Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige

Transkript

1 Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige Enkätstudie The prevalence of Tobacco use in a group privates and specialist officers in one of the Swedish armed forces. Survey Jonna Nordin Malin Nöjd Fakultet för hälsa, natur och teknikvetenskap Tandhygienistprogrammet Oral hälsa, examensarbete 15hp Margot Rolandsson Anders Hugoson April 2014 Forces Army in Stockholm.Forces Army in Stockholm.

2 Sammanfattning. Titel: Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av försvarmaktens livregemente i Sverige. Enkätstudie. The prevalence of Tobacco use in a group privates and specialist officers in one of the Swedish armed forces. Survey. Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads Universitet Kurs: Oral Hälsa Examensarbete, 15 hp Författare: Jonna Nordin och Malin Nöjd Handledare: Margot Rolandsson Sidor: 17 Månad och år för examen: April 2014 Nyckelord: Tobaksbruk, oral hälsa, meniga, specialistofficerare Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt. Syfte: Beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige. Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan? Metod: Enkätstudie Resultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak. Tolv (50 %) av dessa individer uppgav att de brukade snus, 8 (33 %) att de brukade cigaretter och 4 (17 %) uppgav ett blandbruk. Studien visade på ett dagligt tobaksbruk. Deltagranas upplevelse av den orala hälsan angavs på en skala 1-10 och där medelvärdet bland deltagarna var 8,66. Konklusion: Snus var den vanligaste tobaksformen följt av cigaretter, båda brukades främst dagligen. Upplevelsen av den orala häslan var bra hos majoriteten av deltagarna där 45 (87 %) individer uppgav ett värde mellan 7-10 på vas-skalan.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Tobaksbruk i Sverige Tobaksbrukets påverkan på den orala hälsan Tobaksbruk hos tjänstgörande soldater Oral hälsa med inverkan på livskvalitét Syfte Frågeställningar Begreppsordlista Material och metod Design: Deltagare: Datainsamling: Enkätens utformning: Databearbetning: Etiska överväganden: Resultat Fördelning av tobaksbruket Tobakskonsumtion hos deltagarna Tobaksbruk vid speciella tillfällen... 7

4 6. Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Konklusion Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. Introduktion 1.1 Tobaksbruk i Sverige Cigarettanvändningen i Sverige har minskat mellan år 2004 och Kvinnor i Sverige röker i större utsträckning än män, därför märktes minskningen tydligast hos kvinnor. Oavsett kön var det personer mellan år som röker dagligen i störst utsträckning. Ovanstående data är i stort sett oförändrad fram till år År 2012 brukade 14 % den kvinnliga och 10 % av den manliga befolkningen i Sverige cigaretter dagligen (Socialstyrelsen 2013). Enligt Statsistiska centralbyrån [SCB] (2012) brukade totalt 24,3 % av Sveriges befolkning cigaretter och/eller snus dagligen i åldersgruppen år. Av Sveriges befolkning i års ålder brukade 9,5 % snus dagligen och 12,5% i samma åldersgrupp använde cigaretter dagligen. Daglig konsumtion av snus och/eller cigaretter hos de båda könen var 22 % år I åldersgruppen år var den dagliga konsumtionen av cigaretter hos båda könen 12,9 % och bruket av snus 19,7 %. Oavsett kön brukade 32,6 % dagligen cigaretter och/eller snus i den ovannämnda åldersgruppen (SCB 2012). 1.2 Tobaksbrukets påverkan på den orala hälsan Statens beredskap för medicinsk utvärdering i Sverige [SBU] presenterade 2002 en rapport där tobaksanvändningens påverkan på oral hälsa skildrades. Vetenskapliga underlag visade att användningen av tobak, framförallt rökning var en av de största faktorerna för ohälsa i världen. Tobakens påverkan på munhålan hade stor betydelse för sjukdomsutveckling som berör den orala hälsan, rökning ökar risken för parodontal sjukdom med tandlossning som följd. Rapporten visade att det endast finns ett fåtal studier utförda i Sverige som påvisar snusets inverkan på den orala hälsan (SBU 2002). I en review-artikel av Kallischnigg et al. (2008) studerades 33 epidemiologiska studier. Resultatet av denna översikt visade att snus har inverkan på munslemhinnan samt att det inte är helt klarlagt att snus orsakar parodontala- och gingivala sjukdomar. Zajc et al. (2011) undersökte effekten på den orala hälsan av tobaksbruk hos tjänstgörande soldater och aktiva veteraner i Kroatien, främst analyserades rökning. Studien påvisade att den orala hälsan påverkades negativt av att röka cigaretter. De som uppgav att de rökte hade sämre parodontal-status än övriga anställda som inte brukade tobak. Supra- och subgingival tandsten samt gingivit förekom i större utsträckning hos de som brukade tobak jämfört med de som inte brukade tobak. 1.3 Tobaksbruk hos tjänstgörande soldater En studie av Nelson et al. (2007) visade att utbredning av tobaksbruket hos meniga över hela världen är hög. Användningen av tobak bland aktivt tjänstgörande soldater i USA 1

6 påverkades av anställningsposition och socioekonomiska faktorer som civilstatus och utbildningsgrad. Cigaretter användes mestadels av ogifta marinsoldater år, med lägre utbildningsgrad medan rökfritobak hade en högre förekomst hos försvarsarmén, marinen och kustbevakningen. Försvarsarmén och marinen var de grupper med högst förekomst av cigarranvändning. Olmsted et.al (2011) visade i sin studie att av alla tjänstgörande meniga inom försvarsmakten i USA använde 41,2 % någon form av tobak. Bland dessa personer är användningen av cigaretter vanligast och ett dagligt bruk visade ge upphov till ett ökat bruk av alternativa tobaksformer som rökfritobak och cigarrer, i kombination med cigaretter. Konsumtionen av tobak bland personer verksamma inom de militära instanserna i USA beskrevs som vanlig och relativt hög (Olmsted et al. 2011). Vander Weg et al. (2008) har undersökt förekomsten av alternativa tobaksformer bland unga vuxna aktivt tjänstgörande inom flygvapnet i USA. Studien visade en ökad konsumtion av alternativa tobaksformer. De tobaksformer som studerades var rökfri tobak, kretek en cigarett smaksatt med kryddnejlika, bidi en cigarett inrullad i tendublad, pipa och cigarrer. Det fanns statistiskt signifikanta samband mellan rökare och de studerade tobaksformerna kretek, pipa, rökfri tobak, cigarrer och bidi jämfört med icke-rökare. De som brukade cigaretter var också mer benägna att använda andra former av tobak inom det amerikanska flygvapnet. Studien byggde främst på unga vuxna av det manliga könet aktivt tjänstgörande inom flygvapnet i USA. Männen i studien var 3.35 gånger mer benägna att använda alternativa tobaksformer än kvinnor. Studien visade också att etniska skillnader fanns, afroamerikaner och latinamerikaner var mindre benägna att bruka alternativa tobaksformer än övriga anställda inom amerikanska flygvapnet. I en review-artikel av Nelson et al. (2007) beskrivs förekomsten av tobaksbruk och olika faktorer som påverkar utbredningen. Cigarettbruket var vanligast. En minskning kunde dock påvisas mellan år 1980 och Av alla åringar anställda inom militära insatser över hela världen var 41,8 % rökare mellan år 1998 och Detta är en stor skillnad från övrig generell befolkning där 28 % av alla män var rökare. Studien påvisade samband mellan cigarettanvändning och andra tobaksformer som rökfritobak, snus och ciggarer. Den höga förekomsten av tobak inom det militära ses främst som en social vana och användningen ökar om de i omgivningen också brukar tobak. Studien visade på att utbredningen var störst hos de yngre anställda inom försvarsmakterna. En av anledningarna till det vanliga tobaksbruket kan enligt Smith et al. (2008) vara att tobaksindustrier använder sig utav pr-strategier genom militärer och deras familjer. Tiotusen kostnadsfria cigarettpaket skickades till en trupp soldater i Saudiarabien augusti år 1990, även till de 2,1 % som var icke-tobaksanvändare. Fria cigarettpaket till militärer blev allt svårare att leverera och ersattes utav tidningar samt reklam från tobaksbolagen. Tidigare erhållna cigarettpaket ersattes av tidningar med tobaksreklam på både fram- och baksidan på tidningen. Den lätta tillgängligheten av tobak och dess kultur inom militären beskrev Jahnke et al. (2010) i en kvalitativ studie som något av de största påverkande faktorerna för hur utbredningen ser ut. Reducerade priser på tobak och utbred acceptans gjorde tobakskontrollen svårkontrollera, enligt studien. Smith et al. (2013) genomförde en intervjustudie med 13 nationella ledare inom folkhälsa och tobakskontrollanter för att ge deras bild av tobaksfrågan inom militären. 2

7 Resultatet av studien visade att tobaksanvändningen var högre hos militärer än den civila befolkningen. Vidare visade studien att tobak användes utav meniga för att motverka stress, speciellt i strid då nikotinet i tobaken har effekten att lugna nerverna i strid samt för att hålla sig vaken. Därmed påvisades att tobak också passade in i de arbetsförhållandena som förekommer och att förbjuda tobak i en krigszon skulle kunna leda till att de meniga presterar sämre. Studien visade också att olika förbud kan ha en kränkande inverkan på personer som brukar tobak, därav finns ingen större vinning i olika förbud för att minska bruket. Arvey et al. (2008) studerade arkivdata från år 1986 fram till 2007 och undersökte varför försvarsmaktens initiativ att minska tobaksbruket misslyckats vid Department of Defense i USA. Rökning bland tjänstgörande meniga förekom i större utsträckning än den civila befolkningen i USA, 47 % gentemot 30 %. De menigas arbetsinsats påverkades negativt på grund av nedsatt hälsa i samband med tobaksbruk, därmed ökade också sjukvårdkostnaderna för försvaret. En policy togs fram av försvarsdepartementet i USA, där riskerna med rökning fastställdes. De anställda inom Department of Defense i USA erbjöds utvecklade avvänjningsprogram som visat sig misslyckats över tid. Misslyckandet antas bero på den enorma tobaksreklam och tobaksprodukter som skickats ut till olika baser där soldaterna tjänstgör. Det fanns också motstånd till de olika förbud som infördes såsom rökfri miljö, då tobaksbrukares rättigheter blev kränkta (Arvey et.al 2008). Värdefullt inom Department of Defense i USA är att samtliga militärbaser erbjuder tobaksavväjning men studien visade att det var många som inte prioriterade tobaksfrågan. Det framkom även att många inom Department of Defense i USA upplevde brister i engagemanget kring att förändra hur tobaksbruket ser ut. Studien visade att de med högre rangordnad anställning, så som specialofficerare, brukade tobak i mindre grad än övriga anställda. Ledare/chefer som använder tobak försvårar och motsäger en tobaksfri miljö inom Department of Defense i USA. Studien visade att tobaksbruket genom tiderna sett likadant ut och behöver brytas för att införa nya perspektiv (Jhanke et.al 2010). 1.4 Oral hälsa med inverkan på livskvalitét Sjuttionio procent av den vuxna befolkningen i Sverige upplever någon form av problem med den orala hälsan som har en inverkan på deras livskvalitét. Kvinnor i 20- års ålder var den största andelen av befolkningen som upplever en negativ livskvalitét på grund av problem med den orala hälsan. Av den manliga populationen i 30-års ålder upplever 19 % att livet varit mindre tillfredsställande för att problem med den orala hälsan skapat obehag. Femtiotre procent av den kvinnliga befolkningen i 70-års ålder upplever mindre god oral hälsa, detta påverkade deras livskvalitét negativt. Hur livskavliten upplevs beror på olika fysiska och psykiska nedsättningar som att inte kunna prata, känna sig obekväm i sociala sammanhang och nedsatt tuggförmåga (Einarson et al. 2009). 3

8 Kudo et al. (2011) undersökte sambandet mellan den faktiska och den självupplevda tandhälsan hos personer inom den japanska försvarsmakten. Studien visade att missnöjet med den orala hälsan ökade bland anställda inom försvarsmakten i samband med stigande ålder. Bland denna grupp människor upplevde 0.2-1,9 % att livskvaliteten påverkas negativt på grund av en försämrad oral hälsa. Den största delen med anledning av fysiska obehag som till exempel smärta, funktionsbegränsningar, sociala handikapp eller fysiska handikapp. Hur den orala hälsan yttrades hos deltagarna hade samband med socioekonomi och fysisk hälsa, de allra flesta upplevde en allmänt god oral hälsa. Klinisk data tillsammans med socioekonomiska faktorer visade att de personer med flest saknade tänder eller med proteser var de som hade en medelhög inkomst. Studien visade att fysiska och psykiska hinder kring den orala hälsan såsom nedsatt tuggfunktion eller social påverkan kan medföra ett minskat självförtroende på grund av missnöje med den orala hälsan (Kudo et.al 2011). Tobaksbrukets omfattning bland anställda inom försvarsmakten internationellt finns beskrivet i ett antal studier. I den litteratursökning som genomförts har inga liknande studier inom den svenska försvarsmakten avseende tobaksbruk kunnat upptäckas. Intressant är därför att studera och få en ökad kunskap om tobaksbrukets omfattning bland en grupp meniga och specialistofficerare i Sverige. 2. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige. 2.1 Frågeställningar Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan? 3. Begreppsordlista Menig, soldat- en person anställd som soldat i Sverige på lägsta personalanställning inom försvarsmakten i Sverige (Försvarsmakten 2013). Specialistofficer- en person anställd som soldat inom försvarsmakten i Sverige, med en avslutad examen och specialistinriktning hos någon av försvarsmaktens egna skolor i Sverige (Försvarsmakten 2013). 4

9 4. Material och metod 4.1 Design: Enkätstudie. 4.2 Deltagare: Meniga och specialistofficerare anställda vid ett av Försvarmaktens Livregementen i Sverige. Av de 70 personer som tillfrågades att delta i studien besvarade 52 (74 %) individer enkäten. Sextiosju procent av de som deltog var mellan år och resterande individer mellan år. Anledningen till bortfallet analyserades inte. 4.3 Datainsamling: Chefen för berörda försvarsenheten kontaktades via telefon för att efterhöra möjligheten att genomföra studien. Studiens syfte och upplägg redovisades både muntligt via telefon och via ett informationsbrev som bifogats till vederbörande (Bilaga 1) även enkätfrågorna bifogades (Bilaga 3). Efter ett godkännande av att studien fick genomföras bestämdes datum för undersökningstillfället i samråd med chefen för försvarsenheten. Vid undersökningstillfället var de ansvariga för studien med och informerade deltagarna om studiens syfte och upplägg, samt besvarade frågor kring studien. Alla som deltog gjorde detta frivilligt och ett informerat samtycke kring studiens utförande undertecknades innan enkäten fylldes i. Detta skedde via ett skriftligt dokument med information kring studiens upplägg som delades ut av de ansvariga innan enkäten gavs ut och fylldes i (Bilaga 2). Enkäten delades därefter ut av de ansvariga för studien till deltagarna vid samma tillfälle som informationen gavs. Informationen och att besvara frågorna tog omkring 30 minuter. Ansvariga för studien fanns på plats under hela utförandet för att kunna besvara eventuella frågor. Efter att frågorna besvarats samlades enkäterna in av de ansvariga för studien. 4.4 Enkätens utformning: Enkäten skapades med standardiserade frågor, alla fick samma frågeställningar att besvara. Det fanns tydliga svarsalternativ som var lika för alla (Bilaga 3). I enkäten fanns en fråga kring tobaksbruk, där blandbruk kunde väljas som alternativ. Blandbruk hade i studien innebörden av ett bruk av flera av svarsalternativen: cigaretter, cigarrer, piptobak eller snus. Innan enkäten delades ut utfördes en pilotstudie där ett antal utvalda individer deltog för att säkerställa att enkäten var utformad så att missförstånd inte skulle uppstå. 4.5 Databearbetning: Enkäten innehöll frågor med fasta svarsalternativ och kategoriserades i förväg, vilket gav författarna möjlighet att lättare skapa olika variabler/andelar. Deskriptiv statistisk bearbetning av enkätsvar utfördes och har presenterats i form av tabeller och figurer. Spreadsheetprogrammet Excel användes för att få hjälp med att upprätta figurer utefter resultatet. 4.6 Etiska överväganden: Enkäten, studiens upplägg, informationsbrevet och samtyckesblanketten godkändes av Etiska Rådet vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Karlstads Universitet innan studien fick genomföras. 5

10 Deltagandet i studien var anonymt och frivilligt vilket det informerades om innan deltagandet i studien påbörjades. Efter insamlandet och beräkningen av data destruerades enkäten utan möjlighet till spårning. 5. Resultat Av 70 tillfrågade individer deltog 52 (74 %) i studien. Studiens resultat visade att 24 (46 %) av deltagarna brukade tobak. Av deltagarna i studien var 35 (67 %) individer år och resterande 17 (33 %) var år. Tabell 1 redovisar fördelningen av tobaksbruket och tobaksformer i de olika åldersgrupperna. Grupperna visade att snusbruk var den vanligaste tobaksformen. I åldersgruppen år var det 4 (50 %) individer som brukade snus. I åldersgruppen år visade resultatet att 8 (50 %) individer av de som brukade tobak använde sig av snus. Tabell.1 Fördelningen av tobaksbruk och tobaksform i de olika åldersgrupperna. Åldersgrupper Totalt antal Brukare Brukar ej Cigaretter Snus Blandbruk år år Fördelning av tobaksbruket Snusbruk uppgavs som vanligast hos deltagarna. Av de som brukade tobak använde 12 (50 %) individer snus och 8 (33 %) brukade cigaretter. Fyra (17%) individer uppgav ett blandbruk av fler än en tobaksform. Ingen utav deltagarna uppgav ett bruk av tobaksformen cigarr eller piptobak Oavsett tobaksform brukade 17 (71 %) individer tobak dagligen. Fem (21 %) av individerna uppgav att de använde tobak ibland (1-2 gånger i månaden) och 2 (8 %) deltagare att de brukade tobak sällan (1 gång varannan månad). 5.2 Tobakskonsumtion hos deltagarna Figur 1 visar daglig konsumtion av tobaksformen cigarett och snus. Resultatet visade att 5 (42 %) individer brukade cigaretter gånger per dag och 3 (25 %) mer än 16 gånger per dag. Av deltagarna som brukade snus uppgav 10 (63 %) att de konsumerade snus 1-10 gånger dagligen och 3 (19 %) mer än 16 gånger per dag. Antal cigarettpaket och snusdosor som förbukades under en veckas tid undersöktes hos deltagarna. Sju (44 %) av de som brukade snus konsumerade 2 snusdosor i veckan och 6

11 3 (19 %) individer 1 dosa eller mindre i veckan. Tre (19 %) av deltagarna uppgav att de brukade 4 snusdosor i veckan. Hos deltagarna som brukade cigaretter konsumerade 6 (50 %) individer 2 cigarettpaket i veckan och 6 (50 %) 1 cigarettpaket eller mindre i veckan. Figur 1. Daglig konsumtion av tobak. 5.3 Tobaksbruk vid speciella tillfällen Studien visade att tobak brukades främst efter måltider, av deltagarna uppgav 10 (42 %) att de brukade tobak vid detta tillfälle. Fem (21 %) av deltagarna uppgav att de brukade tobak i stressiga situationer och 9 (37 %) individer angav att hård träning och andra tillfällen var situationer när tobak brukades. 5.4 Upplevelsen av den orala hälsan hos deltagarna Enkäten bestod av en fråga om den upplevda orala hälsan. Frågan var utformad med en vas-skala vars värde var 1-10, där 10 motsvarade en bra oral hälsa och 1 en dålig oral hälsa (figur 2). Medelvärdet för deltagarnas upplevda orala hälsa var 8,66. Fem (10 %) av deltagarna uppgav ett värde av 10 vilket motsvarade en bra oral hälsa och 7 (13 %) upplevde sin orala hälsa med ett värde av 2 och 4 på skalan. Fyrtio (77 %) av deltagarna angav sin orala hälsa med ett värde av 7-9 på skalan. 7

12 Figur 2. Upplevelsen av den orala hälsan. 6. Diskussion I den föreliggande studien var syftet att beskriva tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige. Hos den undersökta gruppen framkom det att snusbruket var vanligare än rökning och att oavsett tobaksform konsumerades den oftast dagligen. Studien visade att inte använda tobak var mer vanligt förekommande än bruket av tobak i någon form. Tjugoåtta (54 %) av deltagarna brukade inte tobak. Medelvärdet för den upplevda orala hälsan hos gruppen var 8,66 av 10. Fyrtiofem (87 %) individer angav sin orala hälsa med ett värde mellan 7-10 på vas-skalan. 6.1 Metoddiskussion Den föreliggande studiens svagheter upptäcktes vid bearbetning av enkätsvar i frågan om tobaksformer. Trots att en pilotstudie genomfördes innan enkäten delades ut uppkom problemställningar. Fråga 3 i enkäten besvarades av flertal deltagare med flera alternativ än ett. En omformulerad frågeställning kring vad blandbruk innebar eller en förklaring av frågans innebörd skulle förenklat frågeställningen. Enkäten innefattade ingen fråga om kön, detta utelämnades på grund av etiska skäl. Därav vet inte författarna till studien fördelningen av män och kvinnor hos deltagarna. Efter bearbetning av studiens data visades att denna fråga hade varit intressant, då fördelningen av olika tobaksformer skiljer sig åt hos respektive kön (Socialstyrelsen 2013). Vid en mer omfattande studie skulle det varit intressant att haft med fördelningen av män och kvinnor för att kunna dra paralleller med Sveriges övriga befolkning. 8

13 I frågan om tillfällen där tobak brukades kunde deltagarna välja annat tillfälle. Detta svarsalternativ hade behövt förtydligats för att skapa djupare innebörd av frågan och för att klargöra vilka dessa andra tillfällen var. Författarna till studien valde att utforma en enkät med fasta svarsalternativ, därav analyserades inte detta vid databearbetningen. Zajc et al. (2011) visade kliniska resultat kring den orala hälsan hos meniga och specialistofficerare i Kroatien, vilket gav en djupare inblick av munnen med tillstånd som gingivit, parodontit och supragingivala/subgingivala förändringar. I Sverige finns ingen sådan studie utförd. Möjligheten till klinisk undersökning förekom inte vid föreliggande studie, då detta var en enkätstudie. Vid en mer omfattande studie hade detta varit av intresse och givit ett mer utförligt resultat av den orala hälsan med både individens egen upplevelse samt klinisk data. I Sverige saknas studier avseende tobaksbruk vid försvarmaktens olika enheter, därav intresset till studiens utförande. Omfattning av den föreliggande studien är liten, då deltagare på grund av bortfall var få. För ett mer trovärdigt och jämförelsebart resultat hos hela Sveriges befolkning krävs en större studie, alternativt att fler studier utförs. 6.2 Resultatdiskussion I föreliggande studie var 35 (67 %) individer år gamla. Enligt Statistiska centralbyrån [SCB] i Sverige brukade 9,5 % av Sveriges åringar snus och 12,5 % cigaretter, mellan år Statistik beräknad på fördelningen av tobaksformer hos båda könen av Sveriges befolkning visade att i års ålder var cigarettbruk vanligare och hos åldersgruppen år var snusbruket mer förekommande (SCB). Majoriteten av deltagarna i den föreliggande studien var år där fördelningen av cigarett och snusbruk var jämn, det skiljde sig dock åt hos den äldre åldersgruppen år där snusbruket var vanligare. Socialstyrelsen (2012) redovisade att cigaretter brukades mest av Sveriges kvinnliga befolkning och snus brukades mest hos den manliga populationen. I föreliggande studie redovisades ingen könsfördelning av tobaksbruket. I föreliggande studie visades ett resultat att snusbruk var mer förekommande än cigarettbruk. Blandbruk av tobak förkom hos Sveriges hela befolkning. Statistiska centralbyrån (2012) visade att det förekom blandbruk hos 24,3 % i åldrarna 16-84, i föreliggande studie förekom blandbruk hos 4 (16,6 %) individer. Olmsted et al. (2011); Nelson et al. (2007) redovisade att cigarettanvändningen var den tobaksform som förekom mest inom försvarsmakten medan föreliggande studie redovisar snus som den främsta tobaksformen. Att resultaten skiljer sig åt kan bero på att ovannämnda studier är utförda i USA. Nelson et al. (2007) uppger i sin studie att anställningsposition och socioekonomiska faktorer som civilstånd och utbildningsgrad påverkade tobaksbruket. I föreliggande studie fanns ingen frågeställning angående deltagarnas position/grad inom försvarsmakten. Omfattningen på den föreliggande studie var liten och en frågeställning 9

14 om deltagarnas position/grad ansågs inte som viktig. I en mer omfattande studie ses en sådan frågeställning som viktig och intressant för ett mer jämförelsebart resultat. Efter måltider och i stressiga situationer visades vara de vanligaste tillfällena där tobak användes, vilket även Smith et al. (2013) visade i sin studie. Smith et al. (2013) studie visade att meniga soldater anser att nikotin i tobak lugnade nerverna i påfrestande situationer, som i krig. I föreliggande studie var det 3 (21 %) individer som brukade tobak främst i stressiga situationer. Föreliggande enkät var standardiserad med klara svarsalternativ och betonar aldrig varför de olika tillfällena valdes. Enligt Smith et al. (2012) gav tobaksbruk högre prestation i strid och att förbud mot detta inte skulle gynna soldaterna. Zajc et al. (2011) visade att tobaksbruk påverkade den orala hälsan, sämre parodontalstatus och tandsten förekom i större utsträckning än hos icke-brukare. Föreliggande studie hade inte ett sådant resultat att bearbeta då studien utfördes genom en enkätundersökning. Kudo et al. (2011) studerade den självupplevda orala hälsan och den kliniska orala hälsan hos en grupp meniga soldater i Japan. I denna grupp precis som i föreliggande studies undersökning visades att soldaterna upplevde en god oral hälsa. Enbart 7 (13 %) individer upplevde en dålig oral hälsa i föreliggande studie. Medelvärdet för den upplevda orala hälsan hos deltagarna i den undersökta gruppen var 8,66 av 10, vilket tyder på att deltagarna inte upplevde några problem med sin munhälsa. Tillgång till god barntandvård kan ha präglat hur resultatet visade sig i föreliggande studie och hos de med sämre tandhälsa kan orsaken till att inte söka sig till tandvården vara den ekonomiska frågan om kostnader för vården (Socialstyrelsen 2009). I föreliggande studiens resultat kan paralleller dras med ett flertal tidigare studier gjorda internationellt, dock bör fler studier utföras i Sverige för ett mer tillförlitligt resultat samt av intresse för flera olika grupper inom försvarsmakten. 6.3 Konklusion Studiens resultat visade att snus är den vanligaste tobaksformen följt av cigratter, som främst präglades av ett dagligt bruk. Efter måltider var det tillfället där deltagarna uppgav att tobak brukades mest frekvent. Den orala hälsan upplevdes som bra hos majoriteten av deltagarna där 45 (87 %) individer uppgav ett värde mellan 7-10 på vasskalan. 10

15 7. Referenslista Arvey, SR. & Malone, RE. (2008). The advance and retreat: Tobacco control Policy in U.S. Military. Military medicine. 173(10): Einarson, S. Wärnberg Gerdin, E. & Hugoson, A. (2009). Oral health impact on quality of life in an adult Swedish population. Acta Odontologica Scandinavica 67 (2) Försvarsmakten. (2013). Militära grader. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Jahnke, SA. Haddock, CK. Poston, WS. Hoffman, KM. Hughey, J. & Lando, HA. (2010). A qualitative analysis of the tobacco control climate in the U.S. military. Nicotine & Tobacco Research.12 (2): Kallischnigg, G. Weitkunat, R & Lee, PN. (2008). Systematic review of the relation between smokeless tobacco and non-neoplastic oral diseases in Europe and the United States. BMC Oral Health 2008, 8(13). doi: / Kudo, Y. John, MT. Saito, Y. Sur, S. Furuyama, S. Tsukasaki, H. & Baba, K. (2011) Oral health in the Japan self-defense forces a representative survey. BMC Oral Health (14). doi: / Nelson, JP. & Pederson, LL. (2007). Military tobacco use: A synthesis of the literature on prevalence, factors related to use, and cessation interventions. Informa healthcare. Nicotine & Tobacco Research 10 (5): Olmsted, KL. Robert.M, Ph.D., Reyes Guzman, CM. Williams, J. & Kruger, H. (2011). Overlap in Use of Different Types of Tobacco Among Active Duty Military Personnel. Nicotine & Tobacco Research 13(8): Statens beredskap för medicinsk utvärdering i Sverige [SBU]. (2002). Rökning och ohälsa i munnen.[elektronisk] Tillgänglig: html [ ]. Smith, EA. & Malone, RE. (2008). Everywhere the Soldier Will Be : Wartime Tobacco Promotion in the US Military. American Journal of Public Health. 99 (9): Smith, EA. & Malone, RE. (2013). Military Exeptionalism or Tobacco Exeptionalism: How Civilian Helath Leaders Beliefs May Impede Military Tobacco Control Efforts. American Journal of Public Health. 103 (4): Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige: årsrapport [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 11

16 Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009.[Elektronisk] Tillgänglig: [ ] Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2012). Tobaksvanor efter indikator, ålder och kön. Andelar i procent och skattat antal i tusental. År [Elektronisk] Tillgänglig: extern%3ale0101h25&google=true [ ] Vander Weg, MW. Peterson, AL. Ebbert, JO. DeBon, M. Klesges, RC. & Haddock, CK. (2008). Prevalence of alternative forms of tobacco use in a population of young adult military recruits. Addictive Behaviours 33 (1): Zajc. I, Brajdić. D, Biočić. J, Bošan-Kilibarda. I, Kopić. V, Siber. S & Macan. D. (2011). The Effect of Tobacco Use on Oral Health and Dental Readiness in the Croatian Army. Journal of Addictive Diseases 30 (2):

17 Bilaga 1 Informationsbrev till en enkätstudie med titeln: Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige Vi är två blivande tandhygienister som heter Jonna Nordin och Malin Nöjd. Vi går sista året på tandhygienistprogrammet vid Karlstads Universitet. I utbildningen ingår det att utföra ett examensarbete som kommer att presenteras i en skriftlig rapport vid Tandhygienistprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads Universitet. Syftet med studien är att undersöka tobaksanvändningen hos en grupp meniga/specialistofficerare på livregementet K3 i svenska försvarsmaktens armé. Deltagandet i studien innebär att en enkät innehållande 10 frågor med svarsalternativ kommer att delas ut. Tidsåtgång för att besvara enkäten beräknas till 20 minuter. Medverkan är frivillig och deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan när som helst innan inlämnandet av enkäten. Deltagarna behöver inte uppge namn och är i och med detta anonyma, de uppgifter som lämnas in kommer inte att kunna härledas till de deltagande. Enkäterna kommer att behandlas efter inlämnandet och sedan destrueras efter avslutad studie. Studiens resultat kommer efter utformning presenteras på: Vid frågor nås vi på studentstudie@hotmail.com Med vänliga hälsningar Jonna Nordin & Malin Nöjd , Handledare: Docent Margot Rolandsson margot.rolandsson@kau.se 13

18 Bilaga 2 Skriftligt informerat samtycke till medverkan i enkätstudien med titeln: Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige Jag samtycker härmed till att medverka i denna enkätstudie som handlar om tobaksanvändningen hos meniga och specialistofficerare på livregementet K3, Svenska försvarsmaktens armé. Jag har informerats om studiens syfte, tillvägagångssättet vid insamlandet av data, storlek och tidsperspektiv rörande enkäten. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt, att jag kan avbryta deltagandet när jag vill innan enkäten har lämnats in och att jag kan avbryta min medverkan i studien utan att ange orsak. Ort/Datum/År: Namnunderskrift: Namnförtydligande: 14

19 Bilaga 3 Enkätundersökning Tobaksanvändning hos en grupp meniga och specialistofficerare på ett av Försvarsmaktens Livregementen i Sverige Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av tobaksanvändandet hos en grupp meniga och specialofficerare på Livregementet K3 i Sverige. Ansvariga för utförandet av studien är Jonna Nordin och Malin Nöjd studenter vid Tandhygienistprogrammet vid Karlstads Universitet. De uppgifter som insamlas kommer endast att användas i föreliggande i studentuppsats och ifyllandet av frågeformuläret sker anonymt. Frågorna besvaras genom att kryssa i rutan för det rätta svarsalternativet för just Dig. Vid eventuella frågor kring studien kontakta oss på nedanstående kontaktuppgifter studentstudie@hotmail.com Handledare för studentuppsatsen är Docent Margot Rolandsson margot.rolandsson@kau.se Studiens resultat kommer efter utformning presenteras på: Frågor. 1) Ålder? < 18 ÅR [ ] ÅR [ ] ÅR [ ] ÅR [ ] ÅR [ ] > 65 ÅR [ ] 15

20 2) Brukar du tobak? JA [ ] NEJ [ ] Vid ett kryss i rutan nej fortsätt till fråga tio. 3) Vilken sorts tobak brukar du? CIGARETTER [ ] CIGARRER [ ] TOBAKSPIPA [ ] SNUS [ ] ANNAN [ ] BLANDBRUK [ ] 4) Hur ofta brukar du tobak? DAGLIGEN [ ] OFTA (1-2 gånger i veckan) [ ] IBLAND (1-2 gånger i månaden) [ ] SÄLLAN (1 gång varannan månad) [ ] Brukar du enbart snus fortsätt till fråga sju. 5) Hur många cigaretter/cigarrer/piptobak brukar du per dag? < 5 st [ ] 6-10 st [ ] st [ ] > 16 st [ ] 6) Hur många cigarettpaket/cigarrpaket/piptobakspaket brukar du per vecka? < 1 PAKET/veckan [ ] 2 PAKET/veckan [ ] 16

21 3 PAKET/veckan [ ] > 4 PAKET/veckan [ ] Brukar du enbart röktobak fortsätt till fråga 9. 7) Hur många gånger per dag brukar du snus? 1-5 ggr [ ] 6-10ggr [ ] 5-11 ggr [ ] 12-15ggr [ ] > 16ggr [ ] 8) Hur många snusdosor brukar du per vecka? < 1 DOSA/veckan [ ] 2 DOSOR/veckan [ ] 3 DOSOR/veckan [ ] 4 DOSOR/veckan [ ] > 4 DOSOR/veckan [ ] 9) Använder du tobak vid något särskilt tillfälle? I STRESSIGA SITUATIONER [ ] EFTER MÅLTIDER [ ] VID HÅRD TRÄNING [ ] NATTETID [ ] ANNAT TILLFÄLLE [ ] 10) Hur upplever du din munhälsa? BRA DÅLIG