MEKANIK. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
|
|
- Birgit Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEKANIK För vem: Skolår 5-9 När: mars-dec Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning. Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi kan diskutera på plats. För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning. Exempel på hur temat är kopplat till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Temat Mekanik tränar nedanstående naturvetenskapliga förmågor: Använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö, samhälle, hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Genomföra systematiska undersökningar Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i människokroppen, naturen och samhället VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 4-6 Centralt innehåll åk 7-9 Mekanik åk 5-9 Fysik: Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. Teknik: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Fysik: Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Teknik: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
2 Vi arbetar praktiskt ute i skogen med hela kroppen. Målet är att förstå olika begrepp och företeelser kring mekanik. Eleverna delas i tre grupper som arbetar med att lösa uppgifter tillsammans. Förarbete: Utrustning som eleverna ska ha med: mugg, tallrik (av plast), bestick, sittunderlag samt lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. Matsäck innehållande litet mellanmål och gärna varm dryck är trevligt att ha med. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Utedagen: Här nedan följer en sammanställning över temats olika delmoment och hänvisningar till litteratur. Obs! Eftersom planeringen av temat skiljer sig åt från gång till gång beroende på antal grupper, gruppstorlekar, ramtider, åldrar m.m. stämmer listan förmodligen inte fullständigt. 1. Köpman på medeltiden Tidsåtgång: 40 minuter Material: Pinne i skogen, rep. Syfte: Hävstångsprincipen Lämpligt skolår: 7 9 Genomförande: Häng pinnen i en tamp under en kraftig trädgren så att det kan hänga någorlunda horisontellt. Häng en okänd vikt i ena änden och en känd vikt i andra änden. (jag brukar ta en vattendunk på 4 kg) Försök att justera alltihop så att pinnen hänger vågrätt. Mät avståndet, beräkna den okända vikten. Fundera över om man kan göra en balansvåg av några rep, en pinne, ett måttband och en känd vikt. Ge uppgiften till eleverna som ett problem att lösa. Fakta Många vågar bygger på hävstångsprincipen. Till exempel en så kallad bessman eller en balansvåg som man hade hos skolsköterskan. Hävstångslagen innebär att F1 l1 = F2 l2 F1 = kraften hävarm 1 (N) l1 = hävarm (m) F2 = kraften med hävarm 2 (N) l2 = hävarm 2 (m)
3 2 Friktion enkla maskiner Låt eleverna upplev dragkrafter och friktion tex genom att dra vagn eller kälke på olika underlag och med olika vinkel på draghandtaget. Klassisk dragkamp ger ett tävlingsmoment (samverkande- o motv. krafter). Enkla maskiner: Det man vinner i kraft förlorar man i väg. Dragkamp Två personer håller i stavarna och drar dem isär. En person håller i repet och drar stavarna ihop. Repet går den längre vägen och vinner i kraft. Lyft en 25-liters vattendunk med hjälp av ett rep som ligger runt en grov gren på ca. 2,5 m höjd. Testa med olika längd på repet. 3 Tyngdpunkt Var har du din tyngdpunkt? Balansera dig fram till ett svar!
4 Hur högt en människa kan hoppa beror på hur högt hon förmår lyfta sin tungdpunkt. Men var finns kroppens tyngdpunkt och kan vi påverka tyngdpunktens läge i kroppen? Med hjälp av en bräda får du svar på frågorna. En ca 2,5 m lång bräda, 25 cm bred och minst 2-3 cm tjock. En kloss eller något liknande som kan fungera som understöd. (Brädan kan också läggas över en tröskel.) Alternativt några brädbitar som sammanfogas till ett H-format stöd enligt fotot nedan. Några bitar styv skumplast el. dyl. för att fästa under brädans ändar Ett måttband. För att brädan ska balansera stabilt kan man bygga ett H-format stöd att lägga brädan över. Fördelen med detta är att understödet ligger stadigt på golvet och att brädan därmed är stabil. Ett alternativ är att balansera brädan t.ex. över en tröskel. Det viktigaste är att stödet inte flyttar sig i förhållande till brädan. Fäst en tunn bit av något mjukt material på undersidan av brädans ändar. Detta gör balansakten mindre plågsam för den som ligger på brädan! Utan isolering slår brädan hårt i golvet när den tippar. Eftersom brädan är jämntjock sammanfaller mittpunkten med brädans tyngdpunkt. Mät upp och markera tydligt var brädans mittpunkt är.
5 Lägg brädan med dess mittpunkt rakt ovanför stödet. Finjustera så att brädan precis kan balanseras - då ligger stödet som det ska, rakt under brädans mittpunkt. Lägg dig nu på brädan med armarna längs kroppen och försök hitta det läge där du (och brädan) precis balanserar över stödet. Se till att brädans mittpunktsmarkering hela tiden är rakt ovanför stödet. När du finner balans har du din tyngdpunkt rakt ovanför stödet. Mät avståndet från huvudknoppen till din tyngdpunkt. Försök nu flytta din tyngdpunkt genom att lyfta armar och/eller ben. Sök för varje ny position upp läget där du uppnår balans. Hur mycket kan du som mest flytta din tyngdpunkt? Mät!
6 Precis som i snackset "Tyngdpunkten" balanserar vi oss fram till tyngdpunktens läge. Eftersom du ligger på en bräda, som ju har sin tyngdpunkt, är det din och brädans gemensamma tyngdpunkt du bestämmer. Det är därför det är så viktigt att brädan inte rubbas ur sitt läge, utan hela tiden har tyngdpunkten/mittpunkten rakt ovanför stödet. När du lagt dig så att du (och brädan) balanserar har du din tyngdpunkt rakt ovanför brädans - och rakt ovanför stödet! Se bilden. När Kajsa Bergqvist sommaren 2003 satte sitt personrekord i höjdhopp, löd detta på 2,06 m. Det betyder förstås att hela kroppen (på något sätt) passerade över höjden 2,06 m. Men hoppade hon verkligen upp drygt 2 meter över marken? Nej, vi bör nog snarare titta på hur många meter hon lyfte sin tyngdpunkt. Du har i detta snackset sett att du genom att flytta armar och ben kan ändra tyngdpunktens läge. På samma sätt gör en höjdhoppare. Nästa gång du ser ett höjdhopp ska du titta på hur hopparen drar upp armarna och låter benen hänga ner så att kroppen bildar en "båge" över ribban. På detta sätt minimerar hopparen höjden som hon verkligen behöver lyfta kroppen från marken. Man brukar säga att alla djur och människor kan hoppa, dvs. lyfta sin tyngdpunkt, ungefär lika högt. Denna höjd ligger runt 1-1,5 meter, och det stämmar ganska bra - både för gräshoppor och höjdhoppare!
SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merVatten och livet. Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv. Skolår 4-6 När: vår och höst
Vatten och livet Ett tema som berör vattnets betydelse för allt liv på jorden i ett hållbart perspektiv För vem: Skolår 4-6 När: vår och höst Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet
Läs merÄventyrspedagogik. För vem: Skolår 4-9 När: Året runt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig
Äventyrspedagogik 1 För vem: Skolår 4-9 När: Året runt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till
Läs merVarför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare
Fjärilar och andra pollinerare -ekosystemtjänster För vem: Skolår 3-6 När: augusti och september Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse
Läs merKrafter märkbara men osynliga
Krafter märkbara men osynliga Arbeta med hypotes och prövning Lärarhandledningen, uppgift 7, sida 231 (elevblad på sida 247), elevboken sida 70. Utvecklar förmåga Genomföra systematiska undersökningar
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merVetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11
Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merFörnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merBlandningar och lösningar
Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merMEKANIKENS GYLLENE REGEL
MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade
Läs merInför provet mekanik 9A
Inför provet mekanik 9A Pär Leijonhufvud BY: $ \ 10 december 2014 C Provdatum 2014-12-12 Omfattning och provets upplägg Provet kommer att handla om mekaniken, det vi gått igenom sedan vi började med fysik.
Läs merNyckeln till att din kostym ska passa bra är att du är noga i det här steget. Att ta måtten är enkelt men du behöver följande:
Nyckeln till att din kostym ska passa bra är att du är noga i det här steget. Att ta måtten är enkelt men du behöver följande: Måttband. Har du inget? Skriv ut måttband på www.tailoret.se. En kompis. Mät
Läs merLyft vagnen upp på stolen utan att använda någon ramp. Mät hur mycket kraft som används vid lyftet.
Enkla maskiner 1 Enkla maskiner...2 Lutande plan...2 Kil...2 Skruv...3 Hävstång...4 Hjul...6 Block...7 Pröva dragkampen...7 Fjäder...8 Enkla maskiner Redan på stenåldern började mänskorna uppfinna maskiner
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merAstronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merRymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
Läs merScouterna www.aktivitetsbanken.se
Introduktion till gruppövningar Nu ska vi ha roligt tillsammans. Ni ska hjälpa varandra, ta hand om varandra, lyssna på allas åsikter och idéer, våga prova nya idéer, respektera varandra, hårda ord är
Läs merInnan nicken. Nickteknik
Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position
Läs merStoryline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se
Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Övergripande mål En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,
Läs merUpp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå
Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg
Läs merARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.
Läs merMÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning
MÄT OCH MÅTTA Lärarhandledning 1 Mätväskan innehåller all tänkbar utrustning för att göra olika matematiska undersökningar på Universeum. Räkna till exempel ut volymer i vår regnskog eller mät längder,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Läs merVildas byggtips - var med i Scouternas nya Bygga-bok
Vildas byggtips - var med i Scouternas nya Bygga-bok Här kommer några byggtips till dig som ska på Vilda läger i sommar! Vi som har skrivit ihop tipsen är i full gång med att producera en ny bok i den
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merUppgifter till KRAFTER
Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merSid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Björne Torstenson KRAFTER sid 1 Centralt innehåll: Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. (9FVL2) Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga
Läs merUr Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105)
Detta är ett tillägg till Boken om Fysik och Kemi som täcker in det centrala innehållet i både NO åk 1-3 och fysik 4-6 som handlar om Kraft och rörelse Ur Boken om NO 1-3 (sidorna 98-105) av Hasse Persson
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merFRÅN MASSA TILL TYNGD
FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok
Läs merInbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän).
Inbollning (! = även lämplig för nybörjare) 1. Inbollning 2 & 2 - bagger. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän). 2.! Inbollning 2 & 2 - grundslag och
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merTRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!
TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merENERGIHUSET. Övningens mål
ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merAnvisningar steg för steg Bygg en trädkoja
Anvisningar steg för steg Bygg en trädkoja Välj ett träd Välj ett friskt träd med lämplig form det är avgörande för att trädkokan ska bli solid och stabil. Lämpliga träd för en trädkoja är bokar, ekar,
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Läs merUtegym katalog 2011. Pilegård Träning, KP Snickeri & Bygg AB
Utegym katalog 2011 Information Pilegård Träning har i samarbete med KP Snickeri & Bygg AB tagit fram ett komplett utomhusgym i naturmaterial. Allt är konstruerat i trä och det finns övningar för hela
Läs merLektion på Gröna Lund, Grupp 1
Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har
Läs merPedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs merKrypande kaninen Karin
Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar
Läs merGravitationen Hävarmar
elastningar Gravitationen Som bekant är gravitationen, tyngdlagen, ständigt närvarande här på jorden. Släpper vi ett äpple ur handen faller det ner på marken. Detta är självklar kunskap idag som är svår
Läs merExempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll
Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Tema 1-11 tränar delar av nedanstående naturvetenskapliga och tekniska förmågor: Använda kunskaper för
Läs merForntiden i Hemsta hagar
Forntiden i Hemsta hagar Ett tema i samarbete med Enköpings museum För vem: Skolår 4-6 När: vår och höst Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida
Läs merI det här Tränarpasset bjuder vi på Lilla programmet, ett 30-minuterspass från Träna med kroppen fysisk grundträning för ungdomar.
1 https://tranarpasset.com/2016/06/28/trana-med-kroppen/ TRÄNA MED KROPPEN Sommar betyder ofta lov från ordinarie träningsaktiviteter och då kan det vara bra med ett pass som kan genomföras precis var
Läs merGrundteknik i bänkpress 1
Bänkpress Öka lite under lång tid. Det är viktigt att du har rätt teknik. Då slipper du skador och du utvecklas. Paola Johansson är svensk mästare i styrkelyft. Hon är även individuell tränare i Friskis
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merPedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21
Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:
Läs merKvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-
SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar
Läs merStyrkeövningar för längdskidåkning
Styrkeövningar för längdskidåkning Balans och bålträning Balansdans (bål och skuldror) Stå på balansbrädan och för gummibandet bakåt, förbi dina sidor från utgångsläget som bilden visar. Var noga med din
Läs merKom i form med cirkelträning!
Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen
Läs merMatematik- Geometri och taluppfattning
Matematik- Geometri och taluppfattning Skolprogram att utföra på egen hand eller tillsammans med handledare från Aeroseum. Lärarhandledning På de nästföljande sidorna finns ett antal uppdrag eller uppgifter
Läs merTid Muntliga uppgifter
Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde
Läs merMatematik, naturvetenskap och teknik i förskolan
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.
Läs merTesta din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.
Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merÖvningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment
Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mera. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.
1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merBygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Bygga fordon 4-6 Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merANVÄNDAR MANUAL RYGGSTRÄCKARE INVERSO. *Specifikationerna för den här produkten kan avvika från detta foto, monteringen är densamma.
ANVÄNDAR MANUAL RYGGSTRÄCKARE INVERSO *Specifikationerna för den här produkten kan avvika från detta foto, monteringen är densamma. 1. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Inverso utformades för optimal säkerhet; dock
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merNOVIPro TELESKOPSTEGE
NOVIPro TELESKOPSTEGE TELESKOPSTEGE AV ALUMINIUM, 3,20 M SP typkontrollsnr SC2299-12 Godkänd enligt: SS 2091 Tillverkad enligt: EN 131-1:2007 Tack för att du bestämde dig för att köpa vår produkt! Vi gör
Läs merPedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT
Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merBruksanvisning till markis (manuell)
Bruksanvisning till markis (manuell) Grattis till din nya markis, vi hoppas att du kommer att få stor glädje av markisen i många år. Följ instruktionerna för en säker och korrekt montering. Vi råder Er
Läs merSeniorsportutrustning
Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i
Läs merKommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor. (SV åk 1 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om parkour och vad det är. Vi får svar på olika frågor om parkour, t.ex. var parkour kommer ifrån, enkla tekniker inom parkour, var man kan träna
Läs merBYGG OCH KONSTRUKTIONSLEK I FÖRSKOLAN. TiS-dagen
BYGG OCH KONSTRUKTIONSLEK I FÖRSKOLAN TiS-dagen Göteborg 181009 KRISTINA THORSHAG Föreläsningens upplägg: Varför forska om teknik i förskolan? Bygg och konstruktionslek vad kan det vara? Vad studierna
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merRyggträna 1b. Bålrotation
Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merRutschebanen - Fart och matematik med nöjesparkens populäraste attraktion
Uppgiftsblad Attraktioner: Ta med: Måttband Eftersom både är Tivolis äldsta och mest populära attraktion tycker vi den ska få en alldeles egen uppgift. Den första frågan är därför också: Hur gammal är
Läs merDelprov A3 och Delprov B
Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merInformation för utställande företag inför den regionala mässan 2016
Information för utställande företag inför den regionala mässan 2016 Aktuella datum och tider: 22/3 monterbyggardag, 15.00-19.00 23/3- mässdag, 07.00-09.00 byggtid, 09.00-15.00 mässa, 15.00-16.00 prisutdelning,
Läs merPull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor
Pull-ups Klara tre pull-ups efter åtta veckor Vill du klara att lyfta din egen kroppsvikt? Det vill i alla fall Jonas. Friskispressens coach ska hjälpa honom till att klara sitt livs första pull-up. Pull-ups
Läs merPass på! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? För första gången i sitt liv får Robin följa med på älgjakt. Hans farbror Sven och han ska sitta på pass tillsammans.
Läs merTransformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN
De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla
Läs merEleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.
SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna
Läs merÖvningskompendium. www.svenskbordtennis.com
Övningskompendium SBTF UTBILDNING NIVÅ 1 Utbildningsmaterial från Svenska Bordtennisförbundets ungdom- och utbildningskommitté Framställt av Emanuel Christiansson & Sandra Rusk www.svenskbordtennis.com
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merLET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT
LET YOUR BODY BE YOUR WEIGHT Grattis till ditt Bodyweight training system. Med ditt Bodyweight training system tränar du var och när du vill. Med Bodyweight training system tränar du med den egna kroppsvikten
Läs merNaturskolan Kom Ut - LGR 11
- LGR 11 Snö Djurens jul djurkunskap, drama, historia, äventyrspedagogik Skidleken längdteknik på skidlekens område Skidtur friluftsteknik, mat, eld, utrustning, värme, naturmiljöer, lokalhistoria Is skridskor,
Läs mer7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.
Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merFysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs mer