Referat av utvalda avgöranden i förvaltningsdomstolarna år 2002

Transkript

1 1 (71) Statens folkhälsoinstitut Av Regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna avgjorda serveringsärenden m.m. år Nedanstående sammanställning utgörs av de ärenden (domar och beslut) som nämnda domstolar tillsänt institutet. Sammanställningen omfattar samtliga domar/beslut som inkommit till institutet under år Vissa ärenden har därefter prövats av högre instans. Uppgift om detta har i förekommande fall noterats under respektive överklagad länsrätts- eller kammarrättsdom. I del III har referaten av länsrätts- och kammarrättsavgörandena sorterats under i ärendet huvudsakligt lagrum. Del I Referat av utvalda avgöranden i förvaltningsdomstolarna år 2002 Om olägenheter inträffar under en karneval är det särskilda skäl att stanna vid en varning? Kammarrätten i Stockholm , mål nr Kommunen återkallade serveringstillståndet efter två tillsynsbesök (med drygt två månaders mellanrum) där det observerats en rad olika olägenheter. Vid det första besöket fanns inte serveringsansvarig person på plats, matutbudet var alltför begränsat. Vidare förekom servering på område som inte omfattades av serveringstillståndet. Slutligen framkom att ägarbilden förändrats, något som tillståndshavaren inte meddelat kommunen. Olägenheterna påtalades och också att tillståndet nu kunde ifrågasättas. Vid besök två konstaterades att samma brister kvarstod. Dessutom fanns nu brister i ordning och nykterhet samt dålig kontroll på framförallt ett av våningsplanen (för lite personal i förhållande till gästantalet). Länsrätten i Västmanlands fann, i dom , nr , att restaurangbolaget inte hade följt gällande regler i flera avseenden. Länsrättens majoritet fann ändå skäl att ändra beslutet till varning. Rätten beaktade då bl.a. de åtgärder som bolaget vidtagit för att förhindra att bristerna skulle uppkomma på nytt. Så hade t.ex. personalstyrkan utökats och detsamma gällde matutbudet. Rätten anförde vidare: Det kan inte heller bortses från att båda tillsynsbesöken gjordes vid något speciella tillfällen, nämligen under den s.k. Arosfestivalen och den s.k. Studentolympiaden. Kontrollanternas intryck från de båda två tillsynsbesöken ger vid angivna förhållanden inte en helt representativ bild av bolagets verksamhet. Rättens ordförande var skiljaktig och ville avslå överklagandet. Kommunen överklagade domen. Ur kammarrättens dom: "Mot bakgrund av det stora antal missförhållanden som påträffats vid serveringsstället kan det oaktat vad bolaget anfört i länsrätten inte anses föreligga sådana särskilda skäl som kan medföra att ingripandet kan stanna vid varning. Serveringstillståndet skall därför återkallas". Kommentar: Restauratören har alltid det fulla ansvaret för bland annat att ordning och nykterhet råder på serveringsstället. Pågår det ett större evenemang i staden med många ungdomar i rörelse ligger det i sakens natur att det kan finnas skäl för tillståndshavaren att vidta särskilda åtgärder för att undvika att olägenheter skall inträffa. Det kan t.ex. vara att öka antalet tjänstgörande personer, att endast tillämpa bordsservering, att dra ned på serveringstiden eller t.o.m. att hålla stängt den aktuella kvällen/kvällarna. Bulvanförhållande?

2 2 (71) Kammarrätten i Sundsvall , nr Kommunen återkallade serveringstillståndet efter ett kontrollbesök varvid konstaterats att tillståndshavaren (X) inte hade det fulla inflytandet över rörelsen. En väsentlig del därav fanns nämligen hos personer som av kommunen betraktades som olämpliga. De förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 7 kap. 7 alkohollagen förelåg därmed inte längre. Den aktuella restaurangrörelsen bedrevs i en lokal belägen i ett hotell. De två makar som drev hotellet (och som hyrde ut lokalen till X) ansågs av kommunen olämpliga i serveringssammanhang på grund av ekonomiska orsaker. Vid kommunens kontrollbesök uppgav X bl.a. att han helt överlämnat det ekonomiska ansvaret, inklusive bokföringen, till makarna. Innan kommunen fattade sitt beslut att återkalla serveringstillstånd fick tillståndshavaren möjlighet att inkomma med handlingar som styrkte att han hade ekonomisk kontroll över rörelsen. Han erbjöds också att närvara när ärendet skulle avgöras. X gjorde ingetdera och kommunen återkallade således serveringstillståndet. Beslutet överklagades till Länsrätten i Jämtlands län som meddelade dom , nr I länsrätten tog X tillbaka vissa uppgifter beträffande hans rådighet över rörelsen. Han menade nu att rörelsen var helt skild från hotellrörelsen och att han själv t.ex. bestämde inköp, valde kunder och tog kreditrisker. Påståendet att han skulle ha lämnat bokföringen till makarna menade han var helt gripet ur luften. Att han inte uppvisat kontoutdrag m.m. förklarade han med att det var frågor som skyddas av bank- och deklarationssekretess. Detsamma gällde frågan om i vilken bank dagskassor och intäkter sattes in. Inte heller vid länsrättens handläggning av målet gavs dock nämnda handlingar in. Länsrätten fann att, även om mycket tydde på att makarna hade den funktion som kommunen misstänkte, det inte kunde anses klarlagt att så var fallet. Överklagandet bifölls därför. Kommunen överklagade domen. I kammarrätten åberopade kommunen att grund för återkallelse (även) fanns på den grunden att X brutit mot den informationsplikt som följer av 8 kap. 4 och 5 alkohollagen. I denna fråga menade X å sin sida, att han aldrig hade fått någon regelrätt begäran att lämna in handlingarna. Kommunen hade, menade han, använt sig av otydliga begrepp som t.ex. informerat om möjligheten att ge in handlingar och det vore bra om han gav in handlingar. Rätten prövade först frågan om X brutit mot nyss nämnda bestämmelser i 8 kapitlet alkohollagen. Rätten besvarade frågan jakande bland annat eftersom X som måste förutsättas ha kännedom om alkohollagens regler och vad som i olika sammanhang krävs av honom som tillståndshavare. Kammarrätten prövade därefter om det fanns andra omständigheter i målet som pekade på att lämplighetskravet i 7 kap. 7 inte var uppfyllt. Bulvanfrågan blev därmed belyst. Rätten anförde att X inte presterat några ytterligare fakta i kammarrätten som skulle kunna visa på en annan bild av verksamheten i denna fråga. Vidare: Den omständigheten att en utredning om det har förelegat ett sådant bulvanförhållande har omöjliggjorts genom X agerande innebär enligt kammarrättens mening vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målet att han inte kan anses uppfylla lämplighetskravet. Kammarrätten upphävde därmed länsrättens dom och fastställde kommunens återkallelsebeslut. Ärendet fördes därefter vidare till Regeringsrätten. Denna meddelade , nr , inhibition av kammarrättens dom. Regeringsrätten har därefter beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens dom står därmed fast. Kommentar: Det finns åtminstone två saker som är värda att notera. För det första kan konstateras att kammarrätten inte ansåg att överträdelsen av 8 kap 4 och 5 var

3 3 (71) tillräckligt för att återkalla serveringstillståndet. Det behövdes någon ytterligare grund. För det andra påminner ärendet oss om att det är kommunen som har bevisbördan för att tillståndshavaren är bulvan för någon annan. Det räcker således inte med lösa påståenden Del II A) Antal av Regeringsrätten avgjorda serveringsärenden m.m. åren B) Antal av kammarrätterna avgjorda serveringsärenden Kammarrätt* År 1994** STOCKHOLM JÖNKÖPING GÖTEBORG SUNDSVALL SUMMA *Län (1994)/länsrätt ( ) tillhörande respektive kammarrätt: STOCKHOLM (AB, C, D, I, U), JÖNKÖPING (E, F, G, H, K, T, R), GÖTEBORG (L, M, N, O, P, S), SUNDSVALL (W, X, Y, Z, AC, BD). Genom den nya länsindelningen i Skåne har Länsrätten i Kristianstad gått upp i Länsrätten i Skåne (M). Den nya länsindelningen i Västra Götaland har med fört att de tre dåvarande länsrätterna i O, P och R län numer finns som Länsrätten i Göteborg, Vänersborg och Mariestad. Länsrätten i R län d.v.s. Länsrätten i Mariestad har förts från Kammarrätten i Jönköping till Kammarrätten i Göteborg. **Länsstyrelsernas beslut överklagades 1994 till respektive kammarrätt. Från och med 1995 är länsrätten första instans. C) Antal av länsrätterna avgjorda serveringsärenden Län år AB C D E F G H I K L 5 7 -* -* -* -* -* 0 M * 31* N O

4 4 (71) P ** 12** R *** 1*** S T U W X Y Z AC BD Summa *L och M län slogs samman 1997 ** P sedan 1998 Länsrätten i Vänersborg *** R sedan 1998 Länsrätten i Mariestad Del III A) Serveringsärenden m.m. i Regeringsrätten år 2002 ( Ä efter datum för domen anger att domstolen ändrade kammarrättens beslut, prövningstillstånd förkortas pt ) Datum Mål nr Kammarrätt Ärende Utslag i Regr. Sak Sundsvall Inhibition *1) *1) Ärendet refereras under rubriken Bulvanförhållande? i avdelning 1 ovan Jönköping Avslag *2) *2) Ett bolag som hade tillstånd till servering till slutna sällskap i en bowlinghall sökte utvidgning av serveringstillståndet till att även gälla servering till allmänheten. Bowlinghallen var inrymd i ett idrottshus med närhet till skolor och simhall. Polismyndigheten avstyrkte ansökan. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till risken för alkoholpolitiska olägenheter eftersom man menade att området var en naturlig ungdomsmiljö. Beslutet överklagades. Länsrätten ansåg att tillstånd kunde meddelas med serveringstid från kl. 18. Rättens ordförande var skiljaktig och ansåg inte att tillstånd till allmänheten skulle meddelas i aktuell miljö. Kommunen överklagade domen (och fick inhibition) till Kammarrätten i Jönköping som meddelade dom , nr Kammarrätten upphävde länsrättens dom och fastställde kommunens beslut. Bolaget överklagade domen. Regeringsrätten infordrade yttrande från Statens folkhälsoinstitut (dnr 57/01). Ur Regeringsrättens dom: Socialnämnden har, med utgångspunkt från sin kännedom om de lokala förhållandena, funnit att ett serveringstillstånd till allmänheten i den aktuella miljön kan befaras medföra alkoholpolitiska olägenheter. Nämnden har härvid haft stöd för sitt ställningstagande såväl i kommunens riktlinjer som i polismyndighetens yttrande. Utredningen i målet får vidare anses visa att många ungdomar uppehåller sig inom eller i närheten av Idrottshuset. Mot denna bakgrund och med beaktande av att ett av alkohollagens huvudsyften är att skydda ungdomar

5 5 (71) från skadeverkningar av alkohol finner Regeringsrätten att det saknas anledning att ifrågasätta socialnämndens bedömning att den avsedda serveringen kan medföra risk för alkoholpolitiska olägenheter. Bolagets överklagande skall därför avslås. Anm. Domen finns i fulltext på hemsidan Ä Göteborg Bifall *3) *3) Kommunen återkallade serveringstillståndet med hänvisning till att tillståndshavaren undanhållit intäkter från redovisningen (ekonomisk misskötsamhet). Tillståndshavaren hade drivit den aktuella restaurangen i knappt fem år och hade haft serveringstillstånd lika länge. I ärendet anges att kommunen, i oktober månad 1999, informerat honom om relevanta delar av bokföringslagens, alkohollagens och skattelagstiftningens regler. Vid ett kontrollbesök en månad efter informationstillfället framkom att det fanns en differens mellan kassabehållning och kassaredovisning på 37 %. Kommunen företog därför kundräkningar vid två tillfällen. Efter avstämning mot kontrollremsorna från kassaapparaterna kunde det konstateras att endast ca. 50 % respektive ca. 13 % av luncherna fanns inslagna i kassaregistret de två aktuella dagarna. Kommunen menade att tillståndshavaren medvetet måste ha undanhållit intäkter från redovisningen och återkallade därför serveringstillståndet. Länsrätten avslog tillståndshavarens överklagande ( , nr ). Tillståndshavaren överklagade domen. Kammarrätten fann skäl att ändra beslutet till varning. Rätten beaktade bl.a. att restaurangen drivits i fem år utan kända anmärkningar av ifrågavarande art och att de nu påtalade bristerna låg mer än ett år tillbaka i tiden. Kammarrätten konstaterade också att tillståndshavaren i samråd med revisor vidtagit åtgärder för att förbättra kassarutinerna. Kommunen överklagade kammarrättens dom till Regeringsrätten. Ur Regeringsrättens dom: Regeringsrätten finner att det i målet får anses utrett att vid flera tillfällen förhållandevis betydande intäkter i restaurangverksamheten dragits undan från bokföringen. Det får därför anses klarlagt att F.N., som i egenskap av tillståndshavare haft att se till att den ekonomiska redovisningen sköttes på ett korrekt sätt, brustit i fråga om att uppfylla de förutsättningar som enligt alkohollagen skall föreligga för att ett meddelat tillstånd skall få behållas. Med beaktande av att intäktsredovisningen var felaktig vid varje tillfälle då den kontrollerades särskilt och av felaktigheternas omfattning kan enligt Regeringsrättens uppfattning något annat ingripande än återkallelse inte komma i fråga. Den omständigheten att drygt två år förflutit sedan missförhållandena upptäcktes och mer än ett år sedan stadsdelsnämnden gjorde sin prövning ger inte anledning att nu inta en annan ståndpunkt. Inte heller vad F.N. i övrigt anfört till stöd för att varning skall anses vara en tillräckligt ingripande åtgärd föranleder någon annan bedömning. Regeringsrätten biföll därmed kommunens överklagande och fastställde det slut som länsrättens dom innehåller. Anm. domen finns i fulltext på hemsidan Sundsvall Avskrivning *4) *4) Kommunen återkallade serveringstillståndet med hänvisning till a) skatteskulder hos såväl bolagsmannen som suppleanten i tillståndsbolaget, b) försumlighet att anmäla betydande förändring i ägarbilden samt c) inlämnande av restaurangrapporter hade regelmässigt skett för sent (7-11 veckor för sent). Bolaget överklagade till länsrätten som avslog överklagandet.

6 6 (71) Bolaget gick vidare till kammarrätten som (en domare skiljaktig) ansåg att förhållandena numera var sådana att det fanns särskilda skäl att stanna vid en varning. Ur Regeringsrättens beslut: Alkohollagens utgångspunkt är att serveringstillståndet skall återkallas i de fall som anges i 7 kap. 19 samma lag. Lagtexten ger inte utrymme för att frångå detta synsätt i annat fall än då det finns konkreta omständigheter som talar för att verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande bestämmelser. detta kan vara fallet om tillståndshavaren vidtagit erforderliga åtgärder för att rätta till förhållandena eller om en anmärkning varit av tillfällig natur (jfr. a. prop. s. 110). Det senare är knappast aktuellt i målet de åtgärder bolaget vidtagit för att komma tillrätta med samtliga anmärkningar är dock enligt Regeringsrättens mening otillräckliga för att visa bolagets vilja och förmåga att i fortsättningen bedriva verksamheten i enlighet med gällande föreskrifter. Inte heller i övrigt kan vad som förevarit efter det att socialnämnden inledde sin omprövning föranleda annan bedömning. Några särskilda skäl för att anse varning vara en tillräcklig åtgärd kan sålunda inte anses ha framkommit. Som socialnämnden och länsrätten funnit skulle bolagets serveringstillstånd därför ha återkallats. Eftersom bolaget numer var försatt i konkurs avskrev Regeringsrätten målet. Anm. beslutet och underliggande domar finns i fulltext på hemsidan Stockholm Ej pt *5) *5) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet m.h.t. ekonomisk misskötsamhet (svart arbetskraft). Länsrätten i Stockholm beviljade , nr , överklagandet och undanröjde kommunens beslut. Kommunen fick inte pt i vare sig kammarrätten eller Regeringsrätten Stockholm Ej pt *6) *6) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet sedan tillståndshavaren inte lämnat restaurangrapport samt underlåtit att skattedeklarera under tre månader. Bolaget hade efter omprövningen av tillståndet rättat till bristerna och skyllt dessa på den av bolaget anlitade bokföringsfirman. Länsrätten i Stockholm konstaterade i dom , nr , att en tillståndshavare inte med befriande verkan kan överlåta ansvaret för ekonomisk skötsamhet på en bokföringsbyrå, men att bolaget i detta fall visat en vilja att rätta till felaktigheterna. Länsrätten fann därmed att det förelåg skäl att istället meddela varning. Kommunen överklagade domen, men fick inte pt vare sig i kammarrätten eller i Regeringsrätten Göteborg Ej pt *7) *7) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd med hänvisning till att varken sökandens kök eller matutbud uppfyllde kraven i 7 kap. 8. Klaganden menade att man erbjöd ett specialiserat (allsidigt) utbud av vegetariska rätter och att detta räckte enligt reglerna i lagen. Köksutrustningen bestod huvudsakligen av fyra ugnar. Kommunen genmälde att för att en renodlat vegetarisk restaurang skall kunna få tillstånd måste den ha en köksutrustning och därmed köksgodkännande för allsidig matlagning av vegetarisk mat (och så var inte fallet här). Efter överklagande konstaterade länsrätten bland annat följande: Av utredningen i målet framgår att lokalen saknar spis, stekmöjligheter och ventilationsanläggning anpassad för restaurangverksamhet. Lokalen är vidare endast godkänd för beredning av vegetarisk mat i varmluftsugn. Länsrätten finner att kravet på kök för allsidig

7 7 (71) matlagning inte är uppfyllt och stadsdelsnämndens beslut kan därför inte ändras. Överklagandet avslogs sålunda. Klaganden överklagade domen men fick inte prövningstillstånd vare sig i kammarrätten eller i Regeringsrätten Sundsvall Ej pt *8) *8) Kommunen hade meddelat varning bl.a. på grund av ekonomisk misskötsamhet, ej återhållsam servering (servering av helrör ) samt animering ( köp två betala för en ). Se vidare vid Länsrätten i Västernorrlands län , nr (vid 7 kap. 20 ) Stockholm Ej pt *9) *9) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet för ett kommanditbolag som drev serveringsrörelse. Detta eftersom I) kommanditdelägaren gjort sig skyldig till ekonomisk misskötsamhet i ett annat restaurangbolag, II) Kommanditbolaget brustit i anmälningsskyldigheten avseende den ägarförändring som ägde rum i det andra bolaget samt III) ingen av personalen på den restaurang som kommanditbolaget drev hade gått föreskriven utbildning (STAD-utbildningen) inom föreskriven tid (före utgången av år 2001). Tillståndshavaren överklagade beslutet och begärde inhibition. Länsrätten i Stockholm avslog , nr , yrkandet om inhibition. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd. Länsrätten avgjorde sakfrågan Se vid Länsrätten, 7 kap Stockholm Avskrivning *10) *10) Kommunen hade avslagit en ansökan om fortsatt sen (05.00) serveringstid och samtidigt beslutat att normaltiden skulle gälla för en viss tillståndshavare. Beslutet överklagades och Länsrätten i Stockholms län ändrade kommunens beslut såtillvida att serveringstiden skulle vara på fre- och lördagar. En boende i fastigheten vari restaurangen låg överklagade domen. Kammarrätten i Stockholm meddelade inte pt. En annan person i fastigheten överklagade så kammarrättens dom. Regeringsrätten konstaterade att denna inte tidigare inte varit part i målet och eftersom redan länsrättens dom gick henne emot var hon inte berättigad att först hos Regeringsrätten träda in som part Göteborg Ej pt *11) *11) Kommunen återkallade serveringstillståndet efter att ha konstaterat att tillståndshavaren överträtt en rad olika regler i alkohollagen (ekonomisk misskötsamhet, servering till berusade samt fråga om lagad mat hade tillhandahållits i tillräcklig omfattning). Målet refereras vid Kammarrätten, 7 kap Sundsvall Ej pt *12) *12) Kommunen återkallade serveringstillståndet med hänvisning till att tillståndshavaren inte inkommit med begärda handlingar (kommunen misstänkte att det förelåg ett s.k. bulvanförhållande) och att överträdelse därmed förelåg av 8 kap. 4 och 5. Efter det att Regeringsrätten först meddelat inhibition ( ) kom alltså beslut att inte meddela prövningstillstånd. Målet refereras ovan vid del I (vid rubriken Bulvanförhållande ) Stockholm Ej pt *13)

8 8 (71) *13) Kommunen meddelade tillsammans med serveringstillståndet två villkor. Dels gällde det krav på anlitande av ordningsvakter vid visst klockslag, dels krav på att all personal skulle genomgå utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Av kommunens alkoholpolitiska program framgick att tillstånd till restauranger med sen serveringstid skulle förenas med dylika villkor. En restauratör överklagade villkorsbesluten och länsrätten biföll överklagandet och undanröjde villkoren. Efter överklagande av kommunen ändrade kammarrätten länsrättens dom såtillvida att villkoret om ordningsvakter skulle stå kvar. Kommunen överklagade kammarrättens dom i den del den avsåg villkor om utbildning, men fick alltså inte pt. Ärendet refereras vid Kammarrätten, 7 kap. 5. B) Serveringsärenden m.m. i kammarrätterna år 2002 ordnade efter tillämpat lagrum i alkohollagen ( Ä efter datum för domen anger att domstolen ändrade kammarrättens beslut, prövningstillstånd förkortas pt ) Kammarrätten 3 kap. 8 (bl.a. åldersgränser) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Göteborg Ä O *) *) Kommunen hade vid ett kontrollbesök på en restaurang konstaterat att två gäster, som drack alkoholdrycker, inte kunde legitimera sig trots att de bedömdes vara under 18 år. Kommunen hade därefter sammanträffat med företrädare för restaurangbolaget och påtalat vikten av att kontrollera gästernas ålder. Vid ett därpå följande kontrollbesök kunde på nytt konstateras att en gäst, som såg ung ut och saknade legitimation, serverats alkoholdryck. Tillståndshavaren hävdade i båda fallen att de aktuella gästerna var kända sedan tidigare och att åldern då kontrollerats. Kommunen meddelade varning och beslutet överklagades. Länsrätten anförde bl.a. att tillståndshavarens påstående om att denne tidigare kontrollerat åldern på gästerna inte kunde lämnas utan avseende. Vidare menade rätten att det krävdes mer för en återkallelse, i ett ärende som detta, än underlåtelse vid något tillfälle att kontrollera åldern. Eftersom länsrätten ansåg att det inte fanns grund för återkallelse fanns det heller inte möjlighet att meddela varning. Länsrätten biföll överklagandet och upphävde kommunens beslut. Kommunen överklagade beslutet till Kammarrätten. Rätten slog i domskälen fast att innehavare av serveringstillstånd har en skyldighet att förvissa sig om att de gäster som serveras alkoholhaltiga drycker har uppnått 18 år. Beträffande de gäster som inte klart uppnått denna ålder kan denna skyldighet normalt anses fullgjord av tillståndshavaren endast då denne sett en gäst legitimation. Undantagsvis, anförde rätten, kunde denna skyldighet fullgöras genom personlig kännedom om gästen. I detta fall ålåg det tillståndshavaren att visa att denne på annat sätt (än att legitimera sig) förvissat sig om att gästen uppnått lagstadgad ålder. Genom enbart ett påstående om att gästen besökt restaurangen dagen före tillsynsbesöket och då uppvisat legitimation har tillståndshavaren inte visat att denne förvissat sig om gästens ålder i den mening som avses i 3 kap. 8 alkohollagen. Restaurangbolaget hade således vid upprepade tillfällen brustit i sin skyldighet att förvissa sig om att de gäster som serveras alkoholdrycker uppnått 18 år. Grund för återkallelse förelåg därmed. Eftersom, menade rätten, det inte fanns anledning att misstänka att liknande händelser skulle upprepas fanns särskilda skäl att stanna vid varning. Kammarrätten upphävde länsrättens dom och fastställde kommunens beslut om varning. Kammarrätten 5 kap. 6 (försäljning av öl)

9 9 (71) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Sundsvall Ä Z *) *) Kommunen hade, från en förening, fått en ansökan om att i vissa vandringsstugor i fjällen få sälja öl (folköl). Efter viss korrespondens mellan kommunen och föreningen synes föreningen ha överklagat kommunens beslut. (I det senare redogjorde kommunen för varför försäljning av öl numera inte var möjlig i vandringsstugorna). Länsrätten återgav i domen tillämplig lagstiftning och fann att föreningen borde kunna beviljas sökt tillstånd att få sälja folköl utan att detta strider mot alkohollagens syfte. Överklagandet skall därmed bifallas. Kommunen överklagade domen. Kammarrätten konstaterade helt kort att undantag från bestämmelsen i 5 kap. 6 alkohollagen inte lagligen kunde medges. Det var i målet ostridigt, anförde kammarrätten vidare, att vandringsstugorna inte var godkända livsmedelslokaler. Rätt att bedriva handel med öl förelåg därmed inte. Kommunens överklagande bifölls därmed. Kammarrätten 7 kap. 5 (bl.a. allmänhet/slutna sällskap) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Stockholm Ä AB *1) *1) Serveringstillstånd med serveringstid till klockan hade vid ett ägarskifte meddelats med två villkor I) personalen (befintlig och sådan som anställs i framtiden) skulle alla genomgå den s.k. STAD-utbildningen. II) minst två förordnade ordningsvakter skulle tjänstgöra under vissa angivna tider. Länsrätten, som biföll överklagandet, fann beträffande villkor a) att detta inte var individuellt utformat utan av generell karaktär. Villkoret undanröjdes därför. När det gäller villkor b) konstaterade rätten inledningsvis att Polismyndigheten anfört att det förelåg behov av ordningsvakt på grund av restaurangens läge i citykärnan. Länsrätten konstaterade dock därefter att restaurangens tidigare ägare bedrivit verksamhet under flera år utan anmärkningar (och inte haft t.ex. problem med ordningsläget). Länsrätten fann sålunda att det inte var visat att behov fanns av ordningsvakter. Kommunen överklagade domen och anförde bl.a. att det för serveringstider efter klockan måste kunna vara möjligt att ge villkoren en något mer generell karaktär. Kammarrätten konstaterade inledningsvis helt kort att förutsättningar för att meddela villkor om att personalen ska genomgå viss utbildning inte förelåg. Överklagandet avslogs därför i den delen. När det däremot gällde villkoret om ordningsvakter blev utgången den motsatta. Ur domen: Riskerna för alkoholpolitiska olägenheter på grund av ordningsläget i de centrala delarna av staden kan således enligt kammarrättens mening tillmätas betydelse vid en individuell prövning av en ansökan om serveringstillstånd för en restaurang som ligger i detta område. I förevarande fall framgår av polismyndighetens yttrande att det krävs ordningsvakter för att hantera dessa risker i de centrala delarna av citykärnan. Den ifrågavarande restaurangen får anses ligga i detta område. Slutligen konstaterade rätten att den tidigare ägaren det senaste halvåret haft villkor om förordnad ordningsvakt. Kammarrätten biföll alltså kommunens överklagande i denna del. Anm. STAD = Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. Kommunen överklagade kammarrättens dom (avs. villkoret om utbildning) men Regeringsrätten beslutade , nr , att inte meddela prövningstillstånd. Göteborg Ä M *) *) En person som hade haft ett tidsbegränsat serveringstillstånd under ett år fick avslag på ansökan om stadigvarande dito. Som skäl angavs brister i lämplighet. Bristerna bestod i en

10 10 (71) ekonomisk misskötsamhet såtillvida att personen under året haft betalningsanmärkningar och restföringar. Skattemyndigheten hade avstyrkt ansökan. Personen hävdade att hon varit utsatt för brott av en anställd (som förskingrat stor summa pengar). Länsrätten fann ändå skäl att anse personen lämplig. Rätten beaktade då det som nämnts men också att hon på mycket kort tid betalat av alla skulder. Länsrätten förklarade därför personen berättigad att erhålla sökt serveringstillstånd. Kommunen överklagade domen. Kammarrätten i Göteborg fann skäl att ändra länsrättens beslut. Rätten konstaterade att kvinnan haft fyra restföringar hos skattemyndigheten under den tid hon haft serveringstillståndet. En av dessa restföringar hade dessutom skett efter det att kvinnan enligt egen utsago tagit den direkta kontrollen över verksamheten. Även om hon visat vilja att ordna upp sin ekonomiska situation menade Kammarrätten att hon inte visat att hon var lämplig att inneha tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker. Kommunens överklagande bifölls sålunda. Kammarrätten 7 kap. 7 (Lämplighet m.m.) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Sundsvall Ä W *) *) Kommunen avslog ansökan med hänvisning till att finansieringen av restaurangköpet var oklar. I huvudsak var det en kontantinsats på kronor som sökanden inte ansågs ha visat varifrån den kom. Länsrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet. Sökanden överklagade domen. Innan prövningen i kammarrätten hade sökanden ingivit ett kvitto vilket styrkte att ett belopp som motsvarade kontantinsatsen fanns tillgängligt på sökandens konto. Även kommunen tillstyrkte därför numera att tillstånd skulle meddelas. Kammarrätten biföll överklagandet. Kammarrätten 7 kap. 9 (risk för alkoholpolitiska olägenheter) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Göteborg N *) *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd avseende vin och starköl i den del det avsåg servering vid bowlingbanorna i en hall. Sökanden beviljades däremot tillstånd i en restauranglokal belägen på ett annat våningsplan. Kommunen motiverade sitt ställningstagande bl.a. med att utövande av idrott och konsumtion av alkohol borde hållas isär och att ungdomar inte ska behöva utsättas för marknadsföring av och möjlighet till alkoholkonsumtion på en idrottsarena. Statens folkhälsoinstitut avstyrkte i yttrande (dnr. A 22-01) bifall till överklagandet och hänvisade till såväl bristande restaurangverksamhet i bowlinghallen som riskerna för alkoholpolitiska olägenheter. Sökanden överklagade beslutet och hävdade bl.a. att andra bowlinghallar i landet hade beviljats sökt tillstånd. Länsrätten konstaterade att den aktuella lokalen regelbundet besöks av barn och ungdomar och att lokalen gränsar till ett musik- och ungdomshus där många ungdomar vistas. Det fanns därmed, menade rätten, risk för olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt om tillstånd skulle meddelas. Vad bolaget anfört om andra kommuners beslut medförde ingen annan rättens bedömning. Kammarrätten, som hänvisade till Regeringsrättens dom , nr , fann helt kort att det inte hade framkommit något som gav anledning att ändra länsrättens dom. Kammarrätten avslog sålunda överklagandet. (Anm. Kammarrättens dom finns i fulltext på hemsidan. Detsamma gäller nämnda Regeringsrättsdom).

11 11 (71) Kammarrätten 7 kap. 19 (återkallelse av serveringstillståndet) Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Stockholm AB *1) *1) Restföringar och ej i tid lämnade deklarationer förklarades med inträffad sjukdom. Länsrätten, som upphävde kommunens beslut, godtog förklaringen och fann bl.a. att det inte förelåg någon systematisk misskötsamhet. Kammarrätten fann att den ekonomiska misskötsamheten varit allvarlig, men på de av länsrätten angivna skälen att förutsättningar inte föreligger att nu ingripa mot serveringstillståndet för bolaget. Kommunens överklagande avslogs. Stockholm Ä U *2) *2) Kommunen återkallade serveringstillståndet efter att ha inspekterat restaurangen vid två olika tillfällen (varvid en rad olika missförhållanden kunnat konstateras). Ärendet refereras och kommenteras i del I ovan. Stockholm D *3) *3) Kommunen återkallade serveringstillståndet efter att ha konstaterat att en betydande förändring skett i ägarbilden av tillståndsbolaget utan att detta anmälts (8 kap. 3 ). Länsrätten fann särskilda skäl att ändra till varning. Kammarrätten avslog kommunens överklagande (se vidare vid länsrättens dom, 7 kap. 19 ). Jönköping Ä E *) *) Kommunen återkallade tillståndet sedan tillståndshavaren utan tillstånd serverat alkoholdrycker på annat serveringsställe än det som hans serveringstillstånd avsåg. Tillståndshavaren uppfyllde därmed inte längre kravet på lämplighet i 7 kap. 7. Kammarrätten fann särskilda skäl att ändra beslutet till varning. Rätten ansåg att tillståndshavarens uppgift att det varit fråga om ett misstag framstod som sannolikt. Rätten beaktade vidare de åtgärder som tillståndshavaren vidtagit för att säkerställa att verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande regler. Göteborg Ä N *) *) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet med hänvisning bl.a. till att tillståndshavaren inte deklarerat i tid och inte heller lämnat restaurangrapporter i tid. Tillståndshavaren hade tidigare (1997) varnats för brister i bokföringen. Länsrätten avslog överklagandet. Domen överklagades. Kammarrätten konstaterade bl.a. att det i målet inte framkommit att tillståndshavaren blivit restförd för skatter eller avgifter. Vidare menade rätten att de uppgifter som fanns i målet om skatte- och avgiftsskulder var för vagt hållna för att kunna läggas till grund för en återkallelse av serveringstillståndet. Sammantaget fann kammarrätten, även om den fann övriga omständigheter som låg till grund för kommunens beslut vara av allvarligt slag, särskilda skäl att anse att varning var tillräckligt. Kammarrätten ändrade således beslutet om återkallelse till varning. Anm. I ärendet finns också en intressant fråga om bevisning/dokumentation. Kommunen hade vid ett kontrollbesök konstaterat att restaurangen var öppen flera timmar efter serveringstidens utgång. Det fanns då ett 40-tal gäster i lokalen. Det dracks öl som tappades från en ölpump. Kommunen menade att även denna händelse utgjorde skäl för återkallelse. Tillståndshavaren hävdade å sin sida att det var fråga om en privat fest och att ölen som dracks var öl (folköl). Såväl länsrätten som kammarrätten ansåg att omständigheterna den aktuella kvällen var så osäkra att de som enstaka händelse inte kunde läggas till grund för återkallelse av serveringstillståndet.

12 12 (71) Göteborg M *) *) Kommunen återkallade serveringstillståndet (vilket endast hade innehafts i drygt nio månader) efter tillsynsbesök varvid brister upptäckts. Tillståndshavaren, vilken var påverkad av alkohol vid besöket, hade lämnat oklara uppgifter angående sina anställda. Han hade vidare inte självmant, utan först efter flera påminnelser, lämnat in inkomstdeklaration och registrerat sig som arbetsgivare. Han hade vidare vid åtminstone ett tillfälle serverat en redan kraftigt berusad person (vilken sedermera gjorde sig skyldig till misshandel). Länsrätten avslog överklagandet. Domen överklagades. Kammarrätten konstaterade att tillståndshavaren lämnat in sin självdeklaration nästan fyra månader för sent, att hans uppgifter om huruvida han haft anställda eller inte varit motsägelsefulla över tid, att han registrerat sig som arbetsgivare långt senare än han lovat skattemyndigheten att göra samt att nämnda myndighet höjt hans inkomst av näringsverksamhet med ett betydande belopp. Han var dessutom restförd hos kronofogdemyndigheten med ett avsevärt belopp. Rätten konstaterade att tillståndshavaren inte fullgjort sina skyldigheter gentemot det allmänna i den utsträckning som krävs för att behålla ett serveringstillstånd. Kammarrätten beaktade även, till skillnad från vad som framgår av länsrättens dom, de sent inlämnade restaurangrapporterna och innebörden av de uppgifter som lämnats i dessa. Ur domen: Härvid beaktar kammarrätten även det som socialnämnden åberopat om bl.a. för sent ingivna restaurangrapporter och att endast fem procent av försäljningen första halvåret 2001 utgjordes av mat. Förutsättningar att återkalla [X] serveringstillstånd föreligger därmed. Några särskilda skäl att anse varning vara en tillräcklig åtgärd har inte framkommit. Överklagandet avslogs således. Kammarrättens dom överklagades, men Regeringsrätten meddelade i beslut , nr , inte prövningstillstånd. Sundsvall Ä Z *) *) Fråga om s.k. bulvanförhållande. Kommunen återkallade serveringstillståndet efter ett kontrollbesök varvid konstaterats att tillståndshavaren frånhänt sig en väsentlig del av inflytandet över rörelsen till andra som av kommunen betraktades som olämpliga. Regeringsrätten meddelade , nr 1494, inhibition av kammarrättens dom. Därefter beslutade dock Regeringsrätten att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens dom står därmed fast. Ärendet refereras och kommenteras i del I ovan. Kammarrätten, övriga (beslut) Förkortningen pt betyder prövningstillstånd Kammarrätt Datum Mål nr Överklagat ärende Länsrätt Sak Stockholm U *1) *1) Klaganden fick inte pt. Kommunen hade meddelat varning. Fråga om ekonomisk misskötsamhet i ett bolag och vilket ansvar personer med betydande inflytande i det bolaget haft. Stockholm AB *2) *2) Klaganden (kommunen) fick inte pt. Kommunen hade avslagit ansökan om fortsatt utsträckt serveringstid till kl. 05 (men medgivit serveringstid till kl. 01). Klagomål på

13 13 (71) störningar fanns från närboende. Polismyndigheten hade avstyrkt serveringstid efter kl. 03. Länsrätten ändrade till kl. 03. Stockholm AB *3) 3) Klaganden (kommunen) fick inte pt. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet m.h.t. ekonomisk misskötsamhet (svart arbetskraft). Länsrätten i Stockholm beviljade , nr , överklagandet och undanröjde kommunens beslut. Stockholm AB *4) *4) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan tillståndshavaren inte lämnat restaurangrapport samt underlåtit att skattedeklarera under tre månader. Bolaget hade efter omprövningen av tillståndet rättat till bristerna och skyllt dessa på den av bolaget anlitade bokföringsfirman. Länsrätten konstaterade att en tillståndshavare inte med befriande verkan kan överlåta ansvaret för ekonomisk skötsamhet på en bokföringsbyrå, men att bolaget i detta fall visat en vilja att rätta till felaktigheterna. Länsrätten fann därmed att det förelåg särskilda skäl att istället meddela varning. Kommunen överklagade men fick alltså inte pt i kammarrätten. Stockholm AB *5) *5) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet och tillståndshavaren överklagade detta och begärde inhibition. Länsrätten avslog yrkandet om inhibition. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd. Detsamma gällde Regeringsrätten i beslut , nr Länsrätten avgjorde sakfrågan Se vid Länsrätten, 7 kap. 19. Stockholm Ä U *6) *6) Kommunen fick prövningstillstånd (men inte inhibition) i ett ärende som bl.a. gällde om det förekommit olägenheter i fråga om ordning och nykterhet vid upprepade tillfällen eller inte. Tillståndshavaren hade även gjort sig skyldig till rattfylleribrott. Länsrätten hade ändrat kommunens beslut om återkallelse till varning (se nedan vid Länsrätten, 7 kap 19 ). Jönköping E *) *) Klaganden (kommunen) fick inte pt. Kommunen hade återkallat tillståndet p.g.a. skulder till det allmänna. Länsrätten ändrade till varning och anförde att bolagets problem till viss del synes ha haft sin orsak i omständigheter som bolaget inte kunnat råda över (en anlitad bokföringsbyrå hade misskött skatteredovisningen). Jönköping E H *) *) Kommunen fick inte pt. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet bland annat med hänvisning till ekonomisk misskötsamhet. Länsrätten beaktade att restauratören vidtagit vissa åtgärder (förbättrat kassarutinerna) och meddelade inhibition. Ärendet sakprövades , nr Se vid Länsrätten 7 kap. 19. Jönköping H *) *) Klaganden fick inte pt (kommunen hade avslagit ansökan om serveringstid före normaltiden i samband med TV-sändningar från fotbolls VM). Länsrätten avslog överklagandet. Göteborg P *) *) Avskrivning p.g.a. konkurs (kommunen hade 1997 återkallat serveringstillståndet p.g.a. ekonomisk misskötsamhet (brister i bokföringen). Länsrätten avslog överklagandet.

14 14 (71) Göteborg O *) *) Klaganden fick inte pt (hade inte kök för allsidig matlagning). Se vid länsrättsdomen (7 kap. 8 ). Göteborg M *) *) Klaganden fick inte pt (sökte utsträckt serveringstid mellan klockan 02 och 03). Sundsvall Y *) *) Klaganden fick inte pt (varning bl.a. på grund av ekonomisk misskötsamhet, ej återhållsam servering ( helrör ) samt animering ( köp två betala för en ). Se vidare vid länsrättsdomen (7 kap. 20 ). Ej heller pt i Regeringsrätten , nr Sundsvall Z *) *) Klaganden fick inte pt (ej serveringstillstånd vid en s.k. satellitservering). Se vidare vid länsrättsdomen (vid 7 kap. 8 ). Jönköping Ä T *) *) Fråga om inhibition. Kommunen hade återkallat serveringstillståndet eftersom restaurangrapport inkommit för sent vid sju tillfällen. Varning hade dessförinnan meddelats för samma sak. Länsrätten meddelade i beslut , nr inhibition. Kommunen överklagade beslutet och kammarrätten beviljade kommunens överklagande (och undanröjde länsrättens beslut). Länsrätten avslog sedan i dom tillståndshavarens överklagande, dvs. kommunens beslut om återkallelse stod fast. Jönköping E E *) *) Kommunen hade återkallat serveringstillståndet med hänvisning till ekonomisk misskötsamhet. Länsrätten avslog yrkandet om inhibition av beslutet. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd avs. överklagandet av länsrättens beslut att inte meddela inhibition. C) Serveringsärenden m.m. i länsrätterna år 2002 ordnade efter tillämpat lagrum i alkohollagen Ä efter datumet anger att domstolen ändrade tillståndsmyndighetens beslut. Pt betyder prövningstillstånd. Länsrätterna i Västra Götalands län har angivits med O (Göteborg) respektive P (Vänersborg) och R (Mariestad). Länsrätten 3 kap. 8 (bl.a. åldersgränser) Länsrätt Datum Mål nr Sak AB Ä *1) *1) Kommunen återkallade serveringstillståndet efter ett kontrollbesök vid vilket man konstaterat att två flickor, 15 respektive 16 år, serverats bl.a. starköl. Vid flickornas bord hade det även suttit två 14-åriga flickor. De två senare flickorna synes dock inte ha (beställt eller) serverats alkoholdrycker. Den serveringsansvarige på restaurangen hävdade att en av flickorna hade legitimerat sig. Flickan (15-åringen) vidgick att så var fallet men erkände samtidigt att hon gjort en förfalskning av legitimationen på sin dator. Den förfalskade legitimationen hade hon spolat ner i toaletten när hon såg att alkoholhandläggaren och polisen kom. Beslutet överklagades.

15 15 (71) I överklagandet menade tillståndshavaren att detta var första gången någon underårig serverats och att det dessutom var ursäktligt med tanke på den förfalskade legitimationen. Kommunen framhöll att tillståndshavaren har ett strikt ansvar att alltid kontrollera gästernas ålder för servering och flickornas bord borde ha fått extra uppmärksamhet när väl de två 14- åriga flickorna satte sig där. Länsrätten fann att det inte visats att bolaget medvetet eller av oaktsamhet serverat alkoholdrycker till den 15-åriga flickan. Däremot var det klarlagt att servering hade skett till hennes 16-åriga kamrat. Eftersom det varit fråga om ett enstaka tillfälle fann länsrätten att det fick anses tillräckligt med en varning. Beslutet ändrades i enlighet därmed. Domen är dubbelförd återfinns även vid 7 kap. 19. I *) *) Kommunen meddelade ett handelsbolag som drev restaurang en varning efter det att restaurangen serverat en 17-årig flicka starköl. Upprinnelsen till ärendet var att IOGT-NTO gjorde ett antal tester på olika försäljningsställen. I det aktuella fallet fick alltså en 17-årig flicka köpa en starköl. Handelsbolaget, som överklagade beslutet, menade att försäljningen var förklarlig men också att metoden närmast var att anse som brottsprovokation. Att försäljningen var förklarlig menade bolaget berodde på att 17-åringen var storvuxen och såg mycket äldre ut än vad hon var. Metoden ansågs också förkastlig menade bolaget, om man skulle acceptera den skulle t.ex. konkurrerande restauranger börja utnyttja detta för att bli av med konkurrenter. Bolaget menade också att det aldrig var risk för att flickan skulle ta skada, eftersom det aldrig fanns någon avsikt att dricka den inköpta starkölen. Ur länsrättens dom: Oavsett omständigheterna som föregått försäljningen, finner länsrätten inte annat än att kommunen i den uppkomna situationen haft ett ansvar i enlighet med sin tillsyns- och återkallelsefunktion enligt alkohollagen. Ett ingripande enligt 7 kap. 19 och 20 alkohollagen kan såsom lagen är uppbyggd enligt länsrättens mening inte medföra mildare sanktion än varning. Hur förmildrande omständigheterna vid överträdelsen än var finns således enligt länsrättens uppfattning inte någon möjlighet att, som bolaget yrkat, undanröja den av kommunen meddelade varningen och därmed underlåta ingripande. Länsrätten avslog således överklagandet. Klaganden fick inte prövningstillstånd i Kammarrätten i Stockholm , nr Ett liknande ärende, också det från Gotland, refereras nedan under 7 kap. 20 (dom i Länsrätten i Gotlands län , nr 83-02). Länsrätten 4 kap. 8 (måttfull marknadsföring) Länsrätt Datum Mål nr Sak Y *) *) Kommunen meddelade varning till en tillståndshavare (ett AB) som bedrev servering vid tre olika restauranger. Varningen meddelades bl.a. eftersom man vid kontrollbesök på en av restaurangerna kunnat konstatera att två helflaskor sprit serverats (i en hink) till tre personer. De tre personerna var dessutom berusade och bjöd andra gäster att smaka. Kommunen menade att det var fråga om en överträdelse av måttfullhetskravet i 6 kap. 2. På samma restaurang fanns också tveksam marknadsföring av öl. Tillståndshavaren överklagade beslutet. Länsrätten delade kommunens uppfattning. Ur domen; Att på en och samma gång servera en sådan mängd sprit direkt till de tre gästerna tyder enligt länsrättens mening inte på att serveringen av alkoholdrycker sker med återhållsamhet. Allmänt sett måste det också

16 16 (71) kunna uppfattas som påträngande för andra gäster att bjudas på detta sätt eller att åse hur andra gäster bjuds av gäster på serveringsstället. Länsrätten finner att bolaget genom sitt förfarande inte iakttagit vad som föreskrivs i bestämmelsen i 6 kap. 2 alkohollagen om att servering skall ske med återhållsamhet. Det framgår också att tillsynen i lokalen brustit när gästerna kunnat bjuda runt spritdrycker. Vidare har bolaget genom att inne i serveringsställets lokaler marknadsföra försäljning av öl på upptryckta reklamkuponger av typen köp 2 öl betala för 1 uppmanat till bruk av alkohol. Bolaget har härigenom brutit mot bestämmelsen i 4 kap. 8 alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade varningen till Kammarrätten i Sundsvall som dock i beslut , nr inte meddelade prövningstillstånd. Inte heller Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd i beslut , nr Domen är trippelförd återfinns även vid 6 kap. 2 respektive 7 kap. 20. Länsrätten 5 kap. 6 (försäljning av öl) Länsrätt Datum Mål nr Sak Z Ä *) *) Kommunen hade, från en förening, fått en ansökan om att i vissa vandringsstugor i fjällen få sälja öl (folköl). Efter viss korrespondens mellan kommunen och föreningen synes föreningen ha överklagat kommunens beslut. (I det senare redogjorde kommunen för varför försäljning av öl numera inte var möjlig i vandringsstugorna). Länsrätten återgav i domen tillämplig lagstiftning och fann att föreningen borde kunna beviljas sökt tillstånd att få sälja folköl utan att detta strider mot alkohollagens syfte. Överklagandet skall därmed bifallas. Kommunen överklagade domen. Kammarrätten i Sundsvall konstaterade helt kort i dom , nr , att undantag från bestämmelsen i 5 kap. 6 alkohollagen inte lagligen kunde medges. Det var i målet ostridigt, anförde kammarrätten vidare, att vandringsstugorna inte var godkända livsmedelslokaler. Rätt att bedriva handel med öl förelåg därmed inte. Kommunens överklagande bifölls därmed. Länsrätten 6 kap. 1 (serveringstillstånd) Länsrätt Datum Mål nr Sak AB Ä *) *) Kommunen återkallade serveringstillståndet eftersom I) tillståndshavaren blivit restförd för skatteskuld och II) denne inte skickat in restaurangrapport i tid. Därefter synes problem ha uppstått med att delge tillståndshavaren beslutet och denne fortsatte att servera alkoholdrycker i ungefär en månad. Tillståndshavaren överklagade kommunens beslut. Länsrätten menade att mycket tydde på att bolaget inte blivit varse kommunens beslut förrän vid delgivning av beslutet. Rätten konstaterade dock att problem med postgången inte i sig är en godtagbar anledning att inte följa alkohollagens bestämmelser och att det åligger tillståndshavaren att se till att rutinerna för mottagandet av posten fungerar. Länsrätten fann ändå skäl att ändra kommunens beslut till varning. Detta eftersom såväl den olagliga serveringen som det som nämnts ovan under I) respektive II) varit av tillfällig natur. Domen är dubbelförd - återfinns även under 7 kap. 19. T *)

17 17 (71) *) Ett bolag, som vid några tillfällen tidigare med mycket kort varsel hade beviljats tillfälligt serveringstillstånd, ämnade för ett visst tillfälle på nytt ansöka om sådant tillstånd. Restaurangchefen på sökandebolaget besökte kommunen på eftermiddagen samma dag som evenemanget skulle äga rum för att lämna in ansökan. Denna gång fick denne emellertid inte tag på handläggaren och lade därför ansökan med kvitto på inbetald ansökningsavgift i postkorgen utanför handläggarens tjänsterum. Restaurangchefen lämnade även ett meddelande på handläggarens telefonsvarare samma eftermiddag. Handläggaren var dock ute på yttre tillsyn resten av dagen och kvällen, och fick se ansökan först dagen därpå. Dagen därpå besökte restaurangchefen handläggaren och berättade då att tillställningen hade genomförts i enlighet med ansökan. Restaurangchefen fick då veta att han (sökandebolaget) hade begått ett brott enligt alkohollagen. Restaurangchefen ville då att ansökan skulle beviljas i efterhand, något som kommunen vägrade. Kommunens beslut överklagades. Länsrätten konstaterade att tillstånd inte kan beviljas retroaktivt ( det får enligt länsrättens mening, ligga i tillståndsinstitutets natur att beslut om tillstånd skall ha meddelats före tidpunkten för den tillståndspliktiga serveringen ). Det var därmed rätt av kommunen att vägra det sökta tillståndet. Anm. Det framgår inte av domen om den olovliga försäljningen av alkoholdrycker föranlett någon polisanmälan. Anm. nr.2. Enligt uppgift från handläggaren i den aktuella kommunen gjordes en polisanmälan. Åklagaren avskrev dock därefter målet med hänvisning till att graden av oaktsamhet varit så låg att brottet avskrivs ). E E *) *) En arrangör av konserter ansökte om serveringstillstånd i en idrottshall. Serveringen var tänkt att ske i samband med en rockkonsert. Ansökan avsåg servering till allmänheten i en paus under föreställningen och dessutom servering till slutna sällskap i fyra olika lokaler (bl.a. cafeterian och VIP-rummet i idrottshallen). Ett möte mellan berörda myndigheter och arrangören hölls innan arrangemanget. Brandmyndigheten hade då framfört att de aktuella lokalerna inte kunde anses uppfylla säkerhetskraven i räddningstjänstlagen t.ex. när det gällde utrymningsvägar. Istället förordades att servering kunde vara möjlig på Södra delen av rinken med utrymningsmöjlighet via läktare samt tält utanför husfasad. Brandmyndigheten hade också på förfrågan angivit vilka förändringar som var nödvändiga, avseende de lokaler som ansökan avsåg, för att även dessa skulle kunna vara möjliga för servering av alkoholdrycker. Polismyndigheten hade inga erinringar mot sökt tillstånd givet att Brandmyndighetens krav tillgodosågs. Kommunen avslog ansökan med hänvisning till det ovan sagda. Kommunen hade dessförinnan dessutom meddelat den sökande att utformningen av lokalerna i idrottshallen inte heller var anpassade så att servering av öl (folköl) skulle kunna ske. Detta eftersom lagad mat inte skulle kunna tillhandahållas då avgränsade serveringsområden inte skulle kunna anordnas av utrymmesskäl. I övrigt hade kommunen informerat den sökande om att servering skulle kunna vara möjlig om den skedde på de ytor som Brandmyndigheten förordat enligt det ovan sagda. Arrangören överklagade beslutet och anförde bl.a. att eftersom man anordnat motsvarande konsert föregående år och det då inte hade framförts några krav på ändring av lokalerna så borde det inte behövas denna gång heller. Man hade även arrangerat samma konsert i andra städer. Länsrätten konstaterade att berörda myndigheter inspekterat den aktuella idrottshallen och då bedömt att de aktuella lokalerna behövde åtgärdas på sätt som beskrivits ovan. Länsrätten såg inga skäl att medge servering i vidare mån än vad som framgick av kommunens beslut och avslog därför överklagandet.

18 18 (71) Länsrätten 6 kap. 2 (återhållsam servering) Länsrätt Datum Mål nr Sak AB *) *) Kommunen återkallade serveringstillståndet med hänvisning till dels att tillståndshavaren vid åtminstone tre tillfällen överträtt reglerna om ordning och nykterhet (3 kap. 4 respektive 6 kap. 2 ), dels att meddelade villkor (om ordningsvakt och utbildning av personalen) inte följts. När serveringstillståndet hade meddelats (i april 2001) fick tillståndshavaren serveringstid till klockan på prov under ett år. Tillsammans med tillståndet meddelades villkor innebärandes krav på förordnade ordningsvakter fre- och lördagar från klockan 22 till samtliga gäster lämnat lokalen respektive krav på att all personal skulle genomgå den s.k. STAD-utbildningen. Av en polisanmälan (gjord i december 2001) framgick bl.a. att en man och en kvinna, som båda var berusade, hade slagits på restaurangen. I mars 2002 genomförde kommunen och polismyndigheten samt brandmyndigheten en inspektion av restaurangen. Av en rapport, författad av kommunen efter inspektionen, framgick bl.a. att berusningsgraden är hög samt att det finns uppenbart berusade i lokalen. Några utbildade vakter finns inte och ingen i personalen har gått STAD-utbildningen. Vidare uppgavs att restaurangen endast hade öppet till klockan (och alltså inte till 03.00). I ett tilläggsblad till rapporten framgick att den ansvarige på platsen uppgivit att man endast använde sig av förordnade vakter när man utnyttjade serveringstiden till klockan och att man inte uppfattat det som nödvändigt att ha ordningsvakter när man stängde klockan 01. En kriminalinspektör som var med vid inspektionen uppgav att en person på restaurangen varit så påverkad att han tagit tag i en pelare för att kunna hålla sig upprätt. Kommunen inspekterade tillsammans med polismyndigheten, länsstyrelsen, brandmyndigheten och miljöförvaltningen restaurangen på nytt i maj Av då upprättad rapport framgick att servering till uppenbart berusade skett, samt att uppenbart berusade finns i lokalen. Vidare anmärks det på att vakter saknas och att ingen i personalen gått STADutbildningen. En gäst uppges vara höggradigt berusad och en person halvsovande. I ett tilläggsblad till rapporten uppgavs bl.a. att flera gäster har visat tecken på att vara märkbart påverkade vid det aktuella tillfället. Tillståndshavaren överklagade beslutet och hävdade bl.a. att han vid kontakt med kommunen fått upplysningen att villkoren endast behövde uppfyllas om/när tiden utnyttjades. Han menade också att han anmält att han inte avsåg att utnyttja serveringstiden i samtal med kommunens representant vid inspektionen i mars Anm. Av den utredning som kommunens tjänsteman gjort inför nämndens beslut om åtgärd framgår dock i detta avseende. Åtminstone vid inspektionen var tillståndshavaren fullt medveten om att i det fall inte 03-tiden utnyttjas måste detta anmälas till tillståndsmyndigheten, enligt 8 kap. 3 AL, och att eventuellt frånsteg från vaktkravet godkännas. Även villkoret om STADutbildning är känt från denna tidpunkt. Tjänsteman från tillståndsenheten som var med vid inspektionen informerade personligen bolagets företrädare om villkoren. Tillståndshavaren menade också att det fanns utrymme för missförstånd eftersom han året innan hade haft serveringstid till vid ca 10 tillfällen och det då inte meddelades några villkor tillsammans med respektive beslut. När det gällde rapporterna om berusade gäster menade tillståndshavaren bl.a. att det fanns oklarheter i rapporterna som minskade deras

19 19 (71) värde. Sammantaget anfördes att det inte fanns grund för återkallelse. Numera var också personalen anmäld till den aktuella utbildningen. Länsrätten konstaterade att det var ostridigt att bolaget vid flera tillfällen inte haft några ordningsvakter trots att villkoren för tillstånd enligt rättens mening var otvetydiga. Huruvida restaurangen stängde kl eller var öppen till saknade enligt rättens uppfattning betydelse. Vidare konstaterades att bolaget brustit i villkoret om utbildning av personalen. Mot bakgrund av det nu nämnda fanns grund för återkallelse av serveringstillståndet. Dessutom ansåg rätten det klarlagt att det vid tre olika tillfällen funnits gäster i restauranglokalen som varit berusade. Eftersom länsrätten redan konstaterat att grund för återkallelse förelåg avstod den dock ifrån att även ta ställning till om det senast nämnda ensamt skulle ha räckt för att återkalla serveringstillståndet. Länsrätten fann, vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet, att varning inte kunde anses som en tillräcklig åtgärd. Överklagandet avslogs. F *) *) Kommunen hade konstaterat att det vid två tillfällen (med bara någon dags mellanrum) funnits brister i ordningen och nykterheten på en restaurang. Händelserna fanns dokumenterade i en inspektionsrapport respektive i minnesanteckningar gjorda av en polistjänsteman. Kommunen meddelade tillståndshavaren dels varning, dels villkor om att två förordnande ordningsvakter skulle tjänstgöra på restaurangen. Tillståndshavaren överklagade beslutet och menade att det inte förekommit sådana olägenheter som avses i 6 kap. 2. Länsrätten, som inte fann skäl ifrågasätta riktigheten i inspektionsrapporten eller minnesanteckningarna avslog överklagandet. Domen är dubbelförd återfinns även vid 7 kap. 20. H Ä *) *) I ett ärende där huvudskälet till beslutet att återkalla serveringstillståndet var ekonomisk misskötsamhet, berördes i viss mån även tillståndshavarens annonsering och det sätt denne sedan sålde starköl på (fyra starköl för 100 kronor för att förfesta ). Ärendet refereras vid 7 kap. 19. U Ä *) Länsrätten ändrade ett beslut om återkallelse till varning i ett mål där frågan bl.a. gällde om det förekommit olägenheter i fråga om ordning och nykterhet vid upprepade tillfällen eller inte (tillståndshavaren hade även gjort sig skyldig till rattfylleribrott). Målet refereras nedan vid Länsrätten, 7 kap 19. Anm. Kommunen har efter överklagande fått prövningstillstånd av Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten i Stockholm avskrev målet , nr sedan restaurangen ifråga sålts. Y *) *) Kommunen meddelade varning till en tillståndshavare (ett AB) som bedrev servering vid tre olika restauranger. Varningen meddelades bl.a. eftersom man vid kontrollbesök på en av restaurangerna kunnat konstatera att två helflaskor sprit serverats (i en hink) till tre personer. De tre personerna var dessutom berusade och bjöd andra gäster att smaka. Kommunen menade att det var fråga om en överträdelse av måttfullhetskravet i 6 kap. 2. På samma restaurang fanns också tveksam marknadsföring av öl. Tillståndshavaren överklagade beslutet. Länsrätten delade kommunens uppfattning. Ur domen; Att på en och samma gång servera en sådan mängd sprit direkt till de tre gästerna tyder enligt länsrättens mening inte på att serveringen av alkoholdrycker sker med återhållsamhet. Allmänt sett måste det också

20 20 (71) kunna uppfattas som påträngande för andra gäster att bjudas på detta sätt eller att åse hur andra gäster bjuds av gäster på serveringsstället. Länsrätten finner att bolaget genom sitt förfarande inte iakttagit vad som föreskrivs i bestämmelsen i 6 kap. 2 alkohollagen om att servering skall ske med återhållsamhet. Det framgår också att tillsynen i lokalen brustit när gästerna kunnat bjuda runt spritdrycker. Vidare har bolaget genom att inne i serveringsställets lokaler marknadsföra försäljning av öl på upptryckta reklamkuponger av typen köp 2 öl betala för 1 uppmanat till bruk av alkohol. Bolaget har härigenom brutit mot bestämmelsen i 4 kap. 8 alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade varningen till Kammarrätten i Sundsvall som dock i beslut , nr inte meddelade prövningstillstånd. Inte heller Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd i beslut , nr Domen är trippelförd återfinns även vid 4 kap. 8 respektive vid 7 Kap. 20. Länsrätten 6 kap. 3 (serveringsansvarig person m.m.) Länsrätt Datum Mål nr Sak U Ä *) Kommunen hade vid ett kontrollbesök på restaurangen kunnat konstatera att servering av alkoholdrycker pågick trots att tillståndshavaren inte fanns i lokalen (han hade heller inte anmält någon serveringsansvarig person till kommunen). I och med detta, menade kommunen, hade tillståndshavaren visat brister i sina kunskaper om alkohollagen. Länsrätten konstaterade att det var ostridigt att tillståndshavaren inte var på restaurangen vid kontrollbesöket och att detta var en överträdelse av 6 kap. 3 vilket innebar att grund för återkallelse därmed förelåg. Därefter anförde dock rätten Länsrätten finner att nämnden inte visat att detta åsidosättande av reglerna innebär att [XX] har bristande kunskaper. Serveringstillståndet kan således inte återkallas på denna grund. [XX] har innehaft serveringstillstånd sedan 1994 och har inte tidigare några anmärkningar. Han har vidtagit rättelse och det kan antas att restaurangverksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas enligt alkohollagen. Med hänsyn till det anförda får varning anses vara en tillräcklig åtgärd. Länsrätten upphävde således kommunens beslut och meddelade istället en varning. Länsrätten 6 Kap. 4 (serveringstider) Länsrätt Datum Mål nr Sak AB Fick inte servera Polismyndigheten hade avstyrkt. AB *1) *1) Tillståndshavaren hade drivit restaurangen sedan början av året och då haft serveringstid till kl Han ansökte nu om utökad serveringstid till kl , vilket också var den serveringstid restaurangens tidigare ägare haft de senaste två åren. Samtliga remissinstanser avstyrkte ansökan bl.a. med hänvisning till att restaurangen var belägen i ett bostadsområde. Stadsdelsförvaltningen hade även varit i kontakt med Barn- och ungdomsenheten, Fältgruppen, i kommunen. Enligt Fältgruppen fanns det, om utökad servering medgavs, ökad risk för störningsproblem utanför restaurangen eftersom denna låg mittemot ungdomsgården. Kommunen avslog ansökan. Länsrätten hänvisade till miljö- och hälsoskyddsnämndens respektive polismyndighetens yttranden och avslog överklagandet.