DOMAR Uppdatering Nr Ny länsrättsorganisation 15 februari 2010

Transkript

1 DOMAR 2010 Uppdatering Nr Ny länsrättsorganisation 15 februari Länsrätterna i Visby (I) och Stockholm (AB) läggs samman till Förvaltningsrätten i Stockholm. -Länsrätterna i Västerås (U) och Uppsala (C) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Stockholms län (AB) läggs samman till Förvaltningsrätten i Uppsala. -Länsrätterna i Nyköping (D) och Linköping (E) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar (H) läggs samman till Förvaltningsrätten i Linköping. -Länsrätterna i Mariestad (R) och Jönköping (F) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Vänersborg (P) läggs samman till Förvaltningsrätten i Jönköping. -Länsrätterna i Karlskrona (K) och Växjö (G) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar (H) läggs samman till Förvaltningsrätten i Växjö. -Länsrätten i Skåne län (M) byter namn till Förvaltningsrätten i Malmö. -Länsrätterna i Halmstad (N) och Göteborg (O) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Vänersborg (P) läggs samman till Förvaltningsrätten i Göteborg. -Länsrätterna i Örebro (T) och Karlstad (S) läggs samman till Förvaltningsrätten i Karlstad. -Länsrätterna i Gävle (X) och Falun (W) läggs samman till Förvaltningsrätten i Falun. -Länsrätterna i Östersund (Z) och Härnösand (Y) läggs till Förvaltningsrätten i Härnösand. -Länsrätten i Västerbottens län (AC) blir Förvaltningsrätten i Umeå. -Länsrätten i Norrbottens län (BD) blir Förvaltningsrätten i Luleå. Kammarrätterna kommer att pröva överklaganden av avgöranden enligt följande Kammarrätten i Stockholm: Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Uppsala Kammarrätten i Göteborg: Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Karlstad Kammarrätten i Jönköping: Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Växjö Kammarrätten i Sundsvall: Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Umeå

2 REGERINGSRÄTTENS DOMAR 2010 Datum Mål nr Dom Kammarrätten Datum Mål nr Dom Lr Uppdat. nr Ej Ä Stockholm Ej Ä AB 1 Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföring och redovisning. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som meddelade inhibition men i sitt slutliga avgörande avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som även den avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till RegR och yrkade, som i kammarrätten, att omröstningsreglerna i 29 kap. 3 rättegångsbalken skulle tillämpas och inte som länsrätten gjort, tillämpat omröstningsreglerna i 16 kap. rättegångsbalken (anledningen till yrkandet var att i länsrätten hade två nämndemän velat meddela varning medan rättens ordförande och en nämndeman hade avslagit överklagandet). RegR fann dock att länsrätten rätteligen, med tillämpning av omröstningsreglerna för tvistemål i 16 kap. rättegångsbalken, bestämt utgången i enlighet med den mening som erhållit ordförandens röst. 7 kap. 19 och rättegångsbalken Ej Ä Stockholm Ej Ä AB 3 Kommunen meddelade en varning samt villkor om att bolagets företrädare och serveringspersonal genomgår STAD-utbildning i ansvarsfull alkoholhantering senast i januari Anledning till beslutet var att det i samband med tillsyn av restaurangen konstaterats att det kl fanns gäster på uteserveringen trots att uteserveringen skulle varit utrymd kl Tillståndshavaren överklagade till länsrätten och anförde bl.a. att servering av alkoholdrycker inte skett efter kl (då serveringstiden på uteserveringen gick till ända). Länsrätten förlängde tiden för villkorets uppfyllande till februari 2007 och avslog överklagandet i övrigt. Anm. Det framgår inte av domen om kommunen meddelat något särskilt villkor om att uteserveringen skulle vara utrymd senast kl Det är därför i detta mål oklart om tillståndshavaren brutit mot alkohollagen i något avseende. Detta påpekande p.g.a. följande. Bestämmelsen i 6 kap. 4 andra stycket om utrymning 30 minuter efter serveringstidens utgång får anses avse serveringsstället som sådant. En eventuell begränsning av serveringstiden för alkoholdrycker på t.ex. en uteservering torde innebära att alkoholdrycker inte får serveras där efter den tid som angetts som sluttid för servering men att gästerna får befinna sig där och även förtära alkoholdrycker där lika länge som i övriga delar av restaurangen (därmed inte sagt att gästerna får till sådant serveringsutrymme medföra alkoholdrycker som serverats i annan av serveringsställets lokaler). I fall det finns önskemål från tillståndsmyndighetens sida om att en servering skall utrymmas vid någon tidigare tidpunkt än den för stället i stort gällande utrymningstiden kan ett villkor om sådan utrymning meddelas med stöd av 7 kap. 5 alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten ansåg att bestämmelsen om utrymningstid skulle uppfattas så att utrymning skall ske successivt allteftersom serveringstiden för respektive lokal löper ut. En av de tre domarna var skiljaktig och menade, i likhet med Statens folkhälsoinstitut som avgett yttrande i målet, att bestämmelsen om utrymningstid tar sikte på serveringsstället som sådant och inte på skilda serveringslokaler. Därmed ansågs heller inte att tillståndshavaren brutit mot bestämmelsen om utrymningstid samt att överklagandet skulle bifallas. Tillståndshavaren överklagade till Regeringsrätten som biföll överklagandet. Skälen för regeringsrättens avgörande: Regeringsrätten noterar inledningsvis att bolaget inte längre synes bedriva restaurangverksamhet på det aktuella serveringsstället. Bolaget får dock anses ha ett berättigat intresse av att ändå få beslutet om varning prövat. Enligt 6 kap. 4 andra stycket AL ska serveringsställe vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Enligt 7 kap. 5 tredje stycket AL får tillståndsmyndigheten i samband med beslut om serveringstillstånd eller senare meddela de villkor som behövs. Frågan i målet är om bestämmelsen i 6 kap. 4 andra stycket enbart tar sikte på serveringsstället som sådant - dvs. utrymning 30 minuter efter restaurangens sluttid - eller om den ska tolkas så att den även innebär krav på

3 att en uteservering med tidigare sluttid än serveringsstället i övrigt ska utrymmas inom 30 minuter efter den tidens utgång. Den aktuella bestämmelsen har i så gott som oförändrat skick förts över från 47 i den tidigare gällande lagen (1977:293) om handel med drycker (det tidigare tillägget "stängningstid" har inte tagits med i AL). Efter vad Statens folkhälsoinstitut uppgett i sitt yttrande till kammarrätten tillämpades den äldre bestämmelsen så att den tog sikte på restaurangens sluttid för servering och att sålunda en särskild föreskrift krävdes för att en annan tid för utrymning skulle gälla för eventuell uteservering. Den tolkningsfråga som är aktuell i målet har inte berörts i det utredningsarbete som föregått AL (SOU 1985:15 Handel med alkoholdrycker s. 158 och SOU 1993:50 Serveringsbestämmelser s. 128 f.) och inte heller i propositionen till AL (prop. 1994/95:89 s. 97 f.). Regeringsrätten gör följande bedömning. Med serveringsställe avses alla lokaler som används för den aktuella rörelsen, medan begreppen serveringslokal eller serveringsutrymme avser den del av serveringsstället där alkoholservering är tillåten (prop. 1994/95:89 s. 65). Villkor enligt 7 kap. 5 tredje stycket AL kan bl.a. avse särskilda villkor för utomhusservering (a. prop. s. 101). Regeringsrätten delar Statens folkhälsoinstituts uppfattning att det inte finns något klart stöd i AL eller dess förarbeten för att tolka 6 kap. 4 andra stycket på annat sätt än att den avser serveringsstället som sådant och den sluttid som gäller för detta och således inte olika serveringslokaler inom serveringsstället med mera begränsade serveringstider. Bestämmelsen är vidare av betungande karaktär och överträdelse kan leda till sanktioner i form av återkallelse av serveringstillståndet eller som i detta fall varning. Den bör därför tolkas restriktivt och inte utsträckas utöver sin ordalydelse. Det innebär att tidigare utrymning av uteservering än av serveringsstället i övrigt bara kan krävas om tillståndsmyndigheten uppställt ett uttryckligt villkor om detta. Bolaget har alltså inte gjort sig skyldigt till överträdelse av 6 kap. 4 andra stycket AL. Tillståndsutskottet har i Regeringsrätten gjort gällande att det i vart fall varit ett villkor för bolagets serveringstillstånd att uteserveringen skulle vara utrymd senast kl samt gett in bolagets tillståndsbevis. I detta anges under rubriken Serveringstider att "serveringslokalerna ska vara utrymda senast 30 min. efter serveringstidens utgång" samt under rubriken Villkor endast att "detta tillståndsbevis ska anslås på väl synlig plats i lokalen". Regeringsrätten finner inte att det nu anförda visar att bolaget överträtt ett villkor för serveringstillståndet. Bolagets överklagande ska därför bifallas. 6 kap Ä Göteborg Ä M 7 Kommunen avslog ansökan om pausservering i en biograf eftersom en biograf inte var att betrakta som teater eller konsertlokal. Sökanden överklagade till länsrätten och anförde att det endast var i samband med livesända digitala konserter eller teaterföreställningar som servering skulle ske. Länsrätten biföll överklagandet och anförde bl.a. att då det direktsänds teater- eller operaföreställningar på biografen fungerar lokalen inte som biograf utan som teater eller konsertlokal. Kommunen överklagade till Kammarrätten i Göteborg som biföll överklagandet. Kammarrätten ansåg inte att bestämmelsen i 7 kap. 8 fjärde stycket alkohollagen kunde utvidgas till att omfatta även foajén till en biograf i samband med direktsända teaterföreställningar mm. Sökande överklagade till Regeringsrätten som biföll överklagandet. Regeringsrätten anförde bl.a. att undantagsregeln om servering i en foajé tillkom när digitala direktsända teater- och operaföreställningar inte fanns men kan trots detta vara tillämplig. Vidare anförde domstolen att begreppen teater och konsertlokal inte definierats i lagen. Undantagsregeln visar enligt Regeringsrättens mening att begreppen primärt tar sikte på en viss lokals funktion och inte dess utformning som sådan. Regeringsrätten fann således att det var riktigt av länsrätten att upphäva kommunens avslagsbeslut. Två av de fem ledamöterna, regeringsrådet Billum och regeringsrådet Sandström, var skiljaktiga och anförde att 7 kap. 8 fjärde stycket i alkohollagen är ett preciserat undantag från huvudregeln (i 7 kap. 8 ) om tillhandahållande av lagad mat och bör som sådan tolkas restriktivt. Enligt ordalydelsen ska det vara fråga om dels en viss typ av lokal, dels en sådan föreställning där pauser ingår som ett naturligt led. En direktsänd operaföreställning uppfyller den sistnämnda förutsättningen. Därmed är dock inte sagt att det är likgiltigt i vilken lokal allmänheten tas emot för att se en sådan föreställning. Det bör vara fråga om en lokal som kan betecknas som en foajé till teater eller konsertlokal, oavsett vilket slags verksamhet

4 som för tillfället bedrivs där. En lokal utformad för andra ändamål men som vid vissa tillfällen används för att låta allmänheten se en direktsänd operaföreställning kan inte därigenom förvandlas till en foajé till teater eller konsertlokal. Enligt vår mening skall därför kammarrättens dom fastställas. 7 kap. 8 fjärde stycket. Anm. De fem ledamöterna är alltså eniga om att digital direktsänd teater eller operaföreställning uppfyller en av de två förutsättningarna i 7 kap.8 men oeniga om vilka lokaler som kan få komma ifråga. Se även förvaltningsrätten i Stockholm , nr , nedan, i vilken domstolen ansåg att servering skulle ske i en foajé och inte inne i den lokal där föreställningen visades. KAMMARRÄTTERNAS DOMAR 2010 Kammarrätt Datum Mål nr Underinstans Datum Mål nr Sak Uppdatering nr Stockholm Länsrätten AB *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att det vid två tillfällen samma månad konstaterats överservering och berusade gäster samt att det vid ett tillfälle inte funnits serveringsansvarig personal på plats men att alkoholservering ändå pågick. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som ändrade till varning. Länsrätten angav som särskilda skäl för varning att det inte framkommit att de aktuella händelserna har föranlett några egentliga ordningsstörningar. Kommunen överklagade till kammarrätten som upphävde länsrättens dom och fastställde kommunens beslut om återkallelse. Kammarrätten konstaterade att tillståndshavaren meddelats en varning i mars 2008 p.g.a. servering utöver gällande serveringstid. Därefter har ytterligare brister lagts tillståndshavaren till last. Kammarrätten fann att tillståndshavaren inte vidtagit erforderliga åtgärder för att rätta till bristerna och att särskilda skäl att meddela tillståndshavaren en ytterligare varning inte fanns. 7 kap. 19. Stockholm Länsrätten AB *) 1 *) Kommunen meddelade villkor om att minst en person ur personalen skulle vara stationerad på och ha uppsikt över uteserveringen. Anledningen härtill var en händelse som inträffat på uteserveringen under sommaren 2008 vilken ledde till slutsatsen att det var bristande kontroll av uteserveringen. Sökanden överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten ansåg att villkoret fick anses oproportionerligt betungande särskilt som olägenheter visats föreligga vid endast ett tillfälle. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten anförde bl.a. att för att undvika alkoholrelaterade olägenheter framöver är det motiverat med ett krav på tillsyn över uteserveringen. Det meddelade villkoret kan inte anses oskäligt betungande eller oproportionellt i förhållande till de alkoholpolitiska olägenheter som kan uppstå utan villkoret. 7 kap. 5. Stockholm Länsrätten AB *) 3 *) Kommunen meddelade i feb 2008 en varning och villkor om utbildning i ansvarsfull alkoholservering och att tillståndshavaren skulle skriftligen redovisa sin alkoholpolicy. Detta p.g.a. att det i dec 2006 konstaterats brister i ordning och nykterhet och i okt 2007 konstaterats brister i ordningen. I okt 2007 konstaterades även att en suppleant i bolaget bytts ut utan att detta förhållande anmälts till kommunen. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten och anförde bl.a. att det inte föreligger någon skyldighet att anmäla suppleanter bl.a. för att dessa inte tillståndsprövas. Länsrätten biföll överklagande på så sätt att varningen ogillades. Länsrätten menade att rättsläget var oklart ifråga om ett byte av styrelsesuppleant utgör en sådan förändring i verksamheten att det omfattas av anmälningsskyldigheten i 8 kap. 3 alkohollagen. Vad gäller de meddelade villkoren avslog länsrätten överklagandet. Rättens ordförande var skiljaktig vad gällde frågan om skyldigheten att anmäla byte av suppleanter. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten uttalade bl.a. att en styrelsesuppleant inte ingår i kretsen av personer som regelmässigt bör lämplighetsprövas, såvida inte suppleanten har en generalfullmakt att företräda bolaget, har ett betydande ägarinflytande eller i övrigt har sådan ställning att ett bestämmande inflytande föreligger. Detta får anses gälla även om bolaget end-

5 ast har en ordinarie styrelseledamot och en styrelsesuppleant. En lämplighetsprövning bör bli aktuell först om och när en suppleant, som saknar betydande inflytande i övrigt, inträder i styrelsearbetet och därigenom inkluderas i kretsen av personer med sådant inflytande. 7 kap. 20 och 7 kap. 5. Anm. Byte av suppleanter är alltså inte anmälningspliktigt enligt 8 kap. 3. Däremot föreligger skyldighet att anmäla när en suppleant tjänstgör i en ordinarie ledamots ställe. Stockholm Länsrätten AB *9 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. ett flertal tillfällen med underskott på skattekontot samt flera restföringar med betydande belopp (totalt över 250 t kr). Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som ändrade till varning. Länsrätten konstaterade att åtgärder vidtagits för att rätta till bristerna; tillståndshavaren hade bytt redovisningskonsult samt betalat skulderna. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och fastställde kommunens beslut om återkallelse av serveringstillståndet. Bl.a. fann kammarrätten att tillståndshavaren restförts för nya skulder efter länsrättens dom. 7 kap. 19. Stockholm Länsrätten AB *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i kassaregistret. Det hade även funnits restföringar och underskott på skattekontot. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som ändrade till varning. Länsrätten konstaterade bl.a. att det inte var styrkt att kassaregistret manipulerats (även om det alltså varit möjligt). Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och fastställde kommunens beslut om återkallelse. 7 kap. 19. Stockholm Länsrätten AB *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att en av bolagsmännen dels restförts för betydande belopp, dels varit bolagsman i ett annat restaurangbolag vilket fått sitt serveringstillstånd återkallat bl.a. p.g.a. brister i bokföring och i kassaregisterhantering. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som ändrade till varning. Kammarrätten fann att bolagsmannen ifråga inte varit aktiv bolagsman i det andra bolaget under den tid då bristerna i det bolaget konstaterades. Restföringarna i det egna bolaget ansåg kammarrätten utgöra skäl för varning vilket även varit kommunens inställning. 7 kap. 19. Stockholm Länsrätten AB *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i kassaregisterhantering (8 kap 5a alkohollagen) och bokföring (8 kap 5 ). Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten konstaterade att alla betalningar har registrerats som kontant, att det saknas behandlingshistorik och att kassaregistret inte på ett tillförlitligt sätt visat alla transaktioner som gjorts. Länsrätten bedömde att de två förstnämnda felaktigheterna var för sig skulle kunnat anses vara av sådan art att en varning skulle kunna anses vara en tillräckligt ingripande åtgärd men att det sistnämnda förhållandet var en överträdelse av mer allvarlig natur. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som ändrade till varning. Kammarrätten konstaterade att bestämmelsen om kassahantering i 8 kap. 5 alkohollagen hade upphört att gälla och att bristen i bokföringen framstod som en engångsföreteelse orsakad av okunnighet. 7 kap. 19. Stockholm Länsrätten AB *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att en person X med betydande inflytande i tillståndsbolaget dömts i tingsrätten till 100 dagsböter för brukande av osann urkund. Han hade till Skatteverket gett in falska fakturor för att styrka avdrag i sin makas deklaration (någon direkt koppling till restaurangverksamheten fanns dock inte). Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som ändrade till varning. Kammarrätten konstaterade bl.a. att personen X, genom att via ett annat bolag äga majoriteten av aktierna och vara suppleant i styrelsen, var en person med betydande inflytande vars lämplighet är av betydelse för om bolaget ska anses lämpligt att inneha serveringstillstånd. Kammarrätten fann vidare att personen X avyttrat samtliga aktier och att det inte riktats några andra anmärkningar mot bolaget varför åtgärden kunde stanna vid varning. 7 kap. 19.

6 Stockholm Länsrätten AB *) 6 *) Ett bolag bedrev servering på två serveringsställen, A och B. A hade ett kök i sina lokaler. B saknade kök i sina lokaler och skulle använda köket i A. Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd i B eftersom B inte hade ett eget kök. Sökanden överklagade till länsrätten och anförde dels att en tidigare innehavare av de två serveringsställena haft tillstånd och dels att alkohollagen inte uteslöt att man kunde ha ett gemensamt kök. Länsrätten avslog överklagandet. Länsrätten anförde inledningsvis att det inte fanns hinder att pröva frågan trots att en tidigare innehavare av serveringställena haft tillstånd på båda ställena. I sakfrågan anförde länsrätten att förbindelsen mellan A och B utgjordes av en meter lång kulvert och att det såvitt framgick av utredningen inte var ett kök som är gemensamt för de båda restaurangrörelserna. Sökanden överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten fann i likhet med länsrätten att det inte fanns något hinder att på nytt pröva frågan men ansåg i sakfrågan att RÅ 1998 ref 47 inte kan tolkas på annat sätt än att ett gemensamt kök i sig inte utgör hinder för serveringstillstånd. När det gällde avståndet till köket ansåg kammarrätten att detta hade betydelse för frågan om det fanns något sådant samband mellan kök och serveringslokaler att det kunde anses att serveringsstället hade ett kök. Kammarrätten fann att avståndet i det aktuella fallet visserligen var stort men att serveringen att arrangemanget syntes ha fungerat väl tidigare. 7 kap. 8. Stockholm Länsrätten AB *) 7 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. vissa brister i kassaregistret och underlåtenhet att lämna kvitto. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som ändrade till varning. Länsrätten ansåg att tillståndshavaren vidtagit åtgärder för att rätta till bristerna. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och fastställde kommunens beslut. Kammarrätten fann bl.a. att bristerna i bokföringen var så allvarliga att en varning inte kan komma ifråga. 7 kap. 19. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 9 *) *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten ansåg att tillståndshavaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till missförhållandena. Kommunen och tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll kommunens överklagande och fastställde beslutet om återkallelse av serveringstillståndet. Kammarrätten avslog tillståndshavarens överklagande om varning som meddelats av förvaltningsrätten. Kammarrätten konstaterade i likhet med förvaltningsrätten att bokföringen varit så bristfällig att det finns grund för återkallelse av serveringstillståndet. Dessa brister kan enligt kammarrättens mening inte berott på missförstånd eller varit av tillfällig natur. Tillståndshavarens åtgärder för att komma till rätta med bristerna är inte tillräckliga för att det skall finnas skäl att anta att verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande bestämmelser. Kammarrätten konstaterade även att det skett försäljning av färdigblandade shots utan tillverkningstillstånd eller partihandelsrätt och att även det utgör grund för återkallelse enligt 7 kap. 19 alkohollagen. 7 kap. 19. Göteborg Länsrätten M *) 2 *) Inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd. Göteborg Länsrätten M *) 3 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd från ett aktiebolag p.g.a. att sökandens serveringstillstånd återkallats 2007 p.g.a. ekonomisk misskötsamhet och att bolagets nya styrelse/ägare hade ett nära släktskap (döttrar) med tidigare styrelse/ägare och inte visat att de självständigt kan driva verksamheten. Finansieringen hade skett genom att ett skuldebrev som löpte över tio år hade upprättats. Kommunen hävdade att de tidigare ägarna fortfarande hade inflytande över rörelsen och att ett bulvanförhållande förelåg. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten fann att den aktuella skuldförbindelsen numera var reglerad och att det inte framkommit omständigheter som visar att bolagets nya ägare inte skulle vara i stånd att självständigt driva verksamheten. Kammarrätten uttalade vidare att den i de allmänna råden angivna karenstiden får anses avse fysiska personer och inte juridiska

7 och att det knappast kan anses förenligt med lagstiftningens syfte att det avgörande för om tillstånd ska beviljas efter en återkallelse av ett bolags serveringstillstånd är om den nye ägaren till verksamheten väljer att bedriva denna genom ett nytt bolag eller genom förvärv av det befintliga bolaget (i denna fråga var en av rättens ledamöter skiljaktig och menade att det går att ifrågasätta en juridisk persons lämplighet). 7 kap. 7. Anm. Jfr med länsrätten i U län nr som anser att en juridisk person kan lämplighetspröva i samband med ägarskifte. Göteborg Länsrätten M *) 3 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd från ett handelsbolag p.g.a. att bolagets styrelse/ägare hade ett nära släktskap (döttrar) med tidigare ägare och inte visat att de självständigt kan driva verksamheten. Finansieringen hade skett genom att ett skuldebrev som löpte över tio år hade upprättats. Kommunen hävdade att de tidigare ägarna fortfarande hade inflytande över rörelsen och att ett bulvanförhållande förelåg. Beslutet överklagades till länsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten som avvisade överklagandet eftersom klagandena inte haft rätt att för egen del överklaga utan endast i egenskap av företrädare för respektive bolag. (förvaltningslagen) Göteborg Länsrätten M *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a. brister i ordning och nykterhet och servering av alkoholdrycker till underåriga gäster. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten ansåg att det inte på ett tillräckligt övertygande sätt visats att det skulle föreligga missförhållanden. Uppgifterna om berusningsnivå var oprecisa enligt länsrätten och uppgifterna om de underårigas ålder hade inte verifierats. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och fastställde kommunens beslut om återkallelse. I samband med att saken prövades i kammarrätten framkom att det 2008 skett en förändring av företagsform på så sätt att tillståndshavaren, en enskild firma, hade bildat ett handelsbolag och drev restaurangverksamheten i det och detta utan att ha sökt serveringstillstånd. Av det skälet fann kammarrätten att serveringstillståndet skulle återkallas eftersom det inte längre bedrev någon verksamhet. De ursprungliga grunderna för beslutet om återkallelse varken blev eller behövdes bli prövade. 7 kap. 19 Göteborg Förvaltningsrätten i Göteborg *) 7 *) *) Kommunen meddelade en varning samt beslutade att serveringstiden på uteserveringen skulle inskränkas till kl istället för som tidigare till kl 01. Anledningen var brister i ordningen på restaurangen samt närboendestörningar p.g.a. hög ljudnivå från uteserveringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten ansåg att de klagomål från närberoende samt en ljudmätning genomförd av miljöförvaltningen inte kunde ligga till grund för ett konstaterande om att olägenheter förekommit. Dessutom hade kommunens inspektionstillfällen varit relativt få. Det saknades vidare yttrande från polismyndighet och miljöförvaltning som tyder på att den aktuella ljudnivån från restaurangen varit sådan att serveringstiderna på uteserveringen bör begränsas. Kammarrätten finner således att det krav på bevisning som bör gälla i mål om återkallelse inte är uppfyllt i förevarande fall. Göteborg Förvaltningsrätten i Göteborg *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. restföringar, brister i kassahanteringen och utlämnande av kvitto samt underlåtenhet att anmäla ägarförändringar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll delvis överklagandet och meddelade varning. Förvaltningsrätten tog därvid hänsyn till tidigare interna tvister mellan bolagsmännen vilket lett till att kontrollen tappats över verksamheten. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och fastställde kommunens beslut. 7 kap. 19. Jönköping Länsrätten E *) 2 *) Inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (länsrätten medgav inte inhibition). Tillståndshavaren hade bara fått tre arbetsdagar på sig att yttra sig över kommunens förslag till beslut vilket

8 kammarrätten ansåg vara för kort rådrum. Jönköping Länsrätten E *) 2 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. av att kassaregistret manipulerats (analys av Skatteverket). Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Begäran om inhibition avslogs av kammarrätten. Jönköping Länsrätten E *) 2 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Skatteverket hade konstaterat att kravet på att räkenskapsinformation skall bevaras under tio år inte följts eftersom den hårddisk där materialet sparades hade raderats. Skatteverket konstaterade även att kassaregistret manipulerats. Tillståndshavaren överklagandet till länsrätten som avslog överklagandet. Begäran om inhibition avslogs av kammarrätten. Jönköping Länsrätten F *) 3 *) Kommunen avslog ansökan om att få servera alkoholdrycker på en uteservering av så kallad satellittyp p.g.a. av risk för olägenheter. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten konstaterade bl.a. att såväl polismyndighet som miljöförvaltning tillstyrkt ansökan. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 9. Jönköping Länsrätten R *) 3 *) Kommunen meddelar ett serveringstillstånd vilket överklagas till länsrätten av två personer. Länsrätten fann att ingen av de två klagandena berördes av kommunens beslut på sådant sätt att de hade talerätt enligt bestämmelserna i förvaltningslagen. En av personerna hade dessutom anfört kommunalbesvär men länsrätten fann inte att kommunens beslut i något avseende var olagligt. En av de klagande överklagade till kammarrätten och anförde att han inte klagat i egenskap av privatperson utan företrädde ett restaurangbolag på orten. I den delen upphävde kammarrätten länsrättens dom och återförvisade målet. Kammarrätten fann dessutom anledning att uttala att kommunallagens bestämmelser om laglighetsprövning inte gäller om det i annan lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande (vilket är fallet med beslut som är fattade med stöd av alkohollagen). Förvaltningsrätt. Jönköping Länsrätten T *) 3 *) Kommunen avskrev ett ärende rörande ansökan om serveringstillstånd sedan sökande återkallat sin ansökan. Beslutet överklagas av sökanden till länsrätten som avskrev målet. Länsrättens beslut överklagades till kammarrätten som återförvisade målet till underinstansen. Kammarrätten fann att det som klaganden överklagat inte var kommunens avskrivningsbeslut (vilket länsrätten tagit ställning till) utan ett tidigare beslut från kommunens sida att inte godkänna ett intyg som sökanden lämnat till kommunen. Jönköping Länsrätten E *) 3 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att sökanden inte förmått visa varifrån kapitalet kom som köpet av restaurangen finansierats med. Bl.a. hade sökanden de senaste åren haft mycket små inkomster liksom var fallet med en privat långivare. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kr som även den avslog överklagandet. 7 kap. 7. Jönköping Förvaltningsrätten Jönköping *) 5 Kommunen meddelade serveringstillstånd vilket överklagades av en annan tillståndshavare på orten. Förvaltningsrätten konstaterade att denne saknade talerätt och avvisade överklagandet. 22 förvaltningslagen. Domen överlagades till kammarrätten som avslog överklagandet. Sundsvall Förvaltningsrätten Härnösand *) 9 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att sökanden uppfyller inte alkohollagens lämplighetskrav vad avser det talande svenska språket. Kommunen gjorde bedömningen att sökanden inte kunde kommunicera med gäster och myndigheter utan tolk. Kommunen hänvisade bl.a. till Statens folkhälsoinstituts handbok i vilken det bl.a. sägs att Om en sökande inte ens med biträde av sin personal kan kommunicera med tillsynsmyndigheter eller gäster kan denne inte anses uppfylla kraven på lämplighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Domstolen konstate-

9 rade att det i alkohollagen inte ställs något uttryckligt krav på att en sökande av serveringstillstånd ska behärska svenska språket i tal. Det uttalande som kommunen grundar sitt beslut på är allmänna råd och inga bindande föreskrifter. Förvaltningsrätten konstaterade vidare att sökanden med godkänt resultat genomfört kurser i alkohollagen och livsmedelslagen. 7 kap. 7. Kommunen överklagade till kammarrätten som meddelade prövningstillstånd men avslog kommunens yrkande om inhibition. Sundsvall Förvaltningsrätten Härnösand *) 10 *) Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd i fråga om återkallelse av serveringstillstånd. FÖRVATNINGSRÄTTERNAS/LÄNSRÄTTERNAS DOMAR 2010 T.o.m. 14 jan länsrätterna i resp. län och därefter förvaltningsrätterna i resp. område. Redovisningen av länsrätterna sker nedan under den resp. förvaltningsrätt de förts per den 15 febr Förvaltningsrätten i Datum Mål nr Ändring (Ä)eller inte (Ej Ä) Sak Uppdatering nr STOCKHOLM/ Ej Ä *) 1 Länsrätten i AB *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid från kl till kl p.g.a. att närboende kunde komma att störas av verksamheten. Såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen hade avstyrkt. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. STOCKHOLM/ Ej Ä *) 1 Länsrätten i AB län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att en av bolagsmännen dels restförts för betydande belopp, dels varit bolagsman i ett annat restaurangbolag vilket fått sitt serveringstillstånd återkallat bl.a. p.g.a. brister i bokföring och i kassaregisterhantering. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr , ändrade till varning. Kammarrätten fann att bolagsmannen ifråga inte varit aktiv bolagsman i det andra bolaget under den tid då bristerna i det bolaget konstaterades. Restföringarna i det egna bolaget ansåg kammarrätten utgöra skäl för varning vilket även varit kommunens inställning. 7 kap. 19. STOCKHOLM/ Ä *) 2 Länsrätten i AB län *) Kommunen avslog en ansökan om lokalutvidgning eftersom kommunen ansåg att den befintliga och den tillkommande serveringslokalen inte utgjorde en sammanhängande enhet då direkt förbindelse med centralköket saknades. Kommunen ansåg att den nytillkomna serveringslokalen skulle betraktas som ett fristående serveringsställe och därmed ha ett eget kök. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten fann bl.a. att den nytillkomna lokalen låg på plan två i byggnaden, att den ursprungliga serveringslokalen fanns på plan tre och att köket fanns i källarplanet. Länsrätten fann även att det fanns trappförbindelse mellan de två serveringslokalerna och att serveringsstället kunde överblickas på sådant sätt som krävs enligt alkohollagen. 7 kap. 8 STOCKHOLM/ Ej Ä *) 2 Länsrätten i I län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i kassaregisterhantering och bokföring. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM/ Länsrätten i AB län Ej Ä *) 2

10 *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl 02 under fre- och lördagar. Polismyndigheten hade avstyrkt utsträckt serveringstid eftersom det förekommit ett flertal polisingripanden utanför restaurangen och att ett stort antal anmälningar om våldsbrott vid restaurangen inkommit under den ettåriga prövotid restaurangen haft rätt att servera till kl 02. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet i huvudsak p.g.a. att tillståndshavaren vid flera tillfällen underlåtit att enligt 8 kap. 3 alkohollagen anmäla nytillkomna bolagsmän. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten fann bl.a. att flera av de icke anmälda bolagsmännen haft skatteskulder och saknat kunskaper i alkohollagstiftningen. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen meddelade ett tillfälligt serveringstillstånd till kl 01 p.g.a. risk för närboendestörningar. Polismyndighet och miljöförvaltning hade avstyrkt serveringstid. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a. restföringar och en för sent upprättad årsredovisning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten konstaterade dock att förseningen av årsredovisningen inte var en så allvarlig brist att den i sig utgör grund för en återkallelse. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten ansåg att tillståndshavaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till missförhållandena. Kommunen och tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr , biföll kommunens överklagande och fastställde beslutet om återkallelse av serveringstillståndet. Kammarrätten avslog tillståndshavarens överklagande om varning som meddelats av förvaltningsrätten. Kammarrätten konstaterade i likhet med förvaltningsrätten att bokföringen varit så bristfällig att det finns grund för återkallelse av serveringstillståndet. Dessa brister kan enligt kammarrättens mening inte berott på missförstånd eller varit av tillfällig natur. Tillståndshavarens åtgärder för att komma till rätta med bristerna är inte tillräckliga för att det skall finnas skäl att anta att verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i enlighet med gällande bestämmelser. Kammarrätten konstaterade även att det skett försäljning av färdigblandade shots utan tillverkningstillstånd eller partihandelsrätt och att även det utgör grund för återkallelse enligt 7 kap. 19 alkohollagen. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren tillåtit en person ha betydande inflytande i rörelsen trots att tillståndsmyndigheten tidigare bedömt personen som olämplig och uttalat att ifrågavarande inte fick ha inflytande i rörelsen (vederbörande hade tidigare drivit rörelsen men fått serveringstillståndet återkallat). Härutöver har kommunen konstaterat att det funnits personer som arbetat på restaurangen men inte varit införda i personalliggaren samt att en till rörelsen hörande uteservering helt saknat avgränsning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen meddelade serveringstillståndet till kl 23 p.g.a. av risk för närboendestörningar. Polismyndigheten hade avstyrkt serveringstid till kl 01. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ä *) 4

11 *) Kommunen avslog ansökningen i den del som avsåg serveringstid till kl 03 med hänvisning till att polismyndigheten avstyrkt med motiveringen att den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten ökar efter normaltiden kl 01. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Förvaltningsrätten ansåg att polismyndighetens yttrande var av generell karaktär och att den specifikt inte uttalat sig om ifrågavarande restaurang. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att ingen serveringsansvarig person funnits på plats, brister i ordning och nykterhet, restföringar, inte biträtt tillsynsmyndigheten enligt vad som sägs i 8 kap. 4. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen noterade även att tillståndshavaren fortsatt servera alkohol sedan tillståndet återkallats. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. restföringar och brister i bokföringen (bl.a. hade bokföring endast skett en gång per månad.). Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 4 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a. restföringar av betydande belopp. Vid tidpunkten för kommunens beslut var skulderna reglerade. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 20 STOCKHOLM Ej Ä *) 4 *) Kommunen meddelade varning p.g.a. att en ombyggnad som tillståndshavaren genomfört i sin serveringslokal inte anmälts till kommunen. Härutöver anmärkte kommunen på att viss försäljning av alkohol som skett ca inte registrerats förrän kl 01 (händelsen inträffade år 2009 då 8 kap. 5 a alkohollagen fortvarande var gällande). Kommunen var av den åsikten att registrering skulle ske i samband med beställningen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten och framförde vad gäller ombyggnationen att det ombyggda utrymmet inte var färdigt och alltså inte tagits i bruk. Vad gäller registreringen av försäljningen uppgav bolaget att den registrerats i anslutning till att gästen betalade vilket i detta fall inte skett omedelbart i samband med serveringen utan senare. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. 7 kap. 20. Anm. Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister FHIFS 2003:3 omnämns inte i domen. Inte heller omnämns Statens folkhälsoinstituts kommentarer till den aktuella bestämmelsen. Någon närmare utredning av frågan när registreringen ska ske -vid serveringstillfället eller först när betalning görs - har inte gjorts i domen. STOCKHOLM Ej Ä *) 4 *) Kommunen meddelade en varning samt villkor om att tillståndshavaren skulle utarbeta en ny alkohol- och gästpolicy. Anledningen till beslutet var upprepade tillfällen av brister ifråga om ordning och nykterhet. Tillståndshavaren överklagade varningen till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 20. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att sökandens make, vilken skulle arbeta i rörelsen som serveringsansvarig, fått sitt serveringstillstånd återkallat p.g.a. brister i lämpligheten. Detta serveringstillstånd hade dessutom funnits i samma lokaler som den nu aktuella ansökan avsåg. Kommunen konstaterade bl.a. att nuvarande sökande inte kunna visa hur finansieringen av rörelsen skett samt att sökanden varken kunnat visa sig ha dispositionsrätt till lokalerna eller ha kunskaper i alkohollagstiftningen. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap STOCKHOLM Ej Ä *) 5

12 *) Kommunen meddelade år 2009 en varning p.g.a. brister i kassahanteringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som konstaterade att bestämmelsen om kassaregister mm i 8 kap. 5a upphörde att gälla men att det i annan lagstiftning finns motsvarande bestämmelser. Förvaltningsrätten ansåg därmed att kommunen haft grund för ett ingripande. Vilken punkt i 7 kap. 19 alkohollagen som förvaltningsrätten anser skulle vara tillämplig framgår dock inte av domen. 7 kap. 20. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. bristande lämplighet och p.g.a. att sökandebolaget bedrivit olaglig alkoholförsäljning. Maken till en styrelseledamot i bolaget hade själv varit styrelseledamot i samma bolag och var nu åtalad för bokföringsbrott och skattebrott. Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a. brister i ordning och nykterhet vid flera tillfällen. Tillståndshavaren överklagade och hävdade att de gäster anmärkningarna avsåg, inte varit berusade utan omhändertagits av polisen av andra skäl. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. 7 kap. 20. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. brister i lämpligheten. Bl.a. restföringar av bolagsmän eller bolag som de medverkat i. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *)Kommunen meddelade serveringstid till kl 03. Ett par närboende överklagade och yrkade serveringstid längst till kl 01. Förvaltningsrätten konstaterade att de klagande bodde i samma fastighet som restaurangen och därmed hade talerätt. Förvaltningsrätten avslog därefter överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. servering av alkoholdrycker utan serveringstillstånd, manipulerat kassaregister, brister i kassa- och kvittohantering samt att gäster tagit med sig alkoholdrycker utanför insynat serveringsområde. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillståndet p.g.a. brister i lämpligheten. Bl.a. fanns inte dokumenterade kunskaper i alkohollagstiftningen och uppgifter m hur finansiering skett saknades. Kommunen lade även sökanden till last att det inte fanns någon anmälan om serveringsansvariga personer. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. På vilket sätt avsaknaden i ansökningshandlingarna av anmälan om serveringsansvariga personer skulle utgöra en brist framgår inte av domen. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd bl.a. p.g.a. att kommunen inte ansåg att de sökande kunnat redogöra för hur finansieringen skett samt att de i tidigare verksamhet blandat ihop sin privata ekonomi med sina bolags. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM *) 5 *) Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Avvisning av för sent inkommit överklagande. 23 förvaltningslagen. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen medgav utökning av serveringstiden från kl 22 till kl 23 under förutsättning av att tillståndshavaren uppvisade ett ljudisoleringsprotokoll. Restaurangen var belägen i en bostadsfastighet. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 6

13 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd eftersom sökanden tillagat och sålt mat och alkohol i lokaler som inte var godkända för sådan verksamhet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att det vid ett tillfälle inte funnits serveringsansvarig närvarande och att livsmedelshanteringen på serveringsstället inte var godkänd för tillagning av varma rätter samt att det inte fanns tillräcklig köksutrustning för att kravet i 7 kap. 8 alkohollagen skulle vara uppfyllt. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brott mot årsredovisningslagen och aktiebolagslagen samt att bokföringen inte uppfyller kraven i 8 kap. 5 alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet för en tillståndshavaren som hade tillstånd att servera slutna sällskap (festvåningsverksamhet) men inte allmänheten. Kommunen ansåg att servering även skett till allmänheten (bolaget synes haft en förening i vilken vem som helst kunde bli medlem via en hemsida och efter att betalt 100 kr fick dessa medlemmar tillträde till serveringsstället). Härutöver hade tillståndshavaren erbjudit sina gäster förvaring av gästernas alkoholdrycker på serveringsstället samt att matutbudet inte motsvarade kravet för servering till slutet sällskap. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. Anm. Det kan noteras att den som enbart har rätt att servera slutna sällskap, sk. festvåningsrättighet, inte får ta egna initiativ till tillställningar och arrangemang utan initiativet skall alltid komma från en beställare. Det sagda hindrar inte att tillståndshavaren efter förfrågan kan erbjuda olika aktiviteter till en presumtiv beställare när den hör av sig. Det är också tillåtet för tillståndshavaren att i sin annonsering upplysa om vilka arrangemang som kan ordnas. Tar sålunda tillståndshavaren egna initiativ blir det fråga om servering till allmänheten och skall då alkoholdrycker serveras erfordras serveringstillstånd som omfattar servering till allmänheten. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. restföringar av skatter och avgifter. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a. att en person som inte uppfyllde kravet på lämplighet i alkohollagen ingick i bolagets styrelse samt att bolaget bedrivits i likvidationspliktigt skick. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att en person i bolaget inte uppfyllde kravet på lämplighet i alkohollagen (skatteskulder och betalningsuppmaningar). Även bolaget hade fått betalningsuppmaningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ä *) 7

14 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. följande. Ett aktiebolag arrenderade ut serveringsrörelsen till en enskild firma. Av ansökningshandlingarna framgick att aktiebolaget stod som betalningsansvarig för hyran samt tillhandahöll säkerheter uppgående till kr. Arrende skulle inte betalas de tre första månaderna. Kommunen ansåg p.g.a. detta att aktiebolaget var direkt inblandat i arrendatorns verksamhet och hade ett betydande ekonomiskt intresse i arrendatorns verksamhet. Aktiebolaget skulle därmed enligt kommunen omfattas av lämplighetsprövningen enligt alkohollagen. I samband med den lämplighetsprövningen fann kommunen att aktiebolagets vd inte uppfyllde kraven på lämplighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Sökanden visade bl.a. dokument av vilket framgick att ett bryggeri var delaktig i finansieringen med ett betydande belopp. Kommunen tillstyrkte med anledning därav bifall till överklagandet. Någon prövning i domstolen om kommunens initiala bedömning varit riktig blev det inte. 7 kap 7. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) En närboende överklagar kommunens beslut om serveringstider på en restaurang och anför olägenheter i form av hög musik, nedskräpning, alkoholpåverkade människor och vandalisering. Kommunen bestred bifall till överklagandet och förvaltningsrätten avslog detsamma. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 En närboende överklagar kommunens beslut om serveringstider på en restaurang (samma restaurang som i domen ovan men en annan klagande) och anför olägenheter. Kommunen bestred bifall till överklagandet och förvaltningsrätten avslog detsamma. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ä *) *) Kommunen avslog ansökan om stadigvarande utökad serveringstid till kl 03 men medgav sådan tid vid vissa tillfällen dock inte samtliga tillfällen (utan närmare motivering) som tillståndshavaren ansökt om. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet ifråga om de resterande tillfällena men avslog ifråga om stadigvarande tid till kl kap. 4. STOCKHOLM *) 7 *) Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet av beslut rörande återkallelse av serveringstillståndet. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog ansökan om utökad serveringsyta för servering i paus under föreställningar. Den aktuella serveringsytan var belägen inne i salongen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten tolkade begreppet foajé som att det skall vara fråga om ett eget rum med en tydlig avgränsning mot salongen. 7 kap. 8. STOCKHOLM *) 7 *) Överklagande avvisades eftersom klagandens ombud inte inkommit med fullmakt. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog p.g.a. av risk för närboendestörningar ansökan om utökad serveringstid till kl 23 på en uteservering. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ä *) 7 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren bedrivit servering av alkoholdrycker på ett annat serveringsställe, dock utan att ha haft serveringstillstånd där. Bolaget uppfyller därmed enligt kommunen inte kraven på lämplighet. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten fann att brottet mot alkohollagen varit allvarligt men att det på den restaurang som nu var föremål för åtgärd inte funnits något att anmärka på. Inte heller tidigare hade det funnits anmärkningar mot bolaget. Förvaltningsrätten ansåg därmed att en varning kunde vara tillräcklig. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 7

15 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. ekonomisk misskötsamhet i tillståndsbolagets moderbolag. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte kunnat visa hur köpet av restaurangen finansierats. Kommunen hade 2006 avslagit en ansökan om serveringstillstånd på samma grunder och konstaterade nu att inget nytt framkommit. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ä *) 7 *) Kommunen återkallade i maj 2010 serveringstillståndet p.g.a. restföringar. Kommunen hade år 2008 meddelat två varningar på samma grund. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten konstaterade att tillståndshavaren hade haft goda och öppna kontakter med Skatteverket och ansökt om företagsrekonstruktion vilket tingsrätten beslutat om. Skatteverket hade tillstyrkt förlängd tid för genomförandet av rekonstruktionen. Samt beslutat om ackord i mars Därav förvaltningsrättens bedömning att det fanns särskilda skäl att meddela varning. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att det inte till fullo kunnat styrkas hur förvärvet av restaurangverksamheten finansierats. Förvärvet hade skett med kontanter som förts in från utlandet i en resväska. Dessutom hade en person som är gift med en av bolagsmännen varit långivare och bedömdes tillhöra kretsen PBI. Denne person ansågs inte uppfylla kravet på lämplighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten och anförde bl.a. att de aktuella personerna inte längre var bolagsmän i handelsbolaget. Förvaltningsrätten gjorde dock samma bedömning som kommunen och avslog överklagandet. 7 kap. 7. STOCKHOLM Ej Ä *) 8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd till allmänheten eftersom kraven i 7 kap. 8 alkohollagen inte var uppfyllda. Inte heller lämnades tillstånd till servering av slutna sällskap eftersom verksamheten inte betraktades som sluten. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet och bl.a. konstaterade att medlemskap i de aktuella vinklubbarna kunde erhållas av allmänheten genom en enkel registrering på internet. Verksamheten riktar sig därmed till en större krets än vad som kan anses vara ett slutet sällskap. 7 kap. 5 och 8. STOCKHOLM Ej Ä *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren tillåtit att tillståndspliktiga spelautomater utplacerats på restaurangen och att innehavaren av automaterna inte haft tillstånd för spelverksamhet. Härutöver hade tillståndshavaren undanhållit betydande intäkter från beskattning. Slutligen hade det vid något tillfälle inte funnits någon serveringsansvarig på plats i samband med att servering pågick. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. underlåtenhet vid nio tillfällen att anmäla förändring av ägarförhållanden samt p.g.a. underlåtenhet att betala skatter och avgifter i tid samt restföringar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ä *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. bristande lämplighet hos en bolagsman. Denne hade inträtt i bolaget dec I april 2009 meddelade tillståndshavaren ägarförändringen. I november 2009 sålde den olämplige bolagsmannen sin andel och i mars 2010 återkallade kommunen serveringstillståndet. Kommunen ansåg att det inte visats hur det återköp som gjordes av den olämplige bolagsmannens andel finansierats. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Rättens ordförande var skiljaktig och ville fastställa kommunens beslut. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ä *) 9

16 *)*) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att en av två nytillkomna ägare i handelsbolaget inte var lämplig, det funnits ett underskott på skattekontot samt att bolaget vid ett tillfälle år 2009 påförts kontrollavgift gällande handhavandet av personalliggaren. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Förvaltningsrätten konstaterade att den olämplige bolagsmannen genom bolagets försorg utträtt ur rörelsen. Förvaltningsrätten fann vidare att enbart den omständigheten att bolaget vid ett tillfälle påförts kontrollavgift avseende personalliggare inte medför att det finns anledning att återkalla serveringstillståndet. Rätten fann även att skatteskulden reglerats och att bolaget inte varit restfört hos kronofogdemyndigheten. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 9 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Bl.a. hade kassaregistret manipulerats. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen meddelade varning samt satte ner sluttiden för servering från kl 03 till kl 02. Anledningen var att det enligt flera polisrapporter förekommit att märkbart påverkade personer serverats alkohol eller fått tillträde till serveringsstället. Händelserna hade vidare inträffat efter kl 02. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten och bestred att gästerna varit så påverkade som påståtts. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. 7 kap. 20, Anm. Vad gäller sluttiden för serveringens avslutande sägs i beslutet att serveringstiden återkallas. Rent lagtekniskt är det dock en fråga om att meddela villkor om att serveringen skall avslutas vid en viss tidpunkt. Återkallelse i lagens mening kan avse sådant som anges i 7 kap. 5 och 6 alkohollagen( 8 kap 2 nya alkohollagen). STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt utökad serveringstid till kl 04 i samband med luciafirande. Polismyndigheten hade avstyrkt p.g.a. risk för ordningsstörningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 6 kap. 4. STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. STOCKHOLM *) 10 *) Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet (tillfälligt serveringstillstånd). STOCKHOLM Ä *) 10 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren i samband med en tillställning inte lämnat kvitto och heller inte bokfört vissa intäkter korrekt. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. 7 kap.19. STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen avslog ansökan om att vid ett tillfälle få utöka serveringstiden till kl 05. Anledningen var tidigare uppmärksammade brister i verksamheten, mat hade inte serverats och serveringsansvarig hade inte funnits på plats. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 8 och 6 kap. 3. STOCKHOLM Ä *) *) Kommunen avslog två ansökningar rörande utökad serveringstid under vissa dagar till kl 01 p.g.a. risk för närboendestörningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avskrev det överklagande som avsåg förfluten tid men biföll den andra ansökningen. Förvaltningsrätten konstaterade bl.a. att polismyndigheten inte avstyrkt ansökan. 6 kap. 4. UPPSALA/ Ä *) 2 Länsrätten i C län

17 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. bristande ekonomisk lämplighet hos en bolagsman samt p.g.a. att ägarförändringar inte anmälts. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Av domen framgår bl.a. att den ifrågasatte bolagsmannen lämnat bolagets styrelse samt sålt 90 % sina aktier i bolaget ett halvt år innan kommunen fattade sitt beslut. Vad gäller underlåtenheten att anmäla ägarförändring till kommunen konstaterade länsrätten att kommunen visserligen fått besked om att en förändring var tänkt att ske men att förändringen sen inte anmälts förrän den var genomförd och alltså inte i förväg. Denna förseelse, ansåg länsrätten, bör dock inte föranleda en återkallelse. 7 kap. 19. UPPSALA/ Ä *) 2 Länsrätten i U län *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden var misstänkt för brott mot alkohollagen (servering utan tillstånd). Sökanden överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten konstaterade bl.a. att åklagaren beslutat att inte väcka åtal. 7 kap. 7. UPPSALA/ Ej Ä *) 2 Länsrätten i U län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i ordning och nykterhet vid flera tillfällen vilket bl.a. polisen rapporterat om. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. UPPSALA/ Länsrätten i U län Ej Ä *) *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i ordning och nykterhet, servering till påverkade gäster, servering till underårig samt restföringar. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten konstaterade att polisen rapporterat om ett flertal tillfällen då olägenheter förekommit. Vad gäller servering till en underårig anför länsrätten dock att detta inte visats eftersom den uppgiften endast stöds av den underårige själv. 7 kap. 19. UPPSALA *) 4 *) Ej inhibition av beslut om beslut av återkallelse av serveringstillstånd (bokföring). UPPSALA Ej Ä *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan det uppdagats att det kort efter att serveringstillståndet meddelats hade det skett förändringar av ägande och inflytande i bolaget utan att detta anmälts till kommunen. Kommunen bedömde en nytillkommen person som olämplig. Dessutom fanns ett par restföringar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. UPPSALA Ej Ä *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a. upprepade brister i fråga om ordning och nykterhet. Dessutom hade inte föreskriven ordningsvakt funnits vid tillfälle. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. UPPSALA Ej Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. upprepade brister i ordning och nykterhet under en längre tidsperiod och p.g.a. att lagad mat inte tillhandahållits i tillräcklig omfattning (försäljningen av mat hade uppgått till 5-6 % av den totala omsättningen åren ) samt p.g.a. att alkohol påträffats på restaurangens toaletter. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten ansåg dock att den ringa matförsäljningen inte kunde ligga till grund för återkallelse av serveringstillståndet. Förvaltningsrätten ansåg heller inte att det kommunen anfört om alkohol på toaletterna gav tillräckligt stöd för att det föreligger brott mot 7 kap. 10 alkohollagen. 7 kap. 19. UPPSALA Ej Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. ett antal betalningsanmaningar och restföringar. Skatteverket hade slutligen återkallat tillståndshavarens F-skattesedel. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap

18 UPPSALA Ej Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. manipulering av kassaregistret och bristfällig bokföring. Skatteverket hade beslutat höja tillståndshavarens utgående skatt samt påfört skattetillägg (vilket beslut överklagats till förvaltningsrätten men avslogs av den). Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. UPPSALA *) 5 *) Avskrivning sedan klaganden försatts i konkurs. Saken gällde ett serveringstillstånd som återkallats p.g.a. av att det på restaurangen påträffats vodkaflaskor som hade betydligt lägre alkoholhalt än vad de skulle ha. Förvaltningsrätten konstaterar att det funnits skäl att återkalla serveringstillståndet men att eftersom tillståndshavaren försatts i konkurs och serveringstillståndet därmed upphört att gälla ska målet avskrivas. UPPSALA Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av ett stort antal restföringar de senaste åren. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten och hävdade att hon länge haft fel på postgången och att försändelser inte kommit fram eller kommit sent. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. 7 kap. 7. UPPSALA *) 9 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats (serveringstid). UPPSALA Ej Ä *) 9 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. bristande ekonomisk skötsamhet och underlåtenhet att biträda i samband med tillsyn. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrätten noterade i samband med dess övervägande om en varning kunde vara en tillräcklig åtgärd att tillståndshavaren bedrivit alkoholservering ett par veckor efter beslutet att återkalla tillståndet. 7 kap. 19. LINKÖPING/ Ej Ä *) 1 Länsrätten i E län *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd dels p.g.a. av att en bolagsman år 2007 dömts för olovlig försäljning av alkoholdrycker samt p.g.a. att kommunen, utifrån den beskrivning som sökanden gett av verksamheten, inte ansåg att sökanden hade för avsikt att bedriva matservering. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten noterade bl.a. att förutom att en bolagsman varit dömd för brott mot alkohollagen skulle verksamheten bedrivas på samma sätt som tidigare tillståndshavaren gjort och att det då endast omsattes ca 2 % mat i förhållande till den totala omsättningen. 7 kap LINKÖPING/ Ej Ä *) 2 Länsrätten i E län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. av att kassaregistret manipulerats (analys av Skatteverket). Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. Begäran om inhibition avslogs av Kammarrätten i Jönköping , nr LINKÖPING/ Ej Ä *) 2 Länsrätten i E län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Skatteverket hade konstaterat att kravet på att räkenskapsinformation skall bevaras under tio år inte följts eftersom den hårddisk där materialet sparades hade raderats. Skatteverket konstaterade även att kassaregistret manipulerats. Tillståndshavaren överklagandet till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. Begäran om inhibition avslogs av Kammarrätten i Jönköping , nr LINKÖPING/ *) 2 Länsrätten i E län *)Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet. LINKÖPING/ Ä *) 2 Länsrätten i D län

19 *) Kommunen meddelade en varning samt villkor om att ingen gäst under 23 år fick släppas in samt att ingen gäst fick släppas in efter kl 01. Kommunen beslutade även att tillståndet skall omprövas sex månader från att beslutet vunnit laga kraft. Anledning till beslutet var bl.a. att tillståndshavaren inte betalat skatter och avgifter till det allmänna i tid, att det i samband med ett tillsynsbesök konstaterats att det fanns mer gäster i lokalen än vad räddningstjänsten godkänt, att servering skedde i lokaler som inte var godkända för ändamålet, samt att servering skedde i strid mot meddelade villkor. Vidare förekom reklam för tobaksvaror samt mängdrabatt av alkohol. Tillståndshavaren hade även visat bristande återhållsamhet i serveringen då ett stort antal ungdomar senare på natten omhändertagits enligt LOB. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten och yrkade att villkoret om 23-års åldergräns skulle upphävas. Länsrätten biföll överklagandet. Länsrätten ansåg att det var en tillfällig händelse som föranlett anmärkningarna och att tillståndshavarens serveringsstillstånd inte behövde förenas med villkor om åldersgräns. Anm. Länsrätten tycks genom sitt resonemang därmed inte utesluta att det i princip är möjligt för en tillståndsmyndighet att meddela villkor om viss ålder för att få komma in på en restaurang. Se emellertid t.ex. Kammarrätten i Jönköping , nr , som inte meddelade prövningstillstånd efter att kommunen överklagat länsrättens dom. Kommunen hade meddelat ett tillfälligt serveringstillstånd (en dags musikevenemang) med villkor innebärandes att endast personer som var äldre än 20 år skulle få komma in på serveringsområdet. Kommunen ville på detta sätt, mot bakgrund av tidigare års erfarenheter vid liknande arrangemang, minska risken för servering till underåriga. Länsrätten menade att kommunens skäl för beslutet närmast är av ordnings- och tillsynskaraktär. Därför, menade rätten, borde uppkommande problem lämpligen istället lösas genom andra åtgärder. Länsrätten ändrade därmed kommunens beslut såtillvida att åldersgränsen för tillträde till serveringsområdet skulle vara 18 år. Kommunen överklagade domen men fick alltså inte pt i kammarrätten. Om den av länsrätten satta åldersgränsen 18 år var lagenlig blev inte prövad. LINKÖPING Ej Ä *) 2 Förvaltningsrätten *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan tillståndshavaren, ett aktiebolag, fått nya ägare vilka personer tidigare dömts för olika brott. Det hade även förekommit överträdelse av förvaringsförbudet i 6 kap. 9 alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade till Länsrätten i E län och förvaltningsrätten (som övertagit målet) avslog överklagandet. 7 kap. 19. LINKÖPING Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att en bolagsman var misstänkt för rattfylleri (0,2 promille) samt att kvitto inte erbjudits alla kunder. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. 7 kap. 19. LINKÖPING Ej Ä *) 4 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden dels arbetat i ett familjeföretag, ett handelsbolag, som fått serveringstillståndet återkallat p.g.a. att kassaregistret manipulerats. Sökanden hade dessutom varit delägare i bolaget kort innan dess serveringstillstånd blev återkallat. Kommunen ansåg att sökanden var bulvan för de personer (anhöriga till sökanden) som drivit ovan nämnda handelsbolag. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen ansåg bl.a. att det fanns sådana kopplingar mellan sökanden och en ägare av handelsbolaget att även han skulle omfattas av lämplighetsprövningen. Denne person uppfyllde inte kraven på lämplighet. 7 kap. 7. LINKÖPING Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i ordning och nykterhet samt underlåtenhet att vid ett par tillfällen efterfölja villkor om att ha ordningsvakt. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. 7 kap. 19. LINKÖPING *) 5 *) Ej inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (ekonomisk misskötsamhet bl.a. ) LINKÖPING Ej Ä *) 5

20 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen vilket konstaterats av Skatteverket i samband med revision. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. LINKÖPING *) 6 *) Ej inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (ekonomisk misskötsamhet). LINKÖPING *) 6 *) Ej inhibition av beslut om villkor rörande ordningsvakt. LINKÖPING *) 6 *) Inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (ekonomisk misskötsamhet). LINKÖPING Ej Ä *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. LINKÖPING *) 6 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats. LINKÖPING *) 6 *) Inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (ekonomisk misskötsamhet). LINKÖPING Ej Ä *) 6 *) Kommunen beslutade förlänga ett tidsbegränsat villkor om ordningsvakt p.g.a. att det i samband med tillsyn konstaterats berusade gäster. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 5. LINKÖPING Ej Ä *) 8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. bristande ekonomisk lämplighet hos bolagets ägare (betalningsuppmaningar och restföringar vid flera tillfällen). Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. LINKÖPING Ej Ä *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. flera betalningsuppmaningar och restföringar gällande skatter och avgifter. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. LINKÖPING Ä *) 9 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföring och kassahantering. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Tillståndshavaren hade enligt domstolen bytt ut sitt kassasystem mot ett godkänt sådant vilket förefaller vara domstolens skäl att meddela varning i stället för återkallelse. 7 kap. 19. JÖNKÖPING/ Ej Ä *) 1 Länsrätten i F län *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a. att det funnits personal som inte var anställda av tillståndshavaren (i vart fall inte införda i personalliggaren) samt att serveringstiden hade överskridits vid ett tillfälle. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. JÖNKÖPING *) 5 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd vilket överklagades av en annan tillståndshavare på orten. Förvaltningsrätten konstaterade att denne saknade talerätt och avvisade överklagandet. 22 förvaltningslagen. Domen överlagades till Kammarrätten i Jönköping som avslog överklagandet nr JÖNKÖPING *) 5 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd vilket överklagades av en annan person vilken hävdade att en av bolagsmännen i företaget som fått serveringstillstånd inte var lämplig. Förvaltningsrätten konstaterade att klaganden inte hade talerätt. 22 förvaltningslagen. JÖNKÖPING *) 6