DOMAR Uppdatering Nr Ny länsrättsorganisation 15 februari 2010

Transkript

1 DOMAR 2011 Uppdatering Nr Ny länsrättsorganisation 15 februari Länsrätterna i Visby (I) och Stockholm (AB) lades samman till Förvaltningsrätten i Stockholm. -Länsrätterna i Västerås (U) och Uppsala (C) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Stockholms län (AB) lades samman till Förvaltningsrätten i Uppsala. -Länsrätterna i Nyköping (D) och Linköping (E) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar (H) lades samman till Förvaltningsrätten i Linköping. -Länsrätterna i Mariestad (R) och Jönköping (F) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Vänersborg (P) lades samman till Förvaltningsrätten i Jönköping. -Länsrätterna i Karlskrona (K) och Växjö (G) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar (H) lades samman till Förvaltningsrätten i Växjö. -Länsrätten i Skåne län (M) bytte namn till Förvaltningsrätten i Malmö. -Länsrätterna i Halmstad (N) och Göteborg (O) samt delar av verksamheten vid Länsrätten i Vänersborg (P) lades samman till Förvaltningsrätten i Göteborg. -Länsrätterna i Örebro (T) och Karlstad (S) lades samman till Förvaltningsrätten i Karlstad. -Länsrätterna i Gävle (X) och Falun (W) lades samman till Förvaltningsrätten i Falun. -Länsrätterna i Östersund (Z) och Härnösand (Y) lades samman till Förvaltningsrätten i Härnösand. -Länsrätten i Västerbottens län (AC) bytte namn till Förvaltningsrätten i Umeå. -Länsrätten i Norrbottens län (BD) bytte namn Förvaltningsrätten i Luleå. Kammarrätterna prövar överklaganden av avgöranden enligt följande Kammarrätten i Stockholm: Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Uppsala Kammarrätten i Göteborg: Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Karlstad Kammarrätten i Jönköping: Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Växjö Kammarrätten i Sundsvall: Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Umeå Den 1 januari 2011 bytte Regeringsrätten namn till Högsta förvaltningsdomstolen

2 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOMAR 2011 Datum Mål nr Dom Kammarrätten Förvaltningsrätten nr Datum Mål nr Dom Länsrätten/ Uppdat Ej Ä Göteborg Ej Ä O nr Kommunen återkallade i december 2007 serveringstillståndet avseende restaurang X som drevs av aktiebolaget A sedan det visat sig att det funnits brister i kassahantering och bokföring på denna restaurang. Beslutet överklagades till länsrätten som i april 2008 avslog överklagandet. I nu aktuellt mål återkallade kommunen i november 2008 serveringstillståndet för restaurang Y som även den drivs av aktiebolaget A. Kommunen motiverade beslutet med att eftersom bolaget inte var lämpligt att bedriva tillståndspliktig serveringsverksamhet på restaurang X är det heller inte lämpligt att bedriva sådan verksamhet på restaurang Y. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten konstaterade att det inte tillkommit några ytterligare omständigheter sedan beslutet rörande restaurang X, att det inte finns några omständigheter som talar för att misskötsamhet föreligger vad gäller bolagets verksamhet i restaurang Y och att kommunen redan i december 2007 kände till samtliga omständigheter. Kommunen överklagade till kammarrätten som gjorde samma bedömning som länsrätten och avslog överklagandet. Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som avslog överklagandet. Domstolen anförde bl.a.: Utgångspunkten vid tillämpningen av de tidigare bestämmelserna om påföljder vid överträdelser och brister var att serveringstillståndet skulle återkallas. Om tillståndshavaren vidtog erforderliga åtgärder för att rätta till förhållandena så att det kunde antas att verksamheten i fortsättningen skulle komma att bedrivas i enlighet med gällande föreskrifter och meddelade villkor kunde dock ingripandet begränsas till en varning. Detta har ändrats i den nya lagen. I förarbetena (prop. 2009/10:125 s. 116 ff.) uttalas bl.a. följande angående påföljder vid överträdelse av bestämmelserna i lagen. En återkallelse är en synnerligen ingripande åtgärd och bör förekomma endast i de allvarligaste fallen. Erinran och varning ska vara ett förstahandsalternativ vid överträdelser av lagen. De allmänna kriterier som idag gäller för påföljd bör i huvudsak bibehållas. Erinran ska kunna användas vid lindriga förseelser. Varning bör ifrågakomma vid överträdelser som är allvarliga, dock inte i sådan grad att återkallelse ter sig nödvändig. Det kan röra sig om brister i ekonomiskt hänseende eller personlig lämplighet. Genom erinran eller varning ger man tillståndshavaren möjlighet att rätta till påtalade missförhållanden för att undgå återkallelse. Frågan i målet är om förhållanden på ett serveringsställe som medfört återkallelse av serveringstillståndet senare kan åberopas för att återkalla serveringstillståndet för ett annat serveringsställe som har samma ägare. Återkallelse av serveringstillstånd är inte en form av bestraffning utan en administrativ åtgärd med sociala motiv. Nämndens beslut står därför inte i strid med förbudet mot dubbelbestraffning. Inte heller finns det något hinder mot att återkalla serveringstillståndet för ett serveringsställe på grundval av samma omständigheter som tidigare föranlett återkallelse för ett annat serveringsställe. Det är tillståndshavaren, i detta fall bolaget, som ska uppfylla lämplighetskraven i 8 kap. 12 alkohollagen. Detta innebär att missförhållanden som förekommit på ett av tillståndshavarens serveringsställen kan läggas till grund för prövning av andra serveringstillstånd som innehas av tillståndshavaren. Frågan om tillståndet ska återkallas eller andra åtgärder vidtas ska avgöras efter en helhetsbedömning av hur missförhållandena påverkar tillståndshavarens lämplighet. I verksamheten på Rest. X har förekommit misskötsamhet i ekonomiskt hänseende. Denna misskötsamhet är av sådan karaktär att den ska läggas bolaget till last. Vid bedömningen av om tillståndet ska återkallas även för Rest. Y ska denna omständighet därför vägas samman med övriga förhållanden i bolagets verksamhet. I målet har inte framkommit eller gjorts gällande att någon misskötsamhet skulle ha förekommit vid Rest. Y. Verksamheten på Rest. X har utgjort en mindre och säsongsbetonad del av bolagets totala verksamhet. Det har inte efter det att missförhållandena uppdagades där 2007 påståtts att missförhållanden av något slag förekommit i bolagets verksamhet, varken vid Rest. X eller Rest. Y. En återkallelse av

3 serveringstillståndet skulle därför enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening vara en alltför ingripande åtgärd. Nämndens överklagande ska således avslås Ä Göteborg Ä M Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd från ett aktiebolag p.g.a. att sökandens serveringstillstånd återkallats 2007 p.g.a. ekonomisk misskötsamhet och att bolagets nya styrelse/ägare hade ett nära släktskap (döttrar) med tidigare styrelse/ägare och inte visat att de självständigt kan driva verksamheten. Finansieringen hade skett genom att ett skuldebrev som löpte över tio år hade upprättats. Kommunen hävdade att de tidigare ägarna fortfarande hade inflytande över rörelsen och att ett bulvanförhållande förelåg. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten fann att den aktuella skuldförbindelsen numera var reglerad och att det inte framkommit omständigheter som visar att bolagets nya ägare inte skulle vara i stånd att självständigt driva verksamheten. Kammarrätten uttalade vidare att den i de allmänna råden angivna karenstiden får anses avse fysiska personer och inte juridiska och att det knappast kan anses förenligt med lagstiftningens syfte att det avgörande för om tillstånd ska beviljas efter en återkallelse av ett bolags serveringstillstånd är om den nye ägaren till verksamheten väljer att bedriva denna genom ett nytt bolag eller genom förvärv av det befintliga bolaget (i denna fråga var en av rättens ledamöter skiljaktig och menade att det går att ifrågasätta en juridisk persons lämplighet). Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som biföll överklagandet. Domstolen anförde bl.a.: När en juridisk person ansöker om serveringstillstånd ska lämplighetsprövningen avse såväl den juridiska personen som den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen. Om den juridiska personen har haft tillstånd men fått det återkallat på grund av missförhållanden ska en prövning göras huruvida, och i så fall på vilket sätt, de förhållandena ska påverka bedömningen av lämpligheten. Vid denna prövning är bl.a. grunden för återkallelsen av betydelse liksom hur lång tid som har förflutit. Frågan i målen är om aktiebolaget respektive handelsbolaget har förmått visa att de i egenskap av nya innehavare av serveringsställena kan driva verksamheterna självständigt gentemot de tidigare ägarna. I sin bedömning har kammarrätten beaktat att förhållandena delvis ändrats efter det att länsrätten dömde i målen. I mars 2009 har skulden om kr till de tidigare ägarna återbetalats och borgensåtagandet avseende hyresavtalet upphört. Det är emellertid en sökandes beteende innan ansökan ingavs som främst har betydelse vid bedömningen av lämpligheten (prop. 1994/95:89 s. 104). Att ett lån återbetalats och ett borgensåtagande bringats att upphöra på ett senare stadium är dessutom omständigheter som snarare talar för än emot att de nya ägarna agerat på uppdrag av de tidigare ägarna. Målen gäller fåmansföretag. De nu aktuella ägarna är närstående till de tidigare ägarna av aktiebolaget och har även varit anställda där. Aktierna i aktiebolaget har förvärvats till ett pris motsvarande aktiekapitalet. Priset framstår som lågt. Förvärvet av aktierna respektive av restaurangen har finansierats genom utfärdande av skuldebrev till de tidigare ägarna. En av de tidigare ägarna gick i borgen för restaurangens hyresavtal. De nya ägarna ansökte om nya serveringstillstånd kort tid, cirka ett år, efter det att tillståndsmyndigheten återkallat föregående ägares tillstånd. De två restaurangerna har såvitt framgått drivits vidare med samma inriktning som tidigare. Dessa omständigheter talar med sådan styrka för att de nya ägarna inte agerat självständigt i förhållande till de tidigare ägarna att det får anses utrett att fråga är om ett bulvanförhållande. De missförhållanden som föranledde återkallelserna av tillstånden ska därför läggas till grund för bedömningen av om nya tillstånd ska beviljas. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening är dessa missförhållanden så allvarliga att nya tillstånd inte kunde beviljas vid tidpunkten för prövningen av ansökningarna. Nämndens överklagande ska därför bifallas och kammarrättens dom upphävas.

4 Ej pt Stockholm Ä AB *) Kommunen återkallade i maj 2010 serveringstillståndet p.g.a. restföringar. Kommunen hade år 2008 meddelat två varningar på samma grund. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten konstaterade att tillståndshavaren hade haft goda och öppna kontakter med Skatteverket och ansökt om företagsrekonstruktion vilket tingsrätten beslutat om. Skatteverket hade tillstyrkt förlängd tid för genomförandet av rekonstruktionen. Samt beslutat om ackord i mars Därav förvaltningsrättens bedömning att det fanns särskilda skäl att meddela varning. 7 kap. 19 (gamla alkohollagen). Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Domstolen anförde bl.a. att det varit fråga om upprepad underlåtenhet att i rätt tid redovisa och betala skatter och avgifter till betydande belopp samt att bolaget efter förvaltningsrättens dom restförts för nya skulder. Klaganden överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd. 9 kap Ej pt Stockholm Ä AB *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillståndet till slutet sällskap p.g.a. att kommunen ansåg att den krets som ägde tillträde till tillställningen tillhörde kategorin allmänheten (de gäster som kunde bli aktuella, 3000, var sådana som var medlemmar i Nordiska Kompaniets, varuhuset NK:s, kundklubb och för att kunna bli medlem måste man handla för över kr per år.) Kommunen prövade därefter om serveringstillstånd kunde medges men fann att inte heller det var möjligt. Inte heller tillfälligt serveringstillstånd för provsmakning medgavs. När det gäller frågan om servering till allmänheten fann kommunen att sökanden inte uppfyllde kraven i 8 kap. 12 alkohollagen på kunskaper i alkohollagstiftningen. Inte heller uppfyllde matutbudet som bestod av smörrebröd och snittar kravet i 8 kap. 15. Dessutom framgick det inte av de handlingar bolaget lämnat in hur serveringsytan var avgränsad eller hur tillsyn skulle ske över serveringsstället. Sak samma gällde frågan om provsmakning. Det framgick heller inte av handlingarna hur mycket vin gästerna skulle erhålla. Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet på så sätt att servering till slutet sällskap medgavs. Domstolen ansåg att den aktuella medlemskretsen var begränsad och kunde utgöra ett slutet sällskap. Dessutom ansåg domstolen att smörrebröd och snittar utgjorde tillredd mat. Härutöver och med hänvisning till Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kunskapsprov (FHIFS 2010:17) gjorde domstolen ett undantag från kravet på kunskaper. 8 kap. 12 och 15. Anm. Om tillredd mat och smörgåsar mm kan läsas i prop. 2009/10:125. Serveringstillstånd ska inte medges om enbart enklare anrättningar, såsom t.ex. smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd, erbjuds... För servering till allmänheten under enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle, liksom för servering till slutet sällskap, kan liksom hittills kraven ställas något lägre. För tillstånd till sådan servering bör det vara tillräckligt att det tillhandahålls någon form av tillredd mat. sid 105. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats.. Enbart sallader eller smörgåsar är således inte tillredd mat i lagens mening. sid 169. Kommunen överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Kommunen överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen som inte heller den meddelade prövningstillstånd. KAMMARRÄTTERNAS DOMAR 2011 Kammarrätt Datum Mål nr Underinstans Datum Mål nr Sak Uppdatering nr Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 4

5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte kunnat visa hur köpet av restaurangen finansierats. Kommunen hade 2006 avslagit en ansökan om serveringstillstånd på samma grunder och konstaterade nu att inget nytt framkommit. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten och hävdade bl.a. att karenstiden nu gått till ända. Kammarrätten avslog överklagandet och anförde bl.a. att oavsett principen om karenstid skall en sökande visa sig vara positivt lämplig. Kammarrätten konstaterade att sökanden inte heller nu styrkt hur finansieringen skett då restaurangen köptes. 8 kap. 12. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att det inte till fullo kunnat styrkas hur förvärvet av restaurangverksamheten finansierats. Förvärvet hade skett med kontanter som förts in från utlandet i en resväska. Dessutom hade en person som är gift med en av bolagsmännen varit långivare och bedömdes tillhöra kretsen PBI. Denne person ansågs inte uppfylla kravet på lämplighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten och anförde bl.a. att de aktuella personerna inte längre var bolagsmän i handelsbolaget. Förvaltningsrätten gjorde dock samma bedömning som kommunen och avslog överklagandet. 7 kap. 7 (gamla alkohollagen). Sökanden överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Domstolen fann bl.a. att det inte med säkerhet kan fastsällas att de pengar som förts in i Sverige från utlandet verkligen använts till förvärvet av restaurangverksamheten. Eftersom pengarna inte har förvarats på något bankkonto är det inte möjligt att följa de transaktioner som föregått förvärvet. Kammarrätten anser därför att bolaget inte på ett godtagbart sätt visat hur förvärvet av restaurangverksamheten finansierats. 8 kap. 12 Stockholm Förvaltningsrät *) 5 ten Stockholm *) Kommunen återkallade i maj 2010 serveringstillståndet p.g.a. restföringar. Kommunen hade år 2008 meddelat två varningar på samma grund. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten konstaterade att tillståndshavaren hade haft goda och öppna kontakter med Skatteverket och ansökt om företagsrekonstruktion vilket tingsrätten beslutat om. Skatteverket hade tillstyrkt förlängd tid för genomförandet av rekonstruktionen. Samt beslutat om ackord i mars Därav förvaltningsrättens bedömning att det fanns särskilda skäl att meddela varning. 7 kap. 19 (gamla alkohollagen). Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Domstolen anförde bl.a. att det varit fråga om upprepad underlåtenhet att i rätt tid redovisa och betala skatter och avgifter till betydande belopp samt att bolaget efter förvaltningsrättens dom restförts för nya skulder. Klaganden överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som inte meddelade prövningstillstånd , nr kap. 18. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 6 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brott mot årsredovisningslagen och aktiebolagslagen samt att bokföringen inte uppfyller kraven i 8 kap. 5 alkohollagen. Det hade även förekommit underskott på skattekontot samt en restföring vid ett tillfälle och till ett begränsat belopp. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och meddelade varning. 7 kap. 19. Stockholm Förvaltningsrätten *) 7 Stockholm *) Ej prövningstillstånd (fråga om inhibition i förvaltningsrätten). Stockholm Förvaltningsrätten *) 7 Stockholm *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillståndet till slutet sällskap p.g.a. att kommunen ansåg att den krets som ägde tillträde till tillställningen tillhörde kategorin allmänheten (de gäster som kunde bli aktuella, 3000, var sådana som var medlemmar i Nordiska Kompaniets, varuhuset NK:s,

6 kundklubb och för att kunna bli medlem måste man handla för över kr per år.) Kommunen prövade därefter om serveringstillstånd kunde medges men fann att inte heller det var möjligt. Inte heller tillfälligt serveringstillstånd för provsmakning medgavs. När det gäller frågan om servering till allmänheten fann kommunen att sökanden inte uppfyllde kraven i 8 kap. 12 alkohollagen på kunskaper i alkohollagstiftningen. Inte heller uppfyllde matutbudet som bestod av smörrebröd och snittar kravet i 8 kap. 15. Dessutom framgick det inte av de handlingar bolaget lämnat in hur serveringsytan var avgränsad eller hur tillsyn skulle ske över serveringsstället. Sak samma gällde frågan om provsmakning. Det framgick heller inte av handlingarna hur mycket vin gästerna skulle erhålla. Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet på så sätt att servering till slutet sällskap medgavs. Domstolen ansåg att den aktuella medlemskretsen var begränsad och kunde utgöra ett slutet sällskap. Dessutom ansåg domstolen att smörrebröd och snittar utgjorde tillredd mat. Härutöver och med hänvisning till Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kunskapsprov (FHIFS 2010:17) gjorde domstolen ett undantag från kravet på kunskaper. 8 kap. 12 och 15. Anm. Om tillredd mat och smörgåsar mm kan läsas i prop. 2009/10:125. Serveringstillstånd ska inte medges om enbart enklare anrättningar, såsom t.ex. smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd, erbjuds... För servering till allmänheten under enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle, liksom för servering till slutet sällskap, kan liksom hittills kraven ställas något lägre. För tillstånd till sådan servering bör det vara tillräckligt att det tillhandahålls någon form av tillredd mat. sid 105. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats.. Enbart sallader eller smörgåsar är således inte tillredd mat i lagens mening. sid 169. Kommunen överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Inte heller prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Stockholm Förvaltningsrätten *) 8 Stockholm *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföringen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Ej prövningstillstånd i kammarrätten. 7 kap. 19 gamla alkohollagen. Stockholm Förvaltningsrätten *) 8 Stockholm *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att flera gäster varit kraftigt berusade vid ett tillsynsbesök av polisen. Tillståndshavaren hade i januari hade kommunen meddelat varning på liknande grunder. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 9 kap. 18. Stockholm Förvaltningsrät *) 8 ten Stockholm *) Kommunen avslog år 2010 ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte visat att kraven i 7 kap. 8 alkohollagen (gamla alkohollagen) inte var uppfyllda då verksamheten var att betrakta som ett gatukök och inte avsett för allsidig matlagning. Det fanns även vissa brister i den ekonomiska lämpligheten. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade bl.a. att den gamla alkohollagen ersatts av en ny alkohollag men att kravet på att serveringsstället ska ha ett eget kök som tillhandahåller ett varierat utbud av lagad mat eller på annat sätt tillredd mat kvarstår oförändrat. Sökanden överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. 8 kap. 15. Stockholm Förvaltningsrätten *) 8 Stockholm *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. det förelåg ett bulvanförhållande och att den person X, som satt bulvaner i sitt ställe, inte uppfyllde kravet på lämplighet i alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att de ur-

7 sprungliga bolagsmännen lämnat bolaget och att i stället hade X: s far och son samt två till X närstående kvinnor satts in i bolagets styrelse. X hade ett par år tidigare själv sökt serveringstillstånd på restaurangen som han äger men efter att ha fått avslag på sin ansökan arrenderat ut. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 9 kap. 18. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 9 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att huvuddelen av menyn inte skulle förädlas i restaurangens kök utan i ett annat kök i närheten. Det som skulle anrättas i köket var enklare rätter såsom smörgåsar, sallader, och varma smörgåsar samt pizzor utifrån prefabricerade bottnar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Domstolen konstaterade att den förre innehavaren haft serveringstillstånd som omfattade både den aktuella lokalen och den i vars kök mer avancerade rätter skulle tillagas(detta kök var beläget i fastigheten men saknade direkt förbindelse till den aktuella restaurangen). Det faktum att sous-vide-teknik kommer att användas utgör inget hinder anförde domstolen. Kommunen överklagade till kammarrätten som meddelade prövningstillstånd och avslog därefter, med instämmande med förvaltningsrättens bedömning, överklagandet. 8 kap. 15. Stockholm Förvaltningsrätten i Stockholm *) 9 *) Kommunen återkallade (juni 2010) serveringstillståndet p.g.a. att bolagets vd dömts för bokföringsbrott år 2003 och för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll år Härutöver hade bolaget haft skatteskulder och hade inte lämnat in föreskriven restaurangrapport i föreskriven tid år Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Domstolen ansåg att kommunen utifrån den äldre alkohollagstiftningen haft fog för sitt beslut men att eftersom sanktionen återkallelse av serveringstillstånd ska tillämpas mer restriktivt enligt reglerna i den nya alkohollagen var en återkallelse numera en alltför ingripande åtgärd. Såväl kommunen som tillståndshavaren överklagade till kammarrätten avslog tillståndshavarens överklagande och biföll kommunens överklagande och fastställde därvid kommunens beslut om återkallelse. 9 kap. 18. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 9 *) Avskrivning sedan tiden för det tillfälliga serveringstillståndet passerats. Stockholm Förvaltningsrätten Uppsala *) *) Förvaltningsrätten avvisade kommunens överklagande som för sent inkommit. Kommunen överklagade till kammarrätten och ansökte om återställan av försutten tid. Till stöd för sin talan anförde kommunen bl.a. att i förvaltningsrättens dom hänvisades till en bilaga avseende hur man överklagar. Någon bilaga var dock inte bifogad till domen. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd och anförde bl.a. att avsaknaden av besvärshänvisning kan enligt praxis utgöra skäl för återställan av den försuttna tiden. En myndighet kan dock, till skillnad från en enskild, generellt förväntas ha kännedom om tillämpliga regler i hos myndigheten vanligt förekommande ärenden. Om sådan kännedom saknas bör myndigheten i vart fall kunna skaffa sig den. Kammarrätten beaktar vidare att det i förevarande mål är en myndighet som gör en ansökan och att det är fråga om något som är till nackdel för den enskilde, varför det med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet krävs särskilt starka skäl för att återställa den försuttna tiden. Ansökan om återställande av försutten tid ska därför avslås. 37 c FPL. Stockholm Förvaltningsrätten Stockholm *) 10 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a att det vid fyra tillfällen inträffat att gäster på restaurangen omhändertagits enligt LOB. Vid två tillfällen hade brister i kassarutinerna konstaterats. Vidare hade inte betydande ägarförändringar vilket inte rapporterats till kommunen. Härutöver hade tillståndshavaren blandat shots i förväg. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet vilket även kammarrätten gjorde.9 kap. 18.

8 Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. kvitto inte lämnades (vilken brist påtalats vid två tillfällen av kommunen) och att de av kommunen begärda kontrollremsorna alternativt journalrapporterna inte lämnats (eller inte kunde lämnas eftersom sådana saknades). Härutöver konstaterades att bolagets revisor i två på varandra följande revisionsberättelser hade avstyrkt ansvarsfrihet för bolagets styrelse. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19 (gamla alkohollagen). Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som meddelade prövningstillstånd men avslog överklagandet. Kammarrätten tillämpade bestämmelserna om ingripande i 9 kap nya alkohollagen samt dess bestämmelse om bokföring i 9 kap. 14 (dels skyldigheten att ha en bokföring som är utformad så att kontroll av verksamheten är möjlig och dels skyldigheten att på begäran av en tillsynsmyndighet visa upp bokföringshandlingarna). Kammarrätten ansåg att omständigheterna visar att bokföringen har sådana brister att kontroll av verksamheten inte har varit möjlig och att förhållandena varit så allvarliga att tillståndshavaren inte kan undgå ett ingripande mot serveringstillståndet och att en varning inte är en tillräcklig åtgärd. 9 kap. 18. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd till allmänheten men gav tillstånd att servera slutna sällskap. Detta p.g.a. att det i angränsande lokaler bl.a. ett gymnasiebibliotek, vistades mycket ungdomar. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten och yrkade att tillstånd till allmänheten medgavs kl under vardagar och kl under helgdagar. Förvaltningsrätten biföll, med den begränsning sökanden i samband med sitt överklagande gjort av serveringstiderna, överklagandet. 7 kap. 9 (gamla alkohollagen). Kommunen överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens dom. Domstolen konstaterade bl.a. att biblioteket var öppet till kl 20 under vardagar och till kl 17 under lördagar. Domstolen noterade även att kommunen bedriver ungdomsverksamhet i huset och planerar att utöka den verksamheten och göra kulturhuset till ett ungdomscentrum. 8 kap. 17. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte visat hur köpet finansierats. Inte heller hade sökanden visat att det fanns ett kök för allsidig matlagning. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Klaganden visade aviseringar från utlandet på det aktuella beloppet samt ett bevis från miljöförvaltningen om registrering av livsmedelsanläggning. Härtill kommer att den tidigare innehavaren av restaurangen haft serveringstillstånd. 7 kap. 7-8 (gamla alkohollagen). Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Domstolen godtog köket, 8 kap. 15, men däremot inte hur finansieringen redovisats (lån från utlandet). 8 kap. 12. Göteborg Förvaltningsrätten Malmö *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. sökandens bristande lämplighet (tillsammans med sin make varit delägare och/eller styrelseledamot i två bolag som gått i konkurs). Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 12. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökandebolagets firmatecknare hade en skuld till det allmänna på över kr. Sökanden överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg och anförde att den aktuella skulden avsåg underhållsbidrag. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Dock var två av rättens ledamöter skiljaktiga. Sökanden överklagade till kammarrätten som även den avslog överklagandet. Kammarrätten konstaterade att det inte i målet fanns någon utredning avseende den aktu-

9 ella PBI:s tvist med försäkringskassan och att det inte framkommit annat än att han är skyldig att betala skulderna till det allmänna. 8 kap. 12. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 8 *) Kommunen meddelade villkor om sex ordningsvakter i samband med beslut om serveringstid till kl 05. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och ändrade till tre ordningsvakter. 8 kap. 2. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 8 *) Ej inhibition i förvaltningsrätten av beslut som innefattade villkor om ett visst antal ordningsvakter. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 9 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren inte uppfyllde kravet på utbud av lagad mat. Vid ett tillsynstillfälle fanns ingen lagad mat, vid ett annat tillfälle endas fryst pytt i panna och vid ett tredje endast färdiglagade rätter från ett storkök. Tillståndshavaren lovade därefter att rätta till bristerna utan att så skett. Härutöver har tillståndshavaren misskött sina inbetalningar av skatter och avgifter samt blivit restfört. En av bolagets företrädare hade blivit restförd hos kronofogdemyndigheten. Det hade också brustit ifråga om återhållsam servering, bolaget hade anlitat personer som inte var anställda och brutit mot bestämmelsen om utrymningstid. Det fanns möjlighet att ta i 300 gäster i lokalerna men det fanns endast fyra sittplatser. Gäster hade tillåtits dricka alkoholdrycker på ställen som inte var insynade som serveringslokal. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som, efter att först meddelat inhibition, avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det endast var den ekonomiska misskötsamheten som kunde leda till återkallelse av tillståndet. När det gällde frågan om mat hade tillståndshavaren vid en muntlig förhandling redogjort för omständigheterna samt hade vittnen hörts. Domstolen ansåg att matutbudet visats vara mer omfattande än som varit fallet vid kommunens tillsyn. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som ändrade till varning. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning av matutbudet och att den frågan inte kunde ligga till grund för ett ingripande. Vad gällde den ekonomiska misskötsamheten ansåg kammarrätten att den inte var så allvarlig att återkallelse av serveringstillståndet utan föregående varning var nödvändig. 9 kap. 18. Göteborg Förvaltningsrätten Göteborg *) 9 *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid från tillståndshavaren i förvaltningsrättens mål Detta skedde under tid då kommunens beslut om återkallelse var inhiberat av förvaltningsrätten. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som med anledningen av sin dom i målet ovan avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens dom och återförvisade målet. Detta på grund av att kammarrätten upphävt en annan dom om återkallelse av serveringstillståndet (se kammarrättens mål ovan). 8 kap. 19. Jönköping Förvaltningsrätten Linköping *) 3 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd i huvudsak p.g.a. brister i finansieringen (enligt kommunen skulle sökanden ha tillskansat sig pengar på ett otillbörligt sätt genom att utnyttja byggkreditiv för att komma åt kontanta medel). Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Kommunen överklagade till kammarrätten som meddelade prövningstillstånd samt beslutade om inhibition. 8 kap. 12. Jönköping Förvaltningsrätten Linköping *) 4 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i bokföring och kassahantering. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Tillståndshavaren hade enligt domstolen bytt ut sitt kassasystem mot ett godkänt sådant vilket förefaller vara domstolens skäl att med-

10 dela varning i stället för återkallelse. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 9 kap. 18. Jönköping Förvaltningsrätten Jönköping *) 6 *) Kommunen meddelade serveringstillståndet till kl 01 mot sökt serveringstid till kl 02. Polismyndigheten hade i yttrande anfört att serveringstid till kl 01 vore att föredra med tanke på ordning och säkerhet i området. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Sökanden överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet efter det att kommunen hade tillstyrkt bifall till överklagandet. 6 kap. 4. Jönköping Förvaltningsrät *) 6 ten Linköping *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd i huvudsak p.g.a. brister i finansieringen (enligt kommunen skulle sökanden (en PBI) ha tillskansat sig pengar på ett otillbörligt sätt genom att utnyttja byggkreditiv för att komma åt kontanta medel). Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Kommunen överklagade till kammarrätten som , nr , meddelade prövningstillstånd samt beslutade om inhibition. Kammarrätten avslog därefter kommunens överklagande. Domstolen fann inte styrkt att finansieringen skett i enlighet med kommunens påstående om ekonomisk oegentlighet. När det gällde frågan om en annan PBI som tidigare slarvat med inbetalningar av skatt anförde domstolen att det torde stå klart för denne PBI att han inte kan tillåta sig några fler misstag av detta slag. 8 kap. 12. Jönköping Förvaltningsrätten Linköping *) 9 *) *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd bl.a. p.g.a. att sökanden inte kunnat visa fullt ut hur finansieringen av restaurangköpet skett. Övriga omständigheter var att sökanden skulle vara bulvan för någon olämplig person samt ha kontakt med kriminella kretsar samt att kommunen inte godtog som en del av finansieringen ett avtal mellan sökandens och ett bryggeri om delfinansiering p.g.a. att de pengarna inte skulle betalas ut förrän serveringstillstånd erhållits. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Dock godtog inte domstolen kommunens ovan nämnda övriga omständigheter. Sökanden överklagade till kammarrätten som beslutade att inte meddela prövningsstillstånd. 8 kap. 12. Jönköping Förvaltningsrätten i Linköping *) 11 *)Förvaltningsrätten hade avslagit begäran om inhibition vilket beslut överklagades till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Sundsvall Förvaltningsrätten Falun *) 4 *) Kommunen avslog en ansökan om serveringstillståndet i ett öltält i samband med en festival. Kommunen hade uppmärksammat att sökanden på sin hemsida hade sålt ölbiljetter och informerat om en ölhävartävling. Dessutom hade inte sökanden visat att serveringsstället var lämpligt ur brandsäkerhetssynpunkt. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Förvaltningsrätten konstaterade att annonseringen på bolagets hemsida tagits bort och att brandmyndigheten inte hade något att erinra mot brandsäkerheten. Kommunen överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. 7 kap. 7-8 gamla alkohollagen. Sundsvall Förvaltningsrätten Umeå *) 5 *) Kommunen återkallade (aug 2010) serveringstillståndet p.g.a. upprepade brister i kassa- och bokföringshanteringen sedan Tillståndshavaren hade även vid två tillfällen påförts kontrollavgift av Skatteverket. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att det varit fråga om upprepade överträdelser som skett kontinuerligt och att det inte visats att det skett några förändringar av förhållandena. 9 kap. 18. Tillståndshavaren överklagade till

11 kammarrätten som meddelade prövningsstillstånd och inhibition. Sundsvall Förvaltningsrätten Luleå *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om att få utöka serveringstiden på en uteservering från kl 22 till kl 01. Detta beroende på de riktlinjer kommunfullmäktige antagit. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Domstolen konstaterade att polismyndigheten yttrat sig muntligen till kommunen och då uppgett att en utökad serveringstid skulle innebär störningar för närboende. Vilka störningar som åsyftades eller på vad polismyndigheten grundade denna bedömning framgår emellertid inte. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten fann att det i huvudsak fanns affärslokaler i området och att uteserveringen var förhållandevis liten samt att den endast utnyttjades ett begränsat antal kvällar under sommaren. 6 kap. 4. Sundsvall Förvaltningsrätten Umeå *) 6 *) Kommunen återkallade (aug 2010) serveringstillståndet p.g.a. upprepade brister i kassa- och bokföringshanteringen sedan Tillståndshavaren hade även vid två tillfällen påförts kontrollavgift av Skatteverket. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att det varit fråga om upprepade överträdelser som skett kontinuerligt och att det inte visats att det skett några förändringar av förhållandena. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som meddelade prövningsstillstånd och inhibition. Kammarrätten avslog därefter överklagandet. 9 kap. 18. Sundsvall Förvaltningsrätten Falun *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om utökad serveringstid till kl 02 p.g.a. risk för olägenheter. Kommunen hade tidigare kritiserat ordnings- och nykterhetsläget på restaurangen. Restaurangen hade meddelats en varning i april 2011 och en varning i oktober 2010 p.g.a. missförhållanden. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Rättens ordförande var skiljaktig. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. 8 kap. 19. Sundsvall Förvaltningsrätten Falun *) 8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd sedan kommunen konstaterat att två av de tre delägarna inte uppfyllde kraven på lämplighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet och återförvisade ärendet till kommunen för prövning av en nytillkommen bolagsman. Domstolen konstaterade att de två som utpekats som olämpliga hade sålt sina aktier och var inte längre inblandade i rörelsen. Kommunen överklagade till kammarrätten som konstaterade att det under hand skett sådana ändringar i tillståndsbolaget att en helt ny prövning av skall göras och upphävde därmed förvaltningsrättens förbehåll. 8 kap. 12. FÖRVATNINGSRÄTTERNAS/LÄNSRÄTTERNAS DOMAR 2011 Förvaltningsrätten i Datum Mål nr Ändring (Ä)eller inte (Ej Ä) Sak Uppdatering nr STOCKHOLM Ä *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet med motiveringen att tillståndshavaren dels saknat medel för sitt uppehälle dels haft ett kassaregister som var möjligt att manipulera. Att så skett påstods däremot inte. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. I domstolen hade kommunen frånfallit den förstnämnda grunden. Vad gäller frågan om kassaregister konstaterade domstolen att det inte påståtts att tillståndshavarens intäkter inte registrerats korrekt i kassaregistret eller att de inte tagits upp i räkenskaperna. Bristen bör inte föranleda påföljd med stöd av alkohollagen. Domstolen hänvisade vidare till ett liknande mål i Kammarrätten i Stockholm , mål nr kap. 17. STOCKHOLM Ä *) 1

12 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet för ett aktiebolag sedan det skett en förändring i ägarförhållandet. Därmed förföll bolagets ansökan om utsträckt serveringstid. Kommunen motiverade beslutet med att finansieringen inte kunnat styrkas. Dessutom hade en av de nytillträdda ägarna varit styrelseledamot i ett annat bolag vilket haft skulder till det allmänna samt upptaxerats och påförts avgifter och moms. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning och återförvisade målet i den del som avsåg serveringstider. Domstolen konstaterade att finansieringen numer styrkts av bolaget men att det vid tidpunkten för kommunens beslut funnits skäl att utifrån den äldre alkohollagstiftelsens bestämmelser återkalla serveringstillståndet. Domstolen anförde vidare att sanktionen återkallelse skall tillämpas mer restriktivt i den nya alkohollagen än i den äldre och att bolaget i stället för återkallelse skall meddelas en varning. 9 kap STOCKHOLM Ej Ä *) 1 *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl 02 under fre-lö p.g.a. risk för närboendestörningar. Miljöförvaltningen hade tidigare gjort bedömningen att serveringstiderna borde begränsas till kl 01 eftersom restaurangen ligger i en fastighet med bostäder. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen noterade därvid särskilt vad som sägs om serveringsställets belägenhet i förarbetena (prop. 2009/10:125 s 170) till nya alkohollagen. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 1 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd bl.a. p.g.a. att en styrelseledamot tillika finansiär gjort sig skyldig till brottslig verksamhet. Denne person utträdde ur bolagets styrelse innan kommunen fattade sitt beslut. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Frågan enligt förvaltningsrätten var om bolagsmannen trots att han utträtt ur bolagets styrelse skall anses vara en PBI. Domstolen fann därvid att det inte i målet framkommit att bolagsmannen avyttrat sitt ägande i bolaget eller hade återbetalats de pengar han tillhandahållit bolaget. 8 kap. 12. STOCKHOLM Ej Ä *) 1 *) Kommunen avslog ansökan om utökad serveringstid på uteservering från kl 22 till kl 24. Motivet var risk för närboendestörningar. Såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen hade avstyrkt. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM *) 1 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats (kommunen hade gjort vissa förändringar av de tidigare meddelade villkoren om ordningsvakter). STOCKHOLM Ä *) 1 *) Kommunen meddelade varning p.g.a. brister i hantering av livsmedel, kassarutiner, deltagande i tillsynen, anställningsförhållande och brandsäkerhet. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Domstolen konstaterade att kommunen brustit i sin kommunikationsskyldighet enligt förvaltningslagens bestämmelser och att kommunens beslut därmed inte tillkommit i laga ordning förvaltningslagen. STOCKHOLM *) 1 *) Överklagandet avvisades eftersom klaganden, en kommunmedlem, inte ansågs ha talerätt enligt 22 förvaltningslagen. STOCKHOLM Ej Ä *) 1 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd från en förening. Anledningen till avslaget var dels att föreningen inte inkommit med begärda handlingar och dels att föreningens ordförande inte bedömdes vara lämplig p.g.a. ekonomisk misskötsamhet. Föreningen överklagade till förvaltningsrätten och inlämnade de av kommunen begärda handlingarna. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och konstaterade att någon fullständig prövning inte kunnat göras på grund av bristande underlag och att kommunen redan av den anledningen haft fog för sitt beslut. Tidpunkten för tillställningen hade för övrigt när domen föll passerats. 8 kap. 12. STOCKHOLM Ej Ä *) 1

13 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att det framkommit att en person som inte hade arbetstillstånd arbetat i rörelsen vilket förhållande anmälts som brott mot utlänningslagen. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap, 12. STOCKHOLM *) 1 *) Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet (återkallelse av serveringstillstånd). STOCKHOLM Ej Ä *) 1 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd vilket innefattade en uteservering till kl 22 på belägen på en bakgård till kl 22 och därefter i ett annat beslut tillstånd att under en prövotid få servera till kl 02 på uteserveringen. Härefter hade kommunen avslagit en ansökan om att få servera stadigvarande till kl 02 på uteserveringen. En närboende överklagade de två förstnämnda besluten till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM *) 1 *) Avskrivning sedan klaganden återkallat överklagandet (återkallelse av serveringstillstånd). STOCKHOLM Ej Ä *) 2 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att en PBI som bl.a. finansierat köpet av rörelsen var brottsligt belastad, bl.a. olaga vapeninnehav och misshandel. Kommunen konstaterade att sökandebolaget under handläggningens gång meddelat att vederbörande lämnat bolagets verkställande organ. Dock fanns inga uppgifter som visade att personen ifråga inte längre var finansiär och ägare. Det hade även framkommit att det funnits en stor skillnad mellan redovisad köpeskilling och en värdering av rörelsen som gjorts genom Kronofogdens försorg. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 12. STOCKHOLM Ej Ä *) 2 *) Kommunen avslog ansökan om utökning av serveringstiden från kl 22 till kl 24 på en uteservering. Detta p.g.a. risk för närboendestörningar vilket påtalats av såväl polis- som miljömyndighet. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 2 *) Kommunen avslog ansökan från en förening om ett tillfälligt serveringstillstånd under ca två veckor. Kommunen angav som skäl att vare sig föreningen eller de enskilda arrangemangen uppfyller alkohollagens krav på slutenhet för att ett serveringstillstånd för slutet sällskap ska kunna meddelas. På föreningens hemsida marknadsfördes arrangemangen som ett arrangemang öppet för allmänheten. Föreningen överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att föreningen bl.a. arbetar med att hjälpa ungdomar till praktikplatser och att medlemmar i föreningen är ungdomar år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vidare konstaterades att föreningen inte närmare specificerat vilken medlemskrets det aktuella arrangemanget har och inte heller angett hur många medlemmar föreningen har. Inte heller hade föreningen redogjort för hur medlemskap förvärvas i föreningen eller närmare redogjort för om det finns ett gemensamt intresse eller annat innehållsmässigt samband mellan medlemmarna. 8 kap. 2. Se även 2 kap. 3 andra och tredje styckena ordningslagen. STOCKHOLM Ej Ä *) 2 *) Kommunen avslog år 2010 ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte visat att kraven i 7 kap. 8 alkohollagen (gamla alkohollagen) inte var uppfyllda då verksamheten var att betrakta som ett gatukök och inte avsett för allsidig matlagning. Det fanns även vissa brister i den ekonomiska lämpligheten. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade bl.a. att den gamla alkohollagen ersatts av en ny alkohollag men att kravet på att serveringsstället ska ha ett eget kök som tillhandahåller ett varierat utbud av lagad mat eller på annat sätt tillredd mat kvarstår oförändrat. Sökanden överklagade till kammarrätten i Stockholm som , nr , inte meddelade prövningstillstånd. 8 kap. 15. STOCKHOLM Ej Ä *) 2

14 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att serveringsansvarig saknats vid ett flertal inspektioner, vid minst ett tillfälle hade det inte funnits någon mat att tillgå då alkoholdrycker serverades, tillståndshavaren hade inte haft sådan kontroll över vilka som haft tillträde till serveringsstället som kan förväntas av en tillståndshavare som har serveringstillstånd för slutna sällskap (bl.a. hade gäster släppts in mot erläggande av entréavgift) samt hade tillståndshavaren på internet marknadsfört sig mot allmänheten genom att annonsera om sina evenemang. Dessutom hade under nyårsafton det förekommit brister i ordning och nykterhet. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade dessutom att servering skett på restaurangen efter det att serveringstillståndet återkallats vilket domstolen fann särskilt anmärkningsvärt. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ä *) 2 *) Kommunen meddelade i maj år 2010 en varning samt villkor om att minst en företrädare för tillståndshavaren genomgår STAD samarbetets restaurangutbildning Chefsutbildning- policy och kommunikation samt därefter utarbetar en skriftlig alkoholpolicy och redovisar hur den skall implementeras i verksamheten. Anledningen till beslutet var att det under år 2009 förekommit ett flertal tillfällen då det finnits brister i ordning och nykterhet. Bristerna hade dokumenterats av polismyndigheten. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som upphävde beslutet. Domstolen fann att tillståndshavaren i vart fall vid tre tillfällen brustit i sina skyldigheter. Kommunens beslut fattades emellertid först i maj 2010 och domstolen ansåg att det vid den tidpunkten kunde antas att bolaget rättat till förhållandena. Varning kan därför inte anses vara påkallad utifrån syftet med bestämmelserna i den nya alkohollagen. Vad gäller frågan om villkor konstaterade domstolen att bestämmelsen i gamla alkohollagen inte förts över till nya alkohollagen och att villkoret av den anledningen skall upphävas. 9 kap. 17. STOCKHOLM Ä *) 2 *) Kommunen avslog p.g.a. risk för olägenheter ansökan om utsträckt serveringstid till kl 02 vissa dagar och till kl 03 vissa dagar. Polismyndigheten hade avstyrkt på generella grunder och miljöförvaltningen hade uppmärksammat på att bostadsfastigheter kommer att uppföras i omgivningen. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Domstolen pekade dock på möjligheten för kommunen att meddela villkor för verksamheten om så var erforderligt. 8 kap. 19. Anm. Det är oklart vad domstolen avser ifråga om villkor eftersom möjligheten i gamla alkohollagen att meddela villkor inte överförts till nya alkohollagen. Möjligen kan det i det aktuella målet vara fråga om en begränsning av hur länge beslutet om utsträckt tid gäller, t.ex. intill den dag de nya bostäderna står inflyttningsklara. STOCKHOLM Ä *) 2

15 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillståndet till slutet sällskap p.g.a. att kommunen ansåg att den krets som ägde tillträde till tillställningen tillhörde kategorin allmänheten (de gäster som kunde bli aktuella, 3000, var sådana som var medlemmar i Nordiska Kompaniets, varuhuset NK:s, kundklubb och för att kunna bli medlem måste man handla för över kr per år.) Kommunen prövade därefter om serveringstillstånd kunde medges men fann att inte heller det var möjligt. Inte heller tillfälligt serveringstillstånd för provsmakning medgavs. När det gäller frågan om servering till allmänheten fann kommunen att sökanden inte uppfyllde kraven i 8 kap. 12 alkohollagen på kunskaper i alkohollagstiftningen. Inte heller uppfyllde matutbudet som bestod av smörrebröd och snittar kravet i 8 kap. 15. Dessutom framgick det inte av de handlingar bolaget lämnat in hur serveringsytan var avgränsad eller hur tillsyn skulle ske över serveringsstället. Sak samma gällde frågan om provsmakning. Det framgick heller inte av handlingarna hur mycket vin gästerna skulle erhålla. Bolaget överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet på så sätt att servering till slutet sällskap medgavs. Domstolen ansåg att den aktuella medlemskretsen var begränsad och kunde utgöra ett slutet sällskap. Dessutom ansåg domstolen att smörrebröd och snittar utgjorde tillredd mat. Härutöver och med hänvisning till Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kunskapsprov (FHIFS 2010:17) gjorde domstolen ett undantag från kravet på kunskaper. 8 kap. 12 och 15. Anm. Om tillredd mat och smörgåsar mm kan läsas i prop. 2009/10:125. Serveringstillstånd ska inte medges om enbart enklare anrättningar, såsom t.ex. smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd, erbjuds... För servering till allmänheten under enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle, liksom för servering till slutet sällskap, kan liksom hittills kraven ställas något lägre. För tillstånd till sådan servering bör det vara tillräckligt att det tillhandahålls någon form av tillredd mat. sid 105. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats.. Enbart sallader eller smörgåsar är således inte tillredd mat i lagens mening. sid 169. Kommunen överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr , inte meddelade prövningstillstånd. STOCKHOLM Ej Ä *) 2 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. restföringar (för vilka av dem tillståndshavaren tidigare meddelats varning), brister i kassaredovisningen och underlåtenhet att anmäla förändringar i bolagets personkrets. Härutöver hade inte redovisats hur ett substantiellt ägartillskott finansierats. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen anförde bl.a. att bolaget under flera år visat ekonomisk misskötsamhet och att påföljden inte kan stanna vid erinran. Bolaget hade vidare år 2009 meddelats en varning för just ekonomisk misskötsamhet. Domstolen ansåg att bristerna var av sådan art att de även med tillämpning av den nya alkohollagens bestämmelser utgör grund för återkallelse av serveringstillståndet. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ä *) 3 *) Kommunen återkallade (juni 2010) serveringstillståndet p.g.a. att bolagets vd dömts för bokföringsbrott år 2003 och för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll år Härutöver hade bolaget haft skatteskulder och hade inte lämnat in föreskriven restaurangrapport i föreskriven tid år Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Domstolen ansåg att kommunen utifrån den äldre alkohollagstiftningen haft fog för sitt beslut men att eftersom sanktionen återkallelse av serveringstillstånd ska tillämpas mer restriktivt enligt reglerna i den nya alkohollagen var en återkallelse numera en alltför ingripande åtgärd. Såväl kommunen som tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr , avslog tillståndshavarens överklagande och biföll kommunens överklagande genom att fastställa kommunens beslut om återkallelse. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ä *) 3

16 *) Kommunen meddelade (nov 2010) en varning p.g.a. att det vid ett tillfälle funnits en berusad gäst på restaurangen (hittades sovande på en toalett) och vid ett annat tillfälle flera berusade gäster. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Förvaltningsrätten ansåg inte att det visats att den sovande gästen serverats alkohol på restaurangen och att det andra tillfället var en engångsföreteelse. 9 kap. 17. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd till kl 01 mot sökt tid till kl 03. Detta p.g.a. av risk för ordnings- och närboendestörningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten och yrkade serveringstid till kl 02. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. Visserligen hade polismyndigheten och miljöförvaltningen ställt sig positiva till en serveringstid på prov till kl 02 men domstolen konstaterade att restaurangen var belägen i ett utpräglat bostadsområde och att det fanns en uppenbar risk för olägenheter för boende i området om serveringstiden utsträcktes till efter kl kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. det förelåg ett bulvanförhållande och att den person X, som satt bulvaner i sitt ställe, inte uppfyllde kravet på lämplighet i alkohollagen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att de ursprungliga bolagsmännen lämnat bolaget och att i stället hade X: s far och son samt två till X närstående kvinnor satts in i bolagets styrelse. X hade ett par år tidigare själv sökt serveringstillstånd på restaurangen som han äger men efter att ha fått avslag på sin ansökan arrenderat ut. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten i Stockholm som , nr , avslog överklagandet. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ä *) 3 *) Kommunen meddelade en varning samt begränsade serveringstiden till kl 01 (från tidigare kl 03). Anledningen var att det vid flera tillfällen uppmärksammats att tillståndshavaren inte hade de två av kommunen föreskrivna ordningsvakterna utan endast en. Dessutom hade det förekommit brister i ordning och nykterhet. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll i fråga om ändring av serveringstiden men lät varningen stå kvar. Vad gäller serveringstidens begränsning anförde domstolen att det var att betrakta som ett nytt villkor för bolagets serveringstillstånd och att ett villkor som inskränker ett tidigare meddelat serveringstillstånd snarast är att se som en återkallelse följt av ett nytt tillstånd. Av detta följer att grund för återkallelse enligt 9 kap. 18 alkohollagen ska föreligga om det ska vara möjligt att meddela ett nytt villkor. 9 kap STOCKHOLM *) 3 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats (fråga om inskränkt serveringstid). STOCKHOLM Ä *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att finansieringen inte styrkts. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet efter det att kommunen i yttrande anfört att finansieringen numera är styrkt. Kommunen anförde även att restaurangen låg i ett störningskänsligt område och att serveringstiden skulle begränsas samt att det skulle meddelas villkor om när uteserveringen skulle vara inrymd. Klaganden motsatte sig nämnda begränsningar och hävdade att yrkandet saknade rättslig grund eftersom dessa omständigheter inte legat till grund för kommunens beslut. Domstolen fann dock att det inte fanns hinder att pröva dessa frågor och beslutade i enlighet med kommunens yrkanden. 8 kap. 12. STOCKHOLM Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren dömts för brott (bl.a. misshandel år 2010) samt restförts och hade inte kunnat visa hur han försörjt sig de senaste åren. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Rättens ordförande var skiljaktig och ansåg att tillståndet skulle återkallas. 9 kap. 18. STOCKHOLM *) 5 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats (överklagande av tredje part). STOCKHOLM Ej Ä *) 6

17 *) Kommunen avslog ansökan om utökad serveringstid från kl 02 till kl 03 under två dagar (midsommarhelgen). Beslutet motiverades med att det stred mot kommunens riktlinjer och att polisen avstyrkt p.g.a. risk för våldsbrott och andra ordningsstörningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ä *) 7 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd p.g.a polismyndighetens yttrande. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som bl.a. konstaterade att polismyndighetens yttrande inte kommunicerats med sökanden och visade målet åter för ny prövning. STOCKHOLM Ä *) 7 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a ekonomisk misskötsamhet. Dessutom hade kommunen tidigare under året återkallat ett annat av tillståndshavarens serveringstillstånd. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Domstolen ansåg att den ekonomiska misskötsamheten varit allvarlig men inte så allvarlig att tillståndet skulle återkallas. Domstolen anförde vidare att en återkallelse av tillståndshavarens andra serveringstillstånd inte berättigar till att man nu hoppar över erinran eller varning. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ä *) 7 *) Kommunen meddelade en erinran p.g.a att en påverkad gäst serverats alkohol. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagade. Domstolen anförde att avsikten med att införa erinran som påföljd i alkohollagen inte är att varje förseelse ska medföra påföljd. I fall när det uppenbarligen rör sig om en förseelse vid ett enstaka tillfälle bör påföljd kunna underlåtas. 9 kap. 17. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen föreskrev i samband med utökad serveringstid att den fick ske under en prövotid av ett år. Tillståndshavaren överklagade och yrkade sex månaders prövotid. Förvaltningsrätten konstaterade att det tidigare riktats klagomål mot vissa ljudstörningar från verksamheten. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog, p.g.a risk för störningar, ansökan om tillfälligt utökad serveringstid till kl 03 under midsommarhelgen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade bl.a. att polismyndigheten avstyrkt utökad tid. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a ekonomisk misskötsamhet samt underlåtenhet att anmäla förändringar av bolagets styrelsesammansättning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagade. 9 kap. 17. Anm. Samma ägare som nedan men olika juridiska personer. STOCKHOLM Ej Ä *) 7 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a ekonomisk misskötsamhet samt underlåtenhet att anmäla förändringar av bolagets styrelsesammansättning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagade. 9 kap. 17. Anm. Samma ägare som ovan men olika juridiska personer. STOCKHOLM Ä *) 9 *) Kommunen avslog, p.g.a. risk för närboendestörningar, ansökan om utsträckt servtid på en uteservering från kl 22 till kl 00. Miljöförvaltningen hade avstyrkt utsträckt tid. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 9 *) Kommunen avslog, p.g.a. risk för olägenheter i fråga om säkerhet, ordning och nykterhet samt närboendestörningar, ansökan om utsträckt serveringstid på en uteservering från kl 01 till kl 03. Såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen hade avstyrkt utsträckt tid. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 11

18 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att nya ägare till aktiebolaget inte kunnat visa hur aktieköpet finansierats. Det fanns brister i dokumentationen kring lån som utbetalats samt varifrån långivare i sin tur fått pengarna. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ej Ä *) 9 *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl 02 p.g.a. risk för ordningsstörningar. Polismyndigheten hade avstyrkt utsträckt tid. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 11 *) Kommunen hade meddelat serveringstillstånd som innefattade bl.a. servering till kl på en uteservering. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten av ett antal av restaurangens grannar vilka bl.a. anförde att uteserveringen är störande med berusade och högljudda gäster. De klagande yrkade att serveringen skulle upphöra senast kl 22. Förvaltningsrätten konstaterade visserligen att såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen avstyrkt den sena serveringstiden men att restaurangen haft sådan under ett års prövotid och att det under den tiden inte inkommit klagomål om störningar samt att de klagande först 16 månader efter att beslutet fattades valt att överklaga det. Att närboende senare funnit att de störs av verksamheten, kanske p.g.a. att restaurangen har utnyttjat uteserveringen i större utsträckning, förändrar inte förvaltningsrättens bedömning eftersom det är förutsättningarna som förelåg vid beslutstidpunkten som är föremål för rättens prövning. Domstolen hade inledningsvis upplyst om att den inte har rätt att utöva tillsyn över huruvida ett tillstånd följs (och därför inte kunde pröva om det nu förelåg störningar). Överklagandet avslogs. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 11 *) Kommunen avslog ansökan om utökad serveringstid från kl 02 till kl 03. Polismyndigheten hade avstyrkt ansökan med motiveringen att ordningsstörningarna skulle öka markant och miljöförvaltningen hade avstyrkt p.g.a. risk för närboendestörningar. Även stadsdelsnämnden hade avstyrkt. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten och anförde bl.a. att kommunen inte visat att det fanns risk för alkoholpolitiska olägenheter. Förvaltningsrätten avslog överklagandet och pekade bl.a. på den geografiska belägenheten som en viktig faktor om ett tillstånd ska beviljas eller utökas. 8 kap. 19. STOCKHOLM Ej Ä *) 11 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. bristande lämplighet i ekonomiska sammanhang. Bolagets företrädare hade dömts för ekonomisk brottslighet och det fanns betydande restföringar. Desssutom hade hyreskontraktet överlåtits till ett annat bolag varigenom tillståndshavaren mist dispositionsrätten över lokalerna. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 9 kap. 18. STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen meddelade varning p.g.a. brister i ordning och nykterhet vid flera tillfällen. Bl.a. hade en underårig berusad gäst påträffats på restaurangen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. ) kap. 17. STOCKHOLM Ej Ä *) 10 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd till kl 01inne och till kl 22 på uteserveringen som var belägen på en innergård i anslutning till bostadshus. Kommunen avslog ansökan i den del som avsåg servering efter kl 01 resp. kl 22 p.g.a. risk för störningar. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. UPPSALA Ä *) 4 *) Kommunen återkallade 2010 serveringstillståndet sedan det skett förändringar i bolagets styrelse varvid kommunen bedömt att det uppkommit brister i bolagets lämplighet. Dessutom hade inte förändringarna anmälts till kommunen. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Domstolen fann bl.a. att den person som utpekats som olämplig inte längre var aktiv i bolaget. 9 kap. 18.

19 UPPSALA Ej Ä *) 6 *) Kommunen avslog den 13 juni en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd i samband med en festival med början den 30 juni. Beslutet motiverades med att vissa av de kompletterande handlingarna i ärendet inkommit en timme före utsatt sammanträdestid vilket inte gav tillräcklig tid för en fullgod utredning i ärendet. Dessutom saknades polisens tillståndsbevis vari bl.a. ingår polisens bedömning av antalet vakter. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att det vid kommunens sammanträde inte funnits förutsättningar att pröva frågan i sak samt att vissa handlingar fortfarande saknades. 8 kap UPPSALA *) 6 *) Ej inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd. Räddningstjänsten hade inledningsvis (nov 2010) utfärdat tillsynsförelägganden, därefter i juni 2011 vite och slutligen, efter en brand, meddelat nyttjandeförbud. UPPSALA Ä *) 7 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a att räddningstjänsten utfärdat två tillsynsförelägganden (varav ett med vite). Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Förvaltningsrätten konstaterade att de påtalade bristerna rättats till. Bristerna hade dock varit så allvarliga att det inte var tillräckligt med en erinran enligt domstolen. 9 kap. 18. UPPSALA Ej Ä *) 10 *) Kommunen avslog ansökan om utsträckt serveringstid till kl 02 inomhus och till kl 01 utomhus. Detta med hänsyn till kommunens riktlinjer och p.g.a. risk för ordningsstörningar. Polismyndigheten hade samma inställning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 19. LINKÖPING Ä *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet genom delegationsbeslut av nämndens ordförande. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som undanröjde beslutet med hänvisning till 6 kap. 34 kommunallagen. LINKÖPING Ä *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan det i samband med en marknad uppkommit brister i bl.a. ordning och nykterhet. Likartade förhållanden hade rått vid marknaderna 2008 och 2009 vilket föranlett kommunen att 2009 meddela (den dåvarande) tillståndshavaren en varning. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till en varning. Domstolen konstaterade att nuvarande tillståndshavaren/ägaren inte varit inblandad i rörelsen åren 2008 och 2009 och att det i övrigt inte riktats anmärkningar mot bolaget. 9 kap. 18. LINKÖPING *) 1 *) Inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (bristande ekonomisk lämplighet). LINKÖPING Ä *) 2 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd i huvudsak p.g.a. brister i finansieringen (enligt kommunen skulle sökanden (en PBI) ha tillskansat sig pengar på ett otillbörligt sätt genom att utnyttja byggkreditiv för att komma åt kontanta medel). Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som biföll överklagandet. Kommunen överklagade till Kammarrätten i Jönköping som , nr , meddelade prövningstillstånd samt beslutade om inhibition. Kammarrätten avslog därefter kommunens överklagande. Domstolen fann inte styrkt att finansieringen skett i enlighet med kommunens påstående om ekonomisk oegentlighet. 8 kap. 12. LINKÖPING Ä *) 3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. att tillståndshavaren inte längre var lämplig. Detta på grund av ett antal tillfällen med underskott på skattekontot samt tre tillfällen med restföring. Dessutom saknade tillståndshavaren F-skattsedel. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som ändrade till varning. Domstolen konstaterade att tillståndshavarens ekonomiska hantering varit undermålig men att det i dagsläget inte fanns någon skuld hos Kronofogdemyndigheten eller något underskott på skattekontot. 9 kap. 18.

20 LINKÖPING *) 3 *) Ej inhibition (återkallelse av serveringstillstånd; restförd för skatter och avgifter) LINKÖPING Ej Ä *) 4 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd bl.a. p.g.a. att sökanden inte kunnat visa fullt ut hur finansieringen av restaurangköpet skett. Övriga omständigheter var att sökanden skulle vara bulvan för någon olämplig person samt ha kontakt med kriminella kretsar samt att kommunen inte godtog som en del av finansieringen ett avtal mellan sökandens och ett bryggeri om delfinansiering p.g.a. att de pengarna inte skulle betalas ut förrän serveringstillstånd erhållits. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Dock godtog inte domstolen kommunens ovan nämnda övriga omständigheter. Sökanden överklagade till Kammarrätten i Jönköping som , nr , beslutade att inte meddela prövningsstillstånd. 8 kap. 12. LINKÖPING *) 4 *) Ej inhibition av beslut om återkallelse av serveringstillstånd (tillstånd till slutet sällskap men serverat allmänheten). LINKÖPING Ej Ä *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet för en hembygdsförening (tillståndet avsåg tio tillfällen till slutet sällskap under år 2011) p.g.a. servering skett till allmänheten. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att medlemskort kunde förvärvas vid entrén och att annonsering och affischering om att föreningen anordnade pubkvällar hade skett utan att det framgick att tillställningarna endast var för medlemmar. 9 kap. 18. LINKÖPING Ej Ä *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att kravet på kök inte var uppfyllt. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att serveringsstället endast har ett litet kök med minimala beredningsytor samt saknar annan kylanläggning än kyldisk. Köksutrustningen består av en liten induktionsplatta, liten ugn samt mikrovågsugn. Även diskmöjligheterna är begränsade. Serveringsställets riskkvalificering omöjliggör hantering av rå fisk, kyckling eller kött. 8 kap. 15. LINKÖPING Ej Ä *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. av att kravet på kök inte var uppfyllt. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen konstaterade att serveringsstället är utrustat med ett litet kök anpassat för beredning av grönsaker och bröd samt för tillredning av maträtter med en kokplatta, en klämgrill, en varmluftsugn samt en mikrovågsugn. Domstolen fann att kökets storlek och utrustning omöjliggör en tillfredsställande hantering och tillagning av livsmedel och begränsar därmed utbudet. 8 kap. 15. LINKÖPING Ej Ä *) 6 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. att sökanden inte genomgått kunskapsprov i alkohollagstiftningen med godkänt resultat. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. 8 kap. 12. LINKÖPING Ej Ä *) 7 *) Kommunen avslog ansökan om utsträck serveringstid till efter kl 02 under en festival. Polismyndigheten hade avstyrkt och servering efter kl 02 stred dessutom mot kommunens riktlinjer. Tillståndshavaren överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagade. 8 kap. 19. LINKÖPING Ej Ä *) 8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd p.g.a. brister i lämpligheten. En bolagsman var misstänkt för bidragsbrott. Sökanden överklagade till förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Domstolen anförde att det åligger ifrågavarande person att själv göra sannolikt att han uppfyller kraven på ekonomisk lämplighet och att det inte närmare redovisats några omständigheter som skulle kunna leda till en förändrad bedömning avseende misstanken om ekonomisk oegentlighet. 8 kap. 12. LINKÖPING *) 9