Spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige. Vad vet vi? Vad gör vi? Vilka är effekterna?

Transkript

1 Spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige Vad vet vi? Vad gör vi? Vilka är effekterna? rapport 5683 April 2007

2 Spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige Vad vet vi? Vad gör vi? Vilka är effekterna? Rapport från workshop den 3 oktober, 2006 Naturvårdsverket, Stockholm Arrangörer: Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Naturvårdsverket Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Sammanställd av Linda Laikre, Anna Palmé, Lena C. Larsson och Eva Lindberg NATURVÅRDSVERKET

3 Release of genetically alien populations in Sweden what do we do and what do we know about the effects? Report from Workshop organized by the Swedish Scientific Council on Biological Diversity, The Swedish Environmental Protection Agency and the Department of Zoology, Stockholm University. Stockholm October 3, Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2007 Tryck: CM Digitaltryck AB, Bromma Omslag: Bild över vänster: Gräsandsunge en dag gammal. Foto: Johan Elmberg Bild neder vänster: Granplantage. Foto: Lars Hedenström Bild höger: Utsättning av öring i Stockholms ström i maj Den utsatta fisken är producerad i odling och härstammar från Åvaån som mynnar vid kusten ca. 30 km från utsättningsplatsen. Det är oklart i vilken utsträckning Åvaåöringen är genetiskt skild från de andra, ytterst få, naturliga öringbestånd som fortfarande finns kvar i Stockholmsområdet. Det är också oklart i vilken utsträckning den omfattande spridningen av Åvaåöring påverkar den genetiska sammansättningen hos dessa bestånd. Foto: Lars Hedlund (bilden är kraftigt beskuren)

4 Förord Naturvårdsverket fick 2006 i uppdrag av regeringen att ta fram en gemensam nationell strategi och handlingsplan som skall syfta till att etablera ett system för hantering av införsel, förflyttning och utsättning av främmande arter och genotyper. Regeringsuppdraget är ett led i uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konventionen om biologisk mångfald som berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. I uppdraget har ingått att ta fram underlag för att belysa omfattningen av spridningen av främmande populationer eller genotyper och deras ekologiska effekter. Naturvårdsverket, i samarbete med Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, inbjöd berörda myndigheter till en workshop om spridning av främmande populationer i Sverige i oktober I denna rapport sammanfattas resultaten från denna första samlade workshop kring dessa frågor. Författarna är ansvariga för rapportens innehåll. Stockholm den 6 februari 2007 Björn Risinger Direktör för Naturresursavdelningen 3

5 4

6 Innehåll Vad vet vi? Vad gör vi? Vilka är effekterna? 3 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 BAKGRUND TILL WORKSHOPEN 11 Definition 12 Inbjudna talare 13 PROGRAM FÖR MÖTET 15 DELTAGARE 16 SAMMANFATTNING AV PRESENTATIONER 19 Inledande anförande 19 Naturvårdsverkets arbete med främmande arter och populationer 21 Spridning av främmande populationer i Sverige ett genetiskt perspektiv 23 Vad är genetisk variation och hur skapas den? 23 Artificiell migration 24 Hot mot genetisk mångfald 25 Effekter av genspridning 25 Övervakning och temporala tidsserier behövs 26 Spridning av främmande populationer i Sverige en kunskapssammanställning 27 Utsättningar av fisk 28 Utsättningar av fågel 31 Utsättningar inom skogsbruket 33 LRFs synpunkter på spridning av främmande populationer i skogsbruket 35 Genetic effects of the introduction and spread of alien populations 36 Europeiska miljöbyråns arbete med främmande arter och populationer 37 Ett skogligt perspektiv på spridning av främmande populationer 38 Läget idag 38 Har naturen alltid rätt? 38 Varför förflyttar man provenienser? 39 Varför främmande arter? 40 5

7 Främmande trädslag är inte något nytt 41 Contortatall 41 Övriga exoter 42 Miljökonsekvensbeskrivning: contortatall 42 Ytterligare läsning 43 Fiskeriverkets policy kring utsättning av fisk 44 Strategi för utsättning och spridning av fisk 45 Praktiskt arbete med fiskutsättningar och spridning av främmande arter och stammar vid Fiskeriverket 47 Utsättningar inom ramen för jakt och viltvård 48 Registrering av importerade fågelägg av arter avsedda för utsättning 50 Regelverk som rör uppfödning och utplantering av fåglar och däggdjur 51 SAMMANFATTNING AV DISKUSSION 55 Fiskevården har kommit längst varför? 55 Svårt få gehör för gennivån 56 Behovet av registrering för uppföljning 56 Skillnader i synsätt 57 Internationell utblick 58 REKOMMENDATIONER 59 6

8 Sammanfattning Genetiskt främmande populationer sprids i stor skala i Sverige inom framför allt fiske- och viltvården samt skogsbruket. Avsikten med utsättningarna är att öka eller bibehålla produktionen av vissa skogsträd, fiskar och fåglar. Kunskapen om exakt vilka populationer som sprids, var utsättningarna görs, hur omfattande de är och vilka de eventuella effekterna är saknas i stor utsträckning. Syftet med den workshop som här avrapporteras var att inleda en diskussion kring dessa frågor. För första gången samlades experter och representanter för flera av de verksamheter som genomför utsättningar och utplanteringar av växter/djur för en öppen diskussion. Workshopen arrangerades i samarbete mellan Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet som ett led i det nationella uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Denna artikel berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. Genom presentationer av en rad inbjudna talare och diskussionsinlägg under dagen belystes problematiken kring omfattningen av de utsättningar som görs, risker som finns med utsättningarna för naturligt förekommande biologisk mångfald, samt kunskapsluckor rörande möjligheterna till uppföljning och övervakning av eventuella effekter. En art, enligt CBD:s definition, omfattar även lägre taxonomiska enheter och genetiskt distinkta grupperingar som kan förekomma inom en art. "Främmande arter" utgörs därför av både arter och populationer som inte förekommer naturligt inom ett geografiskt område. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivå). De presentationer som hölls under mötet sammanfattas i denna rapport, liksom den diskussion som hölls. Totalt 63 personer representerande bland annat statliga myndigheter, universitet och högskolor, kommuner, länsstyrelser och olika intresseföreningar deltog i mötet. Under dagen visades en påfallande samstämmig syn på de potentiella riskerna med spridning av genetiskt främmande populationer och vikten av att arbeta för att öka medvetenheten samt för system där de eventuella effekterna på biologisk mångfald kan utvärderas. Företrädare för skogsbruket delade dock i flera avseenden inte övriga deltagares synpunkter. Framför allt gällde detta frågan om registreringssystem med lätt åtkomliga uppgifter om var utsättningar görs, vilka genetiska stammar som används, hur mycket som planteras ut, etc. Sådana system efterfrågades 7

9 av majoriteten av deltagarna, medan skogsbrukets företrädare menade att ett sådant system vore alltför kostsamt och opraktiskt. Rekommendationer Mötet enades om att det är viktigt att frågorna om spridning av genetiskt främmande populationer får fortsatt fokus och att dialogen mellan olika verksamheter kan fortsätta. Följande rekommendationer antogs av mötet: Potentiellt negativa effekter av spridning av främmande populationer för biologisk mångfald behöver synliggöras. Riktade informationssatsningar behövs för de olika sektorer och organisationer som är berörda. Övervakningsprogram bör initieras där effekterna av utförda utsättningar på den naturligt förekommande biologiska variationen utreds. Rutiner för uppföljning av de utsättningar/utplanteringar som görs bör utarbetas. Utsättningar av främmande populationer bör registreras på ett överskådligt, lättillgängligt och konsekvent sätt. Fortsatt diskussion kring graden av detaljrikedom i dessa register behövs såväl inom som mellan sektorsmyndigheter. Registreringen bör vara datoriserad och finnas lätt tillgänglig för tjänstemän, forskare och andra, även utanför den egna organisationen. 8

10 Summary In Sweden, as well as in many other countries, large scale releases of non-local populations are practices within the fields of fishery and wildlife management and forestry. The aim of such releases is to maintain or increase productivity of populations that are harvested for commercial or recreational purposes. Genetically distinct populations are defined in the work of the Convention on Biological Diversity (CBD) to be regarded as alien species. A species, according to CBD s definition, also includes taxonomic units below the species level, such as genetically distinct populations within a species. A recent review of the what is currently known regarding the release of alien populations in Sweden shows that such populations are spread to a great extent. The most commonly released species include brown trout, Atlantic salmon, Arctic char, common whitefish, Scots pine, Norway spruce, mallard duck, gray partridge, and pheasant. Although hundreds of thousands of forest trees, fish, and birds are released annually, poor documentation makes the geographic and genetic origin of these populations, as well as the sites where they have been released, largely unclear (Laikre & Palmé, 2005; Laikre et al. 2006). The workshop presented in this report was organized to initiate discussions regarding the above issues among Swedish authorities, stakeholders, and various organizations that are involved in the releases of fish, game birds and forest trees. The meeting represented a first attempt for such a joint dialogue, and was organized by the Swedish Scientific Council on Biological Diversity, The Swedish Environmental Protection Agency and the Department of Zoology, Stockholm University. The workshop and this report is part of the Swedish effort to implement Article 8h of the Convention on Biological Diversity. Article 8h specifically deals with alien species and their effects on biological diversity. There are obvious risks that the spread of alien populations can affect the gene level biodiversity of receiving natural populations. Such effects may result in losses and changes of biological characteristics, primarily with respect to genetic composition, but in the long-term also at species and ecosystem levels of diversity. Negative effects on variation at the gene level can occur if 1) the amount of introduced material is of such a quantity that the natural population is reduced in size through competition (which can result in loss of genetic variation) or disappears entirely the so called swamping effect or if 2) hybridization between introduced and natural individuals occurs and such hybridization leads to the break down of genetic adaptations to local environmental conditions. The workshop had 63 participants representing a wide range of authorities, organizations and interest groups. Fourteen invited speakers presented various aspects of the release of alien populations, and their presentations and the discussions are summarized in this report. There was a general consensus on the concerns relating 9

11 to the release of alien populations and the potential risks of such releases. However, the forestry representatives did not share the prevalent view of the need for developing systems for monitoring the potential effects of spread of alien genes. Recommendations The workshop participants agreed that a continued focus on the issue of release of genetically alien populations is urgent, and that the dialogue among authorities, stake-holders and scientists involved in these practices need to continue. The following recommendations were appointed by the meeting: The risks associated with the release of alien populations need an increased focus. Information directed towards different sectors and different interest groups is warranted. Monitoring programs should be initiated to study the potential effects of released populations on the natural biological variation. Routines to follow-up granted releases need to be developed. Releases should be documented in a clear, easily accessible, and consistent manner. Routines for how detailed information should be recorded need further discussion. The system for documentation of releases should be computerized and made easily available to officials, researchers, and others outside of the responsible organization. References Laikre, L. & Palmé, A., Spridning av främmande populationer i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 5475 (Spread of alien populations in Sweden. Swedish Environmental Protection Agency, Report 5475 (In Swedish, English summary). Laikre, L., Palmé, A., Josefsson, M., Utter, F.M., & Ryman, N Spread of alien populations in Sweden. Ambio, 35:

12 Bakgrund till workshopen Genetiskt främmande populationer sprids storskaligt i Sverige inom framför allt fiske- och viltvården samt skogsbruket. Kunskapen om exakt vilka populationer som sprids, var utsättningarna görs, hur omfattande de är och vilka de eventuella effekterna är saknas i mycket hög utsträckning. Syftet med den workshop som här avrapporteras var att inleda en diskussion kring dessa frågor. Genom att för första gången samla experter och representanter för flera av de verksamheter som genomför utsättningar och utplanteringar av växter/djur, avsåg vi att presentera problematiken i ett samlat sammanhang, diskutera vad som kan/bör göras samt utforma rekommendationer för hur vi kan gå vidare i ett nästa steg. Workshopen arrangerades i samarbete mellan Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivå). Timmertrave. Foto: Lars Hedenström Negativ påverkan på mångfalden på gennivå kan exempelvis uppstå om 1) mängden utsatt material är av en sådan omfattning att det naturliga beståndet genom konkurrens minskar i storlek (vilket kan resultera i förlust av genetisk variation) eller helt försvinner så kallad "swamping-effekt", eller om 2) hybridisering mellan utplanterade och "naturliga" individer förekommer och sådan hybridisering leder till att genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden försvinner eller bryts ner. Utsättning och utplantering av olika djur och växter sker inom flera olika verksamhetsområden; här fokuseras på sådana som sker inom ramen för fiske- och viltvården samt skogsbruket. Inom dessa områden genomförs traditionellt utsättningar i stor skala där bland annat genetiskt främmande populationer används. 11

13 Avsikten med utsättningarna är att öka eller bibehålla produktionen och möjligheterna till nyttjande av vissa skogsträd, fiskar och fåglar. Workshopen arrangerades som ett led i det nationella uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som särskilt berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. En art, enligt CBDs definition, omfattar även lägre taxonomiska enheter och genetiskt distinkta grupperingar som kan förekomma inom en art. "Främmande arter" utgörs därför av både arter och populationer som inte förekommer naturligt inom ett geografiskt område. Spridning av främmande arter och populationer är ett av de stora hoten mot biologisk mångfald. Riskerna med sådan spridning är framför allt kända och uppmärksammade vad gäller arter, medan förekomsten och effekterna av utsättning av främmande populationer endast uppmärksammats i ringa utsträckning. En rapport som nyligen sammanställdes på Naturvårdsverkets uppdrag (Rapport visar att utplantering och utsättning av genetisk främmande organismer är omfattande inom den svenska fiskevården, skogsbruket och viltvården. Den exakta omfattningen har inte gått att fastställa, men det handlar om hundratusentals fiskar, fåglar och skogsträd som årligen sprids i landet. Stora brister påvisades vad gäller uppföljning och kontroll av eventuella effekter av denna spridning. Många gånger används för området eller landet genetiskt främmande material, men dokumentation kring detta saknas ofta. Ett huvudmål med mötet var att diskutera behovet av förbättrad dokumentation kring de utsättningar och utplanteringar som utförs. Definition Med begreppet genetiskt främmande population avses: En population som härstammar från ett annat geografiskt område och som är genetiskt distinkt från bestånd som naturligt förekommer på utsättningsplatsen. I de flesta fall saknas genetisk kartering av de naturliga och utsatta bestånden. Det är alltså ofta oklart i vilken utsträckning genetiska skillnader föreligger i de enskilda fallen. Den omfattande vetenskapliga dokumentation av spatial genetisk struktur hos en stor mängd arter som genererats de senaste fyrtio åren visar dock generellt att det hos de allra flesta arter föreligger mer eller mindre tydliga genetiska skillnader mellan lokala bestånd inom arten. Dessa mönster antas spegla genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden, men även slumpmässiga effekter som resulterar i att en arts genförråd är spritt över artens utbredningsområde på ett mer eller mindre utpräglat sätt. I avsaknad av mer utförlig dokumentation kring genetiska variationsmönster definieras därför en genetiskt främmande population här även som: En population som härstammar från ett annat geografiskt område än utsättningsplatsen. 12

14 Inbjudna talare Flera experter inbjöds till mötet för att hålla korta presentationer i avsikt att belysa frågan om spridning av genetiskt främmande populationer ur olika perspektiv. Här följer en kortfattad presentation av dem. Professor Fred Allendorf från University of Montana, Missoula i USA deltog i egenskap av särskild expert när det gäller frågorna kring effekter av spridning av genetiskt främmande populationer. Professor Allendorf har över 35 års erfarenhet av bevarandegenetiskt forskningsarbete och har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar i området. Han anses vara en av världens främsta populationsgenetiker. Veterinär Tomasz Dzieciolowski är knuten till Jordbruksverkets smittskyddsenhet. Han arbetar framför allt med frågor kopplade till hälsoläget för djur som hålls och nyttjas för produktionsändamål. Fil. dr. Niklas Holmqvist är biolog och arbetar vid Svenska Jägareförbundet som forskningskommunikatör. Han arbetar framför allt med information kring viltforskning, biologi och ekologi. Fil. dr. Melanie Josefsson är avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket och specialiserad på frågor om främmande arter och deras effekt på den biologiska mångfalden. Josefsson arbetar exklusivt med denna inriktning och är svensk expert vad gäller främmande artfrågan. Hon var även medarrangör till workshopen och ledde diskussionerna under mötet. Professor Torbjörn Järvi är chef för Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium i Drottningholm och adjungerad professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Järvi har i över 20 år arbetat med fiskeriförvaltningsfrågor i såväl Norge som Sverige. Fil. dr. Tor-Björn Larsson är projektledare vid den Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency, EEA) med särskilt ansvar för skog och biologisk mångfald. Han bjöds in till mötet för att ge en europeisk utblick i frågor kopplade till spridning av främmande arter och populationer. EEAs främsta uppgift är att bistå beslutsfattare med aktuell och relevant information för arbetet med att mätbart förbättra Europas miljö samt utveckla biologiskt hållbart nyttjande av Europas naturtillgångar. Fil. dr. Linda Laikre är forskare och lärare vid Zoologiska institutionens populationsgenetiska avdelning vid Stockholms universitet. Hon arbetar framför allt med frågor som är kopplade till övervakning av biologisk mångfald på gennivå och effekterna av storskaligt nyttjande av naturliga populationer. Laikre är även med- 13

15 lem av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald. Hon var en av arrangörerna av workshopen och ledde arbetet med den rapport som låg till grund för mötet. Jägmästare Jan-Åke Lundén är skoglig expert vid LRF Skogsägarna i Stockholm och arbetar med skogliga frågor som skogsproduktion, naturvård och skogscertifiering. Han har under 25 år varit skogsvårdschef på skogskoncernen Södra och är vice preses vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Fil. dr. Susanna Pakkasmaa är avdelningsdirektör vid Fiskeriverket. Hon handhar bland annat frågor som rör vattenbruk, fiskutsättningar, sötvattenskräftor, fisksjukdomar, främmande arter och GMO. Pakkasmaa arbetade tidigare med Fiskeriverkets miljömålsarbete och har bland annat utrett kunskapsläget vad gäller de ekologiska effekterna av spridning av främmande fiskarter och fiskstammar i svenska vatten. Anna Palmé är doktorand vid Zoologiska institutionens populationsgenetiska avdelning vid Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar främst på spatial genetisk struktur över mikrogeografiska områden och i avsaknad av barriärer för genflöde. Palmé var medarrangör till workshopen och en av författarna till den rapport som låg till grund för mötet. Professor Nils Ryman är forskningsledare vid avdelningen för populationsgenetik på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har över 35 års erfarenhet av populations- och bevarandegenetiskt forskningsarbete och ett stort antal vetenskapliga artiklar i ämnet. Ryman är en internationellt erkänd populationsgenetiker som var en av de första i Sverige att fokusera på naturliga populationers genetiska sammansättning och effekterna av människans ingrepp i miljön. Dr. Per H. Ståhl är forskningschef vid Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk. I den egenskapen leder, samordnar och utvecklar han forskning inom skogsträdsförädling, skogsskötsel samt naturvård. Ståhl har även mångårig erfarenhet av arbete med skogsskötsel utomlands och har varit avdelningsdirektör vid Domänverket. Tommy Svensson är avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket. Han ansvarar främst för frågor som rör vilt i fångenskap, frisläppning av vilt, älgadministration och jaktmedel. Professor Per Wramner är verksam vid Södertörns högskola och är ordförande för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald. Han har en mycket lång och omfattande erfarenhet av att arbete med frågor som rör biologisk mångfald så väl nationellt som internationellt och ur olika perspektiv. Sedan sin tid som generaldirektör för Fiskeriverket har han en god inblick i frågor som rör utsättning av främmande arter och populationer inom ramen för fiskevården. Wramners nuvarande forskning rör biologiskt uthållig kustförvaltning. 14

16 Program för mötet Kaffe och smörgås, registrering Inledande anförande Per Wramner, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Naturvårdsverkets arbete med främmande arter och populationer i Sverige Melanie Josefsson, Naturvårdsverket Spridning av främmande populationer ett genetiskt perspektiv Nils Ryman, Stockholms universitet Spridning av främmande populationer i Sverige en kunskapssammanställning Linda Laikre & Anna Palmé, Stockholms universitet Fruktpaus Lunch LRFs synpunkter på spridning av främmande populationer i skogsbruket Jan-Åke Lundén LRF Skogsägarna Genetic effects of the introduction and spread of alien populations Fred Allendorf, University of Montana, Missoula, USA Europeiska miljöbyråns arbete med främmande arter och populationer Tor-Björn Larsson, Europeiska Miljöbyrån Ett skogligt perspektiv på spridning av främmande populationer Per H. Ståhl, SkogForsk Fiskeriverkets policy kring utsättning av fisk Torbjörn Järvi, Fiskeriverket Praktiskt arbete med fiskutsättningar och spridning av främmande arter och stammar vid Fiskeriverket Susanna Pakkasmaa, Fiskeriverket Kaffe Utsättningar inom ramen för jakt och viltvård Niklas Holmqvist, Jägareförbundet Registrering av importerade fågelägg av fåglar avsedda för utsättning Tomasz Dzieciolowski, Jordbruksverket Regelverk som rör uppfödning och utplantering av fåglar och däggdjur Tommy Svensson, Naturvårdsverket Diskussion och sammanfattning

17 Deltagare Aho, Teija Kustlaboratoriet Öregrund, Fiskeriverket Allendorf, Fred University of Montana, USA Allgårdh Calderón, Susanne Miljöansvarsutredningen Andersson, Anna-Carin Avd. f. evolutionär funktionsgenomik, Uppsala universitet Andersson, Jens Rennäringsfunktionen, Länsstyrelsen Jämtlands län Angerbjörn, Anders Zoologiska institutionen, Avd. f. ekologi, Stockholms universitet, Berg, Lars Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Bergman, Per Livsmedels- och djurenheten, Jordbruksdepartementet Bondestad, Lena Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län lena.bondestad@bd.lst.se Borén, Ninni Naturvårdsverket ninni.boren@naturvardsverket.se Busk, Helena Jordbruksdepartementet helena.busk@agriculture.ministry.se Carlsson, Nils Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturskydd, nils.carlsson@m.lst.se Dahlström, Marie Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet marie.dahlstrom@sustainable.ministry.se Daho, Margareta IoV, Kemikalieinspektionen margareta.daho@kemi.se Dieperink, Christian WaterFrame cd@waterframe.dk Dzieciolowski, Tomasz Jordbruksverket tomasz.dzieciolowski@sjv.se Ebenhard, Torbjörn Centrum för biologisk mångfald torbjorn.ebenhard@cbm.slu.se Engström, Henri Sveriges Ornitologiska Förening henri.engstrom@ebc.uu.se Eriksson, Åsa Miljöpartiet Bollnäs asa.eriksson@hutb.se Guillou, Dan CTM, Stockholms universitet dguillou@bredband.net Gylje, Sofia Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län sofia.gylje@bd.lst.se 16

18 Hartzell, Gustav Hedlund, Lars Hertil-Lindelöw, Camilla Holmqvist, Niklas Hägerroth, Jan-Eric Hägerroth, Sture Häggström, Håkan Höglander, Helena Josefsson, Melanie Järvi, Torbjörn Källman, Stefan Laantee, Tiina Laikre, Linda Larsson, Tor-Björn Larsson, Lena Lindberg, Eva Lundén, Jan-Åke Lundvik, Bertil Marklund, Håkan Meijer, Tomas Misterewicz, Marta Utredningskontoret i Härnösand, Fiskeriverket gustav.hartzell@fiskeriverket.se Hedlund ADB-konsult hedlundfoto@telia.com Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet camilla.hertil-lindelow@sub.su.se Svenska Jägareförbundet niklas.holmqvist@jagareforbundet.se Privat nilsson.hagerroth@compaqnet.se Privat sture.berguv@comhem.se Miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län hakan.haggstrom@ab.lst.se Miljöinformationsenheten, Länsstyrelsen i Stockholms län helena.hoglander@ab.lst.se Naturvårdsverket melanie.josefsson@snv.slu.se Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket torbjorn.jarvi@fiskeriverket.se Jordbruksdepartementet stefan.kallman@agriculture.ministry.se Miljökontoret, Huddinge kommun tiina.laantee@huddinge.se Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet linda.laikre@popgen.su.se European Environment Agency (Europeiska Miljöbyrån) tor-bjorn.larsson@eea.europa.eu Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet lena.larsson@popgen.su.se Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet, eva.lindberg@home.se LRF Skog jan-ake.lunden@skogsagarna.lrf.se Svensk Jakt bertil.lundvik@uppsala.mail.telia.com Naturvårdsverket hakan.marklund@naturvardsverket.se Zoologiska institutionen, Stockholms universitet tomas.meijer@zoologi.su.se Naturvårdsverket marta.misterewicz@naturvardsverket.se 17

19 Norén, Karin Norrgrann, Oskar Olofsson, Frans Olsson, Ola Pakkasmaa, Susanna Palmé, Anna Persson, Helena Plejert, Tina Rydeborg, Anders Ryman, Nils Schröder, Susanna Ståhl, Per H Svensson, Tommy Svensson, Mikael Wedmo, Lena Vidmark, Emma von Hofsten, Anne-Marie Wramner, Per Åkerman, Sven-Erik Åkesson, Marie Östergren, Johan Zoologiska institutionen, Avd. f. ekologi, Stockholms universitet, karin.noren@zoologi.su.se Länsstyrelsen Västernorrland, oskar.norrgrann@y.lst.se Miljöavdelningen, Länsstyrelsen i Västernorrland, frans.olofsson@y.lst.se Zooekologen, Lunds universitet ola.olsson@zooekol.lu.se FD, Fiskeriverket susanna.pakkasmaa@fiskeriverket.se Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet anna.palme@popgen.su.se Länsstyrelsen Skåne län helena.persson@m.lst.se TP Miljökonsult tinpl874@student.liu.se Fiskeavdelningen, Länsstyrelsen i Västernorrland anders.rydeborg@y.lst.se Zoologiska institutionen, Avd. f. populationsgenetik, Stockholms universitet nils.ryman@popgen.su.se Miljödataenheten, Naturvårdsverket susanna.schroder@naturvardsverket.se SkogForsk per.stahl@skogforsk.se Naturvårdsverket tommy.svensson@naturvardsverket.se ArtDatabanken mikael.svensson@artdata.slu.se Land- och miljömålsfunktionen, Länsstyrelsen i Jönköping lena.wedmo@f.lst.se Naturskydd, Länsstyrelsen i Västerbottens län, emma.vidmark@ac.lst.se Riskbegränsning, Kemikalieinspektionen anne-marie.vonhofsten@kemi.se Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald per.wramner@sh.se Lantbruks och fiske, Länsstyrelsen sven-erik.akerman@u.lst.se Fiskesekretariatet marie.akesson@fishsec.org Institutionen för vattenbruk, SLU Umeå johan.ostergren@vabr.slu.se 18

20 Sammanfattning av presentationer De anföranden som hölls under workshopen presenteras här kortfattat. För dessa sammanfattningar (abstracts) svarar respektive talare. Inledande anförande PER WRAMNER, PROFESSOR I TILLÄMPAD MILJÖVETENSKAP, ORDFÖRANDE FÖR VETENSKAPLIGA RÅDET FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD Kunskapen om effekterna på den biologiska mångfalden av spridning av genetiskt främmande populationer är mycket bristfällig. Samtidigt sker sådan spridning storskaligt i såväl Sverige som andra länder. Den här workshopen utgör en början på en samlad diskussion kring frågorna om hur vi kan ta oss an denna problematik och vilka insatser som behövs för att förbättra vår kunskap när det gäller vad som sprids, var det sprids och vilka effekterna är. En dag gammal gräsandsunge. Foto: Johan Elmberg Problemet med att sprida främmande arter är väl känt såväl vetenskapligt som politiskt. Definitionen av art är dock flytande och vetenskapligt vet vi att den viktiga enheten för den biologiska evolutionen är populationen den gruppering av individer inom en art som hänger samman reproduktivt. Detta faktum har också fått genomslag i det internationella arbetet kring frågan om främmande arter inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Här definieras begreppet främmande 19

21 art så att det också inkludera lägre taxonomiska enheter, exempelvis underarter, ekotyper och genetiskt distinkta populationer. Vi behöver också veta hur olika ingrepp i naturen påverkar den biologiska mångfalden. En viktig fråga när det gäller inomartsvariationen är effekterna av att introducera främmande populationer. Trots otillräckligt kunskapsunderlag vågar jag påstå mot bakgrund av bland annat min erfarenhet från många års arbete med fiskevårdsfrågor att sådana introduktioner kan få negativa konsekvenser av högst påtaglig art. En stor del av arbetet med biologisk mångfald tar avstamp i konventionen om biologisk mångfald. Praktiskt taget alla länder utom USA har skrivit under denna. Konventionen om biologisk mångfald eller CBD som den även kallas (Convention on Biological Diversity) omfattar alla levande organismer både på land och i vatten och definierar biologisk mångfald som den biologiska variationen inom och mellan arter och ekosystem. Konventionen omfattar i högsta grad alltså även den genetiska nivån inomartsvariationen. Konventionen har tre syften nämligen att: bevara biologisk mångfald, uthålligt nyttja biologisk mångfald (nyttjandet skall vara långsiktigt hållbart), rättvist fördela vinsterna av användning av genetiska resurser. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald tillkom i samband med att Sverige 1994 blev part till konventionen om biologisk mångfald. Rådet utses av regeringen och består av ett drygt 10-tal forskare med sakkunskap inom olika delar av det breda begreppet biologisk mångfald. De flesta av rådets medlemmar är biologer, men även samhällsvetare ingår liksom experter knutna till myndigheter med sektorsansvar för frågor om biologisk mångfald. Det har bland annat till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen inom forskning som är relaterad till konventionen om biologisk mångfald och att medverka i rådgivningen till regeringen i vetenskapliga frågor som rör biologisk mångfald, särskilt med koppling till det praktiska arbetet inom ramen för konventionen. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald har i samband med konventionens tillämpning tagit upp frågor med koppling till den genetiska variationens betydelse särskilt de vetenskapliga aspekterna kring detta. Rådet har på olika sätt agerat för att få dessa frågor uppmärksammade och belysta, i såväl det nationella som det internationella arbetet. Regeringen har nu givit ett specifikt uppdrag till flera myndigheter som rör genetiskt främmande populationer. Uppdraget består i att i) undersöka risker för att kunna komplettera existerande regelverk, ii) undersöka vad Sverige kan göra internationellt, och iii) undersöka miljöarbetet inriktat mot dessa frågor. 20

22 Denna workshop utgör en del i att lyfta dessa frågor och skapa kontakt och diskussion mellan sektorsmyndigheterna när det gäller arbetet kring spridning av genetiskt främmande populationer. Personligen har jag arbetat med frågor som rör biologisk mångfald i över 30 år och jag har under denna period på flera sätt kunnat följa utvecklingen när det gäller inställningen till den biologiska inomartsvariationen. Denna består i genetiska skillnader mellan individer och populationer av samma art och utgör en grundläggande del av den biologiska mångfalden. Trots detta har den länge varit styvmoderligt behandlad i naturvårdssammanhang. Främst torde detta bero på okunskap och omedvetenhet om dess betydelse. Jag har dock under senare år sett en klart positiv utveckling när det gäller inställningen till den genetiska variationens betydelse. Framför allt inom fiskevården har mycket skett. Medvetenheten om och det praktiska arbetet kring att bevara genetiskt unika fiskstammar är idag omfattande och många goda insatser görs. Det gäller till exempel den så värdefulla Gullspångslaxen vars existens länge varit hotad, men där viktigt arbete utförts och utförs för att säkerställa en naturlig, livskraftig, genetiskt intakt population. Idag har vi mer kunskap och regeringsuppdraget är en bekräftelse på att frågan om bevarande av inomartsvariationen är aktuell. Denna workshop utgör ett viktigt led i det fortsatta arbetet med att identifiera, bevara och hållbart nyttja den biologiska variationen även på inomartsnivån. Naturvårdsverkets arbete med främmande arter och populationer MELANIE JOSEFSSON, NH NATURRESURSAVDELNINGEN, NATURVÅRDS- VERKET I rapporten från det internationella, FN-stödda arbetsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment identifieras främmande arter som ett växande hot mot biologisk mångfald. Generationsmålet att främmande arter som kan hota människors hälsa eller biologisk mångfald inte ska introduceras finns i sex av Sveriges miljömål. Dessa miljömål är styrande för allt nationellt miljöarbete. Regeringen har gett Naturvårdsverket två uppdrag som berör främmande arter och populationer att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och att ta fram en handlingsplan för bevarande av genetisk variation hos vilda växter och djur. Dessa uppdrag utgör ett led i Sveriges genomförande av beslut från partsmöten för Konventionen om biologisk mångfald (CBD), Bernkonventionen och International Maritime Organisations barlastvattenskonvention. 21

23 Regeringsuppdraget om att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (främmande genotyper och populationer används här synonymt) ska syfta till att etablera ett system för hantering av införsel, förflyttning och utsättning av främmande arter och genotyper. Systemet för hantering av problemet med främmande arter och genotyper ska utformas så att det blir ändamålsenligt, kostnadseffektivt och dimensionerat utifrån de faktiska och potentiella riskerna inom detta område. Systemet för hantering av främmande arter och genotyper kommer att inkludera följande element: En nationell strategi och handlingsplan. Förslag på metoder och processer för att kunna bedöma risker av främmande arter och genotyper. Förslag på hur riskanalyser kan tillämpas för att begränsa handeln med arter som kan skada biologisk mångfald, människors hälsa eller samhällsekonomiska intressen. Förslag till förändringar i den nationella lagstiftningen, EU-lagstiftningen samt i policy-dokument som berör hotet från främmande arter. Förslag på övervakningsprogram för att följa förändringar i biologisk mångfald orsakade av främmande arter och genotyper Regeringsuppdraget ska utföras av Naturvårdsverket i samråd med Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Tullverket och Fiskeriverket och avrapporteras den 1 juli Naturvårdsverket arbetar också med att sprida kunskap om främmande arter och genotyper och utbyta information inom landet och mellan grannländerna i regionen. Naturvårdsverket är drivande i NOBANIS-projektet (North European and Baltic Network on Invasive Alien Species). De elva länderna i regionen har med stöd av Nordiska Ministerrådet utvecklat en portal om främmande arter på Länsstyrelsernas informationscentraler, AquAliens och Naturvårdsverket har utvecklat portalen Främmande arter i svenska hav ( Kunskap och åtgärder har hittills kommit längst vad avser främmande arter, medan fokus på grupperingar under artnivån främmande populationer och genotyper behöver stärkas ytterligare. Dessa frågor är särskilt viktiga för svensk del eftersom en relativt större andel av vår biologiska mångfald utgörs av genetiska skillnader inom arter jämfört med mer artrika regioner i världen. 22

24 Spridning av främmande populationer i Sverige ett genetiskt perspektiv NILS RYMAN OCH LINDA LAIKRE, POPULATIONSGENETIK/ZOOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Biologisk mångfald brukar betraktas på tre nivåer variation på ekosystem-, artoch gennivå. Denna indelning görs främst av praktiska skäl. I själva verket har all biologisk mångfald sin grund i skillnader på gennivå, och den genetiska variationen utgör grunden för biologisk utveckling på jorden. Förekomsten av genetisk variation hos arter och populationer utgör en förutsättning för deras framtida utveckling och överlevnad. Olika alleler (anlagsvarianter) är nödvändiga för att organismen ska kunna "svara" på olika selektionstryck, till exempel genom anpassning till förändrade miljöförhållanden. För att bevara arter (och biologisk mångfald över artnivån) är det därför nödvändigt att bibehålla genetisk variation mellan och inom de enskilda arternas populationer. En rad internationella och nationella konventioner och regelverk slår också fast vikten av att bevara och hållbart nyttja mångfalden på gennivå till exempel Konventionen om biologisk mångfald, Sveriges 16:e miljömål och Endangered Species Act i USA. Spridning av genetiskt främmande populationer innebär att ett genflöde som inte förekommer naturligt hos arten skapas genom människans försorg. Om de utsatta individerna hybridiserar med artfränder i utsättningsområdet riskerar detta att få negativa effekter. Vad är genetisk variation och hur skapas den? Individer av en art förekommer ofta i mer eller mindre avgränsade grupper inom artens utbredningsområde, så kallade populationer. Utbytet av individer mellan populationer är många gånger begränsat, vilket medför att individerna inom en population ofta är mer genetiskt lika varandra än individer från olika populationer. Den genetiska variationen hos en art är därför fördelad dels inom populationer (i form av olika allelkombinationer, så kallade genotyper, hos olika individer) och dels mellan populationer (i form av skillnader i förekomst och frekvens av olika alleler mellan olika populationer). Mångfalden på genetisk nivå kallas även för inomartsvariation, eftersom den representerar biologisk variation inom enskilda arter. Genetiska olikheter mellan populationer av en och samma art speglar dels genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden som skapats via selektion och dels effekter av slumpen. Hur stor del som är slump respektive anpassning vet vi i dagsläget relativt lite om. Men förekomsten av lokal anpassning är belagd hos en mängd arter (vilket professor Fred Allendorf kommer att exemplifiera). Möjlig- 23

25 heten till genetisk anpassning till rådande miljöförhållanden utgör grunden i den darwinistiska evolutinsteorin. Nätfångad sik från Storsjön, Jämtland. Foto: Lars Hedlundom. Nya alleler tillförs en population huvudsakligen via invandring (genflöde eller genetiskt effektiv migration) från omgivande populationer och genom slumpmässiga förändringar i genernas bassekvenser (mutationer). Mutationer inträffar ytterst sällan, och sett i ett tidsperspektiv som är överblickbart för människans agerande (till exempel 10- eller 100-tals år) saknar denna process vanligen betydelse för återskapandet av genetisk variation som gått förlorad. I ett evolutionärt perspektiv (tiotusentals år) är mutationerna dock mycket betydelsefulla det är genom mutationsprocessen som den genetiska variationen skapas. Utan mutationer hade det inte funnits någon biologisk mångfald. Olika alleler kan till exempel vara olika "bra" i olika miljöer. Genom naturligt urval, eller selektion, gynnas bärare av sådana alleler som vid ett visst tillfälle är fördelaktiga i en viss miljö. Den genetiska variationen utgör även en praktisk resurs för människan. Alleler som förekommer hos domesticerade eller vilda växt- och djurarter kan exempelvis användas för att avla fram grödor och boskap som har vissa önskvärda egenskaper. Den nya gentekniken möjliggör att vissa gener kan flyttas mellan individer av olika arter. Bibehållen variation på gennivå utgör alltså en genetisk resurs för framtida generationer. Artificiell migration Utsättning av genetiskt främmande populationer innebär att möjligheter för ett artificiellt genflöde skapas mellan populationer som normalt inte skulle utbyta gener med varandra. Detta kan leda till att den genetiska sammansättningen hos det naturligt förekommande beståndet förändras, vilket i sin tur kan leda till att genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden bryts ner. Detta är att betrakta som en form av genetisk manipulation. 24

26 Den främmande populationen kan vara mer eller mindre olik det mottagande beståndet, och det kan också utgöras av en GMO (genetiskt modifierad organism). I det senare fallet kan både främmande anlagsvarianter och gener som över huvud taget inte förekommer hos arten spridas. Eventuella effekter av spridning av genetiskt främmande populationer förväntas bero av graden av genetisk olikhet. Ju mer genetiskt olika de utsatta och mottagande bestånden är, desto större effekter förväntas kunna uppstå. Hur stora skillnader som resulterar i negativa effekter vet vi inte, och det beror också av vilket tidsperspektiv vi betraktar. Rent generellt kan dock sägas att naturliga bestånd riskerar att försvagas av inflöde av främmande genvarianter. Samtidigt vet vi att trycket på alla biologiska populationer ökar i samband med omfattande habitat- och klimatförändringar. Hot mot genetisk mångfald Den generella hotbilden vad avser den biologiska mångfalden på genetisk nivå kan delas in i tre huvudkategorier: utdöende, hybridisering och förlust av genetisk variation inom populationer. Dessa tre kategorier relaterar till de olika hierarkiska nivåerna av genetisk variation, dvs. inom individer, mellan individer inom populationer, mellan populationer inom geografiska regioner, mellan geografiska regioner, osv. Genetisk mångfald mellan populationer minskar vid varje tillfälle en genetiskt distinkt population försvinner eller förlorar sin genetiska särart genom exempelvis hybridisering. När det gäller spridning av genetisk främmande populationer uppstår negativ påverkan på mångfalden på gennivå om 1) mängden utsatt material är av en sådan omfattning att det naturliga beståndet genom konkurrens, så kallad swampingeffekt, minskar i storlek (förlust av genetisk variation inom population) eller helt försvinner (utdöende), eller om 2) hybridisering mellan utplanterade och "naturliga" individer förekommer och sådan hybridisering leder till att genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden förloras eller bryts ner. Effekter av genspridning Ett stort antal vetenskapliga studier har beskrivit den geografiska fördelningen av genetisk variation hos en mängd arter. Dessa studier visar att graden av genetiska skillnader över ett utbredningsområde varierar mycket starkt mellan arter. Tre generella mönster kan identifieras: distinkta populationer, kontinuerlig förändring och avsaknad av differentiering. Distinkta populationer innebär att enskilda populationer är reproduktivt isolerade i en sådan utsträckning att de tydligt skiljer sig från varandra. Exempel på arter som uppvisar denna struktur är de laxartade fiskarna. Vid kontinuerlig förändring finns inga tydliga reproduktiva barriärer, men sannolikheten för genetiskt utbyte minskar med geografiskt avstånd och leder till att den genetiska sammansättningen successivt förändras över utbredningsområdet. Arter som uppvisar denna struktur är exempelvis gädda och gran. Vid avsaknad 25

27 av differentiering finns ingen reproduktiv isolering inom arten vilket leder till att det inte förekommer några genetiska skillnader över utbredningsområdet. Ytterst få arter tycks höra till denna kategori, men ålen förefaller vara ett exempel. De genetiska effekterna av spridning av främmande populationer förväntas bland annat avgöras av den strukturtyp som arten representerar. Vid distinkta populationer förväntas utsättningar kunna leda till relativt omfattande förändringar av den genetiska sammansättningen, medan mindre effekter ibland kan förväntas vid kontinuerlig förändring. I avsaknad av genetisk differentiering förväntar vi oss normalt inga genetiska förändringar. Beroende på hur det reproduktiva bidraget bland föräldraindivider i mottagande och givande bestånd ser ut kan det dock även här uppstå negativa genetiska effekter (så kallad supportive breeding-effekt), men dessa beror inte på att främmande genetisk material etableras utan på ökad inavel och genetisk drift. Övervakning och temporala tidsserier behövs Den genetiska sammansättningen påverkar ekologiska och morfologiska karaktäristika hos arten/populationen. En förändrad genetisk sammansättning kan därför resultera i förändringar hos sådana karaktärer. Exakt vad vi kan vänta oss i olika situationer är svårt att förutse och kräver uppföljning och övervakning för att kunna upptäckas. Det finns flera exempel som visar på negativa effekter av spridning och etablering av genetiskt främmande bestånd (tas upp under Fred Allendorfs presentation), men rent generellt saknas i stor utsträckning kunskap om vilka typer av förändringar vi kan förvänta oss i olika situationer. Genetiska långtidsstudier som följer förändringar i genetisk sammansättning över tid saknas i stor utsträckning för såväl naturliga som påverkade populationer. Min forskargrupp bedriver dock en sådan långtidsstudie sedan dryga 30 år, det så kallade Bävervattsprojektet, och inom ramen för den studien har det visat sig att naturliga populationer kan variera starkt i sin benägenhet att ta emot främmande gener. Vi har observerat populationer på endast ett par kilometers avstånd, där den genetiska sammansättningen förändrats påtagligt hos det ena beståndet efter inflöde av främmande gener medan det andra beståndet inte påverkats alls. Behovet av fördjupad kunskap kring dessa förlopp är stort. 26

28 Spridning av främmande populationer i Sverige en kunskapssammanställning LINDA LAIKRE OCH ANNA PALMÉ, POPULATIONSGENETIK/ZOOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vi har sammanställt en första rapport om i vilken utsträckning främmande populationer sprids i Sverige. Fokus har legat vid utsättningar inom ramen för fiske- och viltvården samt skogsbruket, och avsikten har varit att utreda var och i vilken omfattning främmande material sprids. Vår huvudsakliga slutsats är att mycket omfattande utsättningar av fisk, skogsträd och fågel genomförs i Sverige årligen och att genetiskt främmande material används i stor utsträckning. (Rapporten kan laddas ner från Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivån). Den information som presenteras har framför allt erhållits från Fiskeriverket, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, men ett stort antal andra instanser och personer har också bidragit med uppgifter. Arbetet har visat att det saknas effektiva system för registrering av de utsättningar/utplanteringar som utförs i Sverige. Spridning av främmande populationer kan därför ske utan att det är möjligt att följa exakt var och i vilken omfattning sådan spridning äger rum. Bristen på information är inte lika påtaglig inom alla de tre verksamhetsområdena. Bäst är läget på fisksidan där utsättningar inom ramen för lokal fiskevård kräver tillstånd från länsstyrelsen. Via tillstånden föreligger viss dokumentation kring utsättningarna, och flera länsstyrelser för även datoriserade register över tillstånden. Det har dock visat sig att informationen många gånger är bristfällig vad gäller vilken stam som sätts ut, hur många individer det handlar om, samt den exakta geografiska platsen för utsättningen. För viltvården och skogsbruket förefaller system för att centralt registrera uppgifter kring utplanteringar att saknas. De arter som främst sätts ut är öring, lax, röding, sik, harr, gran, tall, gräsand, rapphöna och fasan. (Fasanen är en för landet främmande art som sedan minst hundra år är etablerad i landet den betraktas av många som naturlig för landet och har därför inkluderats i sammanställningen.) Exakta siffror på mängden utsatt material saknas, men det handlar om miljontals individer årligen. Spridning av främmande populationer förekommer i hela landet. Fiskutsättningar dominerar i landets mellersta och norra delar, medan fågel för jakt främst sätts ut i 27