Datum Mål nr Dom Lr Uppdat.

Transkript

1 DOMAR 2006 Uppdatering Nr 11 domar tom REGERINGSRÄTTENS DOMAR 2006 Datum Mål nr Dom Kammarrätten nr Datum Mål nr Dom Lr Uppdat Ej pt Gbg *) O 5 *) Kommunen avslog en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap. Motiveringen var i huvudsak att serveringen kunde befaras medföra olägenheter. Beslutet grundade sig på omständigheter som iakttagits i samband med en av föreningen vid ett tidigare tillfälle anordnad fest där det enligt de som utförde tillsynen förekommit sexuella aktiviteter samt gäster som hade mycket lätt klädsel eller var delvis nakna. Sålunda hade nakna bröst och rumpor iakttagits. Sökanden överklagade till länsrätten som , nr , biföll överklagandet. Länsrätten anförde bl.a. att frågan i målet är om ett tillstånd till föreningen kan befaras medföra olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt. En individuell prövning skall ske med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Av detta följer att verksamheten i viss utsträckning måste bedömas med utgångspunkt i dess egna förutsättningar. Det får anses ligga i sakens natur att det vid en fetishfest förekommer inslag av exhibitionism, lätt klädsel och delvis blottad hud. detta kan i sig självt inte innebära sådana alkoholpolitiska olägenheter som avses i 7 kap. 9 alkohollagen. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och upphävde länsrättens dom. Kammarrätten anförde bl.a. att mot bakgrund av de iakttagelser som gjorts av restauranginspektörerna finner kammarrätten att om föreningen ges serveringstillstånd det kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Sökanden överklagade till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd. 7 kap Ej pt Gbg *) P 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd till allmänheten i en bowlinghall med motiveringen att det fanns risk för alkoholpolitiska olägenheter med hänsyn till bowlinghallens läge i idrottshuset samt dess närhet till en grundskola och en gymnasieskola. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten i Vänersborg konstaterade , nr , att polismyndigheten och miljöförvaltningen inte haft något att erinra mot sökt tillstånd och att serveringen inte kan anses medföra olägenheter. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet och upphävde länsrättens dom. Kammarrätten fann att många barn och ungdomar uppehåller sig i området och i idrottshuset både dag- och kvällstid. Mot denna bakgrund och med beaktande av ett av alkohollagens huvudsyften är att skydda ungdomar från skadeverkningar av alkohol fann kammarrätten att den avsedda serveringen kunde befaras medföra olägenheter. Sökanden överklagade till Regeringsrätten som inte meddelade prövningstillstånd. 7 kap. 9.

2 KAMMARRÄTTERNAS DOMAR 2006 Kammarrätt Datum Mål nr Länsrätt Datum Mål nr Sak Uppdatering nr Stockholm U *) 1 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan det i samband med tillsyn på restaurangen uppdagats att två personer som saknade anställningsbevis arbetade på restaurangen. Tillståndshavaren hade därefter heller inte på begäran av kommunen uppvisat några anställningsavtal. Dessutom hade inte mervärdesskatt (ca 9000 kr) betalats i rätt tid. Varning hade meddelats tillståndshavaren vid två tidigare tillfällen. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten och begärde inhibition. Länsrätten meddelade inhibition. I sakfrågan anförde länsrätten vad gäller frågan om anställningsbevis att det, med hänvisning till Regeringsrättens avgörande RÅ 2000 ref 12 (Regeringsrätten , mål nr ), inte kan uppställas något formellt krav på att anställningsbevis skall föreligga. Avsaknaden av sådant kan inte utgöra grund för återkallelse. I fråga om för sent inbetalda skatter anförde länsrätten att en enstaka försenad inbetalning av ett mindre belopp inte kan föranleda att tillståndshavaren inte skall anses vara lämplig att inneha serveringstillstånd. Länsrätten anförde vidare att av handlingarna framgår att tillståndshavaren under stor del av 2003 varit restförd för obetalda skatter och avgifter och för andra skulder om närmare kr när skulderna var som störst. Länsrätten ser därför allvarligt på att tillståndshavaren på nytt, och efter meddelad varning brustit i sina ekonomiska förehavanden. Länsrätten noterade även att tillståndshavaren, under ärendets beredning av kommunen, vid ett flertal tillfällen uppmanats att komma in med vissa handlingar bl.a. anställningsbevis. Tillståndshavaren har inte gjort detta. Tillståndshavaren har således brutit mot alkohollagen (8 kap. 4 ). Länsrätten avslog överklagandet (efter att som det förefaller sammanvägt bristerna i skatteinbetalningar och tillhandahållande av handlingar). Anm. Det kan noteras att länsrätten å ena sidan lägger tillståndshavaren till last att han inte lämnat in vissa handlingar rörande verksamheten (anställningsbevis) som begärts av kommunen. Det kan också noteras att länsrätten dessförinnan å andra sidan konstaterat att det inte kan uppställas krav på att anställningsbevis måste finnas. Det sistnämnda konstaterandet måste emellertid innebära att det inte med stöd av 8 kap. 4 alkohollagen kan ställas krav på att tillhandahålla handlingar som inte behöver finnas. Tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm och begärde inhibition. Kammarrätten meddelade , nr , prövningstillstånd och inhibition. Kammarrätten avslog därefter överklagandet. Stockholm AB *) 2 *) Avskrivning sedan överklagandet återkallats (Mål rörande återkallelse av serveringstillståndet). Stockholm AB *) 3

3 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan det bl.a. framkommit att gäster lämnat restaurangens serveringsytor med alkoholdrycker som serverats på restaurangen (överträdelse av 6 kap. 8 ), att gäster druckit egen medhavd alkohol på restaurangen (överträdelse av 6 kap. 9 ), att tillståndshavaren varit restförd vid några tillfällen samt att det funnits en manipulerbar kassaapparat på restaurangen. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som ändrade till varning. Länsrätten konstaterade bl.a. att en manipulerbar kassaapparat använts men att det inte visats om och i så fall i vilken omfattning tillståndshavaren hade manipulerat med kassaredovisningen. Vad som anförts rörande manipulerad kassaapparat kan därför inte ligga tillståndshavaren till last i återkallelsefrågan. Vad gällde de övriga omständigheterna fann länsrätten att de utgjorde grund för återkallelse av serveringstillståndet. Eftersom restföringarna varit få och överträdelserna av 6 kap. 8 och 9 skett endast vid något enstaka tillfälle fanns särskilda skäl att meddela varning i stället för återkallelse. Anm. Vad gäller frågan om kassaregister bör förutom 8 kap. 5a alkohollagen även läsas Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister (FHIFS 2003:2). I detta fall särskilt 2 p1. Se även en annan rotel vid samma länsrätt nedan ( , nr ) som finner att bruk av kassaregister som inte uppfyller kraven i nämnda bestämmelser utgör grund för återkallelse av serveringstillståndet. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Beträffande bolagets kassahantering fann kammarrätten i likhet med länsrätten det inte visats att kassaredovisningen varit manipulerad. Inte heller är det visat att kassaapparaten inte uppfyller de krav som uppställs i 8 kap. 5a alkohollagen och Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister (FHIFS 2003:2). Vad som förekommit i denna del utgör således inte grund för återkallelse av tillståndet. Anm. Tillståndshavaren hade vid den muntliga förhandlingen i kammarrätten anfört vad avser kassaregistret att det som menas med den manipulerbara kassaapparaten är att det i ett så kallat prövningsläge är möjligt att göra ett inslag som syns endast på displayen. Alla sådana inslag registreras dock på z-remsan. Stockholm AB *) 3 *) Avskrivning av yrkande om inhibition sedan klaganden försatts i konkurs varvid serveringstillståndet upphört att gälla. Stockholm AB *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd i slutet sällskap från en förening eftersom verksamheten inte kunde betraktas som helt sluten. Kommunen prövade även om kriterierna för serveringstillstånd till allmänheten var uppfyllda och fann att så inte var fallet. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten hade inhämtat yttrande från Statens folkhälsoinstitut (FHI) som anförde bl.a. att föreningen har i stadgarna inte någon begränsning av omfattningen av den krets människor som är tänkt att kunna få medlemsskap i föreningen. FHI anförde vidare att föreningens verksamhet är ständigt pågående och måste på grund därav anses vara en del av en rörelse vars verksamhet väsentligen synes bestå i att driva verksamhet av detta slag. Föreningens tillställningar och arrangemang är av den orsaken att jämställa med tillställningar som allmänheten äger tillträde till. 7 kap. 5. Sökanden överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Anm. verksamheten bestod i att bereda tillfälle till biljardspel samt möjligheten att lyssna på latinamerikansk musik och se på fotboll från den latinamerikanska ligan. Stockholm AB *) 8 *) Kommunen meddelade en varning. En tillståndshavare med ett tidsbegränsat tillstånd under en s.k. prövotid hade underlåtit att i anslutning till prövotidens slut söka nytt tillstånd utan fortsatt bedriva servering av alkoholdrycker. När detta uppdagades ansöktes om nytt tillstånd vilket kommunen meddelade. Samtidigt beslutade kommunen att ge en varning p.g.a. att servering skett utan tillstånd under en tid. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade länsrättens dom till Kammarrätten som upphävde länsrättens dom och kommunens beslut. Kammarrätten fann att tillståndshavaren inte haft något serveringstillstånd och därmed kunde ingen åtgärd enligt alkohollagen vidtas. Jfr med målet nedan som avser samma restauratör. Stockholm AB *) 8

4 *) Kommunen meddelade en varning sedan det i sammanhang med tillsyn konstaterats att restaurangens kassaregister inte hade något minne för bordsförsäljning, dvs ingen registrering skedde löpande av det som serverades utan först när gästen betalade. Tillståndshavaren uppgav att noteringar om det som serverades gjordes av servispersonalen på lösa papper och slogs in i kassaapparaten när gästen var klar. Kommunen framförde i sin utredning att denna rutin medför stor risk för att samtliga intäkter inte registreras i kassaregistret. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bifalla överklagandet. En av de skiljaktiga nämndemännen anförde bl.a. att en restaurangägare inte är tvungen att ha ett kassaregister för bordsminne. 7 kap. 20, 8 kap. 5a. Tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr upphävde länsrättens dom och kommunens beslut. Kammarrätten fann att klaganden inte haft något serveringstillstånd vid den tidpunkt som den förmenta överträdelsen av alkohollagen skett varför någon åtgärd inte kunde vidtas med stöd av alkohollagen. Anm. Jfr målet ovan som handlar om samma restauratör vilken haft ett serveringstillstånd under en prövotid men glömt att söka nytt tillstånd när prövotiden gått till ända. Det var under denna tillståndslösa period som kommunen gjort tillsyn och med anledning av då gjorda iakttagelser vidtagit åtgärd. Varken restauratören eller kommunen var alltså medvetna om att det inte fanns något serveringstillstånd! Stockholm AB *) 8 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet p.g.a. brister i såväl ordning som nykterhet vid ett flertal tillfällen. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som upphävde kommunens beslut och ändrade till varning. Länsrätten fann att det förelåg särskilda skäl till att eftersom tillståndshavaren vidtagit åtgärder för att förbättra situationen på restaurangen och att dessa åtgärder givit resultat. Länsrättens ordförande var skiljaktig och ansåg inte det fanns särskilda skäl till varning utan att beslutet om återkallelse skulle stå fast. Kommunen överklagade till Kammarrätten i som , nr , avslog överklagandet. Jönköping T *) 1 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a. olägenheter i fråga om ordning och nykterhet i och utanför restaurangen. Olägenheterna hade inrapporterats till kommunen dels av polismyndigheten, dels av en förening mot narkotika. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som biföll överklagandet och upphävde kommunens beslut. Länsrätten fann att det inte med tillräcklig styrka var klarlagt att olägenheterna utanför restaurangen föranletts av alkoholserveringen på restaurangen och att olägenheterna på restaurangen inte inträffat med sådan frekvens att det fanns grund för återkallelse eller varning. Länsrätten konstaterade vidare att det inte var klarlagt att personer under 18 år serverats alkohol och inte heller klarlagt vid vilka tillfällen överservering eller tillåtande av fylleri skulle ha skett eller att det skulle ha skett oftare än endast undantagsvis. 7 kap. 19 p 2. Anm. Länsrätten ansåg uppenbarligen att de påståenden som låg till grund för kommunens beslut inte var dokumenterade på tillräckligt sätt. Jfr med Kammarrätten i Göteborg , nr , vilken dom länsrätten bl.a. hänvisar till. Kommunen överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Jönköping T *) 4 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd med motiveringen att det inte var visat hur del av finansieringen av restaurangköpet gått till. Sökanden överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten konstaterade att det tvistiga beloppet kunde härledas till ett tidigare upptaget banklån och att skatteverket inte haft något att erinra mot finansieringsplanen. 7 kap. 7. Kommunen begärde prövningstillstånd hos kammarrätten vilken inte meddelade prövningstillstånd.

5 Jönköping E *) 9 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten i samband med en hästgala (vilken för övrigt arrangerades på ytterligare fem platser i landet). Anledningen till avslaget var att sökanden inte uppfyllde kravet på lämplighet i 7 kap. 7 alkohollagen (brister i bolagets ekonomiska förhållanden). Sökanden överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten konstaterade inledningsvis att tre andra länsrätter bifallit överklaganden som bolaget gjort med anledning av att det nekats serveringstillstånd av tre andra kommuner. Länsrätten fann vidare att när det gäller den ekonomiska skötsamheten föreligger flera omständigheter som kan ifrågasättas vad gäller tidigare skuldsättning och förfarandet vid bolagets redovisning och bokföring. Bolaget har emellertid, såsom även framgår av tidigare länsrättsdomar från september 2006 avseende denna fråga, på ett trovärdigt sätt redogjort för bakgrunden till den tidigare låga omsättningen och de ekonomiska problem som förekommit. Kommunen ansökte om prövningstillstånd och inhibition av länsrättens dom hos Kammarrätten i Jönköping vilken , nr , meddelade prövningstillstånd samt förordnade om inhibition. Jönköping F *) 11 *) Kammarrätten avslår yrkande om inhibition i mål rörande nekat serveringstillstånd, se länsrätten i F-län nedan. Jönköping H *) 11

6 *) Kommunen avslog ansökan om dispens från kravet i 8 kap. 5a alkohollagen på att ha kassaregister. Kommunen ansåg visserligen att föreningen, ett samfund, var ett sådant slutet sällskap som kunde komma ifråga för meddelande av dispens men att föreningens omsättning av mat och dryck varit betydande. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten hade inhämtat yttrande från Statens folkhälsoinstitut (FHI) som anförde att det föreföll som om samfundet bedriver restaurangliknande verksamhet eftersom servering sker till samfundets olika loger men att oavsett hur det förhåller sig med den saken har samfundet en verksamhet som inte är av så begränsad omfattning att dispens bör komma ifråga. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten anförde följande: Enligt förarbetena till 8 kap. 5a alkohollagen bör kassaregister främst krävas för sådana stadigvarande slutna sällskap som driver en restaurangliknande verksamhet. Vad beträffar omständigheterna i detta mål kan det konstateras att samfundets verksamhet i ett flertal avseenden avviker från vad som i normalfallet kan betecknas som restaurangliknande. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet, och bl.a. med hänsyn till verksamhetens huvudsakliga och övergripande syfte, de särskilda reglerna för medlemsskap, serveringsverksamhetens förhållandevis begränsade omfattning samt till att verksamheten, av vad som framkommit, inte är inkomst- eller mervärdesskattepliktig, finner kammarrätten att det saknas skäl att kräva att samfundet skall registrera försäljning i kassaregister. Kammarrätten anser således att samfundet bör beviljas undantag från kravet på kassaregister. 8 kap. 5a. Anm. Redan den omständigheten att en tillståndshavare inte är skattepliktig torde mot bakgrund till bestämmelsens syfte utgöra skäl att meddela dispens från kravet på kassaregister. Verksamhetens omfattning får i ett sådant fall underordnad betydelse. Vad gäller frågan om när en verksamhet kan anses vara sluten men också när den kan anses vara restaurangliknande se t.ex. Alkoholinspektionens yttrande Dnr 316/98 rörande en förening som vände sig till samtliga boende på orten. Alkoholinspektionen ansåg i det fallet att det var fråga om sedvanlig restaurangverksamhet riktad mot en målgrupp som är så vid och obestämd att den inte kan betraktas som ett slutet sällskap. Alkoholinspektionen konstaterade bl.a. att kravet på medlemskap är således endast att en avgift erläggs. Den krets som föreningen vänder sig till är innevånarna i Billeberga. Serveringsverksamheten är inte förknippad med någon speciell aktivitet och är tänkt att anordnas fredagar och lördagar på liknande sätt som en vanlig restaurang dit gäster kommer och går. Det är inte känt i förväg vilka gäster som kommer.. Länsrätten i Skåne , nr , avslog föreningens överklagande. Jönköping T *) 11 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd bl.a. p.g.a. att finansieringen av restaurangköpet inte ansågs visad. Sökanden hade under ca 10 månader förvarat de pengar han erhöll vid en bilförsäljning i ett bankfack. Sökanden överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten fann att sökandens förklaring till varför pengarna förvarat i ett bankfack var rimlig. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 7. Göteborg P *) *) Kommunen avslog dels en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd under en fyra dagars festival och dels en ansökan om ett tillfälligt serveringstillstånd under sommarmånaderna Anledningen till kommunens beslut var dels brister i den ekonomiska skötsamheten och dels, vad gäller den ansökan som avsåg sommarmånaderna, att en sådan ansökan skulle betraktas som ett årligen återkommande stadigvarande tillstånd varvid kravet på kök i 7 kap. 8 alkohollagen inte var uppfyllt. Bolaget hade under de två tidigare åren haft ett tillfälligt tillstånd under sommarmånaderna. Bolaget överklagade till länsrätten som biföll överklagandet, Vad gäller serveringen under sommarmånaderna konstaterade länsrätten att något permanent serveringstillstånd inte kunde meddelas p.g.a. kökets brister men att ett tillfälligt tillstånd kunde ges. Kommunen överklagade till kammarrätten som meddelade prövningstillstånd och därefter undanröjde länsrättens dom. Kammarrätten konstaterade att kommunen haft fog för sitt beslut att avslå ansökningarna p.g.a. bolagets ekonomiska förhållanden. Kammarrätten fann även att serveringen under sommarmånaderna skulle prövats som ett permanent tillstånd och att kommunen även i den delen gjort en korrekt bedömning då kravet på kök för allsidig matlagning inte var uppfyllt. 7 kap.5,7 och 8. Göteborg M *) 2

7 *) Inhibition av återkallelse av serveringstillstånd. Göteborg O *) 5 *) Kommunen meddelade en varning p.g.a. att de kassaregister som fanns i restaurangen inte uppfyllde kraven i 8 kap. 5a alkohollagen och Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister 2003:2. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som upphävde kommunens beslut. Länsrätten konstaterar att det förekommer motstridiga uppgifter om vad som förekommit vid tillsynsbesöket och huruvida Grand Total alls efterfrågats. Mot bakgrund av detta samt vad som ovan anförts om kraven på bevisning kan inte den omständigheten att Grand Total inte visades ligga till grund för återkallelse. De brister som i övrigt anförts rör vissa uppgifter som saknats i en av kassasystemens X-rapporter. Frågan om dessa brister är allvarliga nog för att en återkallelse av serveringstillståndet skall vara aktuellt. Syftet med återkallelse av serveringstillstånd är främst att tillgodose det allmänna intresset av ordning och nykterhet samt att skydda samhället mot skadeverkningar av dåligt skötta restauranger och liknande försäljningsställen (jfr RÅ 1994 ref 88). När det gäller brister som endast härrör från kassaapparaternas utformning anser länsrätten att det måste röra sig om anmärkningar av allvarlig art för att återkallelse skall komma i fråga. Det har i målet inte gjorts gällande att några oegentligheter förekommit eller ens att det funnits någon risk för att inkomster skulle undanhållas p.g.a. X-rapportens avsaknad av vissa uppgifter. Mot denna bakgrund anser länsrätten det inte vara befogat med en sådan ingripande åtgärd som återkallelse. Det kan därför inte heller bli aktuellt med en varning, varför överklagandet skall bifallas. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 20. Göteborg O *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet bl.a. p.g.a. brister i bokföringen samt överträdelse av inköpsbestämmelsen i 6 kap. 5 alkohollagen och förvaringsförbudet i 6 kap. 9. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. 7 kap. 19. Göteborg M *) 11 *) Kommunen meddelade en varning samt återkallade den utökade serveringstiden efter kl 01 (vilken varit utsträckt till kl 03). Härutöver meddelades villkor om viss utbildning av serveringspersonalen. Anledningen till varningen var brister i ordning och nykterhet vid några tillfällen. Anledningen till den återkallade serveringstiden var omfattande närboendestörningar. Såväl polismyndigheten och miljöförvaltningen var av den uppfattningen att serveringen skulle avslutas senast kl 01. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som meddelade inhibition men avslog därefter överklagandet. Tillståndshavaren överklagade till kammarrätten och anförde bl.a. att det inte var lagligen möjligt att samtidigt meddela såväl varning som inskränkning av serveringstiden. När kommunen meddelat varning bortföll enligt klaganden möjligheten att tillgripa andra åtgärder. Klaganden menade även att om en ljudnivå är störande eller inte i miljölagens mening avgörs av miljöförvaltningen och att det inte bör vara möjligt att göra en självständig prövning enligt alkohollagen av störningen innan miljöprövningen är avslutad. Kammarrätten avslog överklagandet och anförde bl.a. att det var möjligt att återkalla del av tillståndet och samtidigt meddela en varning. Det fanns heller inte anledning att i detta ärende avvakta en prövning mot miljöbalken. Sundsvall Y *) 2 *) Inhibition av återkallelse av serveringstillstånd. Sundsvall BD *) 5

8 *) Kommunen avslog ansökan om serveringstillstånd med motiveringen att det finns brister i den ekonomiska skötsamheten genom förfallna skatter. Vidare åberopade kommunen bristande kunskaper i alkohollagstiftningen genom att alkoholdrycker serverats utan tillstånd därtill (se mål nr ovan). Sökanden (ett aktiebolag) överklagade till länsrätten som biföll överklagandet. Länsrätten fann vad gällde de förfallna skatterna att Skatteverket efter begäran beviljat anstånd med betalning av skatteskulden i avvaktan på en prövning av skattefrågan i länsrätten. Länsrätten konstaterade vidare att kommunen för fem år sedan meddelat serveringstillstånd till en fysisk person X i stället för till nu aktuellt aktiebolag. Detta hade skett efter att den dåvarande kommunale tjänstemannen informerat om att ansökan om tillstånd skulle göras i den fysiska personen X:s namn. Den servering som bolaget därefter bedrivit berodde enligt länsrätten på ett missförstånd för vilket kommunen hade ett betydande ansvar. Kommunen hade även riktat anmärkningar mot sättet att bedriva serveringen men länsrätten fann att de inte utgjorde tillräcklig grund för att neka serveringstillstånd. 7 kap. 7. Kommunen överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet. Kammarrätten fann dock att länsrätten beviljat tillstånd vilket inte ankommer på domstol att göra (utan endast pröva huruvida åberopade hinder föreligger). Kammarrätten förordnade därför att handlingarna i målet skulle överlämnas till kommunen som har att utfärda tillståndsbevis om hinder i övrigt inte föreligger. Sundsvall W *) 5 *) Kommunen återkallade serveringstillståndet sedan skatteverket funnit att betydande del av försäljningen inte registrerats i kassaregistret. Verket hade även konstaterat att kassaapparaten manipulerats så att den lämnade ut kvitton utan att beloppet på kvittot registrerades i kassaregistret. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. 7 kap. 19. Tillståndshavaren överklagade länsrättens dom till kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd. Sundsvall Z *) 5 *) Kommunen avslog ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten under en motormässa. Som skäl för avslaget anförde kommunen att det var olämpligt att kombinera alkoholförsäljning med motorarrangemang. Kommunen anförde även att det enligt kommunens riktlinjer för serveringsverksamhet i första hand skall förbehållas näringsidkare på orten som redan innehar serveringstillstånd att få aktuell typ av tillstånd. Polismyndigheten hade i yttrande ansett det olämpligt att kombinera alkoholförsäljning med motorarrangemang. Sökanden överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Länsrätten fann med hänvisning till 7 kap. 9 alkohollagen att det inte var förenligt med alkohollagens syfte att sälja alkoholdrycker vid en motormässa. Vad gäller kommunens hänvisning till sina riktlinjer anförde dock länsrätten att dessa inte har samma dignitet som lag utan en prövning skall ske i varje enskilt fall. Sökanden överklagade till kammarrätten som biföll överklagandet. Kammarrätten fann att de omständigheter som framförts av kommunen för att vägra serveringstillstånd inte utgjorde tillräckliga skäl för att anta att serveringen kunde befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Inte heller kunde kommunens riktlinjer för serveringsverksamhet självständigt ligga till grund för att vägra serveringstillstånd. 7 kap. 9. Sundsvall W *) 9 *) Kommunen återkallade i sept 2005 serveringstillståndet dels p.g.a. brister i nykterhet vid ett flertal tillfällen och dels p.g.a. att ett villkor om att det skulle finnas serveringspersonal på uteserveringen inte efterlevts. Tillståndshavaren överklagade till Länsrätten i Dalarnas län som biföll överklagandet. Länsrätten fann bl.a. att den av kommunen påstådda berusningsnivån i vart fall inte varit så hög att den föranlett polisingripande. Länsrätten ansåg vidare att överträdelsen av villkoret varit tillfällig. Kommunen överklagade till kammarrätten som biföll kommunens överklagande. Kammarrätten fann att det med tillräcklig styrka var klarlagt (kommunen hade givit flera exempel på hur berusningsnivån yttrat sig hos en del av restaurangens gäster) att det på restaurangen tillåtits för hög berusningsnivå och att olägenheter i fråga om nykterhet i den mening som avses i 6 kap. 2 alkohollagen därmed förekommit. Vad gällde överträdelsen av villkoret om att serveringspersonal stadigvarande tjänstgör på uteserveringen när gäster befinner sig där fann kammarrätten att villkoret inte bör kunna uppfattas på annat sätt än att det alltid skall finnas personal på uteserveringen när gäster befinner sig där. Grund för återkallelse fanns även av den anledningen. 7 kap. 19.

9

10 LÄNSRÄTTERNAS DOMAR 2006 Länsrätt Datum Mål nr Ändring (Ä)eller inte (Ej Ä) Sak Uppdatering nr AB Ej Ä *) 1 *) Kommunen meddelade en varning sedan det i sammanhang med tillsyn konstaterats att restaurangens kassaregister inte hade något minne för bordsförsäljning, dvs ingen registrering skedde löpande av det som serverades utan först när gästen betalade. Tillståndshavaren uppgav att noteringar om det som serverades gjordes av servispersonalen på lösa papper och slogs in i kassaapparaten när gästen var klar. Kommunen framförde i sin utredning att denna rutin medför stor risk för att samtliga intäkter inte registreras i kassaregistret. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Två nämndemän var skiljaktiga och ville bifalla överklagandet. En av de skiljaktiga nämndemännen anförde bl.a. att en restaurangägare inte är tvungen att ha ett kassaregister för bordsminne. 7 kap. 20, 8 kap. 5a. Tillståndshavaren överklagade till Kammarrätten i Stockholm som , nr upphävde länsrättens dom och kommunens beslut. Kammarrätten fann att klaganden inte haft något serveringstillstånd vid den tidpunkt som den förmenta överträdelsen av alkohollagen skett varför någon åtgärd inte kunde vidtas med stöd av alkohollagen. Anm. Restauratören hade haft ett serveringstillstånd under en prövotid men glömt att söka nytt tillstånd när prövotiden gått till ända. Det var under denna tillståndslösa period som kommunen gjort tillsyn och sedan vidtagit åtgärd. AB Ej Ä *) 1 *) Kommunen biföll ansökan om utsträckt serveringstid till slutna sällskap under lördagar till kl 03 men meddelade villkor om minst två ordningsvakter från kl 22 och om att serveringspersonalen skulle genomgå STAD- utbildningen i ansvarsfull alkoholhantering. Ansökan avslogs i den del som avsåg utsträckt serveringstid till allmänheten resp. slutna sällskap till kl 01 resp. kl 03 med hänvisning till risken för närboendestörningar. Såväl polismyndigheten som miljöförvaltningen hade avstyrkt ytterligare utökad serveringstid. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten som avslog överklagandet. Vad gäller villkoret om ordningsvakter anförde länsrätten följande: Villkor kan enligt alkohollagen meddelas även efter det att tillstånd har givits. Skäl för detta kan vara senare uppkomna problem som har direkt samband med serveringsrörelsen, t.ex. att serveringen har medfört alkoholpolitiska olägenheter. Villkor får således endast användas för att motverka skadeverkningar av alkoholpolitisk art. Fråga i målet är om det meddelade villkoret om två ordningsvakter lördagar på restaurangen är påkallat ur alkoholpolitisk synpunkt. Frågan om villkor om ordningsvakter har inte berörts i förarbetena till lagen. Däremot framhålls att skyddsintresset skall ha starkt genomslag i lagstiftningen och att alkoholpolitiska olägenheter måste motverkas. Länsrätten finner mot bakgrund av vad som framkommit i målet att det är befogat med två förordnade ordningsvakter såsom socialtjänsten beslutat. 6 kap. 4, 7 kap. 5. AB Ej Ä *) 1 *) Kommunen meddelade serveringstillstånd som begränsades att gälla ett år. Anledningen till begränsningen var att polismyndigheten avstyrkt tillstånd p.g.a. risk för olägenheter. Tillståndshavaren överklagade till länsrätten och yrkade att tillståndet inte skulle vara tidsbegränsat. Länsrätten avslog överklagandet. 7 kap. 9. AB *) 1 *) Avskrivning av mål rörande överklagande av beslut om återkallelse av serveringstillstånd.