Kallelse/föredragningslista Föredragningslista regionstyrelsen den 28 november 2017 Nr Ärenden Dnr 230/17 Val av justerare LS /

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Regionstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 28 november 2017, kl. 13:00 17: Gruppmöten Sammanträde Plats: Regionens hus, Kungsängen plan 5, Storgatan 27, Uppsala Beslutande: Börje Wennberg (S), ordförande Malena Ranch (MP), 1:e vice ordförande Stefan Olsson (M), 2:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S) Majlene Westerberg (S) Johnny Svahn (S) Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Jenny Lundström (MP) Sören Bergqvist (V) Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruukka (M) Christina Sääf (M) Carl Nettelblad (L) Karolina Hilding (L) Annika Krispinsson (KD) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tomas Andersson (S) Thomas Eriksson (S) Johan Sundman (S) Kerstin Ramdén (S) Lene Schill (MP) Sofia Rogozinska (V) Bengt-Ivar Fransson (M) Christina Nygårdh (M) Johan Örjes (C) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Ersättare:

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista regionstyrelsen den 28 november 2017 Nr Ärenden Dnr 230/17 Val av justerare LS /17 Fastställelse av föredragningslista LS /17 Regiondirektörens rapport KOMPLETTERAS LS Uppsikt och ägarfrågor 233/17 Delårsrapport januari - augusti 2017 för Svensk Luftambulans LS /17 Delårsrapport januari - augusti 2017 för Sjukvårdens larmcentral LS /17 Samarbetsavtal gällande tillgång till Sjukvårdens larmcentrals medicinska beslutsstöd LS /17 Delårsrapport januari - juni 2017 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS /17 Revidering av förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS Strategiska frågor rörande hållbar utveckling 238/17 Revidering av resepolicyns tillämpningsföreskrifter och införande av intern klimatväxling LS Ekonomi 239/17 Initiering av upphandling av läkemedel LS /17 Allmän information om fastighetsinvesteringarnas betydelse för regionens ekonomi LS /17 Utvärdering av upphävande av anställningsstopp i Region Uppsala LS Arbetsgivarfrågor 242/17 Arbetsmiljöcertifiera sjukvården LS Hälso- och sjukvårdsfrågor 243/17 Avveckling av avgiften för screening gynekologisk hälsokontroll LS /17 Medverkan i projektet Innovationsmotorer LS

3 Kallelse/föredragningslista Strategiska fastighetsfrågor 245/17 Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala LS /17 Rättspsykiatrisk vård - lokalisering och organisation LS Yttranden 247/17 Remissyttrande avseende nationell plan för transportsystemet LS /17 Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län LS /17 Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborgs län LS /17 Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län LS /17 Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna LS Motionssvar 252/17 Motionssvar avseende Inrätta akutmottagning för våldtagna LS /17 Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus LS /17 Uppföljning av regionstyrelsens givna uppdrag januari - augusti 2017 LS /17 Val av ny ledamot i Region Uppsalas läkemedelskommitté LS /17 Anmälan av beslut enligt delegation LS /17 Skrivelser för kännedom KOMPLETTERAS LS

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Simon Alm (SD) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xx november Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr LS

5 2 (2)

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr LS

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Rgion Uppsala godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Delårsrapport januari - augusti 2017 för Svensk Luftambulans Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Delårsrapport för januari augusti 2017 för Svensk Luftambulans godkänns. Ärendebeskrivning Direktionen för Svensk Luftambulans har behandlat och godkänt delårsrapporten för januari augusti 2017 vid sitt sammanträde Delårsrapporten föreslås godkännas av respektive medlem. Verksamheten inom Svensk Luftambulans har bedrivits i full skala vid samtliga baser under perioden. En ny teknisk verkstad har tagits i drift i Karlstad. Rapporten visar, utöver måluppfyllelsen, ett underskott på tkr för perioden. Prognosen för hela året 2017 pekar mot ett underskott på tkr. Revisorerna har gjort bedömningen att det prognostiserade resultatet är förenligt med de finansiella mål direktionen fastställs. Vidare bedöms att de verksamhetsmål som fastställts för 2017 delvis kommer att uppnås. Bilagor Missiv Delårsrapport januari april 2017 Protokoll Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Delårsrapport januari - augusti 2017 för Sjukvårdens larmcentral Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Delårsrapport januari augusti 2017 för ambulansdirigeringsnämnden och Sjukvårdens larmcentral läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Ambulansdirigeringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 september 2017 att godkänna delårsrapport för perioden januari augusti 2017 och överlämna rapporten till huvudmännen. Verksamhetens ackumulerade ekonomiska resultat till och med augusti månad är -0,1 mnkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0 mnkr. Periodens resultat beror framförallt på att gemensamma teknikkostnader är 0,1 mnkr lägre än budgeterat samt ökade kostnader med 0,2 mnkr för SOS alarm. Kostnaderna har ökat under året på grund av en felaktig prognostisering under 2016 som belastat Arbetet med att ansluta Landstinget Sörmland till Sjukvårdens larmcentral har intensifierats. En ny fördelning av kostnader infördes från och med den 1 juli innebärande 50 procent vardera. Kostnadsfördelningen förändras ytterligare när Landstinget Sörmland går i drift. Den nya fördelningen blir då 33.3 procent per region/landsting. Bilagor Delårsrapport januari augusti 2017 Protokollsutdrag gemensamma ambulansdirigeringsnämnden Kopia till Gemensamma ambulansdirigeringsnämnden Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

47 Sjukvårdens Larmcentral Delårsrapport Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala, Region Västmanland och Landstinget Sörmland SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING I båda regionerna pågår ett arbete med arbetstidsförkortning. Region Uppsala kommer att från och med 1 september starta med nya arbetstidsmått. Inom Region Västmanland pågår en utredning, införande ska ske så snart som möjligt. Arbetet med att ansluta Landstinget Sörmland till Sjukvårdens Larmcentral(SvLc) har intensifieras. Den 2 oktober startar utbildningen för Sörmlandsoperatörerna, och den 28 november tas prioritering och dirigering över i egen regi. Ny fördelning av kostnader infördes från och med 1 juli (50-50). Kostnadsfördelningen kommer förändras ytterligare när Landstinget Sörmland går i drift. Den nya fördelningen blir då 33,3 % per region/landsting. I maj inkom förfrågan från Västra Götaland Regionen (VGR) om att få använda det Medicinska Beslutstödet som är framtaget och används i Sjukvårdens Larmcentral. VGR ska under en period mellan 1 oktober till 1 maj successivt ta över prioriteringen i egen regi. Utredningen om möjligheten att använda det Medicinska Beslutstödet har pågått under sommaren, utredande jurist presenterar arbetet för ambulansdirigeringsnämnden i september. SvLc har sedan augusti en ny gemensam funktion, IT-samordnare, i verksamheten. Denna funktion köptes tidigare från MSI i Uppsala. Arbetet med nytt SOS Avtal påbörjades i god tid, men har försenats på grund av oenighet gällande prisnivå och avtalsinnehåll. Förlängningsavtal tecknades till och med 31 augusti. Identifierade utmaningar Fortsatt arbete med personalförsörjningen: att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare. Att bygga upp en personell redundans genom att fler personer roterar. Utökade samarbeten inom sjukvårdens larmcentral kräver fortsatt utvecklingsarbete med systemförvaltningsorganisationen. INVÅNARE/KUNDPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Marknadsföring externt: deltagande på ambulans 2017 i april och Flisa 2017 i september med både monter och att Per Andersson håller föreläsning. Region Västmanlands deltagande i Almedalen där verksamheterna representerades av Bertil Kinnunen, Denise Nordström, Fredrik Leek och Hans Blomberg. Kvalitetsuppföljningar: samtalsgenomgångar och utbildningar har genomförts. Första uppföljningen av hänvisningar presenteras och publiceras under hösten.

48 Sjukvårdens Larmcentral Uppföljning av mått periodens utfall Mål Frekvens Resultat Att samarbetet med SOS-Alarm som är ansvarig för nödnumret 112 fungerar. Rutiner för överkoppling av samtal och att överföring av A-numret fungerar enligt avtal. Trend Tertial VERKSAMHET/PROCESSPERSPEKTIV Kvalitetsregister, delaktighet i Nordisk jämförelse, SvLc har bidragit med testdata enligt förfrågningsunderlag. Uppföljning av mått periodens utfall Mål Frekvens Resultat Trend Ärenden som bedöms som prioritet 1 A ska larmas ut inom 80 sekunder från besvarat samtal i 95 % av alla prioritet 1 A alarm. Tertial 82 sek Svarstider på prioriterade linje skall vara lika med eller lägre än 8 sekunder i medel. Tertial 3,9 sek MEDARBETARPERSPEKTIV Arbetet mot mål och uppdrag status Utbildningsdagar i maj med fokus på det egna samtalet, med feedback. Nya utbildningsdagar planeras till november. Fortsatt arbete med att personalförsörjningen, att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, bland annat med nya arbetstidsmodeller på båda enheterna. Uppsala startar den 1 september. Uppföljning av medarbetarenkät på respektive central, Västerås genomför sin uppföljning under hösten. Uppföljning av mått periodens utfall Sjukfrånvaro och rehabilitering Total sjukfrånvaro Varav långtidssjukfrånvaro över 60 dg Män Kvinnor Anställda 29år Anställda år Anställda 50 år Västerås ,3 % Uppsala ,50 % 62,8 % 5,6 % 13,2 % 8% 24 % 0,85 % 0,28 % 2,55 % 1,62 % 1,35 % Antal heltidssjukskrivna* 0 Antal deltidssjukskrivna* Rehabiliteringsärenden * totalt antal under perioden Antal avslutade rehabiliteringsärenden under perioden 0

49 Sjukvårdens Larmcentral EKONOMIPERSPEKTIV Periodens resultat och helårsprognos översikt Verksamhetens ackumulerade ekonomiska resultat t.o.m. augusti månad är -0,1 mkr. Helårsresultatet prognostiseras till 0 mkr. Analys av periodens resultat jämfört med budget händelseöversikt Periodens resultat beror framförallt på följande händelser Gemensamma teknikkostnader är 0,1 mkr lägre än budgeterat. Ökade kostnader med 0,2 mkr för SOS Alarm. Kostnaderna har under året ökat på grund av en felaktig periodisering under 2016 belastade Analys av helårsprognosens avvikelse mot helårsbudget händelseöversikt Prognosen baseras på följande förutsättningar: Budgeten är baserad på den fördelningsnyckel 57,3/42,7 som beslutades 2016 och som är beräknad utifrån antal invånare i respektive region. I prognosen har den nya fördelningsnyckeln 50/50 använts för perioden juli-november. Sörmland kommer att från och med 1 september gå med i Ambulansdirigeringsnämnden. Under perioden september-november är Sörmland endast med och delar på de gemensamma teknikkostnaderna. I december då Landstinget Sörmland är i drift fördelas samtliga kostnader lika mellan de tre parterna (33.3%). Region Västmanland har i prognosen ökat intäkterna för att väga upp merkostnaden för den nya kostnadsfördelningsmodellen. Det prognostiserade resultatet beror framförallt på följande händelser Ökade intäkter med totalt 3,0 mkr. Ökningar är hänförliga till att Sörmlands intäkter räknas med för perioden september till december samt att Västmanland har prognostiserat att erhålla finansiering för ny kostnadsfördelningsmodell. Ökade personalkostnader med 2,6 mkr varav 1,1 mkr är hänförliga till att Sörmland ansluter till samarbetet. I Region Västmanland har personalkostnaderna ökat med 0,9 mkr jämfört med budget till följd av ökade kostnader för bemanning (semester, övertid m m). Västmanland har även hög sjukfrånvaro som medför höga övertidskostnader. En total bedömning av personalkostnaderna har gjorts utifrån 2016 års utfall vilket medför en ökad prognos med ytterligare 0,6 mkr. En ny arbetstidsmodell har införts i Uppsala vilket medför en utökning med 2 sjuksköterskor från 1 september. Arbetstidsmodellen medför ökade personalkostnader som under 2017 vägs upp av att det finns vakanta tjänster på läkarsidan. Genomförda och planerade åtgärder för en ekonomi i balans Aktivt rekryteringsarbete och utbyggnad av rotationstjänster för att ytterligare öka redundansen personalmässigt. Införande av arbetstidsmodell ökar attraktiviteten till arbetsplatsen. BILAGOR 1. Ekonomirapport

50 Ekonomi delårsrapport Sjukvårdens Larmcentral Total kostnad för hela avtalsområdet Total kostnad för hela avtalsområdet 2017 Utfall tom augusti 2017 Differens jan- Gällande budget jan- Prognos apr aug 2017 dec 2017 helår 2017 Budget jan-aug 2017 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKNIKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT Landstinget Sörmland SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKN IKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT Landstinget Sörmland 2017 Utfall tom augusti 2017 Differens jan- Gällande budget jan- Prognos apr aug 2017 dec 2017 helår 2017 Budget jan-aug 2017 TOTALA INTÄKTER Prognos apr diff Prognos aug helår Prognos aug diff mot budget mot budget Prognos apr diff Prognos aug helår Prognos aug diff mot budget mot budget

51 Ekonomi delårsrapport Sjukvårdens Larmcentral Region Uppsala Budget jan-aug 2017 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKN IKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT Region Västmanland Budget jan-aug 2017 TOTALA INTÄKTER SUMMA INTÄKTER TOTALA PERSONALKOSTNADER TOTALA TEKNIKKOSTNADER TOTALA AVSKRIVNINGSKOSTNADER TOTALA GEMENSAMMA KOSTNADER TOTALA KOSTNADER SOS-ALARM TOTALA ÖVRIGA KOSTNADER SUMMA KOSTNADER TOTALT RESULTAT Region Uppsala 2017 Utfall tom augusti 2017 Differens jan- Gällande budget jan- Prognos apr dec 2017 helår 2017 aug Region Västmanland Utfall tom augusti 2017 Differens jan- Gällande budget jan- Prognos apr aug 2017 dec 2017 helår Prognos apr diff Prognos aug helår Prognos aug diff mot budget mot budget Prognos apr diff Prognos aug helår Prognos aug diff mot budget 2017 mot budget

52

53

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Samarbetsavtal för tillgång till Sjukvårdens larmcentrals medicinska beslutsstöd Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen gällande Sjukvårdens larmcentrals medicinska beslutstöd, och viss del av Alitis, godkänns under förutsättning av att motsvarande beslut fattas av övriga parter. Ärendebeskrivning Gemensamma ambulansdirigeringsnämnden beslutade vid ett extra sammanträde att föreslå respektive region/landsting att godkänna samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen gällande Medicinska Beslutsstödet och till viss del av Alitis. Västra Götalandsregionen har tidigare under året inkommit med förfrågan om att få ta del av sjukvårdens larmcentrals medicinska beslutsstöd. Frågan om tillgång till det medicinska beslutsstödet har beretts i ambulansdirigeringsnämnden innan sommaren och under hösten. Förslag på samarbetsavtal föreligger. Bilagor Protokoll gemensamma ambulansdirigeringsnämnden Förslag till samarbetsavtal Kopia till Gemensamma ambulansdirigeringsnämnden Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

55 Samarbetsavtal om medicinsk bedömning i prehospital hälso- och sjukvård 1. Avtalsparter Detta samarbetsavtal har träffats mellan å ena sidan Landstinget Sörmland ( ), Region Uppsala ( ), Region Västmanland ( ) (nedan gemensamt S.U.V. ), och å andra sidan Västra Götalands läns landsting, org.nr (nedan VGR ). Ägarna och VGR kallas gemensamt Parterna. 2. Bakgrund 2.1. Parternas övergripande uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna inom respektive parts verksamhetsområde. En huvuduppgift är att se till att invånarna kan få tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Prioriteringstjänsten är ett första och viktigt led i den prehospitala vårdkedjan. Bedömning och prioritering av vårdärenden per telefon är avancerad hälsooch sjukvård och förutsätter både hög medicinsk kompetens och tillgång till ett avancerat beslutsstöd Parternas hälso- och sjukvård ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, d.v.s. vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rätt tid och vara effektiv. Ett centralt arbetssätt för att uppnå kvalitetsmålen är att ur ett patientperspektiv systematiskt och fortlöpande utveckla vårdprocesser över organisatoriska gränser. Samordnat med utvecklingen av vårdprocesserna behövs en utveckling av vårdens IT-stöd för att möta kraven på både gränsöverskridande informationsåtkomst och lokala/processpecifika beslutsstöd. Verksamhetsutveckling bygger på en kombination av professionell kunskap och förbättringskunskap. När dessa kunskaper kombineras ökar möjligheterna att skapa värde för patienter och förbättra diagnos och behandling samt vårdens processer och system En väl fungerande akutsjukvårdsprocess kan vara avgörande för varje enskild patient. Det är därför nödvändigt att säkerställa att bedömning och prioritering av larmsamtal sker med rätt kompetens och hög kvalitet, utifrån den enskilde patientens behov. Regionfullmäktige i VGR har den 4 april 2017 beslutat att alarmeringstjänsten i VGR ska organiseras genom ett fortsatt avtal med SOS Alarm Sverige AB avseende dirigeringen av ambulanser och att prioriteringsfunktionen ska bedrivas i egen regi. VGR kommer därmed i egen regi hantera larmsamtal gällande vårdärende som inkommer på 112, samt övriga ingångar för ambulansbeställning och liggande sjuktransport I S.U.V:s larmcentraler som i dag drivs i egen regi används Medicinskt beslutsstöd ( MBS ), vilket har utvecklats av en grupp ambulansöverläkare inom S.U.V. och införlivats i IT-stödet ALITIS (gemensamt Systemet ). Systemet har utvecklats och anpassats för lägst sjuksköterskekompetens. Systemet har mycket goda förutsättningar för utveckling och forskning. VGR har identifierat en möjlighet att samverka med S.U.V. kring den prehospitala vården och därför avsedda Systemet och har därför framställt en förfrågan till S.U.V:s gemensamma nämnd Sjukvårdens Larmcentral avseende Systemet (HS ).

56 2.5. Parterna har redan idag ett nära och mycket gott samarbete kring frågor om alarmeringstjänsten. VGR är en stor region med tillgång till omfattande professionell kunskap. S.U.V. bedömer att ett samarbete med VGR möjliggör en utvidgad utvecklingsmöjlighet och förbättring av Systemet, i syfte att förbättra den prehospitala vårdkedjan och därmed patientsäkerheten ytterligare Mot denna bakgrund är Parterna överens om nedanstående. 3. Syfte Samarbetet ska syfta till att nå parternas gemensamma mål att så långt som möjligt säkra, effektivisera och optimera prioritering av sjukvårdsärenden inom respektive parts prehospitala verksamhet. Det är parternas avsikt att gemensamt förbättra och utveckla Systemet samt att ingå de överenskommelser som behövs för att kunna uppnå nämnda mål. 4. Samarbetets utgångspunkter Samarbetet baseras på att a) Parterna ska tillsätta adekvata resurser och organisation för gemensam utveckling av Systemet; b) Parterna ska gemensamt vidareutveckla Systemet och VGR avses därför beredas tillgång att nyttja Systemet och SUV ska för detta ändamål tillhandahålla Systemet och relevant dokumentation till VGR. Äganderätten samt immateriella rättigheter till Systemet och nämnda dokumentation ska därvid kvarstå hos S.U.V. varför S.U.V. avser att upplåta en icke-exklusiv nyttjanderätt av Systemet till VGR. c) VGR ska erlägga ersättning till S.U.V. för nyttjandet och de kostnader som därvid kan uppstå motsvarande S.U.V:s självkostnad för tillhandahållandet m.m; d) Parterna överenskommer om sekretess rörandet Systemet på sätt att detta inte otillbörligen röjs för tredje part. e) VGR inom sin verksamhet ansvarar för att Systemet motsvarar de medicinska och tekniska behoven för sitt eget användande. 5. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal samt de ytterligare avtal som är nödvändiga för samarbetet enligt detta avtal, ska för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av Parterna. 6. Avtalstid och uppsägning Avsikten är att samarbetet ska vara långsiktigt. Detta avtal löper från undertecknande och tills vidare. Parternas gemensamma ambition och vilja är att för detta samarbete nödvändiga avtal ska ingås i närtid för att möjliggöra att Systemet kan vara i drift hos VGR under första

57 kvartalet år Denna ambition är emellertid avhängig de närmare förutsättningar som kommer att framkomma under det kommande arbetet efter detta avtals ingående. Detta avtal löper tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om 12 månader. Uppsägning av detta avtal ska ske skriftligt.

58 FÖREDRAGNINGSLISTA ADN - EXTRA SAMMANTRÄDE Organ Gemensam Ambulansdirigeringsnämnd för Region Västmanland (RV), Region Uppsala (RU) och Landstinget Sörmland (LS). Plats Sammanträdesrum Lindön, Regionhuset Västerås, alternativt via Skype Tidpunkt Tisdagen den 10 oktober 2017, klockan Ledamöter Denise Norström (S), RV, vice ordförande Tomas Högström (M), RV Bertil Kinnunen (S)RU, ordförande Anna-Karin Klomp (KD), RU Monica Johansson (S), LS Christer Sundqvist (M), LS Ersättare Kenneth Östberg (S), RV Maria Dellham (M), RV Håkan Collin (S), RU Cecilia Linder (M), RU Martin Kildén Smith (M), LS Fredrik Lundgren (L), LS Övriga Jan Hallberg, administrativ direktör Anna-Karin Jansson, ambulansdirigeringsstrateg Andreas Engstedt, mötessekreterare Joachim Ahl, chefsjurist Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 1 Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut 1. 2 Den preliminära föredragningslistan fastställs. Föregående protokoll Ambulansdirigeringsnämndens protokoll från sammanträdet har ännu inte justerats 3 Justering Förslag till beslut 1. 4 Thomas Högström (M) utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Nästa sammanträde Förslag till beslut 1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum måndagen den 6 november 2017 kl (2)

59 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) ADN - EXTRA SAMMANTRÄDE Information Anmäls att Håkan Collin (S), Region Uppsala, utsetts till ny ersättare i ambulansdirigeringsnämnden efter avgången ersättare Vivianne Macdisi (S), Region Uppsala. Förslag till beslut 1. 6 Informationen noteras. Tillgång till medicinskt beslutsstöd RV Bilaga 1 Västra Götalandsregionen (VGR) har tidigare under året inkommit med förfrågan om att få ta del av sjukvårdens larmcentrals medicinska beslutstöd. Frågan om tillgång till det medicinska beslutsstödet har beretts i ambulansdirigeringsnämnden innan sommaren och under hösten. Förslag på samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen (VGR) är nu klart och presenteras för nämnden för beslut. Joakim Ahl presenterar förslaget. Förslag till beslut Övriga frågor Ambulansdirigeringsnämnden tillstyrker redovisat samarbetsavtal. Ambulansdirigeringsnämnden föreslår region-/landstingsstyrelserna att godkänna samarbetsavtal med Västra Götalandsregionen gällande Medicinska Beslutstödet och viss del av Alitis.

60 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Delårsrapport januari - juni 2017 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Förslag till beslut Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta följande: Delårsrapport för perioden januari juni 2017 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har inkommit med delårsrapport för perioden januari juni 2017, som även bedömts av förbundets revisorer. Det totala antalet patienter som behandlats vid kliniken har varit under det prognostiserade antalet. Huvudorsaken är att färre patienter än prognostiserat remitteras från universitetssjukhusen. Härtill kommer att de diagnos-grupper, som inom ramen för samarbetet mellan de sju universitetssjukhusen, ska ta fram ytterligare behandlingsprotokoll för fler diagnosgrupper, legat efter med leveranserna. Antalet tillsvidare- och visstidsanställda på Skandionkliniken och förbundets administration ökade under första halvåret från 22 till 31. Sjukfrånvaron under perioden var 2,4 procent. Förbundet har fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden var för perioden 55 procent, såsom budgeterat. Antalet tillsvidareanställda på hotellet var 15 och sjukfrånvaron under perioden var 2 procent. Resultatet för den löpande verksamheten visar -28,5 kkr mot budgeterat 3,3 kkr. Skandionkliniken redovisar för halvåret en negativ avvikelse mot budget med 24,5 kkr, vilket beror på lägre fraktionsintäkter. Hotel von Kraemer redovisar en mindre negativ avvikelse mot budgetmed 0,7 kkr. Region Uppsalas revisorer har lämnat ett utlåtande. Bilagor Missiv Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

61 2 (2) Delårsrapport Revisorernas bedömning Kopia till Regionfullmäktige

62

63 1(17) Delårsrapport 2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Delårsrapport 2017 fastställd.docx

64 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling... 3 Verksamhetens art och inriktning... 3 Händelser av väsentlig betydelse delår Allmänt... 4 Verksamhetsmål... 5 Finansiella mål... 7 Väsentliga personalförhållanden... 8 Ekonomi... 9 Löpande verksamhet Skandionkliniken... 9 Löpande verksamhet Hotel von Kraemer... 9 Återställande av negativt eget kapital Investeringar Pensionsmedel Redovisningsprinciper Resultaträkning KAS Balansräkning KAS Finansieringsanalys Noter Ledamöter och ersättare i direktionen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling perioden Förtroendevalda revisorer i Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för perioden Ledamöter i Styrgrupp nationell protonterapi per den 30 juni Organisationsskiss Delårsrapport 2017 fastställd.docx

65 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Sammanfattning Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) har under fortsatt uppstartsoch utvecklingsskede bedrivit reguljär klinisk drift vid Skandionkliniken, liksom hotell- och restaurangverksamhet på Hotel von Kraemer. Det totala antalet patienter som behandlats vid kliniken har varit under det prognostiserade antalet, vilket är grund för budget. Huvudorsaken är att färre patienter än prognostiserat remitteras från universitetssjukhusen, även om det finns stor geografisk spridning i det nationella perspektivet. Härtill kommer att de diagnosgrupper, som inom ramen för samarbetet mellan de sju universitetssjukhusen, ska ta fram ytterligare behandlingsprotokoll för fler diagnosgrupper, legat efter med leveranserna. Under våren har dock två nya behandlingsprotokoll godkänts (thymom och re-bestrålning av huvud- och hals-tumörer). Deltagande i ett internationellt projekt med protokoll för protonstrålbehandling av bröstcancer planeras starta i augusti. Resterande diagnosgrupper har uppdrag att leverera sina behandlingsprotokoll under KAS/Skandionkliniken har sedan årsskiftet tillsammans med de sju universitetssjukhusen ett avtal med Norges fyra regioner för att behandla norska patienter. Skandionkliniken har genomfört ett utbildningsseminarium för läkare och sjukhusfysiker i Norge och några patienter har behandlats under senvåren inom ramen för avtalet. Både Danmark och Finland är intresserade av att utveckla samarbetet med Skandionkliniken. Antalet tillsvidare- och visstidsanställda på Skandionkliniken och KAS administration ökade under första halvåret från 22 till 31. Sjukfrånvaron under perioden var 2,4 %. KAS har fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden var för perioden 55 %, såsom budgeterat. Antalet tillsvidareanställda på hotellet var 15 och sjukfrånvaron under perioden var 2 %. Resultatet för den löpande verksamheten visar -28,5 kkr mot budgeterat -3,3 kkr. Skandionkliniken redovisar för halvåret en negativ avvikelse mot budget med 24,5 kkr, vilket beror på lägre fraktionsintäkter. Hotel von Kraemer redovisar en mindre negativ avvikelse mot budget med 0,7 kkr. Förvaltningsberättelse Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Verksamhetens art och inriktning Enligt de styrande dokumenten för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling är förbundets ändamål och uppgift att: - Skapa förutsättningar för en nationell anläggning för avancerad strålbehandling, Att uppföra anläggningen, Att svara för driften av anläggningen, och Att svara för annan verksamhet som har ett naturligt samband med verksamheten på Skandionkliniken. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

66 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Verksamheten ska vara nationell och ska för godkända indikationer vara likvärdigt tillgänglig för alla medborgare i Sverige, oavsett bostadsort. Eftersom patienter från hela landet får behandling på Skandionkliniken, finns behov av boende under vistelsen i Uppsala. Därför ingår i byggnaden ett patienthotell med 84 rum och en restaurang. Härtill finns konferensmöjligheter. Patientverksamheten ska bedrivas så, att alla förberedelser inför behandlingen på Skandionkliniken (diagnostik, behandlingsplanering, eventuell del av behandling samt eftervård) utförs inom eller på uppdrag av varje sjukvårdsregion enligt principen delat ansvar och distribuerad kompetens. Förbundet ska svara för forskning och utveckling (FoU) relaterade till den verksamhet som bedrivs på kliniken. Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling är ett förbund med förbundsdirektion. Ledamöterna kommer från samtliga sju landsting/regioner med universitetssjukhus. En styrgrupp för nationell protonterapi jämte beredningsgrupper utgör beslutstöd för Skandionkliniken, och består av ledamöter från samtliga universitetssjukhus. Bild över organisationsstrukturen visas på sista sidan i rapporten. Händelser av väsentlig betydelse delår 2017 Allmänt Verksamheten under första halvåret 2017 har även fortsättningsvis varit fokuserad mot följande områden: Konsolidera och systematiskt utveckla den nationella protonterapiprocessen Processen utvecklas kontinuerligt på basen av erfarenheterna inom det nationella samarbetet och därmed sker en fortlöpande kvalitetsutveckling av högspecialiserad cancervård inom ramen för ett nationellt samarbete. Omfattningen av detta utvecklingsarbete är nu så stort, att systematisk processutveckling av Skandionklinikens del i vårdprocessen planeras och i nära samspel med de sju universitetsklinikerna. För att samla de unika erfarenheterna från respektive universitetsklinik, har förbundsdirektören och verksamhetschefen besökt samtliga sju ägare och kliniker för dialogmöten under våren och sommaren. Vidareutveckla alla etablerade rutiner för en reguljär klinisk verksamhet baserad på gemensamt ägande och distribuerad kompetens Rotationstjänstgöringen utvärderades under 2016 och utvecklades avseende bemanning och schemaläggning. Under tidigt uppstartskede har ett stort ansvar vilat på de frivilliga nyckelpersoner vilka har deltagit i rotationstjänstgöringen, men nu tydliggörs alltmer även verksamheternas ansvar för att minska sårbarheten i detta system och säkerställa en fortsatt utveckling. Skandionkliniken har påbörjat strategiarbete inom IS/IT, vilket under året kommer att följas av ytterligare strategiarbeten, och kongruens med de sju universitetsklinikernas strategier kommer att säkerställas. Kunskap från vård av patienter från Norge, Danmark och Finland är värdefull för Skandionklinikens arbete med att kontinuerligt utveckla processer och rutiner. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

67 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Öka behandlingsverksamheten enligt fastställd upprampningsplan Under senvåren ser vi en viss ökning av antalet behandlingar, men den totala ökningen av antalet behandlingar släpar efter planering/budget och det finns fortfarande en stor geografisk fördelning, d v s målet med att bereda jämlik tillgång till högspecialiserad vår för alla som bor i Sverige uppnås endast av några av universitetsklinikerna. Bredda behandlingsindikationerna Diagnosgrupperna har under våren börjat leverera behandlingsprotokoll, även om ursprungliga tidsplaner för leveranser inte har följts. Utöver de tidigare använda protokollen för tumörer i centrala nervsystemet, finns nu godkända protokoll även för thymom och rebestrålning av huvud-hals-cancer. Skandionkliniken har fått ett erbjudande om att delta i ett internationellt multicentersamarbete kring protokoll för bröstcancer, vilket samarbete startar direkt efter sommaren. Driva Hotel von Kraemer Ett hotell med restaurang för patienter och anhöriga, men även för deltagare i Skandionklinikens konferenser, kurser och studiebesök, är en viktig tillgång för KAS. När klinikens verksamhet nu konsolideras och utvecklas, fördjupas med nödvändighet även samarbetet mellan kliniken och hotellet. Från 1 februari är hotellet kontantfritt. Inom ramen för den löpande verksamheten är KAS sedan förra året part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande med anledning av det avtal om drift av patienthotell som upphandlades, samt de bevakningar som KAS gjort gällande i bevakningsförfarandet i tidigare driftentreprenörens konkurs. Verksamhetsmål Skandionklinikens verksamhetsmål är indelade i strategiska mål och övriga mål. De strategiska målen är i sin tur indelade i fem perspektiv: Patient, Forskning och Utveckling (FoU), Medarbetare, Process/verksamhet och Ekonomi. Merparten av dessa mål har formulerats i samband med verksamhetsplan och budget i , d.v.s. i tidig driftfas under uppstart. Samtliga mål kommer att sättas under omprövning inför kommande verksamhetsplan och budget, för att säkerställa den fortsatta driftfasens behov av relevanta mål och mätetal. Strategiska mål Patient Mål 2017: Vården på Skandionkliniken håller hög kvalitet och ges utan väntetider. Kommentar: Väntetiden till protonstrålbehandling är i allmänhet endast ett fåtal dagar - därtill kommer väntetid för förberedelsearbete vid respektive universitetsklinik. Mål 2017: Patienternas medicinska behov, omvårdnadsbehov och sociala förväntningar tillgodoses. Patienter och anhöriga är välinformerade. Kommentar: Patientnöjdhet är hög, så som den utvärderas i pågående FoU-projekt. Delredovisning beräknas ske inför Skandionklinikens årsrapport för innevarande år. FoU Mål 2017: Möjligheter till FoU är tillvaratagna genom kliniska studier och kvalitetsdatabaser. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

68 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Kommentar: Endast tre protokoll för kliniska studier är färdiga av cirka tio planerade, huvudsakligen därför att diagnosgruppernas representanter från universitetssjukhusen inte kunnat prioritera detta arbete. Ytterligare ett är snart färdigt och ett internationellt protokoll för bröstcancer kommer att användas. Mål 2017: Experimentell protonstråleforskning etablerad vid Skandionkliniken. Kommentar: Etablerad och aktiviteter pågår för att öka beläggningsgraden. Medarbetare Mål 2017: Nöjda medarbetare. Kliniken attraherar och behåller kvalificerade och engagerade medarbetare. Kommentar: För att lyckas rekrytera och behålla onkologisjuksköterskor så införde KAS 36 timmars arbetsvecka för den arbetsgruppen från 1 april Ett resetillägg på kr/månad infördes samtidigt till de medarbetare som bor 5 mil längre bort från arbetsplatsen och detta gäller alla arbetsgrupper. Mål 2017: Låg sjukfrånvaro. Kommentar: Sjukfrånvaron har sjunkit till 2,4 % första halvåret 2017, jämfört med 3,9 % samma period Process/verksamhet Mål 2017: Fastställda vårdvolymer uppnås. Kommentar: Under första halvåret 2017 (inom parentes motsvarande tal för första halvåret 2016) utfördes 2667 (2262) behandlingsfraktioner motsvarande behandlingsstart för 107 (90) patienter. Detta ligger tydligt under budget/prognos som för perioden var 6300 (3785). Andelen utländska patienter har varit förhållandevis hög under perioden, 9 % (1,3 %) räknat som andel av utförda behandlingsfraktioner. Målet kommer inte att uppnås under Mål 2017: Aktiv och fungerande avvikelsehantering. Kommentar: Arbetet följer plan för implementering och forum finns för lärande bland chefer och medarbetare. Mål 2017: Allas medverkan i nationella protonterapin och den distribuerade kompetensen. Kommentar: Samtliga sju universitetssjukhus har varit involverade i förberedelsearbetet och remitterat patienter, om än i något varierande omfattning (Uppsala 32, Stockholm 25, Lund 18, Göteborg 17, Linköping 6, Örebro 5 och Umeå 4). Patienter från 20 av landets landsting/regioner har behandlats under perioden. Ekonomi Mål 2017: Ekonomi i balans. Återställt eget kapital. Uppbyggt eget kapital. Kommentar: En ekonomi i balans kommer inte att uppnås Återställt eget kapital ska vara uppfyllt år 2020 och ett uppbyggt eget kapital på 10 % ska vara uppfyllt senast år Mål 2017: Hög kostnadseffektivitet. Kommentar: En benchmarking med andra jämförbara protonterapikliniker ligger i planen för 2017, detta arbete har ännu inte påbörjats. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

69 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (17) Övriga mål Ett antal övriga mål och förändringar som påverkar KAS verksamheter finns i verksamhetsplanen för Kvalitetsregisterbaserad uppföljning Mål 2017: Implementera kommande beslut kring registeruppföljning. Kommentar: Beslutet är fattat i styrgruppen, men implementering fördröjd p.g.a. sjukdomsfall. FoU strategi och budget Mål 2017: Genomföra kommande förtydliganden inom FoU. Kommentar: Kommer att göras när ytterligare studieprotokoll är färdigställda. Distribuerad kompetens rotationstjänstgöring Mål 2017: Implementera kommande beslut avseende rotationstjänstgöring på Skandionkliniken. Kommentar: Målet är uppnått. Beslutet som följde efter utvärderingen av rotationstjänstgöringen var att anställa fasta läkare på Skandionkliniken. Strategi ST-läkare Mål 2017: Fastställd strategi för ST-läkares tjänstgöring på Skandionkliniken implementerad. Kommentar: Plan för att ST-läkare ska erbjudas tjänstgöring på Skandionkliniken finns och kommer att presenteras för landets verksamhetschefer i onkologi senast våren Avrop och installation behandlingsrum 3 Mål 2017: Implementera beslut avseende det tredje gantryt och därtill hörande förändringar. Kommentar: Beslut är ännu inte taget. Miljö: Installation värmesköldar cyklotron Mål 2017: Genomföra energibesparande åtgärder. Kommentar: Ej påbörjat. Hotel von Kraemer Mål 2017: Genomföra beslut avseende Hotel von Kraemer. Kommentar: Beslut om framtida driftsform är ännu inte taget. Finansiella mål KAS har mål för god ekonomisk hushållning, dessa fastställdes vid direktionsmöte Kommunalförbundets ekonomiska trygghet ska garanteras av ägarna tills dess att intäkter för behandlingar täcker förbundets kostnader. Ett eget kapital motsvarande 10 % av omsättningen ska successivt byggas upp. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

70 8(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Det negativa egna kapitalet som ackumuleras under verksamhetens uppbyggnad ska enligt plan återställas inom 5 år efter driftstart. Ett eget kapital om 10 % av omsättningen ska byggas upp år 6-9 efter driftstart. Väsentliga personalförhållanden Bemanningsutvecklingen följer nu i stort sett den bemanningsplan som finns på Skandionkliniken. Under perioden har KAS förstärkt personalstyrkan med två överläkare, en chefsjurist, samt en kanslihandläggare. Sjukfrånvaron under första halvåret var 2,4 % på Skandionkliniken och 2,0 % på Hotel von Kraemer, att jämföra med 3,9 % respektive 3,8 % under samma period förra året. Uppgift om andel av sjukfrånvaro över 60 dagar, könsuppdelning samt åldersfördelning lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskild(a) individ(er). Personal anställd på Skandionkliniken Per den 30 juni 2017 fanns 28 tillsvidareanställda, 3 visstidsanställda, samt 3 timanställda (totalt 23 kvinnor och 11 män). Anställda per yrkeskategori: Kategori Antal tjänster per 31/ resp 30/ Förbundsdirektör Chefsjurist Överläkare Kanslichef Redovisningsekonom Handläggare kansli Verksamhetschef/Chefsfysiker Sjukhusfysiker IS/IT-ansvarig IT-tekniker Vårdenhetschef Onkologisjuksköterskor Undersköterska Vårdadministratör Finanschef HR-specialist Delårsrapport 2017 fastställd.docx Nyrekrytering Nyrekrytering, 80 resp 50 % Nyrekrytering Varav 3 visstid och 1 tim Timanställning Timanställning

71 9(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Rotationspersonal på Skandionkliniken Systemet med rotationstjänstgöring för onkologer och sjukhusfysiker tillämpades fortsatt under perioden. Till följd av den utvärdering av systemet som genomfördes förra året anställdes dessutom två fasta läkare, dessa började i januari. Personal anställd på Hotel von Kraemer Per den 30 juni 2017 fanns 15 tillsvidareanställda och 12 timanställda (totalt 17 kvinnor och 10 män). Ekonomi Löpande verksamhet Skandionkliniken Intäkter Kostnader Resultat Budget Utfall Avvikelse kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr kkr Resultatet för det första halvåret visar en negativ avvikelse mot budget. Denna avvikelse orsakas av lägre fraktionsintäkter då behandlingsverksamheten inte kommit upp till budgeterad nivå. Skälet till att prognosen för antalet behandlingsfraktioner kraftigt underskridits är att inremitteringarna från universitetsklinikerna varit lägre än prognostiserat och att upprampningstakten därför blivit klart långsammare än förväntat. Skandionkliniken har ännu aldrig av kapacitetsskäl tvingats tacka nej till någon patient. Att ett lägre antal patienter än förväntat remitterats till Skandionkliniken beror i huvudsak på att arbetet med att ta fram behandlingsprotokoll för nya patientgrupper dragit ut på tiden. Prognosen för året är svår att förutspå då Skandionkliniken inte kan påverka antalet patienter som remitteras. Dock kommer den negativa avvikelsen som hittills redovisats säkerligen att kvarstå. Löpande verksamhet Hotel von Kraemer Intäkter Kostnader Resultat Budget Utfall Avvikelse kkr kkr 556 kkr kkr kkr kkr kkr kkr -725 kkr Delårsrapport 2017 fastställd.docx

72 10(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Resultatet för det första halvåret visar en mindre negativ avvikelse mot budget. Jämförelsen är mot arbetsbudget. Prognosen för året är att den negativa avvikelsen kvarstår. Återställande av negativt eget kapital Det ackumulerade negativa egna kapitalet har blivit större än planerat p.g.a. de lägre intäkterna 2016 och Målet att återställa det egna kapitalet till 2020 blir därför svårt att uppfylla Resultat kkr kkr kkr kk Ack resultat kkr kkr kkr kkr Ett av direktionens fastställda finansiella mål är att KAS ekonomiska trygghet ska garanteras av ägarna till dess att intäkter för behandlingar täcker förbundets kostnader. Frågan om ett eventuellt ägartillskott kommer att diskuteras i direktionen under hösten. Investeringar Summa Budget Utfall Avvikelse kkr -500 kkr kkr Avvikelsen beror till största delen på att planerad investering av ytterligare en datortomograf har flyttats fram till nästa år. Pensionsmedel Kommunalförbundet har inte gjort några placeringar för pensionsförpliktelser, vilket innebär att avsättningar och ansvarsförbindelser för pensioner om kkr (löneskatt om 24,26 % ingår i beloppet) har återlånats i verksamheten. Aktualiseringsgraden är 100 %. Redovisningsprinciper Kommunalförbundet följer de redovisningsregler och lagar som gäller för kommunalförbund. Inga beloppsgränser tillämpas. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen, förutom att periodisering av intäkter och kostnader numera sker löpande. Patientintäkterna från KAS ägarlandsting/-regioner är uppdelade i två delar. En abonnemangsdel som är beräknad på antal invånare, den faktureras för hela året i januari och intäkten periodiseras månadsvis över räkenskapsåret. Den andra delen är fraktionskostnaden som faktureras per patient efter behandlingens slut. Intäkterna bokförs i samband med faktureringen. Delårsrapport 2017 fastställd.docx

73 11(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Alla kostnader som avser etableringen av anläggningen och ansetts tillföra ett mervärde till anläggningen har bokförts som investering och redovisats som pågående projekt fram till verksamhetsstart. Största delen av investeringar och pågående projekt aktiverades från 1 september 2015, den sista återstående delen av projektet aktiverades under Avskrivningarna periodiseras under de fyra första åren beroende på att anläggningen då inte utnyttjas till sin fulla kapacitet, vilket innebär lägre förslitning. Detta gäller endast anläggningar med en avskrivningstid längre än 5 år. En analys om hyresavtalet med Akademiska Hus är att betrakta som operationell eller finansiell leasing har gjorts. KAS anser att avtalet kan klassificeras som operationell leasing och redovisar det som sådan. Motiven är att de ekonomiska fördelar och ekonomiska risker som förknippas med ägandet inte överförts på lease-tagaren utan fortsatt ligger på lease-givaren som ägare till hyresobjektet. Hyresavtalet är ett 25-årigt icke uppsägningsbart avtal. Resultaträkning KAS Redovisning i kkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Delårsrapport 2017 fastställd.docx 1 2

74 12(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Balansräkning KAS Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Redovisning i kkr Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Varulager hotellet Kortfristiga fordringar Kassa och bank Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, ingående värde Periodens resultat Avsättning pensioner Summa avsättningar Summa eget kapital Lån i banker och kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättn. och skulder Delårsrapport 2017 fastställd.docx 7 8

75 13(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Finansieringsanalys Redovisning i kkr Den löpande verksamheten Periodens resultat Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Minskning/ökning av omsättningstillgångar Förändring pensionsskuld Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Egna nettoinvesteringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Minskning/ökning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Delårsrapport 2017 fastställd.docx

76 14(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Noter Not 2 - Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpta tjänster Arvoden Hyra, drift, energi Serviceavtal Lägenheter Förbrukningsinventarier, förbrukningsmaterial Övriga kostnader Hotellets verksamhet Summa Not 3 Immateriella anläggningstillgångar Ingående värde 1/1 Årets investeringar Omklassificering från materiella anläggningar Årets avskrivningar Utgående värde vid periodens slut Not 4 Materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/1 Årets investeringar Omklassificering till immateriella anläggningar Årets avskrivningar Periodiserade avskrivningar Utgående värde vid periodens slut Redovisning i kkr Not 1 Verksamhetens intäkter Abonnemang alla landsting Fraktionsintäkter Övriga intäkter Hotellets verksamhet Summa Delårsrapport 2017 fastställd.docx

77 15(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Not 7 - Avsättning pensioner Ingående pensionsskuld 1/ Förändring under året - Nyintjänad pension - Ränteuppräkning - Förändring av löneskatt - Utbetald pension Summa förändring Pensionsskuld vid periodens slut Redovisning i kkr Not 5 - Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattekonto Redovisningskonto moms Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 6 - Kassa och bank Handelsbanken Nordea Hotellets kassa och konton Summa Not 8 - Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Redovisningskonto moms Upplupna semesterlöner och sociala avgifter Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd Upplupen ränta obligationslån Övriga upplupna kostnader, förutbetalda intäkter Övriga skulder Summa Delårsrapport 2017 fastställd.docx

78 16(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Ledamöter och ersättare i direktionen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling perioden Namn Parti Landsting Ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Region Örebro län Vice ordförande Marie Ljungberg Schött (M) Stockholms läns landsting (S) (S) (S) (S) (KD) Region Uppsala Region Östergötland Region Skåne Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen (M) (M) (M) Region Uppsala Region Uppsala Region Östergötland Region Skåne Stockholms läns landsting Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Region Örebro län Ledamöter Börje Wennberg Kaisa Karro Ingrid Lennerwald Peter Olofsson Monica Selin Ersättare Nina Lagh (t.o.m. april-17) Stefan Olsson (fr.o.m. maj-17) Marie Morell Carl Johan Sonesson (M) Anders Lönnberg Nicklas Sandström (S) (M) (S) (M) Håkan Linnarsson Ola Karlsson Förtroendevalda revisorer i Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling för perioden Namn Parti Landsting Cecilia Forss, ordförande Anders Toll, Berit Assarsson (M) (S) (M) Region Uppsala Region Uppsala Stockholms läns landsting Delårsrapport 2017 fastställd.docx

79 17(17) Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Ledamöter i Styrgrupp nationell protonterapi per den 30 juni 2017 Hans Hägglund Bengt Sandén Region Uppsala Region Uppsala Ann Josefsson Måns Agrup Region Östergötland Region Östergötland Jan Astermark Rita Jedlert Region Skåne Region Skåne Mattias Hedman Annette Fransson-Andreo Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Elisabeth O Karlsson Anna Sundén Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Annette Lövefors Daun Jan Nyman Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Rickard Simonsson Johan Ahlgren Region Örebro län Region Örebro län Organisationsskiss Delårsrapport 2017 fastställd.docx

80

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Revidering av förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Förslag till beslut Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta följande: Reviderad förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling antas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Direktionen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling beslutade vid sitt sammanträde den 6 september om förlag till reviderad förbundsordning. Enligt 12 i gällande förbundsordning ska ny förbundsordning godkännas av samtliga medlemmar. Bilagor Reviderad förbundsordning Protokollsutdrag från den 6 september 2017 Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

82 2 (2)

83

84 Förbundsordning av 7 Förbundsordning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 1 Benämning och säte Kommunalförbundet benämns Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och har sitt säte i Uppsala kommun i Uppsala län. Verksamheten skall bedrivas under firma Skandionkliniken. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Stockholms läns landsting ( ), Landstinget i Region Uppsala län (Uppsala läns landsting, ), Landstinget i Region Östergötland (Östergötlands läns landsting, ), Region Skåne (Skåne läns landsting, ), Västra Götalandsregionen (Västra Götalands läns landsting, ), Region Örebro län (Örebro läns landsting, ) och Västerbottens läns landsting ( ). 3 Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att skapa förutsättningar för och genomföra en gemensam investering i och drift av en anläggning för avancerad strålbehandling. Ändamålet är vidare att skapa förutsättningar för optimal behandling, samt utveckling och utvärdering av behandlingen, till gagn för patienterna. Verksamheten skall vara nationell och strålbehandlingen skall för aktuella indikationer vara likvärdigt tillgänglig för alla patienter i Sverige oavsett bostadsort. Kommunalförbundet kan i mån av kapacitet erbjuda även utländska patienter vård. Genom denna samverkan kan högre vårdkvalitet och bättre ekonomisk effektivitet uppnås. 4 Uppgifter Kommunalförbundet har till uppgift att uppföra och själv eller genom avtal med annan svara för drift av en anläggning för strålbehandling. Inom ramen för denna verksamhet ligger att svara för införskaffande och drift av en anläggning för behandling med protoner samt att svara för annan verksamhet som har ett naturligt samband med driften av anläggningen. Verksamheten vid anläggningen skall bedrivas så att man utnyttjar möjligheterna att diagnostik, behandlingsplanering, del av behandling och eftervård utförs inom varje sjukvårdsregion.

85 Förbundsordning av 7 Förbundet har vidare till uppgift att svara för att möjligheterna till forskning och utveckling (FoU) gällande den på anläggningen bedrivna verksamheten tillvaratas och att medverka till finansiering av sådan FoU. Kommunalförbundet har vidare till uppgift att säkerställa att möjligheterna till forskning och utveckling (FoU) gällande den på anläggningen bedrivna verksamheten tillvaratas. 5 Organisation Kommunalförbundet är ett förbund med förbundsdirektion. 6 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen skall bestå av sju ledamöter och sju ersättare. Varje medlem utser en (1) ledamot och en (1) ersättare vardera. Mandatperioden skall vara fyra år från och med den 1 januari året efter det att allmänna val hållits i hela landet. Vid förbundsdirektionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Förbundsdirektionen skall själv bland sina ledamöter utse en ordförande och en vice ordförande. Direktionen bestämmer själv mandattid. Mandattiden för ordförande- och vice ordförandeskapet får inte vara längre en den tid som vid tidpunkten för valet kvarstår av mandattiden för ledamöterna. 7 Revisorer Kommunalförbundet skall ha 3 revisorer. Landstinget i Stockholms län skall utse en (1) revisor och Landstinget i Uppsala län två (2) revisorer. Mandatperioden skall vara fyra år från och med den 1 januari året efter det att allmänna val hållits i hela landet. Revisorerna utser inom sig ordförande. Revisorernas berättelse skall, jämte årsredovisningen, senast den 31 mars året efter det år revisionen avser, avges till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Revisorernas berättelse skall, jämte delårsrapport, så snart den föreligger avges till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. 8 Ersättningar

86 Förbundsordning av 7 Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen skall bestämmas av direktionen efter rekommendation av SKL:s arvodeskommitté. För revisorer gäller att arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår enligt hemlandstingets regler. 9 Underställning av beslut I nedan följande frågor föreskrivs för att beslut skall äga giltighet att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Beslut om investering överstigande kr. Bildande, förvärv, överlåtelse eller nedläggning av bolag, motsvarande gäller även för stiftelser och andra likvärdiga associationer. Beslut att ingå borgensförbindelse eller annan likvärdig ansvarsförbindelse. 10 Enighet För att beslut i följande frågor skall äga giltighet krävs fullständig enighet i direktionen. Upptagande av lån överstigande kr. Beslut att förhyra lokaler med en hyrestid överstigande fem (5) år. 11 Kvalificerad majoritet I nedan följande frågor föreskrivs för att beslut skall fattas att minst 2/3 av de närvarande ledamöterna är eniga om beslutet: Tillsättande eller avsättande av förbundsdirektör. Lön och andra förmåner för förbundsdirektören. Upptagande av lån överstigande kr. Rättsliga åtgärder i händelse av tvist vari förbundet utgör part. Beslut att vidta rättsliga åtgärder mot annan. 12 Ändring av förbundsordningen Ändringar av eller tillägg till denna förbundsordning kan, för att äga giltighet, endast ske genom likalydande beslut i samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. 13 Förbundsmedlems rätt att väcka ärenden Varje förbundsmedlem har rätt att väcka ärenden i kommunalförbundets beslutande församling. 14 Tillkännagivanden Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden skall anslås på därför avsedd anslagstavla där förbundet har sitt säte.

87 Förbundsordning av 7 15 Andel i tillgångar och skulder samt kostnadsfördelning Förbundsmedlemmar har vid varje tidpunkt 1/7 dels andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder. Samma fördelningsgrund skall även tillämpas för fördelning av förbundets kostnader. Nu angivna fördelningsgrund skall också tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar som föranleds av kommunalförbundets upplösning. Eventuell egendom som tillförts förbundet från någon förbundsmedlem i samband med bildandet skall emellertid vid en upplösning återgå till densamma. 16 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas med en fjärdedel per kvartal i förskott. Inbetalningen skall vara förbundet tillhanda senast den första vardagen i respektive januari, april, juli och oktober månad. 17 Budgetprocessen Budgeten för kommunalförbundet skall fastställas av förbundsdirektionen senast vid augusti månads utgång året före budgetåret. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före augusti månads utgång skall budgeten fastställas senast vid september månads utgång. Förbundet skall upprätta underlag till budget för förbundets verksamhet för nästföljande år. Förslaget skall, senast den 31 mars, tillställas förbundsmedlemmarna som skall godkänna budgetramen innan budgeten fastställs. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 15 och 16. Direktionen skall avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlemmarna efterfrågar. 18 Medlemskommunernas insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Dessa befogenheter utövas av den nämnd eller motsvarande hos respektive förbundsmedlem som respektive medlemsfullmäktige utsett och skriftligen meddelat förbundet.

88 Förbundsordning av 7 Direktionen skall avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlemmarna efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar Årsredovisning för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast 31 mars. 19 Utträde m.m. Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem äger rätt att utträda ur förbundet efter att ha iakttagit en uppsägningstid om tre år. Om medlemmarna ej kan enas om förutsättningarna för utträdet skall förbundet träda i likvidation tre år efter det kalenderår varunder uppsägning ägt rum. Likvidationen verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. När förbundet trätt i likvidation får kallelse till förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller av likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom, i den mån det behövs för likvidationen, förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall direktionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall direktionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsätta.

89 Förbundsordning Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar skall, om överenskommelse ej kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 21 Ikraftträdande Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling är bildat när beslut om bildande och antagande av förbundsordning fattats av samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. Denna förbundsordning gäller från samma tidpunkt. 6 av 7

90 Förbundsordning av 7 Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen Landstingsfullmäktige Regionfullmäktige Landstinget i Uppsala län Örebro läns landsting / Landstingsfullmäktige / Landstingsfullmäktige Landstinget i Östergötland Västerbottens läns landsting / / Landstingsfullmäktige / Landstingsfullmäktige Region Skåne Regionfullmäktige

91

92 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Jan Wikström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Revidering av resepolicyns tillämpningsföreskrifter och införande av intern klimatväxling för Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Resepolicyns tillämpningsföreskrifter antas enligt bilaga. 2. Intern klimatväxling införs för flygresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå, innebärande en höjning av flygpriset inkluderat buss och taxi med 30 procent. Klimatväxling införs från och med och ska utvärderas under år 2018 och Regiondirektören får i uppdrag att till regionstyrelsen återkomma med förslag på modell för återbäring av intäkterna i samband med utvärdering halvårsskiftet Regiondirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på reviderad resepolicy våren Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 92, att ge regiondirektören i uppdrag att arbeta fram förslag på tillämpningsföreskrifter för Region Uppsalas resepolicy, samt att utreda och komma med förslag på styrmedel angående tjänsteresor. Regionstyrelsen beslutade vidare att det skulle redovisas en utredning om intern klimatväxling. Nu gällande resepolicy beslutades av regionfullmäktige I samband med detta fastställdes även tillämpningsföreskrifter vilka reviderades i regionstyrelsen Resepolicyn anger övergripande regler för hur anställda och förtroendevalda ska genomföra resor i tjänsten. Tillämpningsföreskrifterna konkretiserar regler för olika resesätt. Region Uppsala har höga ambitioner att minska sin klimatpåverkan, samtidigt visar miljöredovisningen för de senaste åren att koldioxidutsläppen för tjänsteresor och Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

93 2 (3) främst från flygresor ökar. På grund av detta tillsammans med resepolicyns (och tillhörande tillämpningsföreskrifters) ålder är det rimligt att genomföra en översyn. Revidering av resepolicyns tillämpningsföreskrifter Följande ändringar föreslås i resepolicyns tillämpningsföreskrifter: - Distansen för destinationer där tåg ska väljas framför flyg (och där buss kan vara ett alternativ) har förlängts. Tåg eller buss ska alltid väljas för resor understigande 55 mil1 (tidigare 50 mil), det gäller exempelvis Malmö, Umeå, Jönköping, Helsingborg, Halmstad, Kalmar, Ronneby och Östersund. - Förtydligande att distansmöten ska övervägas i första hand. - Region Uppsalas arbetsplatser ska ha tillgång till tjänstecykel och vid behov elcykel2. - Om taxi används ska miljöbil efterfrågas i första hand 3. - Efter beslut av chef kan arbete som utförs under färdtid vid tågresa tillgodoräknas som arbetstid. - Medarbetares ansvar att efterleva resepolicyn tydliggörs. - Den resebyrå som regionen upphandlar ska förutom tidigare krav även förorda hotell med ett aktivt miljöarbete, exempelvis Svanenmärkt eller motsvarande. - Miljö- och säkerhetskraven för egna bilar som används i tjänst har uppdaterats. Dessutom har ett antal bör ändrats till ska och ordet landsting bytts ut till region på tillämpliga ställen. Intern klimatväxling Intern klimatväxling innebär att avgiften för resor med en hög klimatpåverkan höjs inom verksamheten. De pengar som den höjda avgiften innebär, samlas i en pott och används till klimatförbättrande åtgärder. Ett antal kommuner och landsting har inför intern klimatväxling. Det varierar om de valt att införa en intern klimatväxling på en utvald sträcka eller generellt för vissa färdmedel. Möjlighet finns att göra ett procentuellt påslag eller ett fast påslag (att viss summa tillkommer oavsett sträcka). De flesta organisationer som infört intern klimatväxling har procentuella påslag på kostnaden för resor med vissa färdmedel (flygresor och ibland även bilresor) eller sträckor. Av de organisationer som infört intern klimatväxling har procentuella påslag upplevts som mer pedagogiska att kommunicera än en fast summa. De avgifter som samlas in kan fördelas ut till klimatförbättrande åtgärder i allmänhet, eller till riktade projekt. Generella lösningar innebär en ökad administration i jämförelse med att rikta medel till projekt som kan minska utsläppen. Förslag på genomförande i två steg 1. I ett första steg införs klimatväxling för flygresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå. Till dessa orter går ett flertal av organisationens flygresor och de 1 Beräknas på fågelvägen. Detta finansieras av verksamheterna, det finns även möjlighet att söka miljömedel för hälften av investeringskostnaden från Enheten för hållbar utveckling. 3 Enligt vägtrafikskattelagen. 2

94 3 (3) orterna kan vi också nå med tåg. Detta beräknas ge en årlig intäkt på kr till ett internt klimatkonto. Bokningen av den interna klimatväxlingen sköts via Region Uppsala internt i samråd med upphandlad resebyrå. Administrativa rutiner utvärderas vid halvårsskiftet 2018 och klimatpåverkan utvärderas i början av Om första steget faller väl ut bör klimatväxlingen för flygresor utvecklas så att samtliga inrikes flygresor kan klimatväxlas. Förslaget innebär en höjning av flygpriset inklusive buss- och taxiresor med 30 procent. Bokningen av den interna klimatväxlingen administreras av Resurscentrum Region Uppsala. Inledningsvis tar varje förvaltning kostnaden för prispåslaget på ett förvaltningsgemensamt ansvar och senast efter den 1 april 2018 debiteras kostnaden direkt på det ansvar som bokat resan. Efter en tid utvärderas modellen av avdelningen för ekonomi- och hållbar utveckling. Det som bör utvärderas är bland annat om ekonomirutiner är ändamålsenliga och följs (utvärderas vid halvårsskiftet 2018) och om klimatpåverkan från flygresorna har minskat (utvärderas i början av 2019). Om utvärderingen visar på goda resultat kan modellen utökas till att omfatta fler orter. Att modellen inledningsvis bör begränsas till de mest frekventa flygsträckorna, där det också finns lämpliga alternativ (tåg eller distansmöte) är av flera anledningar. Införande av intern klimatväxling medför att nya administrativa rutiner behöver prövas. Det finns också en risk i en stor organisation som Region Uppsala att verksamheterna börjar boka flygresor utanför avtal med resebyrå om kostnaderna höjs. Regiondirektören får i uppdrag att till regionstyrelsen, i samband med utvärderingen vid halvårsskiftet 2018, återkomma med förslag på modell för återbäring av intäkterna. Återbäringen sker sedan retroaktivt från och med då klimatväxlingen infördes. Förslaget baseras på de intäkter som genereras. Beredning Översynen har skett i samråd med HR-avdelningen, IT-enheten, säkerhets- och beredskapsenheten samt ekonomi- och beslutstödsenheten. Information har även hämtats från Kollektivtrafikförvaltningen UL. Bilagor Resepolicy Utredning intern klimatväxling Beslut landstingsstyrelsen , 92 Kopia till Miljöchefen T.f. ekonomidirektören

95 Dnr LS Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Jan Wikström Tfn E-post Intern klimatväxling Intern klimatväxling innebär att avgiften för resor med en hög klimatpåverkan höjs inom verksamheten. De pengar som den höjda avgiften innebär, samlas i en pott och används till klimatanpassningsåtgärder. Ett antal kommuner och landsting har inför intern klimatväxling. Det varierar om de valt att införa en intern klimatväxling på en utvald sträcka eller generellt för vissa färdmedel. Möjlighet finns att göra ett procentuellt påslag eller ett fast påslag (en viss summa tillkommer oavsett sträcka). De flesta organisationer som infört intern klimatväxling har procentuella påslag på kostnaden för resor med vissa färdmedel (flygresor och ibland även bilresor) eller sträckor. Av de organisationer som infört intern klimatväxling har procentuella påslag upplevts som mer pedagogiska att kommunicera än en fast summa. De avgifter som samlas in kan fördelas ut till klimatförbättrande åtgärder i allmänhet, eller till riktade projekt. Generella lösningar innebär en ökad administration i jämförelse med att rikta medel till projekt som kan minska utsläppen. Exempel 1 Landstinget Västernorrland Landstinget Västernorrland höjde kostnaden för flygresorna på sträckan SundsvallStockholm med 30 procent år Idag kan de se att de har halverat antalet flygresor då fler använder tåg och digitala möten. De har nu utvärderat effekterna och planerar att komplettera antalet sträckor. Pengarna från klimatväxlingen har gått till ett klimatkonto. Kontot finansierar resor med kollektivtrafiken (buss- och regionaltåg) så att de blivit kostnadsfria för verksamheterna. Verksamheterna har också möjlighet att söka pengar ur klimatkontot för att finansiera klimatåtgärder som berör personalens tjänsteresor. Exempel 2 Örebro kommun Sedan år 2009 finns en intern klimatavgift i Örebro kommun. Alla verksamheter betalar en avgift för resor med bil och flyg. Avgifterna sätts in på ett kommungemensamt klimatkonto, där verksamheterna kan ansöka om medel för åtgärder som minskar utsläppen. Syftet är både att ge verksamheterna stöd Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

96 2 (4) till att vidta åtgärder som minskar klimatbelastningen, men också att ekonomiskt kompensera för utsläppen. Avgiften för flygresor är 10 procent av priset på utrikesresor och 20 procent på inrikesresor. Organisationens flygresor har minskat till ungefär hälften sedan år 2009, det går dock inte med säkerhet påvisa i vilken utsträckning klimatavgiften bidragit till detta. Inrikes flygresor, vilka utgör en mindre del av flygresorna, har dock ökat under perioden. De årliga intäkterna till klimatkontot är cirka kr. Bidragen har varit en sporre för många verksamheter och har möjliggjort en rad projekt och mindre aktiviteter. Förslag på intern klimatväxling för Region Uppsala För Region Uppsala föreslås en modell liknande den Landstinget Västernorrland infört att börja med intern klimatväxling för flygresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå. Sammanfattning av förslag på praktiskt genomförande i två steg 1. I ett första steg införs klimatväxling för flygresor inklusive buss- och taxiresor till och från Göteborg, Malmö och Umeå. Till dessa orter går ett flertal av organisationens flygresor och de orterna kan vi också nå med tåg. Detta beräknas ge en årlig intäkt på kr till ett internt klimatkonto. Bokningen av den interna klimatväxlingen sköts via Region Uppsala internt i samråd med upphandlad resebyrå. Administrativa rutiner utvärderas vid halvårsskiftet 2018 och klimatpåverkan utvärderas i början av Om första steget faller väl ut bör klimatväxlingen för flygresor utvecklas så att samtliga inrikes flygresor klimatväxlas. Motivering av valt förslag och upplägg för genomförande Förslaget innebär en höjning av flygpriset inklusive buss- och taxiresor med 30 procent. Bokningen av den interna klimatväxlingen administreras av Resurscentrum Region Uppsala. Inledningsvis tar varje förvaltning kostnaden för prispåslaget på ett förvaltningsgemensamt ansvar och senast efter den 1 april 2018 debiteras kostnaden direkt på det ansvar som bokat resan. Efter en tid utvärderas modellen av avdelningen för ekonomi- och hållbar utveckling. Det som bör utvärderas är bland annat om ekonomirutiner är ändamålsenliga och följs (utvärderas vid halvårsskiftet 2018) och om klimatpåverkan från flygresorna har minskat (utvärderas i början av 2019). Om utvärderingen visar på goda resultat kan modellen utökas till att omfatta fler orter. Att modellen inledningsvis bör begränsas till de mest frekventa flygsträckorna, där det också finns lämpliga alternativ (tåg eller distansmöte) är av flera anledningar. Införande av intern klimatväxling medför att nya administrativa rutiner behöver prövas. Det finns också en risk i en stor organisation som Region Uppsala att verksamheterna börjar boka flygresor utanför avtal med resebyrå om kostnaderna höjs.

97 3 (4) Landstinget i Västernorrland hade projektmedel för att finansiera personal såg till att debitera klimatavgiften även i de fall verksamheterna bokade utanför avtal. Region Uppsala saknar i nuläget en sådan resurs utan detta ska utföras inom ramen för ordinarie verksamhet. Förslag på hur intäkterna ska användas Det har förekommit förslag om att intäkterna ska kunna användas för att finansiera hotellvistelser. Ett sådant upplägg har dessvärre nackdelar när det gäller praktisk genomförbarhet. En omfattande administration skulle krävas vid såväl ansökan om medel som utbetalning. Ett regelverk med tydliga rutiner skulle också krävas för att styra vilka hotellvistelser som beviljades medel. Alternativet att använda intäkterna till att göra UL-kort kostnadsfria internt för verksamheterna (som landstinget i Västernorrland) samt subventionering av kostnaden för tåg till Göteborg, Malmö och Umeå har också framförts. Regiondirektören får i uppdrag att till regionstyrelsen, i samband med utvärderingen vid halvårsskiftet 2018, återkomma med förslag på modell för återbäring av intäkterna. Återbäringen sker sedan retroaktivt från och med då klimatväxlingen infördes. Förslaget baseras på de intäkter som genereras. Underlag kostnader och utsläpp för sträckan Stockholm-Göteborg Under perioden januari till december år 2015 köptes 364 enkelresor med flyg till och från Göteborg med den resebyrå som landstinget i Uppsala län hade avtal med då. Under samma period köptes enkelresor med tåg till och från Göteborg. Nedan visas en jämförelse mellan de båda färdsätten av pris, tid samt klimatpåverkan mätt i koldioxidutsläpp1. Som ses i tabellen är utsläppen från en tågresa endast en hundratusendedel av en flygresa. Genomsnittligt pris, köpt enkelbiljett Tid Kilo koldioxidutsläpp per enkel resa Flyg 712 kr kr = 912 kr 3 timmar och 17 minuter 76,62 kg Tåg 432 kr 4 timmar och 16 minuter 0,00064 kg Hade organisationen haft intern klimatväxling på sträckan Stockholm - Göteborg under år 2015 genom att 30 procent av kostnaden lagts på priset hade varje enkelresa istället kostat kronor, inkluderat buss till och från flygplats. Detta hade medfört att cirka kronor tillförts klimatkontot. Med orterna Umeå och Malmö inkluderade i klimatväxlingen beräknas ytterligare ca kr tillföras klimatkontot, dvs totalt ca kr per år. Förhoppningsvis minskar antalet flygresor till dessa orter och då minskar intäkterna till kontot. 1 Det finns dessutom fler avgångar med tåg än med flyg per dag mellan Uppsala/Arlanda och Göteborg. Totalsumman för flygresor (inklusive busskostnad) år 2015 var kronor. Motsvarande totalsumma för tåg var kronor.

98 4 (4) Utvecklad digitalisering ett viktigt verktyg för klimatsmarta tjänste- och patientresor Det är viktigt att de strategier för digitalisering som fastställts kan genomföras, så att det skapas tydliga alternativ för att undvika vissa flygresor. Den strategi som Akademiska sjukhuset antagit2 är ett viktigt verktyg för att bland annat minska antalet flygresor, såväl patient- som tjänsteresor. Regionfullmäktige antog strategi för digital utveckling och e- hälsa i Region Uppsala 15 februari För att föreslagna skärpta tillämpningsföreskrifter ska kunna utvärderas vore det önskvärt att kunna mäta hur stor andel av flygresorna som har ersatts av digitala möten. Möjligheten till detta saknas dock i nuläget. Förhoppningen är att möjlighet till sådana mätningar ska finnas på plats framöver, då modellen för klimatväxling utvidgas till flera orter. 2 Direktörsbeslut 5 feb. år 2016.

99

100

101 TJÄNSTEUTLÅTANDE Upphandlingsenheten Christina Södergren Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Initiering av upphandling av läkemedel Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Upphandling av läkemedel initieras. Ärendebeskrivning Avtalsperioden på läkemedel är två år och innehåller två optioner á ett år d.v.s. totalt fyra år. Nuvarande avtal är förlängt via optionsår ett och gäller till och med Optionsår två kommer att nyttjas på det mesta av läkemedlen dock inte av nedan uppräknat. Orsak till detta är att mer konkurrens vill uppnås, kompletteringar behöver göras, nya läkemedel har tillkommit samt att anbud inte har kommit på det som efterfrågats. Efter sista förlängningen, inklusive det som ska initieras, kommer en ny upphandling att ske med motsvarande period. Ny period blir då med två förlängningar à ett år d.v.s. ytterligare 4 år. Avtalen ska börja att gälla , varför ny upphandling måste ske snarast. Avtalstid 1 år. Följande läkemedel med terapeutiskt område för 4-klövern, d.v.s. Regionerna Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala, ingår: - Anestesi Bisfosfonater Blod Endokrin Gastro Infektion Kardiologi Lung Neuro Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

102 2 (2) - Onkologi Psykiatri Röntgen Transplantation Vitaminer Ögon Sjukvårdsenheterna inom Region Uppsala har rätt att avropa läkemedlen. Kostnaden belastar respektive kostnadsställe. I huvudsak gäller det enheterna inom Akademiska sjukhuset. Miljökrav enligt gällande miljöprogram kommer att ställas på efterfrågat sortiment. Förutom miljökrav ställer regioner och landsting också en rad övriga krav på potentiella leverantörer, t.ex. partihandelstillstånd för handel med läkemedel, läkemedelsförsäkring, systematiskt kvalitetsarbete och miljöarbete, efterlevnad till nationell uppförandekod för leverantörer, stabil ekonomisk och finansiell ställning, medicinsk och farmaceutisk ändamålsenlighet på offererade produkter m.m. Därutöver tillämpas olika prisformler, d v s från lägst pris till särskild fördelningsnyckel, när leverantörer utses till olika terapeutiska områden. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet. Kopia till Upphandlingschefen

103 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Initiering av upphandling av läkemedel Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås initiera upphandling av läkemedel. Ärendebeskrivning Avtalsperioden på läkemedel är två år och innehåller två optioner á ett år d.v.s. totalt fyra år. Nuvarande avtal är förlängt via optionsår ett och gäller till och med Optionsår två kommer att nyttjas på det mesta av läkemedlen dock inte av nedan uppräknat. Orsak till detta är att mer konkurrens vill uppnås, kompletteringar behöver göras, nya läkemedel har tillkommit samt att anbud inte har kommit på det som efterfrågats. Efter sista förlängningen, inklusive det som ska initieras, kommer en ny upphandling att ske med motsvarande period. Ny period blir då med två förlängningar à ett år d.v.s. ytterligare 4 år. Avtalen ska börja att gälla , varför ny upphandling måste ske snarast. Avtalstiden är 1 år. Följande läkemedel med terapeutiskt område för 4-klövern, d.v.s. Regionerna Dalarna, Västmanland, Gävleborg och Uppsala, ingår: - Anestesi Bisfosfonater Blod Endokrin Gastro Infektion Kardiologi Lung Neuro Onkologi Psykiatri Röntgen Transplantation Vitaminer Ögon Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 (17)

104 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: Sjukvårdsenheterna inom Region Uppsala har rätt att avropa läkemedlen. Kostnaden belastar respektive kostnadsställe. I huvudsak gäller det enheterna inom Akademiska sjukhuset. Miljökrav enligt gällande miljöprogram kommer att ställas på efterfrågat sortiment. Förutom miljökrav ställer regioner och landsting också en rad övriga krav på potentiella leverantörer, t.ex. partihandelstillstånd för handel med läkemedel, läkemedelsförsäkring, systematiskt kvalitetsarbete och miljöarbete, efterlevnad till nationell uppförandekod för leverantörer, stabil ekonomisk och finansiell ställning, medicinsk och farmaceutisk ändamålsenlighet på offererade produkter m.m. Därutöver tillämpas olika prisformler, d v s från lägst pris till särskild fördelningsnyckel, när leverantörer utses till olika terapeutiska områden. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 (17)

105 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Karin Johansson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Fastighetsinvesteringarnas betydelse för regionens ekonomi Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regiondirektören får i uppdrag att, senast till regionstyrelsens sammanträde i februari 2018, ta fram ett kunskapsunderlag rörande fastighetsinvesteringarnas betydelse för regionens ekonomi på lång sikt. Ärendebeskrivning Stefan Olsson (M) inkom vid regionstyrelsens sammanträde med ett initiativ med förslag att regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag rörande fastighetsinvesteringarnas betydelse för regionens ekonomi på lång sikt. Region Uppsala har under ett flertal år haft stora fastighetsinvesteringar och även framåt är behoven av fastighetsinvesteringar stora. Fastighetsinvesteringarna har en stor inverkan på regionens ekonomi, både likviditetsmässigt men också driftskostnadsmässigt. Vid investeringar tar regionen på sig kostnader för många år framöver vilket gör att de investeringsbehov som realiseras måste vara väl underbyggda och väl förankrade både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. För att öka kunskapen om effekterna av fastighetsinvesteringarna på lång sikt och kunna göra jämförelser med andra region och landsting ska ett kunskapsunderlag tas fram som bland annat visar hur investeringarna sett ut över tid, inom vilka områden vi har gjort investeringar och var de kommande investeringsbehoven finns, vad orsaken är till att Region Uppsala har haft och har ett fortsatt stort investeringsbehov. Även kostnadseffekter av investeringarna ska belysas. En jämförelse av hur mycket Region Uppsala har investerat och kommer att investera per invånare och år jämfört med andra landsting/regioner inom sjukvårdsregionen och jämfört med landet i övrigt ska också belysas. Bilagor Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

106 2 (2) Initiativ Kopia till Ekonomichefen Förvaltningsdirektören, Fastighet och service

107 Regionstyrelsen, INITIATIV Allmän information om fastighetsinvesteringarnasbetydelseför regionens ekonomi Med anledningav att RegionUppsalagenomförmycketstora fastighetsinvesteringaroch kommer att göra så under en längretid är det centralt att ha kännedomom vilken betydelsedessahar för regionensekonomipå långsikt. Förtroendevalda,anställdaoch allmänhetenbehöverlättillgänglig och pedagogisktutformad information för att fråganskabli begriplig.information om Region Uppsalasinvesteringarmåsteocksåspridastill våra samarbetspartnersinom sjukvårdsregionen. Exempelpå information som bör sammanställasär hur investeringarnahar sett ut över tid, hur mycket RegionUppsalahar investeratper invånareoch år jämfört med andralandsting/regioner inom sjukvårdsregionenoch jämfört med landet i övrigt. I diskussionerinom RegionUppsalaoch med andra regioner/landstingkommer dennainformation att vara mycketvärdefull att ha till hands. Med anledningav ovanståendeföreslårundertecknad: att regionstyrelsenbeslutaratt ge regiondirektöreni uppdragatt ta fram ett kunskapsunderlag rörande fastighetsinvesteringarnas betydelseför regionensekonomipå långsikt. StefanOlsson(M)

108 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR- och kommunikationsavdelningen Eva Wikström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Utvärdering av upphävande av anställningsstopp i Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Återrapportering och utvärdering av anställningsstopp i Region Uppsala samt dess upphävande godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 311, att upphäva anställningsstoppet i Region Uppsala samt att en återrapportering ska göras till regionstyrelsen gällande konsekvenserna av borttagandet av anställningsstoppet samt en utvärdering av anställningsstoppet. Beslut om generellt anställningsstopp fattades av regionstyrelsen , 100, med anledning av den ekonomiska situationen. Anställningsstoppet innebar att ett dispensförfarande infördes och att mandatet att hanterade dessa dispenser tilldelades förvaltningscheferna. Utifrån framtagen statistik (bilaga) och utdrag ur årsredovisningar kan det konstateras att trots flera verksamhetsövergångar under åren såväl från som till Region Uppsala har antalet anställda varit relativt konstant under åren. Från och med 2014 har antalet anställda åter ökat något för att hamna på samma nivå som Antal årsarbetare har under samma period ( /T2) ökat med 860 stycken, vilket kan ha olika orsaker såsom färre deltidsarbetande, behov av nyttjande av övertidsarbete samt arbetstid i jour och beredskap. Produktionsplanering inklusive bemanningsplanering och tillkomna politiskt beslutade uppdrag, men även ökad riks- och regionvård vid Akademiska sjukhuset, har bidragit till behov av ökat antal anställda från och med 2014 för att fullgöra detta. Kontinuerlig uppföljning av antalet årsarbetare görs i månadsrapportering till styrelserna i Region Uppsala. Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

109 2 (2) Samtliga förvaltningar har även efter anställningsstoppets borttagande fokus på nyanställningar genom olika kontrollförfaranden på ledningsnivå inför anställning. Anställningsstoppet hade vid införandet ett signalvärde om den ekonomiska situationen. Däremot förlorar ett beslut om anställningsstopp sitt signalvärde över tid. Det nya förfarandet i förvaltningarna stödjer en fortsatt höjd medvetenhet om vikten att följa utvecklingen av antalet anställda samt årsarbetare kopplat till produktionsplanering inklusive bemanningsplanering och vikten av finansiering av densamma. Ärendet är berett i regionstyrelsens personalutskott , 34. Bilagor Anställningsstopp statistik T2 Beslut LS Beslut LS Kopia till HR-direktören

110 Återrapportering av anställningsstopp 26 maj dec 2016 Statistiken över antalet årsarbetare och anställda per år från 2013 till T Antalet årsarbetare och anställda Anställningsstopp 26 maj dec 2016 Årsarbetare Anställda T2 Källa: Region Uppsala Årsredovisningar ( och beslutsstödet ( T1 och T2 2017) maj

111 Antalet årsarbetare och anställda Anställningsstopp 26 maj dec 2016 År Årsarbetare Anställda T Källa: Region Uppsala Årsredovisningar ( och beslutsstödet ( T1 och T2 2017) Kommentarer från årsrapporterna Årsrapport 2004 Antalet anställda har minskat med cirka 400 personer mellan åren 2003 och 2004, till största delen beroende av verksamhetsövergången av städ- och vaktmästerienheterna vid Landstingsservice. I antalet anställda år 2003 ingick dessutom anställda vid Länshälsan, en verksamhet som bolagiserades den 1 januari år maj 2017 Vid årsskiftet införlivades Heby kommun i landstingets verksamhet. Hebys länsbyte 2007 har ökat befolkningen med ca invånare och tillfört. Primärvården och Folktandvården nya vårdenheter. Organisatoriska förändringar under åren påverkar jämförelsen på totalnivå, bland annat städpersonalens övergång till annan regi Bland större förändringar i antal årsarbetare kan nämnas att Akademiska sjukhuset har ökat antal sjuksköterskor och vidareutbildade sjuksköterskor mellan åren. Biomedicinska analytiker har ökat från att det rådde brist under Lasarettet i Enköping har gjort en medveten satsning på att vidareutbilda sjuksköterskor för operation, intensivvård och anestesi, varför en ökning av denna yrkesgrupp har skett även vid lasarettet. Folktandvården har anställt fler behandlare, främst tandläkare under år 2008 för att möta kundbehovet. Inom Primärvården har en utökning inom de paramedicinska grupperna skett i linje med Primärvårdens uppdrag I utfallet finns effekter av organisationsförändringar såsom övergång av verksamhet till privat regi. Helårseffekt av dessa i vissa fall först år Verksamhetsövergångar till externa utförare under 2009 har haft helårseffekt under 2010, bland annat bildandet av kostnämnden och privatiseringen inom primärvården Kollektivtrafikförvaltningen tillkom

112

113

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Landstingsstyrelsen Sida (1) Dnr CK Anställningsstopp inom Landstinget i Uppsala län Beslut Landstingsstyrelsen beslutar att from 26 maj 2009 och tillsvidare införa anställningsstopp. Anställningsstoppet omfattar hela landstinget. Anställningsstoppet gäller för såväl nyrekryteringar som ersättningsrekryteringar. Anställningsstoppet gäller för tillsvidareanställningar och för samtliga tidsbegränsade anställningar. Samtliga yrkeskategorier omfattas av anställningsstoppet. Dispens från anställningsstoppet kan endast medges av respektive förvaltningschef eller annan som denna utser. Dispensansökan ska göras skriftligen och vara motiverad. Beviljade dispenser från anställningsstoppet ska av respektive förvaltning redovisas i landstingsstyrelsen i samband med den månatliga ekonomirapporten. Ärendet Med anledning av landstingets ekonomiska situation föreslås att anställningsstopp införs. Anställningsstoppet omfattar hela landstinget och gäller from den 26 maj 2009 och tillsvidare. Samtliga yrkeskategorier omfattas av anställningsstoppet. Anställningsstoppet gäller för såväl nyrekryteringar som ersättningsrekryteringar. Anställningsstoppet gäller för tillsvidareanställningar och för samtliga tidsbegränsade anställningar. Dispens från anställningsstoppet kan endast medges av respektive förvaltningschef eller annan som denna utser. Dispensansökan ska göras skriftligen och vara motiverad. Under överläggningen enas landstingsstyrelsen om ett tillägg till den sista beslutssatsen. Delges: Landstingsdirektören Personaldirektören Samtliga förvaltningar Utdragsbestyrkande

115 Personalutskottet Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Utvärdering av upphävande av anställningsstopp i Region Uppsala Personalutskottets beslut Regionstyrelsens personalutskotts beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att återrapportering och utvärdering av anställningsstopp i Region Uppsala samt dess upphävande godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade , 311, att upphäva anställningsstoppet i Region Uppsala samt att en återrapportering ska göras till regionstyrelsen gällande konsekvenserna av borttagandet av anställningsstoppet samt en utvärdering av anställningsstoppet. Beslut om generellt anställningsstopp fattades av regionstyrelsen , 100, med anledning av den ekonomiska situationen. Anställningsstoppet innebar att ett dispensförfarande infördes och att mandatet att hanterade dessa dispenser tilldelades förvaltningscheferna. Utifrån framtagen statistik (bilaga) och utdrag ur årsredovisningar kan det konstateras att trots flera verksamhetsövergångar under åren såväl från som till Region Uppsala har antalet anställda varit relativt konstant under åren. Från och med 2014 har antalet anställda åter ökat något för att hamna på samma nivå som Antal årsarbetare har under samma period ( /T2) ökat med 860 stycken, vilket kan ha olika orsaker såsom färre deltidsarbetande, behov av nyttjande av övertidsarbete samt arbetstid i jour och beredskap. Produktionsplanering inklusive bemanningsplanering och tillkomna politiskt beslutade uppdrag, men även ökad riks- och regionvård vid Akademiska sjukhuset, har bidragit till behov av ökat antal anställda från och med 2014 för att fullgöra detta. Kontinuerlig uppföljning av antalet årsarbetare görs i månadsrapportering till styrelserna i Region Uppsala. Samtliga förvaltningar har även efter anställningsstoppets borttagande fokus på nyanställningar genom olika kontrollförfaranden på ledningsnivå inför anställning. Anställningsstoppet hade vid införandet ett signalvärde om den ekonomiska situationen. Däremot förlorar ett beslut om anställningsstopp sitt signalvärde över tid. Det nya förfarandet i förvaltningarna stödjer en fortsatt höjd Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (9)

116 Personalutskottet Protokoll Sammanträdesdatum: medvetenhet om vikten att följa utvecklingen av antalet anställda samt årsarbetare kopplat till produktionsplanering inklusive bemanningsplanering och vikten av finansiering av densamma. Yrkande Regionstyrelsens personalutskotts ordförande Bengt-Ivar Fransson yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens personalutskotts ordförande finner att regionstyrelsens personalutskott beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till HR-direktören Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (9)

117 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR och kommunikationsavdelningen Mariette Veideskog Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Arbetsmiljöcertifiera sjukvården Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Initiativet om att arbetsmiljöcertifiera sjukvården avslås. Ärendebeskrivning Anna-Karin Klomp (KD) inkom till regionstyrelsen , 228, med ett initiativärende med förslaget att Region Uppsalas arbetsplatser ska arbetsmiljöcertifieras enligt det Europeiska kravdokumentet OHSAS Vidare förslås att regiondirektören får i uppdrag att leda arbetet. Region Uppsalas arbetsmiljöhandbok bygger redan idag på ledningssystemet OHSAS Inom region Uppsala har arbetsmiljöarbetet byggt på denna standard, och utbildat cheferna efter den, sedan kommer OHSAS ersättas av ISO Ett arbetsmiljöledningssystem bygger i stor grad på att förebygga risker för olyckor och hälsa, att riskbedöma. Arbetsmiljölagen är från början en industrilag, men i dagens samhälle är det inte längre tillräckligt att enbart riskbedöma och förebygga risken för ohälsa. I dag när den psykiska ohälsan är hög så beror det på helt andra faktorer än när den fysiska arbetsmiljön med belastningsbesvär var den högsta ohälsofaktorn. Faktorer som enligt forskningen orsakar ohälsa idag på arbetsplatsen är bland annat brist på socialt stöd, orättvisa, mobbning, höga krav i förhållande till resurser, rollotydlighet, brist på inflytande över arbetet och att jobbet inte är meningsfullt. Med tanke på det så måste arbetsmiljöarbetet utvidgas till att även arbeta med att främja hälsan, med inriktning på vad är det som gör att medarbetarna mår bra och trivs på arbetet. Region Uppsala har påbörjat ett långsiktigt arbete med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser där man arbetar aktivt med rehabilitering, förebyggande arbetsmiljö men också främjande ansatser. De främjande ansatserna bygger till stor del på de organisatoriska och sociala aspekterna. Modellen för hälsofrämjande arbetsplatser inom Region Uppsala togs fram 2016, i det arbetet deltog chefer på olika chefsnivåer från alla Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

118 2 (2) förvaltningar, alla heltidsfackliga, HR från alla förvaltningar och företrädare från Arbetsmiljömedicin. Modellen speglar det som framkommit inom arbetshälsoforskningen är av stor betydelse för att medarbetare ska må bra och trivas på arbetsplatsen. Vilket också är av stor betydelse för att attrahera nya medarbetare, men också för att kunna behålla medarbetare. Modellen innehåller arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt OHSAS 18001, men också andra viktiga aspekter för arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Modellen ingår sedan i år i samtliga chefsprogram inom Region Uppsala. Den efterfrågas även från andra landsting som vill inspireras för sitt eget arbete med att utveckla arbetsmiljöarbetet. Ett av HR-avdelningens fokusområden 2018 att förenkla och förtydliga vad systematiskt arbetsmiljöarbete innebär. Arbetsmiljöledningssystemet OHSAS kommer fortfarande ligga till grund, men HR-avdelningen kommer även bygga upp en bild med underliggande dokument som på ett enklare sätt ska visa vad det är man som chef förväntas göra inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det ska vara lätt att göra rätt är arbetsmottot. Detta är ett arbete som redan är igångsatt där bland annat chefer på Akademiska sjukhuset är med för att tycka till om vad som är lätt att förstå. Arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser där medarbetare trivs och mår bra är en process som ständigt ska pågå och kräver en uthållig organisation. Region Uppsala ska arbeta för att ständigt förbättra arbetsmiljön inom hela Region Uppsala, inte enbart för sjukvården. Bilagor Beslut regionstyrelsen , 228 Initiativ Kopia till HR-chefen

119 Ärende till Regionstyrelsen Arbetsmiljöcertifiera sjukvården Region Uppsala är idag miljöcertifierat vilket enligt samstämmiga uppgifter har varit ett lyft för vårt miljöarbete. På samma sätt anser jag att vi bör arbetsmiljöcerifiera våra verksamheter. Att utveckla arbetsmiljöarbetet är inte bara ett myndighetskrav, utan även en konkurrensfaktor när det gäller att locka den bästa kompetensen, liksom en viktig komponent för att skapa en attraktiv arbetsplats. Det är uppenbart att regionen har stora utmaningar i hur vi ska kunna ge våra medarbetare en bra arbetsmiljö så att de i sin tur orkar vårda patienterna. Detta kräver båda akuta insatser men också ett långsiktigt och strategiskt arbete som är minst lika viktigt som vårt miljöarbete. För att kunna bli arbetsmiljöcertifierad granskar ett ackrediterat certifieringsorgan att det i verksamheten finns ett ledningssystem för planering, genomförande, uppföljning och förbättring av arbetsmiljöarbetet. I Sverige är det föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och/eller det europeiska kravdokumentet OHSAS som man ska uppfylla för att bli arbetsmiljöcertifierad. Det finns en rad aktörer, ackrediterade av Swedac som utför certifieringen. För den som vill läsa mer finns information på Arbetsmiljöverkets hemsida: Därför föreslår jag att: 1. Regionens arbetsplatser arbetsmiljöcertifieras 2. Regiondirektören får i uppdrag att leda arbetet med att arbetsmiljöcertifiera regionens arbetsplatser Anna-Karin Klomp (KD)

120

121 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inge Bruce Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Redovisning av utförda screeningar gynekologiska hälsokontroller Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Regiondirektören i uppdrag att säkerställa implementering av tidigare beslutad handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för gynekologiska hälsokontroller samt återkomma med förslag på åtgärder för ökad täckningsgrad vad gäller gynekologiska hälsokontroller, med särskilt beaktande av socioekonomiska aspekter. 2. Redovisningen av utförda screeningar, gynekologiska hälsokontroller, läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade , 56, att avveckla avgiften för gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagningarna att gälla från I samband med beslutet i landstingsfullmäktige beslutade landstingsstyrelsen att landstingsdirektören hösten 2017 skulle redovisa statistik över antal utförda cellprover tagna inom screeningprogrammet för cervixcancerprevention , 210, beslutade produktionsstyrelsen om en handlingsplan för att förbättra vårdkedjan för screening gynekologiska hälsokontroller. Av de beslutade åtgärderna har flera genomförts eller är på gång att genomföras. En av åtgärderna var införande av webbtidbok som infördes den 1 september Påminnelse går ut till de kvinnor som efter tre månader inte hörsammat kallelsen. Därutöver har den så kallade Cytburken införts och utbildningsinsatser till barnmorskor genomförts. Resurser för att öka screeningen har genomförts. Under 2016 hade cellprovsveckan 2016 stort genomslag. Hemtest har ännu inte införts. Som tidigare är det svårt att få fram uppgifter på antal utförda gynekologiska hälsokontroller. Mödrahälsovården har i LIS och kallelsesystemet jämfört hur många som kallats till hälsokontroll enligt statistik från Klinisk patologi med hur många Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

122 2 (3) registrerade besök barnmorskemottagningarna haft för uppdrag gynekologisk cellprovskontroll. Under första halvåret 2017 har kvinnor kallats till cellprovtagning. Det är patologavdelningen på Akademiska sjukhuset som skickar ut kallelserna. Barnmorskemottagningarna har registrerat besök. Det ger en hörsamhet på 31 procent. Detta kan jämföras med 2015 och 2016 där statistik tagits ut på samma sätt. Under 2015 var hörsamheten 29 procent och under 2016 var hörsamheten 40 procent. Inkomna prover till patologavdelningen är något högre, screeningprover har tagits emot. Om dessa räknas in blir hörsamheten 32 procent. Resultat från den nationella mätningen via det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention/ processregistret (den så kallade Cytburken) har inte kunnat göras för i år. Slutrapporten från det nationella registret för 2016 kom i somras och den visar att den sammanlagda täckningsgraden för kvinnor som tagit prov enligt screeningprogrammet är 72,7 procent i Region Uppsala. Täckningsgraden varierar i länet, både mellan kommuner och mellan stadsdelar i Uppsala. Lägst täckningsgrad har Norra Hagunda och Gottsunda på 68 procent och högst har Dalby på 81procent. Enligt det nationella screeningprogrammet ska kvinnor år kallas vart tredje år och kvinnor år kallas vart femte år. Siffrorna betyder alltså att 72,7 procent av de kvinnor som är folkbokförda i Region Uppsala tagit cellprov de senaste tre eller fem åren beroende på ålder. Det nationella målet är att täckningsgraden bör vara 85 procent för att hindra nya cancerfall. I rapporten från det nationella kvalitetsregistret för 2016 framgår att Uppsala ligger lägre än övriga län men tycks vara i stigande. Hörsamheten enligt Mödrahälsovårdens statistik visar också på en ökning för Båda dessa kan troligen förklaras, dels av avgiftsbefriandet, dels av informationen i samband med cellprovsveckan som gjordes under hösten För att öka täckningsgraden till 85 procent behövs det ytterligare åtgärder. Regiondirektören föreslås därför ges i uppdrag att säkerställa implementeringen av den tidigare beslutade handlingsplanen för att förbättra vårdkedjan samt återkomma med förslag för ökad täckningsgrad vad gäller gynekologiska hälsokontroller. Exempelvis rekommenderar det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention att alla landsting och regioner ska ha en processledare. I vårdprogrammet står det: Varje landsting bör ha en processledare med ansvar för att ha överblick över kvalitetsuppgifter i varje led och ge återkoppling till vårdkedjan om utveckling och förbättringsbehov. Ett förslag kan vara att Region Uppsala utreder frågan om processledare. Beredning Ärendet har beretts i hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet. Bilagor Protokoll från landstingsfullmäktige , 56 Protokoll från landstingsstyrelsen , 102 Protokoll från produktionsstyrelsen , 210

123 3 (3) Kopia till Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa- och habilitering Registrator, Akademiska sjukhuset

124 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Redovisning av utförda screeningar gynekologiska hälsokontroller Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut 1. Regionstyrelsen föreslås uppdra till regiondirektören att säkerställa implementering av tidigare beslutad handlingsplan för förbättring av vårdkedjan för gynekologiska hälsokontroller samt återkomma med förslag på åtgärder för ökad täckningsgrad vad gäller gynekologiska hälsokontroller, med särskilt beaktande av socioekonomiska aspekter. 2. Regionstyrelsen föreslås därutöver lägga redovisningen av utförda screeningar gynekologiska hälsokontroller till handlingarna. Bilaga 74 Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade , 56, att avveckla avgiften för gynekologisk hälsokontroll hos barnmorskemottagningarna att gälla från I samband med beslutet i landstingsfullmäktige beslutade landstingsstyrelsen att landstingsdirektören hösten 2017 skulle redovisa statistik över antal utförda cellprover tagna inom screeningprogrammet för cervixcancerprevention. År 2015 beslutade dåvarande produktionsstyrelsen om en handlingsplan för att förbättra vårdkedjan för screening gynekologiska hälsokontroller. Av de beslutade åtgärderna har flera genomförts eller är på gång att genomföras. En av åtgärderna var införande av webbtidbok som infördes den 1 september Påminnelse går ut till de kvinnor som efter tre månader inte hörsammat kallelsen. Därutöver har den så kallade Cytburken införts och utbildningsinsatser till barnmorskor genomförts. Resurser för att öka screeningen har genomförts. Under 2016 hade cellprovsveckan 2016 stort genomslag. Hemtest har ännu inte införts. Som tidigare är det svårt att få fram uppgifter på antal utförda gynekologiska hälsokontroller. Mödrahälsovården har i LIS och kallelsesystemet jämfört hur många som kallats till hälsokontroll enligt statistik från Klinisk patologi med hur många registrerade besök barnmorskemottagningarna haft för uppdrag gynekologisk cellprovskontroll. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7 (17)

125 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: Under första halvåret 2017 har kvinnor kallats till cellprovtagning. Det är patologavdelningen på Akademiska sjukhuset som skickar ut kallelserna. Barnmorskemottagningarna har registrerat besök. Det ger en hörsamhet på 31 procent. Detta kan jämföras med 2015 och 2016 där statistik tagits ut på samma sätt. Under 2015 var hörsamheten 29 procent och under 2016 var hörsamheten 40 procent. Inkomna prover till patologavdelningen är något högre, screeningprover har tagits emot. Om dessa räknas in blir hörsamheten 32 procent. Resultat från den nationella mätningen via det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention/ processregistret (den så kallade Cytburken) har inte kunnat göras för i år. Slutrapporten från det nationella registret för 2016 kom i somras och den visar att den sammanlagda täckningsgraden för kvinnor som tagit prov enligt screeningprogrammet är 72,7 procent i Region Uppsala. Täckningsgraden varierar i länet, både mellan kommuner och mellan stadsdelar i Uppsala. Lägst täckningsgrad har Norra Hagunda och Gottsunda på 68% och högst har Dalby på 81%. Enligt det nationella screeningprogrammet ska kvinnor år kallas vart tredje år och kvinnor år kallas vart femte år. Siffrorna betyder alltså att 72,7 procent av de kvinnor som är folkbokförda i Region Uppsala tagit cellprov de senaste tre eller fem åren beroende på ålder. Det nationella målet är att täckningsgraden bör vara 85 procent för att hindra nya cancerfall. I rapporten från det nationella kvalitetsregistret för 2016 framgår att Uppsala ligger lägre än övriga län men tycks vara i stigande. Hörsamheten enligt Mödrahälsovårdens statistik visar också på en ökning för Båda dessa kan troligen förklaras, dels av avgiftsbefriandet, dels av informationen i samband med cellprovsveckan som gjordes under hösten För att öka täckningsgraden till 85 procent behövs det ytterligare åtgärder. Regiondirektören föreslås därför ges i uppdrag att säkerställa implementeringen av den tidigare beslutade handlingsplanen för att förbättra vårdkedjan samt återkomma med förslag för ökad täckningsgrad vad gäller gynekologiska hälsokontroller. Exempelvis rekommenderar det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention att alla landsting och regioner ska ha en processledare. I vårdprogrammet står det: Varje landsting bör ha en processledare med ansvar för att ha överblick över kvalitetsuppgifter i varje led och ge återkoppling till vårdkedjan om utveckling och förbättringsbehov. Ett förslag kan vara att Region Uppsala utreder frågan om processledare. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 (17)

126 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag med följande tillägg vad gäller den första beslutsmeningen med särskilt beaktande av socioekonomiska aspekter. Ordförande finner bifall till eget yrkande. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag med tillägg. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 (17)

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167 TJÄNSTEUTLÅTANDE FoU-avdelningen Andreas Scheutz Tfn E-post a.se Dnr LS Regionstyrelsen Medverkan i projektet Innovationsmotorer Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Region Uppsala ska medverka i projektet Innovationsmotorer. Ärendebeskrivning Sjukvården står inför stora utmaningar att möta framtidens patientbehov. Samtidigt ger nya medicinska och teknologiska framsteg möjlighet att utveckla nya, mer effektiva behandlingsmetoder. För att det ska kunna ske måste sjukvårdens personal och resurser engageras på ett systematiskt sätt i innovations- och utvecklingsarbetet. En del i detta är att erbjuda sjukvården som testbädd för nya produkter och tjänster. Region Uppsala har av branschorganisationen Swedish Medtech blivit erbjuden att bli projektmedlem i initiativet Innovationsmotorer, vars syfte är att bättre använda den kunskap och erfarenhet som finns i sjukvården samt att förbättra samverkan för att stärka sektorns roll som motor för utveckling av nya metoder och produkter. Detta inkluderar bl.a. att skapa tydliga och transparenta samarbetsformer för att öka upptaget av innovationer från olika delar av sektorn och samhället företag, akademi och personal. Projektet ställer också krav på kommunikation och spridning av de erfarenheter som gjorts under projektet. Vid ett deltagande ska Region Uppsala: föreslå ett eller flera konkreta utvecklings- och implementeringsprojekt som Region Uppsala genomför som syftar till att uppfylla innovationsmotorprojektets mål, genomföra projekt som efter förslag från Region Uppsala godkänts av styrgruppen, tidrapportering till Swedish Medtech för vidare förmedling till Vinnova för Region Uppsalas del i arbetet. Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

168 2 (2) Swedish Medtech ska: tillse att relevanta företag får information om arbete som ska genomföras i Region Uppsala, tidrapportering till Vinnova för genomfört arbete. I övrigt ska Region Uppsala genomföra insatser i enlighet med huvudprojektansökan. Projekt bör, när det är lämpligt, ledas av Innovation Akademiska och kan genomföras till exempel vid Akademiska sjukhuset och inom Primärvården. Kostnader och finansiering Vinnova har för 2017 avsatt totalt kronor till projektet Innovationsmotorer. Projektet ska pågå till 2020 och för åren tilldelas kronor årligen. Från dessa medel kan de deltagande landstingen/regionerna ansöka om projektstöd. Region Uppsala kan ansöka om att genomföra underprojekt som, om de antas, medfinansieras med 50 procent av Innovationsmotorprojektet. Kostnader kan inkludera lönekostnader för personal anställd av Region Uppsala som arbetar i underprojektet. Tanken är att så långt som möjligt använda personalresurser i Innovation Akademiska som Region Uppsalas medfinansiering. På så sätt kan vi förstärka effekten av den budget som redan beviljats för Innovation Akademiska och med hjälp av bidrag från Innovationsmotorprojektet få pengarna att räcka längre. Region Uppsalas andel av kostnaderna beräknas uppgå till: kr kr kr kr Summa kr Beredning Swedish Medtech har i regionrådsberedningen den 12 september 2017 informerat om projektet. Beredning av ärendet har skett tillsammans med Akademiska sjukhuset och Primärvården. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet. Bilagor Projektansökan till Vinnova Vinnovas allmänna villkor för bidrag 2017 Vinnovas beslut om bidrag Kopia till Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset T.f. Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Registrator, Akademiska sjukhuset

169 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Medverkan i projektet Innovationsmotorer Beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att Region Uppsala ska medverka i projektet Innovationsmotorer. Bilaga 79 Ärendebeskrivning Sjukvården står inför stora utmaningar att möta framtidens patientbehov. Samtidigt ger nya medicinska och teknologiska framsteg möjlighet att utveckla nya, mer effektiva behandlingsmetoder. För att det ska kunna ske måste sjukvårdens personal och resurser engageras på ett systematiskt sätt i innovations- och utvecklingsarbetet. En del i detta är att erbjuda sjukvården som testbädd för nya produkter och tjänster. Region Uppsala har av branschorganisationen Swedish Medtech blivit erbjuden att bli projektmedlem i initiativet Innovationsmotorer, vars syfte är att bättre använda den kunskap och erfarenhet som finns i sjukvården samt att förbättra samverkan för att stärka sektorns roll som motor för utveckling av nya metoder och produkter. Detta inkluderar bl.a. att skapa tydliga och transparenta samarbetsformer för att öka upptaget av innovationer från olika delar av sektorn och samhället företag, akademi och personal. Projektet ställer också krav på kommunikation och spridning av de erfarenheter som gjorts under projektet. Vid ett deltagande ska Region Uppsala: föreslå ett eller flera konkreta utvecklings- och implementeringsprojekt som Region Uppsala genomför som syftar till att uppfylla innovationsmotorprojektets mål, genomföra projekt som efter förslag från Region Uppsala godkänts av styrgruppen, tidrapportering till Swedish Medtech för vidare förmedling till Vinnova för Region Uppsalas del i arbetet. Swedish Medtech ska: tillse att relevanta företag får information om arbete som ska genomföras i Region Uppsala, tidrapportering till Vinnova för genomfört arbete. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (17)

170 17 (17) Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: I övrigt ska Region Uppsala genomföra insatser i enlighet med huvudprojektansökan. Projekt bör, när det är lämpligt, ledas av Innovation Akademiska och kan genomföras till exempel vid Akademiska sjukhuset och inom Primärvården. Kostnader och finansiering Vinnova har för 2017 avsatt totalt kronor till projektet Innovationsmotorer. Projektet ska pågå till 2020 och för åren tilldelas kronor årligen. Från dessa medel kan de deltagande landstingen/regionerna ansöka om projektstöd. Region Uppsala kan ansöka om att genomföra underprojekt som, om de antas, medfinansieras med 50 procent av Innovationsmotorprojektet. Kostnader kan inkludera lönekostnader för personal anställd av Region Uppsala som arbetar i underprojektet. Tanken är att så långt som möjligt använda personalresurser i Innovation Akademiska som Region Uppsalas medfinansiering. På så sätt kan vi förstärka effekten av den budget som redan beviljats för Innovation Akademiska och med hjälp av bidrag från Innovationsmotorprojektet få pengarna att räcka längre. Region Uppsalas andel av kostnaderna beräknas uppgå till: kr kr kr kr Summa kr Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

171 Bilaga 1. Projektansökan till Vinnova 2

172 3

173 4

174 5

175 6

176 7

177 8

178 9

179 10

180 11

181 12

182 Bilaga 2. Vinnovas allmänna villkor för bidrag

183 14

184 15

185 16

186 17

187 18

188 Bilaga 3. Vinnovas beslut om bidrag 19

189 20

190 21

191 22

192 23

193 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avd ekonomi och hållbar utveckling Karin Johansson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Reviderat regelverk för fastighetsinvesteringsprocessen i Region Uppsala antas enligt bilaga. 2. Det reviderade regelverket för fastighetsinvesteringsprocessen ersätter landstingsfullmäktiges beslut , 92. Ärendebeskrivning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Fastighetsinvesteringsprocessen ska ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut, bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen, få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning, tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken, skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov. Fastighetsinvesteringsprocessen inom Region Uppsala har under 2017 genomlysts utifrån synpunkter från Region Uppsalas revisorer samt de förbättringsområden som identifierats under den tid processen har tillämpats. Dokumentet är en revidering av den process som fullmäktige beslutade om i juni De huvudsakliga förändringarna är att investeringsplanen ska bygga på de förutsättningar som fastställs i planeringsdirektivet. Beslutsprocessen har klargjorts så att det finns en tydlig linje i vilka steg i investeringsprocessen beslut fattas och av vem. För att beslutsprocessen ska fungera på ett bra sätt så är det tydliggjort i processen vilka Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

194 2 (2) underlag som ska tas fram inför beslut. Även rollerna har förtydligats ytterligare så att det är tydligt vilken roll och ansvar beställaren, Fastighet och service samt styrelser/nämnder har. Investeringsprocessen har även fastlagt riktlinjer för prioritering av nya investeringsbehov. Beredning Ärendet är berett i fastighets- och servicenämnden , 88. Regionstyrelsen beslutade , 211, att återremittera ärendet för ytterligare beredning med anledning av regionrådsberedningens roll avseende beredning av investeringsplanen. Bilagor Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala Beslut fastighets- och servicenämnden , 88 Beslut landstingsfullmäktige , 92 Kopia till Regionfullmäktige

195 Region Uppsala Fastighets investeringsprocessen beslutad i regionfullmäktige xx, Diarienr

196 Innehåll 1 Inledning Begreppsförklaring Investeringsram Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsplan Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Behov Förstudie Program Genomförande Leverans Uppföljning Roller och ansvar i processen Beställaren Fastighet och Service Investeringsrådet Ansvarig styrelse/nämnd Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsen/regionfullmäktige Beslut och beslutsnivåer i faserna Beslutsunderlag Förändringar i pågående investeringar Förutsättningar för prioriteringar Inhyrning Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Sida 2 av 17

197 1 Inledning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva och fastställa en regiongemensam process för investeringsbeslut för att ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov På kort sikt påverkar investeringarna regionens likviditet och långsiktigt förmågan att bära de ekonomiska effekterna samt möjlighet att bedriva en bra verksamhet. För att fastställa vilka investeringar Region Uppsala ska satsa på behöver det finns fastställda prioriteringsriktlinjer för fastighetsinvesteringar och investeringsplanen behöver kopplas till regionens och förvaltningarnas strategier och långsiktiga mål. Detta dokument är en uppdatering av den fastighetsinvesteringsprocess som fullmäktige beslutade om i juni De huvudsakliga förändringarna är att rollerna förtydligats ytterligare, att processen för hur beslut fattats klargjorts, riktlinjer för prioritering har fastlagts samt att processen med att ta fram beslutsunderlag har preciserats ytterligare. 1.1 Begreppsförklaring De begrepp som förekommer i fastighetsinvesteringsprocessen klargörs nedan. Hyresgäst förvaltning som hyr en lokal. Beställare förvaltning som beställer en ombyggnation/nybyggnation. Fastighetsägare Regionfullmäktige (RF). Fastighet och Service förvaltning med uppdrag att förvalta och utveckla Region Uppsalas ägda och förhyrda fastigheter. Förvaltningen har det samlade ansvaret för planerings- och byggprocessen vid nyoch ombyggnationer i regionens fastigheter. Fastighetsinvesteringsplan Ingår som en del av Regionplan och budget (RPB). Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjektoch nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren. Fastighetsutvecklingsplan strategisk plan som beskriver fysiska utvecklingsmöjligheter ur ett fastighetsägarperspektiv på kort och lång sikt. Sida 3 av 17

198 Lokalförsörjningsplan strategisk plan som beskriver det långsiktiga behovet av lokaler ur ett verksamhetsperspektiv. Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Fastighet- och Service behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. Projekthandbok för fastighetsinvesteringsprojekt Fastighet och Service handbok som beskriver faserna inom byggprojekt och är ett stöd för arbetet med investeringarna. 2 Investeringsram I samband med att Region Uppsalas budget- och planeringsprocess inleds görs en analys av det tillgängliga utrymmet för investeringar för den kommande planperioden, vilket ingår som en del av ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet baseras på den analys som gjorts av de ekonomiska förutsättningar som finns och utmynnar i en investeringsram som Regionstyrelsen fattar beslut om. Ramen ska bygga på en investeringsnivå som för Regions Uppsala är ekonomisk hållbar över tid. Ramen styrs främst av regionens förmåga att långsiktigt bära drift- och kapitalkostnaderna samt vilken nyttoeffekt investeringarna ger. Utifrån ramen skapas regionens investeringsplan vilken specificerar vilka investeringar som planeras utföras de närmsta åren. Alla nya investeringsbehov ska baseras på långsiktiga strategiska planer och mål, exempelvis RPB, Fastighetsutvecklings och Lokalförsörjningsplaner samt vårdutvecklingsprojekt. Investeringarna kategoriseras i grupper baserat på var ansvaret ligger och hur beslut fattas. 3 Investeringar med en investeringsutgift över 100 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift mellan 10 och 100 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift upp till 10 miljoner kronor mindre hyresgästinitierade investeringar (HI) som kan ingå i ram eller specificeras per objekt. Fastighetsägarinitierad investeringsram (FI ram) mindre åtgärder med en investeringsutgift upp till 10 miljoner kronor som kan ingå i ram och/eller specificeras per objekt. Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsprocessen består av sex faser - behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans respektive uppföljning. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är lång. Behoven ska fångas upp i ett tidigt skede för att Sida 4 av 17

199 regionen ska få en helhetsbild och kunna bedöma vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. 3.1 Fastighetsinvesteringsplan Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjekt- och nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren enligt regionplan- och budget. Fastighetsinvesteringsplanen kan innehålla investeringsprojekt från flertalet faser dvs. behov/behovsanalys, förstudie, program och genomförande. Planen innehåller både projekt initierade av fastighetsägare och hyresgäst, för att uppnå samordningsvinster bör dessa projekt planeras att genomföras samtidigt. I arbetet med att ta fram den årliga investeringsplanen ska nya investeringsbehov föreslås till investeringsplanen. Förvaltningarna lyfter upp sina nya behov till styrelse/nämnd som prioriterar dem. Behoven som lyfts är inte med automatik föremål för en investering utan lokalbehovet kan även lösas med en extern förhyrning. För investeringsbehov som lyfts i den politiska prioriteringsprocessen är det ett krav att det finns en behovsanalys. För investeringar som pågår under flera år ska prognoser och likvidflöden uppdateras. Vid stora förändringar gällande investeringsnivåer och innehåll för pågående projekt ska förvaltningarna informera styrelse/nämnd om förändringarna i investeringsplanen. I alla fastighetsinvesteringsprojekt finns osäkerheter, ju tidigare fas desto större osäkerhet då projekten inte är definierade och till stor del bygger på övergripande idéer om hur ett problem kan lösas. Investeringsbehov i tidiga faser bör ha en marginal i kalkylerna för detaljeringspåslag (ex. val av lösning, omfattning, tekniska behov och tid). Ju mer definierat projektet blir desto mindre är behovet av marginaler i kalkylerna. Kalkyler till byggprojekt ska i alla faser upprättas av Fastighet och Service. En post för oförutsedda investeringar och programändringar i befintliga projekt bör inkluderas i investeringsplanen. Den oförutsedda posten hanteras av FSN och är till för oförutsedda/akuta behov och fördyringar av pågående och planerade projekt. En programändring avser ett nytillkommet behov inom ett investeringsprojekt och är en förändring av innehållet jämfört med vad som beslutats dvs. en ny funktion. En programändring ska beslutas enligt gällande delegationsordning. För alla investeringar som ingår i investeringsplanen ska det framgå hur framtida driftkostnaden tas om hand inom beställarens budget. Fokus ska ligga på de verksamhetsmässiga effekterna och förmågan att bära de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Oförutsedda investeringsbehov som uppkommer under löpande år ska i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Sida 5 av 17

200 3.2 Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Varje behov måste beredas och beslutas enligt investeringsprocessens faser. Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid projekt med en investeringsutgift som överstiger 10 miljoner kronor eller i projekt med särskilt behov tillsätts en styrgrupp för att leda projektet. Bild 1: fastighetsinvesteringsprocessen Behov Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av förvaltning, Fastighet och Service eller styrelse/nämnd. För att ett investeringsbehov ska kunna tas upp i investeringsplanen behöver en behovsanalys vara gjord där behovet är väl utrett och underbyggt genom att det finns dokumenterade underlag som visar på: o vilka alternativa lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) o vilken underbyggd information som tagits fram för att motivera investeringsbehovet o vilken nytta som uppnås med investeringsbehovet, kvantitativ och kvalitativ nytta Sida 6 av 17

201 o identifierade sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter o hur driftkostnadskonsekvenser ska hanteras inom beställarens budget (ex ökade personalkostnader, ny utrustning, hyreskostnad) o att erforderliga beslut finns inom beställarens verksamhet. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram behovsanalysen på uppdrag och i samarbete med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram förstudien på uppdrag och i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyres- och driftkostnad Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram ett programarbete på uppdrag och i samarbete med beställaren. Programarbetet är underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyreskostnad Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Fastighet och Service och beställare. Fastighet och Service ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst. Sida 7 av 17

202 3.2.6 Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Fastighet och Service ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 4. Roller och ansvar i processen 4.1 Beställaren Beställaren ansvarar för att: identifiera investeringsbehov och för att motivera dessa o behoven behöver vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden med hjälp av Fastighet och Service enligt fastlagda mallar. Hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, o om det efter en behovsanalys visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta görs när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB o vid behov av programändring som inte ryms inom tilldelade medel ska beställaren motivera och redogöra för hur programändringen ska finansieras. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om programändringen o om det under pågående projekt visar sig att investeringen blir dyrare än vad som beslutats i tidigare faser ska beställaren redogöra för ansvarig styrelse/nämnd hur de ska hantera kostnadskonsekvenserna av fördyringen. Beställaren tillsammans med Fastighet och Service informerar FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. 4.2 Fastighet och Service Fastighet och service ansvarar för att: Instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom regionen. Gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen. Sida 8 av 17

203 Bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehov samt att stämma av om behoven är relevanta. Identifiera långsiktiga behov i strategiska planer, (Fastighetsutvecklingsplaner). Identifiera FI-investeringsbehov på kort och långsikt och för att motivera dessa o behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera FI-investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden för FI- investeringar enligt fastlagda mallar. Se till att de investeringar som är beslutade genomförs. Tillsammans med beställaren informera FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. Vid behov omprioritera investeringsbehov efter att investeringsplanen har beslutats. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds investeringsram efter samråd med aktuell förvaltning. Detta kan göras till en investeringskostnad upp till 10 mnkr. Besluta vilka faser som ska tillämpas för respektive investeringsprojekt. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får fatta besluta om faser för investeringar upp till 10 mnkr. En individuell prövning ska alltid göras innan beslut fattas. 4.3 Investeringsrådet Investeringsrådet utgör tjänstemannaberedning för investeringsärenden till FSN och RS. Investeringsrådet är en kontrollfunktion för att fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Alla investeringsprojekt som drifts- eller investeringsmässigt förutsätter tillskott av medel, ska behandlas i investeringsrådet. Regiondirektören utser medlemmarna i investeringsrådet. När investeringsärenden hanteras i investeringsrådet ska beställaren vara föredragande av ärendet. Fastighet och Service bistår beställaren med byggteknisk kunskap och kalkylinformation. Investeringsrådet ansvarar för att: Bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning till FSN och RS. Investeringsrådets ställningstagande gällande ekonomiska konsekvenser utgår från det planeringsdirektiv som beslutats av Regionstyrelsen. Beskriva för FSN och RS de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, kostnadskonsekvenser och påverkan på regionens totala ekonomi, likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering. Sida 9 av 17

204 Bereda prioriteringar utifrån styrelse/nämnds förslag. Bereda investeringsärenden innan beslut i FSN. Bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter. Bereda nya inhyrningar. Vara sista instans för beslut om tvingande flyttar. Vara sista instans i fastighetsetsrelaterade tvister. 4.4 Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Besluta om programändringar, som inte ryms inom tilldelade medel. Beställare motiverar och redogör för hur programändringen ska finansieras. 4.5 Fastighets- och servicenämnden FSN ansvarar för att: Prioritera de FI-behov som, efter en behovsanalys, styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Göra en sammanfattad bedömning av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov utifrån ett fastighetsägarperspektiv, när behov utvärderas så ska de ställas i relation till regionens ekonomiska utrymme, myndighetsåtgärder, verksamhetsplaner och strategiska mål. Utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutad finansiering av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess o Investeringsbehov kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 100 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram. Sida 10 av 17

205 Ska godta Investeringsrådets yttrande över finansiering. Med Investeringsrådets godkännande om att finansiering finns ska FSN kunna fatta beslut om att bevilja investeringsmedel. Vid fördyringar inom en investering ska beställaren tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. Informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella större förändringar som sker inom ramen för tilldelade medel, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt. Vid större förändringar för FI investeringar, programändringar, ska FSN fatta beslut om programändringen och kostnadskonsekvenser. 4.6 Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för: Att göra en slutlig prioritering av fastighetsinvesteringsplanen, inför beslut i regionfullmäktige. Vid behov ansvarar regionstyrelsen för att prioritera investeringsbehov mellan styrelser och nämnder Att bereda investeringar med ett investeringsbelopp över 100 mnkr inför beslut i regionfullmäktige Att bereda förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN inför regionfullmäktige. 4.7 Regionfullmäktige Regionfullmäktige ansvarar för: Att utifrån Regionstyrelsen beredning av fastighetsinvesteringsplan besluta om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. Att utifrån Regionstyrelsens beredning besluta om investeringar med ett investeringsbelopp över 100 mnkr. Att besluta om förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN och efter beredning av Regionstyrelsen. 5. Beslut och beslutsnivåer i faserna Region Uppsalas delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen. Sida 11 av 17

206 Alla behov med en behovsanalys sammanställs, prioriteras och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att RPB beslutas av fullmäktige i juni. Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. o Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslutsunderlag efter utförd förstudie och program skrivs fram av beställaren och beslutet tas för projektets totalkostnad och enligt beslutsnivåerna investeringsprocessen I besluten ska det alltid framgå den totala kostnaden och hur kostnadsökningen av en investering är finansierad. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Förvaltningschef får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar upp till 10 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 10 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Omprioriteringar mellan projekt upp till 10 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). FSN får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar mellan 10 och 100 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 100 mnkr, ska hanteras av FSN o Omprioriteringar mellan projekt mellan 10 och 100 mnkr ska göras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). Fullmäktige fattar beslut när total investeringsutgift för investeringar är över 100 mnkr o Avvikelser och omprioriteringar som inte är finansierade, inte är inom beslutad ram eller är över 100 mnkr beslutas av fullmäktige. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. I investeringsplanen anges vem som finansierar kostnadsökningen för investeringen. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. Sida 12 av 17

207 5.1 Beslutsunderlag Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Engångskostnader ska ingå i besluten (t ex evakuering, temporära kostnader, utrangering, nedskrivning) Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Kostnader för sido- och följdprojekt ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. 5.2 Förändringar i pågående investeringar Löpande beslut under genomförandefasen som beror på mindre förändringar/anpassningar fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning inom ramen för tilldelade medel. Vid avvikelser såsom fördyringar av ett investeringsprojekt ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyrningen. Beställaren ska tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 10 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 100 mnkr, ska hanteras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, där totalsumman för projektet uppgår till mer än 100 mnkr eller där den beslutade investeringsramen överskrids, ska hanteras av RF Vid behov av omprioriteringar ska beställaren och Fastighet och Service konsekvensbeskriva effekterna av omprioriteringen samt informera FSN gällande de investeringsprojekt där omprioritering beräknas ske. o Omprioriteringar mellan projekt upp till 10 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o FSN har möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. o Fullmäktige omdisponerar inom investeringsramen för projekt över 100 mnkr Sida 13 av 17

208 Vid behov av programändring dvs behov av en förändring av innehållet i investeringsprojektet ska beställaren göra en konsekvensanalys av vad programändringen innebär för förvaltningen exempelvis i form av högre driftskostnader. Ansvarig styrelse/nämnd ska besluta om programändringen. 6. Förutsättningar för prioriteringar Regionen investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på beloppen måste prioriteringar kunna göras mellan olika investeringsbehov. För att ett investeringsbehov ska kunna prioriteras måste det finnas en behovsanalys. För att underlätta en jämförelse mellan olika typer av investeringar ska investeringarna klassificeras i kategorierna nedan inför prioritering: Arbetsmiljö och myndighetskrav Ersättningsinvestering Utökning av produktion Kvalitetshöjning Utgångspunkten i styrelse/nämnders prioriteringsarbete ska vara: investeringens investeringens investeringens investeringens följsamhet mot myndighetskrav betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten genomförbarhet Förvaltningarna tar fram sina investeringsbehov vilka de klassificerar och prioriterar. Förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra. Varje investeringsbehov får en unik rangordning. I januari ska förvaltningarna presentera sitt förslag på klassificering och prioritering för respektive styrelse/nämnd. Beroende på omfattningen och komplexiteten i de investeringsbehov som ska prioriteras har styrelse/nämnd möjlighet att diskutera detta mellan januari till mars då styrelse/nämnd ska besluta om prioritering av investeringsbehov för sin verksamhet. Utifrån respektive styrelse/nämnds prioritering ska FSN göra en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv. FSN lämnar förslag på fastighetsinvesteringsplan till regionstyrelsen. Regionstyrelsen gör den slutgiltiga prioriteringen av investeringsplanen. Regionfullmäktige beslutar om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. 7. Inhyrning De behov som kan vara föremål för en extern förhyrning, exempel nya externa lokalförhyrningar, utökningar eller anpassningar av befintliga externt förhyrda lokaler eller flyttning till dyrare externa ersättningslokaler, ska jämställas med investeringar och hanteras enligt investeringsprocessen med dess beslutsprocess och prioriteringsgrunder. Sida 14 av 17

209 Förvaltningarna ska identifiera och motivera sina behov, detta görs utan att peka ut om behoven kan tillgodoses genom om- eller nybyggnation av egen ägda fastigheter eller en extern förhyrning. Hur behoven ska tillgodoses på bästa sätt för Region Uppsala tas upp till diskussion i investeringsplansarbetet. 8. Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Arbetet med att ta fram fastighetsinvesteringsplan och utrustningsinvesteringar med byggnadspåverkan ska starta på hösten året innan genom att nya investeringsbehov identifieras. Bild 2: Tidplan och händelser i fastighetsinvesteringsprocessen Nedan följer en övergripande tidplan för processen: Regionkontoret går ut med direktiv till Fastighet och Service senast i september. Anvisningar från Fastighet och Service till förvaltningarna går ut i början av oktober. Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar lämnas in till Fastighet och Service i mitten av december. Planeringsdirektiv innehållande investeringsramar kommuniceras till styrelse och nämnd i början av året. Nya fastighetsinvesteringsbehov ska vara Fastighet och Service tillhanda senast i mitten av januari. Sida 15 av 17

210 Fastighet och Service återkopplar till beställaren angående en uppskattad hyreskostnad för nya behov i slutet av januari. Nya investeringsbehov presenteras av beställaren för ansvarig styrelse/nämnd i februari. o Beställaren föredrar sin del av investeringsplanen på respektive arbetsutskott o Ansvarig styrelse/nämnd bedömer, prioriterar och beslutar sina nya investeringsbehov i februari o Återkoppling prioritering till Fastighet och Service. Fastighet och Service sammanställer investeringsplan efter respektive styrelse/nämnds beslut om prioriteringar Fastighet och Service lämnar in investeringsplan till investeringsrådet i februari. o Dragning på investeringsråd i mitten av februari. Utifrån Investeringsrådets beredning justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför återkoppling till ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Fastighet och Service presenterar regionens nya investeringsbehov för FSN och RS i mars. FSN gör en sammanfattande bedömning av hela investeringsplanen utifrån ett fastighetsägarperspektiv i mars o Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. o Fastighet och Service sammanställer investeringsplanen Utifrån Investeringsrådets beredning i slutet av mars justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför överlämning till FSN och RS. Investeringsplanen lämnas till FSN och RS i april för beredning av investeringsplanen. Regionstyrelsen gör en slutlig prioritering av investeringsplanen och beslutar om RPB i slutet av maj. Fullmäktige beslutar om RPB i juni. 9. Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning ska inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas av Fastighet och Service. Sida 16 av 17

211 Utrustningsinvesteringar som bedöms vara fastighetspåverkande ska lämnas in till Fastighet och Service enligt tidplan. Fastighet och Service bedömer lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. och lämnar ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Fastighet och Service lägger in fastighetsinvesteringen i fastighetsinvesteringsplanen. Förvaltningen tar med utrustningsinvesteringen i den totala investeringsplanen för utrustning och immateriellt. Sida 17 av 17

212 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala Beslut Regionstyrelsens beslut Ärendet återremitteras. Ärendebeskrivning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbetsoch vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Fastighetsinvesteringsprocessen ska ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investerings-beslut, bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen, få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning, tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken, skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov. Fastighetsinvesteringsprocessen inom Region Uppsala har under 2017 genomlysts utifrån synpunkter från Region Uppsalas revisorer samt de förbättringsområden som identifierats under den tid processen har tillämpats. Dokumentet är en revidering av den process som fullmäktige beslutade om i juni De huvudsakliga förändringarna är att investeringsplanen ska bygga på de förutsättningar som fastställs i planeringsdirektivet. Beslutsprocessen har klargjorts så att det finns en tydlig linje i vilka steg i investeringsprocessen beslut fattas och av vem. För att beslutsprocessen ska fungera på ett bra sätt så är det tydliggjort i processen vilka underlag som ska tas fram inför beslut. Även rollerna har förtydligats ytterligare så att det är tydligt vilken roll och ansvar beställaren, Fastighet och service samt styrelser/nämnder har. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4 (62)

213 Regionstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: Investeringsprocessen har även fastlagt riktlinjer för prioritering av nya investeringsbehov. Ärendet är berett i fastighets- och servicenämnden , 88. Yrkanden Regionstyrelsens ordförande yrkar att ärendet återremitteras och bereds ytterligare inför regionstyrelsens sammanträde i november och regionfullmäktiges sammanträde i november. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen återremitterar ärendet. Kopia till Ekonomichefen Förvaltningsdirektören, Fastighet och service Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 (62)

214 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr FSN Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala Beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att föreslå regionfullmäktige besluta följande: 1. Reviderat regelverk för fastighetsinvesteringsprocessen i Region Uppsala antas enligt bilaga. 2. Det reviderade regelverket för fastighetsinvesteringsprocessen ersätter landstingsfullmäktiges beslut , 92. Bilaga 88/17 Ärendebeskrivning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbetsoch vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Fastighetsinvesteringsprocessen ska ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investerings-beslut, bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen, få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning, tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken, skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov. Fastighetsinvesteringsprocessen inom Region Uppsala har under 2017 genomlysts utifrån synpunkter från revisorer samt de förbättringsområden som identifierats under den tid fastighetsinvesteringsprocessen har tillämpats. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15 (30)

215 Fastighets- och servicenämnden Protokoll Sammanträdesdatum: Dokumentet är en uppdatering av den fastighetsinvesteringsprocess som fullmäktige beslutade om i juni 2016 och syftar till att förtydliga och utveckla: ansvar och roller i investeringsprocessen, underlag som ska ingå beslutsunderlagen inför investeringsärenden, processen för hur beslut fattas inom investeringsverksamheten, för att uppnå en bättre styrning och kontroll i fastighetsinvesteringsfrågor. Yrkanden Fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag och revidering av beslutsformuleringar enlig ovan. Fastighets- och servicenämndens ordförande finner att nämnden beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 (30)

216 Bilaga 88/17 Region Uppsala Fastighets investeringsprocessen beslutad i regionfullmäktige xx, Diarienr

217 Bilaga 88/17 Innehåll 1 Inledning Begreppsförklaring Investeringsram Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsplan Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Behov Förstudie Program Genomförande Leverans Uppföljning Roller och ansvar i processen Beställaren Fastighet och Service Investeringsrådet Ansvarig styrelse/nämnd Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsen/regionfullmäktige Beslut och beslutsnivåer i faserna Beslutsunderlag Förändringar i pågående investeringar Förutsättningar för prioriteringar Inhyrning Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Sida 2 av 17

218 Bilaga 88/17 1 Inledning För att skapa bra förutsättningar att förse invånarna med bland annat vård, trafik och kultur så krävs det att Region Uppsala har ändamålsenliga lokaler för respektive verksamhet. Investeringar i fastigheter tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer samt lägre miljöpåverkan. Syftet med detta dokument är att beskriva och fastställa en regiongemensam process för investeringsbeslut för att ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, regionkontoret och politiken skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov På kort sikt påverkar investeringarna regionens likviditet och långsiktigt förmågan att bära de ekonomiska effekterna samt möjlighet att bedriva en bra verksamhet. För att fastställa vilka investeringar Region Uppsala ska satsa på behöver det finns fastställda prioriteringsriktlinjer för fastighetsinvesteringar och investeringsplanen behöver kopplas till regionens och förvaltningarnas strategier och långsiktiga mål. Detta dokument är en uppdatering av den fastighetsinvesteringsprocess som fullmäktige beslutade om i juni De huvudsakliga förändringarna är att rollerna förtydligats ytterligare, att processen för hur beslut fattats klargjorts, riktlinjer för prioritering har fastlagts samt att processen med att ta fram beslutsunderlag har preciserats ytterligare. 1.1 Begreppsförklaring De begrepp som förekommer i fastighetsinvesteringsprocessen klargörs nedan. Hyresgäst förvaltning som hyr en lokal. Beställare förvaltning som beställer en ombyggnation/nybyggnation. Fastighetsägare Regionfullmäktige (RF). Fastighet och Service förvaltning med uppdrag att förvalta och utveckla Region Uppsalas ägda och förhyrda fastigheter. Förvaltningen har det samlade ansvaret för planerings- och byggprocessen vid nyoch ombyggnationer i regionens fastigheter. Fastighetsinvesteringsplan Ingår som en del av Regionplan och budget (RPB). Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjektoch nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren. Fastighetsutvecklingsplan strategisk plan som beskriver fysiska utvecklingsmöjligheter ur ett fastighetsperspektiv på kort och lång sikt. Sida 3 av 17

219 Bilaga 88/17 Lokalförsörjningsplan strategisk plan som beskriver det långsiktiga behovet av lokaler ur ett verksamhetsperspektiv. Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Fastighet och Service behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. Projekthandbok för fastighetsinvesteringsprojekt Fastighet och Service handbok som beskriver faserna inom byggprojekt och är ett stöd för arbetet med investeringarna. 2 Investeringsram I samband med att Region Uppsalas budget- och planeringsprocess inleds görs en analys av det tillgängliga utrymmet för investeringar för den kommande planperioden, vilket ingår som en del av ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet baseras på den analys som gjorts av de ekonomiska förutsättningar som finns och utmynnar i en investeringsram som Regionstyrelsen fattar beslut om. Ramen ska bygga på en investeringsnivå som för Regions Uppsala är ekonomisk hållbar över tid. Ramen styrs främst av regionens förmåga att långsiktigt bära drift- och kapitalkostnaderna samt vilken nyttoeffekt investeringarna ger. Utifrån ramen skapas regionens investeringsplan vilken specificerar vilka investeringar som planeras utföras de närmsta åren. Alla nya investeringsbehov ska baseras på långsiktiga strategiska planer och mål, exempelvis RPB, Fastighetsutvecklings och Lokalförsörjningsplaner samt vårdutvecklingsprojekt. Investeringarna kategoriseras i grupper baserat på var ansvaret ligger och hur beslut fattas. 3 Investeringar med en investeringsutgift över 100 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift mellan 10 och 100 miljoner kronor. Investeringar med en investeringsutgift upp till 10 miljoner kronor mindre hyresgästinitierade investeringar (HI) som kan ingå i ram eller specificeras per objekt. Fastighetsägarinitierad investeringsram (FI ram) mindre åtgärder med en investeringsutgift upp till 10 miljoner kronor som kan ingå i ram och/eller specificeras per objekt. Fastighetsinvesteringsprocessen Fastighetsinvesteringsprocessen består av sex faser - behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans respektive uppföljning. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är lång. Behoven ska fångas upp i ett tidigt skede för att Sida 4 av 17

220 Bilaga 88/17 regionen ska få en helhetsbild och kunna bedöma vilka verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. 3.1 Fastighetsinvesteringsplan Fastighetsinvesteringsplanen uppdateras och beslutas årsvis och innehåller investeringsobjekt- och nivåer för de kommande tio åren med fokus på de närmsta tre åren enligt regionplan- och budget. Fastighetsinvesteringsplanen kan innehålla investeringsprojekt från flertalet faser dvs. behov/behovsanalys, förstudie, program och genomförande. Planen innehåller både projekt initierade av fastighetsägare och hyresgäst, för att uppnå samordningsvinster bör dessa projekt planeras att genomföras samtidigt. I arbetet med att ta fram den årliga investeringsplanen ska nya investeringsbehov föreslås till investeringsplanen. Förvaltningarna lyfter upp sina nya behov till styrelse/nämnd som prioriterar dem. Behoven som lyfts är inte med automatik föremål för en investering utan lokalbehovet kan även lösas med en extern förhyrning. För investeringsbehov som lyfts i den politiska prioriteringsprocessen är det ett krav att det finns en behovsanalys. För investeringar som pågår under flera år ska prognoser och likvidflöden uppdateras. Vid stora förändringar gällande investeringsnivåer och innehåll för pågående projekt ska förvaltningarna informera styrelse/nämnd om förändringarna i investeringsplanen. I alla fastighetsinvesteringsprojekt finns osäkerheter, ju tidigare fas desto större osäkerhet då projekten inte är definierade och till stor del bygger på övergripande idéer om hur ett problem kan lösas. Investeringsbehov i tidiga faser bör ha en marginal i kalkylerna för detaljeringspåslag (ex. val av lösning, omfattning, tekniska behov och tid). Ju mer definierat projektet blir desto mindre är behovet av marginaler i kalkylerna. Kalkyler till byggprojekt ska i alla faser upprättas av Fastighet och Service. En post för oförutsedda investeringar och programändringar i befintliga projekt bör inkluderas i investeringsplanen. Den oförutsedda posten hanteras av FSN och är till för oförutsedda/akuta behov och fördyringar av pågående och planerade projekt. En programändring avser ett nytillkommet behov inom ett investeringsprojekt och är en förändring av innehållet jämfört med vad som beslutats dvs. en ny funktion. En programändring ska beslutas enligt gällande delegationsordning. För alla investeringar som ingår i investeringsplanen ska det framgå hur framtida driftkostnaden tas om hand inom beställarens budget. Fokus ska ligga på de verksamhetsmässiga effekterna och förmågan att bära de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av investeringen. Oförutsedda investeringsbehov som uppkommer under löpande år ska i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Sida 5 av 17

221 Bilaga 88/ Faser i fastighetsinvesteringsprocessen Varje behov måste beredas och beslutas enligt investeringsprocessens faser. Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid projekt med en investeringsutgift som överstiger 10 miljoner kronor eller i projekt med särskilt behov tillsätts en styrgrupp för att leda projektet. Bild 1: fastighetsinvesteringsprocessen Behov Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av förvaltning, Fastighet och Service eller styrelse/nämnd. För att ett investeringsbehov ska kunna tas upp i investeringsplanen behöver en behovsanalys vara gjord där behovet är väl utrett och underbyggt genom att det finns dokumenterade underlag som visar på: o vilka alternativa lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) o vilken underbyggd information som tagits fram för att motivera investeringsbehovet Sida 6 av 17

222 Bilaga 88/17 o vilken nytta som uppnås med investeringsbehovet, kvantitativ och kvalitativ nytta o identifierade sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter o hur driftkostnadskonsekvenser ska hanteras inom beställarens budget (ex ökade personalkostnader, ny utrustning, hyreskostnad) o att erforderliga beslut finns inom beställarens verksamhet. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram behovsanalysen på uppdrag och i samarbete med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram förstudien på uppdrag och i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyres- och driftkostnad Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Fastighet och Service ansvarar för att ta fram ett programarbete på uppdrag och i samarbete med beställaren. Programarbetet är underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur de ska finansiera en ökad hyreskostnad Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Fastighet och Service och beställare. Fastighet och Service ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst. Sida 7 av 17

223 Bilaga 88/ Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Fastighet och Service ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 4. Roller och ansvar i processen 4.1 Beställaren Beställaren ansvarar för att: identifiera investeringsbehov och för att motivera dessa o behoven behöver vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden med hjälp av Fastighet och Service enligt fastlagda mallar. Hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, o om det efter en behovsanalys visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta görs när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB o vid behov av programändring som inte ryms inom tilldelade medel ska beställaren motivera och redogöra för hur programändringen ska finansieras. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om programändringen o om det under pågående projekt visar sig att investeringen blir dyrare än vad som beslutats i tidigare faser ska beställaren redogöra för ansvarig styrelse/nämnd hur de ska hantera kostnadskonsekvenserna av fördyringen. Beställaren tillsammans med Fastighet och Service informerar FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. 4.2 Fastighet och Service Fastighet och service ansvarar för att: Instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom regionen. Gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen. Sida 8 av 17

224 Bilaga 88/17 Bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehov samt att stämma av om behoven är relevanta. Identifiera långsiktiga behov i strategiska planer, (Fastighetsutvecklingsplaner). Identifiera FI-investeringsbehov på kort och långsikt och för att motivera dessa o behoven ska vara väl underbyggda med en behovsanalys och förankrade/beslutade inom beställarens verksamhet o presentera FI-investeringsbehoven i samband med att ansvarig styrelse/nämnd ska prioritera behoven. Skriva fram beslutsärenden för FI- investeringar enligt fastlagda mallar. Se till att de investeringar som är beslutade genomförs. Tillsammans med beställaren informera FSN gällande pågående investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske och hur kostnadskonsekvenserna ska hanteras. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. Vid behov omprioritera investeringsbehov efter att investeringsplanen har beslutats. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds investeringsram efter samråd med aktuell förvaltning. Detta kan göras till en investeringskostnad upp till 10 mnkr. Besluta vilka faser som ska tillämpas för respektive investeringsprojekt. Förvaltningsdirektören för Fastighet och Service får fatta besluta om faser för investeringar upp till 10 mnkr. En individuell prövning ska alltid göras innan beslut fattas. 4.3 Investeringsrådet Investeringsrådet utgör tjänstemannaberedning för investeringsärenden till FSN och RS. Investeringsrådet är en kontrollfunktion för att fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Alla investeringsprojekt som drifts- eller investeringsmässigt förutsätter tillskott av medel, ska behandlas i investeringsrådet. Regiondirektören utser medlemmarna i investeringsrådet. När investeringsärenden hanteras i investeringsrådet ska beställaren vara föredragande av ärendet. Fastighet och Service bistår beställaren med byggteknisk kunskap och kalkylinformation. Investeringsrådet ansvarar för att: Bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning till FSN och RS. Investeringsrådets ställningstagande gällande ekonomiska konsekvenser utgår från det planeringsdirektiv som beslutats av Regionstyrelsen. Beskriva för FSN och RS de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, kostnadskonsekvenser och påverkan på regionens totala ekonomi, likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering. Sida 9 av 17

225 Bilaga 88/17 Bereda prioriteringar utifrån styrelse/nämnds förslag. Bereda investeringsärenden innan beslut i FSN. Bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter. Bereda nya inhyrningar. Vara sista instans för beslut om tvingande flyttar. Vara sista instans i fastighetsetsrelaterade tvister. 4.4 Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att Värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten samt i linje med regionens långsiktiga mål och strategier. Prioritera de behov, utifrån fastlagda prioriteringsriktlinjer, som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Besluta om programändringar, som inte ryms inom tilldelade medel. Beställare motiverar och redogör för hur programändringen ska finansieras. 4.5 Fastighets- och servicenämnden FSN ansvarar för att: Prioritera de FI-behov som, efter en behovsanalys, styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Göra en sammanfattad bedömning och prioritering av regionens totala fastighetsinvesteringsbehov, när behov utvärderas så ska de ställas i relation till regionens ekonomiska utrymme, myndighetsåtgärder, verksamhetsplaner och strategiska mål. Föreslå RS att föreslå RF att besluta om investeringsplan (görs årligen och är en del av RPB som beslutas av fullmäktige). Utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutad finansiering av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess o Investeringsbehov kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 100 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram. Sida 10 av 17

226 Bilaga 88/17 Ska godta Investeringsrådets yttrande över finansiering. Med Investeringsrådets godkännande om att finansiering finns ska FSN kunna fatta beslut om att bevilja investeringsmedel. Vid fördyringar inom en investering ska beställaren tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. FSN har därefter möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. Informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella större förändringar som sker inom ramen för tilldelade medel, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt. Vid större förändringar för FI investeringar, programändringar, ska FSN fatta beslut om programändringen och kostnadskonsekvenser. 4.6 Regionstyrelsen Regionstyrelsen ansvarar för: Att utifrån FSNs förslag till fastighetsinvesteringsplan bereda fastighetsinvesteringsplanen, inför beslut i regionfullmäktige. Att bereda investeringar med ett investeringsbelopp över 100 mnkr inför beslut i regionfullmäktige. Att bereda förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN inför regionfullmäktige. 4.7 Regionfullmäktige Regionfullmäktige ansvarar för: Att utifrån Regionstyrelsen beredning av fastighetsinvesteringsplan besluta om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen. Att utifrån Regionstyrelsens beredning besluta om investeringar med ett investeringsbelopp över 100 mnkr. Att besluta om förändringar i investeringsramen dvs. förändringar av investeringsnivåer och kostnadseffekter utifrån förslag från FSN och efter beredning av Regionstyrelsen. 5. Beslut och beslutsnivåer i faserna Region Uppsalas delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen. Sida 11 av 17

227 Bilaga 88/17 Alla behov med en behovsanalys sammanställs, prioriteras och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att RPB beslutas av fullmäktige i juni. Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. o Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslutsunderlag efter utförd förstudie och program skrivs fram av beställaren och beslutet tas för projektets totalkostnad och enligt beslutsnivåerna investeringsprocessen I besluten ska det alltid framgå den totala kostnaden och hur kostnadsökningen av en investering är finansierad. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Förvaltningschef får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar upp till 10 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 10 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Omprioriteringar mellan projekt upp till 10 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). FSN får fatta beslut om förstudie, program respektive genomförandefas för investeringar mellan 10 och 100 mnkr o Avvikelser inom projektet, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 100 mnkr, ska hanteras av FSN o Omprioriteringar mellan projekt mellan 10 och 100 mnkr ska göras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). Fullmäktige fattar beslut när total investeringsutgift för investeringar är över 100 mnkr o Avvikelser och omprioriteringar som inte är finansierade, inte är inom beslutad ram eller är över 100 mnkr beslutas av fullmäktige. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. Sida 12 av 17

228 Bilaga 88/17 I investeringsplanen anges vem som finansierar kostnadsökningen för investeringen. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. 5.1 Beslutsunderlag Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Engångskostnader ska ingå i besluten (t ex evakuering, temporära kostnader, utrangering, nedskrivning) Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Kostnader för sido- och följdprojekt ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. 5.2 Förändringar i pågående investeringar Löpande beslut under genomförandefasen som beror på mindre förändringar/anpassningar fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning inom ramen för tilldelade medel. Vid avvikelser såsom fördyringar av ett investeringsprojekt ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyrningen. Beställaren ska tillsammans med Fastighet och Service informera FSN gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske. o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 10 mnkr, ska hanteras av förvaltningschef o Avvikelser inom ett projekt jämfört med tilldelade medel, så länge totalsumman för projektet inte uppgår till mer än 100 mnkr, ska hanteras av FSN o Ovan gäller under förutsättning att den av fullmäktige beslutade investeringsramen inte överskrids samt att investeringen finansieras av hyresgäst (HI) respektive via avkastningskrav (FI). Vid behov av omprioriteringar ska beställaren och Fastighet och Service konsekvensbeskriva effekterna av omprioriteringen samt informera FSN gällande de investeringsprojekt där omprioritering beräknas ske. o Omprioriteringar mellan projekt upp till 10 mnkr inom sitt eget ansvarsområde ska göras av förvaltningschef o FSN har möjlighet att omdisponera inom investeringsramen upp till en investeringskostnad på 100 mnkr. o Fullmäktige omdisponerar inom investeringsramen för projekt över 100 mnkr Sida 13 av 17

229 Bilaga 88/17 Överskridande av tilldelade medel per investering får under genomförandet ske med 5 procent dock max 10 mnkr. Överskridanden får inte innebära att den totala fastighetsinvesteringsramen för Region Uppsala för aktuellt år överskrids. Överskridanden ska godkännas av FSN. Vid behov av programändring dvs behov av en förändring av innehållet i investeringsprojektet ska beställaren göra en konsekvensanalys av vad programändringen innebär för förvaltningen exempelvis i form av högre driftskostnader. Ansvarig styrelse/nämnd ska besluta om programändringen. 6. Förutsättningar för prioriteringar Regionen investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på beloppen måste prioriteringar kunna göras mellan olika investeringsbehov. För att ett investeringsbehov ska kunna prioriteras måste det finnas en behovsanalys. För att underlätta en jämförelse mellan olika typer av investeringar ska investeringarna klassificeras i kategorierna nedan inför prioritering: Arbetsmiljö och myndighetskrav Ersättningsinvestering Utökning av produktion Kvalitetshöjning Utgångspunkten i styrelse/nämnders prioriteringsarbete ska vara: investeringens följsamhet mot myndighetskrav investeringens betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB investeringens betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten investeringens genomförbarhet Förvaltningarna tar fram sina investeringsbehov vilka de klassificerar och prioriterar. Förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra. Varje investeringsbehov får en unik rangordning. I januari ska förvaltningarna presentera sitt förslag på klassificering och prioritering för respektive styrelse/nämnd. Beroende på omfattningen och komplexiteten i de investeringsbehov som ska prioriteras har styrelse/nämnd möjlighet att diskutera detta mellan januari till mars då styrelse/nämnd ska besluta om prioritering av investeringsbehov för sin verksamhet. Utifrån respektive styrelse/nämnds prioritering ska FSN göra en total prioritering för hela investeringsplanen. Prioriteringen av investeringsobjekten ska ske inom regionens ram för investeringar. FSN lämnar förslag på fastighetsinvesteringsplan till fullmäktige som beslutar om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen, efter beredning i regionstyrelsen. Sida 14 av 17

230 Bilaga 88/17 7. Inhyrning De behov som kan vara föremål för en extern förhyrning, exempel nya externa lokalförhyrningar, utökningar eller anpassningar av befintliga externt förhyrda lokaler eller flyttning till dyrare externa ersättningslokaler, ska jämställas med investeringar och hanteras enligt investeringsprocessen med dess beslutsprocess och prioriteringsgrunder. Förvaltningarna ska identifiera och motivera sina behov, detta görs utan att peka ut om behoven kan tillgodoses genom om- eller nybyggnation av egen ägda fastigheter eller en extern förhyrning. Hur behoven ska tillgodoses på bästa sätt för Region Uppsala tas upp till diskussion i investeringsplansarbetet. 8. Tidplan fastighetsinvesteringsprocess Arbetet med att ta fram fastighetsinvesteringsplan och utrustningsinvesteringar med byggnadspåverkan ska starta på hösten året innan genom att nya investeringsbehov identifieras. Bild 2: Tidplan och händelser i fastighetsinvesteringsprocessen Nedan följer en övergripande tidplan för processen: Regionkontoret går ut med direktiv till Fastighet och Service senast i september. Anvisningar från Fastighet och Service till förvaltningarna går ut i början av oktober. Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar lämnas in till Fastighet och Service i mitten av december. Planeringsdirektiv innehållande investeringsramar kommuniceras till styrelse och nämnd i början av året. Sida 15 av 17

231 Bilaga 88/17 Nya fastighetsinvesteringsbehov ska vara Fastighet och Service tillhanda senast i mitten av januari. Fastighet och Service återkopplar till beställaren angående en uppskattad hyreskostnad för nya behov i slutet av januari. Nya investeringsbehov presenteras av beställaren för ansvarig styrelse/nämnd i januari/februari. Fastighet och Service presenterar hela regionens nya investeringsbehov för FSN. Fastighet och Service lämnar in investeringsplan till investeringsrådet i mitten av februari. o Dragning på investeringsråd i slutet av februari. Utifrån Investeringsrådets beredning justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför överlämning till ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Investeringsplan överlämnas till ansvarig styrelse/nämnd och FSN i början av mars o Beställaren föredrar sin del av investeringsplanen på respektive arbetsutskott o Ansvarig styrelse/nämnd bedömer, prioriterar och beslutar sina nya investeringsbehov o Återkoppling prioritering till Fastighet och Service. Fastighet och Service sammanställer investeringsplan efter respektive styrelse/nämnds beslut om prioriteringar o Dragning på investeringsråd i april. Utifrån Investeringsrådets beredning justerar Fastighet och Service vid behov investeringsplanen inför överlämning till ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Investeringsplanen lämnas in till FSN i april. FSN bedömer och prioriterar hela investeringsplanen o Dragning av investeringsplan på arbetsutskott. o Fastighet och Service sammanställer investeringsplanen efter FSNs prioriteringar o FSN beslutar att föreslå regionstyrelsen föreslå fullmäktige om investeringsplanen i slutet av april. Regionstyrelsen beslutar om RPB i skiftet maj/juni. Fullmäktige beslutar om RPB i juni. Sida 16 av 17

232 Bilaga 88/17 9. Utrustningsinvesteringar som innebär fastighetsinvesteringar Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning ska inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas av Fastighet och Service. Utrustningsinvesteringar som bedöms vara fastighetspåverkande ska lämnas in till Fastighet och Service enligt tidplan (se processbild nedan). Fastighet och Service bedömer lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. och lämnar ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Fastighet och Service lägger in fastighetsinvesteringen i fastighetsinvesteringsplanen. Förvaltningen tar med utrustningsinvesteringen i den totala investeringsplanen för utrustning och immateriellt. Sida 17 av 17

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Niklas Rommel Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Rättspsykiatrisk vård - lokalisering och organisation Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Rapporten läggs till handlingarna. 2. Ärendet ska återrapporteras till regionstyrelsen senast i juni Ärendebeskrivning Med anledning av att den rättspsykiatriska enheten måste lämna nuvarande lokaler på Ulleråkersområdet senast i december 2017 beslutade regionstyrelsen , 15, att nuvarande två rättspsykiatriska enheter på Ulleråkersområdet ska ersättas med en avdelning med vårdplatser för patienter som vårdas enligt säkerhetsklass 3. Regionstyrelsen beslutade vidare uppdra till regiondirektören att utreda förutsättningarna för att avdelningen, inklusive öppenvårdsverksamheten, ska kunna lokaliseras till förhyrda lokaler inom Uppsalaområdet, samt att uppta överläggningar med landsting och regioner inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion om samverkan kring vård av övriga patienter från länet som behöver rättspsykiatrisk vård. Frågan avrapporterades vid regionstyrelsens möte , 165, varvid styrelsen beslutade att en återrapportering, inkluderande en barnkonsekvensanalys, skulle ske senast i oktober I rapporten framkom bland annat att det största problemet var att hitta lämpliga lokaler för en rättspsykiatrisk avdelning och för avdelning 114, som idag också finns i lokaler inom Ulleråkersområdet. En förstudie hade inletts om landstingets byggnad D1, vid Dag Hammarskiölds väg, långsiktigt kan vara lämplig för de aktuella verksamheterna. Vid regionstyrelsens möte , 256, rapporterades att denna förstudie är klar och inlämnad till Landstingsservice. I studien anges bland annat att det är möjligt att inrymma både en rättspsykiatrisk avdelning inklusive lokaler för öppenvård, samt avdelning 114 i byggnaden. Sedan dess har avdelning 114 omvandlats och dess uppgifter fylls idag av en mobil verksamhet. Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

246 2 (3) Fastighets- och servicenämnden beslutade , 82, att genomföra en fördjupad förstudie och den redovisades i december I denna förstudie har möjligheterna att bygga den nya avdelningen även för patienter i säkerhetsklass 2 studeras, för att säkerställa ett större framtida användningsområde. I studien framgår att det inte är möjligt att i byggnad D1 bedriva vård för patienter med den högre säkerhetsklassen 2. Kostnaden för ombyggnationerna uppskattas till cirka 260 miljoner kronor. Diskussioner har under 2016 förts med företrädare för Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Landstinget Dalarna om samarbete kring ytterligare vårdplatser, med fokus på kort sikt från hösten I dessa överläggningar har framkommit att det främst var möjligt att redan under hösten 2016 utöka antalet vårdplatser vid Säters sjukhus och på så vis tillgodose Akademiska sjukhusets akuta behov av fler rättspsykiatriska vårdplatser. Med anledning av att den rättspsykiatriska verksamheten ska dras ner har det blivit svårt att rekrytera personal och en avdelning har därför avvecklats under december 2016 och patienter förts över till Säters sjukhus utifrån ett nytt avtal som tecknats mellan Akademiska sjukhuset och Säters sjukhus. I avtalet förbinder sig Akademiska att öka antalet årsabonnerade vårdplatser från elva till 17 platser från den 1 december Det medför relativt stora extra kostnader för vilka sjukhuset har fått täckning i budgeten för Med anledning av att kostnaderna för att bygga om byggnaden D1 vid Dag Hammarskiölds väg har bedömts bli förhållandevis höga och att investeringen är vidhäftad med vissa svårbedömda risker, till exempel lokaliseringen i närheten till skolor, har investeringsrådet den 18 april 2017 beslutat föreslå att ärendet bereds ytterligare i samråd mellan Regionkontoret, Fastighet och service samt Akademiska sjukhuset. I beredningen ska ingå underlag om alternativ placering. Därefter har fastighets- och servicenämnden , 74, beslutat att uppdra till förvaltningsdirektören Fastighet och service att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av hyreskontrakt för två vårdavdelningen rättspsykiatri om vardera 13 vårdplatser. Detta arbete har nu inletts och bedöms kunna avslutas i februari I överläggningar med företrädare för Uppsala kommun har överenskommelse träffats om att förlänga hyresavtalet för den kvarvarande rättspsykiatriska avdelningen på Ulleråkersområdet till och med den 30 juni 2019, med möjligheter till förlängning tolv månader i taget. Beredning Ärendet har beretts i samverkan med företrädare för Fastighet och service samt Akademiska sjukhuset. Kopia till Regionstyrelsen

247 3 (3)

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende nationell plan för transportsystemet Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende nationell plan för transportsystemet lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att lämna synpunkter på nationell plan för transportsystemet I beredningsprocessen har ärendet hanterats i Regionalt Forum den 15 september. Dialog har också skett med länets kommuner genom tjänstemannaremiss samt i Forum för fysisk planering. Forum för fysisk planering är ett permanent nätverk för dialog rörande infrastruktur-, kollektivtrafik-, och fysisk planering. Inom ramen för En bättre sits har Region Uppsala också deltagit i framtagandet av ett gemensamt yttrande för Stockholm-Mälarregionen. Vidare har Region Dalarna, Västmanland och Uppsala samt Dalabanans intressenter också tagit fram ett gemensamt yttrande. Dessa yttranden biläggs. Regionala utvecklingsnämnden informerades och bereddes möjlighet till inspel vid sitt sammanträde den 19 oktober samt 23 november. I yttrandet tydliggörs bland annat att fyrspårsutbyggnaden måste genomföras i sin helhet innan full kapacitetshöjning nås, att en ombyggnad av Hjulstabron behöver genomföras under planperioden för att nå systemeffekter för Mälarsjöfarten, att såväl Dalabanans som hela järnvägssystemets funktionalitet måste säkerställas. Region Uppsala är därmed positiv till de ökade medel som går till detta. I förslaget uttrycks också att åtgärder för så kallade steg 1- och 2-åtgärder bör kunna finansieras i länstransportplanerna. Kostnader och finansiering Förslaget till nationell plan medför inga ekonomiska konsekvenser för Region Uppsala. Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

278 2 (2) Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden och Synpunkter är också inhämtade från kollektivtrafikförvaltningen. Bilagor Remissyttrande En bättre sits yttrande Region Dalarna, Region Västmanland, Region Uppsala samt Dalabanans intressenter yttrande Kopia till Trafikverket

279 Regionkontoret Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Trafikverket Remissyttrande avseende nationell plan för transportsystemet Utgångspunkter Region Uppsala har erbjudits möjlighet att yttra sig över Trafikverkets förslag till nationell plan. Utöver detta egna yttrande ställer sig Region Uppsala bakom de storregionala ställningstaganden som gjorts av Mälardalsrådet inom ramen för En bättre sits-samarbetet samt det gemensamma yttrandet om Dalabanan från länsplaneupprättarna i Dalarna, Västmanland och Uppsala och föreningen Dalabanans intressenter. Sammanfattning Region Uppsala välkomnar att flera viktiga åtgärder finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan , däribland en första etapp på Ostkustbanan, åtgärder på Dalabanan och åtgärder på såväl väg 56 som väg 70. Här följer en kort sammanfattning av Region Uppsalas synpunkter som utvecklas därefter. Ostkustbanan behöver en tydlig utbyggnadsplan Staten behöver garantera att en utbyggnad av fyrspåret Uppsala Myrbacken (länsgränsen) sker skyndsamt, utan fördröjning mellan denna och nästkommande planperiod, för att planerat bostadsbyggande ska kunna infrias. Hjulstabron måste bytas om Mälarprojektet ska få full effekt Redan investerade medel i Mälarprojektet riskerar att inte kunna nyttjas fullt ut. Dalbanans funktionalitet måste säkerställas Såväl byten av spår som de namnsatta investeringar som pekas ut måste genomföras för att kunna möjliggöra en konkurrenskraftig trafik på banan. Säkerställ genomförandet av fyrspåret på Mälarbanan Utbyggnaden av fyrspår hela vägen Tomteboda-Kallhäll måste färdigställas senast Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

280 2 (6) Säkerställ järnvägsnätets funktionalitet Region Uppsala är mycket positiva till den ökade ramen för drift och underhåll i järnvägssystemet. Steg 1- och 2 åtgärder För att säkerställa ett effektivt genomförande och legitimera fyrstegsprincipen som vägledande inom Transportsystemet måste möjligheten att finansiera denna typ av åtgärder finnas i såväl nationell som i länstransportplaner. Samordna hanteringen av stadsmiljöavtalen Länstransportplanerna hanterar statlig medfinansiering. Undvik parallella processer genom att kanalisera stadsmiljöavtalen via länsplanerna. Regionala stationer i Stockholmsregionen Bytespunkt Barkarby behöver färdigställas i samband med tunnelbanans färdigställande Akalla Barkarby. Solna station saknas i förslaget. Stationer längs Ostkustbanan Storvreta Skutskär Säkerställa förlängning av plattformar i takt med passagerarökning och införande av nya Upptåg. Samfinansiering nationella medel i länsplaner Trafikverket föreslår samfinansiering av medel för trafiksäkerhetsåtgärder med objekt i länstransportplanerna, särskilt för byggande av mötesfria vägar. Arbetet med detta behöver tydliggöras. Fyrspårsutbyggnad Uppsala Myrbacken (länsgränsen) Region Uppsala är mycket positiva till att fyrspåret ingår i Trafikverkets förslag till nationell plan. Vår tolkning är att de 2,37 miljarder kronor som avsatts räcker till arbetet med en ny järnvägsplan och igångsättning av utbyggnad fram till nytt stationsläge i Bergsbrunna Inför Trafikverkets förslag har länet varit tydligt med fyrspårets stora nationella nyttor, vad gäller bostadsbyggande, hållbara transporter, vidgad arbetsmarknad och möjlighet att förena en växande huvudstadsregion med länen norr om Uppsala. Det senare är viktigt inte minst för att underlätta tillgängligheten till Arlanda och ge full effekt av investeringar längs norrlandskusten. I en rapport har Sweco visat att varje års fördröjning av fyrspår hela vägen till Arlanda innebär en samhällsekonomisk kostnad på ca 400 mkr per år, främst i uteblivna restidsvinster och orealiserade fastighetsvärden. För att kunna få full effekt av fyrspåret, och för att de nya städer och stadsdelar som utpekats av den statliga samordnaren ska kunna realiseras i önskad takt, behöver staten enligt Region Uppsalas mening utfärda en garanti för att hela sträckan ska kunna komma till stånd utan fördröjning mellan planperioder. Arbetet med den kommande järnvägsplanen behöver därför analysera hela sträckan i ett sammanhang och det behövs en tydlig tidplan för stråkets fortsatta utbyggnad även efter planperiodens slut.

281 3 (6) Region Uppsala vill därför understryka att det är av yttersta vikt dels att planeringsfas och byggstart inte försenas, dels att alla 23 kilometer färdigställs så snart som möjligt. Det är först när hela sträckan är på plats som restidsvinsterna kan uppnås fullt ut och bostadspotentialen på minst bostäder, och uppemot invånare, kan realiseras. En försening av investering i infrastruktur innebär att den önskade bostadsproduktionen riskeras att senareläggas. Längs delar av Ostkustbanan finns emellertid förutsättningar för byggande av fler bostäder långt innan fyrspåret kan vara på plats, exempelvis i Alsike. Detta förutsätter dock att investeringar i ökad tillgänglighet, bland annat i form av påfarter till E4:an, möjliggörs tidigt under planperioden. Inom den nationella planen behöver förutsättningarna för denna utbyggnad säkras. Under planeringsfasen behöver flera svåra frågor lösas. Region Uppsala och övriga regionala och lokala aktörer är fullt beredda att axla vår del av ansvaret och svara upp mot de åtaganden som behöver göras. Från Region Uppsalas sida handlar det i första hand om trafikering och drift av kollektivtrafik och att svara upp mot en trafikökning Uppsala Stockholm med 15-minuterstrafikering. Därtill kommer investeringar i fordon och depåer bli aktuella. I Region Uppsalas förslag till länstransporplanen är vi beredda att medfinansiera järnvägsåtgärder som möjliggör en utvecklad pendeltågstrafik med cirka 213 miljoner kronor, samt avsätta 200 miljoner kronor för utbyggnaden av en kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad, vilket förenar de nya stadsdelar som planeras i stadens södra delar med ett utbyggt fyrspår. Utrymmet inom föreslagen ekonomisk ram för länstransportplanen begränsar möjligheterna till ytterligare investeringar längs och omkring fyrspåret, varför Region Uppsala förordas att utrymmet inom LTP utökas. Samordna hanteringen av stadsmiljöavtalen och andra regionala satsningar Vidare menar Region Uppsala att medlen för stadsmiljöavtalen och andra satsningar bör samlas i de regionala planramarna. Region Uppsala arbetar, liksom övriga länsplaneupprättare, för en helhetssyn mellan investeringar i gång- och cykelvägar och kollektivtrafikanläggningar i det statliga transportsystemet samt kommunala insatser. Att lägga stadsmiljöavtalens medel i de regionala planerna skulle minska antalet parallella system och skapa förutsättningar för kontinuitet och helhetssyn i planeringen. Det blir tydligare för kommunerna hur ansökningsförfarande och regelverk ska kunna följas. Region Uppsala föreslår därför att stadsmiljöavtal och de medel som tillhör dem fortsättningsvis kanaliseras via länstransportplanerna. Region Uppsala föreslår dessutom att föreslagen pott för medfinansiering av mittseparering av regionala vägar bör tillfördas de regionala planerna. Oavsett slutförslag i denna fråga efterfrågar Region Uppsala en tydlig dialog och en precisering kring vilka objekt som kan komma i fråga.

282 4 (6) Dalabanans funktionalitet måste säkerställas Förslaget på nationell plan innefattar tyvärr inte de åtgärder som Region Uppsala har förväntat sig. Planförslagets kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder längs banan är inte tillräckliga för att nå den gemensamma målbilden som innebär en restid Borlänge Uppsala på 89 minuter, timmestrafik och möjlighet för utökad regionaltrafik med konkurrenskraftig tidtabell mellan Sala och Uppsala. Om alla åtgärder som föreslås i nationell plan genomförs kommer förutsättningarna för timmestrafik enligt Trafikverket nås, medan det kvarstår tre minuter för att nå restidsmålet. I järnvägsnätsbeskrivningens samrådsutgåva 2019 har vi noterat att risken för hastighetsnedsättning tas bort för sträckan Uppsala Broddbo. Om spårbytena inte är akuta är det viktigt att de ändå genomförs samtidigt som de planerande kapacitets - och hastighetsåtgärderna. Sträckan är idag utnyttjad till i stort sätt maximal kapacitet med såväl långväga persontrafik som pendeltågstrafik. Den senare har upplevt en stark passagerarutveckling och också inneburit lokal utveckling vid stationsorterna längs banan. Trafiken behöver därför få stabila förutsättningar. Om hastighetsnedsättningar skulle komma innebär det i praktiken att pendeltågstrafik på sträckan är omöjlig att motivera. Samtidigt pekas flera åtgärder längs banan ut i syfte att öka kapaciteten och förkorta restiden. Sammanfattningsvis är det viktigt att prioritera de väl utredda åtgärder som krävs för att uppnå målbilden för Dalabanan. De nödvändiga spårbytena behöver genomföras och utifrån den betydelse Dalabanan har för persontrafiken behöver Dalabanan få en förbättrad banklassificering och en högre prioritet för underhåll och investeringar Genomförande och helhetssyn Planförslagets fokus på järnvägens underhåll är välkommet. Funktionaliteten i systemet måste återställas för att pågående och nya investeringar ska få full effekt, varför drift och underhåll måste vara fortsatt högt prioriterat. Region Uppsala önskar dock ett klargörande av vad Trafikverket menar med ett återställande till dagens funktionalitet, eftersom dagens funktionalitet, enligt Region Uppsalas mening, inte är tillräcklig. För att kunna dra full nytta av föreslagna investeringar i järnvägssystemet måste funktionaliteten förbättras. Region Uppsala noterar att ett byggande av planskilda korsningar i centrala Uppsala, St Persgatan och St Olofsgatan i tabellverket ligger i planperioden Samtidigt finns ett genomförandeavtal med Uppsala kommun om att byggande sker Region Uppsala förutsätter att genomförandeavtalet fortsatt gäller som grund för tidplanen. Trafikverket och omkringliggande kommuner har investerat stora belopp i det pågående Mälarprojektet, som genom att öka kapaciteten i farleden och slussen i Södertälje möjliggör en överflyttning av gods från överbelastad landinfrastruktur till sjöfart. En begränsande faktor är dock Hjulstabron och dess bredd. Trafikverket region Öst har träffat en avsiktsförklaring med kommuner om medfinansiering och ett genomförande som möjliggör för mälarmax-fartyg år Region Uppsala menar att även Hjulstabron behöver åtgärdas utifrån intentionerna i avsiktsförklaringen. Förutom mot

283 5 (6) bakgrund av avsiktsförklaringen behöver ett transportslagsövergripande angreppssätt tas då bron har brister bland annat när det gäller bärigheten. Steg 1- och 2-åtgärder Region Uppsala menar att det inom länstransportplanen bör ges möjlighet att finansiera och arbeta med steg 1- och 2-åtgärder. Fyrstegsprincipen bidrar till att säkerställa resurseffektiva och hållbara åtgärder i transportsystemet. När lagstiftningen för väg- och järnvägsplanering och byggande förändrades och åtgärdsvalsstudier introducerades som planeringsinstrument blev verktygen att följa fyrstegsprincipen starkare. Enligt Trafikverkets tolkning kan länsplaneupprättarna idag emellertid endast använda medel för steg 1- och 2-åtgärder i anslutning till beslutade steg 3- och 4-åtgärder. Det är, enligt Region Uppsalas mening, ett bakvänt sätt att tillämpa fyrstegsprincipen. Det är ineffektivt, ologiskt och ger en motsägelsefull signal till fyrstegsprincipens legitimitet när planeringen förutsätts vila på dessa principer, utan att länstransportplanen medger finansiering av åtgärderna. Regeringen har i sina direktiv inför åtgärdsplaneringen pekat ut bland annat digitaliseringen som ett prioriterat område att hantera i åtgärdsplanerna. Inom ramen för länstransportplanerna ser Region Uppsala nya möjligheter inte minst med att arbeta med beteendepåverkande åtgärder. Region Uppsala menar mot denna bakgrund att steg 1- och 2-åtgärder bör kunna planeras, finansieras och genomföras tillsammans med kommuner, Trafikverk och andra aktörer inom länstransportplanens ram. Behov av funktionella stationer för lokal och regional pendeltågstrafik Region Uppsala förutsätter att utbyggnad till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll färdigställs senast 2028 och att den kapacitetsbrist som idag råder på sträckan därmed är löst. Barkarby och Solna stationer är viktiga bytespunkter för Uppsalaregionen. Tunnelbanan till Barkarby färdigställs till Till dess behöver även Bytespunkt Barkarby färdigställas. I de bristbeskrivningar som biläggs förslaget till nationell plan saknar Region Uppsala en beskrivning av Bålsta station. Stationen har dålig standard och kapacitet och behöver utvecklas, inte minst utifrån den omfattande utveckling Bålsta står inför. Stationerna längs Ostkustbanan mellan Uppsala och Gävle har brister i form av bland annat för korta plattformar. Regionfullmäktige för Uppsalas län har den 27 september 2017 beslutat om anskaffning av nya fordon. Beslutet innebär att Region Uppsala kommer att köra Upptågstrafiken med längre fordon. Utifrån resandeprognoser kommer tåg med väsentligt ökad kapacitet behövas, vilket innebär fordonslängder mellan meter. De längre fordonen på 210 meter kommer att behövas redan år

284 6 (6) Det innebär att plattformsförlängningar kommer att behövas etappvis under kommande planperiod. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

285 1 (7) N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Stockholm Remissvar avseende förslag till nationell plan för transportsystemet Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro, Sörmlands, Östergötlands och Gotlands län som samarbetar i En Bättre Sits lämnar genom Mälardalsrådet här ett gemensamt remissvar. Remissvaret bygger vidare på vad länen tidigare yttrat avseende Trafikverkets inriktningsunderlag. Parterna i respektive län lämnar även egna remissvar med länsspecifika synpunkter som i övrigt hänvisas till. Sammanfattning En Bättre Sits-länen välkomnar att flera av våra prioriterade behov finns med i Trafikverkets förslag. De utgör viktiga steg för att möjliggöra fortsatt regionförstoring och arbetsmarknadsintegrering av Stockholm-Mälarregionen. En fortsatt kapacitetsökning behövs dock för att nå en vidareutvecklad hållbar tillväxt som gynnar hela landet. Stockholm-Mälarregionen är en sammankopplad funktionell region med stor betydelse för hela Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft. Här bor 40 procent av landets befolkning. 46 procent av Sveriges BNP skapas här. Tillväxten förväntas fortsätta då befolkningen bedöms öka med nästan 1,5 miljoner invånare till 2050, samtidigt som antalet arbetstillfällen ökar med drygt Vi bygger och planerar för mer än nya bostäder i stationsnära lägen till Arlanda, Sveriges viktigaste internationella flygplats, har 25 miljoner passagerare per år och Arlanda Airport City beräknas generera direkta arbetstillfällen Staten måste ta ett helhetsperspektiv Vi förväntar oss att staten tar ett helhetsperspektiv på infrastrukturplanering och investeringar som understödjer de gemensamma målen om jobb, tillväxt, bostäder och minskad miljöpåverkan. Beslutade åtgärder i nuvarande plan ska slutföras En Bättre Sits förutsätter att redan beslutade åtgärder i nationell plan ligger fast och slutförs enligt plan. Dessvärre innehåller planförslaget både bortprioriteringar och försenade färdigställanden av viktiga och redan beslutade objekt. Ostlänken behöver färdigställas 2028 Det är viktigt att Ostlänken färdigställs 2028, enligt nationell plan , för att stärka utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen, inte minst avseende bostadsbyggandet. Ostkustbanan: Fyrspåret Uppsala-Stockholm behöver en tydlig utbyggnadsplan För att uppnå såväl storregionala som nationella nyttor måste utbyggnaden fullföljas i sin helhet och utan fördröjning. Vi efterfrågar en tydlig utbyggnadsplan för stråket. Ostkustbanan och Mälarbanan: Solna station och Barkarby viktiga bytespunkter i ett storregionalt system Tunnelbaneutbyggnaden måste gå i takt med att utpekade regionala och storregionala bytespunkter färdigställs. Bytespunkt Barkarby måste färdigställas senast Det är mycket oroande att Solna station inte är omnämnd som regionaltågsstation i förslaget till nationell plan. Mälardalsrådet Centralplan STOCKHOLM

286 2 (7) Mälarbanan och Svealandsbanan: Kapacitetsförstärkningar nödvändiga för fortsatt arbetsmarknadsintegrering Ökad kapacitet under planperioden behövs på sträckan Arboga-Hovsta och Folkesta-Rekarne, samt på stationerna Örebro och Västerås. Hallsbergs rangerbangård: en tydlig utvecklingsplan behövs Utbyggnad av Hallsbergs rangerbangård måste ske sammanhållet och med ett systemperspektiv. Vi efterfrågar en tydlig plan för utvecklingen av Hallsbergs rangerbangård. Satsningarna på E4 och E18 är nödvändiga för att upprätthålla funktionaliteten Vi välkomnar de satsningar på E4 och E18 som Trafikverkets planförslag innehåller. Dessa åtgärder kommer att avlasta en redan hårt belastad transportinfrastruktur samt bidra till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Gotland: avgörande med trafiksystem som binder samman ön med fastlandet För Gotlands del är ett väl fungerande trafiksystem som binder samman ön med fastlandet avgörande. Det förutsätter en väl anpassad infrastruktur på Gotland, vad gäller hamnar och flygplats. Styr mot beteendeförändring: genomför steg 1- och 2-åtgärder i större utsträckning Följ fyrstegsprincipen och genomför de steg 1- och 2-åtgärder som identifieras i åtgärdsvalsstudier. Återställ funktionalitet: redovisa hur Trafikverket planerar att nå målet Planförslagets fokus på järnvägens underhåll är välkommet. Det är emellertid allvarligt att Trafikverket inte når upp till målet om att återställa funktionaliteten under planperioden. Ta fram genomförandeplaner i nära dialog med länen Vi ser fram emot en fortsatt god dialog med Trafikverket för att säkerställa att viktiga åtgärder av mindre ekonomisk omfattning realiseras. Dessa är viktiga för systemet. Samla statlig medfinansiering i de regionala planramarna Att samla medel, som stadsmiljöavtalens medel, i de regionala planerna skulle minska mängden parallella system och skapa förutsättningar för kontinuitet och helhetssyn i planeringen. Utbyggnad av de nya stambanorna behöver långsiktigt ställningstagande En Bättre Sits-länen anser att frågan de nya stambanorna behöver lösas genom ett långsiktigt ställningstagande. Vid ett byggande måste effekter i omgivande system och bortom planperioden beaktas. Andra satsningar utifrån ett systemperspektiv välkomnas För att uppnå de transportpolitiska målen samt regeringens övergripande mål krävs ett helhetsperspektiv på transport- och planeringssystemet. Ur ett systemperspektiv välkomnas satsningar som leder till bättre kapacitet och robusthet i hela Sverige.

287 3 (7) Stockholm-Mälarregionen ger En Bättre Sits för Sverige Stockholm-Mälarregionen utgör i många avseenden en sammankopplad funktionell region med stor betydelse för hela Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft. Här bor 40 procent av landets befolkning. 46 procent av Sveriges BNP skapas här. Tillväxten förväntas fortsätta då befolkningen bedöms öka med nästan 1,5 miljoner invånare till 2050, samtidigt som antalet arbetstillfällen ökar med drygt Stockholm-Mälarregionen står för mer än 50 procent av bostadsbyggandet i landet. Vi bygger och planerar för mer än nya bostäder i stationsnära lägen till Arlanda, Sveriges viktigaste internationella flygplats, har över 180 destinationer och 25 miljoner passagerare per år. Här utvecklas nu Arlanda Airport City som redan idag genererar ca arbetstillfällen och som beräknas generera direkta arbetstillfällen Regionen har genom överenskommelsen Avtal om medfinansiering av Citybanan åtagit sig att medfinansiera infrastruktur till en kostnad om 2 miljarder, även om medfinansiering från regioner och kommuner inte ska ses som en självklarhet. Genom samverkansavtalet Ny Trafik 2017 investerar regionen över 4 miljarder i en utbyggd regionaltågstrafik med 33 toppmoderna Mälartåg, som tas i trafik våren Tågsystemet knyter samman arbets-, studie- och bostadsmarknaderna i regionen. En helt ny pendlarbiljett, Movingo, har introducerats för att underlätta resande över länsgränserna. Systemet inkluderar anslutande trafik, exempelvis buss, pendeltåg och tunnelbana. Andra exempel på kommunala och regionala åtaganden är strategiska satsningar på resecentrum och bostadsbyggande. För att våra satsningar ska få full effekt behövs långsiktiga statliga investeringar i vår region. Dessa är även en förutsättning för att nå statens jobb-, klimat- och bostadsmål. Landet som helhet är beroende av att transporterna genom regionen är tillförlitliga och effektiva. En stor del av gods transporterna på vägarna och järnvägarna i regionen är transitgods med både start- och målpunkt utanför regionen. Infrastrukturens kapacitet och robusthet är dock i behov av upprustning och utveckling för att öka såväl den regionala som nationella och internationella tillgängligheten. Sedan starten 2003 har En Bättre Sits arbetat mot gemensamt uppställda och politiskt förankrade mål för transportsystemet över läns-, kommun- och partigränserna. Målen svarar i huvudsak mot frågeställningarna i den nationella transportpolitiska planen och fungerar som grund för fortsatta prioriteringar i Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet koordinerar En Bättre Sits-arbetet. Fem prioriterade funktioner utgör grunden för transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen Stockholm-Mälarregionen har kartlagt och gemensamt prioriterat sina infrastrukturbehov i överenskommelsen En Bättre Sits storregional systemanalys från I systemanalysen lyfts fem prioriterade funktioner som beskriver vad transportsystemet måste leverera för att Stockholm-Mälarregionen ska ha en fortsatt positiv utveckling. Dessa funktioner är: Tillgänglighet i de radiella stråken Tillgänglighet i regionala tvärförbindelser Utvecklad, kvalitativ, kapacitetsstark storregional kollektivtrafik Effektiv godshantering och ökad andel gods på järnväg och med sjöfart Stabila och långsiktiga förutsättningar för Gotlands transporter I Trafikverkets förslag tas viktiga steg för utveckling av de radiella stråken. Vi saknar dock vissa nödvändiga investeringar för att möjliggöra fortsatt regionförstoring och arbetsmarknadsintegrering av Stockholm-Mälarregionen.

288 4 (7) Sju läns gemensamma prioriteringar Beslutade åtgärder i nuvarande plan ska slutföras En Bättre Sits-länen välkomnar att flera av våra prioriterade behov finns med i Trafikverkets förslag. De utgör viktiga steg för att utveckla transportsystemet i Stockholm-Mälarregionen. Vi har förutsatt att redan beslutade åtgärder i nationell plan ligger fast och slutförs enligt plan. Dessvärre innehåller planförslaget både bortprioritering och försenade färdigställanden av viktiga objekt så som Ostlänken, Östlig förbindelse, dubbelspår Hallsberg-Degerön och Tvärförbindelse Södertörn. Dessa åtgärder utgör viktiga länkar i ett sammanhängande system för att få effektiva transporter. Ostlänken behöver färdigställas 2028 Ostlänken är inte enbart en viktig första etapp i ett framtida höghastighetssystem utan också en del i det storregionala kollektivtrafiksystemet. Det är viktigt att projektet färdigställs 2028, enligt tidplan i nationell plan , för att inte fortsatt hämma utvecklingen i StockholmMälarregionen och södra och västra Sverige, inte minst avseende bostadsbyggandet, som når full effekt först när Ostlänken är färdig. Ostlänken har stor betydelse för tillgängligheten till Stockholm och skapar förutsättningar för utökad regional persontrafik samt ökad fjärr- och godstrafik. Ostlänken kommer att tillföra ny spårkapacitet och avlasta södra och västra stambanan. Utformningen av Ostlänken är viktig som en första del i ett nationellt höghastighetsnät. Det är viktigt att inte låsa den tekniska utformningen till lösningar som inte tillåter en framtida uppgradering av hastigheten. Ostkustbanan: Fyrspåret Uppsala-Stockholm behöver en tydlig utbyggnadsplan Den satsning som görs i förslaget på en första etapp av fyrspåret är en bra start men för att bostadsbyggande ska ske i den omfattning som det finns potential till måste fyrspåret byggas ut i sin helhet utan fördröjning. Först när fyrspåret är klart ger utbyggnaden den kapacitet och full effekt avseende bostadsbyggande, som krävs mellan Stockholm-Uppsala samt Stockholm och norra Sverige. Därför efterfrågar vi en tydlig plan för stråkets utbyggnad och färdigställande. Ostkustbanan och Mälarbanan: Solna station och Barkarby viktiga bytespunkter i ett storregionalt system Solna station och Barkarby är viktiga bytespunkter i det storregionala kollektivtrafiksystemet. För att maximera nyttan med de nödvändiga tunnelbaneutbyggnaderna i Stockholm behöver utpekade regionala och storregionala bytespunkter färdigställas senast då aktuella tunnelbaneutbyggnader slutförs. Vi välkomnar att Bytespunkt Barkarby finns med men vill samtidigt poängtera vikten av att den färdigställs senast när tunnelbanan invigs dvs Därför efterfrågar vi ett förtydligande om året för färdigställande. Vad gäller Solna station är det oroande att utbyggnaden inte är omnämnd som regionaltågsstation i förslaget till nationell plan. Även här önskas ett förtydligande. Mälarbanan och Svealandsbanan: Kapacitetsförstärkningar nödvändiga för fortsatt arbetsmarknadsintegrering En Bättre Sits-länen saknar prioritering av en utbyggnad av kapaciteten på Mälarbanan sträckan Arboga-Hovsta samt Svealandsbanan Folkesta-Rekarne. Vidare pågår i såväl Örebro som Västerås gemensamma planeringsprocesser för att utveckla centralstationerna till moderna resecentra med tillräcklig kapacitet. Kapaciteten måste ökas under planperioden för att kunna utveckla den storregionala tågtrafiken i enlighet med den målbild 2030 som vi gemensamt tagit fram och som med kringinvesteringar bidrar till att stärka städernas roll som regionala och storregionala nodstäder.

289 5 (7) Hallsbergs rangerbangård: en tydlig utvecklingsplan behövs Hallsberg är Sveriges största rangerbangård och en viktig nod för hållbara godstransporter i hela Sverige. Utbyggnad av Hallsbergs rangerbangård måste därför ske sammanhållet och med ett systemperspektiv. De åtgärder som föreslås inom ramen för TEN-T nätet, att kunna köra längre (750 meter) och tyngre tåg fram till 2030, är en bra start. Vi efterfrågar därför en tydlig plan för hur utvecklingen av Hallsberg ska fullföljas även efter planperioden. Dubbelspårsutbyggnaden mellan Hallsberg och Motala möjliggör för ökad mängd godstransporter på järnväg och längre tåg på sträckan Hallsberg-Malmö. Sträckan är en del av ScanMed-korridoren och av stor betydelse för Sveriges näringsliv. Enligt nationell plan skulle byggnationen av den sista etappen påbörjas Byggstarten för de sista etapperna har nu flyttats fram till perioden Det är positivt att etapperna är finansierade i nationell plan, men det innebär en försening av projektets effekter och nyttor. Satsningarna på E4 och E18 är nödvändiga för att upprätthålla funktionaliteten Vi välkomnar de satsningar på E4 och E18 som Trafikverkets planförslag innehåller. Dessa åtgärder kommer att avlasta en redan hårt belastad transportinfrastruktur samt bidra till en ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Gotland: avgörande med trafiksystem som binder samman ön med fastlandet För Gotlands del är väl fungerande trafiksystem som binder samman ön med fastlandet avgörande. Det förutsätter en väl anpassad infrastruktur på Gotland, vad gäller hamnar och flygplats. I Slite hamn finns möjligheter att utveckla en reservhamn för färjetrafiken, som idag saknas. För snabba resor och transporter är även förbindelserna och hamnarna i Nynäshamn och Oskarshamn, liksom flygförbindelserna med Stockholmsområdet, viktiga. Strategier och åtgärder utöver fysiska investeringar En Bättre Sits systemanalys identifierar strategier och åtgärder som krävs för att gå i riktning mot de prioriterade funktionerna utöver fysiska investeringar. Dessa handlar om att: Styra mot beteendeförändring Ställa om fordonsparken Återställa funktionaliteten Förbättra prestandan Öka kapaciteten Vissa av dessa strategier och åtgärder ligger inte tydligt inom Trafikverkets uppdrag och den nationella planens område. Likväl är de viktiga för att uppnå en hållbar utveckling och nå de satta klimatmålen. Vi önskar därför framföra följande synpunkter och önskemål: Styr mot beteendeförändring: genomför steg 1- och 2-åtgärder i större utsträckning Vi tar vårt ansvar och arbetar för att åstadkomma ett hållbart transportsystem. Vid val av åtgärder är fyrstegsprincipen ett bra stöd som lägger grunden för att kloka åtgärder väljs. I dagsläget genomförs dock fyrstegsprincipen baklänges där steg 1- och 2-åtgärder enbart genomförs i samband med steg 3- och 4-åtgärder. De steg 1- och 2-åtgärder som identifieras i åtgärdsvalsstudier bör i större utsträckning finansieras och genomföras, inte minst när de minskar behovet av fysiska åtgärder, något vi och Trafikverket idag saknar möjlighet till. Återställ funktionalitet: redovisa hur Trafikverket planerar att nå målet Planförslagets fokus på järnvägens underhåll är välkommet. Funktionaliteten i systemet måste återställas för att pågående och nya investeringar ska få full effekt. Som En Bättre Sits-länen

290 6 (7) tidigare tydliggjort får drift och underhåll inte prioriteras ned. Vi tolkar förslaget som att ökningen av medel för vidmakthållande gör det möjligt för Trafikverket att upprätthålla dagens funktionalitet i stora delar av väg- och järnvägsinfrastrukturen under planperioden. Detta innebär inte ett återställande av funktionaliteten. Vi önskar en redovisning av hur Trafikverket planerar att nå målet om att återställa funktionaliteten i järnvägssystemet under planperioden. Ta fram genomförandeplaner i nära dialog med länen I förslaget har gränsen för åtgärder i den nationella planen justerats uppåt. Detta skapar både möjligheter och svårigheter. Möjligheter för Trafikverket att vara en mer flexibel samverkanspart som går i takt med övriga samhällsutvecklingsaktörer. Svårigheter då vi i planförslaget inte kan se helheten av planerade åtgärder då alla trimnings-, miljö-, och reinvesteringsåtgärder inte redovisas. Åtgärder som trots att de är av mindre ekonomisk omfattning kan vara viktiga för oss. Trafikverket har meddelat att genomförandeplaner ska tas fram där denna typ av åtgärder ska framgå. Vi önskar att dessa genomförandeplaner tas fram i en transparent dialog och i ett strukturerat arbete med ett systemtänkande som involverar de regionala planupprättarna, kollektivtrafikmyndigheterna och näringslivet. Genomförandeplanerna behöver vara väl förankrade och tydliga i sina prioriteringar och fastställas av Trafikverket för att ge förutsebarhet. Det goda samarbete och den nära dialog vi har haft med Trafikverket under framtagandet av förslaget till nationell plan måste fortsätta även under genomförandet. Samla statlig medfinansiering i de regionala planramarna Stadsmiljöavtalen och deras omfattning visar på en mycket lovvärd ambition från regeringen att satsa mer på kollektivtrafik och cykel i våra städer. Vi framförde dock redan under inriktningsplaneringen att dessa pengar med tillhörande uppdrag istället bör läggas till i de regionala planramarna. Att lägga stadsmiljöavtalens medel i de regionala planerna skulle minska mängden parallella system och skapa förutsättningar för kontinuitet och helhetssyn i planeringen. Det blir också tydligare för kommunerna avseende ansökningsförfarande och regelverk. I våra regionala planer har vi åtgärdsområden för att medfinansiera bland annat kollektivtrafikoch cykelåtgärder i den kommunala infrastrukturen. Vi önskar större möjlighet att med helhetssyn och systemperspektiv kunna arbeta med denna typ av åtgärder samt steg 1- och 2-åtgärder, därför bör stadsmiljöavtalens medel läggas i de regionala planerna. Även inom trafiksäkerhetsområdet är regeringens ambitioner lovvärda. I planförslaget föreslås en pott för att medfinansiera mittseparering av regionala vägar. Vi önskar att dessa medel istället tillfördes de regionala planerna. Utbyggnad av de nya stambanorna behöver långsiktigt ställningstagande En Bättre Sits-länen anser att frågan om de nya stambanorna behöver lösas genom ett långsiktigt ställningstagande, men vill poängtera att de måste betraktas ur ett systemperspektiv där nyttorna i form av avlastning av befintliga stambanor inte uppstår förrän helheten är genomförd. Trafikverket konstaterar att nya stambanor enbart kan byggas för hastigheten 320km/h om de finansieras på annat sätt än enbart genom anslag. Detta för att inte resten av transportsystemet ska bli lidande och för att utbyggnationen ska kunna göras inom rimlig tid. En Bättre Sits-länen delar denna slutsats. Ska de nya stambanorna byggas för högre hastigheter måste dessa finansieras i särskild ordning. Vid ett eventuellt byggande måste effekter i omgivande system och bortom planperioden beaktas. Tydligare helhetsperspektiv För att uppnå de transportpolitiska målen samt regeringens övergripande mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020, nya bostäder till år 2020 och en minskad miljöpåverkan från transportsektorn krävs att transportsystemets olika delar fungerar och nyttjas effektivt och i samklang. För

291 7 (7) att uppnå detta krävs ett helhetsperspektiv på transport- och planeringssystemet. Val av inriktning och åtgärder måste analyseras utifrån vilka effekter det har på övriga delar av transportsystemet och på andra transportslag. Det betyder också att Sveriges transportinfrastruktur inte kan ses som ett avgränsat system utan måste sättas in i internationella och globala sammanhang. Samordning av statens planering Statliga förhandlingar om bland annat nya stambanor och ökat bostadsbyggande har löpt parallellt med Trafikverkets arbete med nationell plan. Inom ramen för olika statliga förhandlingar har flertalet kommuner och regioner åtagit sig bostadsbyggande och kompletterande infrastrukturåtgärder. Detta har skett i tron att staten ska leverera förutsättningar, som enligt Trafikverkets planförslag nu inte kommer att levereras. Det är avgörande att statens olika instanser är samstämmiga och håller de överenskommelser som de har ingått. Överflyttning av godstransporter till sjöfart Det finns betydande vinster i överflyttningen av gods från landtransporter till sjöfart, framförallt vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser. Effekterna och förutsättningarna av denna överflyttning måste ses ur ett helhetsperspektiv. En överflyttning villkoras av landinfrastrukturen. Ett exempel är satsningen på Mälarsjöfarten i Mälarprojektet. Genom att öka kapaciteten i farleden och slussen i Södertälje möjliggörs en ökad andel godstransporter med sjöfart. En begränsande faktor är dock Hjulstabron och dess farledsbredd. Hjulstabron måste bytas för att Mälarprojektet ska få full effekt. Behovet av en nationell godsstrategi framstår som allt mer nödvändigt. Andra satsningar utifrån ett systemperspektiv välkomnas Ur vårt systemperspektiv välkomnar vi även satsningar i och utanför vår egen region som inte lyfts i vår systemanalys men som leder till bättre kapacitet och robusthet i hela Sverige. Stockholms Central Gävle, ny dragning av Ostkustbanan E20 genom Västra Götaland E22 Kapacitetsförstärkningar Västra Stambanan Kapacitetsförstärkningar Godsstråket genom Bergslagen Kapacitetsförstärkningar Värmlandsbanan Det fortsatta arbetet Satsningar på Stockholm-Mälarregionens transportinfrastruktur gynnar hela Sveriges tillväxt. En Bättre Sits-länen välkomnar att flera av våra prioriterade behov finns med i Trafikverkets förslag. De utgör viktiga steg för att möjliggöra fortsatt regionförstoring och arbetsmarknadsintegrering av Stockholm-Mälarregionen. Dessvärre saknas flera efterfrågade kapacitetsförstärkningar och satsningar på underhållet. Att objekt som aviserats i tidigare planer dras tillbaka och nedprioriteras gynnar inte transportinfrastruktursystemets helhetssyn. En Bättre Sits har en stor tilltro till Trafikverket och ser fram emot en fortsatt nära dialog under det kommande genomförandet av nationell plan. MÄLARDALSRÅDET Erika Ullberg (S) Ordförande Maria Nimvik Stern Generalsekreterare

292 Texten är framtagen av tjänstepersoner inom Region Dalarna, Region Uppsala, Region Västmanland och Dalabanans Intressenter Vår gemensamma syn på Dalabanan Bakgrund Dalabanan Utvecklingen av tågtrafiken hämmas idag av banans kapacitet och standard. Enkelspåret gör det svårt att förena både regionala och interregionala behov. Den långväga trafiken kräver kortare restider samtidigt som regional trafik kräver flera stopp efter stråket. Förslaget på nationell plan innefattar tyvärr inte de åtgärder som de berörda länen längs Dalabanan förväntat sig. Planförslagets kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder längs banan är inte tillräckliga för att nå den gemensamma målbilden som innebär en restid Borlänge-Uppsala på 89 minuter, timmestrafik och möjlighet för utökad regionaltrafik med konkurrenskraftig tidtabell mellan Sala och Uppsala. Om alla åtgärder som föreslås i nationell plan genomförs kommer förutsättningarna för timmestrafik enligt Trafikverket nås, medan det kvarstår tre minuter för att nå restidsmålet. Detta gör att Region Dalarna, Region Uppsala, Region Västmanland och Dalabanans Intressenter ser särskilda skäl att poängtera åtgärder av väsentlig betydelse för regeringen och Trafikverket att prioritera för att nå den gemensamt uppsatta målbilden. Vi vill även lyfta de kommunala och regionala investeringar som gjorts under den senaste 5 till 10årsperioden för att nå målen i form av satsningar på om- och nybyggnationer av resecentrum för att utveckla resandet längs Dalabanan. Satsningarna har varit en del av regionernas motprestation och medfinansiering för att Trafikverket ska möta upp med satsningar för ökad kapacitet och kortare restider för såväl den interregionala som regionala trafiken för sträckan Dalarna-Stockholm. Förkortad restid Kortare restider på Dalabanan möter både arbetstagarnas behov i form av t.ex. attraktiva boendeorter för dem som arbetar, men inte vill bo i, de större städerna. För arbetsgivarna innebär en utveckling av Dalabanan en möjlighet att kunna attrahera arbetskraft inom ett större geografiskt område, t.ex. till/från de tre starka regioncentra Stockholm, Uppsala och Falun/Borlänge. Tre stora arbetsregioner knyts ihop och utvecklas mot Många företag längs Dalabanan är världsledande och verkar på de globala marknaderna och fungerar därför som motorer för såväl regionerna längs banan som hela Sveriges tillväxt och välfärd. Stockholm och Uppsala torde framöver behöva omkringliggande regioner för att fortsatt vara tillväxtmotorer för Sverige. En utvecklad Dalabana stärker därmed pendlingsmöjligheterna till/från Stockholm-Uppsalaregionen samt längs med hela banan och därmed ökar tillväxten - en hållbar framtidsinvestering! Regionerna längs banan är inte nöjda med att målbilden på 89 minuter och förbättrad regionaltrafik inte kommer att nås med de åtgärder som ligger i förslaget till nationell plan. Trafikverket har som underlag bland annat utgått ifrån förstudier 2011 (Uppsala-Sala, Sala-Borlänge) och vidare PM för etappbedömningar grundade på förstudiernas resultat. Där framgår tydligt vilka kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder som krävs för att nå målbilden. Restidsmålet på 89 minuter är Akilleshälen för målbilden om entimmes trafik och för att nå restider på/strax under 30 minuter Borlänge-Hedemora och särskilt Hedemora-Sala. Det är därför anmärkningsvärt att remissförslaget, som i sig är en svag satsning på Dalabanan, inte har tagit höjd för de åtgärder som krävs för att säkerställa tidsmålet Borlänge-Uppsala och en förbättrad regionaltrafik.

293 2 (2) För att nå målbilden vill vi även lyfta fram Trafikverkets förslag om kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder genom kurvrätningar Sala-Uppsala, som för en relativt sett rimlig satsning på ca 200 mkr ger en betydande tidsvinst på fyra minuter. Detta är en nödvändig insats tillsammans med spårbyte Sala-Uppsala. Spårbyte Trafikverket har tidigare aviserat frågan om materialbrister i rälsen på Dalabanan. Även om materialfelen inte bedöms som akuta kvarstår en risk för hastighetsnedsättning på delsträckorna Avesta/Krylbo-Hedemora, Avesta/Krylbo- Sala och Sala - Uppsala. Om hastighetsnedsättning genomförs kommer det dels vara begränsande för den långväga tågtrafiken med produktionskostnadsökningar, dels inte vara meningsfullt att bedriva lokal pendeltågstrafik på sträckan Uppsala Sala. Fattas beslut om hastighetsnedsättning under ett pågående trafikår kan det vara svårt att etablera tillräcklig ersättningstrafik på delsträckan samt att det påverkar regionaltrafiken på sådant sätt att behov uppstår att minska på personalbemanning och utkräva ersättningar för förlorade intäkter. Spårbyte Avesta/Krylbo-Hedemora finns med i plan, men Avesta/Krylbo-Sala och Sala-Uppsala saknas. Vi anser att det är viktigt att alla tre spårbyten prioriteras och genomförs tidigt under planperioden. I järnvägsnätsbeskrivnings samrådsutgåvan 2019 har vi noterat att risken för hastighetsnedsättning tas bort för sträckan Uppsala-Broddbo. Om spårbytena inte är akuta är det viktigt att de ändå genomförs samtidigt som de planerande kapacitets- och hastighetsåtgärderna. Vi önskar en skriftlig redogörelse för hur status är spåren mellan Avesta/Krylbo Uppsala. Banklassning Angående banklassningen av Dalabanans delsträckor verkar det som att trafikmängderna och den regionala nyttan är de mest avgörande faktorerna. Banklassningen styr prioriteringen av investering och underhåll. Regionerna inte tagit del av något officiellt dokument som beskriver kriterierna för dagens klassificering. Trafikens regionala och trafikala funktionalitet i stråk bör enligt vår uppfattning i högre grad vägas samman och beaktas när beslut ska tas för investeringar och underhåll. Dalabanan har för närvarande banklass 3, vilket innebär konkurrens med andra banor inom samma klass men framför allt konkurrens med högre banklassning, det vill säga i banklass 1 och 2. Arbetet med att upprätthålla banans standard eller utveckling av kapacitet får i nuläget låg/lägre prioritet genom banklassningen trots att banan är av stor funktionell betydelse för persontrafiken mellan Mora, FalunBorlänge, Hedemora, Avesta/Krylbo i Dalarna, Sala i Västmanland, Heby och Morgongåva i Heby kommun, Uppsala C, Arlanda och Stockholm C. Vi efterfrågar en dialog med Trafikverket angående banklassernas påverkan på underhåll och investeringar. Vi vill att Dalabanan prioriteras upp och om det innebär att banan behöver en högre klassning så är vi för det. I dagsläget är det oklart kring hur banklasserna definieras. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis är det viktigt att prioritera de väl utredda åtgärder som krävs för att uppnå målbilden för Dalabanan. De nödvändiga spårbytena behöver genomföras och utifrån den betydelse Dalabanan har för persontrafiken behöver Dalabanan få en förbättrad banklassificering och en högre prioritet för underhåll och investeringar.

294 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2017/ Ert ärendenummer Sidor N2017/05430/TIF 1(2) Enligt sändlista Remissinstanser Remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet Trafikverket sänder härmed förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden på remiss. Planförslaget har tagits fram i enlighet med regeringens direktiv till Trafikverket den 23 mars Planförslaget, liksom olika fördjupningar i form av underlagsrapporter och promemorior publiceras på Där redovisas även länkar till andra regeringsuppdrag som relaterar till planförslaget. Planförslaget Trafikverket har arbetat trafikslagsövergripande och åtgärder inom ramen för nationell plan har prioriterats för att i så stor utsträckning som möjligt bidra till de transportpolitiska målen. Fyrstegsprincipen, som innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas stegvis, har tillämpats för att säkerställa god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet med planförslaget. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Åtgärderna i planförslaget bygger på den av regeringen beslutade nationella planen för transportsystemet , de fördjupande underlagsrapporterna och promemoriorna samt de åtgärder som pekats ut i infrastrukturpropositionen och i regeringens direktiv om att upprätta förslag till nationell plan för transportsystemet Öppen process Trafikverket har strävat efter att skapa dialog och öppenhet om planens utveckling och innehåll och förslaget till ny nationell plan har tagits fram i dialog med berörda aktörer. Hearingar och seminarier har genomförts på flera platser i landet och i olika skeden av arbetsprocessen. De löpande kontakterna med omvärldens aktörer har främst skett via Trafikverkets regioner och i olika samverkansgrupper. Remissvar Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 30 november Svaren kan gärna lämnas i elektronisk form via e-post till n.registrator@regeringskansliet.se och n.nationellplan@regeringskansliet.se i både word- och pdf-format. Ange diarienummer N2017/05430/TIF och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Filnamnet bör vara Regeringskansliets diarienummer (utan snedstreck), N2017/05430/TIF, följt av remissinstansens namn. I remissvaret anges också Regeringskansliets diarienummer N2017/05430/TIF. Trafikverket Röda vägen Borlänge Telefon: trafikverket@trafikverket.se

295 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2017/ Ert ärendenummer Sidor N2017/05430/TIF 2(2) Med vänlig hälsning TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Lena Erixon Generaldirektör Trafikverket Röda vägen Borlänge Telefon: trafikverket@trafikverket.se

296 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län De gemensamma intressen Region Uppsala har med Stockholmsregionen rör främst stråken Stockholm-Uppsala-Gävle och Stockholm-Enköping-Västerås, såväl järnväg som väg. Även stråket Norrtälje-Knivsta, väg 76 längs Roslagskusten samt väg 263 Arlanda-Märsta-Enköping/Bålsta är gemensamma intressen. I yttrandet påpekas behovet av att tydliggöra förutsättningarna för en regionaltågsstation i Solna. Dialog om möjlig fortsättning på regionala cykelstråk Märsta - Knivsta - Uppsala och Bro - Bålsta Enköping framförs också. Kostnader och finansiering Förslaget till länsplan för Stockholms län medför inga ekonomiska konsekvenser för Region Uppsala. Beredning Synpunkter har inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Remiss Remissyttrande Kopia till Länsstyrelsen Stockholm Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

297 2 (2)

298 Regionkontoret Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Länsstyrelsen Stockholm Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Region Uppsala har fått ovan nämnda remiss för yttrande och anför följande. Region Uppsala konstaterar att planen är tydlig om väl genomarbetad och har inget att erinra i sak. De gemensamma intressen Region Uppsala har med Stockholmsregionen rör främst stråken Stockholm-Uppsala-Gävle och Stockholm-Enköping-Västerås, såväl järnväg som väg. Även väg 77 Kapellskär-Norrtälje-Knivsta, väg 76 längs Roslagskusten samt väg 263 Arlanda-Märsta-Enköping/Bålsta är gemensamma intressen. ABC-stråket Stockholm-Uppsala är av stor vikt för Uppsala läns utveckling. I förslag till nationell plan avsätts medel för en första etapp av utbyggnad av fyrspår mellan Uppsala och länsgränsen/myrbacken. En utbyggnad till fyrspår hela sträckan Stockholm-Uppsala möjliggör, tillsammans med ett antal andra åtgärder på Ostkustbanan, en väsentligt ökad trafik. I förlängningen kommer kapacitetshöjande åtgärder också att behöva göras på sträckan länsgränsen-stockholm C. I det sammanhanget vill Region Uppsala påpeka behovet av att tydliggöra förutsättningarna för en regionaltågsstation i Solna. I Stockholms län pågår utbyggnad av regionala cykelstråk. I stråket Uppsala-Knivsta planeras utbyggnad av gång- och cykelväg och en fortsättning söderut mot Märsta diskuteras. För denna sträcka liksom för sträckan Bro-Bålsta efterfrågar Region Uppsala en dialog med planupprättaren i Stockholms län. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

299 REMISS 1 (2) Datum Beteckning Se sändlista Remiss om Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram ny Länsplan för transportinfrastruktur för perioden Länsstyrelsen inbjuder härmed länets kommuner, den regionala kollektivtrafikmyndigheten samt berörda myndigheter och organisationer att svara på Länsstyrelsens remiss i ärendet. Slutligt förslag till länsplan kommer att överlämnas till regeringen 31 januari De väntas sedan besluta om definitiva ekonomiska ramar för länsplanen under våren Därefter kommer Länsstyrelsen att fastställa den nya Länsplanen. Vi vill ha era synpunkter digitalt senast 30 november Svaren skickas till stockholm@lansstyrelsen.se, ange Remiss länsplan , dnr i e-brevets ämnesrad. Frågor besvaras av: Trafikdirektör Robert Örtegren, robert.ortegren@lansstyrelsen.se, Infrastrukturstrateg Vahid Faraos, vahid.fararos@lansstyrelsen.se, Vi vill gärna att remissinstanserna svarar på följande frågor: Innehåller Länsplanen relevant information för förståelsen av den ekonomiska fördelningen? Har Länsstyrelsen utgått från rätt prioriteringsgrunder? Givet förutsättningarna (regeringens direktiv, ekonomiska ramar, strategiska dokument med mera), har Länsstyrelsen prioriterat rätt åtgärder? Med vänlig hälsning Chris Heister Landshövding Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Box STOCKHOLM Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Fax

300 2 (2) Datum Beteckning Sändlista Kommuner: Försvarsmakten NTF Botkyrka Luftfartsverket PRO Stockholm Danderyd Naturvårdsverket Resenärsforum Ekerö Haninge Polismyndigheten Region Stockholm Riksförbundet enskilda vägar Huddinge Region Gotland Järfälla Region Örebro län Stockholm Buisness region Lidingö Region Östergötland Nacka Regionförbundet Sörmland Stockholms handelskammare Storsthlm Nykvarn Regionförbundet Uppsala Nynäshamn Region Västmanland Svensk kollektivtrafik Salem Sjöfartsverket Svenska taxiförbundet Sigtuna Södertälje hamn Sollentuna Stockholms läns landsting Solna Trafikanalys Stockholm Trafikverket Norrtälje Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Intresseorganisationer: Cykelfrämjandet Storstockholm Fastighetsägarna Stockholm Handikappföreningarnas samarbetsorgan Stockholm län Kollektivtrafikant Stockholm Motormännen Myndigheter: MÄLAB Boverket Mälardalsrådet Energimyndigheten Naturskyddsföreningen Stockholms hamnar Swedavia

301 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Cecilia Carlqvist Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborgs län Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborgs län lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborgs län När det gäller gemensamma intressen med Region Gävleborg rör det sig primärt om Ostkustbanan, väg 56 och väg 76. I förslaget till länstransportplan för Gävleborgs län pekas åtgärder för en flytt av väg 76 ut i perioden år Region Uppsala föreslår att en åtgärdsvalsstudie genomförs i syfte att kunna ta ställning till en eventuell flytt av vägen till nästa planeringsomgång. Region Uppsala har noterat att Region Gävleborg anser att andra aktörer ska vara med och medfinansiera den nya sträckningen av väg 76. I förslaget till länstransportplan för Uppsala län finns inga medel avsatta för medfinansiering av väg 76. I det fortsatta arbetet med väg 76 är det viktigt att det sker en dialog med politiker och tjänstepersoner från Älvkarleby kommun och Region Uppsala. Beredning Ärendet är berett tillsammans med kollektivtrafikförvaltning. Dialog har förts med Trafikverket Region öst. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Remissyttrande Kopia till Region Gävleborg Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

302 2 (2)

303 Regionkontoret Cecilia Carlqvist Tfn E-post Dnr LS Region Gävleborg Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Gävleborgs län Sammanfattande överväganden Region Uppsala har fått ovan nämnda remiss för yttrande och anför följande. Region Uppsala konstaterar att förslaget till länstransportplan är tydlig i sina prioriteringar. I bilaga två beskrivs åtgärder och åtgärdsförslag i Gävleborgs län. Region Uppsala har synpunkter på åtgärdsförslag för år 7 12, som gäller väg 56, väg 76 och Gävle västra. När det gäller gemensamma intressen med Region Gävleborg rör det sig primärt om Ostkustbanan och väg 76. En vägutredning för väg 56 Hedesunda Gävle är under arbete. Ett alternativ innebär en delvis ny sträckning av vägen så att den ansluter till E4 söder om Gävle. Region Uppsala har noterat att objekt ligger sent i nationell plan och därför osäkert när genomförandet av objekt kommer att ske. Samtidigt har Gävle kommun behov av att åtgärda anslutningen av väg 76 till E4. I dagsläget går mycket tung trafik från industrierna längs kusten i såväl Gävle som Älvkarleby genom Gävle stad. Gävle kommun vill även exploatera för bostäder i södra delen av Gävle stad. Ett alternativ är därför även för väg 76 en ny dragning och en möjlig anslutning av vägen till E4 vid samma plats som väg 56. I förslaget till länstransportplan pekas åtgärder för en flytt av väg 76 ut i perioden år En fråga om att utreda gemensamma nyttor med en ny dragning av väg 76 har kommit till Region Uppsala. Region Uppsala föreslår att en åtgärdsvalsstudie genomförs i syfte att kunna ta ställning till en eventuell flytt av vägen till nästa planeringsomgång. Region Uppsala har noterat att Region Gävleborg anser att andra aktörer ska vara med och medfinansiera den nya sträckningen av väg 76. I förslaget till länstransportplan för Uppsala län finns inga medel avsatta för medfinansiering av väg 76. I det fortsatta arbetet med väg 76 är det Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

304 2 (2) viktigt att det sker en dialog med politiker och tjänstepersoner från Älvkarleby kommun och Region Uppsala. Medel satsas också i planen för en ny regionaltågsstation, Gävle Västra, i anslutningen till bland annat Gävle sjukhus och Högskolan i Gävle, Region Uppsala ställer sig positiva till det och den förbättrade möjligheten till arbetspendling som det medför. Det pekas också på behovet av dialog om möjliga trafikeringsupplägg som stationen ger upphov till. För Region Uppsala Börje Wennberg Ordföranden Regionstyrelsens ordförande) Staffan Isling Regiondirektören

305 Missiv Diarienr: HN 2017/12 1(2) Datum: Upprättare: Christoffer von Bothmer Remiss Länsplan för regional transportinfrastruktur , Gävleborgs län Region Gävleborg bjuder in er organisation till att lämna synpunkter på remissversionen av regional infrastrukturplan för Gävleborgs län. Enligt regeringens direktiv (rskr. 2016/2017:101) har Region Gävleborg upprättat förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för Gävleborgs län perioden Remissversionen antogs vid hållbarhetsnämndens sammanträde den 21 september och efter nämndens sammanträde den 20 oktober kommer kompletterande handlingar publiceras. Bland annat fullständig miljöbedömning och förslag på gång- och cykelobjekt utifrån det parallella arbetet med framtagande av den regionala cykelplanen. Den 26 oktober anordnas en remisskonferens som berör pågående remisser för nationell plan och länsplanen. Detta blir även ett tillfälle för dialog kring planförslaget. Efter revidering utifrån inkomna synpunkter sänds förslaget till regeringen senast den 31 januari Slutgiltig plan antas våren 2018 i regionfullmäktige. För att underlätta hanteringen av remissvaren är vi tacksamma om yttranden följer den kronologiska ordningen i dokumentet och svarar med hänvisning till kapitel och bilagor. Och vi tar även gärna emot ert yttrande i Wordformat. Remissvar ska vara Region Gävleborg tillhanda senast den 17 november och skickas till rg@regiongavleborg.se Vänligen märk med HN 2017/12. Remissversionen finns att del av via: På denna sida kommer även kompletterande underlag publiceras den 20 oktober Eventuella frågor ställs till: Christoffer von Bothmer, strateg infrastruktur alternativt christoffer.westerberg.von.bothmer@regiongavleborg.se Karin Jansson (MP) Regionråd och ordförande hållbarhetsnämnden Postadress Hållbarhetsförvaltningen Gävle Besöksadress Lasarettvägen 1 Telefon Telefax rg@regiongavleborg.se Bankgiro Org. nr

306 2(2) Datum: Sändlista Länets kommuner Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns kommun Politiska partier, länsorganisationer Moderata samlingspartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpariet Sjukvårdspartiet Gävleborg Sverigedemokraterna Angränsande regionala planupprättare Uppsala läns landsting Västernorrlands läns landsting Jämtlands läns landsting Region Dalarna Angränsande kommuner Avesta kommun Falu kommun Heby kommun Hedemora kommun Härjedalens kommun Orsa kommun Rättviks kommun Sundsvalls kommun Tierps kommun Ånge kommun Älvkarleby kommun Andra aktörer Länsstyrelsen Gävleborg Högskolan i Gävle Trafikverket Försvarmakten Stockholms läns landsting, RUFS Företagarna Svenskt Näringsliv Winnet Coompanion Mellansvenska Handelskammaren Lantbrukarnas riksförbund Hela Sverige ska leva Gävleborgs idrottsförbund Rädda Barnen Cykelfrämjandet Naturskyddsföreningen Gävleborg Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

307 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Katharina Staflund Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att få inkomma med synpunkter avseende förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län Planen omfattar mnkr och den största delen av planen (70 procent) går till regionala vägåtgärder. Väg 55 Dunker-Björndammen planeras att byggstartas under första planhalvan. Förbifart Flen och Infart Strängnäs, två ytterligare etapper av väg 55, pekas ut som namnsatta brister att åtgärdas under den senare planhalvan, I yttrandet lyfts behovet av en fortsatt satsning på väg 55, särskilt sträckan Strängnäs Enköping, samt behovet av att åtgärda Hjulstabrons brister inom planperioden. Kostnader och finansiering Förslag till länsplan för Södermanlands län medför inga ekonomiska konsekvenser för Region Uppsala. Beredning I beredningen har synpunkter inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Ärendet har beretts i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Remiss Remissyttrande Kopia till Regionförbundet Sörmland Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

308 2 (2)

309 Enheten för hållbar utveckling Katharina Staflund Tfn E-post Dnr LS Regionförbundet Sörmland Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Södermanlands län Region Uppsala har fått ovan nämnda remiss för yttrande och anför följande. Region Uppsala konstaterar att Södermanlands förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur är ambitiös, väl genomarbetad och mycket tydlig i de prioriteringar som görs. När det gäller de gemensamma intressen Region Uppsala har med Södermanland är det viktigt att fokus sätts på en fortsatt satsning på väg 55, särskilt sträckan Strängnäs Enköping. Region Uppsala pekar på behovet av en åtgärdsvalsstudie för sträckan, likt Södermanland, men vill göra länsplaneupprättaren uppmärksam på att denna åtgärdsvalsstudie kan påbörjas tidigast Regionförbundet Sörmland och Region Uppsala behöver samverka och samarbeta kring utvecklingen av väg 55. Om Region Uppsala ska kunna medverka i arbetet med åtgärdsvalsstudien måste denna starta tidigast 2020 eftersom Region Uppsala har flertalet andra åtgärdsvalsstudier som prioriteras i början av planperioden. Hjulstabron på väg 55, strax norr om länsgränsen mellan Södermanland och Uppsala, är i stort behov av upprustning/nybyggnad för att säkerställa mälarsjöfartens, och de övriga transportslagens, behov och regionerna behöver verka för att brons brister åtgärdas inom planperioden. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

310 Datum Dnr Regionförbundet Sörmland Box 325, Nyköping Remissmissiv Förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län Regionförbundet Sörmland har regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden Regeringens direktiv har angett en planeringsram på 1001 miljoner kronor för Sörmland. Regionförbundet har tagit fram ett förslag till länsplan och inbjuder härmed länets kommuner, landstinget, den regionala kollektivtrafikmyndigheten samt berörda myndigheter och organisationer att svara på remissen. Planen visar hur länets prioriteringar ser ut de kommande 12 åren. Förslaget innehåller beskrivningar av behov och brister, prioriterade funktioner, strategier och åtgärdsförslag. Till förslaget finns också en hållbarhetsbedömning som anger planens konsekvenser och måluppfyllelse. Slutligt förslag till länsplan kommer att överlämnas till regeringen 31 januari De väntas sedan besluta om definitiva ekonomiska ramar för länsplanen. Länsplanen fastställs 2018 efter att regeringen beslutat om ramarna. Vi vill ha era synpunkter digitalt senast 30 november Remissvaret ska vara Regionförbundet tillhanda via e-postadressen Ange Remiss ny LTP Sörmland , DNR: i ämnesraden. Förslaget till en ny länstransportplan finns via länken: Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: info@region.sormland.se Hemsida: Org nr: Sida 1(3)

311 Hållbarhetsbedömningen finns via länken: eg.pdf Samlade effektbedömningar för föreslagna namngivna objekt finns via länken: Klicka på mappen 3_investering Frågor besvaras av: Fredrik Högberg via mejl eller telefon, REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Förbundskontoret Fredrik Högberg Sid 2(3)

312 Sändlista Boverket Cycling Sweden Cykelfrämjandet, Sörmlandskretsen Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Handikappföreningen Sörmland Katrineholm kommun Landstinget Sörmland LRF länsförbundet Sörmland Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Motormännens riksförbund Eskilstuna-Strängnäs Motormännens riksförbund Katrineholm, Flen och Vingåker Mälardalens Högskola Mälardalsrådet Naturskyddsföreningen i Sörmland Naturvårdsverket Norrköpings kommun NTF Sörmland Nyköping kommun Näringsdepartementet Oxelösunds hamn AB Oxelösunds kommun Polisregion Öst Region Uppsala Region Västmanland Region Örebro Region Östergötland Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms län Riksförbundet Enskilda vägar Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Stockholm-Skavsta flygplats AB Strängnäs kommun Svenskt näringsliv - Region Södermanland Sveriges åkeriföretag Öst Södertälje kommun Sörmlands turismutveckling Trafikanalys Trafikverket Region Öst Trosa kommun Vingåkers kommun Västerås stad Örebro kommun Östsvenska Handelskammaren Sid 3(3)

313 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Ola Kahlström Tfn 018E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna När det gäller gemensamma intressen med Region Uppsala rör det sig primärt om Dalabanan. Även riksväg 70 berör de båda länen. Region Uppsala ser ett behov av att arbeta tillsammans alla tre regioner längs Dalabanan för att uppnå den gemensamma målbilden och ta fram en handlingsplan för arbetet med att utveckla Dalabanan. Regionerna längs Dalabanan behöver tillsammans arbeta för de nödvändiga spårbytena genomförs av Trafikverket. Dalabanan behöver få en förbättrad banklassificering och en högre prioritet för underhåll och investeringar. När det gäller riksväg 70 är viktigt att Region Dalarna, Region Västmanland och Region Uppsala tillsammans bevakar de åtgärder som ska genomföras inom nationella planens trimningsåtgärd. Kostnader och finansiering Förslaget till länsplan medför inga ekonomiska konsekvenser för Region Uppsala. Beredning Synpunkter har inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Bilagor Remissyttrande Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

314 2 (2) Missiv Kopia till Region Dalarna

315 Regionkontoret Cecilia Carlqvist Tfn E-post Dnr LS Region Dalarna Remissyttrande avseende Länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna Sammanfattande överväganden Region Uppsala har fått ovan nämnda remiss för yttrande och anför följande. Region Uppsala konstaterar att förslaget till länstransportplan är väl genomarbetad och tydlig i sina prioriteringar. När det gäller gemensamma intressen med Region Uppsala rör det sig primärt om Dalabanan. Även riksväg 70 berör de båda länen. Länsplanen omfattar miljoner kronor. Viktiga satsningar görs på riksväg 70 genom Mora, medfinansiering av flygplats i Sälen samt utbyggnad av vägarna 66 och Vasaloppsvägen. Cirka 600 miljoner kronor satsas på trafiksäkerhet, gång- och cykel, kollektivtrafik samt driftbidrag till ickestatliga flygplatser. Riksväg 70 och Dalabanan pekas ut som de viktigaste stråken i Dalarna. Region Uppsala ser ett behov av att arbeta tillsammans alla tre regioner längs Dalabanan för att uppnå den gemensamma målbilden och ta fram en handlingsplan för arbetet med att utveckla Dalabanan. Regionerna längs Dalabanan behöver tillsammans arbeta för de nödvändiga spårbytena genomförs av Trafikverket och utifrån den betydelse Dalabanan har för persontrafiken behöver Dalabanan få en förbättrad banklassificering och en högre prioritet för underhåll och investeringar. När det gäller riksväg 70 är viktigt att Region Dalarna, Region Västmanland och Region Uppsala tillsammans bevakar de åtgärder som ska genomföras inom nationella planens trimningsåtgärd. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

316 2 (2) Region Uppsala ser fram emot att arbeta tillsammans med Region Dalarna angående våra gemensamma intressen, Dalabanan och riksväg 70. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

317

318 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Inrätta akutmottagning för våldtagna Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen föreslås anses besvarad med hänvisning redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion med förslaget att Region Uppsala ska inrätta en akutmottagning för våldtagna. I Region Uppsala finns redan en akutmottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala är uppdelat i en universitetsdel inriktad på forskning, utbildning och information samt en klinisk del med praktiskt inriktad verksamhet. Kvinnofridsmottagningen är Sveriges första specialistklinik som bedriver patientverksamhet i öppenvård för våldsutsatta kvinnor bosatta i Uppsala län eller som har specialistvårdsremiss. Mottagningen erbjuder både akuta och planerade besök. Patienterna erbjuds förutom medicinsk undersökning även stödsamtal. Vid mottagningen tjänstgör läkare med specialistkompetens inom gynekologi, allmänmedicin och psykiatri. Sjuksköterskorna är specialistutbildade och har samtalsutbildning. Mottagningen är under jourtid till Kvinnokliniken. För män som är utsatta för sexuella övergrepp finns särskilda rutiner framtagna för vårdpersonal och för barn finns barnskyddsteamet. NCK driver den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Hit kan kvinnor som utsatts för hot, våld och sexuella övergrepp ringa för att få stöd och hjälp. Även närstående och personal som möter våldsutsatta kvinnor i sitt yrke är välkomna att höra av sig. Region Uppsala har sedan länge arbetat förebyggande med frågan om våldsutsatta kvinnor. Sedan början av 1990-talet har Region Uppsala och Nationellt Centrum för Kvinnofrid bedrivit ett målmedvetet arbete för att bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet samt förbättra omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor som söker vård. De rutiner, handlingsplaner och vårdprogram som antagits under årens lopp i Uppsala Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

319 2 (2) fungerar som ett stöd för arbetssättet har redan fått genomslag bland landsting och regioner runt om i landet - den så kallade Uppsalamodellen. Arbetet med att förbättra för våldsutsatta kvinnor som söker vård kan alltid bli ännu bättre och Uppsalamodellen kommer att fortsätta utvecklas under många år framöver. Beredning Svaret är berett tillsammans med Akademiska sjukhuset. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

320 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende inrätta akutmottagning för våldtagna Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsen föreslås föreslå regionfullmäktige anse motionen besvarad med hänvisning till redovisningen av ärendet. Bilaga 75 Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion med förslaget att Region Uppsala ska inrätta en akutmottagning för våldtagna. I Region Uppsala finns redan en akutmottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i Uppsala är uppdelat i en universitetsdel inriktad på forskning, utbildning och information samt en klinisk del med praktiskt inriktad verksamhet. Kvinnofridsmottagningen är Sveriges första specialistklinik som bedriver patientverksamhet i öppenvård för våldsutsatta kvinnor bosatta i Uppsala län eller som har specialistvårdsremiss. Mottagningen erbjuder både akuta och planerade besök. Patienterna erbjuds förutom medicinsk undersökning även stödsamtal. Vid mottagningen tjänstgör läkare med specialistkompetens inom gynekologi, allmänmedicin och psykiatri. Sjuksköterskorna är specialistutbildade och har samtalsutbildning. Mottagningen är under jourtid till Kvinnokliniken. För män som är utsatta för sexuella övergrepp finns särskilda rutiner framtagna för vårdpersonal och för barn finns barnskyddsteamet. NCK driver den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Hit kan kvinnor som utsatts för hot, våld och sexuella övergrepp ringa för att få stöd och hjälp. Även närstående och personal som möter våldsutsatta kvinnor i sitt yrke är välkomna att höra av sig. Region Uppsala har sedan länge arbetat förebyggande med frågan om våldsutsatta kvinnor. Sedan början av 1990-talet har Region Uppsala och Nationellt Centrum för Kvinnofrid bedrivit ett målmedvetet arbete för att bli bättre på att tidigt upptäcka våldsutsatthet samt förbättra omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor som söker vård. De rutiner, handlingsplaner och Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 (17)

321 Regionstyrelsens hälso-, sjukvård- och Protokoll FoUU-utskott Sammanträdesdatum: vårdprogram som antagits under årens lopp i Uppsala fungerar som ett stöd för arbetssättet har redan fått genomslag bland landsting och regioner runt om i landet den så kallade Uppsalamodellen. Arbetet med att förbättra för våldsutsatta kvinnor som söker vård kan alltid bli ännu bättre och Uppsalamodellen kommer att fortsätta utvecklas under många år framöver. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 (17)

322

323 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Christina Dahlmann Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Bemötandeombud på länets sjukhus Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med hänvisning till redovisningen i ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion som föreslår att Region Uppsala ska inrätta bemötandeombud på sjukhusen, i likhet med exempelvis Karlskoga lasarett, i syfte att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Region Uppsala bedriver en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens behov, förväntningar och värderingar. Gott bemötande förutsätts för att patienterna ska känna sig trygga med den vård som erbjuds. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. Bemötande bedöms som en viktig del i tillfrisknandet varför respekt och bemötande är en av de indikatorer som fastställts av regionfullmäktige. Region Uppsala arbetar med bemötandefrågor bland annat genom den nationella patientenkäten som följs upp regelbundet och systematiskt, där varje verksamhet får i uppdrag att göra en handlingsplan för de områden där det finns behov av förbättringar. Införandet av ett bemötandeombud bedömer sjukhusen skulle innebära risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Det är viktigt att ansvarig chef blir delaktig. Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus med 8000 patienter och 130 vårdplatser. Det sätt som lasarettet valt att arbeta med bemötandefrågor är inte tillämpligt på ett sjukhus i Akademiska sjukhusets storlek. Akademiska sjukhuset har för något år sedan sett över och utvärderat hela sin ombudsorganisation och beslutat att sjukhuset enbart ska ha ombudfunktion för de frågor där man har övergripande uppdrag från regionkontoret eller nationellt. På sjukhusen finns inarbetade rutiner om att hänvisa frågor om bemötande direkt till den verksamhet som det gäller och som beskriver hur samtliga klagomål och synpunkter från patienter och allmänhet ska åtgärdas, analyseras och utredas i syfte att systematiskt och fortlöpande säkra verksamhetens kvalitet. Region Uppsala Box Uppsala tfn v x fax org nr w w w.regionuppsala.se

324 2 (3) Lasarettet i Enköping har under många år arbetat aktivt för att ytterligare förbättra redan goda patientenkätresultat vad gäller respekt och bemötande och riktade insatser görs vid behov. Enhetsvisa handlingsplaner för detta finns upprättade. Under året har det också genomförts utbildningsinsatser riktade till all personal rörande betydelsen av ett bra bemötande och en mer personcentrerad vård. Vidare har det på Enköpings lasarett har det etablerats en Hjälp-oss att bli-bättrefunktion i form av ett formulär och (låsta) brevlådor där patienter om så önskas även anonymt kan lämna synpunkter och förslag som sedan tas omhand enligt vår systematiska modell för hantering av förbättringsförslag. Klagomål hanteras direkt av berörd enhet och avvikelserapporter skrivs. Uppföljning sker både lokalt på enheterna och centralt samt via de återkommande nationella patientenkäterna. På Lasarettet i Enköping finns Röda-kors värdar/värdinnor som utgör ett bra stöd för patienter vid ankomst till sjukhusets olika receptioner och de utbildas kontinuerligt i bl.a bemötandefrågor. När det gäller information om vart man ska vända sig finns det på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping receptioner som ger den informationen idag. Mot bakgrund av det arbete som pågår och de rutiner som finns upprättade avseende patientbemötande och klagomålshantering föreslås motionen avslås. Ytterligare ombudsfunktioner kan innebära en risk för otydlighet om vem som har ansvaret. Beredning Svaret är berett tillsammans med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet är berett i sjukhusstyrelsen. Bilagor Beslut sjukhusstyrelsen Motion Kopia till Regionfullmäktige

325 3 (3)

326