Laila Andersson Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida KS2015/ (5) Kommunfullmäktige föreslås fastställa

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Laila Andersson Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida KS2015/ (5) Kommunstyrelsen Sandviken Energi AB Avkastningsk rav på Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås fastställa att avkastningskravet på Sandvikenenergikoncernen ska vara 13,5 % för år 2015 och uttryckas som ett resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital, att avkastningen successivt ska öka från 13,5 % till 14,5 % under perioden samt att vid utvärderingen av måluppfyllelsen ska hänsyn tas till soliditeten i energikoncernen, undantaget Sandviken Energi Vatten AB, vilken inte bör understiga 30 % sett som ett genomsnittligt värde av utgående balanser vid årssluten under den senaste treårsperioden. Sammanfattning av ärendet Sandvikens Stadshus AB har beslutat om ett förslag till avkastningskrav för Sandviken Energi AB som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital. VA-verksamheten i Sandviken Energi Vatten AB lyder under särskild lagstiftning som inte medger avkastning och ska därför inte åsättas något krav. Som stöd i arbetet med att utforma avkastningskravet har en rapport från PwC AB använts, där energikoncernen jämförs med andra jämförbara marknadsaktörer. Bedömningen, enligt rapporten är att avkastningskravet för Sandviken Energi AB återfinns i intervallet 10,9 % - 15,5 % med ett riktvärde på 14,8 %. Avkastningskravet ska också kopplas till ett soliditetsmål. Den genomsnittliga soliditeten för de jämförda kommunala energibolagen i rapporten under mätperioden ligger på 32,1 %, medan det för Sandvikenenergikoncernen varit 29,5 % inkluderat Vattenbolaget. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

2 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 2 (5) Exklusive Sandviken Energi Vatten AB har soliditeten varit högre under perioden. Ärendet I arbetet med att uppdatera kommunens styrdokument över de kommunala bolagen ingår utformning av avkastningskrav. Sandvikens Stadshus AB har beslutat att avkastningskrav ska tas fram för samtliga bolag i koncernen och har gett ekonomikontoret i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur dessa ska se ut. Ett avkastningskrav på Sandvikenhuskoncernen är sedan tidigare fastställt av kommunfullmäktige och nu har även ett förslag till avkastningskrav på Energikoncernen utarbetats. Kommunfullmäktige ska fastställa avkastningskraven, enligt Företagspolicy för Sandvikens kommun. Där är även angivet att avkastningskraven ska vara långsiktiga och uttryckas över en period om 3-4 år samt ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings- /investeringsbehov. Där anges också att avkastningen ska uttryckas i räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital och att avkastningskraven inte ska likställas med utdelning eller koncernbidrag. Avkastningskravet för Sandvikenhuskoncernen, vilket var det första som fastställdes för koncernen, är uttryckt i räntabilitet på eget kapital. Då Sandvikens Stadshus AB efterfrågat en samstämmighet och en jämförbarhet i koncernen har även detta förslag till avkastningskrav uttryckts som räntabilitet på eget kapital. Det ska tolkas som ett resultat efter finansiella poster i förhållande till justerat eget kapital. Med justerat eget kapital menas beskattat eget kapital samt obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Som stöd i arbetet med vad som kan vara ett rimligt avkastningskrav för Sandviken Energi AB, har PwC AB anlitats för att ta fram en rapport över jämförelser med andra marknadsaktörer. Denna rapport har tjänat som underlag till förslaget. Avstämningar har under utredningen även gjorts med ledningen för Sandviken Energi AB. Rapporten jämför verksamheten i koncernen Sandviken Energi med andra jämförbara marknadsaktörer utifrån tre aspekter: Avkastning på eget kapital genom tillämpning av Capital Asset Pricing Model

3 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 3 (5) Avkastingskravet på eget kapital fastställs vanligtvis med utgångspunkt från Capital Asset Pricing Model (CAPM). Enligt CAPM beräknas avkastningskravet på eget kapital som den riskfria räntan plus en förväntad marknadspremie utöver den riskfria räntan multiplicerad med ett mått för marknadsrisken (Beta). En portfölj av marknadsnoterade bolag som bedriver liknande verksamhet har tagits fram som underlag för jämförelsen. Därefter har portföljbolagens genomsnittliga skuldsättningsgrad och aktiebeta beräknats, vilket har legat till grund för att med hjälp av CAPM beräkna ett lämpligt avkastningskrav för Sandviken Energi AB. Enligt denna metod har ett avkastningskrav på eget kapital beräknats till 14,8 % före skatt, vilket representerar ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för ett genomsnittsbolag på marknaden vars verksamhet kan jämföras med Sandviken Energi AB. Viktat avkastningskrav på eget kapital Genom att bryta ner Sandviken Energi AB i dess verksamhetsgrenar har en mer nyanserad jämförelse möjliggjorts och varje separat verksamhetsgren kan jämföras mot liknande marknadsnoterade bolag. Därefter har ett samlat avkastningskrav tagits fram genom en vägning av de separata avkastningskraven utifrån den vikt verksamheterna har i Sandviken Energi AB. VAverksamheten har tilldelats avkastningskravet 0 % eftersom rådande reglering anger att inget avkastningskrav får sättas på en sådan verksamhet. Även verksamhetsgrenen stadsmiljö (gatuverksamheten) har tilldelats ett avkastningskrav om 0 % då verksamheten enligt direktiv från ägarna ska bedrivas utifrån självkostnadsprincipen. På aggregerad nivå erhålls enligt denna beräkning ett viktat avkastningskrav om 10,9 %. Detta är lägre än det ej viktade avkastningskravet om 14,8 %, beroende på att VAverksamheten och stadsmiljö tillsammans står för en dryg fjärdedel av bolagets samlade verksamhet. Jämförelse kommunala energibolag I och med att Sandviken Energi AB är ett kommunalt energibolag är de mest jämförbara objekten på marknaden andra kommunala energibolag. Avkastningskrav har i många kommuner fastställts genom ägardirektiven. Genom en jämförelse med fem utvalda kommunala energibolag med uttalade avkastningskrav kan ytterligare ett relevant underlag vägas in i bedömningen. Den

4 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 4 (5) genomsnittliga avkastningen på eget kapital för dessa bolag ligger under mätperioden på 15,5 %. Under samma period ( ) har avkastningen varit 14,0 % för Sandviken Energi AB. Det bör tilläggas att tre av de fem jämförda bolagen bedriver VA-verksamhet, vilken här ingår i beräkningsunderlaget. Bedömningen, enligt rapporten från PwC, är att avkastningskravet för Sandviken Energi AB uttryckt som årsresultat efter finansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital justerat för obeskattade reserver, återfinns i intervallet 10,9 % - 15,5 %, med ett riktvärde på 14,8 %. Avkastningen bör också kopplas till ett soliditetsmål, för att säkerställa att bolaget kan uppfylla ägardirektiven och ha en ekonomisk ställning som medger utveckling av verksamheten. Den genomsnittliga soliditeten för jämförbara bolag under mätperioden, enligt rapporten, ligger på 32,1 % medan det för Sandvikenenergikoncernen varit 29,5 % inkluderat Vattenbolaget. Exklusive Vatten AB har soliditeten varit högre under perioden. VA-verksamheten i Sandviken Energi AB, som bedrivs i Sandviken Energi Vatten AB, lyder under särskild lagstiftning och kan inte åläggas något avkastningskrav. Dotterbolaget ska därför undantas vid beräkning av såväl avkastningskrav som avstämning av soliditeten i koncernen. Sandvikens Stadshus AB har beslutat i ärendet den , 74, enligt följande att avkastningskravet för Sandvikenenergikoncernen ska uttryckas som ett resultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital, att avkastningen successivt ska öka från 13,5 % till 14,5 % under perioden samt att vid utvärderingen av måluppfyllelsen ska hänsyn tas till soliditeten i energikoncernen, undantaget Sandviken Energi Vatten AB, vilken inte bör understiga 30 %, sett som ett genomsnittligt värde av utgående balanser vid årssluten över en treårsperiod.

5 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 5 (5) Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB Protokollsutdrag skickas till Sandviken Energi AB; styrelse, vd, ekonomichef Sandvikens kommun; koncernekonom Underskrifter Kerstin Ryding ekonomichef Laila Andersson koncernekonom

6 Sandvikens kommun - stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB 2014

7 Vårt uppdrag Bakgrund Sandviken kommun ( Kommunen ) äger 100% av aktierna i Sandviken Energi AB ( Sandviken Energi eller Bolaget ). Kommunen håller på att se över avkastningskraven för sina koncernbolag och som ett led i detta arbete vill man analysera vad som kan vara ett rimligt avkastningskrav för Sandviken Energi. Av ägardirektiven framgår bl a att Sandviken Energi skall ha en ekonomisk ställning som medger utveckling av bolagets verksamhet samt hålla en prisnivå inom bolagets olika verksamheter som understiger medelnivån i landet. I företagspolicyn för Sandvikens kommun anges att avkastningskraven för Sandviken Stadshus AB och dess dotterbolag skall vara långsiktiga och uttryckas som en period om 3-4 år samt ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings/investeringsbehov. Avkastningskravet skall uttryckas som räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital. Vårt uppdrag Som stöd i kommunens arbete har PwC anlitats för att bedöma vad ett marknadsmässigt avkastningskrav för Sandviken Energi AB skulle kunna uppgå till. Avkastningskravet skall uttryckas som räntabilitet på eget kapital. De avkastningskrav som anges i denna rapport baseras på objektiva bedömningar och beräkningar. Materialet skall endast ses som ett underlag. Vid beslut om avkastningskrav för Sandviken Energi bör Kommunen även beakta specifik strategi och utvecklingsplan för Bolaget. PwC

8 Metod Som underlag för att fastställa ett affärsmässigt avkastningskrav för Sandviken Energi AB behöver en analys av bolagets verksamhet göras för att sedan ställa den mot andra jämförbara marknadsaktörer. Vår metod för framtagandet av ett rimligt avkastningskrav kan delas upp i tre ben: 1. Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM (Capital Asset Pricing Model) En portfölj av marknadsnoterade bolag som bedriver liknande verksamhet tas fram som underlag för jämförelsen. Därefter beräknas portföljbolagens genomsnittliga skuldsättningsgrad och aktiebeta vilket kan ligga till grund för att med hjälp av CAPM beräkna lämpligt avkastningskrav för Sandviken Energi AB 2. Viktat avkastningskrav på eget kapital Genom att bryta ned Sandviken Energi AB i dess verksamhetsgrenar kan en mer nyanserad jämförelse göras där varje separat verksamhetsgren kan jämföras mot liknande marknadsnoterade bolag. Därefter kan ett samlat avkastningskrav tas fram genom att väga de separata avkastningskraven utifrån den vikt verksamheterna har i Sandviken Energi AB. 3. Jämförelse kommunala enenergibolag Avkastningskrav för kommunala energibolag har i många kommuner fastställts genom ägardirektiven. Genom jämförelse mot utvalda kommuners energibolag får vi ett relevant underlag att väga in i vår bedömning av Sandviken Energi ABs avkastningskrav. En analys av resultaten från de tre olika benen skall mynna ut i en nyanserad bedömning om ett rimligt affärsmässigt avkastningskrav som kommunen kan ställa på Sandviken Energi AB. PwC

9 Sandviken Energi PwC

10 Bolagsöversikt Generell information Huvudkontor: Sandviken VD: Niclas Reinikainen Antal anställda: 171 Sandviken Energis verksamhet består av produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät, skötsel av gator och rådgivning rörande energieffektivisering. Bolaget är även delägare i elhandelsbolaget Bixia (3,77%) Verksamhetsområden Fjärrvärmekunder: 2410 Såld volym, fjärrvärme: 234 GWh Såld volym el: 20 GWh Elnätskunder: Distribuerad volym, elnät: 337 GWh Vattenkraft: 15 vattenkraftverk Produktion 2012: 33 GWh Bredband: 100 nya anslutningar 2012 VA: 49 nya kunder 2012 Legal struktur Sandvikens kommun 100% Sandviken Stadshus AB 100% Sandviken Energi AB Om bolaget Sandviken Energi AB är ett energibolag som verkar inom Sandvikens kommun. Bolaget ägs till 100% av Sandvikens kommun. Bolaget kan härleda sitt ursprung till 1914 då Sandviken yttre Belysning AB bildades Omsättningsfördelning 20% 1% 5% 4% 1% 7% 40% Sandviken Energi Elnät AB MEKKAB AB Idag bedrivs verksamheten genom sju grenar. Kraft och värme, nätdistribution samt V/Averksamhet är de största verksamhetsgrenarna vilka tillsammans svarar för drygt 80 % av bolagets intäkter. Investeringarna uppgick 2012 till 96 MSEK. Ale El Ekonomisk Förening PwC 22% Kraft och värme Vatten och avlopp Kommunikation Övrigt Nätverksamhet Stadsmiljö Vattenkraft MEKKAB Bångbro Kraft AB Sandviken Energi och Vatten AB

11 Finansiell översikt Resultaträkning Immateriall tillgångar Materiella tillgångar Finansiella tillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Eget kapital och Skulder Nettoomsättning EBITDA EBIT EBIT+ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning 40% 30% 24,2% 13,8% 2010 Soliditet exkl Vatten AB Se Appendix 9 för nyckeltalsdefinitioner. 0,0% 2012 EBITDA-marginal 8,5% Soliditet ,3% Räntabilitet på EK exkl Vatten AB ,2% ,4% 5,0% 5% 7,9% 7,5% 9,7% 7,6% 10,8% ,2% 10,0% 0% Räntabilitet på EK 15,0% 10% 0% ,0% 20,0% 29,3% 15% 10% PwC 34,2% 30,1% 29,3% 25% 20% 15% 37,0% 30% 23,8% 24,8% 20% 37,9% 25% 5% 25,0% 35% 2011 EBIT-marginal 2010 Vinstmarginal

12 Verksamhetsområden Verksamhetsbeskrivning Organisationsstruktur Sandviken Energis verksamhet består av sju verksamhetsgrenar varav fyra bedrivs separat i helägda dotterbolag medan tre bedrivs inom moderbolaget. Nätverksamhet Bedriver distribution av el inom Sandvikens kommun. Ansvarar för förebyggande underhåll, förnyelse och förbättringar av elnätet. Bolaget verkar för säker elleverans och få driftsstörningar. MEKKAB Bedriver utredningar och rådgivning inom energi och miljö. Nära samarbete bedrivs med fjärrvärmeverksamheten för att möjliggöra levereans av energitjänster till fjärrvärmekunder. Vattenkraft Producerar el via bolagets 15 vattenkraftsanläggningar. Under 2012 producerades drygt 33 GWh vilket motsvarar genomsnittsvillors årsvärmebehov Vatten och avlopp Verkar för att leverera dricksvatten samt för rening av spillvatten. Dessa genom förebyggande underhåll, spolning samt filmning av ledningsnät. Stadsmiljö Bedriver underhållsverksamhet av vägar, skyltar och gatubelysning. Man ansvarar dessutom för vinterväghållning i form av bortforsling av snö. Kommunikation Tillhandahåller infrastruktur för bredband, TV och IP-telefoni. Kunderna är företag, bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Kraft och värme Verksamhetsgrenen producerar och distribuerar fjärrvärme till centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik och hade per årsskiftet 2012/2013 drygt kunder. Man förmedlar även elavtal via Bixia AB vilka ägs av Sandviken Energi AB tillsammans med andra aktörer. PwC

13 öre/kwh inkl. moms kr/mwh inkl. moms Prisjämförelser Elnätstariffer i Sverige Enligt 2013 års Nils Holgersson-rapport understiger elnätstariffen för Sandviken Energi ABs kunder riksgenomsnittet vilket visualiseras i graf nedan. Fjärrvärmetariffer i Sverige Även fjärrvärmetariffen, enligt Nils Holgersson-rapporten 2013, understiger riksgenomsnittet vilket framgår av graf nedan Genomsnittlig elnätstariff i Sverige 74,20 öre/kwh Genomsnittligt fjärrvärmepris i Sverige 815 SEK/MWh Sandviken Energis elnätstariff 66,35 öre/kwh Sandviken Energis fjärrvärmepris 788 SEK/MWh 0 0 Sandviken Energi Sandviken Energi Sandviken Energi AB uppfyller ägardirektiven och har en prisnivå i sina verksamheter som understiger medelnivån i landet PwC

14 Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM PwC

15 CAPM - teori Avkastningskrav på eget kapital Avkastningskravet på eget kapital fastställs vanligtvis med utgångspunkt från Capital Asset Pricing Model ( CAPM ). Enligt CAPM beräknas avkastningskravet på eget kapital som den riskfria räntan plus en förväntad marknadspremie utöver den riskfria räntan multiplicerad med ett mått för marknadsrisken (Beta). Empiriska studier visar att den renodlade CAPM underskattar riskpremien för investeringar i bolag med marknadsvärden under ca 5 miljarder kr. Mot bakgrund av detta har vi valt att fastställa avkastningskravet på eget kapital med tillämpning av en CAPM-baserad modell där hänsyn tas till såväl storlek som bolagsspecifik risk. Modellen presenteras till höger. Beta Beta är ett riskmått som speglar en tillgångs risk i förhållande till marknadens risk. För onoterade bolag måste betavärdet estimeras, vanligen genom att analysera en grupp av jämförbara noterade bolags betavärden. För att kunna mäta verksamhetens underliggande risk måste finansiell risk i jämförelsebolagen elimineras. Ett tillgångsbeta beräknas justerat för respektive bolags skuldsättningsgrad. PwC K e (R e ) = R f + β * (R m - R f ) + SS p +CS p R e R f Avkastningskrav på eget kapital Riskfri ränta (långsiktig) β Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken) (R m R f ) Marknadspremie (den riskpremie som generellt erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria räntan) SS p Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på empiriska studier) CS p Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets unika risksituation) Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden ska uttrycka en optimal relation mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital, till marknadsvärden, för den aktuella rörelsen. Lånefinansieringen ska härvid kunna erhållas utan andra säkerheter än i bolagets tillgångar och aktier. Bolag med låga materiella tillgångar och litet rörelsekapital i relation till rörelsens marknadsvärde, såsom många kunskapsföretag, värderas i allmänhet utifrån antagande om mycket låg eller ingen skuldsättning

16 Beräkning av skuldsättningsgrad och beta Skuldsättningsgrad I syfte att bedöma avkastningskravet enligt CAPM har vi analyserat skuldsättning och systematisk risk (Beta) för en grupp jämförbara bolag med verksamhet och riskprofil liknande Sandviken Energi AB, vilken presenteras i tabellen till höger. Jämförelsebolagens presenteras närmare i Appendix 1. Utifrån vår analys av de jämförbara bolagen samt Sandviken Energi ABs verksamhet och finansiella position bedömer vi att en optimal finansieringsstruktur (till marknadsvärden) kan utgöras av 51 % eget kapital och 49 % lån, vilket innebär en skuldsättningsgrad om 0,98. Beta Aktiebeta för jämförelsebolagen har hämtats ur databasen Bloomberg. Dessa värden har sedan räknats om till tillgångsbeta för respektive bolag. Genomsnittligt tillgångsbeta i jämförelsegruppen uppgår till 0,47. Givet ett antagande om en skuldsättningsgrad på 0,98 kan aktiebeta beräknas till 0,94 baserat på ett tillgångsbeta om 0,47. PwC Bolag S/E Aktiebeta Tillgångsbeta Enel SpA 1,82 0,93 0,33 EVN AG 0,81 0,57 0,32 Electricite de France SA 0,71 0,99 0,58 Endesa SA 0,04 0,96 0,93 Fortum OYJ 0,53 0,79 0,52 Iberdrola SA 0,90 1,02 0,54 Verbund AG 0,67 0,89 0,54 Acciona SA 2,65 0,94 0,26 EDP - Energias de Portugal SA 1,83 0,96 0,34 PGE SA 0,00 0,75 0,75 E.ON SE 0,66 1,00 0,60 RWE AG 0,99 0,96 0,48 A2A SpA 1,54 0,91 0,36 ACEA SpA 1,55 0,60 0,23 Centrica PLC 0,25 0,66 0,52 Hafslund ASA 1,17 0,66 0,30 Edison SpA 0,16 0,65 0,56 CEZ AS 0,56 0,78 0,50 EDP - Energias de Portugal SA 1,83 0,96 0,34 Medel 0,98 0,

17 Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM Avkastningskrav på eget kapital Den riskfria räntan har baserats på avkastningen på en svensk statobligation med 10 års löptid, vilken vid värderingstillfället var 2,4 %. Baserat på vår analys av den grupp av jämförelsebolag som presenteras på nästkommande sida har ett betavärde och skuldsättningsgrad härletts. - Baserat på jämförelsegruppen uppgår tillgångsbeta till 0,47 och skuldsättningsgraden till 0,98. - Givet ovan härledda värden kan ett aktiebeta om 0,94 beräknas. Marknadens riskpremie bedöms till 6,0%, vilket baseras på PwC enkätstudie per april Mot bakgrund av PwC enkätstudie per april 2013 bedömer vi ett storleksrelaterat riskpremietillägg om 3,5% vara motiverat för Sandviken Energi vilket är i linje med ett bolag med börsvärde mellan 100 och 500 MSEK. Utifrån ovanstående antaganden kan ett avkastningskrav på eget kapital före skatt beräknas till 14,8 % vilket representerar ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för ett genomsnittsbolag på marknaden vars verksamhet kan jämföras med Sandviken Energi AB. K e (R e ) = R f + β * (R m - R f ) + SS p +CS p R e R f Avkastningskrav på eget kapital Riskfri ränta (långsiktig) β Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken) (R m R f ) Marknadspremie (den riskpremie som generellt erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria räntan) SS p CS p Parameter Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på empiriska studier) Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets unika risksituation) Värde Riskfri ränta 2,4% Beta 0,94 Marknadens riskpremie 6,0% Storlekspremie 3,5% CAPM 11,5% CAPM före skatt 14,8% PwC

18 Viktat avkastningskrav på eget kapital PwC

19 Viktad jämförelse marknadsnoterade bolag Regleringarnas påverkan på avkastningskrav Vissa av Sandviken energis verksamheter är reglerade verksamheter. I dessa verksamheter begränsas möjlig avkastning av gällande reglering. I den mån avkastningskraven för dessa reglerade verksamheter väsentligen skiljer sig från övriga verksamheter kan dessa komma att påverka det generella avkastningskravet. Därav har analys gjorts av avkastningskravet för de separata verksamheterna för att kunna bedöma vad ett viktat avkastningskrav skulle kunna uppgå till. Elnätsverksamhet Det finns ingen konkurrens på elnätsmarknaden då endast en aktör har givits koncession inom ett geografiskt område eller på en specifik ledning. Till följd av monopolsituationen är eldistribution en reglerad verksamhet för att skydda konsumenterna från att för höga överföringskostnader på el tas ut infördes förhandsreglering av elnätsbolagen. Under den första reglerperioden bedömer Energimarknadsinspektionen att tarifferna i genomsnitt kommer att öka med 2% per år mellan 2012 och 2015%. Bolagen åsätts en intäktsram för en fyraårsperiod. Intäktsramen skall fastställas så att bolagen ges skälig täckning för sina kostnader och rimlig avkastning på kapitalet. PwC I den regulatoriska modellen har en rimlig real avkastning på totalt kapital (WACC) för elnätsverksamhet under perioden bestämts till 5,2%. Denna beräkning baseras på en avkastning på eget kapital på 7,64% som är den avkastning som är rimlig för ett genomsnittligt svenskt elnätsbolag enligt regulatorn. Detta avkastningskrav har dock överklagats av majoriteten av de svenska elnätsbolagen och därav har vi bortsett från den reglerade avkastningsnivån vid bedömning av viktat avkastningskrav. VA-verksamhet Enligt 30 VA-lagen får avgifterna som tas ut av leverantören ej överskrida nivån för de kostnader som är nödvändiga vid drift av anläggningen. Avgiften ska fördelas skäligt på de avgiftsskyldiga (31 ). De nödvändiga kostnader som avgiften kan förväntas täcka är dels nuvarande kostnader men också, vid behov, kostnader för framtida investeringar i det fall det finns en fastställd investeringsplan. Detta syftar till att dagens brukare ej skall belastas med kostnader som bör betalas av framtida brukare. Elementärt är att VA-verksamheter inte får gå med vinst och därav att avkastningskravet för denna verksamhet bör vara 0,0%. Detta förutsätter dock att verksamheten kapitaliseras på egna meriter och att en rimlig finansieringskostnad beläggs verksamheten för eventuella lån som kommunen direkt eller indirekt gett verksamheten

20 Viktad jämförelse marknadsnoterade bolag Avkastningskrav för respektive verksamhetsgren Bolagets verksamhetsgrenar fördelar sig enligt grafen åt höger mätt till omsättningsandel. Jämförelsebolag har tagits fram för de fyra översta verksamhetsgrenarna i tabellen nedan. V/A-verksamheten har tilldelats avkastningskravet 0 % eftersom rådande reglering anger att inget avkastningskrav får sättas på en sådan verksamhet. Även Stadsmiljö har tilldelats avkastningskrav om 0 % då verksamheten enligt direktiv från ägarna bedrivs enligt självkostnadsprincipen och inte skall generera något resultat. Resterande verksamheter är av mindre karaktär och har därav tilldelats det genomsnittliga energibolagets avkastningskrav före skatt om 14,8%, i enlighet med tidigare avsnitt. Specifika avkastningskrav för verksamhetsgrenarna har beräknats utifrån portföljer av jämförbara marknadsnoterade bolag enligt Appendix 2, 3 och 4. I tabell nedan redovisas avkastningskraven per verksamhetsgren samt aggregerat för hela bolaget utifrån den vikt verksamhetsgrenarna har i bolaget På aggregerad nivå erhålls ett viktat avkastningskrav före skatt om 10,9% vilket är lägre än det ej viktade avkastningskravet om 14,8 %. Det beror på att V/A-verksamheten och Stadsmiljö som tillsammans står för närmare 27 % av bolaget har ansetts ha ett avkastningskrav på 0 %. Det bör dock påpekas att flertalet av de jämförelsebolag som använts har VA-verksamhet och annan reglerad verksamhet och dessa bolags generella risk speglar begränsade möjligheter till avkastning. PwC Verksamheternas vikt i Sandviken Energi AB 20% 7% 1% 5% 4% 1% 22% Kraft och värme Vatten och avlopp Kommunikation Övrigt 40% Nätverksamhet Stadsmiljö Vattenkraft MEKKAB Verksamhetsgren Vikt CAPM före skatt Viktat CAPM Nätverksamhet 21,9% 14,9% 3,3% Kraft och värme 40,0% 14,75% 5,9% Vattenkraft 3,7% 14,31% 0,5% Kommunikation 5,3% 16,1% 0,9% Vatten och avlopp 19,8% 0,0% 0,0% Stadsmiljö 6,8% 0,0% 0,0% MEKKAB 1,1% 14,8% 0,2% Övrigt 1,2% 14,8% 0,2% Viktad CAPM före skatt 10,9%

21 Jämförelse kommunala energibolag PwC

22 Jämförelse kommunala energibolag 1(3) I och med att Sandviken Energi är ett kommunalt energibolag är de mest jämförbara objekten på marknaden andra kommunala energibolag. Vi har valt ut fem andra kommunala energibolag för att erhålla en nyanserad bild av avkastningskravet i ett jämförbart objekt. Karlstad Växjö Vi har valt att jämföra mot fem andra kommunala energibolag med uttalade avkastningskrav genom kommunfullmäktiges fastställda ägardirektiv. Nedan följer kommunerna, energibolagen samt de fastslagna avkastningskraven på totalt kapital för respektive bolag: Falun Trollhättan Sandviken Karlskoga kommun Karlskoga Energi & Miljö AB 7,5 % Karlskoga Trollhättans kommun Trollhättan Energi AB 6,0 % Faluns kommun Falu Energi och Vatten AB 5,0 % Karlstads kommun Karlstad Energi AB 5,0 % Växjös kommun Växjö Energi AB 6,0 % Grafen ovan till höger visar kommunernas invånarantal där Sandvikens kommun återfinns som näst minsta kommun med sina drygt 37 tusen invånare. Växjö och Karlstad sticker ut med sina ungefärliga 85 tusen invånare. Grafen nedan till höger visar kommunernas energibolag sett till balansomslutning samt omsättning. Sandviken återfinns även här som näst minst. De tre minsta kommunerna är relativt homogena sett till omsättningen Karlstad Energi AB Växjö Falu Energi Energi AB och Vatten AB Balansomslutning, TSEK Karlskoga Energi & Miljö AB Omsättning, TSEK Sandviken Trollhättan Energi AB Energi AB PwC

23 Jämförelse kommunala energibolag 2(3) För att ta ställning till hur jämförbara de andra fem kommunala energibolagen är mot Sandviken Energi AB behöver bolagens verksamheter granskas översiktligt. I Appendix 5 och 6 har bolagen översiktligt förklarats utifrån vilka verksamhetsgrenar som finns samt grenarnas vikt i verksamheten mätt i omsättning. Fjärrvärmeverksamheten, liksom i Sandviken Energi AB, är den största intäktskällan hos samtliga jämförelsebolagen förutom Karlstad Energi AB där det svarar för den näst största intäktskällan. Eldistribution är näst största intäktskälla hos samtliga förutom Karlstad Energi som inte bedriver sådan verksamhet. V/A-verksamhet bedrivs i tre av de fem jämförelsebolagen. Avfallshantering, som inte bedrivs i Sandviken energi AB, återfinns i två av jämförelsekommunerna men står för den relativt liten del av omsättningen. Stadsnät är en verksamhet som samtliga jämförbara energibolag bedriver bortsett från Karlstad Energi. Liksom för Sandviken Energis del är denna verksamhet en av de mindre i samtliga kommuner. Appendix 6 och 7 visar data för elnät respektive fjärrvärme i de olika kommunala energibolagen. Utifrån graferana i Appendix är Trollhättan Energi det bolag som mest liknar Sandviken Energi AB både för elnät och fjärrvärme. Man kan även utläsa att Karlstad Energi AB är det bolag som minst liknar Sandviken Energi AB. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de fem jämförelseobjekten har relativt liknande verksamhet som Sandviken Energi AB varför en genomsnittsportfölj av dessa bör kunna vara ett bra jämförelseobjekt när ett avkastningskrav skall tas fram. Trollhättan Energi är det mest jämförbara sett till hur deras verksamhet är uppdelad och kvantiteterna som verksamhetsgrenarna genererar. PwC

24 Jämförelse kommunala energibolag 3(3) I tabell nedan har jämförelsekommunerna summerats vilka genererar en genomsnittsportfölj för att jämföra mot Sandviken Energi AB. De jämförbara bolagen har ett genomsnittligt avkastningskrav om 5,9 % på totalt kapital. Den historiska lönsamheten i Sandviken Energi AB har varit svagare än jämförelseportföljen räntabiliteten på det totala kapitalet har varit 4,2 % jämfört portföljens 6,5 % medan räntabiliteten på det egna kapitalet varit 14 % jämfört portföljens 15,5 %. Man kan dock säga att Sandviken Energi ligger relativt nära jämförelseportföljen för de båda lönsamhetsmåtten. Gällande soliditet kan vi konstatera att spridningen är stor i jämförelseportföljen Trollhättan Energi AB har haft den lägsta genomsnittliga soliditeten om 12,6 % medan Karlskoga Energi och Miljö uppvisar 42,9 % över treårsperioden. Sandviken Energi ABs historiska soliditet om 29,5 % är något lägre än genomsnittportföljens 32,1 %. Avkastningen på totalt kapital om 4,2 % för Sandviken ligger lägre än det genomsnittliga avkastningskravet om 5,9 % för jämförelseportfölen. Eftersom ett par bolag i portföljen ej bedriver V/A-verksamhet kan högre avkastningskrav ställas på dessa. Av den anledningen kan man resonera kring att Sandviken Energi AB bör anta ett lägre avkastningskrav än genomsnittet vilken kan motivera 4,2 % som en rimlig avkastning på totalt kapital. Givet att soliditetsmålet för Sandviken Energi skulle motsvara genomsnittlig soliditet i jämförelsebolagen skulle genomsnittligt avkastningskrav på totalt kapital om 5,9 % motsvara en avkastning på eget kapital på ca 18,4%. I genomsnitt lyckas de jämförbara bolagen inte att nå upp i denna avkastningsnivå utan faktisk avkastning på eget kapital är lägre, 15,5 %. Karlstad Energi Växjö Energi Falu Energi och Vatten Karlskoga Energi och Miljö Trollhättan Energi Elnät Genomsnitt, jämförbara bolag Sandviken Energi Avkastningskrav, TK 5,0% 6,0% 5,0% 7,5% 6,0% 5,9% - Soliditet 2012 Soliditet 2011 Soliditet 2010 Soliditet, snitt 38,6% 41,0% 37,4% 39,0% 32,6% 39,4% 37,2% 36,4% 28,2% 26,6% 27,2% 27,4% 43,5% 42,6% 42,9% 43,0% 12,8% 11,7% 12,6% 12,4% 31,5% 32,8% 32,0% 32,1% 29,3% 30,1% 29,3% 29,5% RE 2012 RE 2011 RE 2010 RE-snitt 1,6% 9,7% 13,2% 8,1% 11,0% 17,0% 17,0% 15,0% 18,1% 23,5% 25,8% 22,5% 13,9% 13,5% 16,9% 14,8% 22,9% 8,0% 20,2% 17,0% 13,5% 14,3% 18,6% 15,5% 7,6% 9,7% 24,8% 14,0% RT 2012 RT 2011 RT 2010 RT-snitt 4,9% 5,0% 5,1% 5,0% 5,7% 8,1% 6,4% 6,7% 7,1% 8,5% 8,2% 7,9% 7,1% 6,9% 7,6% 7,2% 5,6% 3,9% 6,2% 5,2% 6,1% 6,7% 6,7% 6,5% 4,0% 4,6% 4,1% 4,2% Se Appendix 9 för nyckeltalsdefinitioner. PwC

25 Slutsats PwC

26 Slutsats bedömt avkastningskrav för Sandviken Energi Baserat på beräknat avkastningskrav enlig CAPM kan avkastningskravet på eget kapital för Sandviken Energi beräknas till 14,8 %. Då Sandviken Energi har reglerade verksamheter med begränsade avkastningsmöjligheter har även ett viktat avkastningskrav beräknats. Det viktade avkastningskravet på eget kapital uppgår till 10,9%. Vid jämförelse med uttalade avkastningskrav för några jämförbara svenska kommuners energibolag kan konstateras att avkastningskravet på totalt kapital varierar mellan 5,0 % och 7,5 %, med ett genomsnitt på 5,9 %. För att kunna bedöma vad detta skulle motsvara i avkastning på eget kapital krävs att bolaget har ett soliditetsmål kopplat till avkastningskravet. Givet att soliditetsmålet för Sandviken Energi skulle motsvara genomsnittlig soliditet i jämförelsebolagen skulle detta motsvara en avkastning på eget kapital på ca 18,4%. I genomsnitt har dock dessa bolag haft en faktisk avkastning på eget kapital som är lägre än avkastningskravet, 15,5% och detta bedömer vi vara en mer rimlig nivå på avkastning. Sammantaget bedömer vi att ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för Sandviken Energi uppgår till mellan 10,9%- 15,5 % med ett riktvärde på 14,8%. Avkastning på eget kapital Beräknat avkastningskrav enligt CAPM 14,8% Viktat avkastningskrav 10,9% Avkastningskrav baserat på jämförbara bolag 15,5% Ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för Sandviken Energi bedöms finnas inom intervallet 10,9% - 15,5% med ett riktvärde på 14,8% Vi rekommenderar även att avkastningskravet kopplas till ett soliditetsmål för att kunna säkerställa att bolaget kan uppfylla ägardirektiven och ha en ekonomisk ställning som även medger utveckling av bolagets verksamhet. PwC

27 Appendix PwC

28 Appendix 1 jämförbara Energibolag Energibolag Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 Acciona SA Spain ,65 0,94 0,91 0,26 0,36 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 PGE SA Poland ,00 0,75 0,62 0,75 0,38 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Centrica PLC Britain ,25 0,66 0,49 0,52 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Edison SpA Italy ,16 0,65 0,48 0,56 0,12 CEZ AS Czech ,56 0,78 0,66 0,50 0,48 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 0,98 0,47 Aggregerad beta 0,94 PwC

29 Appendix 2 - jämförbara bolag, Kommunikation samt Vattenkraft Kommunikationsbolag Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Amcom Telecommunications Ltd Australia ,02 0,94 0,91 0,92 0,17 Hwacom Systems Inc Taiwan ,00 0,81 0,72 0,81 0,29 Dialog Axiata PLC Sri Lanka ,34 0,79 0,69 0,59 0,30 Aviat Networks Inc United States ,00 1,20 1,31 1,20 0,16 WirelessGate Inc Japan ,00 1,64 1,96 1,64 0,31 Medel 0,07 1,03 Aggregerad beta 1,11 Vattenkraft Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Medel 0,84 0,48 Aggregerad beta 0,88 * Bolag med negativ nettoskuld har justerats till en nettoskuld om 0 PwC

30 Appendix 3 jämförbara bolag Nätverksamhet Nätverksamhet Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 Acciona SA Spain ,65 0,94 0,91 0,26 0,36 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 CEZ AS Czech ,56 0,78 0,66 0,50 0,48 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 1,17 0,44 Aggregerad beta 0,95 PwC

31 Appendix 4 jämförbara bolag Kraft och värme Kraft och värme Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Edison SpA Italy ,16 0,65 0,48 0,56 0,12 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 1,02 0,46 Aggregerad beta 0,93 PwC

32 Appendix 5 Växjö Energi AB Majoriteten av intäkterna kommer från bolagets fjärrvärmcentral Sandviksverket. Produktionen uppgick 2012 till 835 GWh och nådde drygt kunder. Energidistribution sköter elnätet till närmare kunder. Övrig verksamhet rör Stadsnät i form av bredband och annan IT-kommunikation till kunder Falu Energi och Vatten AB Verksamhetsportföljen är relativt bred och har 2012 dominerats av fjärrvärme, genom produktion uppgående till 320 GWh, samt eldistribution. V/A- och avfallsverksamheten utgjorde även för betydande del av försäljningen. Elproduktion från värme-, vatten-, gas- och vindkraft svarade för en liten del av omsättningen liksom stadsnätsverksamheten Karlstad Energi AB Bolagets största intäktskälla under 2012 var elhandeln som uppgick till drygt 510 MSEK. Produktionen av fjärrvärme uppgick under året till 769 GWh vilket generade intäkter om drygt 431 MSEK. Övrig verksamhet som bedrivs av bolaget är renhållning i form av avfallshämtning och drift av sex återvinningscentraler PwC

33 Appendix 6 Trollhättan Energi AB Fjärrvärmeverksamhetens 346 GWh stod för majoriteten av bolagets omsättning Därefter var eldistributionen den största intäktskällan där 385 GWh överförts till de omkring elnätskundera. Övrig verksamhet som bedrivs är inom V/A, biogas samt stadsnät som levererar anslutningsmöjligheter för exempelvis bredband. Karlskoga Energi AB Bolaget har slagit samman vattenkraft och fjärrvärme i en verksamhetsgren vilken 2012 stod för största delen av bolagets omsättning då kraftvärmeverket producerade 352 GWh. Verksamhetsgrenen för eldistributionsnätet var den näst största intäktskällan där 433 GWh levererades till drygt kunder under Övrig verksamhet som bedrivs är inom områdena V/A, stadsnät samt avfallshantering. Sandviken Energi AB För att enklare visualisera Sandviken Energi AB som jämförelseobjekt ser vi verksamheten sammanfattad i grafisk form nedan. Verksamhetsgrenarna är benämnda något annorlunda för att enklare jämföras mot de andra bolagen. Kraft och värme var 2012 den största verksamhetsgrenen, lika stor som de två följande tillsammans eldistribution och V/A. Övriga verksamhetsgrenar svarade för liten del av omsättningen under året PwC

34 GWh Tusental Appendix 7 Elnät - distribuerad volym Elnät - antal kunder ,2 24,9 30,8 33,7 32,6 20,2 0 Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB 0 Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB Elnät - meter ledning per kund Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB PwC

35 GWh GWh Appendix Fjärrvärme - värmeleveranser Karlskoga Kraftvärmeverk AB Trollhättan Energi AB Falu Energi & Vatten AB Karlstads Energi AB Växjö Energi AB Sandviken Energi AB Fjärrvärme - elproduktion kraftvärmeverk Karlskoga Kraftvärmeverk AB Trollhättan Energi AB 0 Falu Energi & Vatten AB Karlstads Energi AB Växjö Energi AB Sandviken Energi AB PwC

36 Appendix 9 Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital (RE) Räntabilitet på totalt kapital (RT) Soliditet Justerat eget kapital (JEK) Definition Resultat efter finansiella poster / Genomsnittligt JEK Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader / Genomsnittlig balansomslutning JEK / Balansomslutning Eget kapital + obeskattade reserver * (1-skattesats) PwC

37 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Anna Boman KS2014/ (3) Kommunfullmäktige 2010:1122 Fördelning av etableringsst öd enligt SFS Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att Etableringsstöd bestående av grund-, prestationsbaserad-, och schablonersättning (SFS 2010:1122) föreslås from förmedlas via arbetslivsnämnden enligt följande: 1. Grundersättningen ska tillfalla arbetslivsnämnden. 2. Prestationsbaserade statsbidraget ska fördelas med 51 % till arbetslivsnämnden och 49 % till kunskapsnämnden. 3. Schablonersättningen ska fördelas enligt modellen s i utredningen Fördelning av statsbidraget enligt Förordning SFS (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, Sammanfattning av ärendet Kommundirektör Ann-Katrin Sundelius är beställare av utredningen om etableringsstödets fördelning i Sandvikens kommun. Riksdagen fattade i mars år 2010 beslut om reformering av nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet (SFS 2010:97). I kommunernas nuvarande ansvar ligger mottagande och praktisk hjälp med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, utbildning i svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Från och med år 2015 utgår för insatserna grundersättning, schablonersättning och prestationsbaserad ersättning till kommunerna enligt Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

38 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida 2 (3) Utredarna har tolkat och analyserat stadsbidragsreglerna och intervjuat nyckelpersoner i kommunen. Därefter har slutsatser dragits och förslag till fördelningsmodell formulerats. I utredningens analysdel presenteras förslag till fördelningsmodell enligt följande: - organisatoriskt (var ska ansvaret ligga för mottagning och fördelning av statsbidraget), - fördelningsposter med tillhörande schablonnivå (hur ska schablonersättningen fördelas förvaltningsvis och på vilka poster), - hur grundersättningen ska fördelas, - hur den prestationsbaserade ersättningen ska fördelas, - kvalitet och utvärdering. Verksamhetens uppföljning av hur ersättningen bidrar till att uppfylla syftet och resultatets utveckling. Det här kan vara betydelsefullt för framtida resonemang om fördelningsprincipen och eventuella justeringar av fördelningsposternas procentsatser. Ärendet - Beslutsunderlag Direktiv till utredning om fördelning av statsbidrag, Utredning av Anna Boman och Ulf Gillström, Fördelning av statsbidraget enligt Förordning SFS (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, Kompletterande uppgifter från förvaltningschef för arbetsmarknad- och trafikförvaltningen, Kompletterande uppgifter från förvaltningschef för kunskapsförvaltningen, Tjänsteskrivelse Fördelning av etableringsstöd enligt SFS 2010:1122, , Dnr KS2014/488 Protokollsutdrag skickas till Leif Jansson, arbetsmarknads- och trafikförvaltningen Inger Norman, kunskapsförvaltningen

39 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida 3 (3) Anna Danielsson, individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kerstin Ryding, ekonomikontoret Ann-Sofi Hedenström, kommunledningskontoret Underskrifter Ann-Sofi Hedenström Anna Boman

40 Redovisning av arbetsuppgifter för kommunen och Arbetsmarknadoch trafik inom Etableringen Kommunen har ett ansvar för etableringsinsatserna i samarbete med staten vilket anges i Etableringslagen, och regleras i Lokala överenskommelser LÖK. För utformningen av LÖK finns ett metodstöd, som utarbetats i samverkan där Sveriges Kommuner och Landsting SKL ingår, med mer detaljerade riktlinjer. I nedanstående redovisning framgår de 42 punkter som ingår i LÖKen för Sandviken. Sandvikens kommun har helt eller delvis ansvar för 38 av dessa arbetsuppgifter. Arbetsmarknad- och trafik har ansvar för 30 av dessa insatser, Kunskap och IFO ansvarar för övriga 8. Arbetsuppgifterna och insatserna är olika stora till omfattning och kostnader. Att Arbetsmarknad- och trafik (AT) har andelar av såväl ersättningen för barn som vuxna beror på att denna finansierar ersättning och aktiviteter för hela familjen. Exempelvis finansierar barnpengen även del av socialbidraget i glappet mellan utbetalningen mellan asylersättningen och etableringsersättningen. Detta utbetalas av Arbetsmarknad- och trafik på delegation från IFO. Kortfattat använder AT etableringsersättningen för att genomföra följande ansvar inom Etableringen: Mottagande och ankomstinformation Utbetalning av socialbidrag i glappet mellan asylersättning och etableringsersättning. Hälsoundersökningar Praktisk hjälp vid bosättning (vid behov) Hjälp till hemutrustningslån Anmälan till skola och barnsomsorg Registrering på Försäkringskassan Folkbokföring Hjälp att komma igång med privatekonomin och bankkonto. Tolkassistenter såväl i egna myndighetskontakter som för andra förvaltningar och bolag. Riktade insatser, främst för att överbrygga språkhinder och underlätta integration där behov av särskilda lösningar finns. Samverkan med Sandvikenhus och dess bovärdar, såväl vid introduktion och information som vid incidenter och problemlösning. Insatser i samverkan med föreningsliv och organisationer i kommunen, med syftet att erbjuda sociala insatser och medverka till integration. Anordnande av språkpraktik Arbetspraktik och subventionerade anställningar för att skapa underlag till egen försörjning och minska övergångarna till försörjningsstöd. Hitills i år (t o m ) har intäkter och kostnader från etableringsersättningen fördelats enligt följande: 1

41 Redovisning Integrationsenheten tkr Statsbidrag från Migrationsverket varav överfört till arbetsmarknadsverksamhet varav överfört till Kunskapsförvaltningen varav överfört till Ifo -202 varav överfört till Överförmyndare -135 Lönebidrag från AF 185 Övriga Intäkter 3 Summa Intäkter Lokalkostnader -313 Personalkostnader administration och tolkar Personalkostnader språkstöd (mestadels inom kunskap) Personalkostnader arbetslag -564 Försörjningsstöd/Introduktionsersättning -800 Bidrag till föreningar -140 Köp av utbildningsplatser fr Kunskapsförvaltning -106 Övriga kostnader Summa kostnader Summa Totalt Som framgår agv ovanstående har tkr hittills i år fördelats till Kunskap direkt eller genom täckning av personalkostnader i skolan och förskolan. Enligt direktiven från Migrationsverket vad gäller etableringsersättningens täckning av skolkostnader skall detta gälla extrakostnader, som är utöver kostnader som gäller alla andra inflyttade elever och som täcks av andra statbidrag (se PWCs definition i utredningen). Överföringen om tkr till arbetsmarknadsverksamheten följer direktiven från LÖKens metodstöd som anger att: METODSTÖD Revidering Framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, länsstyrelserna, Migrationsverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. Rekommendationer Förutom sfi, samhällsorientering och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, såsom till exempel praktik och instegsjobb bör parterna kartlägga och föra dialog om vilka ytterligare insatser som kan erbjudas individen (till exempel arbetsträning). Parterna bör diskutera vilka möjligheter det finns att utveckla insatser för individer och grupper med behov av särskilda aktiviteter, till exempel individer med nedsatt prestationsförmåga. Parterna bör ta upp hur förutsättningar för språkpraktik, arbetspraktik, instegsjobb och arbetsträning ser ut hos aktörerna själva och hos andra arbetsgivare i regionen. Parterna bör också verka för att sådana platser och anställningar kan komma till stånd. 2

42 Dessa tkr används som medfinansiering till anställningsstöd från Arbetsförmedlingen i form av bidrag exempelvis till nystartsjobb, lönebidrag m m. På så sätt räknas dessa pengar upp till betydligt mer medel som kan användas till aktiva insatser (dessa externa tillkommande medel redovisas under Arbetsmarknadscentrum). Detta innebär också att Sandvikens kommuns kostnader för försörjningsstöd kan reduceras och att många som går ur etableringen kan gå till egen försörjning via a-kassa. Det finns med andra ord en dubbel effekt av detta anslag, d v s den både ökar kommunens externa intäkter som kan användas till aktiva insatser för de nyanlända familjerna och minskar kommunens kostnader för försörjningsstöd. Behovet av dylika insatser kommer med nuvarande antal inflyttade att öka under året och påkalla ytterligare aktiveringsinsatser och anställningar för att förebygga behov av försörjningsstöd. 3

43 N R VEM SKA GÖRA VAD I ENLIGHET MED DIREKTIVEN? Senast uppdaterad ARB UPPG ABO/ EBO/ KVOT/ <25%/ barn DIREKTIV FINNS I MV AF AF/LOTS KOMMUN KOMMENTARER 1 Etableringssamtal/ Etableringsplan ABO/EBO /Kvot x x AF 1:a samtal 2 Anv bostad ABO 2010:1122 x Bosättning 3 Bosättning Kvot/ <25% 2010:1122 x 4 Praktisk bosättning ABO 2010:1122 x Anvisning från Af Af infoblad 5 Anmäla till SFI EBO/ABO 2010 x x Af infoblad 6 Anmäla till SFI Kvot 2010 x 7 8 Barn: Anmälan till skola och barnomsorg Kvot/EBO /ABO, <25% x Mottagande samt ankomstinformation Samtliga 2010:1122 x x 9 Inregistrering på fk Samtliga x x Utbetalning försörjningsstöd ABO/EBO 10 vid "glappet" (med EP) /Kvot x 11 Försörjning (utan EP) <25% x Informera och anmäla till sjukvården ang hälsoundersökningar Kvot och 12 (om behov) anknyning x Vid behov ge praktisk hjälp i samband med 13 bosättningen Samtliga 2010:1122 x 14 Folkbokföring Kvot/ <25% x 15 Folkbokföring ABO/EBO x x Etableringsersätt ning af soc. Försäkrsystemet socförvaltn Integration (delegation) 4

44 16 Info om id-kort Samtliga x x "Lånekontakten" nr 17 Hemutrustningslån ABO/EBO 29 mars 2011 x x Hjälp för tecknande av hemförsäkring, elavtal, TV-licens etc ABO/EBO /kvot/<25% x Ansökan om bostadsbidrag o föräldrapenning x x ABO/EBO 20 Bankkonto /Kvot x 21 Bankkonto <25% x 22 Hjälp för att komma igång med privatekonomin; budget att betala räkningar etc ABO/EBO /Kvot x x Hjälp för att komma igång med privatekonomin; budget att 23 betala räkningar etc <25% x 24 Försörjning (med EP) x Försörjning, kompletterande 25 försörjningsstöd x 26 Bedriva SFI Samtliga Förordning 2010:1122 x Kunskap Barn: Erbjuda skola och barnomsorg Samtliga x Kunskap Kvot/EBO/ ABO, med lots Af infoblad lots x x Löpande sjukvårdskontakter Löpande sjukvårdskontakter <25% x 30 Sociala insatser, vuxna Samtliga SFS 2010:1122 x x x Bör vara ansökt om före ankomst till kommun (ej kvot). IE följer med om behov finns. 5

45 31 Sociala insatser, barn x 32 Socialt stöd, vuxna ABO/EBO/ kvot SFS 2010:1122 x x 33 Socialt stöd, barn x Arbetsförberedande insatser; validering, ABO/ yrkesprövning, EBO/ 34 yrkesutbildning KVOT x 35 Praktik ABO/ EBO/ KVOT Prop AF infoblad lots x x x 36 Rehabiliteringsinsatser <25% 2010:197 x IFO Barn: Introduktionsinsatser inom skola, förskola, 37 fritidshem Samtliga SFS 2010:1122 x Kunskap 38 Samhällsorientering Samtliga x Kunskap 39 Studier del/bidrag IM x Kunskap 40 Uppföljning av närvaro Kvot/EBO/ ABO AF infoblad lotsar x x 41 Uppföljning av närvaro <25% x IFO 42 Barnperspektivet Barnkonv x Arbetspraktik: språkträning, arbetsförmedling Yrkes- SFI=gymnasieförbundet 6

46 Grundskolan "Extra" utbet AoT Intäkter från AoT Intäkter från migrationsverket Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnad nyanlända tom Gymnasieskolan "Extra" utbet AoT Intäkter från arbetsförmedlingen Intäkter från AoT Intäkter från migration Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnad nyanlända tom Förskolan "Extra" utbet AoT Intäkter från AoT Summa intäkter Personalkostnader Kostnad nyanlända tom Vuxenutbildningen Intäkter från arbetsförmedlingen Intäkter från AoT Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kostnad nyanlända tom

47 Motion till kommunfullmäktige i Sandvikens kommun. Bakgrund. Folkpartiet i Sandvikens kommun anser att det är av största vikt och högt prioriterat att arbetet med utökad demokrati, medborgardialog, insyn, delaktighet och möjligheten för kommuninvånarna att vara med att påverka, det arbetet måste intensifieras och uppgraderas. Vi förtroendevalda är en sällsam skara som valt att engagera oss politiskt på våran fritid. På uppdrag av de som är röstberättigade och som valt att lägga sin röst på något av våra partier, har vi ett mandat att företräda dessa efter bästa förmåga. Men vi i Folkpartiet anser att ansvaret, som kommer med att vara förtroendevald sträcker sig längre än så, vi anser att, oavsett vilka som har majoritet i landet, regionen eller kommunen så har vi en skyldighet mot alla medborgare, även de som valt att inte rösta, de som inte är röstberättigade eller för den delen de som valt att lägga sin röst på ett annat parti än det vi företräder. Vi i Folkpartiet i Sandviken menar att politiken bär ansvaret för medborgarnas rätt till information, insyn och delaktighet. Genom att införa tjänsten skattekollen ( som en tjänst till kommunens invånare, så menar vi att kommunen ökar insynen för medborgarna, då de på ett enkelt sätt kan se vad deras inbetalda skattepengar går till, som att få ett kvitto när du går och handlar. För att ytterligare öka insikten om hur skatter och avgifter nyttjas kan tjänsten byggas ut med hur mycket arbetsgivaren betalar i arbetsgivaravgift för en anställd samt vad dessa avgifter går till. Medborgarna i Sandvikens kommun har rätt till lätt tillgänglig och snabb information. Vi i Folkpartiet anser att varje ordförande i nämnder och styrelser skall skriva ett ordförande brev varje månad som skall presenteras på kommunens hemsida under respektive nämnd eller bolag. Ett brev, likt det brev kommunstyrelsens ordförande skriver som förord till årsredovisningen varje år samt vid presentationen av majoritetens budget. Detta innebär att kommuninvånarna får information om vad som är på gång och vad som har gjorts samt vilka beslut av vikt som har tagits inom respektive område. Ett sådant brev, menar vi, ökar transparensen, förståelsen för politiska beslut och den allmänkommunala medvetenheten hos kommuninvånarna. Med detta som bakgrund föreslår jag, i demokratins namn, fullmäktige besluta; - att införa tjänsten skattekollen som en tjänst till våra kommuninvånare. - att utgivandet av ett månadsbrev skrivs in i ansvaret för varje ordförande i nämnder och styrelser. För Folkpartiet liberalerna i Sandviken Per-Ola Grönberg

48 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) KS2014/ Drogpolitiskt program Beslut 1. Föreslår Kommunfullmäktige att anta föreliggande förslag till nytt Drogpolitiskt program i Sandvikens kommun med föreslagna ändringar enligt yrkande. 2. Upphäva gällande Alkohol- och drogpolitiskt program med dnr KS 2006/421 antaget 19 juni Revidering av riktlinjer ska ske vid varje ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Det drogpolitiska programmet syftar till att verka för att förbättra folkhälsan för Sandvikens kommuns invånare. Programmet utgår från de nationella folkhälsomålen och den internationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak) samt kommunens folkhälsopolicy och de kommunala riktlinjerna för serveringstillstånd. Det drogpolitiska programmet ska ange den politiska viljeinriktningen för Sandvikens kommuns förebyggandearbete inom ANDT-området. Programmet ska vara vägledande för nämnder, kontor och styrelser i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Det innehållet prioriterade mål, genomförande och ansvarsfördelning. Rådet för folkhälsa och trygghet har arbetat fram och ansvarar för programmets innehåll. Sandvikens kommun har Alkohol- och drogpolitiskt program antaget vid kommunfullmäktige 19 juni Dessa är inaktuella och omfattar inte den nationella ANDT-strategin och bör därför upphävas. Beslutsunderlag Drogpolitiskt program, Dnr: IFO 2014/108 Tjänsteskrivelse: Drogpolitiskt program, , dnr: IFO 2014/108 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

49 Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) Yrkanden Rejn Karlgren (MP) yrkar följande förändring av programmet: Sidan ett, stycke ett, rad två: Ändra lydelsen om sniffning till... läkemedel som missbrukats samt inhalerade Sidan ett, stycke tre, rad ett: Ändra tobak, alkohol och droger till bara droger. Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida K.Ryding (2) Kommunstyrelsen Sandvikens kommun Ola Grönberg (FP) Svar på motion om att införa tjänsten skattekollen från Per- Förslag till beslut Ekonomikontoret föreslår kommunfullmäktige att - förklara motionen som besvarad gällande skattekollen. Sammanfattning av ärendet Per-Ola Grönberg har i sin motion föreslaget att Sandvikens kommun skall införa tjänsten Skattekollen, som en service år kommunens invånare. Ekonomikontoret fick redan i augusti 2014 i uppdrag från kommunledningen att undersöka möjligheterna för att inför Skattekollen och presentera informationen via kommunens hemsida. Kontakter med leverantören visar på olika möjliga tekniska lösningar, till en extern kostnad på cirka 30 tkr första året och därefter en årlig kostnad på 10 tkr. Till detta kommer emellertid kommunens egen arbetsinsats för att skriva samtliga texter som skall redovisas på samtliga nivåer som läsaren skall kunna söka på och klicka sig ner till. Vi bedömer arbetet som ganska omfattande. Det är också viktigt att informationen kvalitetsgranskas så att den information som presenteras är riktigt. Ekonomikontoret har därför föreslaget att arbetet skall göras under våren 2015 och bygga på den budget för år 2015 som fullmäktige fastställer i december I ett andra steg kan information också bygga på de årliga boksluten. Noteras bör då att informationen presenteras i efterhand och visar på historiska uppgifter. Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Underskrifter Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

61 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 2 (2) Kerstin Ryding [Ansvarig tjänsteman] Ekonomichef

62 Följande motion har kommit in från Per-Ola Grönberg (FP) om att införa tjänsten skattekollen : Bakgrund. Folkpartiet i Sandvikens kommun anser att det är av största vikt och högt prioriterat att arbetet med utökad demokrati, medborgardialog, insyn, delaktighet och möjligheten för kommuninvånarna att vara med att påverka, det arbetet måste intensifieras och uppgraderas. Vi förtroendevalda är en sällsam skara som valt att engagera oss politiskt på våran fritid. På uppdrag av de som är röstberättigade och som valt att lägga sin röst på något av våra partier, har vi ett mandat att företräda dessa efter bästa förmåga. Men vi i Folkpartiet anser att ansvaret, som kommer med att vara förtroendevald sträcker sig längre än så, vi anser att, oavsett vilka som har majoritet i landet, regionen eller kommunen så har vi en skyldighet mot alla medborgare, även de som valt att inte rösta, de som inte är röstberättigade eller för den delen de som valt att lägga sin röst på ett annat parti än det vi företräder. Vi i Folkpartiet i Sandviken menar att politiken bär ansvaret för medborgarnas rätt till information, insyn och delaktighet. Genom att införa tjänsten skattekollen ( som en tjänst till kommunens invånare, så menar vi att kommunen ökar insynen för medborgarna, då de på ett enkelt sätt kan se vad deras inbetalda skattepengar går till, som att få ett kvitto när du går och handlar. För att ytterligare öka insikten om hur skatter och avgifter nyttjas kan tjänsten byggas ut med hur mycket arbetsgivaren betalar i arbetsgivaravgift för en anställd samt vad dessa avgifter går till. Medborgarna i Sandvikens kommun har rätt till lätt tillgänglig och snabb information. Vi i Folkpartiet anser att varje ordförande i nämnder och styrelser skall skriva ett ordförande brev varje månad som skall presenteras på kommunens hemsida under respektive nämnd eller bolag. Ett brev, likt det brev kommunstyrelsens ordförande skriver som förord till årsredovisningen varje år samt vid presentationen av majoritetens budget. Detta innebär att kommuninvånarna får information om vad som är på gång och vad som har gjorts samt vilka beslut av vikt som har tagits inom respektive område. Ett sådant brev, menar vi, ökar transparensen, förståelsen för politiska beslut och den allmänkommunala medvetenheten hos kommuninvånarna. Med detta som bakgrund föreslår jag, i demokratins namn, fullmäktige besluta; - att införa tjänsten skattekollen som en tjänst till våra kommuninvånare. - att utgivandet av ett månadsbrev skrivs in i ansvaret för varje ordförande i nämnder och styrelser Svar på motionens andra attsats. I de nyss tagna bestämmelserna som heter Bestämmelser för förtroendevald om uppdrag, arvode och ersättningar samt bestämmelser om partistöd anges bland annat följande för en förtroendevald i Sandvikens kommun Vara en länk till allmänheten och verka för en aktiv medborgardialog. Den senare uppgiften innebär dels att förmedla och prata om innebörden i de beslut som fattas samt att känna till värderingar och åsikter bland kommunmedlemmarna. Detta innebär ett ansvar att kommunicera med medborgarna.

63 Vidare står det om kommunalråd och oppositionsråd. Kommunalråds-/ oppositionsrådsmandatet omfattar tid för inläsning, deltagande i sammanträden, budgetarbete, deltagande i olika arbetsgrupper samt tid då kommunalråd/oppositionsråd ska finnas tillgängligt för allmänheten, anställda, övriga politiker m fl. Detta innebär också att kommunalråd och oppositionsråd har ansvar att kommunicera med allmänheten. För de med fast månadsarvoden över 20% står det bland annat i arbetsbeskrivningen att de ska lämna information till kommunmedlemmar, massmedia, organisationer m.m. Vilket innebär att ordförandena också har ansvar att kommunicera med allmänheten. Motionären föreslår att det ska skrivas i arbetsbeskrivningen att ordföranden ska kommunicera med medborgarna via ett brev varje månad, brevet ska också innehålla beslut av vikt vilket innebär att ordföranden ska avgöra vad som är viktiga beslut att informera om. Alla förtroendevalda, kommunalråd, oppositionsråd, och ordförande har enligt de bestämmelser som finns i dag ett ansvar att kommunicera med allmänheten, på vilket sätt det sedan görs är egalt, om det görs via media, facebook, twitter, blogg eller andra socialmedier, möten, samtal, partiarbete etc. Med ovanstående som grund anses motionens andra attsats vara besvarad.

64 Kristdemokraterna Motion Inför Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning Leif Jönsson Gruppledare Barn och vuxna som har en funktionsnedsättning behöver ofta olika typer av stöd. Det kan vara exempelvis sjukvårdsinsatser, hjälpmedel, bostadsanpassningar, färdtjänst eller stöd enligt LSS( lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) och SoL(Socialtjänstlagen). Lotsen skall ge information och svara på frågor som gäller olika insatser inom funktionshinderområdet samt guidar eller stöttar den funktionshindrade till rätt verksamhet. Lotsen skall ta emot bokade besök och arbeta med språktolk i de fall det behövs. Kristdemokraterna i Sandviken ber därför kommunfullmäktige att Besluta om att inrätta befattningen Lots för barn och vuxna med funktionshinder Sandviken Leif Jönsson Gruppledare Kristdemokraterna - sidan 1 av 1

65 Protokollsutdrag Omsorgsnämnd Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida ON2014/ (1) ON2014/ Motion, Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning Beslut Omsorgsnämnden beslutar att motionen anses besvarad Sammanfattning av ärendet Motion har kommit in från Leif Jönsson (KD) om Inför Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning: Barn och vuxna som har en funktionsnedsättning behöver ofta olika typer av stöd. Det kan vara exempelvis sjukvårdsinsatser, hjälpmedel, bostadsanpassningar, färdtjänst eller stöd enligt LSS( lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) och SoL(Socialtjänstlagen). Lotsen skall ge information och svara på frågor som gäller olika insatser inom funktionshinderområdet samt guidar eller stöttar den funktionshindrade till rätt verksamhet. Lotsen skall ta emot bokade besök och arbeta med språktolk i de fall det behövs. Kristdemokraterna i Sandviken ber därför kommunfullmäktige att Besluta om att inrätta befattningen Lots för barn och vuxna med funktionshinder Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Dnr 2014/139 Protokollsutdrag skickas till Diariet kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

66 Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida ON 214/ (2) Omsorgsnämnden Svar på motion från Leif Jönsson Kristdemokraterna Inför Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning Initialt är det av vikt att framhålla vilka skyldigheter och rättigheter som regleras av lag. Individer som omfattas av personkretsen enligt LSS har även rätt till råd och stöd enligt angiven lag. Råd och Stöd enligt LSS kan innebära att den enskilde får kunskap om vad funktionsnedsättning innebär och att den enskilde får veta vad samhället kan erbjuda för att underlätta livssituation samt den dagliga livsföringen. Konkret kan det vara vad den enskilde kan erhålla för stöd från staten, landstinget och kommunen. För de individer som inte omfattas av personkretsen enligt LSS men ändå har en stadigvarande funktionsnedsättning erbjuds de vanligen en kontakt inom landstinget och då vanligen kuratorn vid aktuell avdelning. Kuratorn fungerar då som en lots för den enskilde med att samordna stöd och insatser som den enskilde har behov av för att underlätta vardagen. Det är även viktigt att framhålla att det sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av samordnade insatser från båda huvudmännen. Planen görs för att öka den enskildes delaktighet samt att skapa en helhetsbild av situationen. Vidare har tjänstemän inom olika organisationer en informationsskyldighet som regleras av Förvaltningslagens fjärde paragraf som säger att varje myndighet ska lämna "upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde". Vidare ges information till den enskilde var denne kan ansöka om stöd och hjälp som tillhandahålls av annan verksamhet/myndighet. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

67 Sandvikens kommun Datum Klicka här för att ange text. Sida 2 (2) Likaså har Sandvikens kommun tagit ett steg i riktning mot Vision 2025 för att underlätta för samtliga kommunmedborgare och då även den nu aktuella målgruppen. Detta genom att starta Medborgarservice under Intentionen med medborgarservice är att medborgarna skall hamna rätt i den kommunala organisationen samt även svara på den enskildes frågor. Generellt motsätter sig inte omsorgsnämnden intentionerna med den aktuella motionen om att införa Lots. Detta som att det i dagsläget skall tillgodoses av flera olika lagstiftningar. Likaså vill nämnden invänta och se utfallet avseende medborgarservice och hur detta tillgodoser den aktuella målgruppens behov av samordning och information. Om detta inte skulle infria den enskildes behov måste kommunen och landstinget samverka mellan varandra då det är ett delat ansvar mellan huvudmännen. Det vill säga att huvudmännen ser över behovet av en lots gemensamt. Genom ovan nämnda anser omsorgsnämnden att det behov som belyses i motionen för de aktuella målgrupperna kommer att tillhandahållas inom den kommunala verksamheten samt landstingets försorg. Protokollsutdrag skickas till Leif Jönsson gruppledare Kristdemokraterna Underskrifter Robert Sten Ordförande Omsorgsnämnden

68 Kristdemokraterna Motion Kommunal borgen för bredbandssatsningar Leif Jönsson Gruppledare Utbyggnaden av bredbandsnätet går inte särskilt fort trots att det är angeläget. Olika typer av föreningar är därför intresserade att göra egna insatser för att påskynda utbyggnaden. Det behövs oftast en så kallad bryggfinansiering föra att överbrygga tidsspannet mellan uppstådd kostnad och utbetalning av statligt bidrag. Föreningen behöver då ha borgen för ett banklån. Kristdemokraterna i Sandviken vill då Att kommunfullmäktige beslutar att bevilja borgen för sådana lån. Sandviken Leif Jönsson Kristdemokraterna - sidan 1 av 1

69 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) KS2014/ Motion från Leif Jönsson (KD) om kommunal borgen för bredbandssatsningar Beslut Kommunfullmäktige föreslås anse motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Utbyggnaden av bredbandsnätet går inte särskilt fort trots att det är angeläget. Olika typer av föreningar är därför intresserade att göra egna insatser för att påskynda utbyggnaden. Det behövs oftast en så kallad bryggfinansiering föra att överbrygga tidsspannet mellan uppstådd kostnad och utbetalning av statligt bidrag. Föreningen behöver då ha borgen för ett banklån. Kristdemokraterna i Sandviken vill då att kommunfullmäktige beslutar att bevilja borgen för sådana lån. De statliga bidrag som byaföreningar eller motsvarande kan söka är från Landsbygdsprogrammet. Som motionsställaren skriver har det varit ett bekymmer för föreningarna att kostnaderna för de så kallade fiber-tillbynprojekten uppstått innan utbetalning av bidragen gjorts vilket försvårat föreningarnas möjlighet att starta projekt. Sandvikens kommun har tillsammans med Sandviken Energi/Sandnet tagit fram ett förslag på hur byggandet av fiber skulle kunna underlättas för byaföreningarna. Förslaget innebär att Sandviken Energi/Sandnet erbjuder sig att vara projektägare för de byaföreningar som önskar söka medel från Landsbygdsprogrammet. Förutsättningen för att Sandviken Energi ska kunna åta sig att vara projektledare är att det antingen ska finnas ett ortsammanbindande nät ägt av Sandviken Energi eller att det inte finns något ortssammanbindande nät alls samt att det finns ekonomiska förutsättningar i och med att bidrag söks. I de byar där det ortsammanbindande nät ägs av annan än Sandviken Energi/Sandnet kan Sandviken Energi/Sandnet inte vara projektägare men däremot erbjuda stöd med projektansökan. Ovanstående förslag innebär att behovet av kommunal borgen inte kommer att finnas då det blir Sandviken Energi/Sandnet som kommer att ligga ute med pengarna fram tills att bidraget från Landsbygdsprogrammet betalas ut. Ett avtal mellan Sandvikens kommun och Sandviken Energi/Sandnet enligt förslaget kommer att tas fram under våren Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

70 Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) Beslutsunderlag Motion från Leif Jönsson (KD) om kommunal borgen för bredbandssatsningar, KS2014/452 Tjänsteskrivelse: Motion från Leif Jönsson (KD) om kommunal borgen för bredbandssatsningar, , dnr: KS2014/452 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

71 Tjänsteskrivelse Vårt Handläggare diarienummer Er beteckning Datum Sida Ann-Sofie Hedenström KS2014/ (2) Kommunfullmäktige Motion från Leif Jönsson (KD) om kommunal borgen för bredbandssatsningar Förslag till beslut Motionen förklaras behandlad. Sammanfattning av ärendet Leif Jönssson (KD) har lämnat in följande motion: Utbyggnaden av bredbandsnätet går inte särskilt fort trots att det är angeläget. Olika typer av föreningar är därför intresserade att göra egna insatser för att påskynda utbyggnaden. Det behövs oftast en så kallad bryggfinansiering föra att överbrygga tidsspannet mellan uppstådd kostnad och utbetalning av statligt bidrag. Föreningen behöver då ha borgen för ett banklån. Kristdemokraterna i Sandviken vill då Att kommunfullmäktige beslutar att bevilja borgen för sådana lån. De statliga bidrag som byaföreningar eller motsvarande kan söka är från Landsbygdsprogrammet. Som motionsställaren skriver har det varit ett bekymmer för föreningarna att kostnaderna för de så kallade fiber-tillbyn-projekten uppstått innan utbetalning av bidragen gjorts vilket försvårat föreningarnas möjlighet att starta projekt. Sandvikens kommun har tillsammans med Sandviken Energi/Sandnet tagit fram ett förslag på hur byggandet av fiber skulle kunna underlättas för byaföreningarna. Förslaget innebär att Sandviken Energi/Sandnet erbjuder sig att vara projektägare för de byaföreningar som önskar söka medel från Landsbygdsprogrammet. Förutsättningen för att Sandviken Energi ska kunna åta sig att vara projektledare är att det antingen ska finnas ett ortsammanbindande nät ägt av Sandviken Energi eller att det inte finns något ortssammanbindande nät alls samt att det finns ekonomiska förutsättningar i och med att bidrag söks. I de byar där det ortsammanbindande nät ägs av annan än Sandviken Energi/Sandnet kan Sandviken Energi/Sandnet inte vara projektägare men däremot erbjuda stöd med projektansökan. Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

72 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Klicka här för att ange text. Sida 2 (2) Ovanstående förslag innebär att behovet av kommunal borgen inte kommer att finnas då det blir Sandviken Energi/Sandnet som kommer att ligga ute med pengarna fram tills att bidraget från Landsbygdsprogrammet betalas ut. Ett avtal mellan Sandvikens kommun och Sandviken Energi/Sandnet enligt förslaget kommer att tas fram under våren Beslutsunderlag Motion från Leif Jönsson (KD) om kommunal borgen för bredbandssatsningar, KS2014/452 Protokollsutdrag skickas till Ann-Sofie Hedenström, chef på kommunledningskontoret Jan Persson, Sandviken Energi/Sandnet Leif Jönsson (KD) Underskrifter Ann-Sofie Hedenström Chef för kommunledningskontoret Jan Persson Sandnet AB

73

74 Interpellation angående skolskjutsar inom Sandvikens kommun I delar av kommunen har man dragit in skolskjutsar och hänvisar istället till bussar i linjetrafik. Detta har inneburit förlängda skoldagar samt att barnen ända ner till sexårsålder måste ta sig till och från busshållplatser. Med anledning av ovanstående har jag åtta frågor. 1. Linjebussarna går ofta på tider som inte stämmer med skolbarnens scheman. Finns det några regler eller riktlinjer för hur långa väntetider som barnen får ha samt pågår det något arbete för att förbättra samstämmigheten mellan skolskjutsar-linjebussar och skolbarnens scheman? 2. Idag erbjuds sexårsverksamhet i skolorna, erbjuds sexåringar även skolskjuts? 3. Bedömer man inom kommunen att sex och sjuåriga barn klarar av att ta sig till och från busshållplatser på ett säkert sätt? 4. Vid minskad service med skolskjutsar sker en ökad biltrafik vid skolorna när föräldrar lämnar och hämtar barnen, arbetar kommunen för att minska olycksriskerna vid skolorna? 5. Vem har ansvaret för barnen från det att undervisningen slutar för dagen och fram till dess att skolskjutsar eller linjebussarna kommer? 6. Hur tänker kommunen långsiktigt kring skolskjutsfrågan, ska servicen för de barn som inte bor i tätorten utvecklas eller skäras ner? 7. Hur sker upphandlingen av skolskjutsar och vilka parametrar förutom priset är avgörande för valet av entreprenör? 8. Nu vill många flytta ut från tätorterna, hur tänker kommunen möta detta? Gästrike Hammarby Mats Mattsson Landsbygdspartiet Oberoende i Sandviken

75 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2014/ (1) KS2014/ Anmälan av interpellation från Mats Mattsson (LPo) om skolskjutsar Beslut Interpellationen besvaras på fullmäktigesammanträdet i februari 2015 av kunskapsnämndens ordförande Signe Brockman (S), samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Peter Almén (S) och kommunalråd Peter Kärnström (S). Sammanfattning av ärendet Interpellation har kommit in från Mats Mattsson (LPo) om skolskjutsar. Interpellanten önskar att svar ges på fullmäktige i februari Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

76 Medborgarförslag Ärendenummer KL1-40 Registreringsdatum/tid :36 Förslagsställare Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i kommunen. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Namn Personnummer Adress Postnummer Ort E-post Telefonnummer Mobilnummer Bekräftelse via e-post Bekräftelse via SMS Skriv ditt förslag i fältet nedan. Om du i stället vill bifoga ett dokument (förslagsvis i.doc eller.pdf-format) med ditt förslag kan du göra det efter att du klickat på knappen för att gå vidare. Skriv i så fall "se bifogad fil" i fältet nedan. PER PERSSON Ja Nej Medborgarförslaget Här skriver du kortfattat vilket beslut du anser att Kommunfullmäktige bör fatta och varför Att utreda möjligheten att köpa fd. Säljansborgskyrkan och starta upp en ungdomsverksamhet av samma typ som den som bedrivs i Qulturhuset i Avesta. Ev. tillsätta någon form av projektanställning för att utreda möjligheterna.

77 Information om behandling av personuppgifter Ditt förslag blir en offentlig handling. Ett medborgarförslag som lämnas in blir en offentlig handling vilket innebär att vem som helst får läsa handlingen eller kopiera den. Namnet på den som lämnar förslaget kommer också att finnas med i protokoll och föredragningslistor som publiceras på kommunens hemsida. För att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att registreras i kommunens diarium. Jag godkänner ovanstående Jag godkänner ovanstående Elektroniska signaturer Datum Namn :37 PER PERSSON Beslut Beslut Motivering till beslut Nämnd(motsvarande) Ort och Datum Underskrift Namnförtydligande och befattning Ort och Datum Underskrift Namnförtydligande och befattning

78 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) KS2014/ Medborgarförslag utreda om Säljansborgskyrkan kan användas för ungdomsverksamhet Beslut Kommunfullmäktige föreslås att avslå medborgarförslag gällande köp av fastigheten Grävlingen 7, fd Säljansborgkyrkan. Sammanfattning av ärendet Medborgarförslag utreda om Säljansborgskyrkan kan användas för ungdomsverksamhet. Sammanfattning från Kultur - och fritidsnämnden: Förslagsställaren vill att kommunen utreder möjligheten att köpa före detta Säljansborgskyrkan för att starta en ungdomsverksamhet. Kultur och fritidsnämnden tillsatte i höstas en utredning om kvaliteten på sin ungdomsverksamhet, slutsatserna från den pekar mot att de viktigaste frågorna kretsar kring personal, målsättningar och finansiering. Kultur - och fritidsnämnden har inga tankar på att utöka ungdomsverksamheten i Sandviken med ytterligare en lokal. Därför föreslår nämnden avslag på förslaget att utreda köp av fler fastigheter för ungdomsverksamhet. Sammanfattning från Tekniska kontoret: I Tekniska kontorets ansvarsområde ingår bla att se till att kommunens verksamheter har ändamålsenliga lokaler för sina verksamheter. Det kan innebära anpassning av befintliga lokaler, förhyrning av lokaler eller enligt förslaget inköp av nya fastigheter. Den verksamhet som föreslås förläggas till fd Säljansborgkyrkan ligger inom Kultur och Fritidsförvaltningens ansvarsområde och enligt förvaltningen finns det idag inget lokalbehov för detta ändamål. Ingen annan förvaltning har heller framfört önskemål om lokalbehov som skulle kunna tillgodoses genom ett förvärv av fastigheten. Beslutsunderlag Medborgarförslag KL1-40, KS2014/451 Tjänsteskrivelse: , KS 2014/451 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

79 Sandvikens kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida KS2015/ (2) Tjänsteskrivelse: Svar på medborgarförslag om att utreda om Säljansborgskyrkan kan köpas, dnr: KS2014/268 Justerarnas signaturer Utdragsbestyrkande

80 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Henrik Ravin KN2014/268 KS2014/451 1 (1) Kultur och fritidsnämnden Svar på medborgarför slag om att utreda om Säljansborgskyrkan kan köpas. Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Förslagsställaren vill att kommunen utreder möjligheten att köpa före detta Säljansborgskyrkan för att starta en ungdomsverksamhet. Kultur och fritidsnämnden tillsatte i höstas en utredning om kvaliteten på sin ungdomsverksamhet, slutsatserna från den pekar mot att de viktigaste frågorna kretsar kring personal, målsättningar och finansiering. Kultur - och fritidsnämnden har inga tankar på att utöka ungdomsverksamheten i Sandviken med ytterligare en lokal. Därför föreslår nämnden avslag på förslaget att utreda köp av fler fastigheter för ungdomsverksamhet. Ärendet Medborgarförslaget innebär att Kultur och fritidsnämnden skall utreda om Säljansborgskyrkan kan köpas för att användas som ungdomsgård. Nämnden har idag ungdomsverksamhet i centrala Sandviken i Kulturcentrum och i Björksätra. Det är verksamheter som vi vill utveckla på dessa platser. Beslutsunderlag KS2014/451Medborgarförslag om att utreda köp av Säljansborgskyrkan. KS Anmälan av medborgarförslag om att utreda om Säljansborgskyrkan kan användas för ungdomsverksamhet Underskrifter [Ansvarig chef] [Ansvarig tjänsteman] Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken

81 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sidan 1(2) Kenneth Larsson KS2014/ Kommunfullmäktige Sandvikens kommun Köp av fastigheten Grävlingen 7, fd Säljansborgkyrkan Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslag gällande köp av fastigheten Grävlingen 7, fd Säljansborgkyrkan. Ärendet Per Persson i Sandviken har inkommit med ett medborgarförslag innebärande att kommunen skall utreda möjligheten att köpa fd Säljansborgkyrkan och starta upp ungdomsverksamhet i den. Tekniska kontoret har fått medborgarförslag för yttrande. I Tekniska kontorets ansvarsområde ingår bla att se till att kommunens verksamheter har ändamålsenliga lokaler för sina verksamheter. Det kan innebära anpassning av befintliga lokaler, förhyrning av lokaler eller enligt förslaget inköp av nya fastigheter. Den verksamhet som föreslås förläggas till fd Säljansborgkyrkan ligger inom Kultur och Fritidsförvaltningens ansvarsområde och enligt förvaltningen finns det idag inget lokalbehov för detta ändamål. Ingen annan förvaltning har heller framfört önskemål om lokalbehov som skulle kunna tillgodoses genom ett förvärv av fastigheten. Tekniska kontoret anser inte heller att fastigheten har ett strategiskt värde för ev framtida behov och ser därför inte att det i nuläget finns något skäl till att kommunen utreder möjligheten att förvärva fastigheten och föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag KL1-40, KS2014/451 Tjänsteskrivelse , KS 2014/451 Postadress Besöksadress Telefon e-post Organisationsnummer Sandvikens Kommun 026/ kenneth.larsson@sandviken.se Sandviken Fax Internet Plusgiro 026/ Mobil

82 Datum Sidan 2(2) Underskrifter Erika Ågren Teknisk chef Kenneth Larsson Markingenjör 2

83 Interpellation angående energiförbrukningen i fastigheter som ägs av Sandvikens kommun Enligt lagen om energideklaration av byggnader BFS 2007:5 skall de flesta byggnader energideklareras. Ett mått på energiförbrukningen är antalet kwh/m² som byggnaden förbrukar för uppvärmning varje år. I Boverkets databas över de fastigheter som energideklarerats inom Sandvikenskommun finns 2375 byggnader redovisade. När man jämför energiförbrukningen mellan olika byggnader räknar man fram förbrukningen/m² uppvärmd golvyta. Av de 100 byggnader med högsta förbrukningen/m² tillhör 92 st. Sandvikenskommun eller Sandvikenhus. I kommunfullmäktige i november bifölls kommunstyrelsens förslag att föra över 4 miljoner 360 tusen kronor från energibesparande verksamhet till investeringar i ventilationsanläggningar. Landsbygdspartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot denna överföring av medel som inte heller hade diskuterats med kommunens miljösamordnare. En hög energiförbrukning utan åtgärder stämmer inte med miljömålet God bebyggd miljö. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor. Hur arbetar man inom kommunen med energihushållning i byggnader? Finns det någon form av fortlöpande statistik avseende energiförbrukningen i varje enskild byggnad? Finns det underhållsplaner och investeringsplaner för byggnaderna? Har Sandvikenhus ansvaret för energihushållning även i kommunens byggnader? Förs det någon form av dialog med kommunens miljösamordnare och energisparrådgivare? Hur mycket finns budgeterat för energibesparingar i kommunens byggnader? MEKKAB arbetade fram konkreta energibesparingsförslag för kommunens mest energislösande byggnader. Kommer dessa besparingsförslag att genomföras trots att MEKKAB avyttras från kommunen? Gästrike Hammarby Mats Mattsson Landsbygdspartiet Oberoende i Sandviken