Höjdpunkter från 25 år med SKNT.

Transkript

1 1984 JÖNKÖPING 1985 PITEÅ 1986 KALMAR 1987 MARSTRAND 1988 ÖSTERSUND 1989 LINKÖPING 1990 HAPARANDA 1991 VÄSTERÅS 1992 HELSINGBORG 1993 STOCKHOLM 1994 JÖNKÖPING 1995 SUNDSVALL 1996 BORLÄNGE 1997 H ALMSTAD 1998 G ÄVLE 1999 NORRKÖPING 2000 ESKILSTUNA 2001 SKÖVDE 2002 KRISTIANSTAD 2003 SUNNE 2004 KALMAR 2005 GÖTEBORG 2006 VÄSTERÅS 2007 VISBY 2008 ÖSTERSUND 2009 MALMÖ Höjdpunkter från 25 år med SKNT. Årets konferens hålls i det vackra kvarteret S:t Gertrud i Malmö. Det var här en grupp från sveriges kommunala näringslivstjänstemän träffades för 30 år sedan. Fem år senare, år 1984, bildades föreningen SKNT.

2 Förord Intresseföreningen Sveriges Kommunala Näringslivstjänstemän, SKNT, firar 2009 sina första 25 år som den samlande organisationen för de som arbetar med service och utveckling av näringslivet ur ett kommunalt perspektiv. I denna publikation vill vi ge en bild av hur föreningen blev till men också några minnesvärda milstolpar berättade av några utav dem som varit tongivande under de 25 åren. Vi hoppas att du som läsare får stor behållning av innehållet. Styrelsen SKNT:S TILLKOMST Näringslivsfunktionerna började växa fram i landets kommuner på 70-talet och särskilt i de större. Kommunförbundet började därför försöka utbilda tjänstemän och politiker vid Kommunskolan i Sigtuna. Dåvarande näringslivschefen i Göteborg, Ulf Gustafsson och hans medhjälpare Holger Jonasson, ledde kurserna åren 1974 till År 1977 hade jag nöjet att delta i en sådan utbildning. Alla kursdeltagarna upplevde utbildningen som påtagligt givande och trivsam. En av kursdeltagarna som jag kommer ihåg och hade fortsatt kontakt med var Ingvar Persson från Eskilstuna. Det var under ett möte mellan Ulf Gustafsson och Näringslivschefen i Malmö, Bengt Aurell, som idén kläcktes om en träff med näringslivstjänstemän som deltagit i kurserna, som fanns i bekantskapskretsen eller som på annat sätt gjort sig kända. Bengts kollegor Bertil Rehnstam och Anders Englund kom in i resonemanget något senare. 1979, således för trettio år sedan, samlades en skara i Bengts skötebarn S:t Gertrud som just färdigställts. Tyvärr har jag inte alltför omfattande minnen av programpunkterna, förutom Malmös arbete med företagsgrupper och studiebesök ute i Fosieby. Jag tog med mig de nya kunskaperna hem och fick till en företagsgrupp i Gävle med stöd av SE Banken och Handelskammaren. Malmöträffen blev så lyckad att vi beslöt att träffas året därpå hos Ulf i Göteborg. En båttur med en lindrigt nykter skeppare lyckades nästan sänka landets näringslivstjänstemannaelit i Göteborgs södra skärgård. Kollegorna trivdes tillsammans och träffades igen några snöiga januaridagar i Gävle 1981 och hos Hans-Gunnar Jonsson i Borlänge 1982/83. Vid de första träffarna inbjöds alla som tidigare träffats samt kollegor i mötesplatsens region. Efter bara några träffar blev det angeläget att hålla samman nätverket av kollegor, då mötena var mycket trevliga och enda möjlighet till erfarenhetsutbyte och fortbildning utöver Ulfs fortsättningskurser på Kommunskolan. Jag hade under 70-talet varit engagerad i den kommunala yrkesgruppen Föreningen för kommunal statistik och planering, KSP. Denna hade sedan sent 60-tal samlat planerare till givande kollegialt utbyte och trevliga träffar. Även de årliga besöken i de olika värdkommunerna visade sig mycket givande. Näringslivstjänstemännen hade i 80-talets början blivit allt fler i kommuner och ett mera välordnat nätverk efterlystes. En egen förening för denna yrkeskategori föreslogs och SKNT kunde sjösättas Föreningsstadgar plankades i stora drag från KSP och en styrelse plockades ihop av personer som deltagit i tidigare träffar. Det primära syftet med att bilda SKNT var att utveckla nätverket av kollegor inom yrkesområdet. Detta var ju fortfarande ganska nytt och oprövat i kommunerna och många relativt ensamma utövare upplevde stor nytta med att träffas och utbyta erfarenheter. Vi hade också från början fått till ett alldeles påtagligt gemyt vid träffarna. Nytta förenades med nöje. Fritt ur hjärtat! Anders Åseby MAJ 2009 Text: Anders Åseby, Laila Johansson, Åke Karlsson, AnnKatrin Malmnäs och Ulf Gustavsson Layout: Kreativ Kraft i Linköping AB MITT SKNT-LIV Vid 49 års ålder och efter 29 år hos det kommunala bostadsbolaget, AB Stångåstaden, och med en karriär som började som växeltelefonist och slutade som avdelningschef, började jag den 1 februari 1986 som näringslivsintendent vid Näringslivskontoret i Linköpings kommun. En helt ny bransch och en tjänst som inte var många kvinnor given att verka utifrån. Bara ett fåtal av landets näringslivstjänstemän var kvinnor. Efter en tid fick jag förmånen att genomgå Kommunförbundets utbildning för bl a näringslivssekreterare, med Ulf Gustavsson som lärare. Jag blev värvad som medlem i SKNT av min kollega Sten-Gunnar Johansson och min första årskonferens var i Kalmar Efter deltagandet vid den konferensen var det enkelt att inse nyttan och glädjen av att vara medlem i SKNT och jag har haft möjligheten att delta i 20 av SKNT:s 25 årskonferenser. SKNT:s årskonferenser som alternerar mellan kommuner har genomgående varit av hög klass. Intressanta och kunniga föreläsare har på ett inspirerande sätt delat med sig av sin kunskap. Möjligheten till personliga möten och erfarenhetsutbyte är också en mycket viktig ingrediens. Inslag av olika aktiviteter, upptåg och överraskningar har heller inte saknats. Bowling, gutnisk femkamp och skidskytte är några exempel på gemensamma aktiviteter som ägt rum dagen innan. Det har också funnits möjlighet till olika studiebesök, som exempel kan nämnas Volvo Personvagnar, Absolut Company (dock utan provsmakning) och köttförpackningsföretaget Hilton Food Group. Ofta har även möjlighet till golfspel funnits dagen innan. Årsmiddagarna har avnjutits i mycket olika trivsamma miljöer, allt ifrån restauranger, festvåningar, slott och rådhus etc. Ett par av mina favoriter är Bäckaskogs slott och nyinvigda Visby Strand. Fortsättning på nästa sida >

3 VISBY 2007 > Vid flertalet av årskonferenserna har det funnits möjlighet för utställare att delta och många av utställarna har varit trogna SKNT. Ett minne från årskonferensen i Eskilstuna år 2000, då det dök upp en mycket illaklädd kufisk man under dagen. Han gick omkring bland utställarna. På kvällen dök han upp på nytt i anslutning till årsmiddagen. Mycket pinsamt tyckte vi. Precis som vi var i färd med att avhysa honom fick vi klart för oss att han ingick i kvällens underhållning. En underhållning som sannerligen engagerade alla arrangerade Linköpings kommun årskonferensen, med näringslivskontoret som genomförare. I programmet ingick visning av Flygvapenmuseet, studiebesök på Saab-Scania med bl a visning av produktionen av Saab 340. Årsmiddagen det året hade formen av en renässansfest med drink och renässansmusik på Ekenäs slott och mat på Klefstad gård. Vid årsmötet 1989 blev jag vald till revisorsuppleant. Vid årsmötet 1995 i Sundsvall (som jag inte deltog i) blev jag invald i styrelsen som sekreterare. Anders Åseby ringde strax innan årsmötet och undrade om jag kunde tänka mig att ingå i styrelsen som sekreterare. Vid samma årsmöte fick SKNT sin första kvinnliga ordförande AnnKatrin Küller numera AnnKatrin Malmnäs. Sekreterarskapet hade jag fram till årsmötet 2002 då jag avgick eftersom jag blivit pensionär. Vid konstituerande styrelsemötet dagen efter valdes jag som adjungerad med uppgiften sekreterare, så fortsatte det under några år. Från 2003 hjälpte jag kanslichefen Bengt Wernström med en del arbetsuppgifter. Vid styrelsens konstituerande möte den 20 maj 2005 utsågs jag till kansliansvarig efter Bengt Wernström. I uppdraget ingick också att vara sekreterare. På den vägen är det och jag trivs väldigt bra med mitt pensionärsjobb. SKNT är ett unikt och värdefullt nätverk. Tänk vilken tillgång av kunskap och erfarenhet det finns hos alla SKNT:are. Laila Johansson EN DEL AV MITT LIV SOM SKNT-MEDLEM En dag i början av maj 1986 ringde min nya chef från Kungsbacka. Jag skulle börja min tjänst där som näringslivssekreterare den första juni. Han undrade om jag redan i maj kunde följa med honom till Kalmar på en kongress för kommunala näringslivsarbetare. Vilken kongress! Intressanta ämnen, studiebesök (Volvo och Telia), kul föreläsningar bl a av Ian Wachtmeister men framförallt mötet med en mängd blivande kollegor som var intressanta, kunniga och hjälpsamma. På så sätt kom jag i kontakt med SKNT redan innan jag visste vad det var för sammanslutning. Själv har jag under en period varit revisor därefter ansvarig för Närbladet och under en period vice ordförande. Närbladet har funnits med i någon form från föreningens begynnelse. Bo Antonsson från Malung var tidigt ansvarig för Närbladet. Jag efterträdde honom och arbetade med närblad hemma i Kungsbacka under flera år tills jag fick hjälp från Stockholm och då fick vi lite färg på Närbladet. När Leili från Halmstad tog över efter mig fick vi hemsida på internet och tidningen hamnade på hemsidan. Studieresor var ett sätt att ersätta styrelsen för det arbete som de hade lagt ned för föreningen. Vid dessa resor kunde även medlemmar följa med. Själv var jag med till Berlin i början på 90-talet strax efter Berlinmurens fall. Vid mitten av 90-talet slutade man med dessa resor, då styrelsen ansåg att det var bättre för medlemmarna att få ett bättre program vid årskongressen, eftersom det ej var så många som utnyttjade tillfället att följa med på resorna. Detta var på sitt sätt ingen utveckling utan närmare bestämt avveckling. Under alla år har kunskapshöjning av oss kommunala näringslivsarbetare diskuterats i styrelsen. Många idéer och goda förslag har kommit upp bl a olika samarbetsformer med högskolor och universitet för att kunna få igång en högskoleutbildning. Det blev ingen, men skåneregionens näringslivsarbetare fick i gång kurser på högre nivå. Kunskapshöjning är en av hörnstenarna i föreningens verksamhet. Vid våra sammankomster är det alltid viktigt att få fram bra program och föreläsare. SKNT:s årskonferenser har för det mesta präglats av ett tema som genomsyrat konferensen. Temat har alltid varit inriktat på kunskapshöjning och någon form av utveckling. För det mesta har värdkommunen varit med och planerat temat. Ofta har dessa en anknytning till verksamheter inom kommunen. Oftast har också något företagsbesök varit med i programmet. Konferenser är inte bara kunskapshöjande utan det finns underhållande inslag också. Det är ju konstigt att jag så här på ålderns höst bäst kommer ihåg utfärder, underhållning och tokigheter. I Marstrand var det en härlig räkafton på Fästningen, men tydligen ej så mättande, eftersom en mycket stor andel av deltagarna sprang runt i Marstrand och letade efter ett matställe som var öppet. Det var få som hittade ett sådant. I Haparanda var vi ute i skärgården där vi fann en icke namngiven ö som vi döpte till Näringen. Helt traditionsenligt blev ön inpinkad. Östersund bjöd på en otrolig underhållning som de använde när de höll på att marknadsföra OS. Sundsvall med forsränning, vildmarksliv med olika tävlingar såsom yxkastning mm. Västerås bjöd på båttur, en fantastisk rolig orkester. Kalmar på en historisk afton på slottet. I Norrköping var vi på Kolmårdens Delfinarie. Ja, jag kommer ihåg mycket mer av allt det trevliga som våra värdkommuner har bjudit på. Under några år anordnades särskilda konferenser för näringslivsassistenter, eftersom dessa inte kunde vara medlemmar i SKNT. Jag har för mig att deras sista egna konferens gick av stapeln i Falköping Programmet då var omväxlande t ex talade Leif Bigsten om internationellt näringslivsarbete, verbal judo var ett annat ämne liksom Ett EU-projekt i praktiken. Från 1997 har även assistenter möjlighet att vara medlem i vår förening. Internationellt har vi arbetat närmast med Danmarks och Norges motsvarigheter till SKNT. Själv har jag varit gäst på konferenser i båda länderna. Vi har även förhandlat om att gemensamt genomföra våra årskonferenser. Detta gick om intet. Föreningen i Danmark heter Dansk ErhvervsFremme, DEF och den norska föreningen Norsk Forum for Näringsutvikling, NFN. En stötesten har alltid varit tid för att kunna träffas och att tala med våra kollegor, det har oftast varit späckade program. En av våra hörnstenar för utveckling är kontakten mellan oss medlemmar. Nätverksbyggande är nödvändigt. Varma hälsningar en kylig februaridag. Åke Karlsson

4 MALMÖ 2009> TA VARA PÅ NÄTVERKET SOM SKNT ERBJUDER, GODA KOLLEGOR ÄR ALLTID VÄRDEFULLT. För några månader sedan fick jag ett oväntat och trevligt samtal från en tidigare kollega som inbjöd mig till SKNT:s 25 årsjubileum. Laila Johansson bad mig vidare att skriva några rader utifrån att jag var SKNT:s första kvinnliga ordförande mellan åren Sedan hösten 2000 har jag gått vidare till andra jobb och sedan dess har jag inte följt med vad som hänt inom föreningen. Den senaste årskonferensen som jag deltog i var Eskilstuna år 2000 där jag hade det trevliga uppdraget att som moderator diskutera aktuella frågor under temat Lokal mobilisering för ekonomisk tillväxt. En av de inspirerande huvudtalarna var Swedbanks dåvarande chefsekonom Hubert Fromlet. Men innan dess deltog jag i många olika SKNT-möten, 9 årskonferenser, flera utlandsresor etc som gav mig många trevliga och inspirerande minnen från goda och härliga kolleger. Att jag var SKNT:s första kvinnliga ordförande var ingenting som jag funderade på när jag var aktiv, men det är kul att höra att utvecklingen gått vidare. När jag nu blickar tillbaka i arkivet kan jag konstatera att det var ett ganska grabbigt gäng. Som ordförande efterträdde jag Täbybon Gerhard Makowsky och efter mig kom ännu en manlig kollega, Leif Bigsten. När jag idag läser det Närblad som inbjöd till den första årskonferens som jag ensam åkte till, som ny och nyfiken kommunal näringslivstjänsteman, kan jag faktiskt fundera över hur jag verkligen vågade steget att åka dit. I inbjudan till Östersundskonferensen våren 1988 funderar dåvarande redaktören Bo Antonsson över kvinnornas begynnande insteg bland de kommunala näringslivstjänstemännen Flickorna är inte bara kuttersmycken i samband med mässor eller annan representation. Bo visade sig vid närmare besiktning vara en riktig trevlig kollega. Och mitt första möte med SKNT blev början på ett för mig viktigt nätverk med många och livliga diskussioner kring både stora och små frågor som rörde sig i en näringslivstjänstemans vardag. Får en näringslivstjänsteman se ut hur som helst? Vad blir titeln när man är kvinna? Vad ska vi egentligen arbeta med? Vi jobbade med det mesta och betraktade oss som trollkonstnärer, quickfixers diversehandlare, marknadsförare, mäklare, utvecklare etc. Vid årskonferensen 1989 (tror jag att det var) försökte Anders Åseby med ett spindelliknande diagram illustrera mångfalden i en näringslivssekreterares vardag. Vid de årliga konferenserna fanns det alltid en hög ambition att kraftsamla kring ett aktuellt tema. Några nyckelord återfanns i flera årsprogram; Tillväxt, samverkan, yrkesrollen, nytänkande, infrastruktur, utveckling, nätverk, kreativitet; ord/teman som troligtvis är lika aktuella i dag. Ett annat kännetecken för årskonferenserna var genomgående någon form av vattenkontakt dock ibland lite osäkert vad och ibland mer för manliga kolleger än för oss andra tänker inte minst på vattendopet av Näringen utanför Haparanda. Höjdpunkten under min ordförandetid var årskonferensen i Halmstad år 1997 då 160 konferensdeltagare under ledning av moderator Ulf Gustafsson (samma Ulf som var med och startade föreningen) i snabb takt avverkade 25-talet program under temat Från innovation till produktion. Under åren arbetade vi i styrelsen på olika sätt för att försöka utveckla och stärka yrkesrollen. Vi genomförde olika medlemsenkäter, tog fram ett utvecklingsprogram med höga ambitioner, utvecklade samverkan med Kommunförbundet och Johan Carlström som ständigt adjungerad ledamot av styrelsen bidrog till många olika initiativ i utbildningsfrågor. Två av de viktigaste satsningarna som jag som ordförande jobbade särskilt med var NUTEKs pilotprojekt för lokal utveckling och SNS projektet Strategi för lokal tillväxt. Under åren utbytte vi även goda erfarenheter med våra norska och danska kolleger, under gemytliga former planerade vi ett gemensamt Nordiskt yrkesnätverk. Tack alla dåvarande kolleger för att jag fick möjligheten till några riktigt roliga och stimulerande år som ordförande i SKNT. Ett särskilt tack till alla som jobbade med mig i styrelsen som sista året utgjordes av Inge Moberg, Bengt Wernström, Åke Karlsson, Staffan Sjölund, Lennart Uggeldahl och inte minst Laila Johansson, vars avskedsgåva med välkänd kvinnologga gav mig inspiration under lång tid. Ta vara på nätverket som SKNT erbjuder, goda kolleger är alltid värdefullt att ha. Även om du byter jobb kan det alltid finnas tillfällen där det är bra att återknyta till fd kolleger. I mitt nuvarande arbete som regionchef inom Svenska ESF-rådet, vars huvudsakliga uppdrag är att förvalta europeiska socialfonden, har jag vid flera tillfällen haft behov av att finna och utveckla kontakterna med kommunala näringslivstjänstemän, och då är det extra kul att kunna blicka tillbaka på många roliga år med SKNT. AnnKatrin Malmnäs (fd Küller) NÅGRA RADER FRÅN EN AV SKNT:S GRUNDARE ULF GUSTAVSSON. Jag var huvudlärare i näringslivsfrågor vid kommunskola i Sigtuna under åren (15 år). Som mest körde vi 4 olika 2 4 dagar långa kurser. De flesta byggde på deltagarnas medhavda problemställningar från hemkommunen. Huvudsakliga deltagare var kommunalråd, kommunchefer och näringslivssekreterare. Blev SKNT:s första ordförande Blev också utsedd till SKNT:s första hedersmedlem.

5

6 En framåtblick 25 år har gått sedan SKNT bildades och lite av dess historia har vi kunnat läsa i den här skriften. Vad som kommer att ske de kommande 25 åren är det svårt att sia om, men vi kan se att vi står inför stora omvälvande tider. Miljöhoten blir allt påtagligare och lösningarna kan inte längre skjutas på framtiden. I bästa fall har vi några få år på oss att ställa om vår livsstil till ett mer miljöriktigt och hållbart samhälle. Hållbar utveckling En politisk företrädare sa på fullt allvar att hållbar utveckling var en kontradiktion. Hållbart stod för avstannande och minskande medan utveckling stod för ökande och tärande En föreläsare från ITPS berättade att det i grunden finns två utvägar för att lösa våra miljöhot. 1. Inaktivitet, vi slutar att resa, konsumera, tillverka mm. 2. Utveckla, vi söker bättre, smartare och energieffektivare sätt att leva. I vår yrkesroll måste vi tro på utvecklingen och ett av våra uppdrag är att leverera underlag till politiker och kommunala ledningar, så att även de ser att lösningen är att utveckla, inte att avveckla. Vi som näringslivsutvecklare har alltid arbetat som lots i den kommunala byråkratin. Vi är vana att ta annorlunda vägar för att lösa omöjliga problem. Vi måste vässa vår kompetens och utnyttja vårt kontaktnät på ett effektivt sätt. Vi måste också arbeta strategiskt, praktiskt och omvärldsbevaka med näsan i vädret för att hitta lösningarna som krävs för att vi ska kunna nå målet om en Hållbar utveckling. Årskonferenserna är ett bra tillfälle för nya möten, ny kunskap och att ta del av den erfarenhet som finns i vårt nätverk. Det är en intressant framtid vi möter och vi ska vara de som möter den med ett leende och med olika lösningarna i bakfickan. På vilket sätt kan nätverket SKNT göra vårt jobb effektivare? Vilken roll vill vi att SKNT ska ha i morgondagens näringslivsarbete? Är exempel på frågor som i högsta grad berör oss alla. För att få medlemmarna synpunkter på SKNT:s framtida roll och verksamhet, har styrelsen beslutat genomföra en medlemsenkät. Styrelsen