Minnesanteckningar från Arbetsmöte kring ÖS/ÖFS den 12 juni 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar från Arbetsmöte kring ÖS/ÖFS den 12 juni 2014 Deltagare: Lillemor Eriksson (Piteå), Carina Bergsjö, Ann Isaksson Pelli (Luleå), Agnetha Stenlund (Boden), Magnus Selberg (NLV, Luleå),Ingela Söderholm (Barncompaniet, Boden) och Tina Mörtberger (Mimers, Vittjärv), Kristina Bäck och Greta Rova Linberg I gruppen ingår även Elisabeth Jonsson Hallin i egenskap av studentrepresentant, hon var dock inte närvarande vid detta möte. Agenda för mötet: 1. To-do-listan 2. LTU-kontaktpersoner och tankar från dessa 3. Gemensam riskansvarsplanering (färdigställs via mail) 4. Avtalet -hanns inte med (VFU-grundavtalet och Tilläggsavtalet för ÖS/ÖFS skickas ut på remiss). Inför mötet hade deltagarna fått till uppgift att lyfta ett antal frågor i sina respektive verksamheter (Bil 1). För att bäst ta till vara på respektive verksamheters svar samt gruppens tankar utifrån frågeställningar i listan dryftar vi resultatet tillsammans. Planeringsmöten har hållits i verksamheterna för att få svar på frågorna. En upplevelse som finns är att studenters uppgifter under vfu kan kräva att verksamheterna anpassar sig till dessa och verksamheternas egna teman/projekt får stå åt sidan. En gemensam planering av vfu-uppgifternas utformning är önskvärd. En uppgift bör vara så vitt formulerad att den är genomförbar trots att verksamheten har egna projekt, teman eller inriktningar som de arbetar med under tiden för vfu:n. Syftet med introduktionsmötena inför vfu är att ge LU-lärare information om målen för vfu-kursen samt uppgiftens syfte, där kan ett resonemang om uppgiften lyftas. Ett önskemål från verksamheterna är att uppgifterna ska spegla de aktiviteter och den planering som verksamheterna har för perioden. Vi-känsla känns viktigt, att en ÖS/ÖFS-verksamhet är någonting speciellt. Förslag om presskonferens i höst för att berätta om att vi har blivit utvalda att delta i försöksprojektet. ÖS/ÖFS-introduktionsdag planeras till hösten. Önskemål finns i gruppen om ett studiebesök vid en ÖS/ÖFS-verksamhet i Stockholm, för att få veta hur de arbetar där och vilka erfarenheter de dragit. Hinder som verksamheterna ser är att det är få LU-lärare. Förhoppningsvis skapar fler handledare ringar på vattnet så att fler vill bli handledare.

2 En fara finns med att rigga för stor kostym, det kan påverka engagemang och vilja att delta. En oro för personalomsättning finns, att man vill- alt. inte vill arbeta i en ÖS/ÖFS-verksamhet. Planeringsmötena i vissa av verksamheterna har fött tankar om att de verksamheter man utsett i första skedet kan vara för stor eller för spridd och därför behöver trattas ner så att tanken med koncentration av studenter uppnås. Oro för att de kunskaper som genereras på ÖS/ÖFS inte spiller över på andra verksamheter. En oro är vikariesituationen om det planeras möten som gör att flera enheter i samma område blir tömt på personal. Kan man planera in möten till K-dagar? I vissa kommuner är dessa dagar redan intecknade. Man har önskemål om en handledarutbildning förlagd lokalt, en verksamhet åt gången, förskolor för sig, grundskolor för sig och ämneslärare för sig. Handledarutbildningen är LTU:S ansvar, projektpengar skjuts till för att få utbildningarna till stånd, dock utgår inte ersättningen till enskilda verksamheter. Frågan om möjlighet för en handledarutbildning enbart till de som går in i 1:a skedet av ÖS/ÖFS kom. Denna skulle i så fall kunna anpassas tidsmässigt efter verksamheternas önskemål. Lokala resonemang: Oro finns kring hur medlen ska nyttjas eftersom direktiven för detta är vaga. Önskamål framkom om att parterna gör ett studiebesök vid en ÖS/ÖFS i Stockholm. Oro för att mindre barn i verksamheterna ska uppleva en för stor genomströmning av människor i en övningsförskola. Verksamheterna uttrycker en oro för att ÖS/ÖFS kommer att bli mer eftertraktade skolor och förskolor än andra skolor. Samverkan kan ske genom områdesteam. Konflikter kan uppstå på grund av otydliga förväntningar från olika håll. Gemensam förståelse krävs. Skolchefen i Luleå kommun kommer att skriva ett presentationsbrev till alla verksamheter inom kommunen där försöksverksamheten med ÖS/ÖFS presenteras. Alla ska känna till detta. Grundlärarutbildnigen kommer enbart att ges på distans från och med ht 2015, hur kommer det att påverka söktalen i regionen? Påverkar det ÖS i så fall. Idag är antalet grundlärarstudenter mycket litet. En distansanpassning ger möjlighet till en större flexibilitet i studierna, vilket uppskattas av många studenter. Även de studenter som bor i Luleå kan uppskatta detta upplägg. Studiegrupper kommer att utarbetas så att studenterna är aktiva tillsammans även mellan de campusförlagda

3 delarna av utbildningen (3-4 ggr/termin och då 3-4 dagar per gång). Lärcentra blir viktiga för att få distansanpassningen att fungera (lokaler och tekniska lösningar finns att tillgå här). LTU håller för närvarande på att se över de lärplattformer som finns. Förslag från VFU-organisationen är att en funktion som tillåter tekniska lösningar som underlättar för studenten att använda som en portfolio där man kan spela in och beskriva vfu-aktiviteter, interagera med varandra och LTU samt LU-läraren (vi har fått en presentation från SU av den plattform som de utvecklat där och som de är mycket nöjda med). Man ser fördelarna med forskningsanknytning som ges via projektets närhet till LTU samt de examensarbeten som riktas mot ÖS/ÖFS, möjligheten till kollektiv handledning samt att utbyta erfarenheter mellan verksamheter. Man ser försöksperioden på 5 år som en period av möjlighet till intensifierad utveckling snarare än en risk att utveckla (A och B) De fristående verksamheternas situation upplevs lättare att hantera. Här ser man möjligheten att mobilisera under det första året då antalet studenter är mindre och vara rustad då antalet ökar. Man ser också möjlighet till utbyte av erfarenheter mellan fristående verksamheter och kommunala verksamheter. Handledarutbildningen P0037P kommer att gå till ht 14 på 12% fart, vilkert innebär att den startar i september 2014 och avslutas i juni Utöver denna finns vid behov möjlighet att starta upp en uppdragsutbildning i ÖS/ÖFS regi för att möte behovet. Den kan tänkas bli utlokaliserad om sådana behov finns. Kursledare för L0037P kommer att vara Elisabeth Lundmark. Gretas frågor Introduktionsdag (halvdag 14-17) första halvan av september 28 augusti i Piteå Kompetenser i era verksamheter för seminarier för studenter.

4 LTU-kontaktpersoner och tankar från dessa (PP) Hur kan era (och LTU:s) kompetenser bäst nyttjas i en ÖS/ÖFS? Kursledare och UU-lärare vid LTU: Seminarier kring innehållet i respektive VFU-kurs och de kursuppgifter som ligger till grund för examinationerna. Målen i VFU-kursplanerna är ofta svårbegripliga vi kan konkretisera och ge målen ett innehåll. Göra LU-lärarna delaktiga i designen kring kursuppgifterna/examinationsuppgifterna för studenterna. Ramen generell men innehållet specifik i formuleringarna av uppgifterna med hänsyn tagen till den aktuella verksamheten. Seminarier inför och efter VFU med studenterna och i samarbete med LU-lärarna. Exempel på innehåll: att tolka skolkoder/förskolekoder och normer, konflikthantering, att gå från att vara student till lärare, värdegrunden. Att gemensamt stärka studentens förmågor och kunskaper inför VFU, UU-lärare + LU-lärare tillsammans. Täta utvärderingar (enkäter/intervjuer) med möjlighet för verksamheten att föreslå vad de önskar få kunskap kring. Ömsesidigt erfarenhetsutbyte mellan lärosäte och verksamhet och i förlängningen också till/från de olika nätverk som LU-lärarna samverkar med.

5 Tanken med att en ÖS/ÖFS ska utgöra ett nav för skolutveckling är en central och återkommande punkt, hur tänker ni kring detta? Riktade fortbildningsinsatser från LTU till ÖS/ÖFS men att dessa skolor/förskolor genom sina nätverk sprider sina erfarenheter och kunskaper vidare. Vore önskvärt om seminarierna går att spela in för att finnas tillgängliga för vidare kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte till ÖS/ÖFS:s nätverk. Viktigt att LTU inhämtar önskemål och behov från verksamheten (både ÖS/ÖFS och i förlängningen deras nätverk) om vilket innehåll skolutvecklingen ska ha. Kan handledarutbildningen nyttjas bättre i det här avseendet? ÖS/ÖFS kan utgöra goda samarbetspartners när studenter skriver sina examensarbeten som innebär praxisnära samverkan. Skapa webbaserade verktyg/nätverk med t ex diskussionsforum eller problembank med ex på frågor, uppgifter, övningar, Fördelning kontaktpersoner: Förskola kontaktperson vid LTU med övergripande ansvar Kerstin Lindmark (kerstin.lindmark@ltu.se) Grundskola (f-3 och 4-6)- kontaktperson vid LTU med övergripande ansvar Märtha Andersson (martha.andersson@ltu.se) Ämneslärare, gymnasiet kontaktperson vid LTU med övergripande ansvar Anna Klisinska (anna.klisinska@ltu.se) Hur ska det se ut ht 14 på ÖS/ÖFS? Ht 2014 kommer att inledas med ett mindre antal studenter som finns i utbildningen(förskola, grundskola) VFU:n utgör grundpelaren och byggs på LTU:s kontaktpersoner kallar till möte med verksamheten tidig höst för att samråda och planera Skolförlagd uppgift för alla grundlärare och ämneslärare, år 1 under ht 2014

6

7 Bil. 1 To-do lista inför ÖS/ÖFS Vi har blivit utvalda och befinner oss i uppstartsfasen av ett projekt som ska vara igång ht 2014, vilket innebär att vi inte har någon tid att förlora. Sprid ordet Vi är utvalda att delta i försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ÖS/ÖFS) för blivande lärare och förskollärare! Presentera tanken att kollegorna på skolan handleder studenter från samma kurs, vilka samverkansvinster kan man göra? Vi måste tillsammans utarbeta planer för hur vi ska samverka. Hur vill vi att den förtätade samverkan egentligen ska se ut? Vad kan och vill respektive part (ni och vi) ha ut respektive lägga in i projektet? Vad vill vi åstadkomma? Hur kan man skapa en känsla av att skolan är en ÖS/ÖFS eller behöver man en sådan känsla? Vad finns det för möjligheter med att vara ÖS/ÖFS och därmed ta emot fler studenter i verksamheten? Finns det några lokala hinder hos verksamheten för att vara ÖS/ÖFS? (Begränsningar) Finns det några risker? Hur kan man hantera många studenter på samma skola? (lokaler, information, introduktion, handlingsplaner osv) Hur kan man hantera extern kunskapsspridning? Hur många vill handleda studenter? Hur ser det ut med handledarutbildning? Verksamheterna måste kartlägga vilka LU-lärare som har aktuell handledarutbildning och hur behovet ser ut av handledarutbildning. Kristina måste få uppgift om: LU-lärares namn, mailadress och telefonnummer (dagtid) Vilken verksamhet LU-läraren arbetar vid, ålder på barn/klass/ämnesinriktning Vilken handledarutbildning LU-läraren har Alla ovanstående frågor är viktiga att ni lyfter i era verksamheter så att alla parter blir medvetna om vad som är på gång och kan bidra med tankar och idéer.