Inaktiva flickor år 5 och 6

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 2 Inaktiva flickor år 5 och 6 - Hur höjer vi den fysiska aktiviteten hos inaktiva flickor år 5-6 på vår skola? Pam Björlin och Eva Vahlstedt IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 2:2004/05 Handledare: Jane Meckbach

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte och frågeställningar METOD Enkäter Intervjuer Observation TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Aktiviteterna och målet med verksamheten RESULTAT Reflektioner kring gruppen Resultat observation DISKUSSION LITTERATURLISTA /REFERENSER BILAGOR Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 1. Inledning Debatten i media och aktuell forskning visar på att skolans elever idag är mindre aktiva och har dåliga kostvanor vilket bland annat resulterar i övervikt. Samtidigt har idrottsämnet i skolan under senare år drabbats av neddragning i tid, vilket kan påverka viljan till rörelse. Som samhället ser ut idag med alla bekvämligheter i form av rulltrappor, hissar, kommunala färdmedel så är vi alla mindre aktiva än vi kanske bör vara och alla dessa faktorer påverkar givetvis även våra barn och ungdomar. Detta har gjort oss nyfikna på hur det ser ut på den skola som vi är verksamma vid. Efter en första enkätundersökning, vilken genomfördes under våren 2004, för att ta reda på hur det ser ut med den fysiska aktivitetsgraden på fritiden bland våra elever i skolår 5 (bilaga 1) visade det sig att det var fler flickor som var fysiskt inaktiva än pojkar. Detta ledde till att vi ville försöka höja den fysiska aktiviteten hos dessa inaktiva flickor i skolår 5 på vår skola och ge ökad förståelse för vikten av regelbunden fysisk aktivitet vid sidan av skolidrotten. Som ett resultat av enkäten startade vi en grupp bestående av fem flickor i år 5. Aktivitetsgraden hos flickorna i projektet var relativt låg under idrottslektionerna och vi ser ett samband med deras svar på vår första enkät, där det visade sig att de var minst fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med sina kamrater. Vi valde därför att fokusera på flickors aktivitetsgrad på fritiden. Ämnet Idrott och hälsa på vår skola är inte drabbat av bänknötare i så stor utsträckning, men vi har upptäckt att det är mycket viktigt att de flickor som befinner sig i farozonen får stöd från föräldrar och övriga vuxna i sin närhet för att inte hamna i ett beteende som kan leda till inaktivitet även på lektionstimmarna i idrott. 1.1 Syfte och frågeställningar Vi ville genom vårt projekt se om det var möjligt att ge de inaktiva flickorna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Vår tanke har aldrig varit att värva över flickor till klubbidrott och hård träning utan istället försöka få dem att se hur man själv eller tillsammans med föräldrar och kamrater på ett enkelt sätt kan nå bra träningseffekt. Till saken hör också att flera av våra flickor har varit aktiva i klubbidrott tidigare men av olika anledningar slutat i väldigt tidig ålder. 3

4 Vardagsmotion och spontanidrott har varit ledord för oss i vårt projekt. Syftet med studien är således att stimulera en grupp inaktiva flickor till ökad fysisk aktivitet. Detta har lett fram till följande frågeställningar : - Kan vi hjälpa och inspirera dessa fem flickor till ökad fysisk aktivitet på fritiden? - Om vi presenterar olika fysiska aktiviteter för flickorna kanske någon aktivitet nu kan inspirera till ökad fysisk aktivitet och eventuellt leda till ett bestående intresse? - Hur ser flickornas hela vardag ut med fokus på fysisk aktivitet? 2. Metod Vi valde att kartlägga elever i år 5 för att det är där vi börjar märka att eleverna tappar intresse och/eller inte platsar i lagidrotter. Eftersom vi har kvar eleverna i år 6 på vår skola tyckte vi oss ha möjlighet att aktivt påverka eleverna till ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Vi har således valt att genomföra en kvantitativ enkätstudie. 1 För att följa de i studien ingående flickorna har såväl intervjuer genomförts med dem som observation under lektionstid. Slutligen har en enkät studie genomförts ett år efter avslutat projekt med samtliga flickor i år 6. De valda metoderna beskrivs mera ingående nedan. Vi har också jobbat praktiskt med fysiska aktiviteter med flickorna Enkäter Vi har valt att med hjälp av enkäter till skolans samtliga elever i år 5 utröna vilka som är fysiskt inaktiva på sin fritid. I den första enkäten (vårterminen 2004) visade det sig att fem flickor i dåvarande år 5 var mycket lite aktiva på sin fritid i förhållande till alla andra flickor. De fick utgöra vår projektgrupp. (se bilaga 1) Därefter har vi ånyo (vårterminen 2005) genomfört en enkät med samtliga flickor i nuvarande år 6.(se bilaga 2) Vi ville med denna enkät se om flickorna har ändrat sina vanor gällande fritidsaktiviteter. 1 Jan Trost, Enkätboken (Lund: Studentlitteratur, 2001 andra uppl.). 4

5 2.2. Intervjuer Intervjuerna som gjordes var kvalitativa med låg standardiseringsgrad. Frågorna var av ostrukturerad art. 2 Vi använde bandspelare och en frågeguide. Intervjuerna ägde rum i ett mindre grupprum där vi båda deltog och gjorde varsin intervju. De tog ca minuter. Intervjuerna är direkt utskrivna utifrån inspelningen.(se bilaga 3) 2.3. Observation Observationen var en systematisk direkt observation. Vi hade i förväg bestämt oss för: vad vi skulle observera, hur vi skulle observera och när vi skulle observera. 3 Observationen gjordes under en 40 minuters idrottslektion i en klass år 6 där två av projektflickorna går. Eftersom vi två arbetar tillsammans med projektet så fick en utav oss utföra observationen medan den andra ledde lektionen. Innehållet i lektionen som vi observerade var kondition och styrketräning. Tillvägagångssätt: pulsur, tidtagningsur och följande observationspunkter. 1. Aktivitet före gemensam lektionsstart 2. Aktiva minuter under lektionen 3. Aktivitetsgrad 4. Subjektiv upplevelse av eleverna Syftet med observationen var att se hur många minuter flickorna var aktiva och hur hög aktivitetsgraden var under lektionen. Flickorna visste inte att de var observerade. Men misstänkte kanske något eftersom en av oss inte undervisar i klassen och de blev utrustade med pulsur. 2 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997 andra uppl.). 3 Inge Carlström och Lena-Pia Hagman, Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering, s Akademikerförlaget

6 3. Tillvägagångssätt och projektets genomförande Flickorna och deras föräldrar inbjöds till skolan en kväll för ett informationsmöte. Vi presenterade våra tankar runt projektet. Föräldrarna stod mycket positiva bakom vår ide. Flickorna fick erbjudande om att delta i olika fysiska spontanaktiviteter. Med spontanaktiviteter menade vi t.ex. cykling, promenad och simning. Projektet har pågått under tre terminer med fyra mötestillfällen per termin. Följande aktiviteter har gjorts under den tid projektet har genomförts. Vårterminen 2004 Träff nr 1: Cykling 30 minuter. Träningsdagbok delades ut till flickorna och samtal om vad man ska skriva i den. Deltagare: Pam, Eva och alla flickor. Träff nr 2: Cykling till el-ljusspåret ca 10 minuter. Joggning/promenad 2.5 km/40 minuter. Deltagare: Eva och alla flickor. Träff nr 3: Friskis & Svettis 50 minuter. Genomgång av Borgskalan. Deltagare: FoS ledare, Eva och alla flickor. Träff nr 4: Simning på utomhusbad, 40 minuter. Deltagare: Eva, Pam och fyra flickor. Höstterminen 2004 Träff nr 5: Genomgång av hur sommaren varit. Planering av höstens aktiviteter. Deltagare: Pam, Eva och alla flickorna. Träff nr 6: Se träff nr 2. Deltagare: Pam och fyra flickor. Träff nr 7: Aerobics + yoga, 50 minuter. Deltagare: Pam, Eva och alla flickor. Träff nr 8: Simning i simhall, 60 minuter. Deltagare: Pam, Eva och tre av flickorna. Vårterminen 2005 Träff nr 9: Skridskoåkning, 30 minuter. Deltagare: Pam och fyra flickor. Träff nr 10: Samtal om kost. Göra och äta fruktsallad. Deltagare: Eva, Pam och alla flickor. Träff nr 11: Friskis & Svettis. Deltagare: FoS ledare, Eva, Pam och tre flickor (och övriga deltagare i passet). Träff nr 12: Simning och avslutning. Deltagare: Pam, Eva och alla flickor. 3.1 Aktiviteterna och målet med verksamheten Vi ville introducera flickorna till vardagsmotion/(spontanidrott) i närområdet. Aktiviteterna ägde rum i direkt anslutning till skoldagens slut. Aktiviteterna som vi valde skulle vara enkla att genomföra utan vuxens närvaro. De skulle alltså finnas nära hemmet så att det inte behöver 6

7 skjutsas en massa eller behöva passa busstider/tågtider. Aktiviteterna blev: cykling, joggning/promenad, Friskis & Svettis, simning och aerobics/yoga. Vi valde Friskis & Svettis Danderyd som dessutom kunde ställa upp och hjälpa oss med ledare för vår flickgrupp som en introduktion. Vid det andra tillfället gick vi tillsammans med flickorna på ett riktigt Friskis o Svettis pass. Cykling valdes för att visa för flickorna att denna aktivitet är konditionshöjande. Den genomfördes på cykelvägar i vårt närområde med skolan som start och mål. Jogging eller rask promenad genomfördes på elljusspåret i skogen vid vår idrottsplats. Slingan är 2,5 km. Det är en av de mest vanliga motionsformerna. Detta tyckte vi att flickorna skulle känna till och prova på. Simning är den aktivitet som engagerar hela kroppen utan att kännas jobbig. Man rör på sig under lekfulla former. Simmade gjorde vi i ett utomhusbad i kommunen och i vår kommunala simhall. Till dessa aktiviteter använde vi bil på grund av tidsbrist. Det tar lång tid att åka kommunalt och det är för långt att gå eller cykla. Aerobics och yoga svarade vi själva för i vår idrottshall. Som ett exempel på vinteridrott tog vi skridskoåkning. Den genomfördes i vår ishall på idrottsplatsen. Under träff nummer 10 när temat var kost gjorde vi en god fruktsallad som vi sedan åt. Vi pratade också om vikten av att äta rätt och kom också in på sömnvanor. 4. Resultat 4.1 Reflektioner kring gruppen Flickorna har varit lätta att arbeta med. De har varit glada och positiva. Som personer är de fem flickorna väldigt olika. En flicka har invandrarbakgrund vilket kan ha en viss betydelse vad gäller fritidsaktiviteter. I övrigt är gruppen socialt homogen. De är uppväxta i en miljö som anses vara trygg. De fem flickorna kan beskrivas enligt följande: Flicka 1. Lugn, har lätt att prata, glad. Under året har hon kommit i puberteten. Hon har gått från flicka till tonåring med allt vad det innebär. Svårt med koordinationsövningar. Har under projektets gång påbörjat basket och tränar två gånger/vecka. Flicka 2. Glad, vimsig, lättpratad. Var tidigare bollrädd. Är mer bollsäker nu. Flicka 3. Korrekt, spänd, ger ett lite nervöst intryck. Vill göra allt perfekt och gör det också. Har börjat en individuell och en lagidrott under året. Flicka 4. Mjuk och rar. Är beroende av vad andra säger och gör. Inte så lätt med kamrater. Vi upptäckte under våra träffar att hon har mycket låga fotvalv. Det gör att hon får ont av att springa och gå mycket. På vår inrådan bokades tid hos skolläkaren. Vilket resulterade i en remiss till ortoped. Hon har numera inlägg i sina skor vilket gör att hon upplever mindre smärta när hon springer. 7

8 Flicka 5. Mycket glad och sprallig. Stor självkänsla. Har hela tiden haft dans som aktivitet och har det fortfarande. Hon har alltid varit positiv när vi har träffats. En svårighet som vi blivit varse om är att det ibland har varit svårt att hitta tider som har passat alla. Gruppen har inte alltid varit komplett på grund av andra aktiviteter eller kamrater som dragit. En flicka har deltagit i alla pass de andra har missat ett eller två pass. I början av vårterminen 2005 fick föräldrarna frågan Hur har vårt projekt påverkat din dotter? Tre föräldrar svarade. De var alla mycket positiva och såg det som ett privilegium att flickorna har fått deltaga i gruppen. De önskade att vi skulle fortsätta med flickgruppen. Vår studie har visat att flickorna, dock inte en av dem, har påbörjat flera aktiviteter under projektets gång. 4.2 Resultat intervju Två av flickorna har intervjuats under projektet. Den ena flickan är tyst och blyg vilket gjorde att det var svårt att få igång en dialog. Den andra var mer lättpratad men vi fick ändå inte ut så mycket av den intervjun.(se bilaga 3). Det intervjuerna kom att beskriva ganska bra var hur flickornas vardag ser ut med läxläsning, TV-tittande, chattande vid datorn, besök på gården mm. Det är många saker som måste göras för att man skall hänga med i livet med kompisarna, och då är det här med att träna kanske inte något som direkt är högprioriterat. I alla fall inte om man inte är aktiv i en klubb där flera kamrater är med. Den observation vi gjorde visade att flickorna var mycket aktiva under idrottslektionen. De var aktiva ca 25 minuter av de 40 vilket vi tycker vara ett gott resultat. Resultat se bilaga Resultat enkät Slutenkäten vi genomförde april 2005 gjordes på samtliga flickor i år 6 (35 st). Se bilaga 2. Syftet med enkäten var att vi ville se om flickorna under ett år hade ändrat sina vanor beträffande fritidsaktiviteter. Resultatet blev att fler var mer fysiskt aktiva men ett par flickor som inte har deltagit i projektet har slutat med sin lagidrott (fotboll). Vad beträffar den fysiska aktiviteten utanför föreningslivet är resultatet mycket gott. Se resultat i följande diagram. Den första frågan handlade om hur flickor i år 6 tar sig till skolan (Fråga 1 Hur kommer du till skolan?) 8

9 Hur kommer du till skolan? Antal flickor Cyklar Cyklar/Bil Cyklar/Buss Figur 1. Flickornas olika sätt att ta sig till skolan. Den andra frågan som ställdes i enkäten handlade om fysiska aktiviteter i en förening eller i en klubb som flickor i år 6 deltar i på sin fritid (Fråga 2 Hur många idrottsaktiviteter i förening/klubb gör du på din fritid?). I följande figur 2 visas aktivtetsgraden. Medlem i förening/klubb Antal flickor Ingen Medlem Medlem i två Medlem i tre Figur 2. År 6 flickornas fysiska aktivitet i förening/klubb. För att ta reda på hur aktiva flickor i år 6 är ställdes frågan om hur många tränings- eller tävlingstillfällen per vecka som de deltar i. I figur 3 nedan redovisas svaren i denna fråga allt från inga till åtta eller fler tillfällen per vecka. 9

10 Antal träningstillfällen per vecka Antal flickor Inga 1 till 2 3 till 4 5 till 6 7 till 8 8 eller mer Figur 3. Antal tränings- eller tävlingstillfällen per vecka. Många barn och ungdomar motionerar/sportar på egen hand och detta undersöktes med följande fråga; Fråga 5 Gör du någon fysisk aktivitet utanför föreningslivet? Fysiska aktiviteter utanför föreningslivet Antal flickor Studsmatta Jogga Cykel Promenad med hunden Promenad Golf Figur 4. Flickornas fysiska aktivet utanför föreningslivet. För att ta reda på vad flickor i år 6 gör på sin fritid mer än deltar i föreningslivet och/eller idrottar på egen hand ställdes frågan om de besöker fritidsgården i boendeområdet. Fråga 9 löd - Hur ofta är du på Enebybergs fritidsgård? 10

11 Hur ofta är du på Enebybergs Fritidsgård per vecka? Antal flickor till 2 3 till 4 5 till 7 Figur 5. Flickornas antal besök på Enebybergs fritidsgård per vecka. 4.4 Resultat observation Flickorna var totalt aktiva i ca 25 minuter av en 40-minuters lektion. Vi upplevde att aktivitetsgraden var väldigt varierande i de olika momenten. Men blev positivt överraskade av den höga aktivitetsgraden i huvudmomentet. Momentet i sig kräver hög aktivitet så vi inser att vi kanske fått ett annat resultat vid ett annat lektionsinnehåll. Vi tror också att flickorna kände sig observerade och därför jobbade bättre än vanligt, trots att observationen var dold. 5. Diskussion Vi ville genom vårt projekt se om det var möjligt att ge inaktiva flickor ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Våra frågeställningar var: - Kan vi hjälpa och inspirera dessa fem flickor till ökad fysisk aktivitet på fritiden? - Om vi presenterar olika fysiska aktiviteter för flickorna kanske någon aktivitet nu kan inspirera till ökad fysisk aktivitet och eventuellt leda till ett bestående intresse? - Hur ser flickornas hela vardag ut? I vårt samhälle är föreningsidrotter mycket populära, men de passar inte alla. Visst går det att få barn intresserade av fysisk aktivitet utanför föreningslivet. Det gäller att lägga aktiviteten på rätt nivå. Det ska vara enkelt att utföra aktiviteten, med andra ord inga prestationskrav, liten utrustning, i närmiljö och entusiastiska vuxna som kan puffa åt rätt håll. Det här projektet bygger på att vi idrottslärare har tagit tag i flickor i riskzonen. Vilka vuxna ska i 11

12 fortsättningen entusiasmera barn/ungdomar till fysisk aktivitet utanför skolidrotten? Viktigt är att vi som vuxna ger barnet kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Känslan hos barnet ska vara positiv efter en aktivitet för att få ett livslångt lärande och intresse. Forskningen visar att andelen inaktiva 15-åriga flickor ökat från 9 % år 1968 till 21 % år Fysisk inaktivitet utgör en stor hälsorisk och en stillasittande livsföring kan kopplas till en rad folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, åldersdiabetes, benskörhet, högt blodtryck, vissa cancerformer m.m. 4 Vem är ansvarig för att informera barn/ungdomar om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och sömn för välbefinnande? Vi som idrottslärare informerar i vår undervisning om detta, men det finns många andra vuxna som också skulle behöva deltaga i denna process t.ex. fritidsgårdspersonal och naturligtvis föräldrar. Vi har sett att flickorna i vår grupp har tillägnat sig en större medvetenhet om hur viktigt det är att vara fysiskt aktiv, att äta rätt och att sova tillräckligt mycket. Förhoppningsvis har flickorna fått ett bestående intresse och lärt sig att man inte behöver vara medlem i en förening eller klubb för att få ett gott välbefinnande. Den mest uppskattade aktiviteten i vår flickgrupp var Friskis & Svettis. Det är något som vi idrottslärare ska ta fasta på. Många gånger tar pojkarna över när eleverna ges möjlighet till val av lektionsinnehåll. De väljer någon form av bollspel och flickorna samtycker. Ett annat resultat som vi såg i vår första enkät var att eleverna i skolan där vi är verksamma, på sin fritid är mycket aktiva i förening/klubb. Det gäller framför allt pojkar. De kanske till och med har för många aktiviteter på sin fritid. Det kan förekomma att elever har tre olika aktiviteter på en och samma dag. Hur ska dessa barn få en bra balans i sina liv? Det har varit intressant och stimulerande att arbeta med flickgruppen men tidskrävande. Allt arbete är gjort utanför vår undervisningstid. 4 Lars-Magnus Engström, Skola-Idrott-Hälsa: En presentation av SIH-projektet, Svensk Idrottsforskning 2004:4, s

13 Vi citerar en flicka som intervjuades av Larsson i hans undersökning Vad lär man sig på gympan? i boken Mellan nytta och nöje: då blir man ju kanske också stillasittande hela tiden men om man inte hade haft gympa i skolan, så kanske man inte ens skulle kunna tänka tanken liksom och eh röra sig över huvud taget. 5 Vi har i vår undersökning kommit fram till samma resonemang som Larsson kom fram till i sin undersökning. Nu för tiden är det inte självklart att man är fysiskt aktiv på sin fritid. Barn och ungdomar måste bli presenterad och stimulerad för att få smak för att röra på sig! Vår studie har visat att vi som idrottslärare och vuxna har varit viktiga för flickorna för att stimulera till fysisk aktivitet. Flickorna har framförallt blivit sedda, uppmärksammade och motiverade till att prova olika aktiviteter. Litteraturlista /referenser Engström, Lars-Magnus. Skola-Idrott-Hälsa: En presentation av SIH-projektet, Svensk Idrottsforskning 2004:4, s Larsson, Håkan. Vad lär man sig på gympan?, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Larsson, Håkan & Redelius, Karin (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004), s Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997 Andra upplagan). Trost, Jan. Enkätboken (Lund: Studentlitteratur, 2001 Andra upplagan). Carlström, Inge. & Hagman, Lena-Pia. Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. (Stockholm: Akademikerförlaget 1992), s Håkan Larsson, Vad lär man sig på gympan?, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, red. Håkan Larsson & Karin Redelius (Stockholm: Idrottshögskolan) s

14 Bilagor Bilaga 1 Enkätundersökning Idrott och hälsa flickor år 5 Hej, Vi skulle gärna vilja veta lite om hur din fritid ser ut och vill därför ställa några frågor till dig som du lätt kan besvara. 1. Hur många dagar i veckan har du någon fysisk aktivitet (du behöver inte vara medlem i en klubb eller förening)? 2. Vilka olika idrotter utövar du? 3. När du inte tränar, vad gör du helst då? 4. Hur mycket tid tillbringar du framför TV/dator varje dag? Har du något att tillägga gör gärna det, annars ett STORT TACK för att du ville svar på våra frågor. Hälsningar Eva och Pam 14

15 Bilaga 2 Enkät i ämnet Idrott och hälsa för flickor i år 6 Hur fysiskt aktiv är du på din fritid? Vårterminen 2005 Namn: Klass: Sätt ett eller två kryss på följande fråga. 1a Hur tar du dig oftast till skolan? går cyklar bil buss annat hur? b Hur många minuter tar det dig att komma till skolan? 2.Vilken/vilka idrottsaktiviteter i förening/klubb, bollsport gör du på din fritid? simning ridning gymnastik dans friidrott Friskis annan aktivitet vad? 15

16 3. Hur många gånger tränar/tävlar varje vecka du? 0 ggr 1-2 ggr 3-4 ggr 5-6 ggr 6-7 ggr 8 ggr eller mer 4. Hur kommer du till; a. träningen? b. annan aktvitet? c. kompisar? 5. Gör du någon fysisk aktivitet utanför föreningslivet? nej ja Om du svarat ja, vad gör du? a) b) 6a. Hur ofta gör du ovanstående aktivitet? 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v 5-7ggr/v b. 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v 5-7ggr/v 7a. Hur länge brukar du hålla på? mindre än 30 min min mer än 60 min b. mindre än 30 min min mer än 60 min 16

17 8. Gör du någon av följande aktiviteter? Kryssa det du gör. teater keramik scouter hundklubb kör musikinstrument annat, vad? 9. Hur ofta är du på Enebyberg fritidsgård? 0 ggr/v 1-2 ggr/v 3-4 ggr/v 5-7 ggr/v 10. Hur många timmar/vecka använder du TV/video? mindre än 10 tim tim mer än 20 tim 11. Hur många timmar/vecka använder du dator? mindre än 10 tim tim mer än 20 tim 12. Hur många timmar/natt sover du när du ska upp till skolan? mindre än 6 tim 6-7 tim 7-8 tim 8-9 tim 9-10 tim mer än 10 tim Tack för din medverkan! Eva och Pam 17

18 Bilaga 3 Intervju 1 Jag ska intervjua en flicka i år 6 i Brageskolan angående vårt projekt: Hur vi kan öka intresset för fysisk aktivitet. Då vill jag att du börjar beskriva en vanlig skoldag för dig, från morgonen till när du går och lägger dig. Jag vaknar på morgonen, klär jag på mig äter frukost, efter det så borstar jag tänderna. Efter det så går jag till skolan. Om jag bor hos mamma går till bussen och åker med den till skolan. Sedan är jag i skolan, ska jag säga när jag har rast och så? Nej, det räcker med att du säger att du går i skolan Så går jag i skolan. Sedan när jag slutat så går jag hem, eller går till bussen och åker en bit sedan går jag hem. Sedan äter jag mellis, kanske gör läxan. Sedan hittar jag på någonting och sedan är det middag. Sedan går jag och lägger mig. Ungefär så. Får jag fråga dig om var din mamma bor? Hon bor i Täby centrum Och pappa bor här i Enebyberg? Ja Ok, får jag fråga också, vi får hjälpas åt nu, vad brukar du äta till frukost? Ibland är det mackor, ibland är det fil. När det finns så Till mellis då, vad äter du då, när du kommer hem från skolan? Äter oftast smörgås Va? Smörgås? Mmm Och mjölk eller? Juice? Mmmm Vad brukar du göra när det är helg, alltså lördag, söndag? Ibland brukar jag åka till Täby Centrum och gå i affärer. Spela tv-spel ibland Ok Det är lite olika Har du några syskon? Ja, en storasyster och så har jag två låtsassyskon 18

19 Bor dom hos er också ibland? Inte låtsassyskon, dom har flyttat Hur ser en lovdag ut för dig, om vi tar tex höstlovet. Vad gör du då, typisk lovdag Mormor var hos oss. Hon hade med sig lera som man kunde göra änglar av Jaha Vi gjorde julänglar. Tycker du om att hålla på med, göra saker med händerna, att skapa Ja Måla Ja Rita o lera Ja En sommarlovsdag då? Det är nog bada Bada? Eller cykla någonstans Vad betyder det här uttrycket: fysisk aktivitet för dig? Att man rör på sig. Kanske joggar. Kanske springer Tycker du att du rör på dig någon speciell årstid mer än någon annan? Tex sommar, höst, vinter, vår På sommaren På sommaren? Då kan man vara ute mer Vad gör du då liksom? Förutom att bada alltså Cyklar å spelar fotboll Du är ju med i vårt projekt som vi gör här på skolan här med några fler tjejer. Vad har det betytt för dig? Ja, jag tycker det är kul Är det någon aktivitet som är roligare än någon annan vi gjort? Jag tycker simma var kul Simma var kul? Gör du någon aktivitet på din fritid? Ja, friidrott 19

20 Friidrott? Och det har du börjat med nu i år Ja Är det någon speciell gren där som du tycker är kul? Jag tycker om att springa Långt, kort? Det är olika, både och Har du någon annan aktivitet på fritiden förutom den här friidrotten? Ibland brukar jag jogga med mamma. Fast det är inte så mycket längre När jag säger aktivitet så kan det vara något som inte har med det fysiska att göra. Det kan vara att man tycker om att gå på teater eller att man är med i någon teater-grupp. Något sånt? Nae Spelar du något instrument? Neee Tack för att vi har fått intervjua dig. Intervju 2 Vi ska intervjua en flicka som går i år 6 i projektet Inaktiva flickor. Kan du beskriva hur en vanlig skoldag för oss, hur dagen startar från morgon och ända tills du går och lägger dig. Ok, först vaknar jag kl halv 7, sen går jag upp och klär på mig, sen äter jag frukost, sen borstar jag tänderna och sen går jag till skolan, i princip, eller jag går till min bästa kompis och sedan går vi till skolan. Sen väntar jag i skolan tills fröken kommer, sen är vi i skolan och så har vi rast och.. Vad brukar du göra på rasten? På rasten antingen så går jag runt och pratar eller så spelar jag Kickboll eller så ah.. eh.. sen så har vi lektion, sen äter vi lunch runt kl 12, sedan har vi rast sedan har vi två lektioner sedan går vi hem och efter skolan brukar jag gå till den där gården som ligger Fritidsgården.. Och sen 20

21 Vad gör man på fritidsgården? Brukar spela pingis, spela biljard, sitta o prata Det är både killar och tjejer som brukar vara där? Sen går jag hem och gör läxor, äter middag och tittar på tv och går och lägger mig. Har du någon aktivitet som du gör någon eftermiddag eller kväll? På måndagar kl halv 6 så spelar jag basket i en och en halv timma och på fredagar spelar jag basket i en timma. Är det Täby basket? Nej det är Djursholms basket Var har ni träningen någon stans? Det är i Mörbyhallen och i Fribergahallen Hur brukar du komma dit? Brukar du få skjuts dit? Aaa, det för att Donia, jag, Carolina och Annika turas om att skjutsas från varje familj Så ni är fyra stycken tjejer här ifrån skolan som går på basket härifrån skolan? Mmm Är det någon annan aktivitet du har förutom basket? Neeej Någon musik Neeej Brukar du vara på fritidsgården nästan varje dag? Ja, nästan varje dag Nu har vi precis pratat om hur en skoldag ser ut, men hur ser det ut när, när du har det ledigt på helgen Då brukar jag mest vara med kompisar och så, ja.. cykla å bland vara på fritidsgården och.. ja Både lördag och söndag ser ungefär likadana ut? Ja Då har man ju möjligheten ibland att vara med familjen, men den har man kanske inte på en lovdag, så hur ser en lovdag ut för dig? En lovdag ser väl ungefär likadan ut fast det beror väl på om man åker bort på semester eller om man är hemma Så brukar vi åka till Skåne ganska ofta, där cyklar vi väldigt mycket och om det är varmt så badar vi och.. ja 21

22 Så det ser olika ut vilken årstid det är?` Mmm Under vilken årstid tycker du att du rör dig mest på? På sommaren tror jag nog, då badar jag nästan hela dagarna och sen cyklar jag mycket. Så då är ni mest i Skåne? Vi använder liksom inte bilen då utan vi cyklar överallt Vad tycker du att fysisk aktivitet betyder för dig, vad är det uttrycket? Det är väl.. roligt egentligen. Man mår bra av det Kan du ge något exempel på fysisk aktivitet? Spela basket, fotboll Du är med på ett litet projekt här på skolan där vi brukar träffas ibland några tjejer, Eva och jag. Vad tycker du att det har betytt för dig, har det påverkat dig på något sätt? Jag vet inte, tycker att det varit kul. Mest såhär roligt och att göra någonting Tycker du att du har ändrat ditt sätt att tänka på om att röra sig eller har du hittat något nytt som du tycker var roligt att göra som vi har hållit på med Som du kanske inte testat förut Egentligen inte tror jag, vi cyklade och simmade ju och det är saker jag gjort förut så det blev egentligen inget nytt. Friskis och svettis Det var roligt. Det var kanske en ny sak Det ska vi ha denna vecka också Har du några syskon? Ja. Alla har inte samma mamma och pappa men.. Jag har sex syskon men alla bor inte hemma, de flesta är stora och har flyttat förutom jag. Min storasyster flyttade på lovet precis Ok, så du är enda barnet hemma nu? Ja, eller snart Är det något av dina äldre syskon som du brukar göra något med, kring det här med fysisk aktivitet tänker jag på Min storebror och jag, han spelade basket när han var liten så ibland spelade jag basket med honom men annars så jag ser eller jag träffar dem så ofta för de bor liksom på olika ställen. Tack för att vi har fått intervjua dig. 22

23 Bilaga 4 Observationsuppgift Praktiknära forskning 2005 Problemområde: Hur aktiva är flickorna som är med i vårt projekt, Hur höjer vi den fysiska aktiviteten hos inaktiva flickor år 5-6, under en vanlig idrottslektion? Tillvägagångssätt: pulsur, tidtagningsur och följande observationspunkter. 5. Aktivitet före gemensam lektionsstart 6. Aktiva minuter under lektionen 7. Aktivitetsgrad 8. Subjektiv upplevelse av eleverna Vi observerade två flickor under en lektion som innehöll kondition och styrkeövningar parvis. En elev gjorde 10 st armhävningar, 10 st sit-ups, 10 st upphopp och 6 längder löpning. Den andra eleven hoppade hopprep under tiden. Uppgiften höll på i ca 15 minuter. Observation: 1. Båda flickorna tar en varsin boll och studsar runt i salen samtidigt som de pratar med kompisar. Pågår ca 5 minuter. 2. Lektionen börjar med Jägarboll, pågår i 10 min. Flickorna deltar. Därefter börjar ovanstående beskrivna övning. Flickorna är aktiva 10,30 minuter, respektive minuter. 3. Aktivitetsgraden är inte 100% på Jägarboll. Flickorna har mycket hög aktivitetsgrad under kondition/styrkeövningen. 4. Flicka 1: arbetspuls 130 slag/min. Flicka 2: arbetspuls 150 slag/min. Båda flickorna skattade övningen till 15 på Borgskalan. Reflektion: Flickorna var totalt aktiva i ca 25 minuter av en 40-minuterslektion. Vi upplevde att aktivitetsgraden var väldigt varierande i de olika momenten. Men vi blev positivt överraskade av den höga aktivitetsgraden i huvudmomentet. Momentet i sig kräver hög aktivitet så vi inser att vi kanske fått ett annat resultat vid ett annat lektionsinnehåll. Vi tror också att flickorna kände sig observerade och därför jobbade bättre än vanligt, trots att observationen var dold. Vi upplevde verkligen att det är svårt att observera under en lektion men vi tycker ändå att det har varit lärorikt. Vi kommer att använda oss av observationsmetoden för egen del i framtiden eftersom den kan ge oss många svar på våra undringar. 23