koppardalen inrymmer stora kulturhistoriska värden, både väl synliga i form av bebyggelse och av under jord belägna, nu överbyggda, ruiner och lämningar.

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 5 forts Ur ett brett kulturellt perspektiv är kulturmiljön, som presenteras nedan, en idag delvis väldokumenterad och en väl prövad arena för unika kulturella upplevelser. Det är här, som på flera andra håll i både Sverige och Europa, den rent fysiska industriella miljön som hjälper till att inspirera till och att skapa helt nya upplevelser. Detta samtidigt som Koppardalen är en värdebärare av både Avestas historia och exempelvis världens industriella historia. Bebyggelsen, främst belägen i västra delen av området, är ett resultat av den omfattande modernisering och industrialisering som skedde av industrin och bergsbruket under andra hälften 1800-talet. De anläggningar som finns under jord är rester av det kopparverk som etablerades under tidigt 1600-tal. Via kanaler och tunnlar går det på vissa platser att se bevarade lämningar och ruiner efter kopparbruket. Lämningarna under jord, efter kopparverket, är att betrakta som fornlämningar och skyddade enligt kulturmiljölagen. För att blottlägga, schakta bort eller förändra dessa lämningar krävs tillstånd av länsstyrelsen. Områdets ungefärliga utsträckning framgår av bilaga 1. Eftersom det rörde sig om en verksamhet där bl.a. rening av råkoppar genomfördes kan man också förvänta mer svårartade föroreningar av marken, sett i relation till den senare järnhanteringen, även om denna också kan ha avsatt föroreningar. En utredning av bebyggelsen görs för närvarande av länsstyrelsen för att bedöma om en byggnadsminnesförklaring av bebyggelseområdet skall göras. En rapport med en utförlig dokumentation av området togs fram Det bebyggelseområde som i första hand diskuteras för byggnadsminnesförklaring framgår av kartan i bilaga 2. Området omfattar således Hytta, rosthus mm, det gamla huvudkontoret med port och intilliggande byggnader i sydväst, grovplåtverk m.fl. sammanhängande byggnader i norra delen, mot Dalälven, Nya kallvalsverket i söder, samt f.d. rörmokeri, f.d. nya och gamla pressverket. Att man påbörjat en byggnadsminnesförklaring påvisar i sig att länsstyrelsen i Dalarna bedömer att området är av stort kulturhistoriskt värde. Lämningarna efter kopparhanteringen är intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv men är idag relativt dolda och präglar inte den miljö som kan upplevas idag. Däremot utgör Hytta, valsverk etc. en mycket väl sammanhållen och relativt sett mycket välbevarad och komplett miljö som skildrar en industriell järnhantering från malm till färdiga ämnen av skilda slag från slutet av 1800-talet.

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 5 forts Utnyttjandet av slaggsten som byggnadsmaterial i en stor del av byggnaderna är också mycket unik, både vad gäller arkitektoniska utryck och den stora mängden av skilda typer av byggnader. Det unika är också att en komplett anläggning från slutet av 1800-talet, med tillkommande byggnader som skildrar utvecklingen av bruket fram till mitten av 1900-talet överhuvudtaget är bevarad som här. I ett nationellt och europeiskt perspektiv har oftast anläggningarna legat still inom samma område från slutet av 1800-talet, långt in på 1900-talet och i enstaka fall är anläggningarna fortfarande i bruk, varför de byggnader som vi ser i idag har utplånat de äldre. I Avesta flyttades järnverket istället när anläggningen blev omodern till nuvarande plats. Det unika i Avesta är således inte den äldre kopparhanteringens lämningar varför ett framtagande av dessa, eller ett återskapande av den ursprungliga naturmiljön, kraftigt skulle skada den unika industriella miljö som finns idag, där Salomonsån idag går under jord. För mycket grönska är ur detta perspektiv mer skadligt än positivt. Däremot, om det genom, bättre kartläggning, upprustning av befintliga kanaler etc. går att använda de gamla, under jord belägna kanalerna, för fiskens möjligheter till vandring, så är detta mycket positivt. Utanför det område som är föreslaget som eventuellt byggnadsminne finns ur kultur- och kulturmiljöperspektiv större möjligheter att öppna upp för en synlig och öppen å-/kanalsträcka. Ur ett fritidsperspektiv är Koppardalen ett viktigt rekreationsområde det rörliga friluftslivet och för flera delar av det s.k. Outdoor-området som inbegriper både vandring och fiske. Att skapa bättre förutsättningar för dessa verksamheter är ett prioriterat område för kommunen. Det pågår också arbete med dessa frågor inom ramen för projektet Koppardalens utveckling och det är därför mycket viktigt att det här behandlade medborgarförslaget även kan diskuteras i projektets styrgrupp och arbetsgrupp. Ansvaret för möjligheter till att skapa bättre vandringsvägar för fisken och möjligheter för fiske i detta område måste utredas närmare, exempelvis hur vattendom/-ar reglerar denna verksamhet och vad som är kommunens ansvar. Resultatenhetschef kultur-fritids förslag till beslut Bildningsstyrelsen - anser inte att Salomonsån skall läggas i öppen kanal/å, inom det område som utreds för byggnadsminnesförklaring. - föreslår att styrgruppen för Koppadalens utveckling får ta del av, och yttra sig över, det slutgiltiga svaret på medborgarförslaget.

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 5 forts Jan Olsson, förslagsställare, har inlämnat ny skrivelse den 19 januari 2015: Förslag Kommunen bygger om och förlänger Salomonsån genom Koppardalen för att sedan låta den mynna ut i Dalälven nedanför Lillforsens kraftstation. Varför? Huvudsyftet är att skapa lekplatser för harr och öring; två fiskarter som kräver rinnande vatten för sin fortplantning. Dessutom tillkommer flera positiva bieffekter, som redovisas nedan. De flesta av oss vet nog att sportfiske eller fritidsfiske är en mycket populär sysselsättning i vårt avlånga land. En sammanställning som Statistiska Centralbyrån genomförde 2005 på uppdrag av Fiskeriverket visar att det engagerar drygt 3 miljoner svenskar, som då spenderade nästan tre miljarder kronor årligen på sin hobby. Och bland de mer attraktiva fiskarterna finns såväl harr som öring; de är svåra att fånga, roliga att ha på kroken och de blir till läckerheter på middagsbordet. Och öringen är lite fetare än t.ex. abborren, vilket gör den fullproppad med Omega-3 och andra nyttigheter. Detta är en aspekt på ökad förekomst av harr och öring i Dalälven; bättre folkhälsa genom mer själslig frid hos befolkningen, det är roligt att fiska, samt förekomst av mer nyttig mat. En annan kan hämtas från en utredning inom Avesta kommun från 1992 (se litteraturförteckning) där det anges att Bjurforsbäcken-Salomonsån är ett särskilt skyddsvärt vatten med tanke på förekomsten av bl.a. öring. Skyddsvärt kan mycket väl tolkas som att man bör återställa de möjligheter till lekvandring som fanns sedan istiden fram till dess att Avestaforsens kraftstationer byggdes. I Dalälven finns det idag ytterst svaga bestånd av harr och öring nedströms Lillforsens kraftstation. Både arterna saknar lekplatser mellan Lillforsen och Näs kraftstation så bestånden beror sannolikt på fisk som vandrat nedströms vid öppna dammluckor. För öringen har kanske också utsättningar från Bäsinge FVO bidragit. Genom att ge Salomonsån en ny sträckning genom Koppardalen fås en mer än 1 km lång forsande eller porlande liten å med en fallhöjd på drygt 14 m. Idealiska förutsättningar för att bygga lekplatser och ståndplatser för ett stort antal öringar och harrar. Dessutom möjliggörs lekvandring i ån som den ser ut idag ända upp till Trådbacken, d.v.s. ytterligare drygt 3 km.

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 5 forts Och även om det primära syftet är att skapa lekplatser för att öka populationerna av harr och öring i Dalälven uppstår också positiva sidoeffekter, t.ex. funktionella: - Förbättrat och kontrollerbart flöde genom nya badplatsen på Holmen. - Kraftigt reducerad risk för översvämningar av den typ som drabbade Qlturhuset för några år sedan. Och emotionella: - Den kittlande tanken att kombinera flerhundraåriga vattenkraftskanaler med modern fiskevård. - En mer estetisk miljö i Koppardalen, vilket sannolikt innebär: - Lättare att få hyresgäster i Koppardalen. - Trevligare sträcka av Älvleden. Och förhoppningsvis: - Ökad mängd fisketurister vid älven (det är roligt att fiska). Bara fördelar! Hur gör man då detta och finns några problem? Omlöpet behövs för att säkerställa vattennivån i den del av ån som uppströms rinner under järnvägsbron. Annars förändras landskapet bakom och nedanför intilliggande bebyggelse längs Bergslagsvägen. Efter att vattnet försvunnit ner under jord vid finkan/muséet passerar det under Kyrkogatan och dyker upp nära järnvägen på andra sidan, se fig. 7. Holmenbadet För att få fart på vattnet vid badplatsen grävs alltså en kanal mellan åns gamla utlopp mot badplatsen och den befintliga kanalen från Dalälven mot dammluckan vid korsningen Badhusgatan Böösgränd, fig. 5. Kabeltrumman i fig. 4 visar ungefär var vägbanken grävs av genom den nya kanalen och bilden antyder också längden på denna kanal, mindre än 10 m. Ett alternativ till kanal kan naturligtvis vara en trumma. Då öppnas en passage för badvattnet till dammluckan, som får reglera flödet genom nya badet. Flödesregleringen kan styras med större precision om nuvarande kanal in mot luckan stängs av längre ut. Yttre delen av nuvarande kanal omvandlas då till en vik. Flödet genom dammluckan kommer också att säkerställa en tillräcklig vattenmängd längre ner i den nybyggda ån eftersom torra somrar kan ge väldigt lågt flöde i Salomonsån.

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 5 forts Badet omfattar en vattenvolym på ungefär 1000 m3; 2000 m2 vattenyta med ett medeldjup av drygt 0,5 m, dock starkt avhängigt vattenståndet i älven. Den kanal som är tänkt att leda badvattnet förbi dammluckan vid Böösgränd behöver sannolikt ett flöde mellan några tiotals och kanske 100 sekundliter, vilket motsvarar någonstans mellan 100 och 360 m3/timme. Detta för att ge bra förutsättningar för nedströms lekande fisk. Badvattnet kommer följaktligen att omsättas flera gånger per dygn, vilket rimligtvis eliminerar alla risker för kontaminering av E-kolibakterier. Om vattenmängden i Salomonsån blir extremt hög i samband med snösmältning eller kraftiga regn finns en viss risk att kapaciteten i kulverten som börjar vid finkan/muséet är otillräcklig, vilket kan medföra översvämningar i området kring muséet. Detta förebyggs genom att överskottsvatten från ån leds över till den andra kanalen mot dammluckan vid Badhusgatan- Böösgränd. Överflödet åstadkoms genom att höjden på den vall som är tänkt separera ån från badvattnet anpassas till ett sådant scenario. Kyrkogatan - Verket De båda kanalerna, inkluderande kulvertarna under gatan, som sedan rinner vidare strax öster om Kyrkogatan måste möbleras med sten och grus för att ge en trivsam miljö åt de nya boende, som med säkerhet kommer att flytta in. Fig. 7 visar den kanal som blir en integrerad del av den nya ån där den dyker upp efter passagen genom kulverten medan fig. 8 visar kanalen med badvatten direkt efter dammluckan, alltså strax innan den passerar under Kyrkogatan. Här bör också tas hänsyn till att uttrar inte simmar under broar och liknande utan de måste ha möjlighet att gå eller hoppa. Det bör alltså finnas stenar att gå på i åtminstone den södra kulverten (närmast järnvägen). Det finns rapporter om utter i närheten av Lillforsens kraftstation. De båda kanalerna flyter ihop strax öster om (nedströms) Avesta församlingsgård, fig. 9. Sedan kommer vi till den större dammen väster om Verket, fig. 10, mellan Verket och herrgården. Från den leds vattnet via ett omlöp till den mindre dammen söder om Verket, nuvarande inlopp visas i fig. 11.

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 5 forts Underjorden Från lilla dammen viker ån in under jorden genom en lucka, som kan skönjas till höger om de större dammluckorna i muren under gamla kraftstationen/ångcentralen, fig. 12. Genom att vattnet viker av innan dammluckorna ner mot dammen utanför Qlturhuset reduceras risken för översvämning av den typ som det drabbades av för några år sedan. Vattnet fortsätter sedan under jord i sydostlig riktning mot gamla kallvalsverket där fig. 13 visar en del av stenvalvet, taket, i kulverten. Gamla kraftstationen/ångcentralen syns bakom björken i bildens vänsterkant. Den exakta sträckningen nedanför kraftstationen/ångcentralen måste utredas och eventuellt finns flera möjligheter att utnyttja de underjordiska kanalerna. Ovan jord igen Fig. 14 visar en tänkbar sträckning längs gräskanten till vänster om gamla kallvalsverket ner mot första rondellen längs Koppardalsvägen. Nästan rak östlig riktning. Fortsättningen mellan kallvalsverket och rondellen visas i fig. 15. Mellan första och andra rondellen finns det gott om plats på båda sidorna av vägen, fig.16. Efter andra rondellen, fig. 17, skall ån, gärna under vindlingar, ta sig via lämpliga forssträckor med mellanliggande lugnare områden (sel), bakom Byggmax, fig. 18 och 19 och förbi gamla sulfatfabriken, fig. 20, till ett utlopp nedströms Lillforsens kraftstation. Detta utlopp bör ligga i anslutning till den tomma yta som finns bakom sulfatfabriken, fig. 21. Om uppgifterna att gamla sulfatfabriken skall rivas är riktiga kommer tillgänglig yta för utformning av utloppsområdet bli större. Hur utformningen skall ske överlåts åt specialister på park- och trädgårdsdesign, men nog borde det finnas möjligheter att forma ett attraktivt parkområde. Detaljutformningen av föreslaget projekt sker lämpligen i samråd med konsulter inom denna typ av fiskevård och lokala experter, som får bli remissinstanser, se nedan. Slutord Idén är inget hugskott utan en tanke sedan lång tid tillbaka, som nu realiserats i form av ett medborgarförslag. Åns förlängning fram till Verket kräver små insatser medan resterande del omfattar större insatser genom grävning i asfalterade ytor, hänsyn till befintliga ledningar av olika slag, deponering av kontaminerade schaktningsmassor etc. Även detta är dock möjligt om viljan och pengarna finns.

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 5 forts Jag har gjort studiebesök till två befintliga Norrlandsåar med omlöp, jag har pratat med expertis (xxx, Hudiksvalls kommun), som varit involverad i konstruktion av omlöp och jag har pratat med en av landets ledande konsulter inom området, xxx i Orsa (se nedan). Enligt xxx, f.d. biolog vid Avesta kommun, numera Fiskeridirektör vid länsstyrelsen i Gävleborg har Bjurforsbäcken-Salomonsån mycket högt värde som reproduktionsplats för öring och han beskriver den som en riktig pärla. Jag har också pratat med människor i Avesta, som är medvetna om vikten av lekområden för harr och öring för att bygga upp bra bestånd i Dalälven. Projektet är genomförbart! En tänkbar framtida vision (eller dröm) är att de vandringshinder, som finns längre uppströms i Bjurforsbäcken, tre till antalet (Trådbacken, Bjurforsdammen och Andersbenning-Lillsjöns utlopp), förses med omlöp, vilket gör ån tillgänglig för vandrande fisk ända upp till den lilla strömmen mellan Storsjön och Lillsjön. Den drömmen måste dock dryftas med Länsstyrelsen i Västmanland. Förslagsställaren hänvisar även till referensobjekt, såsom litteratur, expertis och intresseorganisationer, som är registrerat i förvaltningens diariehandlingar. Förslag Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att - Salomonsån inte ska läggas i öppen kanal/å, inom det område som utreds för byggnadsminnesförklaring. - styrgruppen för Koppadalens utveckling får ta del av, och yttra sig över, det slutgiltiga svaret på medborgarförslaget.

22 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 6 Jerry Harryssons medborgarförslag och Gunilla Berglunds (C) motion om kulturservice till äldre Dnr Bs Jerry Harrysson och Gunilla Berglund (C) anför följande i gemensamt medborgarförslag/motion: Kultur i vid bemärkelse och många goda sociala kontakter är mycket viktiga för äldres hälsa och livskvalité. Detta gäller för såväl de som bor i staden eller på landsbygden men möjlighet och tillgänglighet är inte lika beroende på var du bor. De som bor i staden/centrum har fler möjligheter att ta del av olika arrangemang. De äldre som fortfarande bor hemma ute på landsbygden och inte längre kan köra bil eller åka buss har svårt att delta i olika kulturarrangemang och andra sociala möten som oftast är i centrum. Jerry Harrysson och Gunilla Berglund (C) vill att kommunen erbjuder en flexibel kulturservice med böcker, talböcker, musikmedia i olika utformning, film m m som kunde köras ut med bil till de som önskar ta del av detta. De äldre skulle kunna önska/beställa vad de vill ha. Kulturbilen ska köra enligt turlista över hela kommunen. Jerry Harryssons och Gunilla Berglunds (C) förslag: - Avesta kommun erbjuder kulturservice till äldre. Beredning - Jerry Harrysons och Gunilla Berglunds (C) medborgarförslag/motion 6 oktober Kommunfullmäktige 27 oktober Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 november 2014, 153. Kommunstyrelsens arbetsutskottets remitterar medborgarförslaget/motionen till pensionärsrådet och bildningsstyrelsen (samordnare) för yttrande. Förslag - Bildningsstyrelsen uppdrar till resultatenhetschefen för kultur-fritid att lämna yttrandeförslag vid bildningsstyrelsens sammanträde 8 april 2015.

23 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 7 Överlämnande-Johanna Engström medborgarförslag om mer öppethållande på ungdomsgården i Horndal Dnr Bs Johanna Engström, förslagsställare till medborgarförslaget, framför önskemål om med öppethållande vid Ungdomsgården i Horndal. Många ungdomar önskar mer öppethållandetider. Förslagsställaren har bifogat lista med 27 namn och framför att Ungdomsgården bör vara öppen även varannan torsdag och varannan fredag. Förslag - Bildningsstyrelsen uppdrar till resultatenhetschefen för kultur-fritid att lämna yttrandeförslag vid bildningsstyrelsens sammanträde 8 april 2015.

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 8 Ett barn-en plats i förskolan Dnr Bs Bengt Albertsson och Karin Vestman, resultatenhetschefer förskola-grundskola, föredrar ärendet. Utifrån aktuella uppgifter på antal barn som har plats på förskolorna inom Avesta kommun, visar beräkningarna att det i dagsläget saknas en småbarnsavdelning samt en syskongruppsavdelning, för att uppnå målet med Ett barn en plats. Vid placering av barn på de nya avdelningarna i Avesta kommun, är målsättningen att placera barnen utifrån Ett barn en plats, så långt det är möjligt. För förskolan som tillämpar pedagogisk omsorg, d v s barnomsorg på obekväm arbetstid, kommer beräkningen att tillämpas på annat sätt, eftersom barnen har schemalagda tider över hela dygnet och ett varierat behov av barnomsorg. Utgångsläget med barngruppens storlek ska planeras på ett sätt, så att arbetsmiljön inte skiljer sig i praktiken mot den ordinarie verksamheten. Utifrån det beräkningsunderlag som är gjort på aktuella siffror är det rimligt att nå målet med Ett barn en plats absolut senast i samband med byggnation av en ny förskola i centrala Avesta. Beredning - Bildningsstyrelsens arbetsutskott 20 augusti 2014, Bildningsstyrelsens 10 september 2014, 113. Resultatenhetscheferna lämnar följande förslag till beslut - att bildningsstyrelsen beslutar enligt förslaget. Förslag - Bildningsstyrelsen beslutar att målet med Ett barn - en plats uppfylls senast i samband med byggnationen av en ny förskola i centrala Avesta.

25 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 9 Tidplan för bildningsstyrelsens tillsynsbesök år 2015 Dnr Bs Börje Forslund, kvalitetsutvecklare, lämnar förslag på tidplan för tillsynsbesök under år Förslag på tillsynsbesök 2015 Datum Enhet Anm Domarhagskolan Markus- och Bergsnässkolan Förskolan Avesta Förskolan Rödluvan Grytnäs förskola/skola Södra förskoleområdet Mikael Westberg (S), ordförande, föreslår att tillsynsbesök även ska genomföras inom området dagbarnvårdare. Förslaget revideras och behandlas vid bildningsstyrelsens sammanträde 11 februari 2015.

26 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Namnbyte för Särvux Dnr Bs Begreppet Sär förknippas av många individer som något särskilt, vid sidan om, annorlunda. Många av individerna i Särvux framtida målgrupp, personer som har inlärningssvårigheter som kan bero på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada, vill inte förknippas med eller erkänna sig som en del av en verksamhet som innefattar begreppet Sär. Detta tenderar att hindra skolan från att nå andra grupper av presumtiva studerande med behov av den utbildning som verksamheten erbjuder. I den nya skollagen som beslutades av riksdagen 22 juni 2010 ersätts Särvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda med särskild utbildning för vuxna. Förkortningen Särvux förs inte som begrepp i den nya skollagen, men får användas i andra sammanhang, då begreppet Särvux är väl inarbetat. Lagen ska tillämpas inom vuxenutbildningen från och med 1 juli Diskussionen kring att byta namn på Särvux har pågått länge inom bl a särvux-pedagogernas Riksorganisation, där man vid rikskonferensen 2010 meddelade att man nu registrerat namnet Lärvux hos PRV och att detta nu kan användas av Särvux verksamheter runt om i landet. Flera kommuner har redan tagit steget och bytt namn till Lärvux (Stockholm, Mora, Skövde Falkenberg, Eskilstuna m.fl.) Namnet Lärvux fokuserar på lärande istället för särande, något som stämmer väl överens med både styrdokument samt den nuvarande och framtida verksamheten i Avesta. Målet är skapa en inkluderande, välkomnande verksamhet, en verksamhet där lärande står i centrum SIVA Lärvux Avesta. Genom namnbytet hoppas SIVA vuxenutbildningen Avesta att fånga upp fler personer som ingår i målgruppen. Rektor för vuxenutbildningen lämnar följande förslag till beslut - Bildningsstyrelsen beslutar namnbyte av SIVA Särvux till SIVA Lärvux. Förslag - Bildningsstyrelsen beslutar att namnbyte sker från SIVA Särvux till SIVA Lärvux.

27 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Roligaste sommarjobbet Dnr Bs Roligaste Sommarjobbet är ett komplement till det traditionella feriearbetet. Ungdomar mellan år ges här möjlighet att starta och driva ett eget företag som sommarjobb. Utbildnings-konceptet syftar primärt till att öka ungas entreprenöriella förmåga, och sekundärt till att öka intresset för företagande bland unga. Forskning visar att icke-kognitiva kunskaper såsom självförtroende, mod och problemlösningsförmåga entreprenöriell förmåga är av väsentlig vikt för en individs chanser att lyckas på arbetsmarknaden. Att investera i Roligaste Sommarjobbet är därför att investera i såväl den egna kommunens, som i Sveriges, framtid. Avesta kommun har inom ramen för feriearbeten, tecknat avtal 2013 och 2014 med företaget Indivator, som driver Roligaste sommarjobbet, och erbjudit 30 ungdomar feriearbete. Utvärderingar efter både sommaren 2013 och 2014, visar att en klar majoritet av deltagande ungdomar anser att Roligaste sommarjobbet varit lärorikt, utvecklande och stimulerande. Där ungdomarna haft möjlighet att prova på sin förmåga att utveckla entreprenöriella egenskaper, mod, självförtroende, problemlösningsförmåga, kreativitet, initiativtagande, samarbetsförmåga, drivkraft, m m. Förslag - Bildningsstyrelsen beslutar att deltagande i Roligaste sommarjobbet eller i liknande koncept, ska inom ramen för kommunens feriejobb, årligen erbjudas 30 ungdomar i åldern år, folkbokförda i Avesta.

28 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Ansökan om investeringsbudget för möbler till Campus Avesta, Utvecklingscentrum Dnr Bs Björn Hansson, resultatenhetschef gymnasie, vuxenlärande, integrationsenhet och arbetsmarknadsenhet, ansöker om investeringsbudget för investering i möbler (skrivbord, bänkar och konferensbord) till Campus Avestas nya utbildningslokal. Idag finns ingen inredning i lokalen och ska verksamheten kunna bidrivas måste möbler inköpas. Förslag - Bildningsstyrelsen godkänner investeringsansökan.

29 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Ansökan om investeringsbudget för CNCstyrd svarv/fräs, industriprogrammet Karlfeldtgymnasiet Dnr Bs Björn Hansson, resultatenhetschef gymnasie, vuxenlärande, integrationsenhet och arbetsmarknadsenhet, ansöker om investeringsbudget för investering i ny eller begagnad CNC-styrd svarv/fräs till Industritekniska programmet, Karlfeldtgymnasiet. Idag finns en CNC-styrd maskin som inte uppfyller utbildningens krav på styrda maskiner. Eleverna klarar inte av att uppnå utbildningsnivån grönt certifikat på grund av dålig utrustning. De lokala företagen anser att eleverna ska uppnå denna nivå. Genomförs inte investeringen kan eleverna inte uppnå utbildningsmålet i kursen. Avesta Industrigrupp har i skrivelse, som har bifogats beslutshandlingarna, redovisat företagens krav på grundläggande utbildningsnivå. Förslag - Bildningsstyrelsen godkänner investeringsansökan under förutsättning att investeringen ryms inom befintlig budgetram.

30 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Måns Lindholms och Adam Reuterskiölds medborgarförslag om att varannan måltid inom kommunalt drivna skolor, förskolor och äldreboenden ska vara helt vegetariska Dnr Bs Eva Södergård, resultatenhetschef kost, föredrar ärendet och sitt yttrande. Djurens parti Avesta Lokalavdelning, genom Måns Lindholm och Adam Reuterskiöld, anför följande i medborgarförslaget: Djurens parti Avesta Lokalavdelning följer uppmaningen från FN, Världsnaturfonden, Världscancerfonden, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Djurens Rätt genom att verka för mer vegetarisk mat i offentlig verksamhet. I Sverige äter vi alldeles för mycket animaler, i snitt cirka 86 kg kött per person/år. Bara elva procent av invånarna äter tillräckligt med frukt och grönt enligt en aktuell undersökning från Statens Folkhälsoinstitut. Detta är mycket allvarligt med tanke på att de nya nordiska kostråden speciellt varnar för hög konsumtion av rött kött, smör och charkuterier som korv. Den gröna maten är bra för hälsan och dessutom bar för klimatet och miljön. Därför bör Avestas kommunpolitiker besluta om att varannan dag servera helt vegetariskt i skol- och förskolematsalar samt inom äldreomsorgen. Över hundra forskare och experter från Norden har granskat det aktuella vetenskapliga läget angående sambanden mellan det vi äter och olika sjukdomar. Tusentals vetenskapliga studier har gåtts igenom. De visar att risken för sjukdom minskar med en kost med mycket frukt och grönt, fibrer och vegetabiliska oljor. En kost som baseras på rött kött, chark och hårda animaliska fetter som smör och snabba kalorier ökar risken för en rad allvarliga sjukdomar. Förutom sjukdomar leder den höga köttkonsumtionen till många svårartade miljöproblem. Den globala skogsskövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark som i huvudsak orsakas av den ökande köttkonsumtionen. Världens skogar håller på att krympa från 30 till 22 procent av jordklotets totala landyta enligt en färsk studie av forskare i Princeton som publicerats i Public Library of Science. Det hjälper inte att välja svenskt kött eftersom kraftfodret till djuren, sojan, i regel kommer från skövlade marker i exempelvis Sydamerika. I FN-rapporten Livestock s Long Shadow framhålls att köttproduktionen är en av de allra största miljöbovarna vad gäller jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, försurning och luftföroreningar.