Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning. Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt postbox.fk@sef.se. Moderna arbetsvillkor

Transkript

1 Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning AVTALAT Moderna arbetsvillkor vi backar inte tillbaka! Är det ojämställt att kräva att man ska kunna förena arbete och familjeliv? Tycker du år 2012 att det är orimligt att du själv som självständig individ ska ha rätt att avgöra om du vill och kan arbeta övertid? Är det för mycket begärt att en ung nyutbildad elektriker kräver ett fast jobb och inte tvåveckors- till tremånadersjobb som visstidsanställd? Är det samhällsomstörtande att kräva trygghet i din anställning och inte bli bortplockad via trixande med LAS-regler för att sedan hamna i ett bemanningsföretag? Svarar du nej på dessa påståenden så har du fattat exakt det som vi driver som Elektrikernas krav denna avtalsrörelse. Ett modernt arbetsliv som bygger på respekt och dialog mellan företag och vuxna människor som anställda, inte ett gammaldags system där företaget ensidigt bestämmer, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. Arbetsgivarna provocerar EIO och EFA vill hetsa fram konflikter genom provocerande krav i sina förslag. De har fått detta som uppdrag från Svenskt Näringsliv. Försök att knäcka Elektrikerna nu, de är besvärliga. Vill verkligen de producerande företagen inom elteknik och kraft ha den konfrontation som deras arbetsgivareorganisationer söker? Info från förbundsledning & förhandlare om organisation, studier, ekonomi, avtal & arbetsmiljö 1 Avtalat nr 90 Februari 2012

2 Nyheter från förbundet Ronny Wenngren Arne Dufåker Urban Pettersson Göran Söderlund Mikael Pettersson Okey med drygt 14 månaders arbetsår på firmans villkor? Det är en konstig värld vi lever i. Vissa går på knäna och arbetar ihjäl sig med övertid. Andra är arbetslösa och jagar desperat efter jobb. Idag säger regelverket att arbetsgivaren kan beordra dig att jobba över 200 timmar per år. Därutöver finns möjlighet, enligt oss, till ytterligare 150 timmar efter överenskommelse. Det blir drygt två månaders heltidsarbete - utöver ordinarie heltid! Vad är det som säger att det är arbetsgivarens behov som ska styra övertiden? Det självklara är att det är du som utifrån din livssituation avgör om du vill och kan jobba extra, säger Urban Pettersson, förhandlingsavdelningen. En del jagar villigt övertid för att finansiera kåken eller något annat, andra har svårt att få ihop livspusslet t ex småbarnsföräldrar. Men du kan lika gärna vara en elektriker i mogen ålder som har en hobby, ett föreningsengagemang eller sportintresse som är viktigt. Eller du kan ha anhöriga som behöver extra stöttning, säger Urban. Avtalat nr 90 Februari 2012 Sid 2 Du ska avgöra - inte firman Det är dags nu att vi betraktar löntagare som självständiga vuxna människor som gör egna val. Därför är det självklart att övertid är något som du som anställd helt och hållet själv ska ta ställning till. Vår syn är att en arbetsgivare inte ska kunna beordra dig till detta. Vårt avtalskrav speglar bara ett modernt tänkesätt. Märkvärdigare är det faktiskt inte.

3 Ulf Carlsson Tomas Sandgren Jonas Wallin Per-Håkan Waern Övertid motsvarande 20 heltidsmontörer Är inte det fackliga snacket om övertiden lite överdrivet. Är det inte naturligt att företagen måste använda sig av kunniga nyckelpersoner lite extra när situationen så kräver? Det är väl inte så märkvärdigt att ställa upp - det brukar ju löna sig också. Problemet är att många företag har slimmat sin organisation och ökar arbetsbelastningen på de som är kvar. Det här är ett växande problem för oss inom kraftavtalet, säger Ulf Carlsson, ansvarig för kraftavtalet. Vi har ett väldigt konkret exempel från Infratek lade de ut övertidstimmar på sina 300 montörer. Det motsvarar faktiskt närmare 20 heltidsanställda montörer eller att de hade förstärkt bemanningen rejält, berättar ombudsmannen Per Lavén, verksamhetskrets 16 i Karlstad. Utöver 200 timmar plus 150 timmar har vi inom kraftverksavtalet också så kallat nödfallsövertid. Bolagen har redan slimmat sina organisationer så för de som är kvar är det väldigt tufft och dessutom ofta koncentrerat på året, säger Ulf Carlsson. Elbolagen har under flera år bantat sin personal och ökat de geografiska områden som de kvarvarande montörerna ska serva. Resorna har blivit längre och man tär på personalen som är kvar. Ta socialt ansvar - var moderna Jag tycker det är märkvärdigt att energibolagen talar om behovet av moderna avtal men vrider utvecklingen tillbaka till gamla tider. Färre ska göra jobbet och man ska bara tacka och anpassa sig till företagets önskemål. Det handlar ju knappast om bolag som har en ansträngd ekonomisk situation, säger Per Lavén, ombudsman som har lång erfarenhet av Kraftverksavtalet. Tycker att energibolagen straffar sig själva med sitt beteende. Hur ska de kunna locka ungdomar till branschen med ett sådant gammaldags synsätt, undrar Lavén. Nu börjar olycksriskerna öka Kombinationen större geografiska ansvarsområden, färre montörer Ulf Carlsson, 2:e v.ordf. ansvarig för Kraftverksavtalet. och stora övertidsuttag ökar riskerna för förslitning av personalen och därmed också olycksfallsriskerna, säger Carlsson. Sid 3

4 Våra krav i korthet Vi håller oss inom de samhällsekonomiska ramar för löneökningar som vi är överens om inom LOs samordnade förhandlingar. De ska ge reallöneökning för alla elektriker, säger Ronny Wenngren, förhandlingschef. För att stärka elteknikbranschen i en sund konkurrens, ta jämställdheten på allvar och göra branschen rustad för framtiden måste avtalet moderniseras. Med det menar vi att elektrikerna blir delaktiga, respekterade och att arbetet anpassas till att kombineras med det vanliga livet. Inte minst är det sista viktigt för att attrahera fler unga och kvinnor till elteknikbranschen. Avtalslängd Kort. Lönenivå Garanterad reallöneökning. 3,5 % räknat på år. Minst 860 kr/ månaden. Enligt kraven i LOs Samordning. Trygga jobb Förutsättningen för en positiv utveckling av branschen är att den kan erbjuda anställda trygghet. Du ska exempelvis kunna förena arbete och familjeliv. Därför måste IS-avtalet anpassas. Efter flera goda år är förutsättningarna för att modernisera avtalet bättre än på länge. Arbete och familjeliv Möjligheten att förena arbetsliv och familjeliv- ett modernt arbetsliv - är av största vikt. Detta kan uppnås via arbetstidsförkortning men också via en begränsning av övertiden då oförutsett övertidsarbete kan skapa stora problem för t ex ensamstående föräldrar. Ronny Wenngren, förhandlingschef inför ytterligare en tuff avtalsrörelse. Du ska avgöra om övertiden Du måste själv kunna planera ditt liv. Rätten att som arbetstagare själv avgöra om övertidsarbete är möjligt är nödvändig. Kan man ha den regeln för byggnadsarbetarna kan man ha det för elektriker också. Föräldralönen Tiden måste utökas som en del i arbetet för ett modernare avtal. Något som utgör ett naturligt steg på vägen mot att få fler män att ta ut mer föräldraledighet. Modernt anställningsskydd Dagens regler förhindrar inte arbetsgivaren att undvika att ge arbetstagarna tillsvidareanställningar. Allt vanligare är att turordningsreglerna kringgås. Praxis vid arbetsbrist har inneburit att man sätter löntagarens turordning ur spel. Genom omplaceringar kan man frånta arbetstagare med lång arbetstid deras plats i turordningen. Våra medlemmar upplever det som godtyckligt och djupt orättvist. Denna möjlighet till kringgående måste bort. Begränsning av visstidsanställningarna i enlighet med LO-samordningen. Höj penningfaktorn Höjning av penningfaktorn utöver avtalshöjningen för att göra ackordsarbete attraktivare vilket är bra för löneutveckling men också produktiviteten i företagen. Höjning av lägstalönerna Fler lokala förhandlingar Elteknikbranschen består av ett stort antal mindre företag där förutsättningarna för att bedriva fackligt arbete skiljer sig jämfört med industrin. Strukturskillnaderna kan medföra att branschens arbetsgivare inte tar samma ansvar för det fackliga arbetet som inom industrin. Vi anser att huvuddelen av de frågor och problem som uppstår på arbetsplatserna ska lösas lokalt och inte mellan de centrala parterna i Stockholm. Det är bara genom att förbättra möjligheterna för fackligt arbete på det lokala planet som denna målsättning kan förverkligas. Detta är även något som arbetsgivarsidan talat sig varmt för och det har nu blivit dags att gå från ord till handling i denna fråga. Sid 4

5 Modernt avtal I många företag har man rejäla generationsväxlingar. De måste ha in nytt folk som ska ta över. Då duger inte gammaldags tankar där arbetsgivaren alltid vet bäst och har sista ordet. Det är inget vi fostrat våra unga till i skolan, säger Jonas Wallin, förbundsordförande. När vi talar om modernt avtal handlar det om rätten till ett arbetsliv där du ska orka arbeta fram till din naturliga pensionsålder. Där du är delaktig i produktionen, har en bra löneutveckling och trygghet i din anställning. Du ska i livets olika skeden kunna kombinera arbetet med familjelivet. Fantasilösa megafoner I förra avtalsrörelsen gjorde sig EIO ökända för att säga nej till allt. Så upprepade man som pepegojor de centrala direktiven från Svenskt Näringsliv. Ni minns väl Nollbudet, säger Wallin. I denna avtalsrörelse har de förnyat sig utifrån direktiv från Svenskt Näringslivs kollektivistiska strategi för alla arbetsgivare. De kopierar Nya Moderaternas språkliga förnyelse. Man klär med andra ord in gamla arbetsgivareåsikter i ett nyspråk som ska dölja vad man egentligen menar, säger Wallin. När EIO vill modernisera våra avtal innebär deras förslag att makten över lönebildning och arbetsvillkor tydligare och mer, Jonas Wallin, förbundsordförande. jämfört med idag, ska läggas hos arbetsgivaren. De är ute efter oss EIO har under hela hösten varit mycket provocerande i sina utspel. De har inte haft något intresse av partsgemensamma lösningar. Man har djävlats med oss i stort och smått. Syftet är att försvaga kollektivavtalen och facket som bärare av dem. De vill slå sönder din organisation helt enkelt. De vet att vi är svåra att rå på när vi är enade - därför vill de splittra upp oss och ta fajten med individer istället. Varför ett kort avtal? Det finns för många osäkra faktorer i ekonomin. Då ska vi inte binda oss med ett långt avtal. Dessutom vill inte arbetsgivarna göra några långsiktiga uppgörelser där vi på allvar moderniserar avtalen. De vill bara betala så lite som möjligt och bestämma över allt mer, säger Ronny Wenngren. Vad innebär LOs Samordning beslutade LOs styrelse om kraven i avtalsrörelsen som LO tillsammans ska driva. l Förbunden inom LO-samordningen är överens om att kräva löneökningar på 3,5 procent och lägst 860 kronor per månad och anställd. IF Metall, GS och Livs hade meddelat att de ställde sig utanför den del som rörde lönekraven. l För att utjämna de osakliga löneskillnaderna mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken kräver de också att 100 kronor per anställd samlas in till en jämställdhetspott. Jämställdhetspotten ska samlas in på avtalsområden där genomsnittslönen är lägre än kronor i månaden. l Sedan tidigare har LOs representantskap beslutat att gemensamt driva kravet att begränsa visstidsanställningarna till maximalt två år. l Dessutom vill LO-förbunden förbättra avtalsförsäkringarna så att den som drabbas av en arbetsskada ska få 100-procentig ersättning för inkomstförlusten redan från den första sjukdagen. Sid 5

6 Lista - EIOs nysvenska Här en kort ordlista för att du ska förstå EIOs och arbetsgivarnas nysvenska språk. De låtsas säga en sak men menar i regel något helt annat. Men lugn, vi lotsar dig genom ordlabyrinterna. Modernt avtal Avtal där arbetsgivarens intressen avseende löner och arbetsvillkor alltid är överordnade dina. Bygger också på att arbetsgivarna utöver arbetsledningsrätten ska ha generellt tolkningsföreträde till vad som är bäst för firman. Underförstått är att det egentligen inte ska behövs rikstäckande centrala kollektivavtal. Lokal lönebildning och individuella löner Firmans eller arbetsplatsens geografiska läge och din personliga grad av inställsamhet avgör vad du kan få i lön, inte kollektivavtalets krav på likvärdig lön för likvärdigt arbete i hela landet. l Ligger firman t ex i glesbygd med få arbetstillfällen ska du i regel vara glad för att du har ett jobb och inte kräva så mycket. l Firman avgör hur knackigt eller bra det går för dem. När ägarna, arbetsledarna och andra chefer tagit sitt avgör de hur mycket det kan bli över till dig. l Allt snack om att kollegan Karlsson i grannstaden tjänar mer är bortkastat, nästintill rött kort. Individuell lönesättning innebär att företaget, chefen, värderar dig t ex hur gammal du är, hur det är med din hälsa, din frånvaro, villighet att jobba övertid eller skjuta på semestern eller om du är facklig eller allmänt uppkäftig. Systemet bygger på smussel d v s ni håller inte ihop som arbetskamrater utan försöker var och en ställa er in hos arbetsledning och chefer. Prestationslöner Istället för dagens ackordssystem där du får betalt för vad du faktiskt gör erbjuds ett system där du får betalt utifrån hur firman vill premiera delar av arbetet. Oftast handlar det om bonussystem utifrån firmans sätt att räkna - något du aldrig kan påverka. Flexibel arbetstid Man tar bort överenskommelser och regler om när du börjar och slutar ur kollektivavtalet. Arbetsgivaren bestämmer arbetstiden utifrån olika kriterier som: l Vilken säsong det passar att arbeta mer eller mindre. Du kanske Avtalskraven har överlämnats till Niscayah AB och en avtalsuppsägning har mottagits från dem. Det innebär att kollektivavtalet gäller med sju arbetsdagars uppsägningstid från 31 mars. får jobba mer under sommarhalvåret och vara ledigt mycket under den långa kalla vintern. l Hur mycket man har att göra på firman s k konjunkturanpassad arbetstid. Kopplad till lönesättning kan det blir riktigt äventyrligt. l Hur kunderna vill att du ska arbeta s k marknads- eller kundorienterad arbetstid. Då de flesta vanliga människor arbetar på dagarna kanske de vill att du servar deras hus kvällstid eller helger. Andra tycker att du borde jobba när de har stängt (fabriker och kontor). Moderna anställningsformer Grunden är att du ska vara oändligt tacksam att firman vill ge dig ett jobb. Du bör helst också tycka att Sverige är ett land med för många Trygghetsnarkomaner. Du bör se det som en utmaning att kunna flexa mellan olika anställningsformer. l Vissa som drar högsta vinsten får tillsvidareanställning d v s fast jobb. Då ska du tillhöra eliten sett ur arbetsgivarens synvinkel. l För dig som inte är lika attraktiv kan alternativet bli visstidsanställning eller korttid. l Du kan också erbjudas att få jobba åt ett Bemanningsföretag som kompletterar firman på olika byggen. Det är helt unikt på detta avtalsområde och för första gången sedan avtalets uppkomst som vi har detta läge, säger Mikael Pettersson, som ansvarar för avtalet på förbundet. Forts. nästa sida... Sid 6

7 Ung, otrygg och nobbad av banken Har du inte fast jobb på heltid och tjejen minst halvtid är du i regel helrökt när det gäller bostadslån, säger Arne Dufåker. Sådan är kapitalismen. Har du inga säkerheter eller fast jobb är det svårt att göra ekonomiska avtal. Det kan t o m vara besvärligt att teckna ett mobilabonnemang. I det läget klagar EIO på kollektivavtalet för att det försvårar för företagen att ta in ungdomar och anställa dem i kortare perioder. Vad de menar i klartext är s k visstidsanställningar från några veckor till tre månader. En total otrygghet. Du hinner inte ens kvalificerade dit till a-kassa. De vill ha unga lärlingar som ett konjunkturdragspel utan att ta ansvar för dem, säger Dufåker. 60% av de arbetslösa i branschen är ungdomar Elteknikbranschen har stort behov av generationsväxling. Då borde elfirmorna redan efter skolan vara måna om att ta hand om och skola in unga elektriker. Men vilka tror EIO att elfirmorna lockar med korta påhugg? Ska vi ha in unga och inte minst kvinnor är det väl trygga, väl avlönade och attraktiva jobb som ska erbjudas, inte att bli ett C-lag som får rycka in lite här och där när det passar, säger Dufåker. Förbundet har träffat företaget samt Almega, arbetsgivarorganisationen, där företaget är medlem, flera gånger under februari. Almega är med och stöttar företaget i förhandlingarna och vill att Larm- och Säkerhetsavtalet ska Bankerna sysslar inte med välgörenhet Bankerna som sedan 2008 gjort över 200 miljarder i vinst tjänar inte pengar på att vara hyggliga mot vanligt folk. De gör vinster på att ta bra betalt för sina tjänster och ha rejäla räntemarginaler. Och de ser till att ha både livrem och hängslen innan de lånar ut pengar till exempelvis ungdomar. Krassa krav på dig För att kunna ta ett lån så måste du som låntagare uppfylla vissa villkor. Villkoren är i grunden samma för de flesta banker, om du inte vill gambla med Internetbankerna, men då kostar det därefter. kunna bli ett branschavtal. Förhandlingsdelegationen, Stefan Larsén, Ronny Sundkvist och Sven-Christer Samuelsson, har diskuterat det allvarliga avtalsläget med centrala och lokala ombudsmän. l Ofta krävs det att man är myndig och har fyllt 18 år. l Att man har en fast inkomst och saknar betalningsanmärkningar. l Banken upprättar en lånekalkyl där de lägger in hur mycket du tjänar varje månad och vilka utgifter du har. Då ser de enkelt hur stort betalningsutrymme du har. Om banken anser att du har stora möjligheter att betala tillbaka lånet på sikt så kommer de att bevilja dig ett banklån. Du kan väl gissa själv vad analysen blir med bara några månaders visstidsanställning. Men så finns ju Internetbankerna, men då är du verkligen ute på tunn is och får riktigt dåliga villkor. Unga ska också kunna planera sitt liv Har du en otrygg anställning, som visstid är, kan du inte planera ditt liv. Törs du satsa på att köpa en bil? Vad säger hyresvärden om du bara har korttidsanställning? Hur ska man som ung kunna planera sitt liv med sin partner när man har så osäkra arbetsvillkor. Upplägget verkar vara gjort för att elfirmorna ska kunna ha en billig arbetskraftsreserv, inte alls av någon slags omtanke om de unga. Förhandlingarna fortsätter enligt planering med företaget. Ett annat företag på avtalsområdet, SA Bevakning AB, har sagt upp avtalet till den 31 mars. Förbundet har begärt förhandling om nytt avtal. Sid 7

8 Fria hemresor varje vecka Om du ligger långt bort på traktamentsjobb. Elsäkerhetsverket ute på mycket tunn is Efter uppvaktning av energiminister Anna-Karin Hatt (C) där vi överlämnade protestlistor från allmänhet och elektriker gick Elsäkerhetsverket ut med följande på sin hemsida. Kostnaden för att genomföra och administrera ett teoriprov och ett praktiskt prov bedömer vi hamnar på ca kronor för varje person. Utöver detta tillkommer kostnad för material i samband med det praktiska provet. Göran Söderlund, ledamot i Elsäkerhetsrådet, frågar då: l Vad innehåller det teoretiska provet? Man ska ju faktiskt testa certifieringen på något som tar tre gymnasieår plus timmar lärlingstid att kunna. l Vilket material är det som ska användas? Vi jobbar med ett brett utbud av material. Från passagesystem, trafoanläggningar till moderna brandlarm och centraler. l Vilka krav på utbildning ska tas bort? Är det en slags Elektriker Light man ska testa? l Är det tänkt att elektrikerna ska genomföra provet på fritiden d v s efter arbetstid eller på helger? Vem betalar för förlorad arbetsförtjänst om det ska ske på arbetstid? Elsäkerhetsverket kan inte svara på dessa frågor. Jag undrar hur de överhuvudtaget kunnat göra en sådan kostnadsbedömning de framfört på verkets officiella hemsida, säger Göran Söderlund. Det ser ut som en mörkläggning från myndighetens sida inför det svenska folket. Kraftkrav i korthet Avtalskrav har utväxlats mellan Energiföretagens Arbetsgivareförening, EFA och förbundet för Kraftavtalet, som berör uppåt 1700 kraftverksmontörer på kraft- och energiföretag. Vi har aldrig tidigare fått så många krav från arbetsgivarna på stora försämringar av arbetsvillkoren, t ex inflytande och arbetstidens förläggning, säger Ulf Carlsson, ansvarig på förbundet för avtalet. EFAs krav går stick i stäv med våra förslag om ett modernt arbetsliv med trygg anställning där du kan kombinera arbete och familjeliv. Löner Vårt krav är 3,5 % i löneförhöjning på årsbasis, minst 860 kr i månaden, i enlighet med LO-samordningen. Kort avtalstid Vi föreslår en kort avtalstid med hänsyn till hur det ser ut i omvärlden och är beredda att ta ansvar men det förutsätter givetvis en garanterad reallöneökning i avtalet. Arbetstidsförkortning Vi måste bli mer jämställda med övriga avtal i branschen som har mer arbetstidsförkortning. Arbetsmiljö - säkerhet Under avtalsperioden har det hänt ett antal allvarliga olyckor bl a en dödsolycka. Vi behöver, för att förbättra säkerheten, regleringar avseende övertid, hur beredskapsorganisationen ser ut samt kring olika säkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Övertid Se över hur övertiden används och på vilket sätt den ska kunna beordras. Detta är nödvändigt med tanke på ändrad lagstiftning i Arbetstidslagen fr o m 1 augusti Trygga anställningar Ska unga kunna rekryteras till branschen måste det vara bra jobb med trygg anställning. Villkoren för att kunna kombinera arbete med familjeliv måste moderniseras och förbättras, det är inte minst en jämställdhetsfråga. Visstidsanställningar Begränsa visstidsanställningarna i enlighet med LO-samordningen Sid 8