Anteckningar Teknik åk 7. Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik?

Transkript

1 Anteckningar Teknik åk 7 Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik? E"ersom a* det mesta av det vi gör i vår vardag (för a* överleva) bygger på a* vi använder oss av någon form av teknik, skulle vår vardag bli mycket slitsam; vi skulle få arbeta hårt för vår överlevnad. När det gäller mat skulle vi få äta rö*er, nö*er, frukter och bär. Kanske skulle vi kunna få tag på någon rå fisk eller annat självdö* djur. Allt vi skulle äta vore rå*, ingen Gllagad mat alls. Vi skulle vara nakna, e"ersom a* Gllverkning av kläder innebär användning av teknik (och det kan vi ju inte använda oss av). Vi skulle förmodligen inte kunna leva där vi lever idag (i Sverige) utan skulle behöva varmare klimat. Vi skulle kanske bo i gro*or och använda oss av stenar eller något som huvudkuddar. Vi skulle värma oss med ja, vad? Varandras närhet, precis som korna gör en regnig dag i hagen. Kort sagt Utan teknik vore livet en kamp på just liv och död. Vi har alltså tekniken a* tacka för det vi har idag med tanke på hur bekvämt vi lever. Är det bara människan som använder teknik? Finns det andra djur som också gör det? Fåglar bygger bon, krokodiler och sköldpaddor gräver bohål, apor använder pinnar för a* få tag på termiter och myror, havsu*rar knäcker skalen på musslor med hjälp av stenar, gegngar tuggar trä och Gllverkar papper för a* bygga sina gegngbon Det finns många exempel på hur djur kan lägga sig Gll med verktyg, vilket ju är teknik. Men Det är få djur som når samma nivå av tekniskt kunnande som människan. Ännu har ingen annan varelse ens varit i närheten av a* klura ut hur en iphone 5S ska Gllverkas. Ingen annan organism har varit på månen. Ingen annan organism vet hur man loggar in på Facebook. Å andra sidan Människan har inte lärt sig a* flyga på samma sä* som en örn, människan kan ännu inte röra sig lekande lä* i va*en på samma sä* som en delfin. Vi kan heller inte höra, se eller känna do"er som många andra djur kan. Där ligger vi i lä. Å andra sidan kan vi konstruera kikare som ser även de mest

2 avlägsna galaxerna Det kan inte något annat djur. Vi kan också Gllverka do"er på konstgjord väg, do"er som t o m lurar vilda djur a* tro a* det är naturliga do"er. Lek0on 2-3: Vad är en maskin? Begreppet maskin kommer ifrån lagnets machina som egentligen betyder något i sgl med en o"ast mekanisk anordning som omvandlar energi, t ex överför en form av rörelse Gll en annan. Det kan t ex vara e* va*enhjul som omvandlar va*nets rinnande rörelse Gll en rörelse som får en arm a* gå upp och ner (som i en gammal hammarsmedja). De 5 enklaste maskiner är enklare än så; man brukar Gll vardags knappt kalla dem för maskiner då de inte har några egentliga rörliga delar. Dessa 5 är hjulet kilen det lutande planet skruven hävstången Hjulet kanske är självklart, det överför ju rörelse på många olika sä*. Men hur är det t ex kilen? Hur fungerar den? Vad använder man hävstången Gll? Vi vet vad en skruv är, men hur fungerar den som maskin? Och det lutande planet Tja, det kanske man kan känna igen. Vi ska G*a på dessa 5 och försöka förklara funkgonen och ny*an av dem. Hjulet Kanske a* hjulet inte behöver förklaras så mycket; man vet inte rikggt när det uppfanns, var det uppfanns eller av vem. Man anar dock a* det första hjulet inte var e* hjul

3 från början, utan fyllde en annan funkgon som t ex en kvarnsten. Det man vet är a* man har rä* stor ny*a av det! Ska man t ex transportera något tungt en längre sträcka är hjulet en ypperlig uppfinning och konstrukgon. Jämför de olika transportmedlen på bilden här bredvid. Man kan ju ana vem av dem som slipper slita mest. Frågan är kanske vem av de som reser som har den behagligaste resan Hävstången (hävarm) För a* kunna fly*a på något tungt varför inte hela världen kan det ibland vara skönt a* slippa ta i så mycket. På bilden bredvid ska Jorden läggas på plats av någon ivrig gudafigur på den gamla goda Gden. Han tar hjälp av en hävstång för a* få allt i rullning. Kanske är det därför Jorden än idag snurrar runt sin egen axel? E* varv på 24 Gmmar! Ju längre hävstången är, desto mindre kra" behöver man lägga ner på a* ly"a eller fly*a det som ska ly"as/fly*as. En vanlig gungbräda består av en hävstång med lika långa armar på

4 bägge sidor. Sedan avgör tyngden hos de som gungar hur roligt det blir. Lossar man på en mu*er med en ski"nyckel använder man sig också av en hävstång (hävarm). En cykeltrampa är samma sak en hävarm. Man använder sig av hävstångsprincipen då man trampar ner pedalen och får cykeln a* åka framåt. Kilen När man hugger ner e* träd eller klyver ved är en kil något som gör jobbet enklare. Man slår ner den och den trycker materialet ut åt sidorna och spräcker det nedåt. En yxa fungerar precis på det sä*et.

5 Vill man hindra a* en dörr blåser upp eller slår igen kan man lägga en liten kilformad träbit mellan dörr och golv. Man talar om a* man kilar fast dörren. Skruven Den mest kända skruven är den som går under benämningen Arkimedes skruv. Det är en enkel konstrukgon som hissar upp va*en från en lägre posigon. Man använde den Gdigt inom jordbruket för a* kunna konstbeva*na sina odlingar. Från denna skruv härstammar sedan alla andra skruvar vi använder idag. Det lutande planet Till sist tar vi det lutande planet, som man kanske inte tänker så mycket på som en maskin. Det rör sig ju inte. Trots det, en maskin är det i alla fall. Det mest prakgska med de*a är a* man slipper lägga ner så mycket kra" på a* förfly*a något Vänta nu, känner vi inte igen det? Jo, det är ju precis samma sak som för hävstången! Ju längre hävarm desto mindre kra", var det. Det är nästan detsamma med det lutande planet. Ju mindre det lutar desto mindre kra" behövs det. Nackdelen är a* den sträcka man ska förfly*a t ex tung låda blir så mycket längre.

6 Behövd kra" blir 25 kg Om man använder det lutande planet går det åt mindre kra", men kräver lite längre väg Den behövda kra"en blir lite mindre drygt 10 kg Utan det lutande planet går det åt mer kra", men ger en kortare väg Lek0on 4-5: Konstruk0onstekniker Nästan jämt behöver man bygga konstrukgoner som håller så bra som möjligt; de ska kunna stå under många, många år och även hålla för väder och vind. Därför använder man sig av olika tekniska finesser som man upptäckt fungera väldigt bra i dessa sammanhang. Vi ska G*a på några av dem. Fackverksteknik Den mest stabila formen både i princip och på rikggt är triangeln. Jämfört med en fyrkant är denna så mycket mer stabil. Försöker man rucka på den, skjuta de olika sidorna åt olika håll och på något sä* få den a* ändra form, kommer man inte a* lyckas med annat än a* man plockar isär den och frigör de olika sidorna från varandra. Man kan testa de*a genom a* enkelt sä*a ihop en triangel och en fyrkant av några pinnar och sedan känna hur de olika sidorna INTE rör sig i en triangel, medan de rör sig en del hos fyrkanten. Denna triangelteknik har e* speciellt namn, den kallas för fackverksteknik. E* mycket känt byggnadsverk där man

7 använder just denna teknik är Eiffeltornet i Paris. Det väger en hel del men med hjälp av trianglarna i de fyra benen står det stadigt trots sin ålder (och val av material, det fanns inte roseri* stål på den Gden det byggdes). Många broar är byggda på de*a sä* också. Ta en koll på den nya Gröna Bron då ni passerar den på väg Gll Arenan när ni har ärende dit. Det är e* typiskt fackverksbygge av det kra"igare slaget. Limträbalkar I Sverige växer det en otrolig mängd träd; vi tar i princip ner färre träd än det växer nya, dvs Sverige växer igen Det är e* perfekt byggnadsmaterial då det är förnyelsebart, miljövänligt och dessutom vackert. Det kan vara en fröjd för ögat och själen a* följa ådringen i en furuplanka; testa det ska du få se! Men det är också e* hållbart material, speciellt om man limmar ihop flera plankor Gll en enda tjock balk. Då får man en balk i trä som är ihoplimmad. Såklart finns det e* namn på de*a; limträbalk. Denna kan man forma så som man vill, man kan få den längd och tjocklek som önskas. Därmed är den e* alldeles perfekt konstrukgonselement. Bilden visar Da Vinci- bron i Ås i Norge. Den är byggd i trä och gör det möjligt för gångare a* ta sig över E18 på e* säkert och vackert sä*. Tillverkningen är enkel: man tar en lång bräda, stryker lim på den, lägger på en ny bräda, stryker lim på den och så fortsä*er man. Ungefär som a* göra en

8 trippelsmörgås med pålägg emellan. Ibland kallas denna metod för sandwichmetoden vilket ju avslöjar hur man gör. Fördelen med trä framför en stålbalk i vissa byggen är a* limträbalken står emot eldsvådor bä*re än stål Stål mjuknar och böjer sig vid en hög temperatur, medan träet förkolnas men bara på utsidan. Insidan håller sig stark och opåverkad. Inte jämt, men då det behövs.