MAN Påbyggnadsriktlinjer Lastbil Serie TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0. Engineering the Future since MAN Truck & Bus AG

Transkript

1 MAN Påbyggnadsriktlinjer Lastbil Serie TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 Engineering the Future since 1758 MAN Truck & Bus AG

2 U T G I V A R E MAN Truck & Bus AG (benämns MAN i efterföljande text) Engineering Vehicle Truck Application Engineering Dachauer Str München, Tyskland E-post: info.manted@man.eu Fax: + 49 (0) Denna svenska version är en översättning. Vid tvivel eller tvister gäller den giltiga tyska originalversionen. Tekniska ändringar som beror på vidareutvecklingar förbehålles MAN Truck & Bus AG Eftertryck, duplicering eller översättning, även i utdrag, är förbjudet utan skriftligt medgivande från MAN Truck & Bus AG. Alla rättigheter, speciellt enligt upphovsrättslagstiftningen förbehålles MAN. Trucknology och MANTED är registrerade varumärken för MAN Truck & Bus AG. Om beteckningar är varumärken betraktas dessa som skyddade av den aktuella ägaren även utan att detta anges med ( ). Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

3 Innehållsförteckning I Giltighet och juridiska överenskommelser Allmänt Juridiska överenskommelser Förutsättningar Ansvar Registrering Ansvar Komponentfelsansvar Produktansvar Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag Kvalitetssäkring Tillstånd Påbyggnadstillstånd Tillverkarintyg Varumärken MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 I

4 Innehållsförteckning II Produktidentifikation Allmänt Uttryck Serie Typnummer Viktklass Effektuppgift Fjädringstyp Hjulkonfiguration Suffix Förarhytter Dörrbeteckning Variantbeskrivning Basfordonsnummer Fordonsidentifierings- och chassinummer II Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

5 Innehållsförteckning III Allmänt Inhämtande av tekniska fordonsdata Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser Utförandekvalitet Korrosionsskydd Svetsningsarbeten på fordonet Borrhål, nit- och skruvförband Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad Allmänt Föreskrifter enligt lag Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet Åtgärder vidluftinsuget Elektriska ledningar/installationer Hela fordonet Allmänt Begrepp, mått och vikter Teoretiskt axelavstånd Teoretisk och tillåten överhängslängd Tillåten axellast Tillåten totalvikt Tillåten totalvikt för ekipage Axelöverbelastning Hjullastdifferens Minsta framaxellast Fastställa axellast och vägning Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets Ändringar på hela fordonet Ändra axelavståndet Ändring av ramens överhäng Ändring av hjulkonfigurationen Ändring av däck (val av andra däck) Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter Förarhytt Allmänt MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 III

6 Innehållsförteckning 3.2 Förarhytter Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege Taksovhytter Montering av varningsskyltar på frontluckan Chassiram Allmänt Rammaterial Ramprofiler Monteringsdetaljer på ramen Allmänt Underkörningsskydd framtill Sidoplacerad skyddsanordning Bakre underkörningsskydd Bränsletankar Infästning av bränsletankar Ändringar på bränsleledningar Kopplingsanordningar Frontmonterade påbyggnader Monteringsplattor för snöröjning och väghållning Frontplatta för kranstöd Motor och drivlina Allmänt Motorvarianter Typbeteckningar för MAN Motorer Runt om motorn Ändringar på motorn Ändringar av luftinsugningen Ändringar av motorns kylning Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning Tryckluftförsörjning Grundprinciper Placering av ledningar Anslutning av hjälpaggregat Tryckluftsförlust Extern luftförsörjning Avgassystem Ändringar av avgassystemet AdBlue-system Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad IV Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

7 Innehållsförteckning AdBlue ledningsknippe AdBlue-tank AdBlue-matningsmodul AdBlue-kablage Reservdelslista Växellåda och kardanaxlar Grundprinciper Konfiguration av kardanaxlar Krafter i kardanaxelsystemet Ändring av kardanaxelkonfigurationen Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar Kraftuttag Bromssystem Grundprinciper Dragning och infästning av bromsledningar ALB, EBS-broms Eftermontering av hjälpbromssystem MAN HydroDrive Allmänt Flyttning av HydroDrive-komponenter Skyddskåpor för HydroDrive Fordonschassi Allmänt Ändringar på fordonschassit Elsystem / elektronik (fordonets elsystem) Allmänt Elektromagnetisk kompatibilitet Statisk urladdning Radioutrustning och antenner Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats Kablar Placering av ledningar Jordkabel Kablage för förlängning av axelavstånd Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag, sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag Extra elscheman och kablageritningar Batterikabel Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 V

8 Innehållsförteckning Mottagning av motor-på-signal (D+ signal) Elektriskt gränssnitt bakgavellyft Motor start-stopp-anordning Mottagning av hastighetssignal Mottagning av backsignal Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt) Gränssnitt förberedelse för backkamera Extraförbrukare Anvisningar för laddningsbalans Batterier Behandling och skötsel av batterierna Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi Belysningssystem Indikerings- och instrumenteringskoncept Säkerhets- och assistentsystem ESP-krängningsgivare Radarsensor Multifunktionskamera VI Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

9 Innehållsförteckning IV Påbyggnad Allmänna krav Förutsättningar Åtkomst och frigång Köregenskaper och körmotstånd Svängningar Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar Fordon med stödben Stöd där hjulen har markkontakt Stöd där hjulen saknar markkontakt Montering Korrosionsskydd vid påbyggnader Standarder, riktlinjer, föreskrifter Maskindirektivet (2006/42/EG) Lastsäkring Konturmarkeringar Utformande av påbyggnad och hjälpram Allmänna krav Påbyggnad med hjälpram Tillåtna material Hjälpramens utformning Anslutning mellan hjälpram och chassiram Utrustningsrelaterade anvisningar och begränsningar Påbyggnad utan hjälpram Montering av hjälpram och påbyggnader Skruv- och nitförband Skjuvvek infästning Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar Skjuvstyv infästning Påbyggnader Dragbil och utrustningar Krav på påbyggnaden Flak- och skåppåbyggnader Rede för växelflak och utrustningar Krav på påbyggnaden Bakgavellyft MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 VII

10 3.5 Tank- och behållarpåbyggnad och utrustningar Krav på påbyggnaden Påbyggnad för sophämtningsfordon och utrustningar Krav på påbyggnaden Tippbil och utrustningar Krav på påbyggnaden Liftdumper och lastväxlare Lastkran och utrustningar Krav på påbyggnaden Krav på hjälpram för påbyggnad av lastkran Transportblandare och utrustningar Krav på påbyggnaden Vajerspel Vändskivepåbyggnad Biltransportfordon och utrustningar Krav på påbyggnaden VIII Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

11 V Beräkningar Allmänt Hastighet Verkningsgrad Dragkraft Backtagningsförmåga Vägsträcka vid stigning och nedförslut Stigningens/nedförslutets vinkel Beräkning av backtagningsförmåga Vridmoment Effekt Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxellådan Körmotstånd Vändradie Axellastberäkning Genomföra en axellastberäkning Viktberäkning med lyft löpaxel Infästningslängd vid påbyggnad utan hjälpram Kopplingsanordningar Släpvagnskoppling för släpvagn med styrande axel (D-värde) Släpvagnskoppling för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel (D C -värde, V-värde) Släpvagnskoppling för påhängsvagn (D-värde) Teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd Om inget annat anges: Alla dimensioner i mm, alla vikter och laster i kg. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 IX

12 ANTECKNING X Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

13 Denna påbyggnadsriktlinje vänder sig till professionella på- och ombyggnadsfirmor. Därför förutsätts vissa bakgrundskunskaper i denna påbyggnadsriktlinje. Beakta, att en del arbeten endast får utföras av personal med tillräckliga kvalifikationer, för att minska skaderisken och uppnå tillräcklig kvalitet på genomförda om-och påbyggnadsarbeten. Anvisningstyper Ni finner följande anvisningstyper i denna påbyggnadsriktlinje: Information Denna anvisning hänvisar till ytterligare informationer. Viktig anvisning Denna anvisning gör dig uppmärksam på möjliga skador på fordonet. Miljöanvisning En miljöanvisning ger dig anvisningar om miljöskyddet. Varning En varning visar möjliga olycksrisker och skaderisker för dig eller andra personer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 XI

14 ANTECKNING

15 I Giltighet och juridiska överenskommelser MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 1

16 I Giltighet och juridiska överenskommelser 1.0 Allmänt Informationen i dessa riktlinjer är bindande. Undantag, om de är tekniskt möjliga, kan endast godkännas efter skriftlig förfrågan hos MAN (för adress se Utgivare ). 2.0 Juridiska överenskommelser 2.1 Förutsättningar Det utförande företaget måste, förutom dessa påbyggnadsriktlinjer, beakta samtliga nedanstående dokument som tillämpas för fordonets drift och konstruktion: Lagar och förordningar Olycksförebyggande föreskrifter Operatörsmanualer Normer är tekniska standarder och innehåller därmed minimikrav. Den som inte uppfyller dessa minimikrav handlar oansvarigt. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna. Information från MAN angående tekniska frågor är bara bindande om den är skriftlig. Frågor skall ställas till respektive ansvarig avdelning hos MAN. Informationen gäller användningsförhållanden som är brukliga i Europa. Mått, vikter och andra grundvärden som avviker från detta måste beaktas vid konstruktionen av påbyggnaden, dess infästning samt vid utformningen av hjälpramen. Företaget som utför arbetet måste tillse att hela fordonet kommer att tåla de förväntade användningsvillkoren. För vissa aggregat, som t ex lastkranar, bakgavellyftar, vajerspel etc. har respektive tillverkare utarbetat påbyggnadsföreskrifter. Om dessa föreskrifter innehåller krav som går utöver de som anges i MAN påbyggnadsriktlinjer ska även dessa krav uppfyllas. Hänvisningar till Lagstadgade bestämmelser Olycksförebyggande föreskrifter Förordningar från arbetssäkerhetsinstitut Arbetsföreskrifter Övriga riktlinjer och källhänvisningar är inte fullständiga och är enbart tänkta som information. De ersätter inte företagets egna provningsförpliktelse. 2 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

17 I Giltighet och juridiska överenskommelser 2.2 Ansvar Konstruktion Tillverkning Montering av påbyggnader Ändring av fordonschassit Ansvaret för att ovanstående punkter har utförts på korrekt sätt ligger alltid helt och hållet hos det företag som tillverkar, monterar eller ändrar påbyggnaden (tillverkaransvar). Detta gäller även när MAN uttryckligen har godkänt påbyggnaden eller ändringen. Från MAN skriftligen godkända påbyggnader/ombyggnader fråntar inte påbyggnadstillverkaren sitt produktansvar. Om företaget som utför påbyggnaden redan under planeringsstadiet eller i avsikterna hos Kunder Användare Den egna personalen Fordonstillverkaren upptäcker ett fel skall denne göras uppmärksam på sitt fel. Företaget är ansvarig att Driftsäkerheten Trafiksäkerheten Servicemöjligheterna Köregenskaper hos fordonet inte uppvisar några försämrade egenskaper. Avseende trafiksäkerheten måste företaget vid Konstruktion Tillverkningen av påbyggnaden Montering av påbyggnader Ändring av fordonschassit Instruktionerna Operatörsmanualer följa den senaste tekniska standarden och gällande regler i branschen. Svåra driftförhållanden skall dessutom beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 3

18 I Giltighet och juridiska överenskommelser 2.3 Registrering Nationell lagstiftning och tekniska föreskrifter om typgodkännande av fordon vid modifieringar måste följas. Utförda ombyggnationer på fordonschassit måste presenteras och bedömas av en teknisk tjänst. Företaget som utfört ändringarna tar även efter fordonets godkännande ansvar för om den behöriga myndigheten har utfärdat ett certifikat utan att känna till produktens driftsäkerhet. EG etappvis förfarande för typgodkännande enligt bilaga XVII 2007/46/EG Förfarande Inom ramen för etappvis förfarande enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG är varje tillverkare ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för alla system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkaren har tillverkat eller tillfört i en tidigare tillverkningsetapp. Påbyggnadstillverkaren är en tillverkare av en andra eller senare tillverkningsetapp enligt direktiv 2007/46/EG. Ansvarsområden Påbyggnadstillverkaren är principiellt ansvarig: för modifieringar som denne utfört på grundfordonet. för de föremål som redan har godkänts i en tidigare etapp ifall modifieringar på grundfordonet gör att tidigare tilldelade godkännanden för detta fordon inte längre kan användas. för att den utförda modifieringen följer den nationella/internationella lagstiftningen, och i synnerhet den som gäller i mållandet. för att de modifieringar som denne utfört presenteras för en teknisk tjänst för bedömning. för att denne dokumenterar att lagstiftningen följs på motsvarande sätt (provningsrapport och/eller godkännande resp. dokument enligt mållandets gällande lagar) dokumenteras av denne. MAN är som tillverkare av grundfordon principiellt ansvarig: för att på begäran tillhandahålla påbyggnadstillverkaren de underlag för typbesiktning (EG-/ECE-typgodkännande) som finns tillgängliga vid leveransen av grundfordonet i elektronisk form. Märkning av fordonen Det aktuella fordonet får ett fordonsidentitetsnummer ( FIN ), som visar att MAN är tillverkaren av det icke färdigbyggda grundfordonet. Principiellt gäller de krav som anges i bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG och de instruktioner som publicerats gällande förfarandet. Produktionsöverensstämmelse (COP) Principiellt gäller kraven i EU:s särdirektiv och bilaga X i direktiv 2007/46/EG samt kraven i bilaga 2 i ECE-överenskommelsen från år Tillhandahållande av underlag för godkännande/efterföljande etapp Enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG skall MAN som tillverkare av grundfordonet tillhandahålla påbyggnadstillverkaren/-tillverkarna de EG-/ECE-systemgodkännanden som finns tillgängliga för grundfordonet samt intyg om överensstämmelse (COC, Certificate of Conformity) 1) i elektronisk form. 1) Enbart om fordonet är EG-konformt och om fabriken har ställt ut ett intyg om överensstämmelse (Certificate of Conformity COC ). 4 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

19 I Giltighet och juridiska överenskommelser Fall I: Registrering i Tyskland Vid en totalentreprenad från MAN ( enfakturaprincip ) är påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av de efterföljande etapperna, skyldig att ställa följande underlag till förfogande i elektronisk form: a) De enskilda leveransvillkoren gör att fordonstillverkaren (MAN) vill genomföra en besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocess. 1. Vid ett bestående och giltigt heltypgodkännande enligt 2007/46/EG för tillverkningsetapperna ett Intyg om överensstämmelse (Certificate of Conformity COC ). På förfrågan måste befintliga EG-/ECE-systemgodkännanden eller tekniska provrapporter ställas till förfogande. 2. Alternativ till det 1:a alternativet är om de provningsrapporter och godkännandeunderlag som krävs tillhandahålls inom ramen för det nationella förfarandet rörande individuella tillstånd enligt 13 EG-FGV Ovan nämnda underlag får senast lämnas in i utskriftsvänligt format på dagen för återleveransen av det kompletterade fordonet på den avtalade destinationsorten. Underlagen skickas till följande adress: documents@de.man-mn.com. I de fall då MAN får ett intyg om överensstämmelse Certificate of Conformity ( COC ) från påbyggnadstillverkaren får endast MAN skriva ut originalet av detta på påbyggnadstillverkarens begäran. b) Besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen görs genom avtalspart eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen av fordonet. 1. Ingen, avtalsparten eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet är ansvariga för typgodkännandeprocessen av fordonet. I alla andra fall görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. Fall II: Typgodkännande utanför Tyskland inom användningsområdet enligt direktiv 2007/46/EG Vid en totalentreprenad från MAN förpliktar sig påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av sista etappen, att ställa alla erforderliga godkännande-/registreringsunderlag för alla ändringar, som sträcker sig utöver grundfordonet och som gjorts under de efterföljande tillverkningsetapperna, elektroniskt till förfogande för den ansvariga försäljningsorganisationen eller importören. Oberoende av om importören är generalentreprenör eller inte görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. För registreringsprocessen ansvarar landets importör eller respektive kontraktspartner. MAN levererar inga nationella data för registreringen, som sträcker sig utöver bilaga IX i direktiv 2007/46/EG i den aktuella versionen för delvis fullbordade fordon detta gäller i synnerhet även för nationella typkodnummer och kodningar av tekniska basuppgifter. MAN som tillverkare förbehåller sig efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går ut över den ovannämnda omfattningen (t ex föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågan skall ställas till följande adress: documents@de.man-mn.com. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 5

20 I Giltighet och juridiska överenskommelser Sekretessöverenskommelse Påbyggnadstillverkaren får inte ge vidare de av MAN tillhandahållna godkännandeunderlagen till tredje part utan att MAN uttryckligen godkänt detta innan. Undantag för detta är när underlag, som direkt berör godkännandet av det berörda fordonet, ges vidare till personer vid följande institutioner: MAN-återförsäljare Tekniska tjänster och provningsorganisationer Tillsynsmyndigheter Registreringsmyndigheter eller statligt behöriga registreringsställen Anvisningar för typgodkännande för TIB-,CIB-, BIB-, CKD-,SKD-, PKD-fordon Förklaringar TiB Truck in the Box) CiB (Chassis in the Box) BiB (Bus in the Box) CKD (Complete Knocked Down) SKD (Semi Knocked Down) PKD (Partly Knocked Down) MAN är inte tillverkare av dessa utföranden enligt direktiv 2007/46/EG och därför är det tillverkaren av dessa fordon som är ansvarig för homologations- och godkännandeprocessen. Principiellt gäller innehållet i det aktuella avtal som slutits med MAN. MAN överlämnar principiellt därför inga uppgifter som är relevanta för typgodkännandet för de kompletterade fordonen. Undantag för detta är homologationsunderlag för komponenter som kräver godkännande, t ex motorer, som tillhandahålls elektroniskt av MAN. Detta utesluter dock inte att MAN förbehåller sig efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går utöver den ovannämnda omfattningen (t.ex. föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågningar skall ställas till avdelningen för typgodkännanden, Homologationsabteilung hos MAN. 6 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

21 I Giltighet och juridiska överenskommelser 3.0 Ansvar 3.1 Komponentfelsansvar Anspråk på komponentfelsansvar är bara möjliga inom ramen för köpavtalet mellan köpare och säljare. Därefter åligger åtaganden avseende komponentfelsansvar den aktuella säljaren av den levererade produkten. Anspråk mot MAN föreligger inte om det reklamerade felet beror på följande: dessa påbyggnadsriktlinjer inte har följts om ett olämpligt chassi har valts med avseende på fordonets användningsområde skadorna på fordonschassit har orsakats av - påbyggnaden - typen av påbyggnadsmontering eller hur monteringen har utförts - ändringen av chassit - otillbörlig användning 3.2 Produktansvar Av MAN konstaterade arbetsfel skall åtgärdas. I den utsträckning det är juridiskt tillåtet utesluts alla typer av ansvar för MAN, speciellt för följdskador. Produktansvaret gäller: tillverkarens ansvar för produkten eller delprodukten kompensationsansvaret som den aktuella tillverkaren har emot tillverkaren av en integrerad delprodukt, när den aktuella skadan beror på ett fel i delprodukten. Företaget som genomför påbyggnaden eller ändringen av chassit skall friställa MAN från allt ansvar mot sina kunder eller tredje man om en skada beror på följande: företaget har inte följt aktuella och gällande påbyggnadsriktlinjer. påbyggnaden eller chassiändringen har orsakat skador genom felaktig - Konstruktion - tillverkning - Montering - instruktion om man på något annat sätt inte har uppfyllt de nedskrivna grundprinciperna. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 7

22 I Giltighet och juridiska överenskommelser 3.3 Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar Varning Tillbehörs- och reservdelar som MAN inte tillverkar eller inte har godkänt för användning i sida produkter kan påverka fordonets trafik- och driftsäkerhet och orsaka farliga situationer. MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren) övertar inget ansvar för anspråk av någon form, vars orsak ligger i kombinationen av fordonet med en tillbehörsdel från en annan tillverkare. Undantaget därifrån är om MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren) själv har sålt tillbehörsdelen eller har monterat den på fordonet (resp. kontraktsförmålet). 3.4 Drift- och trafiksäkerhet För att säkerställa eller garantera drift- och trafiksäkerheten samt upprätthålla garantianspråk, måste påbyggnadstillverkaren noga beakta anvisningarna i dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN påtar sig inget ansvar om dessa inte följs. Varning Innan tillbyggnads-, ombyggnads- eller monteringsarbeten påbörjas måste påbyggnadstillverkaren även känna till de kapitel i operatörsmanualen som berör dennes arbete. Annars kan faror inte upptäckas och därigenom andra personer utsättas för fara. MAN kan inte påta sig något ansvar vad gäller tillförlitlighet, säkerhet och lämplighet ifall: påbyggnader inte tillverkas/monteras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer originaldelar eller godkända delar och ombyggnader byts ut mot andra delar icke godkända ändringar utförs på fordonet. Godkännanden från tredje part, t ex testinstitut eller godkännande från myndigheter, utesluter inte säkerhetsrisker. Företagen som arbetar på fordonet är ansvariga för skador som beror på undermålig funktions- och företagssäkerhet eller undermåliga operatörsmanualer. MAN kräver därför följande av påbyggnadstillverkaren och företaget som bygger om fordonet: högsta möjliga säkerhet enligt gällande teknisk standard begripliga och tillräckligt utförliga bruksanvisningar väl synliga och permanent monterade varningsskyltar vid riskområden för operatörerna och/eller tredje man att nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits (t.ex. brand- och explosionsskydd) fullständig information om hälsovådligheten fullständig information om miljövänligheten. Säkerhet har högsta prioritet! Alla tekniska möjligheter för att förebygga faror under drift skall utnyttjas. Detta gäller även följande: aktiv säkerhet = förebyggande av olyckor. Detta omfattar: - körsäkerhet som ett resultat av fordonets totalkonstruktion med påbyggnad - förarmiljökvalitet genom så låga belastningar som möjligt på personerna i bilen genom vibrationer, oljud, klimatpåverkan etc. - indikeringssäkerhet, framför allt korrekt utformning av belysningsanordningar, varningsanordningar, tillräckligt direkt synfält, tillräcklig indirekt sikt - manöversäkerhet, detta omfattar optimala manövreringsegenskaper för alla anordningar, även påbyggnadens 8 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

23 I Giltighet och juridiska överenskommelser passiv säkerhet = förebyggande och lindrande av olycksföljder. Detta omfattar: - yttre säkerhet som t.ex. utformning av fordonets och påbyggnadens utsida med hänsyn till deformationsbeteende, montering av skyddsanordningar - inre säkerhet, omfattar skyddet för fordonspassagerarna, men även hytter som monteras av påbyggnadsföretag. Klimatet och miljövillkoren påverkar följande: Driftsäkerheten driftberedskap driftbeteende livslängd driftekonomi. Exempel på inverkan från klimat och miljövillkor: temperaturpåverkan fuktighet frätande ämnen sand och damm strålning. Det måste även säkerställas att alla delar som påverkas av en rörelse har tillräcklig frigång, detta gäller även alla ledningar. Operatörsmanualerna för MAN-fordonen informerar om fordonets servicepunkter. Oberoende av påbyggnadens utförande skall det alltid säkerställas att alla serviceställen är lätta att komma åt. Servicen måste kunna utföras utan att delar behöver demonteras. Tillse att aggregaten erhåller tillräcklig ventilation och/eller kylning. 3.5 Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag Fordonets användare har anspråk på en operatörsmanual även vid påbyggnader eller fordonsändringar som utförs av ombyggnadsföretag. Alla specifika produktfördelar är onödiga om det inte är möjligt för kunden att använda produkten på ett säkert och funktionsmässigt sätt att använda produkten rationellt och utan ansträngning att utföra underhåll på produkten på fackmässigt sätt att kunna manövrera produkten i alla funktioner. Därför skall alla företag som utför fordonspåbyggnader och -ombyggnader utforma sina tekniska manualer enligt följande kriterier: de skall vara lätta att förstå de skall vara fullständiga de skall vara korrekta de skall vara verifierbara de skall innehålla produktspecifika säkerhetsanvisningar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 9

24 I Giltighet och juridiska överenskommelser En undermålig eller ofullständig operatörsmanual innebär avsevärda risker för användaren. Möjliga konsekvenser: försämrad produktnytta eftersom vissa produktfördelar inte upptäcks reklamationer och irritation defekter och skador som oftast skylls på fordonschassit oväntade och onödiga extrakostnader genom reparationer och tidsförluster en negativ image och därigenom minskad sannolikhet för nyanskaffningar. Med hänsyn till typen av fordonspåbyggnad eller -ändring skall driftpersonalen informeras om manövreringen och servicearbetena. Anvisningarna måste även omfatta eventuell påverkan på det statiska och dynamiska fordonsbeteendet. 4.0 Kvalitetssäkring För att uppfylla de höga kvalitetsförväntningarna från våra kunder och med hänsyn till det internationella produkt-och tillverkaransvaret krävs en löpande kvalitetsövervakning även vid genomförande av ombyggnader och tillverkning/ montering av påbyggnader. Detta förutsätter ett fungerande kvalitetssäkringssystem. Det rekommenderas att påbyggnadstillverkaren inrättar och verifierar ett kvalitetshanteringssystem som uppfyller gällande krav och erkända regler (t.ex. enligt DIN EN ISO 9000 ff. eller VDA band 8). Om MAN är påbyggnadens eller ändringens uppdragsgivare krävs ett kvalitetssäkringsintyg. MAN Truck & Bus AG förbehåller sig rätten att genomföra en egen systemrevision enligt VDA band 8 eller motsvarande processförloppsundersökningar. VDA-band 8 har stämts av med påbyggnadstillverkarsammanslutningarna ZKF (centralförbundet för kaross- och fordonsteknik) och BVM (förbundet metall, sammanslutningen av tyska metallhantverksföretag) samt med ZDH (de tyska hantverksföretagens centralförbund). Dokumentation: VDA band 8: Riktlinjer för kvalitetssäkring vid släpvagns-, påbyggnads- och containertillverkare kan erhållas hos den tyska bilindustrins organisation, Verband der Automobilindustrie e.v. (VDA). 10 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

25 I Giltighet och juridiska överenskommelser 5.0 Tillstånd Kapitlet Tillstånd innehåller information om påbyggnadstillstånd och bekräftelse från tillverkaren. Här beskrivs förutsättningarna, ansökningsprinciper samt möjligheter för tillhandahållande. 5.1 Påbyggnadstillstånd Allmän information Ett påbyggnadstillstånd från MAN krävs inte om påbyggnationer eller ändringar har gjorts efter dessa påbyggnadsriktlinjer. Om MAN tillåter en påbyggnad refererar vid påbyggnader detta tillstånd på principiell kompatibilitet med resp. chassi. Gränssnitt till påbyggnaden (t.ex. dimensionering och fastsättning av hjälpramen). Godkänningssignaturen som MAN ger på de presenterade tekniska underlagen omfattar inte kontroll av följande: Funktion Konstruktion Utrustningen av påbyggnaden eller ändringen. Godkänningssignaturen gäller bara sådana åtgärder eller delar som anges i de presenterade tekniska underlagen. MAN förbehåller sig rättigheten att inte utfärda vissa påbyggnadsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 11

26 I Giltighet och juridiska överenskommelser Om flera likadana chassin har samma påbyggnader kan MAN utfärda ett samlingsgodkännande för att underlätta. Påbyggnaden/ombyggnaden får inte påbörjas förrän MAN skriftligen har godkänt denna. Uppvisande av underlag för provning Underlagen skall bara skickas till MAN när en påbyggnad avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Är detta fallet, måste fullständiga tekniska underlag ha överlämnats till MAN innan arbetena på fordonet påbörjas (adress, se ovan under Utgivare ). Effektiv godkänningsprocedur kräver följande: Underlag helst i gängse digitala format (t.ex. PDF, DWG, DXF, STEP) fullständiga tekniska data och underlag så få underlag som möjligt Följande information skall ingå: Fordonstyp (typnummer se kapitel II, avsnitt 2.2 Typnummer ) med - Förarhyttens utförande - Axelavstånd - Ramöverhäng Fordonets identifieringsnummer eller fordonsnummer (om redan till hands se kapitel II, avsnitt 6.0 Fordonets identifierings- och fordonsnummer ) Markering av avvikelserna från dessa påbyggnadsriktlinjer på alla underlag. Lasterna och deras angreppspunkter: - Krafter från påbyggnaden Axellastberäkning speciella användningsområden: Hjälpram: - Material och tvärsnittsvärden - Dimensioner - Profiltyp - Tvärbalkarnas placering i hjälpramen - Speciella egenskaper hos hjälpramskonstruktionen - Ändringar av tvärsnitt - Extra förstärkningar - Avsmalningar etc Infästningssätt: - Positionering (i relation till fordonschassit) - Typ - Storlek - Antal. Följande kan inte provas eller godkännas: Stycklistor Prospekt Fotografier Övrig ej bindande information. Ritningar är giltiga bara under sitt tilldelade nummer. 12 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

27 I Giltighet och juridiska överenskommelser 5.2 Tillverkarintyg Allmän information Vid ändringar på fordon kan ett intyg från tillverkaren krävas. Mot speciell ansökan kan MAN göra ett undantag från bestående tekniska riktlinjer. Tillverkarintyg kan bara ställas ut om det är förenligt med funktions-, trafik- och driftsäkerheten. Godkänner MAN en chassiändring, är detta tillstånd endast relaterat till den principiella konstruktiva tillåtligheten för det berörda chassit. Generellt kan tillverkarintyg indelas i följande kategorier: Fordonsintyg - Till exempel för - Ändring av axelavståndet - Val av andra däck - alternativ användning eller ombyggnad av lastbil/dragbil med vändskiva - Axellaster och totalvikt - Släpvagnslast och ekipagets totalvikt Fabriks-, ALB och motorskyltar Fordonsledsagande dokument - Till exempel: - COP-dokument - Intyg Lågbullrande fordon Registreringsdokument - Till exempel - Databekräftelse En detaljerad översikt över de tillverkarintyg som står till förfogande kan hittas under Intyg. Ansöka om tillverkarintyg Utanför förbundsrepubliken Tyskland kan bara respektive centrala importbolag ansöka om tillverkarintyg. Den som ställer ansökan är både räkningsmottagare och intygets mottagare och måste vara en och samma person. Förfrågan över tillverkargodkännande kan ställas på följande sätt: förfrågan per fax eller e-post - Formulären (original) hämtas via Intyg - Den ifyllda ansökan sänds per fax eller e-post till den kontaktadress som finns angiven i ansökan. - Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet på sidan Intyg. Förfrågan via MANTED-onlineansökan - Hittas under MANTED-onlineansökningar (extra registrering krävs) Ställ ny MANTED-onlineansökan Val av motsvarande ansökan. - Var god fyll i alla fält i onlineansökan. - Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet i samband med onlineansökan. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 13

28 I Giltighet och juridiska överenskommelser Observera Det förutsätts att ombyggnadsåtgärder utförs först sedan motsvarande tillverkargodkännande - om så krävs - har erhållits. Ett av MAN utställt undantagsgodkännande är inte bindande för den ansvariga myndigheten. MAN har inget inflytande på utställandet av undantagsgodkännanden genom respektive myndighet. Principiellt måste varje undantagsgodkännande provas och godkännas av officiellt auktoriserad expert samt noteras i registreringsbeviset av ansvarig myndighet. Ligger den berörda åtgärden utanför de nationella lagstadgade föreskrifterna och bestämmelserna, ska ett undantagsgodkännande ombesörjas i förväg hos ansvarig myndighet. Att dessa påbyggnadsriktlinjer följs befriar inte användaren från sitt ansvar att utföra en tekniskt felfri ändring. MAN förbehåller sig rättigheten att avböja vissa ändringsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. 5.3 Varumärken MAN-märket och MAN-emblemet är varumärken som tillhör MAN Truck & Bus AG och får inte tas bort eller placeras på ett annat ställe utan godkännande (för adress, se ovan under Utgivare ). MAN Truck & Bus AG förbehåller sig rätten att förbjuda karosstillverkaren eller fordonsombyggare att använda MAN-varumärket om vid överträdelse mot denna påbyggnadsriktlinje i sin giltiga version. Karosstillverkaren eller fordonsombyggaren måste då avlägsna alla varumärken som är synliga utifrån. Vid ändringar som gör basfordonets godkännanden ogiltiga (t.ex. typ- eller systemgodkännanden), måste dessa erhållas eller styrkas på nytt av karosstillverkaren eller fordonsombyggaren. Karosstillverkaren eller fordonsombyggaren måste sätta upp de rättsligt föreskrivna märkningarna på fordonet, t.ex. extraskylt enligt 59 StVZO i Tyskland. 14 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

29 ANTECKNING MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 15

30 ANTECKNING 16 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

31 II Produktidentifikation MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 17

32 II Produktidentifikation 1.0 Allmänt För intern och även extern kommunikation olika fordonsbeteckningar införts som har anpassats till kraven och gestaltats enligt bestämda ordningskriterier. De viktigaste beteckningarna är: Variantbeskrivning Dörrbeteckning Basfordons- och typnummer Fordonsidentifierings- och chassinummer Dessutom finns allmän information om MAN förarhyttsvarianter i detta kapitel. 2.0 Uttryck Definition av de uttryck som används för att beskriva MAN-fordon. 2.1 Serie MAN fordonsportfölj Trucknology Generation indelas i fyra serier. En översikt ges i nedanstående tabell. Tabell 01-II: Serierna i Trucknology Generation Serie Förklaring Viktklass [t]** TGL Trucknology Generation L - lätt serie 7-12 TGM Trucknology Generation M - mittre serie TGS Trucknology Generation S - tung serie med smala förarhytter* TGX Trucknology Generation X - tung serie med breda förarhytter* * ytterligare information om MAN förarhyttprogram, se kapitel II, avsnitt 2.8 Förarhytter och kapitel III, avsnitt 3.2 Förarhyttsvarianter ** Serieviktklass/tillåten totalvikt 2.2 Typnummer En entydig identifiering av ett fordon kan bara ske med typnumret, även kallat typkodnummer. Typnumret är ett treställigt nummer och klassificerar entydigt olika fordonsfamiljer och varianter. Det innehåller en indelning till serien sam en klassificering av viktklassen och fjädringstypen. Det består i regel av en bokstav och två siffror är förutom basfordonets nummer även en beståndsdel av fordonsidentifieringsnumret och chassinumret. Nedanstående tabeller innehåller en uppställning över befintliga typkodsnummer för serierna TGL, TGM, TGS och TGX. De visade beteckningarna i tabellen innehåller seriekonfigurationens hjulkonfigurationer. Den angivna fjädringstypen anger den fordonets principiella fjädring vid framaxel- och bakaxelgruppen. 18 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

33 II Produktidentifikation Tabell 02-II: Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS Typnummer Viktklass [t] Beteckning Fjädring Observera 03S 18 TGS 18.xxx 4x2 BB Blad-blad 06S 18 TGS 18.xxx 4x2 BL Blad-luft 08S 18 TGS 18.xxx 4x2 BLS-TS Blad-luft 10S 18 TGS 18.xxx 4x2 LL Luft-luft 13S 18 TGS 18.xxx 4x2 LLS-U Luft-luft 15S 18 TGS 18.xxx 4x2 LL-U Luft-luft 18S 26 TGS 26.xxx 6x2-2 BL Blad-luft 21S 26 TGS 26.xxx 6x2-2 LL Luft-luft 22S 18 TGS 18.xxx 4x4H BL Blad-luft 24S 24 / 26 TGS 24.xxx 6x2/2 BL TGS 26.xxx 6x2/4 BL Blad-luft 26S 26 / 33 TGS 26.xxx 6x4 BB TGS 33.xxx 6x4 BB Blad-blad 30S 26 / 33 TGS 26.xxx 6x4 BL TGS 33.xxx 6x4 BL Blad-luft 35S 26 TGS 26.xxx 6x4H-2 BL Blad-luft 37S 35 TGS 35.xxx 8x4 BB Blad-blad 39S 37 / 41 TGS 37.xxx 8x4 BB TGS 41.xxx 8x4 BB Blad-blad 41S 35 TGS 35.xxx 8x4 BL Blad-luft 42S 26 TGS 26.xxx 6x4H/2 BLS Blad-luft 45S 24 TGS 24.xxx 6x2-2 LL-U Luft-luft 49S 32 TGS 32.xxx 8x4 BB Blad-blad 52S 18 TGS 18.xxx 4x4 BB Blad-blad 56S 26 / 33 TGS 26.xxx 6x6 BB TGS 33.xxx 6x6 BB Blad-blad 59S 35 TGS 35.xxx 8x6H BL Blad-luft 70S 26 TGS 26.xxx 6x6H BL Blad-luft 71S 28 TGS 28.xxx 6x4H-4 BL Blad-luft 73S 35 TGS 35.xxx 8x4H-6 BL Blad-luft 74S 28 TGS 28.xxx 6x2-4 BL Blad-luft 80S 18 TGS 18.xxx 4x4 BL Blad-luft 82S 26 / 33 TGS 26.xxx 6x6 BL TGS 33.xxx 6x6 BL Blad-luft 84S 28 TGS 28.xxx 6x4-4 BL Blad-luft 89S 28 TGS 28.xxx 6x2-2 BL Blad-luft 90S 35 TGS 35.xxx 8x2-4 BL Blad-luft 92S 35 TGS 35.xxx 8x4-4 BL Blad-luft 93S 35 / 41 TGS 35.xxx 8x6 BB TGS 41.xxx 8x6 BB Blad-blad 96S 35 / 41 TGS 35.xxx 8x8 BB TGS 35.xxx 8x8 BB Blad-blad MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 19

34 II Produktidentifikation Tabell 03-II: Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS-WW Typnummer Viktklass [t] Beteckning Fjädring Observera 03W 19 / 21 TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW Blad-blad 06W 19 / 21 TGS 19.xxx 4x2 BLS-WW TGS 21.xxx 4x2 BLS-WW Blad-luft 18W 26 TGS 26.xxx 6x2-2 BL-WW Blad-luft 19W 28 TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW Blad-luft 26W 33 TGS 33.xxx 6x4 BB-WW Blad-blad 30W 26 / 33 TGS 26.xxx 6x4 BLS-WW TGS 33.xxx 6x4 BLS-WW Blad-luft 34W 40 TGS 40.xxx 6x4 BB-WW Blad-blad 39W 41 TGS 41.xxx 8x4 BB-WW Blad-blad 52W 18 TGS 18.xxx 4x4 BB-WW Blad-blad 56W 33 TGS 33.xxx 6x6 BB-WW Blad-blad 58W 40 TGS 40.xxx 6x6 BB-WW Blad-blad 60W 41 TGS 41.xxx 8x8 BB-WW Blad-blad 71W 19 / 21 TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW-CKD TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW-CKD Blad-blad 72W 19 / 21 TGS 19.xxx 4x2 BLS-WW-CKD TGS 21.xxx 4x2 BLS-WW-CKD Blad-luft 73W 28 TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW-CKD Blad-luft 76W 33 TGS 33.xxx 6x4 BB-WW-CKD Blad-blad 77W 40 TGS 40.xxx 6x4 BB-WW-CKD Blad-blad 78W 26 TGS 26.xxx 6x4 BL-WW-CKD Blad-luft 79W 41 TGS 41.xxx 8x4 BB-WW-CKD Blad-blad 20 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

35 II Produktidentifikation Tabell 04-II: Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGX Typnummer Viktklass [t] Beteckning Fjädring Observera 05X 18 TGX 18.xxx 4x2 BLS-EL Blad-luft 06X 18 TGX 18.xxx 4x2 BL Blad-luft 10X 18 TGX 18.xxx 4x2 LL Luft-luft 13X 18 TGX 18.xxx 4x2 LLS-U Luft-luft 15X 18 TGX 18.xxx 4x2 LL-U Luft-luft 18X 26 TGX 26.xxx 6x2-2 BLS Blad-luft 21X 26 TGX 26.xxx 6x2-2 LL Luft-luft 22X 18 TGX 18.xxx 4x4H BLS Blad-luft 24X 24 / 26 TGX 24.xxx 6x2/2 BLS TGX 26.xxx 6x2/2 BLS Blad-luft TGX 26.xxx 6x2/4 BLS 26X 26 / 33 TGX 26.xxx 6x4 BB TGX 33.xxx 6x4 BB Blad-blad 27X 28 TGX 28.xxx 6X4 BB Blad-blad 28X 28 / 33 TGX 28.xxx 6x4 BBS-CKD TGX 32.xxx 6x4 BBS-CKD Blad-blad 30X 26 / 33 TGX 26.xxx 6x4 BL TGX 33.xxx 6x4 BL Blad-luft 42X 26 TGX 26.xxx 6x4H/4 BLS Blad-luft 45X 24 TGX 24.xxx 6x2-2 LL-U Luft-luft 78X 18 TGX 18.xxx 4x2 BLS Blad-luft 79X 33 TGX 33.xxx 6x4 BL Blad-luft 86X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BBS Blad-blad 87X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BLS Blad-luft 88X 27 TGX 27.xxx 6x2-2 BBS-CKD Blad-blad 89X 28 TGX 28.xxx 6x2-2 BL Blad-luft 92X 35 TGX 35.xxx 8x4-4 BL Blad-luft 94X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BBS Blad-blad 95X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BLS Blad-luft Löpaxeln är luftfjädrad Löpaxeln är luftfjädrad MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 21

36 II Produktidentifikation 2.3 Viktklass Viktklassen motsvarar dimensioneringsvärdet enligt uppställningen av typnumren (se kapitel II, avsnitt 2.2 Typnummer ). Detta är den tillåtna totalvikten för fordonstypen och får ej överskridas. Ytterligare information om tillåten totalvikt återfinns i kapitel III, avsnitt Tillåten totalvikt. 2.4 Effektuppgift Vid effektuppgiften är motoreffekten generellt avrundad till 10 hk. Undantagna är tekniska motordatablad. Närmare information som t.ex. över avgasstatus (Euro-norm) ges inte. 2.5 Fjädringstyp Seriemässigt finns tre olika fjädringskombinationer, beroende på fordonets användningssätt. Den första bokstaven beskriver framaxelgruppen, den andra bakaxelgruppen. Tabell 05-II: Fjädringstyper vid TGL/TGM och TGS/TGX Förkortning BB BL LL Förklaring Bladfjädring på framaxeln, bladfjädring på bakaxel/bakaxlar Bladfjädring på framaxeln, luftfjädring på bakaxel/bakaxlar Luftfjädring på framaxel och bakaxel/bakaxlar 2.6 Hjulkonfiguration Hjulkonfigurationen kännetecknar antalet befintliga, drivna och styrbara hjul. Begreppet hjulkonfiguration är ett vida använt begrepp, som emellertid inte är standardiserat. Det är ställen med hjul och inte enskilda hjul som räknas. Tvillinghjul betraktas enstaka hjul. Två exempel klargör begreppet hjulkonfiguration: Exempel treaxligt fordon med löpaxel (hjulkonfiguration) 6x2/4 6 Antal ställen med hjul totalt x 2 Antal drivna hjul / Främre stödaxel framför den drivna bakaxeln 4 Antal styrda hjul 22 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

37 II Produktidentifikation Exempel treaxligt fordon med pusheraxel (hjulkonfiguration) 6x2-4 6 Antal ställen med hjul totalt x 2 Antal drivna hjul - Bakre stödaxel bakom den drivna bakaxeln 4 Antal styrda hjul Antalet styrda hjul anges bara om det förutom de styrda framhjulen även är främre stödaxlar eller bakre stödaxlar inblandade. En löpaxel löper framför en driven bakaxel, en pusheraxel löper bakom den drivna bakaxeln. En markering av dessa axlar i hjulkonfigurationen sker med ett snedstreck / när en löpaxel finns och genom ett bindestreck - när en pusheraxel finns. Om ett chassi har både en löp- och en pusheraxel anges antalet styrda hjul med ett bindestreck -. Vid hydraulisk framaxeldrivning MAN HydroDrive erhåller hjulkonfigurationen dessutom ett H, t.ex. 6x4H = framaxel med MAN HydroDrive, 2 bakaxlar, därav en med drivning. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 23

38 II Produktidentifikation För närvarande kan följande hjulkonfigurationer erhållas från fabrik: Tabell 06-II: Radformeln TGS/TGX Hjulkonfiguration Beskrivning 4x2 Tvåaxligt fordon med en driven axel 4x4 Tvåaxligt fordon med två drivna axlar Allhjul 4x4H Tvåaxligt fordon med två drivna axlar, framaxel med MAN HydroDrive 6x2/2 Treaxligt fordon med ej styrd främre stödaxel Pusher 6x2/4 Treaxligt fordon med styrd främre stödaxel 6x2-2 Treaxligt fordon med ej styrd bakre stödaxel 6x2-4 Treaxligt fordon med styrd bakre stödaxel 6x4 Treaxligt fordon med två drivna och ej styrda bakaxlar 6x4-4 Treaxligt fordon med drivning på 2 axlar (första och andra axeln), bakre stödaxel med styrinrättning 6x4H/2 Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, löpaxel utan styrinrättning 6x4H/4 Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, löpaxel med styrinrättning 6x4H-2 Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, pusheraxel utan styrinrättning 6x4H-4 Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, pusheraxel med styrinrättning 6x6 Treaxligt fordon med allhjulsdrift 6x6H Treaxligt fordon med allhjulsdrift, framaxel med MAN HydroDrive 8x2-4 Fyraxligt fordon, en axel med drivning, två framaxlar med styrinrättning, pusheraxel utan styrinrättning eller fyraxligt fordon med tre bakaxlar, löpaxel och pusheraxel med styrinrättning 8x2-6 Fyraxligt fordon, en driven axel, två framaxlar styrda, bakre stödaxel med styrinrättning 8x4 Fyraxligt fordon med två styrda framaxlar och två drivna bakaxlar 8x4/4 Fyraxligt fordon med en framaxel, en styrd främre stödaxel och två drivna bakaxlar 8x4-4 Fyraxligt fordon med en framaxel, två drivna bakaxlar och en styrd bakre stödaxel 8x4H-6 Fyraxligt fordon med två framaxlar med styrinrättning (2:a framaxeln med MAN HydroDrive), en bakaxel med drivning och en pusheraxel med styrinrättning 8x6 Fyraxligt fordon Allhjul med två framaxlar (2:a framaxeln driven) och två drivna bakaxlar 8x6H Fyraxligt fordon Allhjul med två framaxlar (2:a framaxel med MAN HydroDrive) och två drivna bakaxlar 8x8 Fyraxligt fordon Allhjul med två framaxlar och två bakaxlar, alla drivna 24 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

39 II Produktidentifikation 2.7 Suffix Suffixet markerar dragbilar gentemot lastbilar eller beskriver speciella produktegenskaper. Dragbilar markeras med tillägget S. Fordonstypen lastbil identifieras inte på något särskilt sätt. Exempel på dragbilar: TGS x6 BBS S = Vändskiva Speciella (konstruktionsmässiga) produktionsegenskaper avdelas från den främre delen av suffixet genom ett bindestreck ( - ). Exempel på speciella produktegenskaper: TGM x4 BL-FW -FW = Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader Tabell 07-II: Översikt suffix Förkortning Förklaring Exempel S Dragbil TGS x6 BBS -CKD Fullständigt isärtaget chassi ( Completely Knocked Down ) för montering i mottagarlandets MAN-fabrik TGM x2 BB-CKD -TIB Delvis isärtaget chassi ( Truck In The Box ) för montering i mottagarlandets MAN-fabrik TGM x2 BB-TIB -FW Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader TGM x4 BL-FW -FOC Frambyggt chassi för busspåbyggnad TGL 12.xxx 4x2 BL-FOC -TS viktoptimerat utförande för tank/silo TGS x2 BLS-TS -WW Global variant, kan endast registreras utanför Europa TGS x4BB-WW -EL Fordon med utrustningsvariant Efficient Line TGX x2 BLS-EL -U Fordon med låg bygghöjd ( Ultra ) TGX x2 LLS-U MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 25

40 II Produktidentifikation 2.8 Förarhytter På grund av skiftande transportuppgifter och användningsområden för MAN-fordon finns olika förarhyttsvarianter. Hos MAN finns till respektive serie motsvarande tilldelade förarhytter. Uppställningen nedan ger en översikt. Följande hytter finns att välja på (utan koppling till chassityp): C-, M-, L-, DK-hytt - smala hytter - t.ex. för distributionskörning LX-hytt - smal hytt med högt tak - t.ex. för specialfordon och inrikes fjärrtrafik XLX-, XXL-hytt - bred hytt - t.ex. för internationell fjärrtrafik XL-hytt - bred hytt - t.ex. för specialfordon i regional trafik TGS/TGX-hytter är bredare än de andra 26 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

41 II Produktidentifikation Bild 01-II: Förarhyttsvarianter Fahrerhaus Cab Baureihe Range TGX (18 41 t) TGS (18 41 t) TGM (15 26 t) TGM (12 15 t) TGL (7,5 12 t) 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2280 mm 2785 mm 2785 mm 2785 mm 1620 mm 1620 mm 1620 mm TGM (22.5") TGM (19.5") TGL (17.5") XXL mm mm XLX mm XL 2440 mm mm 2240 mm LX L M 1880 mm Doka / Double cab C mm Fahrerhaus Cab Baureihe Range TGX (22.5") TGS (22.5") Ytterligare teknisk information återfinns i kapitel III, avsnitt 3.2 Förarhyttsvarianter. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 27

42 II Produktidentifikation 3.0 Dörrbeteckning Dörrbeteckningen från MAN är en information som är synlig för alla över fordonstypen med viktklass och Effekt. Dörrbeteckningen består av: Serie Tillåten totalvikt Effektuppgift (åtskild med en punkt. från den tillåtna totalvikten) Tabell 08-II: Exempel på dörrbeteckningar Serie Tillåten totalvikt [t] Effektuppgift [HK] TGL TGM TGM TGS TGS TGX Variantbeskrivning Variantbeskrivningen består av: Serie Tillåten totalvikt Effektuppgift (åtskild med en punkt. från den tillåtna totalvikten) Hjulkonfiguration Fjädringstyp Suffix De använda uttrycken beskrivs närmare i kapitel II, avsnitt 2.0 Uttryck. Tabell 09-II: Exempel på variantbeskrivningar Serie Tillåten totalvikt [t] Effektuppgift [HK] Hjulkonfiguration Fjädringstyp Suffix TGL x2 BL TGM x2 BB -FW TGM x4 BB TGS x2-2 LL -U TGS x2 BL S-TS TGX x2-2 LL 28 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

43 II Produktidentifikation 5.0 Basfordonsnummer För identifieringen och bättre åtskillnad mellan MAN-fordon infördes det åttaställiga basfordonsnumret (GFZ-nr). MAN basfordonsnummer beskriver ett MAN-fordon med bestämda tekniska egenskaper och en definierad serieutrustning (basfordon). Tabell 10-II: Exempel på basfordonsnummer Ställe Exempel L 0 6 X K G 3 1 Exempel L 2 1 S G F 3 8 Exempel L N 1 8 C E 0 8 L= Lastbil Typnummer Fortlöpande beteckning Typnumret är en viktig beståndsdel av basfordonsnumret och återfinns på ställena 2-4 i basfordonsnumret. Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 Typnummer. 6.0 Fordonsidentifierings- och chassinummer Fordonsidentifierings- och chassinumren beskriver kundspecifika fordon med motsvarande utrustningsomfattning och tekniska egenskaper. Fordonsidentitetsnummer Fordonsidentifieringsnumret (VIN) är ett 17-ställigt alfanumeriskt internationellt standardiserat nummer, som ger fordonet en entydig identitet. Tabell 11-II: Exempel på fordonsidentifieringsnummer Ställe Exempel W M A 0 6 X Z Z 9 7 K ISO 3779 Global tillverkarkod (hos MAN exempelvis WMA) beskrivande beteckning (ställena 4-6 motsvarar typnumret) Fortlöpande beteckning MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 29

44 II Produktidentifikation Fordonsidentifieringsnummer för MAN-chassin i Trucknology Generation börjar i regel med bokstäverna WMA. Undantag bildar bland annat fordon från CKD-fabriker (egenständiga tillverkarkoder) märket Steyr (VAN) märket ÖAF (VA0) märket ERF (SAF). Fordonsidentifieringsnumret innehåller typnumret på 4 6 stället (se kapitel II, 2.2 Typnummer. Observera: Instansade fordonsidentifieringsnummer får inte täckas över genom på- eller ombyggnader. Fordonsnummer Fordonsnumret är 7-ställigt och beskriver fordonets tekniska utrustning. Det innehåller typnumret på 1-3 stället och därefter ett 4-ställigt alfanumeriskt löpnummer. Tabell 12-II: Exempel på fordonsnummer Ställe Exempel 0 6 X Typnummer Fortlöpande beteckning Tabell 13-II: Exempel fordonsbeteckning, typ-, fordonsidentifierings-, basfordons- och fordonsnummer Fordonsbeteckning Typnummer Fordonsnummer (FIN) Basfordonsnummer Fordonsnummer TGX x2 BLS 06X WMA06XZZ97K L06XKG31 06X0004 TGS x2-4 LL 21S WMA21SZZ67M L21SGF38 21S0002 TGM X2 BL N18 WMAN18ZZ16Y LN18CE08 N Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 Typnummer. 30 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

45 ANTECKNING MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 31

46 ANTECKNING 32 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

47 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 33

48 1.0 Allmänt För att kunna tillverka den produkt som kunden önskar, måste eventuellt extrakomponenter inmonteras, påmonteras eller byggas om. Vi rekommenderar att original MAN komponenter används, om detta kan förenas med konstruktionen i övrigt. 1.1 Inhämtande av tekniska fordonsdata Tekniska fordonsdata ska tjäna till att ett optimalt basfordon väljs för den planerade användningens syfte. Information om MAN fordon och fordonskomponenter som till exempel: Hytter / stötfångare Avgassystem Längsgående chassibalk Sluttvärbalk Växellådor / kraftuttag återfinns under En registrering krävs. Från MANTED kan du hämta: Dimensioner Vikter Tyngdpunktsläge för nyttolast och påbyggnad (minsta och största påbyggnadslängd) Serieutrustning Ritningar Information De data som publiceras i MANTED är relaterade till fordonets serietillstånd. Dessa kan ändras allt efter det tekniska leveransomfånget. Avgörande är fordonets verkliga tillverknings- och leveransutförande. Nationella och internationella föreskrifter har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna måtten och vikterna. 1.2 Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser Gällande standarder och riktlinjer är tekniska standarder och ska därför följas. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna. Det kan inte förutsättas att alla standarder, föreskrifter och riktlinjer i sammanhang med kapitlen är fullständiga. Beakta hänvisningarna till: Lagstadgade bestämmelser Övriga riktlinjer Samtliga komponenter som är monterade i MAN-fordon, uppfyller aktuella, giltiga nationella och europeiska standarder och riktlinjer. MAN egna standarder sträcker sig ofta betydligt över de minsta krav som ställs i nationella och internationella standarder. Av kvalitets- och säkerhetsskäl förutsätter MAN i några fall att MAN-standarderna används. Dessa omnämns uttryckligt i motsvarande avsnitt. Det är möjligt att hämta MAN fabriksstandarder vid En registrering krävs. Om inte annat anges gäller allmänna toleranser. 34 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

49 1.3 Utförandekvalitet Korrosionsskydd Yt- och rostskyddet påverkar chassits livslängd och utseende. Ytbehandlingens kvalitet på på- eller ombyggnadskomponenter ska därför generellt alltid motsvara nivån på det seriemässiga chassit. För att säkerställa detta krav ska MAN fabriksstandard M3297 och M3018 Korrosionsskydd och ytbeläggningssystem för köpdelar tillämpas bindande. Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt. Om detta inte följs utesluter MAN garantiåtaganden för följderna. MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid torktemperaturer på ca 80 C. För att garantera en likvärdig ytbehandling förutsätts följande ytbehandlingsmetod vid alla enheter av metall: Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta. Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat. Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M3094 företrädesvis vattenbaserad. Om utrustning för detta saknas även lösningsmedelsbaserad. Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer anges i databladen från den aktuella lacktillverkaren. Vid val och kombination av olika metalliska ämnen (t.ex. aluminium och stål) ska hänsyn tas till materialens kompatibilitet. En möjlig inverkan av den elektrokemiska spänningskedjan beträffande korrosion på gränsytorna (kontaktkorrosion) ska motverkas genom motsvarande åtgärder (isoleringar). För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när de har mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten. Ytterligare information om korrosionsskydd som berör påbyggnaden framgår av kapitel IV i underkapitlet Svetsningsarbeten på fordonet Svetsningsarbeten på fordonet som inte beskrivs i denna påbyggnadsriktlinje eller i MAN-reparationsanvisningar är generellt ej tillåtna. På komponenter som kräver utförandegodkännande (t ex kopplingsanordningar, underkörningsskydd) får svetsarbeten endast genomföras av innehavaren av utförandegodkännandet. Svetsarbeten på dessa komponenter medför annars att typgodkännandet blir ogiltigt och kan medföra faror för trafiksäkerheten! Svetsningsarbeten på chassit kräver speciella fackkunskaper. Därför måste företaget som utför dessa arbeten förfoga över personal med motsvarande utbildning, behörighet och kvalificering. Denna personal skall även användas för de nödvändiga svetsarbetena (exempelvis i Tyskland enligt DVS informationsblad Svetsarbeten på nyttofordon och informationsbladet 2518 Svetstekniska kriterier vid användning av finkorniga stål vid tillverkning/reparation av nyttofordon kan erhållas från DVS-förlaget). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 35

50 Viktig anvisning Svetsarbeten på ramen är endast tillåtna om samma original rammaterial används som vid tillverkningen, (se kapitel III avsnitt 4.3). MAN-fordonens ramar är tillverkade av höghållfasta finkorniga stålkvaliteter. Det använda finkorniga stålet är mycket lämpligt för svetsning. Svetsmetoderna MAG (metallaktivgassvetsning) och E (manuell ljusbågssvetsning) säkerställer att svetsfogarna blir av hög kvalitet och hållbarhet om kvalificerade svetsare utför arbetena. Viktig anvisning Svetstråd: En tråd eller elektrod med passande egenskaper måste väljas. Det måste minst ha samma sträckgräns och draghållfasthet som det material som skall svetsas. Principiellt tillvägagångssätt: Svetsarbeten skall ej utföras när omgivningstemperaturen underskrider +5 C. En grundlig förbehandling av svetspunkten är viktigt för att svetsförbandet skall bli av högsta kvalitet. Värmekänsliga delar i närheten av svetsfogen (t.ex. elektriska ledningar, tryckluftsledningar) ska skyddas mot värmen eller demonteras (bild 01-III). Bild 01-III: Skydd av värmekänsliga delar T_993_000021_0001_Z 1) Polyamidrör 1 Anslutningsställena för svetsdetaljen på fordonet och svetsaggregatets jordklämma måste vara blanka. Färg, korrosion, olja, fett och smuts måste avlägsnas. Svetsningen skall utföras med likström, kontrollera elektrodernas polaritet. Svetsarbeten ska utföra utan smältdike (se bild 02-III). Sprickor i svetsfogen är ej tillåtna. Förbindningsfogar på rambalkarna ska utföras som V- eller X-fogar (se bild 02-III) i flera skikt. Slaggskiktet som bildas vid svetsning samt förbrända lackrester ska tas bort mekaniskt. Innan konservering/lackering ska ytan på svetsställena göras metallren. MAN rekommenderar att detta görs genom mekanisk bearbetning av svetsställena. 36 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

51 Bild 02-III: Smältdiken 2 T_993_000022_0001_Z 1 1) Svetsfog 2) Smältdiken ska undvikas på angivet ställe Bild 03-III: Svetsfogarnas utförande vid X- och Y-svetsar T_993_000023_0001_Z 1) Svetsfog med två skikt 2) Bottensträng 3) Svetselektrod 3 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 37

52 Lodräta svetsningar skall utföras som stigande fogar (se bild 04-III). Bild 04-III: Lodrät svetsning T_993_000024_0001_Z 1) Svetselektrod 2) Svetsriktning 3) Profiler som ska svetsas samman För att förebygga skador på elektroniska moduler (t ex generator, radio, FFR, EBS, EDC, ECAS) skall följande procedur följas: Koppla loss batteriernas minus- och pluskablar. Koppla ihop de lösa ändarna (- med +) Slå på batteriets huvudströmbrytare (mekanisk brytare) resp. bygla batteriets elektriska huvudströmbrytare vid magneten (koppla loss kablarna och anslut dem till varandra). Anslut svetsaggregatets jordklämma i närheten av svetspunkten med god ledningsförmåga (se ovan) förbind de delar som ska svetsas så att de har bra kontakt med varandra (förbind t.ex. de båda delarna med jordklämman) Elektroniska komponenter behöver inte kopplas loss, om ovanstående anvisningar följs noggrant. 38 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

53 1.3.3 Borrhål, nit- och skruvförband Förbindningar av ramdelar och monteringsdetaljer på ramen (t.ex. knutplåtar med tvärbalkar, fasta fästplåtar, hörnvinklar, tankhållare, etc.) är seriemässigt utförda som nit- eller skruvförband. Borrhål i rambalkarna Använd befintliga hål för montering på chassiramen. Hålbilden upprepar sej över i stort sett hela rambalken. Vid behov kan ritning över rambalkens hålbild hämtas på under Frame Rails. Hålbilden och dess kantavstånd framgår av Bild 05-lll. Ifall befintliga hål inte passar, så är det möjligt, med beaktande av Bild 05-lll, att komplettera med ytterligare hålbilder. Det är möjligt att komplettera över hela rambalkens användbara längd. Detaljer som är monterade på ramens isida (t ex elledningar, luftledningar) får inte skadas. Alla nya hål ska gradas och rengöras från borrspån. Dessutom ska alla nya hål förses med ett tillräckligt rostskydd (se Kapitel lll avsnitt 1.3.1). Bild 05-III: Hålavstånd Ød a b b a b b b b c T_993_000025_0001_Z a 40 mm b 50 mm c 25 mm d 14 mm vid TGL d 16 mm vid TGM d 16 mm vid TGS/TGX MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 39

54 Viktig anvisning Borrhål i övre och undre fläns Principiellt är det inte tillåtet att i efterhand borra hål i den längsgående chassibalkens övre och undre flänsar (bild 06-III). Bild 06-III: Borrhål vid ramens ände T_993_000027_0001_Z Ett undantag för upptagning av borrhål i övre och undre flänsen görs uteslutande vid bakre ramänden efter sluttvärbalken eller sista tvärbalken (om ingen sluttvärbalk finns). I detta fall krävs att fasta fästplåtar dessutom används i denna zon. Dessutom ska befintliga hål i övre och undre flänsen, och som ej används för påbyggnaden, dock användas till att skruva samman ram och hjälpram (bild 07-III). Bild 07-III: Borrhål vid ramens ände 1 2 T_993_000028_0001_Z 3 1) Hjälpram 2) Färdriktning 3) Ramens ände (fordon) 40 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

55 III Skruvförband i chassiramen Ifall de av fabriken monterade skruvförbanden ändras, måste ett likvärdigt förband enligt MAN-Norm M3059 (Ref. se utformas. Dessutom måste förbanden överensstämma på följande punkter: Skruvförbandens antal och position (t ex vid tvärbalksinfästningar) Hållfasthetsklass (t ex räfflad bult 10.9, räfflad mutter 10) Bult-/mutter-typ (räfflad bult/mutter) Gängans mått ( t ex M14 x 1,5) Åtdragningsmoment enligt MAN-norm M ska användas. Därför måste det sammanlagda friktionstalet för bult och mutter ligga mellan μtot =0,09 och 0,15. MAN förordar användning av räfflade skruvar/muttrar enligt MAN norm M /M Lossas skruvförband ska nya räfflade flänsskruvar resp. muttrar användas på åtdragningssidan. Åtdragningssidan syns genom små spår i låständerna på skruvhuvudet resp. mutterflänsen (se bild 08-III). Bild 08-III: Spår i låständerna på åtdragningssidan T_993_000026_0001_Z Alternativt kan även enligt tillverkarens föreskrifter höghållfasta nitar användas (t.ex. Huck-BOM, låsringsbultar). Nitförbandet måste åtminstone motsvara skruvförbandet med avseende på utförande och hållfasthet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 41

56 1.4 Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad I detta kapitel finns grundläggande information samt specifika anvisningar för brandskyddsåtgärder för på- resp. ombyggnad på MAN-chassier. Brand kan orsakas av: på- resp. ombyggnad nedfallande last (t.ex. flistransporter) miljön vid användning av fordonet yttemperaturen för avgasljuddämpare och avgasrör Allmänt Allt fler transportuppgifter och fordonstillämpningar medför många olika orsaker till brand i fordon och last. Kraven enligt MAN påbyggnadsriktlinjer, kapitel I-Giltighet och juridiska överenskommelser -3.4 Drifts- och trafiksäkerhet måste absolut följas av påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren. Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste inleda lämpliga brandskyddsåtgärder för användningsområdet/ tillämpningen redan vid ombyggnad av fordonet. Information som är relevant för typgodkännande, nationella föreskrifter och lagstiftning ska beaktas särskilt. Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste informera om aktuella brandskyddsåtgärder i instruktionsboken för påbyggnaden och informera slutanvändaren om egenskaperna hos dessa. För alla brandskyddsåtgärder som påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren vidtagit gäller: MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet Föreskrifter enligt lag MAN levererar chassier från fabrik som är utrustade enligt gällande nationella ADR-föreskrifter. Under påbyggnads-/ombyggnadsarbeten får ingen modifiering av ADR-/GGVS-relaterade komponenter eller system på chassit göras om detta inte krävs enligt tillämpliga nationella föreskrifter enligt lag. Påbyggnadstillverkaren resp. ombyggaren måste absolut innehålla krav enligt ADR-/GGVS och landsspecifika lagar och föreskrifter. Ytterligare information finns under 42 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

57 1.4.3 Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas. Det finns flera varianter för MAN-chassier som kan levereras från fabrik. Man bör kontrollera i det enskilda fallet om någon av dessa kan användas. På avgassystemets yta kan temperaturer på C förekomma. Beroende på behov rekommenderar MAN att värmeskyddsplåtar eller värmeskyddsmattor anbringas vid komponenter i fordonet/påbyggnaden som blir mycket varma. För fordon med utsläppsnorm Euro 6 ska beaktas att dieselpartikelfiltret (DPF) genomgår automatiska regenereringscykler. I dieselpartikelfiltret (DPF) ansamlas sotpartiklar och omvandlas till CO 2. Detta kallas regenerering. Därvid behövs hög avgastemperatur före DPF. Regenerering sker vanligen automatiskt under körning och märks inte. Se ytterligare information om detta i fordonets instruktionsbok Åtgärder vidluftinsuget För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett sk cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart material, maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff). Varning Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder! MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet Elektriska ledningar/installationer Det föreligger risk för fordonsbrand till följd av överbelastning, yttre värmepåverkan och gnistbildning på grund av felaktig anslutning av resp. lösa kontaktdon för elektriska ledningar. Elektriska ledningar på påbyggnadssidan, särskilt sådana med hög belastning, måste dimensioneras och avsäkras korrekt med hänsyn till max. effektuttag. Vid anslutning av extra elektriska förbrukare ska de elektriska gränssnitt som beskrivs i påbyggnadsriktlinjerna användas. Elektriska ledningar ska dras så att det finns tillräckligt mellanrum för att skydda dem mot värmepåverkan i området vid värmekällor som t.ex. avgassystemet och motorn (se kapitel III, avsnitt Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet ). Om detta inte är möjligt ska ledningarna skyddas med lämpliga isoleringsåtgärder som kåpor, korrugerade rör/skyddsslangar, ledningskanaler etc. Det får inte förekomma skavställen vid skarpa kanter, utstickande pinnskruvar eller muttrar, skruvskallar etc. Anslutning av enskilda kablar ska utföras korrekt och fackmässigt med lämpliga kontaktdon. Lämpliga reservdelar kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning. Viktig anvisning Anslutning i efterhand till befintliga elledningar med IDC-metoden, enkel tvinning eller lödning är inte tillåten. Lödanslutningar är inte tillåtna för rörliga ledningar. Elledningar/kablage på chassisidan, som skadats vid påbyggnadsmontering, måste bytas. Ytterligare information finns i kapitel III - Chassier Elsystem/elektronik (fordonets elsystem). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 43

58 2.0 Hela fordonet 2.1 Allmänt I detta kapitel återfinns grundläggande begrepp samt specifika anvisningar beträffande ändringar av MAN fordon. Information som är relevant för registreringen ska särskilt beaktas. 2.2 Begrepp, mått och vikter De begrepp, mått och vikter som anges nedan ska beaktas när ändringar görs på fordon och påbyggnad. Information De nationella föreskrifterna har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna måtten och vikterna Teoretiskt axelavstånd Det teoretiska axelavståndet är en hjälpstorhet för beräkning av tyngdpunktsläget och axellasterna. Den beror på: Antalet axlar Axlarnas placering Axelavståndet Tillåten last för de enskilda axlarna Det teoretiska axelavståndet är avståndet från framaxelns teoretiska centrum till bakaxelns teoretiska centrum. Teoretiska axelcentrum används som referenspunkter för att förenkla beräkningar. Referenspunkten behövs, för att gruppera flera axlar i en punkt. De axlar som ska grupperas kan därvid ha samma eller olika tillåtna axellaster. I bild 09-III sammanfattas som exempel de båda framaxlarna till framaxelns teoretiska centrum och de båda bakaxlarna till bakaxelns teoretiska centrum. 44 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

59 Bild 09-III: Teoretiskt axelavstånd och överhäng fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar (valfri axellastfördelning) 2 1 l 12 l 23 l 34 G zul1 G zul2 G zul3 Gzul4 l t U t T_996_000012_0001_Z 1) teoretiskt centrum för bakaxeln 2) teoretiskt centrum för framaxeln l 12, l 23, l 34 G zul1, G zul2, G zul3, G zul4 l t U t Axelavstånd mellan de motsvarande axlarna tillåten axellast för motsvarande axlar teoretiskt axelavstånd teoretiskt överhäng I kapitel V avsnitt 1.13 beskrivs formlerna för beräkning av teoretiskt axelavstånd vid olika axelkonfigurationer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 45

60 2.2.2 Teoretisk och tillåten överhängslängd Med den teoretiska överhängslängden avses avståndet från bakaxelns teoretiska centrum till fordonets ände, inklusive påbyggnad (se bild 10-III). Bild 10-III: Ramöverhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellast 1 2 1) teoretiskt centrum för bakaxeln 2) teoretiskt överhäng T_996_000013_0002_Z Den tillåtna överhängslängden är ett viktigt mått för att den tillåtna axellasten och minsta framaxellast ska kunna följas. Bild 10-III visar ett exempel på överhänget på ett treaxligt chassi. Det tillåtna överhänget uppgår till: på ett tvåaxligt fordon 65 % på alla andra fordon 70 %. av det teoretiska axelavståndet. Det teoretiska överhänget ska inte vara större än tillåtet överhäng. Utan utrustning för dragning av släp kan dock ovan nämnda värden överskridas med 5 %. Grundförutsättning är att de i kapitel III, avsnitt 2.2.8, tabell 01-III angivna minsta framaxellasterna alltid uppfylls vid all slags användning. Begreppen teoretiskt axelavstånd och bakaxelns teoretiska centrum beskrivs i kapitel III, avsnitt Dessutom påverkas fordonets bakre svepmått vid cirkelkörning avsevärt av överhängets längd. Vid planering av påbyggnaden ska nationella villkor för typgodkännande beaktas. 46 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

61 2.2.3 Tillåten axellast Som tillåten axellast betecknar man den totala lasten på en axel eller axelgrupp, som inte får överskridas. Man skiljer mellan: tekniskt tillåten axellast nationellt tillåten axellast Den tekniskt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp begränsas av egenskaper, beskaffenhet och dimensionering av axelns komponenter (t.ex. axlar, fjädrar, fälgar, däck). Den nationellt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning Det är förbjudet att överskrida de tekniskt tillåtna axellasterna. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna axellasten. Därvid ska följande beaktas: Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna axellasten är lägre än den tekniskt tillåtna axellasten Tillåten totalvikt Som tillåten totalvikt betecknar man ett fordons totala last inklusive nyttolast, som inte får överskridas. Man skiljer mellan: tekniskt tillåten totalvikt nationellt tillåten totalvikt Den tekniskt tillåtna totalvikten är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. axelkoncept, bromssystem, materialbelastning). Den nationellt tillåtna totalvikten av ett fordon bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna totalvikten. Därvid ska följande beaktas: Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten är lägre än den tekniskt tillåtna axellasten. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 47

62 2.2.5 Tillåten totalvikt för ekipage Med tillåten totalvikt för ekipage avses vikten av en fordonskombination, dvs. dragfordon och släpvagn eller dragbil och påhängsvagn (inklusive last), som inte får överskridas. Man skiljer mellan: tekniskt tillåten totalvikt för ekipage nationellt tillåten totalvikt för ekipage Den tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. drivlina, bromssystem, kopplingsanordningar). Den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten för ekipage. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage.. Därvid ska följande beaktas: Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage är lägre än den tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage. 48 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

63 2.2.6 Axelöverbelastning Med axelöverbelastning avses både överskridande av nationellt tillåtna axellaster och tekniskt tillåtna axellaster. Axelöverbelastning kan uppstå genom: fram- eller baktung belastning överlast felaktig dimensionering av fordon eller påbyggnad Viktig anvisning Axelöverbelastningar måste absolut undvikas, då annars allvarliga skador kan uppstå på fordon och på fordonskomponenter. Bild 11-III: Överbelastning av framaxeln genom framtung belastning T_996_000019_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 49

64 2.2.7 Hjullastdifferens Hjullastdifferensen anger skillnaden i belastning mellan vänstra och högra hjulet resp hjuluppsättningen på en axel resp axelgrupp. Skillnad i belastningen kan leda till att fordonet lutar i förhållande till körbanan. I kombination med sidoförskjuten tyngdpunkt kan detta leda till försämrade köregenskaper. Dessutom kan det leda till ensidigt däckslitage. Påbyggare och användare ska säkerställa att hjullastdifferensen är så liten som möjligt vid alla driftstillstånd (lastat och olastat tillstånd). En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat som tank, batterihållare eller reservhjul flyttas. Vid förhöjd hjullastdifferens rekommenderar vi att ESP (elektroniskt stabilitetsprogram), om sådant finns, väljs som utrustningsvariant för att förbättra körstabiliteten. Den maximala hjullastdifferensen får inte överskrida 10 % av den faktiska (1) axellasten, dock maximalt 5 % av den tillåtna (2) axellasten. Det är det lägre värdet (se röda linjen i bild 12-III). som är bestämmande. Dessutom ska tillåten last för däck-/fälgkombinationen kontrolleras. Sådan information finns i de tekniska handböckerna från däck- och fälgtillverkaren. Max tillåten hjullastdifferens per axel resp axelgrupp kan fastställas enligt följande. Steg 1: Beräkning av gränsvärde för axellast = 0,05 0,1 tillåten axellast Steg 2: Fastställande av giltigt område: Område A gränsvärde Område B > gränsvärde Steg 3: Steg 4: Bild 12-III: Beräkning av tillåten hjullastdifferens Om den faktiska axellasten ligger inom område A gäller: - tillåten hjullastdifferens = 0,1 x faktisk axellast Om den faktiska axellasten ligger inom område B gäller: - tillåten hjullastdifferens = 0,05 x tillåten axellast Kontroll av tillåtna hjullaster Tillåten hjullastdifferens (värdena gäller för detta exempel och inte generellt) Hjullast differens [kg] (1) 400 (2) 200 A B 1) 10 % av faktisk axellast 2) 5 % av tillåten axellast 3) Gränsvärde mellan område A och område B 4) Tillåten axellast Faktisk (3) (4) axellast [kg] T_354_000001_0001_D 50 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

65 Exempel: Axeldata: Faktiska vikter: Olastad: kg; (vid jämn fördelning kg per hjul) Lastad: kg; (vid jämn fördelning kg per hjul) Tillåten axellast: 8000 kg Däck: 315/80R22,5 med lastindex 156 Steg 1: Beräkning av gränsvärde för axellast Gränsvärde = 5 (%) (10 (%) x 8000 kg = 4000 kg Steg 2: Fastställande av giltigt område: Olastad < gränsvärde (3 000 kg < kg) -> område A Lastad > gränsvärde (7 800 kg > kg) -> område B Steg 3: Beräkning av tillåten hjullastdifferens Olastad: 0,1 x kg = 300 kg (± 150 kg per hjul) Därmed är kg tillåtet på ena sidan och kg tillåtet på andra sidan. Lastad: 0,05 x kg = 400 kg (± 200 kg per hjul) Därmed är kg tillåtet på ena sidan och kg tillåtet på andra sidan. Steg 4: Kontroll av tillåtna hjullaster Lastindex 156 anger tillåten däckbelastning kg. I detta exempel begränsar däckbelastningen den möjliga hjullastdifferensen i lastat tillstånd till 200 kg. (± 100 kg per hjul) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 51

66 2.2.8 Minsta framaxellast För att bibehålla styrförmågan måste framaxeln i varje belastningstillstånd ha den minsta belastning som anges i tabell 01-III, beroende på modell och antalet axlar. Bild 13-III: Minsta belastning av framaxeln T_996_000020_0001_G 52 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

67 Tabell 01-III: Minsta belastning på framaxeln vid TGS/TGX i varje belastningstillstånd i % av fordonets verkliga vikt Minsta belastning av framaxeln (framaxlarna) vid fordonets alla belastningstillstånd i % av den aktuella fordonsvikten GG = Totalvikt SDAH = Släp med stel dragstång ZAA = Centralaxelsläp Axelantal Tvåaxligt fordon mer än 2 axlar * Hjulkonfiguration 4x2, 4x4H, 4x4 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4, 6x4-4, 6x4H/2, 6x4H/4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x6, 6x6 H, 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4/4, 8x4-4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 GG Fordon Utan SDAH/ZAA singelbil med SDAH/ZAA GG släpvagn 18 t Trippel SDAH/ZAA GG släpvagn > 18 t övrig baklast t.ex. kran, bakgavellyft 18 t 25% 25% 35% 30% t 20% 25% 30% 25% Vid fler än en framaxel refererar %-värdet till summan av framaxellasterna. * = Treaxliga fordon med axellyft skall betraktas som tvåaxliga fordon när axeln är upplyft. I detta läge gäller därmed det högre värdet för den minsta framaxellasten för tvåaxliga fordon. Vid kombinerade bakre laster som till exempel släp med stel dragstång med lastkran gäller det högre värdet för den minsta framaxellasten. Värdena gäller inklusive eventuella bakre laster som exempelvis: Stödlaster genom centralaxelsläp Lastkran baktill på fordonet Bakgavellyftar Transportabla gaffeltruckar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 53

68 2.2.9 Fastställa axellast och vägning För rätt dimensionering av fordonet måste absolut en axellastberäkning göras (se kapitel V avsnitt 1.10). De angivna vikterna i försäljningsunderlagen eller under tar bara hänsyn till fordonets serieutförande. Viktförändringar kan uppkomma genom specialutrustning och tillverkningstoleranser. På grund av tillverkningstoleranser är viktavvikelser på ±5 % tillåtna. En optimal avstämning av påbyggnaden på lastbilen är endast möjligt om fordonet vägs innan alla påbyggnadsarbeten påbörjas. De vägda vikterna skall användas vid axellastberäkningen. Under följande förutsättningar är det möjligt att fastställa axellasten genom vägning: utan förare med fulla AdBlue- och bränsletankar med lossad parkeringsbroms, säkra fordonet med kilar vid luftfjädring: fordonet skall vara i normalt körläge lyftbara axlar nedsänkta till marken (som vid belastat tillstånd) startassistenter får ej vara påverkade Vid vägningen skall man hålla sig till följande ordningsföljd (främre löpaxel resp. pushaxel räknas till bakaxeln): Tvåaxligt fordon den 1:a axeln den 2:a axeln för kontroll av hela fordonet Treaxligt fordon med två bakaxlar den 1:a axeln 2:a med 3:e axeln för kontroll av hela fordonet Fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar 1:a med 2:a axeln 3:e med 4:e axeln för kontroll av hela fordonet Fyraxligt fordon med en framaxel och tre bakaxlar den 1:a axeln 2:a med 3:e och 4:e axeln för kontroll av hela fordonet Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets Rullningsomkretsen är den sträcka som ett däck tillryggalägger under ett varv utan slirning. Olika däckstorlekar på fram- och bakaxeln/bakaxlarna är möjliga på allhjulsdrivna fordon (inklusive HydroDrive) endast om skillnaderna i däckomkretsen inte är större än 2 %. Vid icke-allhjulsdrivna fordon får skillnaderna i däckomkretsen inte vara större än 10 %. Beräkningen utgår alltid ifrån det mindre däckets omkrets. 54 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

69 2.3 Ändringar på hela fordonet Generellt ska ändringar på hela fordonet endast göras undantagvis. Att MANs riktlinjer följs och att ändringarna stäms av med MAN (adress, se ovan under Utgivare ) är ett krav. Enskilda delar kan inte betraktas isolerat i detta sammanhang, då de oftast är en del av ett system eller funktion hos hela fordonet. Som exempel kan ramens tvärbalk nämnas. Den bildar en förbindelse mellan rambalkarna och har inflytande på flera andra funktioner. Därför är den utsatt för hög belastning och får inte modifieras Ändra axelavståndet För varje ändring av axelavståndet krävs ett tillverkarintyg. Det förutsätts att en ändring av axelavståndet utförs först sedan motsvarande tillverkargodkännande har erhållits. Anvisningar för ansökan om en tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt Uppdateringsfilen som är knuten till ändringen av axelavstånd och/eller ramöverhäng ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen. På grund av de tekniska konstruktionsföreskrifterna avseende styrinrättningar (speciellt 70/311/EEG, ECE-R79) har chassierna i serie TGL och TGM olika rattar (olika diametrar), styrväxlar (utväxlingsområde) och dragning av styrservons oljerör (kylspiral) med hänsyn till antal och utförande av styraxlarna, axelavståndet, hjulkonfigurationen, axellasterna och totalvikten. Principiellt måste man därvid beakta att det nya axelavståndet måste ligga inom typens gränser. Inom typens gränser betyder att det nya axelavståndet inte - är kortare än det kortaste eller - längre än det längsta serieaxelavståndet för samma fordonstyp. Med samma fordonstyp avses fordon med - samma typnummer - samma art av fordon - samma hjulkonfiguration. Viktig anvisning Förkortningar eller förlängningar som går därutöver får bara utföras av MAN eller av deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer ( qul ) efter att MAN har konsulterats. Dessutom gäller att vid TGS/TGX med hydraulisk tvångsstyrning av pusheraxeln ZF-Servocom RAS (Rear Axle Steering) (t.ex. 6x2-4, 6x4-4 eller 8x2-4) är förlängningar eller förkortningar av axelavståndet möjliga. Beroende på hur mycket axelavståndet förändras på 1:a - 2:a axeln måste en annan styrlänk med en annan styrutslagsvinkel monteras på pusheraxeln. Vilken styrlänk som ska användas framgår av bekräftelsen. med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln ZF-Servocom RAS-EC (Rear Axle Steering Electronically Controlled) (t.ex. alla 6x2/4 och 8x4/4) är bara förkortningar men inga förlängningar av axelavståndet möjliga. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna. med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln eller pusheraxeln EHLA är förlängning eller förkortning av axelavståndet möjligt. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna. med två mekaniskt styrda framaxlar (t.ex. 8x4) får förskjutning av styraxlarna uteslutande utföras av MAN eller av deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 55

70 Typ av axelavståndsändring Axelavståndsändringar kan utföras på följande två sätt: I. Flyttning av bakaxeln/boggin. II. Kapning av rambalkarna (infogning resp. borttagning av ett ramavsnitt). Oberoende av axelavståndsändringens typ måste man beakta, att maximala tvärbalksavståndet även efter en axelavståndsändring får uppgå till 1500 mm. En tolerans på mm är tillåten. ombyggnaden av kardanaxelsystemet skall utföras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer (se kapitel III avsnitt 6.5) och kardanaxeltillverkarnas riktlinjer. Om det nya axelavståndet motsvarar ett standardaxelavstånd skall placeringen av kardanaxeln och tvärbalkarna följa standardaxelavståndet. beträffande dragning av luft- och elledningar gäller kapitel III avsnitt och avsnitt CAN-kablage får inte kapas. Välj därför en längre väg vid förkortningar av axelavståndet. Dessutom får inga ringar och slingor läggas. Vid en ökning av axelavståndet skall de styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln förflyttas med axeln. Därför finns det adapterkablage för alla styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln. Systematik, metoder och artikelnummer beskrivs utförligt i kapitel III avsnitt I. Flyttning av bakaxeln/boggin Förskjuts bakaxeln/boggin måste fastsättningen av axelupphängningen, axelstyrningen och tvärbalken på nytt ske med nitar eller MAN flänsskruvar motsvarande kapitel III avsnitt i MAN påbyggnadsriktlinje. De hålavstånd som där krävs måste beaktas! Vid fordon med krökta fordonsramar får inte axelstyrning och fjädring (t.ex. fjäderbockar, infästning av längsgående länkarm) inte befinna sig före och i ramens krökning. Ett minsta avstånd av 100 mm till 2:a kröken på ramen förutsätts (se bild 14-III). Bild 14-III: Förbjuden zon för bakaxelstyrningen T_996_000017_0001_Z 56 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

71 II. Kapning av längsgående chassibalk Förändras axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas måste svetsföreskrifterna i MAN påbyggnadsriktlinjer absolut följas (se kapitel III avsnitt 1.3.2). För ramdelar som skall infogas som t.ex. rambalkar, ramförstärkningar ska ramens originalmaterial användas. Uppgifter om materialet återfinns i kapitel III avsnitt 4.2. Det rekommenderas att rambalkarna förvärms till 150 C 200 C. Ingen ramkapning får utföras i följande områden: Axelstyrning och fjädring (t ex fjäderbockar, infästning av längsgående länkarm), minsta avstånd 100 mm Ramens krökta del, minsta avstånd 100 mm Kraftangreppspunkter Växellådsupphängning och tvärbalkar (även fördelningsväxellåda vid allhjulsdrivna fordon) Motorupphängning Kraftangreppspunkter från påbyggnaden Den tillåtna svetsfogszonen för axelavståndsändringar börjar minst 100 mm bakom ramkröken och slutar maximalt 100 mm före den främsta bakaxelstyrningen (se bild 15-III). Svetsfogar i fordonets längsriktning är ej tillåtna. Bild 15-III: Möjlig svetszon vid krökta ramar T_993_000029_0001_Z MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 57

72 Vid ändring av axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas, måste svetsfogarna säkras med förstärkningar. Ramförstärkningarna ska utföras enligt nedanstående uppgifter: Bild 16-III: Förstärkning vid minskning av axelavståndet = = = = T_993_000030_0001_Z 1) Ramförstärkning 2) Längsgående chassibalk Bild 17-III: Förstärkning vid ökning av axelavståndet ) Ramförstärkning 2) Längsgående chassibalk 3) Profilstycke 3 T_993_000031_0001_Z 58 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

73 Positionsnummer 1, bild 16-III och 17-III: närheten av vinkelförstärkningarna ska befintliga borrhål i ramen utnyttjas. För placeringen av borrhålen i den längsgående chassibalken gäller följande uppgifter borrhålsavstånd 50 mm, kantavstånd 25 mm. Borrbilden framgår av motsvarande ritning för den längsgående chassibalken. Positionsnummer 2, bild 16-III och 17-III: Vid motliggande detaljer ska svetsfogen vara slät (nummer 2 vid bild 24 och bild 25). Positionsnummer 3, bild 16-III och 17-III: Vid förlängning av axelavståndet med hjälp av insatta skarvstycken av den längsgående chassibalken ska materialföreskrifterna i ramprofiltabellen och de maximalt tillåtna axelavstånden enligt MAN påbyggnadsriktlinje beaktas. Rambredden får inte förändras. Om de maximala avstånden för ramens tvärbalkar överskrids måste extra tvärbalkar sättas in. Dessutom ska nedanstående anvisningar följas vid dimensioneringen av förstärkningarna. Bild 18-III: Förstärkningar vid ökning av axelavståndet A b a h A T_993_000032_0001_Z Teckenförklaring Höjd (h) Bredd (a) Bredd (a) som ramens bredd (b), tolerans -5 mm. Tjocklek som ramens tjocklek, tolerans -1 mm. Material min. S355J2G3 (St. 52-3) Valsade profiler är ej tillåtna. På vissa fordonschassin med långt axelavstånd sitter det från fabrik ramförstärkningar mellan fram- och bakaxlarna. Ramförstärkningar får inte svetsas gemensamt med rambalkarna. Detta kan förhindras genom mellanlägg i form av separationsfolier baserade på koppar. Dessa folier skall avlägsnas när svetsningarna är färdiga. Förstärkningarna kan ligga an mot varandra efter en ändring av axelavståndet. De skall antingen svetsas ihop med varandra eller sammanfogas med en överlappande plåt (se bild 19-III, 20-III). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 59

74 Bild 19-III: Övertäckning av förstärkningar på in- och utsidan T_993_000033_0001_Z Fogområdet mellan ram och förstärkningsfog får inte vara på samma ställe som en ramsvetsfog. Det krävs ett avstånd mellan fogarna på 100 mm. Detta är lätt om det redan vid kapningen av ramen tas hänsyn till de kommande placeringarna av svetsfogarna mellan ram och förstärkningar. Bild 20-III: Överstående förstärkningar på in- och utsidan T_993_000034_0001_Z 60 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

75 2.3.2 Ändring av ramens överhäng En förändring av ramöverhänget föreligger när längden på sektionen från sista bakaxelns centrum till ramens ände förändras. Principiellt är det möjligt att förkorta eller förlänga överhänget förutsatt att de allmänt giltiga nationella villkoren för godkännande följs. Genom att ändra överhänget kan tyngdpunktens position för nyttolast och påbyggnad samt de därav resulterande axellasterna förändras. Om de tillåtna axellasterna i det aktuella fallet kan följas, måste kontrolleras genom en axellastberäkning innan arbetena påbörjas (exempel på en axellastberäkning, se kapitel V avsnitt 1.10). Förlängning av ramöverhänget Förlängning av ramöverhänget är endast tillåtet om samma original rammaterial används som vid tillverkningen, (se kapitel III avsnitt 4.2). En förlängning ska alltid utföras vid ramens ände. Det är inte tillåtet att förlänga med flera profilstycken (jfr. Bild 21-III). Bild 21-III: Förlängning ramöverhäng 1 1) Ramförlängning T_995_000023_0001_G Föreskrifterna för svetsning på ramen enligt MAN påbyggnadsriktlinje (se kapitel III avsnitt 1.3.2) ska alltid beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 61

76 Förlängning av ramöverhänget får inte göras vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns fjädring (t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer). Här ska ett nödvändigt minsta avstånd av 100 mm iakttas. De ramtvärbalkar som finns i detta område ska lämnas kvar orörda på plats. Uppgår avståndet mellan två tvärbalkar till mer än 1500 mm ±100 mm efter en förlängning av överhänget ska en extra tvärbalk sättas in. Bild 22-III: Exempel på bladfjädrad boggi med tillhörande fastsättning T_994_000001_0001_Z 1) Centrum bakaxel 2) Axelfastsättning 3) Fastsättning axelfjäderelement (bladfjäder) 4) Ramtvärbalk 62 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

77 Bild 23-III: Exempel på luftfjädrad boggi med tillhörande fastsättning ) Centrum bakaxel 2) Axelfastsättning 3) Fastsättning axelfjäderelement (luftfjäder) 4) Ramtvärbalk T_994_000002_0001_Z Viktig anvisning Vid många påbyggnader är det meningsfullt att lägga in ramförstärkningar för att förstärka det modifierade överhänget. Därför rekommenderar MAN att ramförstärkningar används. Dimensioneringen av ramförstärkningarna är beroende av följande faktorer: Belastningstyp Kraftens inledning Påbyggnadens utförande påbyggnadstyp Hjälpramens dimensionering För förlängning av överhänget finns kablage från MAN som är förberedda på motsvarande sätt. En detaljerad beskrivning av hur kablaget förlängs inklusive lista över samtliga tillåtna artikelnummer återfinns i kapitel III i avsnitt 8.2. Anvisningarna över hur kablaget ska dras måste beaktas. Beträffande förlängning och dragning av tryckluftledningar ska kapitel III avsnitt i påbyggnadsriktlinjen följas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 63

78 Förkortning av ramöverhäng Vid en förkortning av ramöverhänget ska man framför allt ge akt på att erforderligt minsta avstånd av 100 mm iakttas när den längsgående chassibalken kapas vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns fjädring (t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer). Snittet ska läggas så att inga borrhål skärs igenom. Om krafter leds in i ramens ände genom borrhål, måste absolut nödvändigt kantfiberavstånd (bild 24-III) Mått a) följas. Bild 24-III: Kantfiberavstånd ramens ände 3 a 1 2 T_993_000035_0001_Z a) Kantfiberavstånd 1) Längsgående chassibalk 2) Ramöverhäng som ska tas bort 3) Kapställe på ram Ramtvärbalkar som finns i närheten av kapstället ska förflyttas så att skruvförbandet med den längsgående chassibalken fortfarande kan realiseras. Följande gäller: Tvärbalksavstånd 1500 mm ± 100 mm Det seriemässigt installerade kablaget används fortfarande vid en förkortning av överhänget. Därvid är det nödvändigt att kapitel III avsnitt 8.2 beaktas när kablarna dras. Tryckluftledningar kan förkortas förutsatt att anvisningarna i kapitel III avsnitt följs. Viktig anvisning MAN föredrar förstärkning med inlägg (se även ramöverhängsförlängning). Monterad sluttvärbalk En sluttvärbalk måste alltid finnas. 64 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

79 2.3.3 Ändring av hjulkonfigurationen En ändring av hjulkonfigurationen innebär följande: Montering av extraaxlar Demontering av axlar Ombyggnad av icke styrbara axlar till styrbara axlar Ombyggnad av styrbara axlar till icke styrbara axlar Viktig anvisning En ändring av hjulkonfigurationen är förbjuden. Dessa ombyggnationer utförs uteslutande av MAN och deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer ( qul ). Det krävs alltid ett tillverkarintyg Ändring av däck (val av andra däck) För varje ändring av däckutrustningen krävs ett godkännande från tillverkaren. Anvisningar för ansökan om en tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2. Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av däcken ställs vid behov till förfogande tillsammans med bekräftelsen. Tekniska gränsvärden beträffande ändring av däck återfinns i kapitel III, avsnitt Anvisningarna i kapitel IV Uppbyggnad beträffande slirskyddskedjor, frigång samt bärförmåga hos däck och fälgar ska beaktas Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil Ombyggnaden av en lastbil till en dragbil med vändskivekoppling och vice versa samt för alternerande användning som dragbil med vändskivekoppling resp. lastbil kräver ett MAN tillverkarintyg. Anvisningar för ansökan om en tillverkarintyg återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2 Tillverkarintyg. För ombyggnad av dragbilar med vändskivekoppling till lastbilar eller vice versa krävs en ändring av fordonets parameterinställning. Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av chassit ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen. Beroende på valt fordon (fordonstyp) ska eventuellt även ombyggnationer göras av axelstyrningen (t.ex. fjädrar, stötdämpare, stabilisatorer) och bromssystemet genomföras när fordonstypen ändras och även vid alternativ användning. Ombyggnadsåtgärdernas omfattning beror på den valda fordonstypen och den önskade användningen. När nya fordon byggs upp, som ska användas som dragbil och lastbil, ska man därför kontrollera i förväg om ett lastbilschassi eller dragbil ska användas. Ett undantag vid serierna TGS och TGX som är fordonstransportfordon, se i detta fall kapitel IV, avsnitt 3.13 Fordonstransportfordon. En användning som kombinerat fordon dragbil/lastbil eller en ombyggnad till lastbil är inte tillåtet vid följande fordonstyper (typnummer): 05X, 08S, 13S, 13X. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 65

80 2.3.6 Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör Ska aggregat, påbyggnads- eller tillbehörsdetaljer monteras i efterhand på fordonet, ska detta avtalas med MAN (adress, se ovan under Utgivare ) redan vid planeringen av åtgärden. De underlag som behövs för ett beslut ska kunna tas om de planerade åtgärderna är genomförbara eller ej, måste sändas in fullständiga. Bakgrunden är att inbyggnader i efterhand, i regel kräver ingrepp i styrdonens CAN-system. Detta innebär alltid att det krävs en utvidgning av fordonsparameterinställningen. Eftermonterade system kan eventuellt inte integreras i de fordonsbundna Trucknology-systemen Tidsservicesystem och Flexibelt servicesystem. Därför kan man inte vid eftermonterade originaldelar räkna med samma servicekomfort som när de ingår när fordonet är nytt. Ändringar resp utbyggnad i efterskott av Parameterinställningen kan endast utföras med hjälp av ansvarigt MAN-serviceföretag och MAN-godkännande av programmen. Varning MAN övertar under inga omständigheter konstruktionsansvaret eller konsekvensansvaret vid ej godkända inbyggnader som utförs i efterhand. Kraven i dessa riktlinjer och i godkännandena skall följas. Medgivanden, utlåtanden och godkännanden som har utfärdats av tredje part (t ex testinstitut) betyder inte automatiskt ett godkännande från MAN. MAN kan förvägra godkännaden trots att tredje part har givit ett positivt utlåtande. Om inget annat har överenskommits gäller ett visst godkännande endast för själva inbyggnaden. Ett färdigt godkännade betyder inte att MAN kontrollerar och övertar garantiåtagandet för hela systemet med avseende på hållfasthet, köregenskaper etc. Ansvaret för detta ligger hos företaget som skall utföra arbetena. Genom eftermontering av aggregat kan fordonets tekniska data ändras. För bestämning och överlämning av dessa nya data är den aktuella tillverkaren resp återförsäljaren/importören ansvarig. 66 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

81 2.4 Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter Detta kapitel ska ge en överblick över de väsentliga typgodkända och/eller säkerhetsrelevanta fordonskomponenterna. Dessa får inte förändras utan godkännande av MAN (adress se ovan under Utgivare ). Utförs förändringar måste de berörda komponenterna på nytt godkännas av ett anmält organ. Garantin från MAN upphör dock att gälla. För att fordon ska kunna registreras måste de vara så konfigurerade att de motsvarar landets gällande lagstiftning. För att detta ska kunna garanteras vid en serietillverkning typgodkänns registreringsrelevanta komponenter. Därigenom krävs inget individuellt godkännande längre. Ett utdrag av några komponenter finns uppräknade nedan: Avgasljuddämpare Axlar och chassi ADR-komponenter Dragbalk och släpvagnskoppling Drivlina och hjul Bromssystem Elektriska komponenter Förarhytt Fronttvärbalk Kamerasystem Bränsletankar med fastsättning, slangledning och pump Styrinrättning Belysningstekniska anordningar Luftinsugning Motor med påmonterade komponenter Registerkoppling Vändskivekoppling Sluttvärbalk för släpvagnskoppling Underkörningsskydd fram, bak och på sidorna Skjutanordning Ytterligare information rörande typbesiktning eller säkerhetsrelevans för komponenter, som inte nämns i uppställningen ovan, kan fås från MAN (adress, se ovan under Utgivare ). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 67

82 3.0 Förarhytt 3.1 Allmänt Ingrepp i förarhyttens struktur (t.ex. kapning eller utbyggnad, ändringar av den bärande strukturen inklusive stolar och stolsfästen, förlängning av förarhytten, sänkning av tak) samt ändringar av förarhyttens upphängning och tippanordning ska om möjligt undvikas. Varning Skulle det av påbyggnadstekniska skäl ändå vara nödvändigt att ändringar görs på hytten, måste detta avtalas med MAN redan vid planeringen (adress, se ovan under Utgivare ). Ändringar på förarhytten får uteslutande utföras av MAN och deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer ( qul ). De allmänt gällande nationella kraven för registrering måste alltid följas. 68 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

83 3.2 Förarhytter I följande kapitel finns en sammanfattning av hytterna inklusive tekniska data för alla serier. I översiktstabellen finns information om beteckning och mått. Ytterligare information som t ex chassiritningar finns på (Registrering fordras). Tabell 02-III: Förarhytter TGS Beteckning Mått* Namn Teknisk Beteckning Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) M Vänsterstyrning:F99L17S Högerstyrning: F99R17S L Vänsterstyrning: F99L34S Högerstyrning: F99R34S LX Vänsterstyrning: F99L39S Högerstyrning: F99R39S *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. Tabell 03-III: Förarhytter TGX Beteckning Mått* Namn Teknisk Beteckning Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) XL Vänsterstyrning: F99L44S Högerstyrning:F99R44S XLX Vänsterstyrning: F99L49S Högerstyrning: F99R49S XXL Vänsterstyrning: F99L45S Högerstyrning: F99R45S *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 69

84 3.3 Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege Eftermontering av en takspoiler eller ett Aero-paket tillgängligt från fabrik är möjlig. Original MAN-spoiler och Aero-paket kan även anskaffas från reservdelsavdelningen för eftermontering. Tillhörande ritningar för förarhytten kan laddas ned från MANTED. För eftermontering på förarhyttens tak får endast de för detta ändamål avsedda fästpunkterna användas. Fästen på förarhyttstak Bild 25a-III: XXL-Fhs (L/R45) Bild 25b-III: XLX-Fhs (L/R49) Pos 3 Pos 3 Pos 4 Pos 4 Pos 7 Pos 8 Pos 9 Pos 10 Pos 13 Pos 12 Pos 11 Pos 14 Pos 15 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 Pos 7 Pos 8 Pos 13 Pos 14 Pos 9 Pos 12 Pos 15 Pos 10 Pos 11 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 T_629_000004_0001_G T_629_000005_0001_G Bild 25c-III: LX-Fhs (L/R39) Bild 25d-III: XL, L och M-Fhs (L/R 44, 34, 17) Pos 3 Pos 4 Pos 26 Pos 7 Pos 8 Pos 9 Pos 10 Pos 13 Pos 12 Pos 11 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 Pos 14 Pos 15 Pos 20 Pos 21 Pos 23 Pos 22 Pos 25 Pos 24 T_629_000001_0001_G T_629_000002_0001_G 70 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

85 Tabell 04-III: Fästpunkter på förarhytternas tak Takspoiler vid högt tak av plast Takspoiler vid ståltak Solskydd vid ståltak Solskydd vid högt tak av plast Tryckluftshorn vid högt tak av plast Roterande varningsljus vid högt tak av plast Position Skruv/Borrning Åtdragningsmoment 3/3a 4/4a 24/24a 25/25a 26/26a 20/20a 21/21a 22/22a 23/23a 7/7a 8/8a 9/9a 10/10a 14/14a 15/15a 16/16a 17/17a 18/18a 19/19a 11/11a 12/12a 13/13a M8 M8 M8 St 6,3 / Ø 5,5 mm St 6,3 / Ø 5,5 mm St 6,3 / Ø 5,5 mm 20 Nm 20 Nm 20 Nm 10 Nm 10 Nm 10 Nm Borrhålsbeteckning a symmetriskt relativt y = 0 Maximal belastning per skruv: 5 kg Maximal taklast: 30 kg Förskruvning via 3 förskjutna punkter (ej i en linje) Takpåbyggnadernas tyngdpunkt max. 200 mm över fastskruvningsplanet Borrhål i högt tak av plast (inlaminerade plåtar): - Borrningsaxel vinkelrät mot ytan - Borrhålets placering ±2 mm uppmätt på ytan - Borrdjup 10 mm + 2 mm MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 71

86 Information för montering av taktrappstege Tabell 05-III: Extrafästen trappstege Trappstege på bakvägg (alla förarhytter Position Skruv/Borrning Åtdragningsmoment 1/1a 2/2a M8 / Ø 11,2 mm 20 Nm Bild 25e-III: Extrafäste trappstege 2 1 T_629_000008_0002_G Borrhålsbeteckning a symmetriskt relativt y = 0 Ett stöd för trappstegen krävs på bakväggen Alla 4 fästpositionerna 1/1a, 2/2a måste användas Trappstegen får aldrig monteras framför takluckans bakkant Maximal vikt, trappstege: 30 kg Maximal belastning trappstege: 100 kg 72 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

87 3.4 Taksovhytter Under följande förutsättningar är påbyggnad av takkabiner (Topsleeper) möjlig: Hos MAN ska ett påbyggnadstillstånd inhämtas. Detta ansvar åligger tillverkaren av taksovhytten och ej verkstaden som monterar den på fordonet (se kapitel III avsnitt 2.3.6) Uppfyllandet av lagstadgade föreskrifter (t.ex. säkerhetsföreskrifter, arbetarskyddsriktlinjer, förordningar och lagstiftning GGVS/ADR) åligger tillverkaren av taksovhytten Tillbakatippning av förarhytten ska förhindras genom lämpliga åtgärder (t.ex. tippsäkring) Om handhavandet vid tippning av förarhytten avviker från serietillverkade MAN-förarhytter skall en lättförståelig och heltäckande operatörsmanual utarbetas Antennerna på MAN originaltak ska flyttas på korrekt sätt. Därmed skall det även efter ombyggnaden vara säkerställt att mottagningen och utsändningen kan ske med tillräcklig kvalitet, med hänsyn till EMV-föreskrifterna. En förlängning av antennkablarna är inte tillåtet. För den påmonterade förarhytten skall måttangivelserna för förarhyttens resulterande tyngdpunkt följas och bevisas (se bild 26-III). De i tabell 08-III angivna maximala vikterna skall följas Påbyggnad av en taksovhytt är endast tillåten vid luftfjädrad upphängning av förarhytten. Bild 26-III: Förarhyttens tyngdpunkt med takmonterad sovhytt 825 ± 10% ± 10% 560 y 3 4 y 825 T_629_000010_0001_G 1) Tyngdpunkt Topsleeper 2) Resulterande tyngdpunkt 3) Tyngdpunkt förarhytt 4) Förarhyttens golv MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 73

88 Tabell 06-III: Taksovhytt, maxvikter för påbyggnader/inbyggnader Förarhyttbeteckning Vänsterstyrning Teknisk kod Högerstyrning Förutsättning Max Vikt taksovhytt med inredning M F99 L17 S F99 R17 S Förarhyttens lagring luftfjädrad 130 kg L F99 L34 S F99 R34 S 180 kg XL F99 L44 S F99 R44 S 200 kg LX F99 L39 S F99 R39 S XLX F99 L49 S F99 R49 S XXL F99 L45 S F99 R45 S Förarhytter med högt tak från fabrik ingen ombyggnad tillåten 3.5 Montering av varningsskyltar på frontluckan För att förhindra skador på frontluckan när varningsskyltar monteras ska monteringen ske enligt serviceinformation (SI ). Den kan erhållas från MAN:s auktoriserade verkstäder. För fastsättningen av varningsskyltar är positionen på frontluckan definierad och godkänd av MAN. Följande gäller: - den lagstadgade tillåtna fordonsbredden får inte överskridas - lufttillförseln till kylaggregat/motor får inte påverkas - en tillräcklig hållfasthet av skruvförbandet måste vara garanterad - allmänt giltiga riktlinjer beträffande transporter av farligt gods ska beaktas Följ beskrivningen i serviceinformation (SI ) av hur monteringen ska ske, inklusive erforderliga avståndsmått och vilka standarddetaljer som ska användas. Bild 27-III: Principskiss över definierad position för varningsskylt T_639_000001_0001_G 74 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

89 4.0 Chassiram 4.1 Allmänt Ramen utgör basen för chassit. På den monteras axlarna, drivlinan med motor, växellåda och fördelningsväxellåda och bär upp förarhytt och påbyggnader. Ändringar på fordonsramen ska göras enligt föreskrifterna i kapitel III, avsnitt Rammaterial Vid ändring av chassits längs- och tvärbalkar får uteslutande original rammaterial användas. Tabell 07-III: Stålmateriel till MAN chassiramar Materialnummer gammal material beteckning Gammal norm σ 0,2 N/mm 2 σ B N/mm 2 ny materialbeteckning Ny norm Profilnummer QStE420TM SEW S420MC DIN EN , 33, 35, 36, 37, 38, 39, 41, QStE500TM SEW S500MC DIN EN , 32, 34, 40, LNE500 NBR 6656: , 45 Indelningen av de seriespecifika ramprofilerna (profilnummer), deras materialdata samt den typrelaterade användningen av ramprofilerna återfinns i kapitel III avsnitt 4.3. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 75

90 4.3 Ramprofiler Noggrannare beskrivning över hur chassirambalkarna kopplas till biltyp finns på (Registrering fordras). Vilken ramprofil som används, framgår av: Chassiritningen Tekniskt datablad över chassit, se under Chassis. Nedan anges i tabellform seriespecifika profildata för de längsgående chassibalkarna och typindelningen. Bild 28-III: Profildata för rambalkarna B o t S h H R e y e x B u T_411_000001_0001_G S Ytans tyngdpunkt Tabell 08-III: Profildata för rambalkarna TGS/TGX H h B o B u t R G σ 0,2 σ B A e x e y I x W x1 W x2 I y W y1 W y2 Nr N/ mm mm mm mm mm mm kg/m mm 2 N/mm 2 Mm 2 mm mm cm 4 cm 3 cm 3 cm 4 cm 3 cm , , ) , ) 500 enligt brasiliansk norm NBR 6656:2008, för TGX i Latinamerika (version :CKD typ 28X.88X). 76 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

91 5.0 Monteringsdetaljer på ramen 5.1 Allmänt Med monteringsdetaljer på ramen avses komponenter vars fästpunkter ligger på ramen. Dit hör exempelvis: Bränsle- och AdBlue-tank Sidoplacerad skyddsanordning Underkörningsskydd Batterihållare Tryckluftsbehållare reservhjul Avgasljuddämpare Stänkskärmar Bild 29-III: Exempel T_996_000018_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 77

92 5.2 Underkörningsskydd framtill Motorfordon för godstransport med minst fyra hjul och en tillåten totalvikt på mer än 3,5 t måste ha ett främre underkörningsskydd som motsvarar bestämmelserna i direktiv 2000/40/EG. Detta gäller ej för: Terrängfordon Fordon vars användningsområde ej är förenligt med bestämmelserna för främre underkörningsskydd. Följande kriterier måste uppfyllas för att erhålla en registrering som terrängfordon ( Off-Road-villkoren ): minst 50 % av hjulen är drivna Differentialspärr eller ASR Det enskilda fordonets bergskörningskapacitet 25 % Plus minst fyra av följande krav: - Främre överhängsvinkel 25 - Bakre överhängsvinkel 25 - Rampvinkel 25 - Markfrigång under framaxlarna minst 250 mm - Markfrigång under bakaxlarna minst 250 mm - Markfrigång mellan axlarna minst 300 mm Fordon som inte uppfyller kriterierna för ett terrängfordon är utrustade med ett främre underkörningsskydd enligt bestämmelserna i riktlinje 2000/40/EG. Allhjulsfordon (hjulkonfiguration t ex 4x4, 6x4-4, 6x6, 8x6 och 8x8) och fordon som uppfyller de så kallade Offroad-villkoren kan godkännas som terrängfordon och erhåller därför inget främre underkörningsskydd från tillverkaren. Är det inte möjligt att placera påbyggnader eller tillbyggnader (t.ex. stöd, verktygslådor) så att ovan nämnda villkor kan uppfyllas, ska fordonet utrustas med ett främre underkörningsskydd som kan erhållas från MAN reservdelsorganisation för påmontering i efterskott. Detta sker på påbyggnadstillverkarens ansvar. Man övertar inga kostnader i samband med eftermontering av ett främre underkörningsskydd på fordon som levereras som terrängfordon. Viktig anvisning Underkörningsskydd får inte förändras (t.ex. genom svetsning, borrning, förändring av hållare). Om detta inte följs upphör typgodkännandet att gälla. 78 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

93 5.3 Sidoplacerad skyddsanordning Den sidoplacerade skyddsanordningen ska ge oskyddade trafikanter ett effektivt skydd mot risken att hamna under fordonet från sidan och bli överkörd av hjulen (utdrag ur ECE-R73). Lastbilar, dragbilar och deras släp med en tillåten totalvikt på 3,5 t måste ha en sidoplacerad skyddsanordning. Inom lastbilsområdet finns följande undantag: Dragbilar med vändskiva (ej påhängsvagnar) Fordon som byggs för specialändamål, där en sidoplacerad skyddsanordning ej är förenlig med fordonets användningsområde I Tyskland gäller följande: För leveranskörningar av chassin finns en möjlighet att erhålla dispens från motsvarande nationella tillsynsmyndighet. Som fordon för specialändamål gäller i detta sammanhang framförallt fordon med påbyggnad som kan tippas i sidled. Detta gäller endast om de kan tippas åt sidorna och har en fri inre längd på påbyggnaden som motsvarar < 7500 mm. Varken fordon för kombinerad trafik eller terrängfordon är principiellt undantagna från utrustningsplikten med sidomonterad skyddsanordning. Motsvarande nationella föreskrifter skall följas om de föreskriver att en sidomonterad skyddsanordning måste monteras eller inte. För fordonschassin finns leveransmöjlighet för en sidomonterad skyddsanordning från tillverkaren. Påbyggnadstillverkare som i efterhand monterar sidoplacerade skyddsanordningar kan från MAN:s reservdelsavdelning anskaffa profiler, profilstöd och monteringsdetaljer i olika utföranden. Viktig anvisning Att de nationella föreskrifterna (regleras i direktiv ECE-R73 01 och i Tyskland 32c StVZO) följs ansvarar det företag för som monterar eller modifierar den sidomonterade skyddsanordningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 79

94 På den sidoplacerade skyddsanordningen får inga broms-, luft- och hydraulledningar vara monterade. Inga skarpa kanter eller grader får uppstå, avrundningsradien för alla delar som skurits till av påbyggnadstillverkaren måste uppgå till minst 2,5 mm. Avrundade skruvar och nitar får sticka ut maximalt 10 mm. Förses fordonet med andra däck eller andra fjädrar ska skyddsanordningens höjdmått kontrolleras, och vid behov korrigeras. Är flera komponenter placerade efter varandra (batterilådor, verktygslådor o.dyl.), som samtidigt ska tjänstgöra som sidomonterad skyddsanordning, tillåts ett avstånd av maximalt 25 mm, varvid den bakersta komponenten inte får skjuta ut i sidled utanför den främre. Om påbyggnadstillverkaren måste ändra profilstöden för MAN:s sidoplacerade skyddsanordning gäller relationen mellan stödets bredd I och överkragningen a enligt följande diagram enligt bild 31-III. Om de tillåtna måtten överskrids skall påbyggnadstillverkaren utföra ett hållfasthetsprov. Bilderna tydliggör bara måtten då MAN sidomonterade skyddsanordning uppfyller hållfasthetsföreskrifterna. Bild 30-III: Sidomonterad skyddsanordning vid TGS/TGX 350 a l a T_429_000001_0001_G 80 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

95 Bild 31-III: Diagram för beräkning av stöd- och överhängsmåtten TGS/TGX Profil A en skena Profil A två skenor, resten plankdel Profil A två skenor på de bakre 250 mm Profil B en skena Avstånd mellan stöd Överhäng T_429_000004_0001_D MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 81

96 Vid TGS/TGX används från fabrik till och med Euro 6 både profil (A och B). Nedan visas profilerna i bild 32-III. Bild 32a-III: Utförande A Bild 32b-III: Utförande B T_429_000005_0001_G 82 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

97 5.4 Bakre underkörningsskydd i serierna TGS och TGX levereras från fabrik med ett bakre MAN underkörningsskydd i olika varianter. Den aktuella varianten som monteras avgörs av MAN med hänsyn till följande parametrar: hjulkonfiguration, bygghöjd, fjädringstyp och axelavstånd vid kombination med fabrikspåbyggnader (hållarställning för växelflak) (se tabell 09-III). Underkörningsskydd från MAN har ett typgodkännande enligt direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom 2006/20/EG. Tabell 09-III: Underkörningsskyddens varianter (förklaring av värdena, se bild 33-III) Artikelnummer Montering Version w X Y Z* α C2WB 191 mm max. 348 mm 340 mm max. 550 mm 56, C1 199 mm max. 332 mm 432 mm max. 550 mm 33, C2 291 mm max. 348 mm 340 mm max. 550 mm 56, B1 249 mm max. 318 mm 507 mm max. 550 mm 33, B2 366 mm max. 339 mm 391 mm max. 550 mm 56, A1 277 mm max. 305 mm 549 mm max. 550 mm 33, A2 408 mm max. 330 mm 418 mm max. 550 mm 56,3 * maximalt tillåtet avstånd enligt direktiv 70/221/EEG Viktig anvisning Påbyggnadstillverkaren måste kontrollera och säkerställa att de lagstadgade föreskrifterna följs eftersom måtten är påbyggnadsberoende och först kan konstateras på det kompletta fordonet inklusive påbyggnad. Bild 33-III: Måttspecifikationer underkörningsskydd w x y α z T_429_000007_0001_G Följande mått skall beaktas: w = Horisontellt avstånd, ramens ände till underkörningsskyddets bakkant. y = Vertikalt avstånd, från ramens underkant till underkörningsskyddets underkant. x = Horisontellt avstånd, underkörningsskyddets bakkant till påbyggnadens bakkant. z = Vertikalt avstånd, underkörningsskyddets underkant till körbanan vid obelastat fordon α = Vinkeln α resulterar ur kraven på måtten w och y. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 83

98 Beroende på chassivariant finns det som alternativ från MAN-fabriken ett fällbart underkörningsskydd från Ringfeder VBG för fordon med MAN-kortkopplingssystem eller ett fällbart underkörningsskydd från Meiller för entreprenadfordon. Viktig anvisning Principiellt får underkörningsskydd aldrig modifieras (t ex genom svetsning, ändring av röret eller vinkeln α), annars upphör godkännandet/användningstillståndet att gälla. Detta gäller även för fordon med fabrikspåbyggnader! Vid eftermontering eller återmontering, t ex efter ramförkortning, måste påbyggnads-/ombyggnadsföretaget montera det bakre underkörningsskyddet enligt gällande lagstiftning. Härvid skall följande punkter beaktas: för skruvförbandet mellan hållare och ram måste undantagslöst MAN låsskruvar av typ Verbus-Ripp med skaft användas (MAN , M14x1,5 10.9), åtdragningsmoment 200 Nm på muttersidan (se bild 34a-III). Det undre skruvförbandet på underkörningsskyddets hållare måste dras åt med ett åtdragningsmoment på 330 Nm (se bild 34b-III). Underkörningsskyddets vinkel α får inte ändras i efterhand - om den ändras upphör godkännandet att gälla. Förändringar på underkörningsskyddet måste godkännas av en auktoriserad sakkunnig (t.ex. en statligt auktoriserad sakkunnig i Tyskland). Bild 34a-III: Bild 34b-III: Skruvförband, underkörningsskydd Undre skruvförband, underkörningsskyddets hållare a b T_429_000008_0001_G 84 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

99 5.5 Bränsletankar Om plats finns kan bränsletankar flyttas och extra monteras. Vid större volymer ska man ge akt på att hjullasten är så jämn som möjligt. (se Kapitel III- avsnitt Hjullastdifferens). Ifall tankens form ändras, måste tankgivaren bytas och i vissa fall måste fordonet också parametreras av en MAN kontraktsverkstad. Följande översikt ska beaktas: Tidigare tank Ny tank Byte tankgivare? Parametrering nödvändig? Anmärkning Ja Ja Tvärsnittsändring Ja Ja Tvärsnittsändring Ja Nej Höjdändring Ja Nej Höjdändring Ja Nej Höjdändring Ja Nej Höjdändring Nej Nej Ingen höjdändring MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 85

100 För specialutföranden av bränsletankar ska den aktuella tanktillverkaren användas. Om en större bränsletank eller extra bränsletankar monteras efter nyfordonsleveransen från tillverkarfabriken, gäller vid import importlandets bränsleskatt/energiskatt för den extra tankvolymen. Detta gäller såväl för ändringar, innan fordonet sätts i trafik (t ex av påbyggaren) som för ändringar, i efterhand. Kunden ska informeras om dessa regler. Skattefrihet gäller endast för bränslet i s.k. huvudtankar (och bränsle i reservbehållare upp till en total volym på 20liter). Huvudbehållare är de bränsletankar som fordonet levererades med vid fordons-leveransen från tillverkaren, dock ej de bränsletankar som har monterats efteråt t.ex. av påbyggnads-tillverkaren eller andra verkstäder. Enligt ADR-reglerna får maximalt tillåtna totalvolymen 1500L inte överskridas. Landets ADR regler ska beaktas. Landets ADR regler ska även beaktas vid ändringar. Beskrivningen av hur dubbel- eller fler-tanksystem ska fyllas finns i instruktionsboken eller Service Information (SI ). Tips för gruv-fordon: Fordon som har aluminiumtank och som används vid kolbrytning eller koltransport kan få korrosionsskador. Kontaktkorrosion utvecklas mellan aluminium och kolet. MAN rekommenderar, att ståltank väljs för detta användningsområde. Ifall det inte finns någon ståltank som passar måste bränsletanken kontrolleras regelbundet. En möjlighet är att lackera tanken, regelbunden kontroll rekommenderas trots det. 86 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

101 5.5.1 Infästning av bränsletankar Från fabrik erbjuds olika bränsletankar för de olika biltyperna. Vid infästning av tankar på ramen ska följande punkter beaktas: MAN föredrar att Original MAN-bränsletankar, hållare och skruvförband i chassiramen används. Dessa kan skaffas hos reservdelsavdelningen. Tankvikten ska fördelas lika över tankfästena. När det är möjligt, ska tankfästen monteras i närheten av en chassitvärbalk. Observera, att tankfästets infästningspunkter ska ha största möjliga avstånd i vertikal riktning. Spännband ska monteras där tanken har skvalpskott på grund av hållfastheten. Avståndet från mitten tankfästet till mitten skvalpskott får inte överskrida 200mm vid tankvolym upp till. 400l. Avståndet från mitten tankfästet till mitten skvalpskott vid större volym (>400l) får högst vara 150mm. Bränsletankar upp till 600 l kan monteras med två fästen och spännband. Beroende på användningsområdet kan redan vid denna volym tre fästen vara nödvändigt. Från 600 l ska tanken monteras med minst tre fästen och spännband. Bränsletanken ska monteras med tankfästen mot chassiramen. Mellan tankfäste och tank ska underlägg enligt M3306-2, och mellan spännband och tank ska underlägg enligt M användas för att minska halkrisken och undvika punktlaster från spännband och tankfästen. Det får inte förekomma någon deformation av tanken i detta sammanhang. Åtkomst till nämnda MAN-Normer får påbyggare på (Registrering nödvändig). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 87

102 5.5.2 Ändringar på bränsleledningar Ifall bränsletanken behöver flyttas vid om- och påbyggnads- arbeten, måste bränsleledningarna anpassas till det nya läget. För att säkerställa en korrekt ledningsdragning, måste ledningsdragningen utföras enligt de föreskrifter och normer, som beskriver ledningarna och deras fästelement. Ledningsdragningen måste utföras enligt följande MAN normer: Tabell 10-III: MAN normer PA-Ledningar Stålrör Slangar M 3319 M MAN 318 SAE J 2260 M M 3360 M 3512 DIN ISO M 3114 M 3243 MAN 327 DIN Åtkomst till MAN normerna fås genom MANs Portal för teknisk dokumentation ( Generellt måste följande beaktas vid ändring av bränsleledningar: Tabell 11-III: Material specifikationer Bränsleledningar Bränsleledningar för motorn för värmare Material enligt DIN73378 Sugledning 4x1 Tvärsnittsmått 12x1,5 Tryckledning 4x1, Slang M3243-3,5X3-P1 (50 mm eller 85 mm lång) Stickkoppling/ Anslutning Slangklämma Fästen med buntband eller jämförbar Avstånd mellan infästningspunkter max. 500 mm Montering enligt M3317 Vid en tankflyttning måste säkerställas, att tankens avluftning dragits till ett område fritt från damm och vattenstänk. Avluftningsledningen får inte kortas. Uttag för bränsleförsörjning av eftermonterad utrustning finns endast på tankarmaturen. Position 1 Bild 35-III. 88 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

103 Bild 35-III: Tankarmaturen 1 AIR T_122_000002_0001_G 1) Uttag för bränsleförsörjning av eftermonterad utrustning på tankarmaturen Anslutning av ytterligare dieseldrivna värmare på detta uttag är bara möjligt under följande omständigheter: Endast en luft- eller vattenvärmare är monterad på fordonet från fabrik Den nya värmaren har en bränsleförbrukning på maximalt 0,6 L/h Anslutningen utförs på samma sätt som vid två värmare monterade i fabriken. Dokumentation över ledningsdragningen kan beställas från MAN (Adress se utgivare ). Avluftning av bränsleledningen efter anslutning av den monterade värmaren. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 89

104 MAN Original reservdelar finns att köpa hos MAN Serviceverkstäder. Ifall tanken flyttas, ska också dessa saker beaktas: Tabell 12-III: Specifikationer Ändring av tankposition Beträffande Krav Tips Tanken ska flyttas till andra sidan fordonet Ledningsförlängning Ledningsförkortning Max. tillåten förlängning 3000 mm Ledningsdragning enligt MAN-Normerna Observera korrekt dragning av luftningsledningen Tanken ska flyttas bakåt Ledningsförlängning Max. ledningsförlängning 3000 mm tillåten Avluftningen måste dras korrekt Tanken ska flyttas framåt Tanken ska monteras högre Tanken ska monteras högre än bränslefilterhållaren (KSC) Kortning av ledningen Höjdändring Höjdändring Ledningsdragning enligt MAN-normen Max. ledningsförlängning 3000 mm tillåten Avluftningen måste dras korrekt Underkant på tankarmaturen får inte vara högre än underkant på bränslefilterhållaren (KSC) Skriftlig förfrågan till MAN nödvändig. (adress se utgivare ) Tanken ska monteras lägre < 300 mm Höjdändring Ledningsdragning enligt MAN-normen Avluftningen måste dras korrekt Tanken ska monteras lägre > 300 mm Höjdändring Skriftlig förfrågan till MAN nödvändig. (adress se utgivare ) 90 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

105 5.6 Kopplingsanordningar För att använda släpvagnar med vändskiva, släpvagnar med stel dragstång eller dragbilar med vändskiva krävs en motsvarande dimensionerad kopplingsanordning (dvs. släpvagnskoppling med sluttvärbalk/vändskiveplatta och vändskivekoppling). Viktig anvisning Grunderna för standardisering och lagstiftning för utförandet av kopplingsanordningar är de nationella villkoren för godkännande, som till exempel 43 StVZO (tysk säkerhetsstandard), 22a StVZO (tyskt typgodkännande), BGV D29 (tyska föreskrifter för förebyggande av olyckor för fordon) samt beräkningen av D-värdet. En utförlig beskrivning över de sluttvärbalkar som kan erhållas från MAN, beräkningen av D-värdet och utförligare information, står till förfogande i det separata häftet Kopplingsanordningar TG. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 91

106 5.7 Frontmonterade påbyggnader Frontmonteringsplattor är avsedda för infästning av frontmonterade påbyggnader (t ex för snöröjning och väghållning) samt för frontmonterade kranstöd. Därvid görs strikt åtskillnad mellan monteringsplattor för snöröjning och monteringsplattor för kranstöd. För båda tillämpningarna finns det särskilda monteringsplattor och förberedelser som endast får användas för resp tillämpning. Kylarens luftintag ska påverkas så litet som möjligt av frontpåbyggnader. Tillräckligt fritt utrymme mellan fordonets front och frontpåbyggnaden ska säkerställas. Kåpor som ligger an direkt mot fordonets front ska undvikas. Om detta ändå krävs ska, utöver öppningar i fronten, öppningar även anordnas på sidorna. Om kylarens luftintag påverkas av frontpåbyggnaden ska dessutom anvisningarna i kapitel III, paragraf beaktas Monteringsplattor för snöröjning och väghållning Förberedelsen för frontmonterade påbyggnader består av komponenterna snöplogsplatta och förberedelse för snöplogsplatta, i det följande kallat förberedelse. För vissa fordonstyper finns snöplogsplattor och förberedelse tillgängliga från fabrik. Snöplogsplattan utgör fäste för redskap för snöröjning och väghållning. Förberedelsen utgör anslutningselement mellan fordonsramen och snöplogsplattan. Vid leverans av förberedelsen ingår fäste för snöplogsplatta, schackelbultar och stöd. Fästet för snöplogsplattan möjliggör höjdställbar montering av snöplogsplattan på förberedelsen. Det går att fästa en egen snöplogsplatta enligt DIN EN på den fabriksmonterade förberedelsen. För att säkerställa utbytbarhet ska snöplogsplattorna konstrueras enligt DIN EN Kombinationen av snöplogsplatta och förberedelse som finns tillgänglig från fabrik uppfyller kraven enligt DIN EN För snöplogsplattor från andra tillverkare kan MAN inte uttala sig om kombinationens hållfasthet. Krav på påbyggnaden Frontmonterade påbyggnader är vanligen snöplogar. Andra frontmonterade påbyggnader, som roterande sopborstar eller slåtteraggregat får inte överskrida den belastning som en snöplog ger upphov till. Belastning genom frontmonterade påbyggnader begränsas av följande punkter: Tillåten framaxellast Tillåten totalvikt Min bakaxellast Innehållande av mekaniska belastningsgränser för kombinationen enligt DIN EN Vid kontroll av dessa punkter är det särskilt viktigt att inte betrakta snöplogen separat från hela fordonet. Olika faktorer kan leda till att tillåtna gränser överskrids. Sand-/saltspridarbehållare som ofta medförs vid snöröjning ska betraktas som både fulla och tomma vid beräkning av utformningen. I och med att dessa töms under färd förskjuts fordonets tyngdpunkt i riktning mot framaxeln och fordonets totalvikt minskar. Även påbyggnader som lastkranar kräver individuell kontroll av axellasterna. På grund av den långa hävarmen och snöplogens vikt framåt är det viktigt att kontrollera beträffande framaxelöverbelastning. Metod för beräkning av axellast anges i kapitel V, paragraf Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

107 Bild 36-III: Exempel på krafter och kraftangreppspunkter T_675_000001_0001_G 1) Fordonets tyngdpunktsläge 2) Fordonsvikt 3) Plogvikt 4) Påbyggnadstyngdpunkt för plog 5) Hävarm från framaxel till påbyggnadstyngdpunkt Förenligheten mellan fästet och MAN-förberedelsen och innehållande av de angivna punkterna ska kontrolleras före påbyggnad. Eftermontering Vid eftermontering av förberedelse ska MAN originaldelar användas. Delar från andra tillverkare är inte godkända för eftermontering av denna påbyggnadsdel. Eftermontering av förberedelse får endast utföras med hjälp av ansvarigt MAN-serviceföretag och MAN kundservice. Viktig anvisning Frigången för förarhytten får inte påverkas negativt av frontmonterade påbyggnader. Som skydd för andra trafikanter måste fästet vara försett med en skyddskåpa när det inte används. Vid beställning av MAN-fästet medföljer denna kåpa vid leverans. Fordon i modellserie TGL är inte avsedda för montering av snöplogsplattor. Frontmonteringsplattan lämpar sig inte för montering av ett frontstöd. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 93

108 5.7.2 Frontplatta för kranstöd För kranpåbyggnader behövs det, beroende på utförande, ett främre stöd. Frontplattan för kranstöd, som finns tillgänglig från fabrik, möjliggör anslutning av stödbenen för definierad kraftinledning i fordonsramen. För att öka ramens styvhet fabriksmonteras längsgående rambalk profilnummer 32 (se kapitel III-4.3 Ramprofiler) och extra ramförstärkningar i området vid fronten. Eftermontering av förstärkningsåtgärder är mycket arbetskrävande och kan endast görs på fordon utrustade med ramprofil 32. Därför bör denna utrustning beställas redan från fabrik. Information Möjlighet till leverans ska i varje enskilt fall klarläggas via MAN-försäljaren och avdelningen för särskilda kundönskemål (KSW). Till detta ska en Truck Request skickas in via Dessutom ska följande utrustningsberoende inskränkningar beaktas: passar ej 2- och 3-axliga med Hydrodrive (Euro 5) passar ej fordon med luftfjädring på framaxeln passar ej högerstyrda fordon med hydrauliskt styrd löpaxel utan elstyrning (RAS styrsystem) Följande utrustning måste beställas som kundorder (KSW): 233EM Stålstötfångare 240EQ Frontplatta för kranstöd 240CJ Rambalkar 9,5 mm och extra förstärkningar i främre delen För frontplatta för kranstöd krävs: Lasten måste vara symmetrisk tvärs fordonsramens nollpunkt (symmetrisk belastning på båda rambalkarna) Stödens (/stödets) mittpunkt får inte ligga längre än 100 mm framför frontplattan Stödkrafterna får inte uppträda stötvis Påbyggnadens hjälpram måste börja direkt bakom hyttfästet - vid M-hytt ca. 330 mm från mitten av framaxeln, - vid L-, LX-, XLX-, XL-, XXL-hytt ca. 550 mm från mitten av framaxeln Hjälpramen måste monteras skjuvfast mot chassiramen 94 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

109 Tillåtna Stödlaster: Eftersom böjmomentet på grund av en inte helt avlastad framaxel adderas till böjmomentet från kranstöden, under krankörning, är den maximalt tillåtna axellasten hos första framaxeln angiven i diagrammet. Skulle större framaxellaster vid krandrift, måste stödlasten reduceras enligt nedanstående diagram (Bild 37-III). Bild 37-III: Diagram för bestämning av tillåtna stödlaster Stödlast frontstöd [kn] Framaxellast vid nedkörda stödben [kn] Ramprofil 32 + MAN inlägg + M-hytt Ramprofil 32 + MAN inlägg + L/LX/XL/XLX/XXL-hytt T_669_000001_0001_D Exempel angående användning av stödlast-diagrammet: Fordonstyp: Fordons variant: Hytt: 39S TGS x4 BL LX Lasten hos fordonets första framaxel med stödbenen nedkörda uppgår till 75 kn. Enligt diagrammet (Bild 37-III) får därför endast ytterligare 110 kn tas upp av frontstödet (se pilar i diagrammet). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 95

110 6.0 Motor och drivlina 6.1 Allmänt Drivlinan har till uppgift att tillhandahålla de drag- och skjutkrafter som behövs för att flytta fordonet och övervinna de verksamma körmotstånden. Drivlinan måste uppfylla följande funktioner: Förvandling (anpassning) av vridmoment och varvtal Utjämna olika varvtal mellan inre och yttre hjul vid kurvtagning Körning framåt och bakåt Drift av motorn förbruknings- och avgasoptimerat inom dess karakteristikfält Drivning av hjälpaggregat Med drivkomponenter avses (se bild 38-III): Motor och motorkomponenter Växellåda och växellådskomponenter Axlar och axelkomponenter Bild 38-III: Exempel på en MAN drivlina T_991_000021_0001_G 1) Motor 2) Koppling 3) Växellåda 4) Kardanaxlar 5) Axelfördelningsväxellåda 6) Axel med extern planetväxel 96 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

111 6.2 Motorvarianter Beroende på fordonsserie och utsläppsklass erbjuder MAN olika motorvarianter. För TGS och TGX används raka sexcylindriga dieselmotorer (R6) i motorserierna: D20 Common Rail D26 Common Rail D38 Common Rail Motorerna finns i utförandena Euro II, Euro III, Euro IV, Euro V, EEV och Euro VI. Motorerna är utrustade med avgasåterledning, On-Board-Diagnos (från Euro IV) inklusive NO x -kontroll (vridmomentsänkning vid förhöjda NO x -utsläpp) och avgasefterbehandling. Den brasilianska utsläppsklassen Conama P6 mosvarar Euro IV utan OBD. Conama P7 motsvarar Euro V med OBD motsvarande den europeiska OBD2. Följande förkortningar används: EEV: OBD: AGR: PM-Kat: CRT: SCR: Enhanced Environmentally friendly Vehicle On-Board-Diagnos Avgasåterföring Partikelfilter (PM = Particulate Matter) Partikelfilter (CRT = Continuously Regenerating Trap Selective Catalytic Reduction med AdBlue som reduktionsmedel; utan avgasåterföring (Euro IV, Euro V, EEV) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 97

112 6.2.1 Typbeteckningar för MAN Motorer Information angående motornumret och andra data på typskylten finns på MAN After Sales Portal eller i instruktionsboken som hör till fordonet. Typbeteckningen hos MAN motorerna är uppbyggd enligt ett system. Beteckningen består huvudsakligen av 6 tecken, som tjänar till att visa följande egenskaper: 1) Bränsletyp 2) Cylinderdiameter 3) Slaglängd 4) Antal cylindrar 5) Överladdning 6) Inbyggnad Typbeteckningen kan med D2066LF80 som exempel förklaras: Tabell 13-III: Typbeteckningen hos MAN motorern Typbeteckning Egenskap Exempel D Bränsletyp Diesel 20 Siffra mm cylinderdiameter 6 (siffra x10) mm slaglängd (avrundad) 6 Antal cylindrar 6 cylindrig L Överladdning med överladdning och laddluftkylning F Inbyggnad Motor / stående / frambyggd hytt 80 Variant Effekt / varvtal / godkännande 98 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

113 6.3 Runt om motorn Ändringar på motorn Viktig anvisning Ändringar på motorn eller motorkomponenter tillåts inte av MAN. Vid överträdelse upphör typgodkännandet och garantin att gälla Ändringar av luftinsugningen Generellt gäller att ändringar på luftinsugssystemet skall undvikas. Det finns olika varianter för TGS/TGX som kan levereras i standardutförande. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om leveransmöjligheter för det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare. Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande: Insugningen av luft måste kunna ske utan hinder. Vakuumet i insugningsledningen får inte ändras. Vid ändringar på luftinsugssystemet skall säkerställas att alla föreskrifter beträffande buller och emissioner uppfylls. Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende på de aktuella komponenterna (t.ex. yttemperatur i greppområdet). Vid ändringar på insugningen kan MAN - inte garantera att dessa och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger företaget som utför ombyggnaden, även beträffande föreskrifter avseende omborddiagnosen (OBD). - inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar (t ex munstycket i luftfiltret) får ej ändras. Om bullergräns värdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. För fordon till och med avgasnorm Euro 5 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande: [!] Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras. Skarpa rörböjar är ej tillåtna, geringssnitt är ej tillåtna. Modifiera inte luftfiltret. Luftfiltrets livslängd kan förkortas vid ändringar på insugssystemet. Endast godkända luftfilterinsatser får användas. Fuktighetssensorns monteringsläge i luftfilterhuset får inte ändras. Upphängnings- och stödutförandet samt komponenternas generella monteringsläge får inte ändras. Luftinsugningen måste skyddas mot att uppvärmd luft sugs in (t.ex. motorvärme från området vid hjulhusen eller i närheten av avgasljuddämparen). Ett lämpligt insugningsställe ska väljas som säkerställer att insugningsluften inte värms mer än 5 C (utetemperatur till temperaturen före turbokompressorn). Om insugningsluftens temperatur är för hög kan avgasgränsvärdena överskridas. Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett sk cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart material, maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff). Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder. MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V1.0 99

114 Insugsstället måste vara i ett område med låg dammbelastning samt vara skyddat mot stänkvatten. En tillräcklig dränering med vattenavskiljare samt en obehindrad borttransport av damm ur filterhuset och området för den obehandlade luften måste garanteras, då annars skador kan uppstå på motorn. På renluftsidan skall rördragningen utföras så att den är absolut tät. Renluftrörens insida måste vara slät, partiklar eller liknande får inte kunna lossna. Det måste under alla omständigheter förhindras att renluftröret halkar loss från kopplingspunkterna. För detta ändamål skall lämpliga hållare användas. Undertryckrörssensorns position skall väljas vid ett rakt rörstycke med så kort avstånd som möjligt till turbokompressorn. Det åligger företaget som utför arbetet att säkerställa att sensorn indikerar på korrekt sätt. Varning: Risk för motorskador om för låga värden indikeras. Alla insugsrör måste vara undertrycksbeständiga till 100 mbar samt ha en temperaturbeständighet på minst 80 C (kortvarigt 100 C). Flexibla ledningar (t ex slangar) är ej tillåtna. För fordon som hör upp till och med utsläppsnormen Euro 6 förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna: Ändringar av luftinsugningen får endast utföras efter skriftlig förfrågan och godkännande av MAN adress, se ovan under Utgivare. Monteringsposition, nivå och utförande för sensorerna i insugningssystemet får inte ändras. Vid dragningen av bromskompressorns sugledning måste man se till att arean är tillräckligt dimensionerad. Ledningen måste ha en vakuumstabilitet på minst 250 mbar och vara temperaturstabil inom intervallet -40 C till +120 C. Att självständigt eftermontera eller ta bort säkerhetselement (vid tunga arbeten) gör att emissionsgränsvärdena överskrids. Ombyggnader får uteslutande utföras av MAN-verkstäder. Eventuellt krävs en ändring av fordonets parameterinställningar. 100 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

115 6.3.3 Ändringar av motorns kylning Motorns kylning är anpassad till motsvarande motorer: Därför ska följande beaktas: Komponenter i det seriemässigt installerade kylsystemet (kylare, kylargrill, luftkanaler, kylkrets) får inte ändras. Undantag får endast göras efter godkännande från MAN (adress, se ovan under Utgivare ). Kylsystemet får uteslutande fyllas med de kylmedel som har godkänts av MAN och som motsvarar uppgifterna i produktdatabasen. Inga kopparhaltiga material får monteras i kylkretsen. Om luftintagsytan och därmed kylarens effekt minskas (till exempel på grund av frontpåbyggnader) ska följande punkter beaktas: Ökad fläktdriftsfrekvens och därmed ökad bränsleförbrukning Negativ inverkan på bromsverkan vid kontinuerlig bromsning Motoreffektreducering i gränsområdet Vid följande förhållanden krävs eventuellt en kylare med större anpassad kapacitet: huvudsakligen stationär användning vid användning i klimatmässigt olämpliga zoner (t.ex. i länder med varmt klimat) vid användningar där man måste räkna med att kylaren sätts igen t.ex. genom kraftig dammbelastning och därför måste ta hänsyn till försämrad kylkapacitet. Information om leveransmöjligheter från fabriken för det aktuella fordonet tillhandahålls av närmaste MAN återförsäljare. För eftermonteringar, se närmaste MAN-serviceföretag eller MAN-kontraktsverkstad. Vid påbyggnad av en kylare av återförsäljare i tredje hand måste föreskrifterna enligt de mekaniska monteringsriktlinjerna för monterade motorer följas. Dessa kan rekvireras från MAN (adress, se ovan under Utgivare ). Många påbyggnader kräver uppvärmning av utrymmen eller lådor. Motorns kylkrets får inte användas till detta. Uppvärmning kan ordnas via en extern dieselvärmare. I de fall endast en luftvärmare är monterad i fabriken, är bränsleförsörjning från fordonets bränsletank möjlig. Se kapitel III avsnitt Ändringar på bränsleledningar. Annars kan en extra bränsletank för värmaren monteras. Se kapitel III avsnitt 5.5 Bränsletankar, beakta även tanktillverkarens anvisningar. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

116 6.3.4 Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning Ingrepp i och ändringar av en från tillverkaren levererad motorkapsling är ej tillåtet. Om fordonet är specificerat med låg bullernivå eller låg ljudnivå förlorar de denna status om ingrepp görs i efterhand. Att åter erhålla den tidigare statusen ligger inom ansvarsområdet för företaget som utför ombyggnaden Tryckluftförsörjning Till tryckluftsystemet hör komponenter som: Bromskompressor Tryckluftstork Tryckluftsbehållare Externa tryckluftanslutningar Tryckluftssystemet försörjer bland annat: tryckluftsbromssystemet, förarhyttens fjädring, chassifjädringen eller andra förbrukare som måste trycksättas med tryckluft vid drift Grundprinciper Varning Genom icke fackmässigt utförda arbeten på tryckluftsystemet kan bromssystemets funktion påverkas. Detta kan leda till bortfall av komponenter eller säkerhetsrelevanta komponenter Placering av ledningar Principer vid ledningsdragning: En lös utplacering av ledningar är inte tillåten, avsedda fastsättningsmöjligheter och/eller rör skall användas. Plaströr får ej värmas vid dragningen, inte heller när rör måste läggas i böjar. Vid infästning av rören skall man tillse att PA-rören inte vrids. Både i böjens början och slut ska en rörklämma monteras eller ett buntband vid rörbuntar. Korrugerade rör för kablage fästs i ramen på plastkonsoler och vid motorn på förberedda kabelstegar med buntband eller clips. Fäst aldrig flera ledningar i samma klämma. Endast PA-rör (PA = polyamid) enligt DIN74324 del 1 eller MAN standard M3230 del 1 (utvidgning av DIN del 1) får användas (MAN portal för teknisk dokumentation: registrering krävs). Det är inte tillåtet att ändra ledningarnas area. För den förlagda längden av PA-rör ska 1% läggas till (motsvarar 10 mm per meter kabellängd), då plaströr dras samman vid kyla och det måste vara möjligt att använda dem ner till -40 C. Uppvärmning av rören vid dragningen är inte tillåten. För att förkorta plaströr måste en klipptång för plaströr användas, då avsågning leder till en otillåten bildning av grader vid snittytan och att spån samlas i röret. PA-rör får ligga an mot ramkanter och i ramöppningar. En minimal tillplattning av PA-röret (max. 0,3 mm djup) i kontaktpunkterna kan tolereras. Nötning i form av spår är dock inte tillåtna. 102 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

117 Det är tillåtet att PA-ledningar ligger an mot varandra. Det uppstår en minimal ömsesidig tillplattning i beröringspunkten. PA-ledningar får buntas parallellt (ej korsvis) med buntband. PA-rör och korrugerade rör skall buntas var för sig. Inskränkning av rörligheten genom förstyvningseffekten ska beaktas. Övertäckning av ramkanter med ett uppklippt korrugerat rör är skadligt, PA-röret skadas där det berör det korrugerade röret. Punktformig anliggning av tryckluftledningen (position 1 bild 39-III) mot ramens snittkanter kan skyddas med en s.k. skyddsspiral (position 2 bild 39-III). Skydsspiralen måste ligga an helt mot det rör som skyddas och vara sluten i sina lindningar (undantag: PA-ledningar Ø 6 mm). Bild 39-III: Skyddsspiral på PA-rör 1 2 T_510_000001_0001_G 1) Tryckluftledning 2) Skyddsspiral Anliggning av PA-ledningar/korrugerade PA-rör mot aluminiumlegeringar, t.ex. aluminiumtank, bränslefilterhus) är ej tillåtet eftersom aluminiumlegeringar nöts ner mekaniskt (brandrisk). Korsande ledningar med pulserande flöden (t.ex. bränsle) får inte bindas ihop med ett buntband i korsningspunkten (nötningsrisk). Vid insprutningsledningar och bränsleförande stålledningar för flamstarten får inga ledningar fästas (nötningsrisk, brandrisk). Medförda centralsmörjnings- och ABS-sensorkablar får bara fästas mot luftslangar med ett gummimellanlägg. I kylarvätske- och hydraulslangar (t.ex. styrinrättning) får inget fästas (risk för nötning). Startmotorkablar får under inga omständigheter buntas med bränsle- eller oljeledningar eftersom nötningsskydd har högsta prioritet för plusledningen! Värmepåverkan: Beakta värmeackumuleringen i inkapslade områden. Ledningarna får absolut inte ligga an mot värmeskyddsplåtar (minsta avstånd till värmeskyddsplåtar 100 mm, till avgassystem 200 mm) Metalledningarna är förmonterade och får varken böjas eller monteras så att de kan böjas under drift. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

118 Om aggregat/komponenter monteras så att de kan röra sig mot varandra måste man vid dragning av ledningar mellan dem beakta följande: Ledningen måste utan problem kunna följa aggregatets rörelser, för detta ändamål skall man tillse att utrymmet till de rörliga delarna är tillräckligt (in- och utfjädring, rattutslag, tippning av förarhytt). Töjning av ledningarna är inte tillåtet. Rörelsens start- och slutpunkt skall definieras exakt som fast spännpunkt. PA-röret eller det korrugerade röret ska i spännpunkten monteras ordentligt med ett så brett buntband som möjligt eller med en klämma som är anpassad till rörets diameter. Om PA-rör och korrugerade rör dras i samma övergång skall först det styvare PA-röret placeras på plats. Det mjukare korrugerade röret fästs i PA-röret med buntband. En ledning fördrar rörelser tvärs till dragningsriktningen, varvid ett tillräckligt avstånd ska finnas mellan spännpunkterna. (Tumregel: avstånd mellan spännpunkterna 5 x den rörelseamplitud som ska övervinnas) Stora rörelseamplituder överbryggas på bästa sätt med en U-formad dragning och rörelsen sker längs med U-stolparna: Tumregel för rörelseslingans minimala längd: Rörelseslingans minsta längd = ½ rörelseamplituden Minsta radie π Följande minsta radier skall beaktas för PA-rör (den aktuella start- och slutpunkten för rörelsesträckan ska definieras exakt som fast spännpunkt): Tabell 14-III: Minsta radier vid PA-rör Nominell diameter Ø [ mm ] Radie [ mm ] För montering av ledningarna skall klämmor av plast användas, beakta det maximala avståndet mellan klämmorna enligt tabell 15-III Tabell 15-III: Maximalt avstånd mellan klämmorna med avseende på rörstorleken Rörstorlek 4x1 6x1 8x1 9x1,5 11x1,5 12x1,5 14x2 14x2,5 16x2 Avstånd mellan klämmor [mm] Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

119 Anslutning av hjälpaggregat Alla ledningar i tryckluftssystemet är utförda med Voss-system 203 (för mindre rör i nominell storlek [NG] 6), 230, 232 och specialkopplingar t.ex. dubbeldorn). MAN rekommenderar att Voss-system 232 används. Det är bara tillåtet att använda samma system som originalsystemet vid arbeten på fordonschassit. En anslutning av påbyggnadssidans tryckluftsförbrukare till tryckluftssystemet får endast utföras i kretsen för hjälpaggregat. I följande fall är det förbjudet att ansluta hjälpaggregat: Till kretsarna för färdbroms och parkeringsbroms samt släpvagnsstyrning. Till alla testanslutningar Exempel på beteckning för polyamidrör 9x1,5 (NG 6): I det följande förklaras beteckningen för ett polyamidrör med ytterdiameter d1 = 9 mm, väggtjocklek s = 1,5 mm: Bild 40-III: Förklaring av MAN-fabriksstandard M Rör M x 1,5 - A 2 4 1) MAN-fabriksstandard 2) Rörets ytterdiameter 3) Väggtjocklek 4) Materialtyp T_511_000002_0001_G Bild 41-III: Mått för tryckluftsledning s d 1 d 2 r T_511_000001_0001_G d 1 d 2 S r Rörets ytterdiameter Rörets innerdiameter Väggtjocklek Böjningsradie I MAN-standard M angivna böjningsradier ska innehållas. Anskaffning under kapitel III Normer, riktlinjer, föreskrifter, toleranser. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

120 MAN ansluter egna tryckluftsförbrukare via en fördelningslist på magnetventilblocket, som sitter på K-tvärbalken i ramböjen, i några undantagsfall sitter på sidan på tvärbalkens förstärkningsplåt, sitter på höger längsgående rambalk i området vid K-tvärbalken sitter på tvärbalken för bakre stötdämparen eller som sitter i längsgående rambalken till höger i körriktningen (fordon med hjulkonfiguration 8x6, 8x8). Anslutningarna på fördelarlisten (se bild 42-III) är försedda med ledningar från fabrik, beroende på utrustning. För påbyggnadstillverkare finns det följande anslutningsmöjligheter: Tryckluftsförbrukare kan anslutas till en ledig anslutning på fördelningsblocket Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 52, 53, 54, 58 eller 59 med Voss-system 232 NG8. Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 55, 56, 57, 70, 71 eller 72 med Voss-system 203 NG6. Utbyggnad av den befintliga fördelningslisten med motsvarande magnetventiler Lossa matningsledningen från fördelningslisten anslutning 51 och montera t.ex. ett Voss-kopplingsstycke L eller T SN12 KN12 (MAN artikelnummer eller ). På den lediga anslutningen monteras förgreningen för hjälpaggregatet. Vid uttag av ökad tryckluftsvolym (t.ex. montering av extra luftbehållare >40 l) behövs det en egen överströmnings- och backventil 7,3-0,3 bar (MAN artikelnummer ). Bild 42-III: Anslutning till fördelaren för hjälpaggregat Framifrån Bakifrån T_380_000003_0001_G Tryckluftsförlust Tryckluftssystem kan inte ge hundra procent verkningsgrad. Detta beror bl.a. på att mindre läckage ofta inte går att undvika trots noggrann utformning av systemet. Frågan är vilken tryckförlust som är oundviklig, och vilken som är för hög. Förenklat sagt skall alla tryckförluster undvikas som inom 12 timmar efter det att fordonet har stängts av innebär att man inte kan köra iväg omedelbart efter det att motorn har slagits på. Detta ger två alternativa metoder för att konstatera om ett luftläckage är oundvikligt eller ej: Inom 12 timmar efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket inte vara < 6 bar i någon krets. Kontrollen ska göras med icke avluftade fjäderbromsar, dvs. med ansatt parkeringsbroms. Inom 10 minuter efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket i den testade kretsen ha fallit max. 2 %. Om luftförlusten är större än ovan är läckaget för stort och måste åtgärdas. 106 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

121 Extern luftförsörjning Om en anslutning för kontinuerlig extern luftförsörjning (t.ex. på brandbilar) eftermonteras av påbyggnadstillverkaren så måste en av de anslutningsmöjligheter för tryckluftsmatning som visas nedan användas. Beroende på tillgängligt matningstryck ska tillämplig variant väljas: Variant 1: Matningstryck min. 13 bar Variant 2: Matningstryck mellan 9 och 10 bar Variant 1: Positionerna (1, 2) på bild 43-III och den externa påfyllningskopplingen måste eftermonteras på fordonet. Till anslutning P2 (3/2-vägsventil) på bild 42-III ansluts den externa påfyllningskopplingen. Bild 43-III: Variant 1 1 G24.9 (3) Z 5 2 (3) P2 R2 A (3) 3 G ,5 +/- 0,2 bar L T_514_000001_0001_G 1) 3/2-vägsventil (omkopplingsventil) 2) Backventil 3) Tryckluftstork (standardutrustning) 4) Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning) 5) Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11/12 PHLY Tabell 16-III: Erforderliga reservdelar för eftermontering Positionsnummer Komponent Beteckning MAN-artikelnummer 1 3/2-vägsventil G Backventil G Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M3061. Viktig anvisning För regenerering av tryckluftstorken (pos 3 bild 42-III) krävs ett pålagt matartryck på min. 13 bar. Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras och fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet. På fordon i serie TGS/TGX med aktiverbar bromskompressor måste variant 2 användas. Risk för skador på bromskompressorn. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

122 Variant 2: Positionerna (1, 4, 5 och ljuddämpare G27.66) på bild 44-III och den externa påfyllningskopplingen måste eftermonteras på fordonet. Till anslutning P2 på bild 44-III ansluts den externa påfyllningskopplingen. Bild 44-III: Variant ,5 +/- 0,2 bar L 1 G24.9 (3) (3) 4 Z (3) P2 R2 A (3) G G L (3) 5 6 G50.40 T_514_000002_0001_G 1) 3/2-vägsventil (omkopplingsventil) (extrautrustning) 2) Tryckluftstork (standardutrustning) 3) Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning) 4) Tryckluftstork (extrautrustning) 5) Tryckluftsbehållare (extrautrustning) 6) Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11 Tabell 17-III: Erforderliga reservdelar för eftermontering Positionsnummer Komponent Beteckning MAN-artikelnummer 1 3/2-vägsventil G Tryckluftstork (8,5 bar frånkopplingstryck) G Tryckluftsbehållare G Ljuddämpare G Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

123 Viktig anvisning För regenerering av tryckluftstorken (pos im bild 45-III) krävs ett pålagt matartryck på min. 9 till 10 bar. Den extra tryckluftstorken som eftermonteras måste ha minst 8,5 bar frånkopplingstryck. Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras och fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet. På serie TGS/TGX sitter den externa påfyllningsanslutningen (pos1, bild 45-III) tillsammans med kontrollanslutningarna på en anslutningsplatta på ramen. Bild 45-III visar exempel på placeringen på ett Euro 5-fordon. Ytterligare information finns i fordonets instruktionsbok. Bild 45-III: Extern påfyllningsanslutning på anslutningsplatta på ramen T_514_000004_0001_G 1 Denna tryckluftsanslutning (pos. 1, bild 45-III) får endast användas för påfyllning av tryckluftssystemet vid bortfall av systemtrycket eller nödlossning av kombibromscylindern. Denna anslutning får inte användas för kontinuerlig extern luftförsörjning. Tryckluft, som tillförs via denna anslutning fyller alla bromskretsar men filtreras och torkas inte av fordonets tryckluftstork. Detta kan leda till föroreningar och kondensvatten i tryckluftssystemet. Tryckluft som matas in via denna anslutning ska uppfylla kraven enligt ISO : 2010 [7:7:4]. Om denna kvalitetsklass inte uppnås så leder det till ökat slitage på och läckage i tryckluftskomponenterna. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

124 6.4 Avgassystem Ändringar av avgassystemet Information Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas. Det finns flera varianter för TGS/TGX som kan levereras från fabrik. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om leveransmöjligheter för det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare. Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande: Bortledningen av avgaserna måste ske obehindrat. Mottrycket i avgassystemet får inte ändras. Alla lagstadgade föreskrifter som berör buller och emissioner måste uppfyllas. Vid ändringar på avgassystemet och avgasströmmen skall man tillse att avgasflödet inte blåser mot några fordonskomponenter. Utblåsningsriktningen måste vara bort från fordonet (beakta föreskrifterna i respektive land, i Tyskland StVZO). Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende på de aktuella komponenterna (t ex yttemperatur i greppområdet). Vid ändringar på avgassystem kan MAN - inte garantera att tidigare nämnda och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger företaget som utför ombyggnaden. Detta gäller även beträffande föreskrifter avseende omborddiagnos (OBD) - inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar får ej ändras. Om bullergränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. - inte yttra sig huruvida i lag föreskrivna avgasgränsvärden följs. Eventuellt krävs en avgasprovning. Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. Beroende på emissionsklass är en förändring av avgassystemet möjlig. Härvid skall följande anvisningar beaktas: För fordon till och med avgasnorm Euro 4 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande: Om avgasljuddämparen flyttas, ska man ge akt på att original MAN-stöd samt den principiella placeringen av komponenterna fortsättningsvis används. (Se bild 40-III: Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen) Placeringen av temperatur- och NO X -sensorn (för OBD) på avgasljuddämparen får inte ändras. Ändringar på det fabriksmonterade MAN-kablaget till sensorerna är inte tillåtna. Om andra kablagelängder behövs kan MAN:s originalkablage anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning. CAN-kablage får inte tvinnas upp på grund av EMC-föreskrifterna. Ombyggnadsåtgärder eller ändringar på avgassystemet från avgasgrenröret till metallslangen (flexibelt rör mellan de rammonterade och de motormonterade komponenterna) är ej tillåtna. Ingen utblåsning av lastgods (t.ex. bitumen) med motoravgaserna - risk för skador på motorn och på avgasefterbehandlingssystemet. Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras. Samma rörmaterial som originalsystemet måste användas. Ljuddämparen får inte modifieras (även inte på kapslingen), driftgodkännandet blir ogiltigt. Vid krökar måste böjningsradien motsvara minst den dubbla rördiametern, veckbildning är inte tillåten. Endast jämna böjar är tillåtna - inga geringar. De OBD-relevanta delarnas funktion får inte påverkas. Vid manipulering av de OBD-relevanta delarna upphör deldriftstillståndet att gälla. 110 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

125 Anslutningen av trycksensorns ledning till ljuddämparen måste alltid vara riktad uppåt. Den därpå följande stålledningen måste alltid dras med kontinuerlig stigning fram till sensorn och ha en minsta längd på 300 mm samt en största längd på 400 mm (inkl flexibel ledning). Mätledningen ska utgöras av M X6CrNiTi1810-K3-8x1 D4-T3. Trycksensorns monteringsläge måste bibehållas (anslutning nedåt). Anvisningar och krav som anges i kapitel 1.4 Brandskydd ska beaktas. Bild 46-III: Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen T_151_000004_0002_G 1) Temperatursensor 2) Stöd 3) Metallslang MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

126 För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 5 gäller förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna: En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med 1000 mm är tillåten utan motsvarande högtemperaturisolering. En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med >1000 mm upp till max mm är tillåten med motsvarande högtemperaturisolering. Bild 47-III: Avgassystem, blandare till metallslang T_152_000002_0002_G 1) Metallslang 2) Blandare 3) Insprutningsmunstycke 4) Dosermodul Som avgassystem får enbart icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas. Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak som finns i avgastrakten (reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion. Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen från ståltillverkarna) och av utbildad personal. 112 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

127 Bild 48-III: NO x -sensorns position (endast OBD med NO x -kontroll, föreskrift fr.o.m. 10/2007) på avgasljuddämpare T_152_000005_0002_G ) NO x -sensor 2) Avgasljuddämpare 3) Temperatursensor Tabell 18-III: Översikt över rostfria austenitiska stål enligt DIN som skall användas Material: Beteckning Materialnummer X 5 CrNi X 2 CrNi X 2 CrNiN X 6 CrNiTi X 6 CrNiNb X 5 CrNiMo X 2 CrNiMo X 6 CrNiMoTi X 2 CrNiMoN X 2 CrNiMo X 5 CrNiMo X 2 CrNiMoN MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

128 För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 6 gäller föreskrifterna samt lägre utsläppsnormer: Viktig anvisning På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med största omsorg. Nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel måste följas strikt. Om avgasljuddämparen flyttas, ska den från fabriken använda fastsättningen bibehållas, eventuellt anpassas. (Se bild 49-III: Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag) Om avgasljuddämparen flyttas i ramens krökning (t.ex. genom distansbrickor) ska ljuddämparen riktas in parallellt med fordonets längdaxel. Flyttas ljuddämparen till en position som är förstärkt med en tvärbalk, kan ljuddämparens tvärstag bortfalla. Om endast AdBlue-behållaren flyttas, krävs eventuellt en separat hållare för avgasljuddämparens tvärstag (anskaffas via MAN reservdelsservice). Bild 49-III: Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag T_151_000006_0001_G 1) Hållare för tvärstag 2) Tvärstag 3) Avgasljuddämpare 114 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

129 En förlängning av avgasröret är möjlig i området vid den flexibla metallslangen fram till avgasljuddämparen (se bild 50-III: Avgasljuddämpare förskjuten bakåt). Bild 50-III: Avgasljuddämpare förskjuten bakåt T_151_000007_0001_G 1 1) Avgasrör MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

130 Därvid får inte avgasröret överskrida följande längder mellan den flexibla metallslangen och avgasljuddämparen (neutrala axeln) (se bild 51-III: Neutral axel): TGS/TGX: 3200 mm Bild 51-III: Neutral axel 1 T_152_000003_0001_G 1) Neutral axel Vid förlängning av avgasröret ska ett flexibelt rör (MAN artikelnummer: ) sättas in mellan avgasröret och ljuddämparen. En extra fästpunkt ska ombesörjas vid det förlängda rörets ände. Vid fordon med kort anslutningskrök (se bild 52-III: Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök) till avgasljuddämparen behövs ingen extra hållare. Vid fordon med lång anslutningskrök (se bild 53-III: Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök) ska den fabriksmonterade hållaren bibehållas. Bild 52-III: Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök T_150_000001_0001_G 1 1) Kort anslutningskrök 116 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

131 Bild 53-III: Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök T_150_000002_0001_G 2 1 1) Lång anslutningskrök 2) hållare För att kunna garantera avgassystemets täthet måste följande punkter iakttas: Avgasrörets anslutningar vid ändarna måste bibehållas. För att förhindra att avgasrörets anslutningar deformeras vid svetsningen, ska avståndet mellan anslutningen och skarvstället vara ca 100 mm. Skarvställen i krökar är inte tillåtna. Skarvställen vid tvärsnittsförändringar är inte tillåtna. Avgastätningar ska inte återanvändas. Tätningarna måste ersättas vid varje demontering av avgasröret. (TGS/X: ). Avgasklämmor får inte bändas upp. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

132 Bild 54-III: Förlängning av avgasröret T_152_000004_0001_G 1) Avgasrör serie 2) Avgasrörets anslutning - måste bibehållas 3) Rörbit för förlängning av avgasröret 4) Avgasrörets anslutning - måste bibehållas Till det avgassystem som monteras på fabrik används rostfritt stål med materialnummer Till avgasrören ska uteslutande icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas (se tabell 21). Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak som finns i avgastrakten (reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion. Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen från ståltillverkarna) och av utbildad personal. Avgasröret ska isoleras helt fram till ljuddämparen. Isoleringen består av en vävd glasfibermatta och en folie av rostfritt stål (NOSTAL), som måste uppfylla följande krav: Vävd glasfibermatta - Glastyp: 100 % E-glas - Temperaturbeständighet: upp till 600 C - Ej brännbar (DIN 4102) - Vikt: 1500 g/m² (ISO 3374) - Tjocklek: 10 mm (DIN EN ISO 5084, testyta = 25 cm², testtryck = 10 g/cm²) - Bredd: 1000 mm (DIN EN 1773) Mikrostrukturerat stål NOSTAL (noppar + stål) - Rostfritt stål Materialets tjocklek 0,3 mm - Strukturens tjocklek 1,5 mm 118 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

133 Bild 55-III: Avgasrör med isolering T_152_000001_0001_G 1) Avgasrör 2) Vävd glasfibermatta 3) Mikrostrukturerat stål NOSTAL Skador på avgasrörets isolering skall undvikas. Vid större skador kan ett nytt avgasrör vara nödvändigt. Viktig anvisning Sensorer och mätanordningar på ljuddämparen får inte ändras. Har ljuddämparen flyttats, måste man ge akt på att inga aggregat utsätts för avgaser eller värms upp. Om ljuddämparen flyttas måste rörledningarna och kablaget anpassas (se kap Ändringar av AdBlue-system). Påbyggnationer måste utföras så att underhållsöppningarna på avgasljuddämparen är åtkomliga. Filterelementet måste kunna tas bort och sättas in på nytt. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

134 6.4.2 AdBlue-system Vid serierna TGS och TGX används från och med avgasnorm Euro 5 för första gången AdBlue för avgasefterbehandling. Vid fordon med avgasnorm Euro 5 består systemet av huvudkomponenterna AdBlue-tank, matningsmodul och doseringsmodul (se bild 56-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon). Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en enhet den kombinerade matnings- och doseringsmodulen (se bild 57-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon). Föreskrifterna för fordon med avgasnorm Euro 5 gäller analogt även för fordon TGS-WW med Euro 4 SCR och Conama P Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad Med matnings- och doseringsmodulen sprutas AdBlue in i avgasljuddämparen via ett insprutningsmunstycke. AdBlue reagerar med avgaserna och minskar därigenom de skadliga ämnena. Bild 56-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon AdBlue Matarledning AdBlue Tryckledning Doseringsledning AdBlue Tank Matarmodul Dosermodul Insprutnings munstycke AdBlue Returledning Tryckluftledning T_991_000001_0001_G Lufttillförsel Bild 57-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon AdBlue Matarledning Doseringsledning AdBlue Tank kombinerad matar och dosermodul Insprutnings munstycke AdBlue Returledning Tryckluftledning Lufttillförsel T_991_000002_0001_G 120 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

135 Komponenterna i AdBlue-systemet är förbundna med varandra via ett ledningssystem. I detta ledningssystem finns både AdBlue-ledningar och varmvattenledningar. Ledningarna är delvis ommantlade med en isolering för att skydda ledningarna som transporterar AdBlue mot kyla. I varmvattenledningarna flyter en liten mängd kylvatten från motorn för att hålla systemet driftklart även vid låga temperaturer. (Se bild 58-III: Schematisk visning av ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro 6.) Bild 58-III: Schematisk visning av ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro T_991_000013_0001_G 10 1) AdBlue - matningsmodul 2) AdBlue - matningsledning från AdBlue-tanken till matningsmodulen 3) Isolering av slangpaketet 4) AdBlue - returledning från matningsmodulen till ureatanken 5) Ureatank 6) Varmvatten matningsledning från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken 7) Vattenavstängningsventil vid AdBlue-tanken 8) Varmvatten matningsledning från anslutning vid förarhyttens värmare till vattenavstängningsventilen 9) Varmvatten returledning från AdBlue-tanken till motorn 10) Kapställe, där varmvattenledningen får kapas 11) Avgasljuddämpare 12) Doseringsledning från matningsmodulen till avgasljuddämparen 13) Isolering av slangpaketet 14) Tryckluftledning 15) Skarvställen på tryckluftledningen MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

136 Anvisningar för AdBlue-system AdBlue (DIN 70070) är varumärket för en vattenlöslig, syntetiskt framställd 32,5-procentig karbamid(urea)lösning som används för avgasefterbehandling i SCR-katalysatorer (selective catalytic reduction). AdBlue är inte giftig, men är dock mycket korrosiv på icke rostfria stål och icke järnhaltiga metaller (t.ex. kopparpackningar eller elektriska kontakter). Likaså angrips plast som inte är AdBlue-beständig (t.ex. elkablar eller slangar). Utspilld AdBlue ska därför omedelbart avlägsnas och det berörda stället tvättas av med varmt ledningsvatten. Viktig anvisning Det måste absolut förhindras att AdBlue kommer in i kylkretsen - t.ex. genom att ledningar förväxlas, vilket skulle ha motorskador till följd. Förändringar av AdBlue-systemet På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med största omsorg och nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel ska följas strikt. Innan en ombyggnad påbörjas, ska man i förväg kontrollera om befintliga MAN-varianter av AdBlue-systemet kan användas. Vid arbeten på AdBlue-systemet ska följande punkter beaktas: All ombyggnad kräver utbildad personal för genomförandet. Huruvida det är nödvändigt att återstarta matningsmodulen enligt reparationsanvisningen ska kontrolleras efter alla arbeten på matningsmodulen, i synnerhet efter att den har förflyttats eller bytts ut. En förflyttning av matningsmodulen är vid fordon med avgasnorm Euro 5 bara möjlig inom de gränser som anges i matningsmodulens installationsöversikt (se bild 56-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 5). Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är en flyttning av matningsmodulen inte tillåten. Vid flyttning av AdBlue-tank och avgasljuddämpare ska de gränser iakttas som anges i matningsmodulens installationsöversikt (se bild 57-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 6). Ge absolut akt på att ledningarna ansluts korrekt. Om AdBlue kommer in i kylsystemet finns risk för motorskador. Varmvattnets matningsledning till AdBlue-tanken får inte buntas ihop med de andra ledningarna. Ledningarna får inte knäckas och ska dras med tillräckligt stora radier. Vid dragningen får inget vattenlås uppstå. Snabbkopplingar på ledningar får inte återanvändas. Principiellt måste nya, av MAN godkända, snabbkopplingar användas och klämmas fast med godkända klämmor. Dornprofilen får inte fettas in när den pressas in i ledningen. Fryspunkten hos AdBlue ligger vid -11 C. Om ledningsknippets isolering tas bort även bara en del ska en isolering mot kylan monteras som är likvärdig med ledningsknippets seriemässiga isolering. Befintliga värmeledningar får inte tas bort. Värmeledningarnas dragning i synnerhet uppvärmningen av doseringsledningen fram till doseringsmodulen (vid fordon med avgasnorm Euro 5) resp. till stålledningen på ljuddämparen (vid fordon med avgasnorm Euro 6) - ska principiellt bibehållas. Isoleringens ändar ska förslutas med lämplig tejpremsa AdBlue-systemet i synnerhet nypressade snabbkopplingar ska kontrolleras beträffande läckage. 122 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

137 AdBlue ledningsknippe I AdBlue ledningsknippe leds varmvatten (hämtat från motorns kylvätskekrets) och AdBlue. Nedan beskrivs vilka punkter som ska beaktas när ledningsknippet ska anpassas. De maximalt tillåtna längderna på de enskilda ledningarna sätter samtidigt gränserna för hur mycket komponenterna i AdBlue-systemet kan förflyttas. Om komponenter i AdBlue-systemet flyttas, kan en anpassning av de enskilda ledningarna i AdBlue ledningsknippe krävas. Nedan beskrivs hur ledningarna är utförda och vilka ledningar som berörs i respektive fall. Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och varmvattenledningarna. Fordon med avgasnorm Euro 5 Beskrivning av ledningarna: Inlopps- och returledning AdBlue: dimensioner: 8,8 x 1,4 mm material PA-PUR, rörets färg svart, gul text (se bild 59-III: markering AdBlue-ledning) Inlopps- och returledning för varmvatten för uppvärmning av AdBlue-systemet, dimensioner: 9 x 1,5 mm, material PA12-PHL-Y, rörets färg svart, vit text (se bild 60-III: markering varmvattenledning) Bild 59-III: Markering av AdBlue-ledning T_154_000001_0001_G Bild 60-III: Markering varmvattenledning T_154_000002_0001_G Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe: Doseringsledning (mellan matnings- och doseringsmodul): maximalt 3000 mm Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank: max mm vid kortare ledningslängder är en höjdskillnad av mm / mm tillåten (se bild 61-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 5) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

138 Bild 61-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro > 0 > 0 > 0 B < 1.0 m Unterkante Fördermodul A < 1.0 m ) AdBlue-tank 2) matningsmodul 3) Doseringsmodul 4) Ureamunstycke Quelle: Bosch - Installationsrichtlinie T_991_000004_0001_G 124 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

139 Fordon med avgasnorm Euro 6 Beskrivning av ledningarna: Inlopps- och returledning för AdBlue, doseringsledning Dimensioner: 3,2 x 2,65 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text Inloppsledning för varmvatten från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken och varmvattnets returledning Dimensioner: 6 x 3 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text Inloppsledning för varmvatten till vattenavstängningsventilen Dimensioner: 9x1,5 mm, material PA, rörets färg svart, vit text Minsta böjningsradier - Varmvattenledning av PA: minst 40 mm - Varmvattenledning av EPDM: minst 35 mm - AdBlue-ledningar av EPDM: minst 17 mm - hopbuntade ledningsknippen: minst 35 mm Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe: Doseringsledning (mellan matningsmodul och avgasljuddämpare) maximalt 3000 mm ständigt fall fram till avgasljuddämparen rekommenderas vid stigande ledning kan avlagringar uppstå i ledningen Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank: max mm (för närvarande den längsta variant som installeras på fabriken) en höjdskillnad på mm / mm är tillåten v (se bild 62-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 6). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

140 Bild 62-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro max. H1 < 0,5 m H2 < 0,5 m 4 H1 < 1,5 m H2 < 1,5 m 3 min T_991_000005_0001_G 1) AdBlue-tank 2) matningsmodul 3) Ureamunstycke 4) Ljuddämpare H1) Höjd sugledning mellan AdBlue-tank och matningsmodul H2) Höjd tryckledning mellan matningsmodul och ureamunstycke Förskjutning av AdBlue-matningsmodul, AdBlue-tank och avgasljuddämpare Vid icke-allhjulsfordon (dit hör alla fordon utan fördelningsväxellåda) finns ett skarvställe för ledningarna till AdBlue-tanken. Vid detta kapställe är det möjligt att förlänga/förkorta ledningsknippet. 126 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

141 Bild 63-III: Funktionsschema Euro 6 med skarvställe T_991_000017_0001_G 1) AdBlue-tank 2) Vattenavstängningsventil 3) Skarvställe AdBlue och varmvatten 4) Motor 5) Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare 6) Anslutningsställe varmvatten 7) matningsmodul 8) AdBlue-doseringsledning 9) Ljuddämpare 10) AdBlue-returledning 11) Ledningssats matningsmodul 12) AdBlue-inloppsledning 13) Ledningssats tank 14) Avgränsning ledningssats 15) Varmvattenledning inlopp 16) Varmvattenledning retur 17) Ommantling Skarvställets position på vänster längsgående huvudchassibalk, på insidan av den längsgående balken före växellådans tvärbalk (se bild 64-III: Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon), får inte förändras. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

142 Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av AdBlue-tankar 1.) Vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda, AdBlue-tank monterad till vänster) ska man gå tillväga på följande sätt: Flytta AdBlue-tanken enligt beskrivningen i kapitel AdBlue-tank Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet - Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets bakände - ska det fabriksmonterade ledningsknippet ersättas av den längsta ledningssats som erbjuds av MAN och förkortas. - (anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: ) - ska varmvattnets inloppsledning till vattenavstängningsventilen ersättas av den längsta ledning som erbjuds av MAN och eventuellt förkortas. - (anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: ) - Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets förarhytt kan - den fabriksmonterade ledningssatsen förkortas - den fabriksmonterade inloppsledningen för varmvattnet förkortas - Ledningarna får bara förkortas vid skarvstället - När AdBlue-tanken flyttas på höger sida ska beskrivningen under punkt 2 i detta avsnitt beaktas. Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar för anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel AdBlue-kablage 128 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

143 Bild 64-III: Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon 1a T_991_000009_0001_G 1) AdBlue-tank i serieposition 1a) AdBlue-tank i flyttad position 2) Skarvställe 3) matningsmodul 4) Avgasljuddämpare X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

144 Bild 65-III: Anslutningar vid skarvstället T_152_000005_0001_G 2.) Vid allhjulsfordon (dit hör alla fordon med fördelningsväxellåda) finns inga skarvställen på AdBlue-ledningsknippet (se bild 65-III: Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe). På den vänstra fordonssidan är bara den seriemässiga positionen för AdBlue-tanken tillåten. Både vid allhjulsfordon och icke-allhjulsfordon finns möjligheten att flytta AdBlue-tanken till höger sida (se bild 66-III Förflyttning av AdBlue-tanken vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon). I detta fall ska den längsta ledningssatsen som erbjuds av MAN användas och anpassas (anskaffas via MAN reservdelsavdelning, MAN artikelnummer se tabell 19-III: Längsta AdBlue-kablage beroende på förarhytt och avgassystem). En eventuellt erforderlig avkortning av för långa ledningar ska göras vid AdBlue-tankanslutning. Varmvattenledningen från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken ska bibehållas. 130 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

145 Bild 66-III: Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe T_991_000018_0001_G 1) AdBlue-tank 2) Vattenavstängningsventil 3) Skarvställe varmvatten (kan bortfalla vid egen tillverkning) 4) Motor 5) Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare 6) Anslutningsställe varmvatten 7) matningsmodul 8) AdBlue-doseringsledning 9) Ljuddämpare 10) AdBlue-returledning 11) AdBlue-inloppsledning 12) Ledningssats tank 13) Avgränsning ledningssats 14) Varmvattenledning inlopp 15) Varmvattenledning retur 16) Ommantling MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

146 Tabell 19-III: Längsta AdBlue-kablage beroende på förarhytt och avgassystem MAN-artikelnummer Förarhyttsvariant Avgassystem, variant Längd mellan matningsmodul och tank M-förarhytten Markutsläpp ca mm M-förarhytten Uppdraget ca mm L-förarhytten LX-förarhytten XL-förarhytten XLX-förarhytten XXL-förarhytten L-förarhytten LX-förarhytten XL-förarhytten XLX-förarhytten XXL-förarhytten Markutsläpp Uppdraget ca mm ca mm 132 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

147 Bild 67-III: Flyttning av AdBlue-tank vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon a 1) AdBlue-tank i serieposition 1a) AdBlue-tank i flyttad position 2) matningsmodul 3) Avgasljuddämpare X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av avgasljuddämparen T_991_000010_0001_G - Flyttning av avgasljuddämparen enligt beskrivning i kapitel Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet: - Förkorta eller nytillverka doseringsledning från matningsmodul till ljuddämpare, - Förkorta eller nytillverka varmvattenledning för uppvärmning av doseringsledningen - Buntning och ommantling de nämnda ledningarna fram till stålledningen på ljuddämparen med tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex - Förkorta eller nytillverka varmvattnets returledning till motorn. - Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar - Anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel AdBlue-kablage MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

148 Bild 68-III: Flyttning av avgasljuddämparen vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon a T_991_000011_0001_G 1) AdBlue-tank 2) matningsmodul 3) Avgasljuddämpare i serieposition 3a) Avgasljuddämpare i flyttad position X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas. Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar: Principiellt ska de längsta ledningssatser, som beskrivs i avsnittet Förskjutning av AdBlue-matningsmodul, AdBlue-tank och avgasljuddämpare i detta kapitel, användas och eventuellt anpassas. Skulle de ledningsknippen som står till förfogande från fabrik inte räcka till, ska MAN konsulteras (adress se ovan under Utgivare ). Nedan beskrivs vilka delar som behövs för att tillverka enskilda ledningar ur AdBlue-ledningsknippe. Delarna kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning. De enskilda detaljerna finns upptagna i kapitel Reservdelslista. Vid tillverkning av enskilda ledningar ska de redan beskrivna maximala ledningslängderna respekteras. 134 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

149 Fordon med avgasnorm Euro 5 Förlängningarna för en ombyggnad av tankpositionen för AdBlue- eller kombitank är möjliga att göra om man anskaffar den längsta och för monteringen anpassade strängen. Dessa kan anskaffas via MAN:s reservdelsavdelning. Ledningarna kan kortas genom att ledningsbunten kortas in vid gränssnittet till AdBlue matningsmodul. Alternativt kan ledningarna placeras ut längs en längre sträcka. Under inga omständigheter får ledningslängden mellan tank och matningsmodul vara längre än 6000 mm. Generellt sett är endast rör-rör-förband med ledningskopplingar från tillverkaren VOSS tillåtna (kan anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning). Montering av ledningskopplingar är bara tillåtet med specialverktyg från Voss (presstång MAN artikelnummer ). För att undvika tryckförlust är maximalt en förlängning tillåten per varmvatten-/adblue-ledning för varje tillopps- och returledning. Bild 69-III: Ledningskoppling (VOSS) för förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledning T_154_000004_0001_G Det är endast tillåtet att pressa förmonterade plastkopplingar med 1000 mm ledning från tillverkaren VOSS på AdBlue-ledningarna (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning). Knickar på ledningarna måste absolut undvikas. Tillse att ledningen får samma isolering mot kyla som originalledningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

150 Bild 70-III: En ledningsbunt med varmvatten- och AdBlue-ledningar X T_154_000005_0002_G 1) Varmvatten tryck 2) Varmvatten retur 3) AdBlue returledning 4) AdBlue tryvkledning 136 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

151 Fordon med avgasnorm Euro 6 Extra anvisningar för anpassning av ledningsknippen. Extra skarvställen i ledningarna till AdBlue ledningsknippe är inte tillåtna. Skarvställen vid ledningarna finns bara vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda). AdBlue-ledningar måste vara tillverkade i ett stycke från snabbkoppling till snabbkoppling. Ledningar kan anskaffas som metervara från MAN reservdelsavdelning. Demontera inte snabbkopplingen för varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen (Bild 71-III: Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen). Förlängning av varmvattnets inloppsledning endast vid PA-ledningen från motorn till vattenavstängningsventilen. Bild 71-III: Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen T_154_000002_0002_G Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen - Doseringsledning (metervara) - (MAN saknummer: ) - VOSS-snabbkoppling rak (på matningsmodul) (MAN artikelnummer: ) - VOSS-vinkelkoppling (på ljuddämpare) (MAN saknummer: ) - Slangklämmor Oetiker (Oetiker-nr: ) Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-matningsledning - VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) (MAN artikelnummer: ) - VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) (MAN artikelnummer: ) - Slangklämmor Oetiker (Oetiker-nr: ) Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-returledning - VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) (MAN artikelnummer: ) - VOSS-koppling rak (vid skarvstället) (MAN artikelnummer: ) - Slangklämmor Oetiker (Oetiker-nr: ) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

152 Reservdelssats för tillverkning av en inloppsledning för varmvatten - Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: ) - Voss vinkelkoppling (på AdBlue-tank) (MAN artikelnummer: ) - Voss-vinkelkoppling (på vattenavstängningsventil) (MAN artikelnummer: ) eller - Voss-koppling rak (på vattenavstängningsventil) (MAN artikelnummer: ) - Slangklämmor Oetiker (Oetiker-nr: ) Reservdelssats för tillverkning av en returledning för varmvatten - Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: ) - Voss-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) (MAN artikelnummer: ) - Voss-koppling rak (vid skarvstället) (MAN artikelnummer: ) - VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) (MAN artikelnummer: ) - VOSS-koppling rak (MAN artikelnummer: ) - Slangklämmor Oetiker (Oetiker-nr: ) Reservdelssats för tillverkning av värmeledningar från vattenavstängningsventilen - Värmeledning PA-rör, dimensioner 9 x 1,5 (MAN artikelnummer: ) - rak förbindning (MAN artikelnummer: ) Reservdelssats för tillverkning av en tryckluftledning till matningsmodulen - Tryckluftledning PA-rör enligt DIN del 1 eller MAN-standard M 3230 del 1) - rak förbindning (MAN artikelnummer: ) Reservdelssats för tillverkning av en ommantling/isolering - tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex - eller blixtlåsmaterial (för detta måste en speciell tång användas) 138 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

153 AdBlue-tank Nedan beskrivs vilka punkter som ska beaktas när AdBlue-tanken ska förändras. Vid förskjutning av AdBlue-tanken måste de ledningslängder iakttas som beskrivs under kapitel AdBlue-ledningsknippe. Montering av en större AdBlue-tank För varje fordonsserie erbjuder MAN fabriksmonterade AdBlue-tankar i olika storlekar som utrustningsvarianter. Montering av en större AdBlue-tank i efterhand är möjlig om denna är godkänd av MAN för respektive serie. Därvid förutsätts att ombyggnaden utförs fackmässigt och korrekt av utbildad personal. För att nivåavkänningen ska fungera korrekt krävs en parametrering av fordonet. Vid en volymändring av AdBlue-tanken är det nödvändigt att en MAN kontraktsverkstad utför en parametrering. MANs reparationsanvisningar ska beaktas. Flyttning av AdBlue-tanken Beroende på påbyggnadskoncept kan det bli nödvändigt att flytta AdBlue-tanken. Nedan beskrivs vilka punkter som därvid måste beaktas. När AdBlue-tanken flyttas måste originalfästet användas. Skulle eventuellt AdBlue-tanken sitta snett kan det utjämnas genom att den förskjuts i ramkröken t.ex. med distanshylsor. AdBlue-tankarna har fyra ledningsanslutningar. Två ledningar för varmvatten (inlopp och retur) och två ledningar för AdBlue (inlopp och retur). De enskilda ledningarna är markerade, vilket beskrivs i de avsnitt som följer. Innan fordonet tas i drift måste absolut en kontroll göras av att alla ledningar är rätt anslutna. Kommer AdBlue in i kylvätskan uppstår motorskador (bild 72-III: Ledningsanslutningar på AdBlue-tank). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

154 Bild 72-III: Ledningsanslutningar på AdBlue-tank 2 3 WATER BACK FLOW WATER TO PUMP UNIT T_991_000014_0001_G 1 4 1) Varmvatten inlopp 2) Varmvatten retur 3) AdBlue retur 4) AdBlue inlopp Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och varmvattenledningarna. Fordon med avgasnorm Euro 5 Dessutom ska följande beaktas: Flyttning av kombitank/enskild tank är bara tillåtet med MAN originaltankar Dragning av elektriska ledningar och CAN-ledningar (t.ex. för nivåsensor, matningsmodul, OBD-sensorik) är bara tillåtet med MAN-originalkablage (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning) 140 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

155 Fordon med avgasnorm Euro 6 Fordonets avgasljuddämpare stöds av ett tvärstag på AdBlue-tankens hållare (se bild 73-III: AdBlue-tank med hållare och ljuddämparens tvärstag). Bild 73-III: AdBlue-tank med hållare och ljuddämparens tvärstag T_122_000001_0001_G Om bara AdBlue-tanken förskjuts, måste tvärstaget stöttas med en speciell hållare. Denna hållare kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning (MAN artikelnummer: ). (Se bild 74-III Hållare för avgasljuddämparens tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank) Bild 74-III: Hållare för avgasljuddämparens tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank T_151_000008_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

156 AdBlue-matningsmodul Nedan beskrivs i vilka positioner matningsmodulen är installerad från fabrik och vilka punkter som måste beaktas vid en förskjutning av matningsmodulen. Matningsmodulen monteras åtskild från AdBlue-tanken vid serierna TGS och TGX. Vid fordon med avgasnorm Euro 5 är matnings- och doseringsmodulen två separata komponenter. Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en kombinerad matnings- och doseringsmodul. Viktig anvisning Fordon med avgasnorm Euro 5 En flyttning av matningsmodulen är bara tillåten om det sker till original MAN-monteringspositioner med tillhörande original MAN-hållare. Orsak: Hållfasthet/vibrationer Bild 75-III: Matningsmodul och original MAN-hållare T_151_000030_0001_G 1) AdBlue- Kabelstrang zum AdBlue-tank 2) Matningsmodul 3) Original MAN-hållare Dessutom ska följande beaktas: När matningsmodulen flyttas ska original MAN ledningsknippen till doseringsmodulen användas Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens underkant uppgår till 1000 mm (se bild 61-III: Installationsöversikt) Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens överkant (resp. ledningens översta position) uppgår till 1000 mm (se bild 61-III: Installationsöversikt) Om dessa förutsättningar inte uppfylls blir garantiåtagandet ogiltigt. Åtkomlighet för servicearbete enligt gällande MAN underhålls-, smörjmedels- och drivmedelsföreskrifter måste finnas. 142 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

157 I chassiritningen visas grundfordonets standardutförande utan extrautrustningar. Vid extrautrustning som t ex andra tankar, extra tryckluftbehållare för luftfjädring eller för rampanpassning/växelflakshållare eller vid ljuddämparvarianter med uppdraget avgasändrör är från fall till fall en position för matningsmodulen möjlig som avviker från seriepositionen. Tabell 20-III och 21-III definierar för lastbilar och dragbilar den aktuella matningsmodulspositonen med hänsyn till hjulkonfigurationen, förarhytten och extrautrustningen. Matningsmodulens position för respektive variant visas i bilderna 76-IIII 86-III. Tabell 20-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för lastbilar: Hjulkonfiguration Förarhytt Bränsletank Avgassystem Variant Extrainformation 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 6X4H/2, 6X4H/4 L - XXL M - XXL AdBlue Enkeltank AdBlue/diesel kombitank Avgassystem på sidan till vänster standard Avgassystem på sidan till vänster standard 6x4, 6x6H, 6X4H-4 4x2, 4x4H, AdBlue/diesel kombitank Avgassystem på sidan till vänster standard 6x2/2, 6x2/4, Avgassystem med 6x2-2, 6x2-4, AdBlue/diesel avgasändrör 6x4H-2, 6x4H-4, kombitank Högt placerad 6x4, 6x6H 8x4-4 M Alla varianter Alla varianter 4x2, 4x4H, 6x4, 6x6H, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x2/2, 6x2/4 4x4, 6x4-4, 6x6 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 M L - XXL L - LX AdBlue Enkeltank AdBlue Enkeltank Alla varianter AdBlue Enkeltank Alla varianter Alla varianter 4 Avgassystem med avgasändrör Högt placerad Alla varianter Varning! Även vid förarhytt M, när den är utrustad med extra behållare för luftfjädring rampanpassning/växelflakshållare Varning! Ändring till variant 1 vid extra behållare för luftfjädring rampanpassning/växelflakshållare. 6x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S) sedan juni x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S) T o m maj 2010 Endast möjligt vid separat tank för AdBlue Endast möjligt vid separat tank för AdBlue MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

158 Tabell 21-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för dragbilar Hjulkonfiguration Förarhytt Bränsletank Avgassystem Variant Extrainformation 4x2, 4x4H, 6x2-2, 6x2-4, 6x4, 6x6H 6x2/2, 6x2/4, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 4x2, 4x4H, 6x4, 6x6H, 4x4, 6x6 M - XXL M Alla varianter Enkeltank Kombitank Enkeltank Avgassystem på sidan till vänster standard Avgassystem med avgasändrör Högt placerad 3 4x4, 6x4-4, 6x6 Avgassystem på sidan till vänster standard 4x2, 4x4H, 6x2-2, 6x4, 6x6H 6x2/2, 6x2/4, 6x2-4 4x4, 6x4-4, 6x6 L - LX Alla varianter Avgassystem med avgasändrör Högt placerad 1 5 Inskränkning av påbyggnad möjlig vid förarhytt M t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil Inskränkning av påbyggnad möjlig t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil Inskränkning av påbyggnad möjlig t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil 144 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

159 Variant 1 Bild 76-III: Vinkelrätt över ramens övre kant, M förarhytt Bild 77-III: Vinkelrätt över ramens övre kant, L-XXL förarhytt T_154_000009_0001_G T_154_000010_0001_G Variant 2 Bild 78-III: Längsmonterad på ramen, M förarhytt Bild 79-III: Längsmonterad på ramen, L-XXL förarhytt T_154_000011_0001_G T_154_000012_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

160 Variant 3 Bild 80-III: Längsmonterad över ramens övre kant, Bild 81-III: Längs över ramens överkant, M förarhytt M förarhytt, avgassystem vänster sidoplacerat serie avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000013_0001_G T_154_000014_0001_G Variant 4 Bild 82-III: Längsmonterad, avgassystem höger sidoplacerat Bild 83-III: Längs över ramen, avgassystem M förarhytt med uppdraget, M förarhytt. T_154_000015_0001_G T_154_000016_0001_G 146 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

161 Variant 5 Bild 84-III: L-XXL förarhytt, avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000017_0001_G Variant 6 Bild 85-III: L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre Bild 86-III: L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre kant kant 180 vridning, avgassystem 180 vridning, höger sidoplacerat Avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000018_0001_G T_154_000019_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

162 Doseringsmodul Doseringsmodulens läge får inte ändras (se bild 86-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke, doseringsmodul En förlängning av ledningen mellan doseringsmodulen och matningsmodulen är möjlig till en totallängd på 3000 mm. Bild 87-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke, doseringsmodul 1 2 T_154_000020_0001_G 1) Insprutningsmunstycke 2) Doseringsmodul 148 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

163 Fordon med avgasnorm 6 För närvarande finns - beroende på förarhytt - två monteringspositioner, som inte får förändras: Matnings- och doseringsmodul är hopslagna till en enhet. Matningsmodulen är placerad påbyggnadsvänligt bakom förarhytten. Bild 88-III: Position vid M förarhytt T_154_000021_0001_G Bild 89-III T_154_000022_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

164 AdBlue-kablage Vid förändringar av AdBlue-systemet kan det krävas att det elektriska kablaget anpassas. Nedan beskrivs kablaget, möjliga skarvställen samt de kontaktdon som ska användas. Vid all kabeldragning måste följande beaktas: Överskott får inte rullas ihop till en ring (eller spole) utan bara i slingor längs kablaget (se bild 90-III: Kabeldragning). Bild 90-III: Kabeldragning T_998_000003_0001_G Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen kan uppstå (nötningsrisk!), se bild 91-III: Exempel på dragning egevidspiele. Bild 91-III: Exempel på dragning T_992_000001_0001_G 150 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

165 Fordon med avgasnorm Euro 6 Följande illustration visar schematiskt original MAN kablage (Bild 92-III: Kablage schematiskt visat). Bild 92-III: Principskiss kablage T_991_000020_0001_G 1) Avgasljuddämpare 2) EDC-styrdon 3) AdBlue-tank 4) Matningsmodul Vid förlängning kan kablaget öppnas på de ställen som markeras nedan. Vid anpassning av kablagets längd ställer MAN passande kontaktdon till förfogande via reservdelsavdelningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

166 Bild 93-III: Skarvställen vid 2- och 3-axliga fordon samt 92S, 92X (axelkonfiguration 8x4-4) T_991_000019_0001_G 1) Skarvställe a) vid AdBlue-tank 2) Skarvställe b2) vid NO x -sensor 3) Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt try 152 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

167 Bild 94-III: Skarvställen vid 4-axliga fordon (utom 92S,92X,8x4-4) T_991_000019_0001_G 1) Skarvställe a) vid AdBlue-tank 2) Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryc 3) Skarvställe b2) vid NO x -sensor Nedan anges respektive kontaktdon med erforderliga enskilda detaljer och stiftschemat. Skarvställe a): Förlängning av kablaget till AdBlue-tanken - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt. - Skarvställen finns inte vid alla fordon. Om skarvställe saknas, gör då så här. - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

168 Tabell 22-III: Kontaktdon för kablage till AdBlue-tank Skarvställe avgaskablage X5508 (skarvställe före AdBlue-tanken) lösning för påbyggare 6-polig BF13 - SF13 med pining Hylsdon BF13 MAN artikelnummer: Material för BF13 hylsdon Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 BF Hylskontakthus 1 AW Adapter HDSCS D NW8,5 6 XU60-1< Kontakt (enskild detalj) 6 DL Tätningsinsats Stiftschema BF13 hylsdon PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL11 Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer Material / kabel CAN-kabel 2x0,75-A-RS Kablar FLRY- 0,75-A-RS Kablar FLRY-0,75-A-BRWS Korrugerat rör NW 8,5 Stifthus SF13 MAN artikelnummer: Material für SF13 Stiftgehäuse Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 SF Stifthus 1 AW Adapter HDSCS D NW8,5 6 XG60-1< Kontakt (bandvara) 6 DL Tätningsinsats 1 GV Skjutlås Gr.: "B" gul 154 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

169 Stiftschema SF13 stifthus PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL11 Skarvställen b): Kablaget till avgasljuddämparen delar sig i Y-form. Därför måste två kablage förlängas. Nedan beskrivs de enskilda gränssnitten. Skarvställen b1): Förlängning av kablaget till NO x -sensorn - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget Tabell 23-III: Kontaktdon på NO x -sensor Skarvställe avgaskablage B994 (kontaktdon på NO x -sensor vid ljuddämparen) lösning för påbyggare 6-polig BF13 - SF13 med pining Hylsdon BF13 MAN artikelnummer: Material för BF13 hylsdon Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 BF Hylskontakthus 1 AW Adapter HDSCS D-90 - NW8,5 6 XU60-1< Kontakt (enskild detalj) 6 DL Tätningsinsats Stiftschema BF13 hylsdon PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL11 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

170 Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer Material / kabel CAN-kabel 2x0,75-A-RS Kablar FLRY- 0,75-A-RS Kablar FLRY-0,75-A-BRWS Korrugerat rör NW 8,5 Tabell 23-III: Kontaktdon på NO x -sensor Stifthus SF13 MAN artikelnummer: Material för SF13 stifthus Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 SF Stifthus 1 AW Adapter HDSCS D NW8,5 6 XG60-1< Kontakt (bandvara) 6 DL Tätningsinsats 1 GV Skjutlås Gr.: "B" gul Stiftschema SF13 stifthus PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL ,75 XG60-1<0 DL11 Skarvställe b2): Förlängning av kablaget till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget 156 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

171 Tabell 24-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck Skarvställe för avgaskablage A B695 lösning för påbyggare (ljuddämpare) 12-polig BF15 - SF15 med pining Hylsdon BF15 MAN artikelnummer: Material för BF15 hylsdon Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 BF Hylskontakthus 1 AW Adapter HDSCS D NW13 10 XU60-1< Kontakt (enskild detalj) 10 DL Tätningsinsats 2 DL Blindtätning 1 AR Reducering Stiftschema BF15 hylsdon PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL11 11 Fri - - DL10 (blindplugg) 12 Fri - - DL10 (blindplugg) Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer Material / kabel CAN-kabel 2x0,75-A-RS Kablar FLRY- 0,75-A-RS Kablar FLRY-0,75-A-BRWS Korrugerat rör NW 10 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

172 Tabell 24-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck Stifthus SF15 MAN artikelnummer: Material för SF15 stifthus Antal MAN-kod MAN-artikelnummer Delens benämning 1 SF Stifthus 1 AW Adapter HDSCS D NW13 10 XG60-1< Kontakt (bandvara) 10 DL Tätningsinsats 2 DL Blindtätning 1 GV Skjutlås Gr.: "D" gul 1 AR Reducering Stiftschema SF15 stifthus PIN Ledning Area mm² Kontakt Tätningsinsats ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL ,75 XU60-1<0 DL11 11 Fri - - DL10 (blindplugg) 12 Fri - - DL10 (blindplugg) 158 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

173 Reservdelslista Tabell 25-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning TGS TGX Voss koppling Rak SAE 1/4 NW3 AdBlue-ledningar TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE 1/4 NW3 AdBlue-ledningar TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE J /16 NW3 AdBlue-ledningar TGS TGX Voss anslutningsstift SAE J /4 NW3 AdBlue-ledningar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

174 Tabell 25-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE J /8 NW3 AdBlue-ledningar TGS TGX Vinkelkoppling Varmvattenledningar TGS TGX Vinkelkoppling PS3 NW 12 Varmvattenledningar TGS TGX Rak koppling PS3 NW 12 Varmvattenledningar 160 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

175 Tabell 25-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE 9,89 NW6 Varmvattenledningar TGS TGX Voss rak koppling SAE J /16 NW6 Varmvattenledningar TGS TGX Voss anslutningsstift SAE J /16 NW6 Varmvattenledningar TGS TGX Förbindning för PA-rör 9 x 1,5 Varmvattenledningar TGS TGX Voss snabbkoppling för PA-rör 6 x 1 Tryckluftledning till matningsmodul OETIKER-nr TGS TGX Slangklämma (steglös öronklämma) AdBlue-ledningar TGS TGX Slangklämma (steglös öronklämma) Varmvattenledningar Ommantling Coflex Typ 26/32 Isolering av ledningsknippena TGS TGX Slang 6 x 3 EPDM Varmvattenledningar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

176 6.5 Växellåda och kardanaxlar Grundprinciper I växellådan omvandlas motorns vridmoment och varvtal motsvarande det ögonblickliga dragkraftbehovet. För att överföra motorns effekt från växellådan till fördelnings- och/eller axelväxlar används kardanaxlar. Dessa utjämnar axlarnas vertikala rörelser genom förskjutbara splines. Varning Kardanaxlar som sitter där personal arbetar och uppehåller sig måste kapslas in eller täckas över. Beroende på den lokala lagstiftningen i det land fordonet används kan det finnas krav på att en fånglina eller fångarm monteras för kardanaxeln. Kardanaxlar finns i olika utföranden: Enkelled Om en enkel kardan-, kors- eller kulled (se bild 95-III) roterar likformigt i vinklat läge ger detta en olikformig rörelse på kraftuttagssidan. Denna olikformighet betecknas ofta som kardanfel. Kardanfelet orsakar sinusliknande variationer i varvtalet på kraftuttagssidan. Kraftuttagsaxeln ligger före och efter drivaxelns fasläge. Pga detta varierar även kardanaxelns utgångsvridmoment trots konstant ingångsvridmoment och ingångseffekt. Bild 95-III: Enkelled T_364_000001_0001_G Pga denna acceleration och deceleration som sker två gånger per varv kan denna typ av kardanaxel inte tillåtas för montering vid ett kraftuttag. Enkelleder kan bara användas om man utan tvivel kan påvisa att vibrationerna och belastningarna är av underordnad betydelse pga följande faktorer: Masströghetsmoment Varvtal lutningsvinkel Kardanaxel med två leder Olikformigheten i enkelleden kan kompenseras genom sammankoppling av två enkelleder. Dock gäller följande villkor för att lederna skall kompensera varandra fullt ut: Samma lutningsvinkel för båda leder, dvs ß 1 = ß 2 De båda inre ledgafflarna måste ligga i samma plan Drivaxeln och kraftuttagsaxeln måste ligga i samma plan, se bild 96-III och Bild 97-III. 162 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

177 Alla tre villkor måste alltid uppfyllas samtidigt för att kardanfelen skall jämna ut varandra. Dessa villkor uppfylls beroende på kardanaxelns konfiguration. Möjliga konfigurationer av kardanaxeln beskrivs i kapitel III, avsnitt Konfiguration av kardanaxlar Kända konfigurationer av kardanaxlar är de så kallade Z-, W-konfigurationerna (se bild 96-III och bild 97-III) samt den tredimensionella konfigureringen (se bild 98-III). Bild 96-III: W-konfiguration av kardanaxel ß 1 ß 2 T_364_000002_0001_G Bild 97-III: Z-konfiguration av kardanaxel ß 1 ß 2 T_364_000003_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

178 Villkoren (jfr. kapitel III, avsnitt 6.5.1) för en fullständig utjämning av rörelsen uppfylls vid de så kallade Z- och W-konfigureringarna. Det gemensamma lutningsplanet vid Z- och W-konfigurationen kan roteras valfritt runt längsaxeln. W-konfigurationen skall i praktiken undvikas. Ett undantag utgörs av den tredimensionella kardanaxelkonfigurationen, se bild 98-III. En tredimensionell konfiguration föreligger alltid när drivaxeln och kraftuttagsaxeln inte ligger i samma plan. Drivaxeln och kraftuttagsaxeln korsar varandra med tredimensionell förskjutning. Något gemensamt plan finns ej, därför krävs en förskjutning av de inre kardangafflarna för kompensation av varvtalsvariationerna med vinkeln γ (se bild 98-III). Bild 98-III: Tredimensionell kardanaxelkonfiguration γ ß R2 1 ß R ) Axel 1 2) Plan 1 (bildas av axel 1 och 2) 3) Axel 2 4) Plan 2 (bildas av axel 2 och 3) 5) Axel 3 6) Gaffel i plan 2 7) Gaffel i plan 1 γ) Förskjutningsvinkel T_364_000004_0001_G Dessutom gäller villkoret att den resulterande vinkeln ß R1 vid ingångsaxeln måste vara lika stor som vinkeln ß R2 vid utgångsaxeln. 164 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

179 Dvs: ß R1 = ß R2 Förklaringar: ß R1 = Tredimensionell resulterande vinkel för axel 1 ß R2 = Tredimensionell resulterande vinkel för axel 2. Den tredimensionellt resulterande lutningsvinkeln ß R ges av den vertikala och horisontella lutningen av kardanaxlarna och beräknas på följande sätt: Formel 02-III: Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel tan 2 ß R = tan 2 ß v + tan 2 ß h Den nödvändiga förskjutningsvinkeln γ resulterar ur de horisontella och vertikala lutningsvinklarna för båda leder: Formel 03-III: Förskjutningsvinkel γ tan ß h1 tan ß h2 tan γ 1 = ; tan γ 2 ; γ = γ 1 + γ 2 tan ß γ1 tan ß γ2 Förklaringar: ß R = Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel ß γ = Vertikal lutningsvinkel ß h = Horisontell lutningsvinkel γ = Förskjutningsvinkel Anmärkning: Eftersom det vid tredimensionell vinkling av kardanaxlar med två leder endast finns villkor att de tredimensionellt resulterande lutningsvinklarna skall vara lika kan det teoretiskt skapas oändligt många konfigurationsmöjligheter ur kombinationen av vertikala och horisontella lutningsvinklar. Vi rekommenderar att tillverkaren konsulteras vid beräkning av förskjutningsvinkeln hos en tredimensionell konfiguration. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

180 Kardanaxelsystem Om det av konstruktionsskäl krävs större längder kan kardanaxelsystem som består av två eller flera axlar användas. I bild 99-III visas grundutföranden av kardanaxeldrivlinor där placeringen av lederna och medbringarna har placerats valfritt. Medbringare och leder skall av kinematiska orsaker stämmas av för varandra. Vid dimensioneringen ska kontakt tas med kardanaxeltillverkaren. Bild 99-III: Kardanaxelsystem T_364_000005_0001_G 166 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

181 6.5.3 Krafter i kardanaxelsystemet Böjningsvinklar i kardanaxelsystemen medför alltid ytterligare krafter och vridmoment. Om en utdragbar kardanaxel förskjuts i längsled under en momentöverföring uppstår ytterligare krafter. Om kardanaxeln tas isär och de två kardanaxelhälfterna vrids och därefter kopplas ihop utjämnas inte en olikformig rörelse, utan förstärks snarare. Genom sådan utprovning kan det uppstå skador på kardanaxlarna, lagren, lederna, splinesprofilen och aggregaten. Därför skall markeringarna på kardanaxeln beaktas. De måste ligga mitt emot varandra efter monteringen (se bild 100-III). Bild 100-III: Markering på kardanaxeln ß 2 ß 1 T_364_000006_0001_G Demontera inte de befintliga balanseringsplåtarna och flytta inte kardanaxelns delar, annars blir den obalanserad. Om en balanseringsplåt förloras eller om någon del av kardanaxeln byts skall kardanaxeln balanseras på nytt. Trots noggrann dimensionering av ett kardanaxelsystem kan det uppträda vibrationer. Detta kan leda till skador om orsaken inte åtgärdas. Genom lämpliga åtgärder som t ex montering av dämpare, användning av kompensationsleder eller ändring av hela kardanaxelsystemet och viktförhållandena skall problemen åtgärdas Ändring av kardanaxelkonfigurationen Ändringar av kardanaxelsystem genomförs i allmänhet av påbyggnadstillverkare i följande fall: Vid en ändring av axelavståndet i efterhand Vid montering av pumpar på kraftuttagets kardanaxelfläns. Härvid skall följande beaktas: Den maximala lutningsvinkeln för alla kardanaxlar i drivlinan vid belastat tillstånd i samtliga plan får högst vara 7. Vid förlängning av kardanaxlar krävs en ny dimensionering av hela kardanaxelsystemet som skall utföras av en kardanaxeltillverkare. Ändringar på kardanaxlarna som t.ex. förlängningar får endast utföras av auktoriserade verkstäder. Före monteringen ska alla kardanaxlar balanseras. Om en kardanaxel hänger ner ensidigt vid montering eller demontering kan detta leda till skador på lederna. Det måste finnas ett fritt utrymme på minst 30 mm. När minsta manövreringsutrymmet ska beräknas måste man även beakta att fordonet kan lyftas upp, vilket gör att axlarna kan hoppa och att kardanaxlarna ändrar position. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

182 6.5.5 Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar Montering av manuella och automatiska växellådor som ej har dokumenterats av MAN En automatisk växellåda är ej möjlig eftersom anslutningsmöjlighet i drivlinans CAN saknas. Följs inte denna anvisning kommer säkerhetsrelevant elektronik inte att fungera. Montering av fördelningsväxlar från andra leverantörer (t ex för användning som kraftuttag) påverkar drivlinans elektronik. Fordon med manuella växellådor kan eventuellt anpassas via parameterinställningarna. MAN skall tillfrågas innan åtgärderna påbörjas (adress, se ovan under Utgivare ). Principiellt ej tillåten är montering i fordon med MAN TipMatic/ZF ASTRONIC (t.ex. växellåda ZF12AS). 6.6 Kraftuttag Kraftuttag är länken som förbinder fordonets motor med de aggregat som ska drivas, som till exempel kompressorer eller hydraulpumpar. I extrahäftet Kraftuttag beskrivs de kraftuttag som är möjliga för MAN-fordon. En ytterligare hjälp vid val och dimensionering av kraftuttag är integrerad i sektorn Växellådor i MANTED ( registrering krävs). Drift av aggregat med fordonets motor kan öka bränsleförbrukningen avsevärt. Därför förväntas att det utförande företaget dimensionerar sin konstruktion så att en så låg bränsleförbrukning som möjligt erhålls. 168 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

183 6.7 Bromssystem Grundprinciper Varning Bromssystemet hör till de viktigaste säkerhetssystemen i en lastbil. Ändringar i någon del av bromssystemet inklusive ledningarna får bara utföras av personal med motsvarande behörighet. Efter en sådan ändring skall en komplett okulär, akustisk, funktionsmässig och kapacitetsmässig provning av hela bromssystemet utföras Dragning och infästning av bromsledningar Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt Tryckluftförsörjning - ledningsdragning följas ALB, EBS-broms EBS gör att det inte krävs att påbyggnadstillverkaren gör någon provning av ALB-inställningen. Det går inte heller att göra någon sådan inställning. En kontroll krävs enbart inom ramen för den regelbundna övervakningen av bromssystemet (i Tyskland SP och 29 StVZO). Om en sådan bromsprovning är nödvändig skall en spänningsmätning med diagnossystemet MAN-cats genomföras. Alternativt skall vinkelläget för länkaget vid axellastsensorn kontrolleras optiskt. Vid luftfjädrade fordon använder EBS-systemet axellastsignalen som sänds till CAN via ECAS. Vid ombyggnader måste man se till att dessa axellastuppgifter inte påverkas. Drag aldrig ut kontaktdonet på axellastsensorn. Innan bladfjädrarna byts, t.ex. mot bladfjädrar med annan bärförmåga, ska man med en MAN serviceverkstad utreda om en ny parameterinställning av fordonet krävs för att kunna genomföra en korrekt ALB-inställning Eftermontering av hjälpbromssystem Montering av hjälpbromssystem som ej har dokumenterats av MAN (retarder, virvelströmsbromsar) är principiellt ej möjligt. Ingrepp i den elektroniskt styrda bromsen (EBS) och i fordonsegna broms- och drivlinestyrningar, vilket skulle krävas för installation av andra hjälpbromssystem än från MAN, är inte tillåtna. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

184 6.8 MAN HydroDrive MAN HydroDrive är en inkopplingsbar hydrostatisk framaxeldrivning för ökad framkomlighet. Den hydrostatiska drivningen använder det statiska trycket hos en separat hydraulkrets, för att driva de båda hjulmotorerna på framaxeln. Den fungerar mellan 0 km/h och 28km/h såväl vid körning framåt som bakåt Allmänt MAN HydroDrive består av följande huvudkomponenter: Hydrostatiska hjulmotorer (Position 1 Bild 101-III) Högtrycksledningar (Position 2 Bild 101-III) Hydraulpump (Position 3 Bild 101-III) Kylare/fläkt Oljebehållare Bild 101-III: Schematisk bild av huvudkomponenterna i högtryckskretsen hos HydroDrive T_361_ _0001_G 1) Hydrostatisk hjulnavsmotor 2) Hydraulledning 3) Hydraulpump 170 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

185 Hydraulschema I följande skiss Bild 102-III visas funktionsprincipen hos de separata hydraulkretsarna. De röda ledningarna visar hur högtryckkretsens komponenter (upp till 420 bar maxtryck) är förbundna. Alla komponenter som förbinds med den gröna ledningen hör till matarkretsen (lågtryck). Bild 102-III: Skiss Hydrodrivens hydraulkretsar ) Hydraulmotorer 2) Matarpump 3) Filter 4) Motor 5) Koppling 6) Växellåda 7) Koppling växellåda/högtryckspump 8) Högtryckspump 9) Ventilblock 10) Oljekylare 11) Oljebehållare 12) Lågtrycksledningar 13) Högtrycksledungar T_361_000002_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

186 Inbyggnad av oljekylare Oljekylaren och oljebehållaren är monterade mellan chassibalkarna, från fabrik. Därmed finns fritt utrymme mellan axlarna för påbyggnaden. På Bild 103-III visas ett exempel på monteringen. Dessutom visas fläktens genomströmningsriktning (från ramens underkant i riktning mot överkanten). Den är lika för alla monteringspositioner. Bild 103-III: Skiss som visar montering av oljekylare med oljebehållare och genomströmningsriktning A A T_361_000003_0001_G Ytterligare tips: Hydraulkretsen i HydroDrive är endast godkänd för reglerad drivning av framaxeln, den får inte användas för matning av ytterligare hydraulenheter. Högtrycksledningarna (Bild 101-III) får inte ändras. Ledningarna i hydraulsystemet kan värmas upp till 90 C, under drift. Vid beröring av ledningarna kan man bränna sej. Före arbeten på hydraulsystemet ska detta svalna. Oljekylaren ska rengöras regelbundet för att säkerställa tillräcklig kylning. Rengöring ska utföras med tryckluft eller vatten. Rengöringen kan förbättras med tillsats av rengöringsmedel (kontrollera noga att rengöringsmedlet inte angriper aluminium). Underhållsintervall enligt instruktionsboken måste skötas. 172 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

187 6.8.2 Flyttning av HydroDrive-komponenter Flyttning av komponenter är bara tillåtet i lågtryckskretsen (Oljebehållare, oljekylare). Varning Ingrepp i högtryckskretsen är förbjudet (se avsnitt Bild 101-III). Risk för personskada. Vid flyttning ska följande punkter beaktas. Allmänt: Under ombyggnadsarbeten måste största renlighet iakktas, för att förhindra, att främmande partiklar (damm, spån, osv) kommer in i hydraulsystemet. Hydraulledningar, anslutningar såväl som monterade delar måste vara rena och fria från spån. Tvärsnitt och material hos sugledningen/hydraulledningar får inte förändras. Hydraulledningar ska dras enligt gällade tekniska regler och normer (t ex DIN 20066). Åtdragningsmoment för hydrauliska förskruvningar enligt MAN fabriksnorm 3064 ska användas. Åtdragningsmoment för förskruvningar som används till montage av HydroDrive-komponenter ska vara enligt MAN Werknorm Hydraulledningar får inte dras nära värmavgivande komponenter (t ex avgassystemet). Använd värmeskydd vid behov. Tillgänglighet till HydroDrive-komponenterna måste säkerställas. Efter ombyggnad ska hydraulsystemet fyllas med hydraulolja enligt MAN service och drivmedelsrekommendationer. Oljebehållare: Vid flytt av oljebehållaren ska Bild 107-III beaktas och ledningar/anslutningar enligt tabell 26-III användas. Oljebehållaren får inte göras mindre än originalmonerad. Längden på sugledningen ska väljas så, att matarpumpens flöde räcker för att försörja hydraulsystemet. Varning: Risk för kavitation vid för lång ledning. Vid dragning av sugledningen måste man kontrollera att inte självsug uppstår. Tanken kan flyttas inom ramen för de tillåtna sugledningslängden. Höjdskillnaden mellan originalmoterad tank och en upphöjd tank valfri. Ifall oljebehållaren sänks jämfört med originalmontaget, måste man passa på, att höjdskillnaden maximalt är så stor, att olja inte kan komma in via tanklock eller avluftningsfiltret. Kylar-/fläktenhet Observera bild 108-III när kylar-/fläktenheten flyttas. Använd ledningar/anslutningar enligt tabell 27-III Kylar-/fläktenheten inkl. bypassrör (som skydd mot övertryck, bild 104-II Pos.4) ska placeras så att kylluften obehindrat kan strömma in och ut minsta avstånd på till- och frånluftssidan 120 mm (se bild 108-III mått A). Om avståndet inte hålls kan det uppstå ökat buller och minskad kyleffekt (vilket betyder minskad användningstid för HydroDrive). Kylar-/fläktenheten kan monteras i valfri riktning (rotation runt x-y-z-axeln). För förlängning av kabeln till kylar-/fläktenheten bild 108-III position 1 anges de enskilda delarna samt MAN-artikelnumren i tabell 28-III och Tabell 29-III för att kunna tillverka en motsvarande förlängning som sedan ansluts mellan fläkten och fordonets kabelstam. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

188 Bild 104-III: Inbyggnadsexempel och minsta avstånd till oljekylaren Horisontell inbyggnad Vertikal inbyggnad A A A A T_361_000004_0001_G A) Minsta avstånd till oljekylaren Ytterligare information: Ett alternativ till att tillverka en egen hållare för att flytta oljekylaren är att beställa delar via MAN-reservdelar. Artikelnumren hittar du i tabellen bild 105-III. Kontroll beträffande var och om utrymme för installationen finns, måste utföras av påbyggaren. Det är påbyggaren som tar ansvar för hela ombyggnaden inklusive kopplingar. MAN föredrar att skruvförband i ramen utförs med räfflade flänsskruvar och flänsmuttrar enligt kapitel Alla andra förskruvningar bör utföras med låsning på grund av eventuella svängningar/vibrationer. 174 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

189 Bild 105-III: Artikelöversikt ) Artikelnummer ) Artikelnummer (2x) 6) Artikelnummer ) Artikelnummer (2x) 7) Artikelnummer (4x) 4) Artikelnummer ) Artikelnummer ) Artikelnummer ) Artikelnummer T_361_000010_0001_G Vid montage av oljekylarens hållare i ramens konade del ska distans och utjämningsbrickor (4x) användas istället för (Position 1 bild 105-III III). Bild 106-III: Skiss över montage på ramen med motsvarande distansbrickor ) Rambalk 2) Oljekylare 3) Vinklad distans (artikelnummer ) 4) Rak distans (artikelnummer ) 2 T_361_000011_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

190 Bild 107-III: Anslutningar på oljebehållaren T_361_000009_0001_G 1) Sugledning 2) Retur från oljekylaren 3) Retur från ventilblocket 4) Retur läckoljeledningar från hjulmotorerna Tabell 26-III: Specifikation för anslutningar och ledningar på oljebehållaren Pos. Specifikation för ledningar Specifikation för anslutningar 1 Nominell-Ø: DN 32 (1 ¼ ) Slangledning enligt MAN-art. nr (Kan beställas från reservdelar) 2,3 4 Rör- eller slangledning Nominell-Ø: DN 16 Arbetstryck: 50 bar Temperaturområde: -40 till +120 Föredragen ledningstyp 3TE enligt MAN fabriksnorm 329 MAN-art. nr (Kan beställas från reservdelar) Rör- eller slangledning Nominell-Ø: DN 6 Arbetstryck: 50 bar Temperaturområde: -40 bis +100 Föredragen ledningstyp 2TE enligt MAN fabriksnorm 328 MAN-art. nr (Kan beställas från reservdelar) 24 -Konisk anslutning DIN EN ISO : dimension L18 (gänga M26x1,5) 24 - Konisk anslutning DIN EN ISO : dimension L8 (gänga M12x1,5) 176 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

191 Bild 108-III: Anslutning av oljekylare T_361_000005_0001_G 1) Till förlängningskabel (enligt tabell 28-III och tabell 29-III) 2) Tillopp från ventilblocket 3) Retur till tank 4) Bypassrör med backventil (måste monteras för att skydda kylaren mot övertryck) Tabell 27-III: Specifikation för anslutningar och ledningar på oljekylaren (Kabel se tabell 28-III och 29-III) Pos. Specifikation för ledningar Specifikation för anslutningar 2 3 Rör- eller slangledning Nominell-Ø: DN 16 Arbetstryck: 50 bar Temperaturområde: -40 bis +120 Slangledningstyp FC 350 Rör- eller slangledning Nominell -Ø: DN 16 Arbetstryck: 50 bar Temperaturområde: -40 bis +120 Föredragen ledningstyp 3TE enligt MAN fabriksnorm 329 MAN-art. nr (Kan beställas från reservdelar) 24 - Konisk anslutning DIN EN ISO : dimension L18 (gänga M26x1,5) 24 - Konisk anslutning DIN EN ISO : dimension L18 (gänga M26x1,5) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

192 Tabell 28-III: Kontakthus SA11 MAN art. nr.: Material till SA11 kontakthus Antal MAN kod MAN art.nr. Benämning 1 SA Kontakthus 1 AW Adapter/Förslutning NW8,5 1 GV Låsning 2 XT4-2< Kontakt (styckvara) 2 DL Tätningsinsats 2 DL Blindtätning Stiftbeläggning SA11 kontakthus PIN Ledning Tvärsnitt mm 2 Kontakt Tätningsinsats ,50 XT4-2<5 DL ,50 XT4-2<5 DL14 3 ledig - - DL12 4 ledig - - DL12 Material för kabelsats Antal MAN art.nr. Material/Ledning Ledning FLRY-2,5-A-BR Ledning FLRY-2,5-A-WS Skyddsrör NW 8,5 178 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

193 Tabell 29-III: Hylshus BA9 MAN art.nr.: Material för BA9 Hylshus Antal MAN kod MAN art.nr. Benämning 1 SA Kontakthus 1 GV Låsning 2 XU4-2< Kontakt (styckvara) 2 DL Tätningsinsats 2 DL Blindtätning Stiftbeläggning BA9 Hylshus PIN Ledning Tvärsnitt mm 2 Kontakt Tätningsinsats ,50 XU4-2<5 DL ,50 XU4-2<5 DL9 3 ledig - - DL7 4 ledig - - DL7 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

194 6.8.3 Skyddskåpor för HydroDrive Vid Tipptrailer-dragbilar och andra chassin med påbyggnad, där det finns en risk, att främmande föremål kan falla ned i området där oljekylaren finns, ska en skyddskåpa monteras över oljekylaren. Dessutom är det önskvärt att en skyddskåpa monteras i de fall när oljekylaren flyttats till en plats utsatt för stenskott eller smuts (t ex framför bakaxeln), för att förebygga skador på fläkten För semitrailerdragbilar med HydroDrive kan en skyddskåpa för oljekylaren beställas som extrautrustning eller eftermonteras (Monteringsritning nummer ). Det finns även möjlighet att tillverka och montera en skyddskåpa i egen regi (se Bild 109-III). För detta gäller: 50 % av ytan ovanför fläkthjulet måste utföras så att luften kan passera obehindrat (t ex genom ett ventilationsgaller, annars reduceras HydroDrivens möjliga användningstid) Minsta avstånd till fläkten 120 mm Tillgängligheten till oljekylaren måste garanteras Det måste säkerställas att skyddskåpan och dess infästning har tillräcklig styvhet, då dessa ibland blir belastade (t ex när någon kliver på kåpan) Information För semitrailerdragbilar med HydroDrive kan en skyddskåpa för oljekylaren beställas som extrautrustning eller eftermonteras (Monteringsritning nummer ). Bild 109-III: Exempel på skyddskåpa T_361_000008_0001_G 1) Vertikal last 2) Skyddskåpa 3) Ventilationsgaller 180 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

195 7.0 Fordonschassi 7.1 Allmänt Som chassi betecknas i denna påbyggnadsriktlinje alla delar av ett fordon som har till uppgift att förbinda chassiram och hjul. Chassit består av: Axlar med hjullager Styrinrättning Fjädrar Svängningsdämpare Axelstyrningselementen Stabilisatorer Det har till uppgift att bestämma körriktning och spårhållning, överföra vikt-, spårhållnings-, accelerations- och bromskrafter samt att utjämna de föränderliga avstånd, krafter och rörelser som uppstår under drift. Bild 110-III: Exempel på bakaxelupphängning T_430_ _0001_G 1) Trapetsfjädrar (fjäderpaket) 2) Svängningsdämpare 3) Axel 4) Axelstyrning 5) Fjäderhänke MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

196 7.2 Ändringar på fordonschassit Ingrepp i axelstyrningens delar (t.ex. bärarmar, fjädrar, dämpare) samt deras hållare och fästen på ramen är inte tillåtna. Underförstått är, att nya kombinationer inte får skapas av dessa komponenter. Delar av fjädringen eller fjäderblad får inte modifieras eller tas bort. Olika fjädertyper eller fjädringssystem på en axel är inte tillåtet. Ska fjädringssystemet på en axel ändras (exempelvis från bladfjädrar till luftfjädring) ska först ett tillstånd inhämtas från MAN (adress, se ovan under Utgivare ). Före ombyggnaden ska fullständiga underlag sändas till MAN. För dimensionering, bevis för tillräcklig hållfasthet och kontroll om köregenskaper har förändrats ansvarar ombyggnadsfirman. 182 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

197 8.0 Elsystem / elektronik (fordonets elsystem) 8.1 Allmänt På MAN-fordonen finns ett antal elektroniska system för reglering, styrning och övervakning av fordonsfunktioner. Den fullständiga nätkopplingen mellan enheterna säkerställer att mätvärdena kan användas av alla styrdon. Detta medför att antalet sensorer, ledningar och kontaktdon blir lägre och därigenom även antalet felkällor. Nätverksledningarna kan kännas igen på att de har ett spiralutseende. Det används flera CAN-bussystem samtidigt. Detta innebär att de optimalt kan anpassas till sina arbetsuppgifter. Alla databussystem är avsedda enbart för anslutning av MAN-fordonselektronik. Åtkomst till dessa bussystem är förbjuden, undantagen är påbyggarens CAN-buss. Kapitlet Elsystem/elektronik kan inte ge svar på alla frågor kring elsystemet på moderna nyttofordon. Ytterligare information om de enskilda systemen framgår av motsvarande reparationsanvisningar. Reparationsanvisningar kan beställas hos reservdelsavdelningen. Dessutom kan teknisk information hämtas via MAN After Sales-portal ( registrering krävs). Här finns åtkomst till reparations- och underhållsanvisningar, till MAN diagnossystem, kopplingsscheman, arbetsvärden och servicemeddelanden. Elsystem, elektronik och ledningar som är inbyggda i nyttofordonet motsvarar gällande nationella och europeiska normer och riktlinjer. Dessa skall betraktas som minimikrav. MAN-standarder är ofta mycket mer omfattande än minimikraven i nationella och internationella normer. Därför har det på flera elektroniska system genomförts anpassningar och utbyggnader. MAN förutsätter av kvalitetsskäl eller säkerhetsskäl i vissa fall att MAN-standarden används, detta beskrivs i detalj i de olika avsnitten. Påbyggnadstillverkare kan hämta MAN-standarder från MAN-portalen för teknisk dokumentation ( registrering krävs). En automatisk utbytestjänst sker ej. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

198 8.1.1 Elektromagnetisk kompatibilitet På grund av växelverkan mellan de olika elektriska komponenterna, elektroniska systemen, fordonet och miljön ska den elektromagnetiska kompatibiliteten (EMC) kontrolleras. Alla system i MAN-fordon måste uppfylla kraven enligt MAN-standard M3285, som kan erhållas från MAN-portalen för teknisk dokumentation ( MAN-fordon uppfyller vid leveransen från tillverkaren kraven enligt ECE R10 i den vid tidpunkten för leverans gällande utgåvan. Samtliga anordningar som påbyggnadstillverkaren monterar på fordonet (definition av anordningarna enligt 89/336/EEG) måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för den elektromagnetiska störningskänsligheten hos sina komponenter. Efter monteringen av elektriska/elektroniska system eller komponenter är påbyggnadstillverkaren ansvarig för att fordonet fortfarande uppfyller gällande lagstadgade krav med motsvarande märkning (E-märkning enligt ECE R10 så långt den är användbar). De måste säkerställas att påbyggnadens elsystem och elektronik inte överför störningar till fordonets elsystem, framför allt när störningar från påbyggnaden påverkar registreringsapparater för vägavgifter, telematik-utrustning, telekommunikationsanordningar och annan fordonsutrustning Statisk urladdning Påbyggaren ska se till att elektrostatiska urladdningar undviks genom användning av därför avsedda komponenter eller metoder Radioutrustning och antenner Samtliga apparater som monteras på fordonet, måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Alla radiotekniska anordningar (exempelvis radioanläggningar, mobiltelefoner, navigationssystem, registreringsapparater för vägavgifter etc) skall på fackmässigt korrekt sätt förses med yttre antenner. Fackmässigt korrekt sätt innebär följande: Radiotekniska anordningar, t.ex. en radiofjärrstyrning för påbyggnadsfunktioner, får inte påverka fordonets övriga funktioner. Befintliga ledningar får inte flyttas eller användas för andra ändamål. Användning som strömförsörjning är ej tillåtet (undantag: godkända aktiva MAN-antenner och deras tilledningar). Åtkomligheten till andra fordonskomponenter vid service- och reparationsarbeten får inte försämras. Vid borrningar i taket skall de av MAN föreskrivna positionerna användas. Det för ändamålet godkända monteringsmaterialet (som t.ex. gängskärande muttrar, tätningar) ska användas. Via reservdelsavdelningen kan man beställa antenner, ledningar, kablar, bussningar och kontaktdon som är godkända av MAN. Enligt bilaga I i EU-rådets riktlinje 72/245/EWG, version 2004/104/EG, föreskrivs att möjliga monteringsställen för sändarantenner, tillåtna frekvensband och sändareffekten skall publiceras. För följande frekvensband är korrekt montering tillåten i fästpunkterna som föreskrivs av MAN (se bild 108-III) på förarhyttens tak. 184 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

199 Tabell 30-III: Frekvensband med tillåtna fästpunkter på taket Frekvensband Frekvensområde Max Sändareffekt Kortvåg < 50 MHz 10 W 4 m-bandet 66 MHz till 88 MHz 10 W 2 m-bandet 144 MHz till 178 MHz 10 W 70 cm-bandet 380 MHz till 480 MHz 10 W GSM MHz till 915 MHz 10 W GSM ,2 MHz till 1785 MHz 10 W GSM ,2 MHz till 1910 MHz 10 W UMTS 1920 MHz till 1980 MHz 10 W Bild 111-III: Schematisk visning av fästpunkter på förarhyttens tak T_282_000001_0001_G ) Fästpunkt position 1 2) Fästpunkt position 2 3) Fästpunkt position 3 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

200 Bild 112-III: Schematisk visning av fästpunkter på förarhytt med högt tak T_282_000002_0001_G ) Fästpunkt position 1 2) Fästpunkt position 2 3) Fästpunkt position 3 Bild 113-III: Visning av fastskruvning 1 2 T_282_000003_0001_G 1) ,åtdragningsmoment 6 Nm, övergångsmotstånd 1 Ω 2) , åtdragningsmoment 7 Nm ±0,5 Nm, övergångsmotstånd 1 Ω 186 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

201 Tabell 31-III: Översikt antenninstallationer Beteckning Artikelnummer Position Antenn sh. Komponentlista elsystem Montering av antenn Pos. 1 Radioantenn Montering av antenn Pos. 1 Radioantenn + D - och E-nät Montering av antenn Pos. 1 Radioantenn + D - och E-nät + GPS Montering radioantenn LL Pos. 2 Montering radioantenn RL Pos. 3 Montering radioantenn LL Pos. 2 Montering radioantenn RL Pos. 3 Montering radioantenn LL Pos. 2 Montering radioantenn RL Pos. 3 Montering antenn LL Pos. 3 Montering antenn RL Pos. 2 CB-radioantenn Komradioantenn Radioantenn 2m-band GSM- och GPS-antenn för vägavgiftssystem Montering radioantenn LL Pos. 2 CB-kommunikations- och radioantenn Montering kombiantenn RL Pos. 3 GSM + D- och E-nät + GPS + Montering kombiantenn LL Pos. 2 CB-radioantenn Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats MAN-cats är MAN-verktyget för diagnos och parameterinställning av de elektroniska symbolerna i fordonet. MAN-cats används därför hos alla MAN-serviceföretag. Om påbyggnadstillverkaren eller kunden redan vid fordonsbeställningen kan ange den önskade branschanvändningen eller påbyggnadstypen (t.ex. för ZDR-gränssnittet, se ovan) laddas dessa ned till fordonet redan hos tillverkaren genom EOL-programmering (EOL = End Of Line, programmering vid bandets slut). Om denna variant är möjlig, behöver eventuellt ingen parametrering ske med MAN-cats. MAN-cats måste användas när de i fordonet inställda parametrarna ska ändras. Elektronikspecialisterna hos MAN-serviceföretagen kan kontakta systemspecialister hos MAN-fabriken för att erhålla godkännanden, medgivanden och systemlösningar vid vissa ingrepp i fordonen. Viktig anvisning Vid ändringar av fordonet som kräver godkännande eller som är säkerhetsrelevanta, vid nödvändiga anpassningar av chassit till påbyggnaden, ombyggnadsåtgärder eller eftermonteringar skall man med en MAN-cats-expert hos närmaste MAN-serviceföretag innan arbetena påbörjas utreda om en ny parametrering av fordonet krävs. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

202 8.2 Kablar Placering av ledningar Vid all kabeldragning måste följande beaktas: - Överskott får inte rullas ihop till en ring (eller spole) utan bara i slingor längs kablaget (se bild 114-III: Kabeldragning). Bild 114-III: Kabeldragning T_998_000003_0001_G - Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen kan uppstå (se bild 115-III: Exempel på dragning). Bild 115-III: Exempel på dragning T_992_000001_0001_G Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt Tryckluftförsörjning - ledningsdragning följas. 188 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

203 8.2.2 Jordkabel MAN har potentialfria ramar, då varken minus eller plus är anslutet till fordonsramen. Med pluskabeln ska därför alltid en egen jordkabel dras till förbrukaren. Jordpunkter som påbyggnadstillverkare kan använda för anslutning av jordningar: I elcentralen Bakom kombiinstrumentet På det högra bakre motorlagret I jordpunkterna bakom elcentralen och kombiinstrumentet får den sammanlagda strömförbrukningen inte överskrida 10 A. Cigarettändare och eventuella extra uttag har egna effektbegränsningar, dessa står i operatörsmanualen. Påbyggnadstillverkarens minusledning får generellt anslutas till den centrala jordpunkten vid motorfästet och under nedanstående förutsättningar till batteriernas minuspol: Fordonet är utrustat med en potentialutjämningsskena mellan motorn och ramen (standard fr.o.m. produktion januari 2010). Batteriklämman har tillräckligt stort utrymme för anslutning av jordkabeln. Ytterligare tips och anvisningar för anslutning av ytterligare förbrukare står till förfogande i kapitel III, avsnitt 8.4 Ytterligare förbrukare Kablage för förlängning av axelavstånd Vid förlängning av axelavståndet ska bakaxelrelaterade styrdon och givare förskjutas med axeln. CAN-kablage får principiellt inte kapas och förlängas och därför erbjuder MAN kablageförlängningar med vardera 1500 mm långa korrugerade rör. Om dessa förlängningar inte räcker kan två av de här beskrivna kablagen seriekopplas. Flyttning av styrdon och sensorer är endast tillåten enligt metoden som beskrivs här. Styrdon och sensorer som hör till bakaxeln Grundutrustning för alla TG: EBS-tryckregleringsmodul (en modul för alla bakaxlar) Strömställare kontroll parkeringsbroms Vid luftfjädring av bakaxeln/bakaxlarna tillkommer: Nivåsensor (vänster och höger) Ventilblock ECAS Beroende på utförande och utrustning finns dessutom följande kablar: Kontaktdon för differentialspärr Kabelförlängningar från EBS-tryckregleringsmodulen till sensorerna för de olika hjulen (varvtalsgivare, slitagesensorer för bromsbeläggen) krävs inte om EBS-tryckregleringsmodulen förflyttas tillsammans med bakaxelaggregatet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

204 Genomförande Vid vissa kabelförlängningar krävs visst efterarbete i kontaktdonet på det ursprungliga kablaget. Detta arbete beskrivs nedan i detalj, varvid de nödvändiga smådelarna som kontakthus, låsningar och adapter anges med förkortningar. De tillhörande beställningsnumren finns uppräknade i tabell 32-III. Tabell 32-III: Tabell med förkortningar för smådelar Förkortning Beteckning MAN-artikelnummer Leverantör Leverantör artikelnummer AW64 Adapter Schlemmer K AW65 Adapter Schlemmer K BA20 Kontakthus Grote&Hartmann BA21 Kontakthus Grote&Hartmann BA28 Kontakthus Grote&Hartmann BA70 Kontakthus Grote&Hartmann BA71 Kontakthus Grote&Hartmann BA72 Kontakthus Grote&Hartmann BB68 Kontakthus Grote&Hartmann BB69 Kontakthus Grote&Hartmann BB70 Kontakthus Grote&Hartmann GV10 Låsning Grote&Hartmann GV12 Låsning Grote&Hartmann SS1 Krympslang Raychem RBK 85KT 107 A 0 Tabell 33-III: Kablageförlängningar Serie TGA TGS TGX TGL TGM TGA TGS TGX TGL TGM Flyttat aggregat/ sensor EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264 EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264 Strömställare kontroll parkeringsbroms B369 Strömställare kontroll parkeringsbroms B369 Artikelnummer förl., antal x 4-polig x 4-polig x 4-polig x 4-polig Beskrivning/efterarbete Koppla loss det 4-poliga gröna kontaktdonet (BA28) från ramkablaget ur bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Demontera låsningen (GV12), tryck ut kontaktelementen och stick in dem enligt samma pinkonfiguration i det nya kontakthuset (BB69) med krage. Montera tillbaka låsningen GV12. Använd adapter (AW64) för att förbinda det räfflade röret med kontaktdonet (BB69). Alternativ: Förbind det befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med krympslang (t.ex. SS1) till det korrugerade röret. Koppla loss den standardmonterade anslutningsledningen från tryckregleringsmodulen. Anslut förlängningen till anslutningsledningen. Anslut det förlängda kablaget till tryckmodulen. Anmärkning: Förlängningskablaget har för TGL och TGM samma adapter för förlängning av kablagen från följande enheter: EBS-tryckregleringsmodul, differentialspärr, vägsensorer vänster och höger och ECAS-ventilblock. Koppla loss den 4-poliga DIN-bajonettanslutningen vid parkeringsbromsens kontrollströmställare. Förläng med förlängningskablaget 190 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

205 Tabell 34-III: Utrustningsberoende kablageförlängningar Serie TGA TGS TGX TGL TGM Flyttat aggregat/sensor Differentialspärr X637 Differentialspärr S185 Artikelnummer förl., antal x 4-polig x 4-polig Beskrivning/efterarbete Koppla isär vid skarvställe X637 och anslut förlängningen däremellan Samma kablage för förlängning av EBS tryckregleringsmodulen, vägsensorer och ECAS-ventilblock. Tabell 35-III: Kablageförlängningar vid luftfjädring på bakaxlarna eller alla axlar Serie TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX Flyttat aggregat/sensor Vägsensor bakaxel vänster B129, höger B130 Ventilblock ECAS Y132 Tvåaxligt fordon blad/luft Ventilblock ECAS Y132/61 och Y132/62 Tvåaxligt fordon luft/luft Ventilblock ECAS Y161/I och Y161/II > 2 axlar blad/luft och luft/luft Artikelnummer och antal förlängningar x 4-polig (vardera 1 st vänster och höger) vid TGA dragfordon 4x2 endast x 4-polig x 4-polig (per ventilblock) x 4-polig (per ventilblock) Beskrivning/efterarbete Förlängningskablaget är för TGL och TGM samma adapter för förlängning av kablagen för följande enheter: EBS-tryckregleringsmodul och differentialspärr. Varvtalsgivarna och slitagesensorer för bromsbelägg som anges i nedanstående tabell 36-III är anslutna till bakaxlarnas EBS-tryckregleringsmodul. Ledningarna för detta behöver inte förlängas vid en ändring av axelavståndet eftersom tryckregleringsmodulen flyttas tillsammans med bakaxeln. För fullständighetens skull och för specialkonstruktioner finns det ändå förlängningskablage för varvtalsgivare och bromsbeläggens slitagesensorer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

206 Tabell 36-III: Kablageförlängningar för specialfall Serie TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA (TGL TGM) TGS TGX Flyttat aggregat/sensor Varvtalsgivare drivaxel vänster B121 Varvtalsgivare drivaxel höger B122 Bromsbeläggens slitagesensor B335 Drivaxel vänster Bromsbeläggens slitagesensor B334 Drivaxel höger, gäller för drivaxlar vid 4x2, 6x2/2, 6x2-4, 6x2/4, bakre drivaxel vid 4x4 och bakaxel 1 vid alla andra hjulkonfigurationer. Bromsbeläggens slitagesensor B335 Drivaxel 2 vänster bak Bromsbeläggens slitagesensor B334 Drivaxel 2 vänster bak, gäller för den 2:a drivaxeln bak vid 6x4, 6x6, 8x4, 8x6 och 8x8 Bromsbeläggens slitagesensor B530 Extra axel vänster bak Bromsbeläggens slitagesensor B529 Extra axel höger bak, gäller löp-/pusheraxel vid 6x2/2, 6x2-4, 6x2/4 Artikelnummer förl., antal x 2-polig x 2-polig x 4-polig x 4-polig x 4-polig x 4-polig x 4-polig x 4-polig Beskrivning/efterarbete Koppla loss de 2-poliga kontaktdonen (grå BA20 vänster, svart BA21 höger) från bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Tag loss låsningen (GV10), tryck ut kontaktelementen och stick in dem enligt samma pinkonfiguration i det nya kontakthuset (BA70 vänster, BA71 höger) med krage. Montera tillbaka låsningen (GV10). Förbind det korrugerade röret och kontaktdonet (BA70/ BA71) med krympslang (t.ex. SS1). Alternativ: Förbind det befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med krympslang (t.ex. SS1) till det korrugerade röret Koppla loss de 4-poliga kontaktdonen (svart BA72 vänster, orange BA70 höger) från bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Använd adapter (AW64) för att förbinda det räfflade röret med kontaktdonet. Förläng anslutningen till bromsbeläggens slitagesensor med förlängning vänster / höger. Anslut förlängningens kontaktdon (svart vänster, orange höger) till bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (svart BA72 vänster, orange BB70 höger) från fördelare BVS (bromsbeläggens slitagesensor vänster X2431, höger X2432) och anslut förlängningen vänster / höger däremellan. Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (grönt BB69 vänster, grått BB68 höger) från fördelare BVS (beläggens slitagesensor vänster X2431, höger X2432) och anslut förlängningen vänster / höger däremellan. Version : För TGL och TGM planerade extraaxlar. 192 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

207 8.2.4 Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag, sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag Möjliga användningsområden för dessa kablageförlängningar: Kablageförlängning för baklyktor och släputtag pga överhängsförlängningar Anslutning av extrabaklyktor via T-fördelare Anslutning av extra eluttag över T-fördelare för möjliga användningar: - Montering av eluttag, 15-poligt och typ 24N/24S 7-poligt - Montering av eluttag bakom förarhytten för påhängsvagnar - Montering av släpvagnsuttag på ramens ände Kablageförlängningar för sidomarkeringslyktor För förlängning av kablage eller montering av extra lyktor/uttag får bara kablagen som beskrivs här användas för att säkerställa att CAN-datakommunikationen fungerar felfritt. Tabell 37-III: Förlängningskablage baklyktor Serie Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer TGA Förlängningskablage för baklyktor (per lykta) TGL TGM TGS TGX Förlängningskablage för baklyktor (per lykta) 1, Tabell 38-III: Serie TGA TGL TGM TGS TGX Förlängningskablage släpvagnsuttag Beteckning Färg Kontaktdon Längd i meter MAN-artikelnummer Förlängningskablage för släputtag Svart Förlängningskablage för släputtag Svart 1, Förlängningskablage för släputtag Brunt Förlängningskablage för släputtag Brunt 1, Stiftschemat indikeras genom färgen på kablagens kontaktdon: Tabell 39-III: Tilldelning av uttag till kabelns kontaktdonsfärg Uttag Användning Standard Kontaktdon Typ 24 N 24 V 7-polig N=normal DIN ISO x svart Typ 24 S 24 V 7-polig S = supplementary (extra) DIN ISO x brunt 15 polig 24 V 15-polig DIN ISO x svart + 1 x brunt MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

208 För montering av extralyktor och uttag finns det adapterkablage (T-fördelare) för baklyktor och släputtag. Funktionsprincipen visas i bild 116-III. Tabell 40-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra baklyktor Serie Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer TGA Adapterkablage för baklykta 1, TGL TGM TGS TGX Adapterkablage för baklykta 1, Bild 116-III: Funktionsprincip T-fördelare, med extralykta som exempel T_254_000001_0001_Z 1) Förlängningskablage för baklykta 2) Anslut befintlig anslutningskabel för baklykta här 3) Adapterkablage (T-fördelar) för baklykta 4) Anslut till standardmonterad baklykta 5) Koppla ihop ledningarna 6) Anslut till den extra baklyktan 194 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

209 Tabell 41-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra släpvagnsuttag Adapterkablage (T-fördelare) för extra släputtag Färg Uttag Längd i meter MAN-artikelnummer Adapterkablage symmetrisk T-adapter Svart ca. 0, Adapterkablage symmetrisk T-adapter Brunt ca. 0, Adapterkablage asymmetrisk T-adapter Svart ca. 0, Adapterkablage asymmetrisk T-adapter Brunt ca. 0, Beroende på påbyggnad måste sidomarkeringslyktorna flyttas (lagstadgade föreskrifter beträffande belysningssystemet måste beaktas). Skulle anslutningskablarna vara för korta står förlängningskablage med olika längder till förfogande. Endast original MAN-sidomarkeringslyktor med lysdioder är tillåtna. Andra typer medför att deldrifttillståndet för belysningen blir ogiltigt. Sidomarkeringslyktor med glödlampor förstör ZBR. Tabell 42-III: Förlängningar för sidomarkeringslyktor Serie Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer TGA Kablageförlängning 0, TGL Kablageförlängning 1, TGM TGS Kablageförlängning 2, TGX Kablageförlängning 3, Med ett adapterkablage kan även enskilda kablar tillkopplas (t.ex. anslutning av en extra nummerskyltslykta). Individuella kontaktdon med enskilda kablar ska tillverkas med Seal-anslutningar, hopmonteringen av ett individuellt kontaktdon förklaras i bild 117-III. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

210 Bild 117-III: Hopmontering av ett individuellt kontaktdon T_254_000002_0001_Z 1) Korrugerat rör storlek 10 ( ) eller storlek 8,5 ( ) beroende på antalet kablar och i motsvarande längd 2) Sekundärspärr ( ) 3) Anslutningskontaktdon, 7-poligt ( ) 4) Blindtätning för stiftplatser i kontaktdonet, som inte är belagda med kablar 5) Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 12 ( ) Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 2,52 ( ) Extra ABS-uttag finns för omväxlande anslutning bakom förarhytten för påhängsvagnar och i ramänden som släputtag. Detta fungerar dock inte med T-fördelare utan en förlängningskabel krävs, se bild 118-III. 196 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

211 Bild 118-III: Användning av ABS-förlängningskabel T_524_000001_0001_G Varning: Förbind ABS-uttag beroende på användning. Så kan ABS-dosan antingen skjutas på bakom hytten (påhängsvagn) eller vid ramens ände (lastbil). De kabellängder som finns riktar sig efter axelavstånden på MAN dragbilar (se tabell 43-III). Tabell 43-III: ABS-förlängningskabel Artikelnummer Kabellängd (totalt) mm mm mm mm Användning Axelavstånd R Dragbil 4x2, 4x4 R <= Dragbil 6x2 R <= Dragbil 6x4, 6x6 R <= Dragbil 6x4, 6x6 R <= MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

212 8.2.5 Extra elscheman och kablageritningar Extra elscheman och kablageritningar som innehåller eller beskriver påbyggnadsförberedelser, kan erhållas från MAN (adress, se ovan under Utgivare ). Det är påbyggnadstillverkarens ansvar att säkerställa att de underlag som används, som exempelvis elscheman och kablageritningar, motsvarar det aktuella fordonets utförande. Ytterligare teknisk information finns i reparationsanvisningarna. Dessa kan erhållas från reservdelsavdelningen eller hämtas via MAN After Sales-portal ( registrering krävs) Batterikabel Om batteriet flyttas får batterikabeln inte förlängas. En ny kabel med erforderlig längd ska beställas eller tillverkas. Nedan angivna maxlängd får därvid inte överskridas. Det är inte tillåtet att ta ut spänning direkt från batterikabeln vare sig genom kapning eller genom en kommersiellt tillgänglig potentialfördelare. Anslutning av ytterligare förbrukare beskrivs närmare i punkt och 8.4. Detta gäller både för plus- och jordkabeln. Vid tillverkning eller förkortning av batterikabeln ska följande beaktas: MAN-originalreservdelar och tillhörande specialverktyg ska användas. Dessa kan beställas via reservdelsavdelningen. Vid kontaktpressning av kabelskorna ska en 6-kanttång användas. I de följande tabellerna ges en översikt över max längd för batterikabeln i förhållande till tvärsnittsarean. Dessa maxlängder får inte överskridas. Tabell 44-III: Översikt Tvärsnittsarea Max Längd Visas på ritning 50 mm mm mm mm mm mm Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

213 8.3 Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser Utöver de gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är ingrepp i fordonets elsystem inte tillåtna. Ingrepp i CAN-databuss är förbjudet, med undantag för påbyggarens CAN-buss, se styrdonets TG-gränssnitt för externt datautbyte (KSM). De gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är fullständigt dokumenterade i efterföljande kapitel. Gränssnitt är till exempel: Bakgavellyft För start-/stoppanordning Mellanvarvtalsreglering FMS-gränssnitt Mottagning av motor-på-signal, Mottagning av hastighetssignal Mottagning av backsignal Om ett fordon beställs förberett för påbyggnader (t ex start-stoppanordning på ramänden) har dessa redan monterats hos tillverkaren och delvis anslutits. Instrumenteringen har förberetts enligt beställningen. Påbyggnadstillverkaren måste innan påbyggnadsförberedelserna inleds säkerställa att aktuella elscheman och kablageritningar används (se även kapitel III avsnitt 8.2.5). För transporten av fordonet till påbyggnadstillverkaren har MAN monterat transportsäkringar (i gränssnitten bakom frontluckan på passagerarsidan). För driftsättning av de olika gränssnitten skall transportsäkringarna avlägsnas på korrekt sätt. Eftermontering av gränssnitt och/eller påbyggnadsförberedelser kan oftast endast utföras med stor arbetsinsats och med hjälp från en elektronikspecialist från MAN-serviceorganisationen. Datafjärröverföring (RDL, remote download ) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på internet under följande länk MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

214 8.3.1 Mottagning av motor-på-signal (D+ signal) Backsignalen kan tas emot via flera möjligheter på fordonet. Motor-på-signalen kan tas emot över den centrala datorn, då denna ställer en signal Motor igång (+24V) till förfogande. Signalen kan tas emot direkt på den centrala datorn (kontaktdon F2, stift 17). Den maximala belastningen av denna anslutning får inte överskrida 1 ampere. Det skall beaktas att det även kan anslutas interna förbrukare här. Det skall säkerställas att inga återverkningar uppstår genom denna anslutning. Dessutom kan motor-på-signalen tas emot via de till förfogande ställda signaler och informationer till KSM-gränssnittet. Viktig anvisning D+ får inte tas ut vid generatorn. Datafjärröverföring (RDL, remote download ) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på internet under följande länk Elektriskt gränssnitt bakgavellyft Elektrohydrauliska bakgavellyftar kräver att den elektriska matningen är noggrant utförd. Det elektriska gränssnittet för bakgavellyft ska i idealfallet inplaneras från fabrik. Eftermontering av gränssnittet är komplicerad och kräver ingrepp i fordonets elsystem. Sådana ingrepp ska endast utföras av personal från ett MAN-serviceföretag med erforderlig utbildning. Det består av komponenterna Strömställare, Kontrollampa, startspärr och strömförsörjning för bakgavellyft). Den fabriksmonterade transportsäkringen ska avlägsnas när påbyggnaden påbörjas. Påbyggnadstillverkaren skall kontrollera att bakgavellyftens anslutningar är lämpliga för MAN-fordon. Styrningen av gränssnitt A358 får vid normal drift endast ske med 24V kontinuerliga signaler, inte med blinkimpulser. Vid störningar får relä K467 kortvarigt manövreras med en pulssignal. För anslutning till elsystemets gränssnitt för bakgavellyft, se nedanstående extra elscheman. 200 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

215 Bild 119-III: Extra elschema bakgavellyft för TG med fordonsdator (FFR), MAN-artikelnummer T_678_000004_0001_G 1) Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft A Elcentral A Central dator 2 A358 Styrdon till bakgavellyft A Fordonsdator (FFR) A Kombiinstrument F Säkring bakgavellyft (KL15) H254 Kontrollampa bakgavellyft (High aktiv) K Relä startspärr K Relä bakgavellyft S Strömställare bakgavellyft X669 Kontaktdon startspärr X744 Kontaktdon bakgavellyft X Potentialfördelare 21-pol. ledning X Potentialfördelare 21-pol. ledning X3186 Kontaktdon bakgavellyft Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, och leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens ände (inrullat). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

216 Bild 120-III: Extra elschema bakgavellyft för TG med Power Train Manager (PTM) MAN-artikelnummer T_678_000005_0001_G 1) Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft A Elcentral A Central dator 2 A358 Styrdon till bakgavellyft A Kombiinstrument A PTM (Power Train Manager) F Säkring bakgavellyft (Kl.15) H254 Kontrollampa bakgavellyft (High aktiv) K Relä startspärr K Relä bakgavellyft S Strömställare bakgavellyft X669 Kontaktdon startspärr X744 Kontaktdon bakgavellyft X Potentialfördelare 21-pol. Ledn X3186 Kontaktdon bakgavellyft X Potentialfördelare. Kabel strömställarbelysning Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, och leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens ände (inrullat). 202 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

217 8.3.3 Motor start-stopp-anordning Motorns start-stopp-anordning gör det möjligt att starta eller stoppa fordonets motor via fjärrstyrning eller via en brytare utanför förarhytten. Motorns start-stopp-anordning är ett system oberoende av ZDR-gränssnittet och måste beställas separat. Från fabrik finns rent allmänt följande varianter av motorns start-stopp-anordning : Motor start-stopp-anordning under frontluckan (förberedelse) Motor start-stopp-anordning vid motorn Motor start-stopp-anordning vid ramänden (förberedelse) Om en variant av utrustningen till ett fordon inte finns att tillgå, kan motorns stopp-start-anordning monteras i efterhand. Vid en eftermontering måste man se till att både MAN:s originalkablage och de dokumenterade anslutningsmöjligheterna och monteringsställena används. Dessutom är det möjligt att realisera motorns start-stopp-anordning med hjälp av CAN-databussen. En förutsättning är dock att tillverkaren har monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar, anslutnings- och signalbeskrivningar finns i det separata häftet med påbyggnadsriktlinjer Gränssnitt TG. Inga speciella parameterinställningar krävs för motorstart-stoppfunktionen. Viktig anvisning När påbyggnadstillverkaren utför en sådan anslutning skall beteckningen Motorstart-Stopp användas. Denna beteckning skall ej förväxlas med beteckningen Nödstopp Mottagning av hastighetssignal Det är möjligt att mäta färdskrivarens hastighetssignal. Härvid skall man säkerställa att belastningen vid motsvarande kontakt inte överskrider 1 ma! Detta motsvarar i allmänhet två anslutna kringutrustningar. Om denna anslutningsmöjlighet inte räcker måste impulsfördelare med följande MAN-artikelnummer anslutas: (3 v-impuls utgång, max. belastning 1 ma för varje utgång) eller (5 v-impuls utgång, max. belastning 1 ma för varje utgång). Möjligheter för mätning av B7-signalen = Hastighetssignal: 1) Vid kontaktdon B / kontakt 7 eller kontakt 6 på färdskrivarens baksida 2) Vid det 3-poliga kontaktdonet X4366/kontaktpunkt 1. Kontaktdonet finns bakom en kåpa på förarsidans A-stolpe i fotutrymmet. 3) Vid det 2-poliga kontaktdonet X4659, kontaktelement 1 eller 2, kontaktdonet sitter bakom elcentralen. 4) På det fabriksinstallerad gränssnittet med kundspecifik styrmodul fr.o.m. STEP1 (se kapitel III avsnitt 8.3.6) Viktig anvisning Alla arbeten på färdskrivaren skall utföras med tändningen avstängd för att undvika noteringar i styrdonets diagnosminne! MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

218 8.3.5 Mottagning av backsignal Mottagning av backsignalen är möjlig vid alla fordon i TG-serien. Hur mottagningen sker kan dock vara olika mellan TGL/TGM och TGS/TGX. Nedan hittar du informationer, hur signalen kan tas emot beroende på serie. För fordon i serien TGS/TGX finns det många olika möjligheter för att mottaga backsignalen. Backsignalen kan tas emot via det 2-poliga kontaktdonet X1627 vid kontakt 1 eller stift 2 på ledningen Denna finns i området för elcentralen. Man måste beakta att gränssnittets belastning för backsignalen inte får överstiga ett värde på 100 ma. Backsignalen kan även tas emot via kundens specialmodul (KSM). En förutsättning är dock att tillverkaren har monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar, anslutnings- och signalbeskrivningar återfinns i kapitel III under avsnitt Viktig anvisning Alla arbeten skall utföras med tändningen avstängd eller batterierna bortkopplade. Förutom arbetarskyddsföreskrifter som förebygger olyckor (UVV) skall även landsspecifika riktlinjer och lagar beaktas Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt) Från MAN kan mellanvarvtalsregleringen ske via följande gränssnitt: Gränssnitt vid fordonsdator (FFR)/Power Train Manager (PTM) Gränssnitt på kundspecifik styrmodul (KSM) Motsvarande detaljbeskrivningar av gränssnittsvarianterna finns i separata dokument. Detta kapitel innehåller allmänna förklaringar och en översikt över de gränssnittsbeskrivningar som står till förfogande. Förkortningar I följande text och i gränssnittens detaljbeskrivningar används några förkortningar samt begrepp som är specifika för MAN. Dessa förklaras i tabell 45-III i alfabetisk ordning. 204 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

219 Tabell 45-III: Använda förkortningar och MAN-specifika uttryck Uttryck/förkortning A-CAN AV CAN DBG DE EMV FIN FFR FGR/FGB/ZDR FMS VÄXELLÅDA-N GMT HGB Förklaring Påmonterings-CAN (CAN = Controller Area Network) Avstängning av FGR-/FGB-/ZDR-funktionen Controller Area Network (= databuss, digitalt nätverk) Varvtalsbegränsning Digital ingång Elektromagnetiskt störningskänslighet Fordonsidentitetsnummer Fordonsdator Farthållare/hastighetsbegränsare/mellanvarvtalsreglering Vagnparkshanteringssystem Växellådans neutralläge Greenwich Mean Time Maxhastighetsbegränsning High-side-omkoppling Utgång som slås om till potentialen vid plint 30 (+U BAT ) HP KS KSM LED ZF-automatväxellåda HP... Kortslutning Kundspecifik styrmodul Lysdiod Low-side-omkoppling Utgång som slås om till potentialen vid plint 31 (-U BAT ) M3135 Fabriksstandard hos MAN (M+nummer 3-4 siffror) MAN-CATS Datoriserad diagnossystem för MAN serviceverkstäder (CATS = computer aided testing system) MBG Momentbegränsning MDB Moment-/varvtalsbegränsning MEMORY Lagrad funktion/värde NA Kraftuttag NMV Kraftuttag motorberoende montering PIN Hankontaktdon PTO Power take off, kraftuttag PWM Pulsbreddsmodulation R-växel Backväxel SET+ Ökning och inställning av varvtal resp acceleration SET- Minskning och inställning av varvtal resp SG Styrdon T-CAN Drivline-CAN, drivsystem-can (CAN = Controller Area Network) +U BAT Batteriernas plusspänning -U BAT Batteriernas minusspänning UTC Universell tidskod VIN Vehicle Identification Number (engelsk motsvarighet till FIN) ZBR Central färddator ZDR Mellanvarvtalsreglering/-regulator MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

220 Gränssnittens placering ZDR-gränssnitten sitter bakom frontluckan och går att komma ut utifrån när frontluckan har låsts upp och locket har demonterats (se bild 121-III). Bild 121-III: Placering av ZDR-gränssnitt XXX XXX XXX T_380_000002_0002_G 1) Utseende när locket har demonterats 2) ZDR-gränssnitt (FFR) x1996/18-poligt 3) ZDR-gränssnitt (KSM) x1997/18-poligt Beskrivning Gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR)/Power Train Manager (PTM) ingår i fordonet från fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik. KSM-gränssnittet kan eftermonteras och finns för närvarande i 2 olika versioner, varvid dessa versioner kan uppgraderas (installation av ny version i begagnat fordon) och nedgraderas (installation av ny version i begagnat fordon och äldre version i kan installeras i nytt fordon). Vagnparkshanteringsgränssnittet kan endast användas i kombination med KSM-gränssnitt STEP05 eller senare. 206 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

221 Tabell 46-III: Tillgängliga gränssnittsbeskrivningar finns på Gränssnittsbeskrivningar (extra häfte) Mellanvarvtalsreglering med gränssnitt vid fordonsdator (ZDR på FFR)/Power Train Manager (PTM) Detta dokument beskriver gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR) resp Power Train Manager. Gränssnittet ingår i fordonet från fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik. Eftermontering och frånkoppling av gränssnittet kan göras på auktoriserade verkstäder. Gränssnittets allmänna och branschspecifika fabriksinställningar har publicerats för alla MAN serviceverkstäder genom en serviceinformation. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen, gränssnittet finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Denna version av gränssnittet stödjer inte den tillverkarövergripande standarden för vagnparkshantering (FMS). För FMS-gränssnittet krävs en KSM fr o m generation STEP05 eller senare. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP05 Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step05 som kan kännas igen på artikelnumret som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP05 Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP1 Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step1 som kan kännas igen på artikelnumret som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.* *Förutsättning är en central färddator ZBR eller högre artikelnummer och fordonsdator FFR Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP1 Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.* *Förutsättning är en central färddator ZBR eller högre artikelnummer och fordonsdator FFR MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

222 8.3.7 Gränssnitt förberedelse för backkamera Det elektriska gränssnittet förberedelse för backkamera gör det möjligt att ansluta en, alternativt två backkameror och visa bilden på bildskärmen på MAN-radio MMT advanced. Kamerabilden kopplas in automatiskt när backväxeln läggs i eller manuellt via en separat strömställare i instrumentpanelens strömställarblock. Gränssnitt förberedelse för backkamera är ett system som är fristående från MAN-radio MMT advanced och måste beställas separat via en säljkod - Förberedelse för backkamera. Om gränssnittet inte finns tillgängligt från fabrik så kan det eftermonteras. Eftersom eftermontering är komplicerad och kräver ingrepp i fordonets elsystem rekommenderar vi att eftermontering utförs hos ett MAN-serviceföretag. Vissa kameratillverkare erbjuder en adapterkabel som passar till vårt gränssnitt (Förberedelse för backkamera) och denna kan även anskaffas via en auktoriserad MAN-verkstad. Från september 2016 finns en ny radiogeneration, som gör det möjligt att ansluta två kameror. Växling mellan de olika bilderna sker med hjälp av CAM-knappen på radion. Nedan gås skillnaderna mellan de olika radioapparaterna igenom och de olika snittställena beskrivs. MAN Radio MMT advanced (från 2012) Denna radio har en 5 Display och CD läsare. Aktivering av kamerabilden sker automatiskt vid iläggning av backväxeln eller manuellt genom aktivering via strömbrytare vid instrumentet. MAN Radio MMT advanced (från 2016) Denna radio har en 7-tumsdisplay. Aktiveringen av kamerabilden sker automatiskt när backväxeln läggs i eller genom att välja den manuellt med en knapp på radion (CAM-knappen). Som variant kan man aktivera kamerabilden via en kontakt på radion. Du hittar en beskrivning om hur man gör under alternativet MAN Radio MMT advanced (2016) aktivera kamerabilden via en kontakt. 208 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

223 MAN Radio MMT advanced (från 2012) Kontaktdon A för gränssnittet sitter under frontluckan på fordonets högra sida i körriktningen och är åtkomlig genom att ta bort två lock (pos. A, bild 122-III). Bild 122-III: Placering för kontaktdon A A T_254_000003_0002_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

224 Nedan anges kontaktdonet med erforderlig stiftbeläggning och motkontakt. Bild 123-III: Stiftbeläggning kontaktdon A på fordonet 4 1 T_254_000005_0001_G 3 2 1) Videosignal + 2) Spänningsförsörjning + (24V med 5A säkring) 3) Videosignal - 4) Spänningsförsörjning - (jord) Bild 124-III: Stifthus för motkontakt till kontaktdon A A T_254_000004_0001_G Tabelle 47-III: Anskaffningsmöjlighet för motkontakt till kontaktdon A (MMT 2012) Tillverkare Artikelnummer Rosenberger D4S10A-1D5A5-A Tyco Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

225 MAN Radio MMT advanced (från 2016) Kontakten för kamera 1 och 2 finns vid position A, gränssnittet finner du under frontluckan på höger sida i körriktningen, när de två locken demonterats (Pos. A, Bild 125-III. Beakta att, beroende på utrustningsvariant, endast en kontakt kan finnas. Bild 125-III: Placering för kontaktdon A A T_254_000006_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

226 Nedan beskrivs kontakterna och inkopplingen av kontaktstiften. Bild 126-III: Stiftbeläggning violett kontakt (kodning E) kamera 1 och grön kontakt (kodning D) kamera 2 på fordonet T_254_000007_0001_G 1) Spänningsförsörjning+ (12V med 5A säkring) 2) Videosignal + (kamera) 3) Jord - 4) Videosignal (kamera) Bild 127-III: Motkontakt till kontakt A (MMT 2016) 4 1 D 0.3 A E 3 2 T_254_000008_0001_G Tabell 48-III: Alternativ för motkontakten till kontakt A (MMT 2016) Kontakt Tillverkare Artikelnummer Kamera 1 violett (kodning D) Rosenberger D4K10A-1D5A5-D Kamera 2 grön (kodning E) Rosenberger D4K10A-1D5A5-E 212 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

227 Aktivera kamerabilden via en kontakt Det går att aktivera kamerabilden genom att strömsätta en kontakt på radion. Det går även att aktivera när radion är avstängd. När kontakten strömsätts sätts radion på och kamerabilden visas. För att aktivera ska kontakt 11 på kontakt E strömsättas med en potential på + 12 till +24 V. Parametrering eller aktivering av kontakten behövs inte (är alltid aktiverad). Bild 128-III: Radioanslutningskontakt MMT T_254_000009_0001_G 1) Kontakt E Tabell 49-III: Alternativ för radioanslutningskontaktr Kontakt Beskrivning MAN-kod MAN-artikelnummer E / 11 Kamera 1 aktivering XF40 0< Använd skärmade kablar så att videobildvisningen blir felfri. MAN Radio MMT advanced visar inte videobilden spegelvänt. Beroende på användningsområde kan det vara nödvändigt att använda en kamera med spegelvänd videobild. Den analoga videosignalen CVBS (kompositvideosignal) som stöd av vårt system måste överföras i PAL (720x576 pixlar) eller NTFC (720x480 pixlar) standard. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

228 8.4 Extraförbrukare Principiellt kan extra förbrukare anslutas. Vid eftermontering av elektriska extraförbrukare skall följande beaktas: I elcentralen finns inga fria säkringar som påbyggnadstillverkaren kan använda. Extra säkringar kan monteras i en förberedd plasthållare som sitter framför elcentralen. Anslut inte till befintliga strömkretsar i fordonets elsystem. Anslut inte ytterligare förbrukare till redan upptagna säkringar. Varje strömkrets som integreras måste vara tillräckligt dimensionerad och säkras med egna säkringar. Dimensioneringen av säkringen skall säkerställa att ledningen skyddas och inte det anslutna systemet. Elektriska system måste ha tillräckligt skydd mot alla slags störningar utan att påverka fordonets elsystem. Det måste förebyggas att störningar överförs till elsystemet. Vid dimensioneringen av ledararean skall spänningsfallet och uppvärmningen av ledaren beaktas. P.g.a. den låga mekaniska hållfastheten skall ledarareor under 0,75 mm² undvikas. Påbyggnadstillverkaren ansvarar för dimensioneringen. Minus- och plusledningen måste ha samma minsta ledararea. Anslutning av utrustning som kräver 12 V kan bara genomföras via spänningsomvandlare. Det är inte tillåtet att ta spänningen från bara ett batteri eftersom olika laddningstillstånd kan leda till överladdning av det andra batteriet som därigenom kan skadas. Vid hög effektförbrukning genom förbrukare i påbyggnaden (t.ex. elektrohydraulisk bakgavellyft) eller vid användning under extrema klimatvillkor förutsätter vi att batterier med högre kapacitet används. Viktig anvisning Om påbyggnadstillverkaren monterar större batterier skall batterianslutningskablarnas ledararea anpassas till den ökade effektförbrukningen. Vid direkt anslutning av aggregat till anslutning 15 (plint 94 på elcentralen, se bild 129-III) kan det genom backströmmar till fordonselnätet ske registreringar i styrdonens felminnen. Aggregaten skall därför anslutas enligt nedanstående anvisning: Strömförsörjning anslutning 15 Montera alltid ett relä som styrs från anslutning 15 (plint 94). Lasten måste anslutas till anslutning 30 (plint 90-1, 90-2 och 91, elcentralens baksida) via en säkring (se bild 129-III). Den maximala lasten får inte överskrida 10 ampere. Åtdragningsmoment (M a ) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas. Strömförsörjning anslutning 30 Vid en maximal belastning upp till 10 A kan man via en säkring ansluta direkt till anslutning 30 (plint 90-1, 90-2 och 91, se bild 129-III, elcentralens baksida). Vid en belastning >10 A ska man ansluta direkt till batterierna via en säkring. Åtdragningsmoment (M a ) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas. Strömförsörjning anslutning 31 Anslut ej till batterierna utan till jordpunkterna inne i (se bild 130-III, jordpunkt X1644 bakom elcentralen) eller utvändigt (höger bakre motorlagring) hytten. Åtdragningsmoment (M a ) på 9 Nm + / - 0,9 Nm måste användas. Viktig anvisning Inga ändringar eller utbyggnader av fordonselnätet får genomföras. Detta gäller i synnerhet för elcentralen. För skador som uppstår pga förändringar av elsystemet är den som har utfört dem ansvarig. 214 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

229 Bild 129-III: Elcentral, baksida T_200_000001_0001_G 1) Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.) 2) Normalt är ingen ledning ansluten, skruvförbindningen kan kopplas till skruvförbindning 94 mha en brygga (MANs Artikelnummer: ) och användas som en extra skruvförbindning för klämma 15 3) Klämma 30 4) Klämma 15 5) Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

230 Bild 130-III: Jordpunkt X1644 bakom elcentralen T_200_000003_0001_G 216 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

231 Bild 131-III: Elschema, extra förbrukare 1 2 T_200_000002_0001_Z 4 3 1) Säkring i enlighet med den godkända förbrukarens märkström 2) Anslut endast (klämma 15-)förbrukare som kan beställas från fabrik (Undantag: Relästyrning av extra förbrukare)) 3) Extra förbrukare (maximalt 10 A) 4) Relä som kopplar till extraförbrukaren vid klämma 15 till (t.ex ) A100 Elcentral F354 Huvudsäkring klämma 30 F355 Huvudsäkring klämma 30 F400 Säkring rattlås F522 Säkring Ledning F523 Säkring Ledning G100 Batteri 1 G101 Batteri 2 G102 Generator K171 Relä klämma 15 M100 Startmotor Q101 Tändningslås X100 Jordanslutning motor X1364 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-1 och 90-2 X1365 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-2 och 91 X1539 X1557 Stickkontakt hyttgenomgång X1642 Jordpunkt i hytten bakom instrumentet X1644 Jordpunkt i hytten under elcentralen X1913 Brygga för ledning i motorns kabelkanal MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

232 8.4.1 Anvisningar för laddningsbalans Ett fordon utan extra elektrisk utrustning behöver ca. 50A för försörjning av förarhytt- och motorelektroniken samt ytterbelysningen. Alla extraförbrukare måste försörjas med den återstående strömmen från generatorn. För bedömning av elsystemet kan det vara till hjälp att ta fram en laddningsbalans: Användningsfall för positiv laddningsbalans: Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn avstängd) från batteriet. Därefter följer en timmes körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal 1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 50 Ah. Användningsfall för negativ laddningsbalans: Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn avstängd) från batteriet. Därefter följer 15 minuters körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal 1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 12,5 Ah. Den ström som förbrukats vid drift av bakgavellyften kan inte helt återladdas till batteriet på grund av den korta körtiden. Vid montering av extra elektriska förbrukare i fordonet måste man säkerställa att fordonsbatteriet och generatorn dimensioneras för att klara belastningen. Till extraförbrukarna hör, förutom påbyggnader, även elektriska värmare och komfortförbrukare. I tabell 50-III visas återstående laddningsström i förhållande till monterad generator och det motorvarvtal som används. Summan av strömförbrukningen för alla extraförbrukare under fordonets driftstid får inte överstiga de värden för laddningsström som anges i tabell 50-III. Om mer ström förbrukas under längre tid från fordonsbatteriet än vad som tillförs så finns det risk för att fordonsbatteriet skadas permanent, t.ex. genom djupurladdning. Påbyggaren ska säkerställa att generatorn och batteriet dimensioneras tillräckligt med hänsyn till fordonets avsedda driftsprofil. Tabell 50-III: Återstående laddningsström Generator Laddningsström vid motorvarvtal varv/min Bosch NCB1 / 80A 4 A 12 A 17 A 19 A 20 A Bosch NCB2 / 110A 20 A 33 A 38 A 40 A 44 A Bosch LEB10 / 120A 31 A 43 A 47 A 50 A 52 A 218 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

233 Strömmen som förbrukas från batteriet får inte överskrida följande maxvärden: För tid 10 s: Ström upp till 50 % av batteriets kallstartström För tid 10 s: Ström på max. 20 % av batteriets kallstartström Det måste säkerställas att fordonets startförmåga alltid bibehålls. Kallstartströmmen (pos 2 bild 132-III) anges på batteriet tillsammans med den nominella kapaciteten. Bild 132-III: Batterimärkning Ah 1150 A(En) - 12 V T_266_000001_0001_G 1) Nominell kapacitet 225 Ah 2) Kallstartström 1150 A enligt EN-standard 3) Nominell spänning 12 V Det ska säkerställas att fordonets viloström inte ökas av påbyggnaderna. Om det är oundvikligt att energi förbrukas från batteriet när motorn är avstängd (t.ex. vid boendedrift eller vid användning av bakgavellyft) ska det säkerställas att den förbrukade energimängden återställs när motorn körs. Observera att det inte är tillåtet med uttag vid batteriets bryggkoppling för 12 V-försörjning. 12 V-förbrukare ska endast försörjas via fordonets 24 V-elsystem och tillräckligt dimensionerade DC/DC-omvandlare. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

234 8.5 Batterier Batteriet är anslutet till fordonets elsystem över två batteripoler. För att skydda mot personskador och andra skador vid underhållsarbeten kan batteriets huvudströmbrytare slås av. När batteriet kopplas loss och vid användning av batteriets huvudbrytare skall följande ordningsföljd alltid iakttas: Stäng av alla förbrukare (lysen, varningsblinkers). Stäng av tändningen Stäng dörrarna Avvakta eftergångstiden på 20 s innan batterierna kopplas bort (först minuspolen). Batteriets elektriska huvudströmbrytare kräver en extra eftergångstid på 15 sekunder. Orsak: Många fordonsfunktioner styrs av den centrala färddatorn (ZBR) som måste lagra sin senaste status innan den får göras strömlös. Om exempelvis dörrarna lämnas öppna är tidskonstanten till för färddatorns frånslagsfördröjning 5 minuter eftersom färddatorn även övervakar stängningsfunktionen. Om dörrarna är öppna måste man därför vänta mer än 5 minuter tills batteriet kopplas loss. Stängs dörrarna förkortas väntetiden till 20 sekunder. Följer man inte den beskrivna ordningsföljden medför detta oundvikligen noteringar i diagnosminnet i vissa styrdon (t.ex. i den centrala färddatorn ZBR). Viktig anvisning När motorn är igång: Stäng inte av batteriets huvudströmbrytare Lossa eller demontera inte batteri- resp. polklämmorna Behandling och skötsel av batterierna Test- och laddningsintervallerna enligt laddningskortet/laddningskalendern gäller (t ex avseende stilleståndstider under påbyggnadsmonteringen). Batterikontrollen och batteriladdning ska genomföras och kvitteras enligt laddningskortet som medföljer fordonet. Snabbladdningsaggregat och externa startanordningar för att upprätthålla laddningen är inte tillåtna eftersom de kan förstöra styrdonen. Starthjälp från fordon till fordon är tillåtet, härvid skall man följa operatörsmanualen. 220 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

235 8.5.2 Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi När batterierna som levererades från fordonstillverkaren är förbrukade monterar MAN:s auktoriserade verkstäder enbart underhållsfria batterier med PAG-teknik (PAG = positiv Ag, positiv platta med låg silverdotering). Dessa skiljer sig från traditionella batterier genom en förhöjd djupurladdningsbeständighet, längre lagringstider och en förbättrad strömupptagningsförmåga vid laddning. De traditionella batterilocken ersätts av ett Charge Eye. Test- och laddningscykel enligt laddningskort resp. laddningskalender genomförs genom kontroll av Charge Eyes. Laddningstillståndet indikeras med färger av en kula i mitten av locket. Varning! Locken (Charge Eye) på de underhållsfria batterierna får ej öppnas. Tabell 51-III: Indikering Charge Eyes Indikering Batteritillstånd Tillvägagångssätt Grönt Svart Vitt Korrekt batterisyranivå, syrans densitet över 1,21 g/cm³ Korrekt batterisyranivå, syrans densitet dock under 1,21 g/cm³ Batterisyranivån är för låg, syrans densitet kan vara över eller under 1,21 g/cm³ Batteriet är laddat och OK, bekräfta kontrollen på laddningskortet Batteriet måste laddas, bekräfta laddningen på laddningskortet Batteriet måste bytas En detaljerad serviceinformation SI-nummer: Tillägg 2, batteri kan erhållas från MAN:s auktoriserade verkstäder. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

236 8.6 Belysningssystem Om belysningssystemet ändras upphör deldriftstillståndet enligt EU-riktlinje 76/756/EWG inkl ändring 97/28/EG att gälla. Detta gäller i synnerhet om belysningssystemets uppbyggnad ändras eller om en lykta ersätts av en som inte är godkänd av MAN. Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för att de lagstadgade föreskrifterna följs. I synnerhet får sidomarkeringslyktorna med lysdioder inte byggas ut med andra lyktor, eftersom detta gör att den centrala färddatorn förstörs! Den maximala belastningen av belysningssystemets strömkretsar skall beaktas. Montering av kraftigare säkringar än vad som anges i elcentralen är inte tillåtet. Följande riktvärden skall beaktas som maximalvärden: Tabell 52-III: Strömkretsar för belysning Parkeringsljus 5 A Per sida Bromsljus 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna Blinkers 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna Dimbaklyktor 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna Backljus 5 A Uttrycket Endast glödlampor informerar om att dessa strömkretsar övervakas av den centrala färddatorn med avseende på defekter som sedan visas. Montering av lysdiodslampor som inte är godkända av MAN är därför förbjudet. Det skall beaktas att MAN-fordon har jordkablar. Ramen får inte användas som jordledare (se även kapitel III avsnitt Jordledningar). När påbyggnaden är monterad måste strålkastarnas grundinställning genomföras på nytt. Detta gäller även fordon med reglering av strålkastarräckvidden direkt på strålkastarna eftersom en inställning med regleringen inte ersätter grundinställningen på fordonet. Utbyggnader eller ändringar av belysningssystemet måste ske i samråd med närmaste serviceföretag. Detta eftersom det kan krävas en anpassning av parametrarna i fordonets elektronik med hjälp av MAN-cats (se även kapitel III avsnitt 8.1.3). 222 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

237 8.7 Indikerings- och instrumenteringskoncept Kombiinstrumentet är anslutet till styrdonssystemet via ett CAN-bussystem. I centraldisplayen sker en direkt felindikering med klartext eller notering i diagnosminnet. Kombiinstrumentet erhåller genom CAN-meddelanden all information som ska visas. I stället för glödlampor används endast lysdioder med lång livslängd. Symbolskivan är fordonsspecifik, detta innebär att endast de beställda funktionerna och förberedelserna är inlagda. Ska ytterligare funktioner indikeras (t.ex. eftermontering av en bakgavellyft), krävs en ny parametrering. En anpassad symbolskiva som motsvarar den nya parametreringen ska beställas från MAN reservdelsavdelning. Påbyggnadstillverkare har vare sig möjlighet att parameterinställa påbyggnader som bakgavellyft eller tippanordningar i fordonet eller bestycka kombiinstrumentet med de nödvändiga symbolerna vid fordonsmonteringen. Det är varken möjligt att integrera påbyggnadsfunktioner för framtida bruk eller tillåtet att påbyggnadstillverkaren integrerar egna funktioner i centraldisplayen eller tar emot signaler på kombiinstrumentets baksida. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

238 8.8 Säkerhets- och assistentsystem Säkerhets- och assistentsystem är tilläggsanordningar som hjälper och avlastar föraren under körningen. Hos MAN betecknas bland andra följande säkerhetsrelevanta system som assistentsystem: Elektroniskt stabilitetsprogram (ESP) Filkörningsassistent (Lane Guard System LGS) Avståndsreglerad farthållare (ACC) Nödbromsassistent (EBA) Däcktryckskontrollsystem (TPM) Krav på utrustning med nödbroms- och filkörnings-assistent infördes för nyregistrering från och med för vissa fordonsklasser inom EU. På grund av detta kommer fordon utan den nödvändiga utrustningen inte längre kunna registreras. Vid deaktivering efter registrering ska laguppfyllnaden kontrolleras av behörig person och ett tillägg ska göras i registreringen. Viktig information angående filkörningsassistenten (LGS) Filkörningsassistenten (eng. Lane Guard System - LGS) är ett kamerabaserat förarassistentsystem. Föraren varnas genom en akustisk signal (låter ungefär som körning på streckad linje), när fordonet kommer utanför den valda filen. Filkörningsassistenten varnar föraren akustiskt, så snart fordonet lämnar filen utan att använda blinkers. För att säkerställa den akustiska varningen, måste original MAN högtalare (Dual Coil Speaker) förbli monterade. Viktig information angående nötbromsassistenten (EBA) Nödbromsassistenten (eng. Emergency Brake Assist - EBA) är ett förar-/bromsassistentsystem. Den varnar föraren innan en möjlig påkörning och vidtar åtgärder, när en fara identifieras. Om det är nödvändigt griper EBA självständigt in och bromsar för att undvika eller minimera en kollision. EBA varnar föraren bl.a. akustiskt, så snart en fara för påkörning upptäcks. För att säkerställa den akustiska varningen, måste original MAN högtalare (Dual Coil Speaker) förbli monterade. Vid bromsingrepp av nödbromsassistenten aktiveras bromsljusen. En förändring av de fabriksmonterade bakljusen eller ett byte till icke av MAN godkända bakljus är därför inte tillåten. Ytterligare råd angående belysningsanläggningen finns i kapitel 8.6 Belysningssystem. Ytterligare information angående funktion och användning av säkerhets- och assistentsystemen finns i instruktionsboken eller de senaste produktbeskrivningarna. Komponenterna som beskrivs i nedanstående kapitel är var för sej, men även i kombination, nödvändiga för säkerhets- och assistentsystemet. För på- och ombyggnadsarbeten ska följande kapitel beaktas. 224 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

239 8.8.1 ESP-krängningsgivare ESP-krängningsgivare används av följande system: Elektroniskt stabilitetsprogram (ESP) Avståndsreglerad farthållare (ACC) Nödbromsassistent (EBA) Krängningsgivaren eller svängvinkelsensorn är en del av ESP (Elektroniskt stabilitetsprogram) och är individuellt anpassad till fordonet. Positionen och monteringen för krängningsgivaren får endast i undantagstillfällen ändras. Ifall en ombyggnad inte går att undvika, måste följande krav uppfyllas: Krängningsgivaren måste antingen monteras på en tvärbalk eller en rambalk i chassiramen Endast original hållare får användas. Dessa kan beställas från MAN reservdelar. Krängningsgivaren monteras med M10 skruvar (åtdragningsmoment 46 Nm +/- 9 Nm). Krängningsgivarens justering måste bibehållas. Ifall en vinkeländring är oundviklig, måste genomförbarheten avstämmas med MAN (adress se ovan under Utgivare ) innan ombyggnad. Krängningsgivaren får maximalt flyttas enligt följande värden, utgående från den fabriksmonterade positionen: - i X-riktningen mm måste absolut monteras i området mellan den bakre styrande framaxeln och den första bakaxeln - i Y- riktningen innanför chassits rambredd - i Z- riktningen mm beroende på installationsplatsen Krängningsgivaren får inte placeraas så att den kommer i kontakt med andra komponenter. Krängningsgivaren får intet placeras så att den utsätts för värme (tillåten temperatur är från -40 C till 80 C). Ifall krängningsgivaren monteras i ett område utsatt för stenskott och smuts, ska ett skydd monteras. Bild 133-III: Exempel på montering av krängningsgivaren 1 2 T_524_000002_0002_G 1) Sensor med direkt infästning på en tvärbalk 2) Hållare MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

240 8.8.2 Radarsensor Radarsensorn används av följande system: Spårhållningsassistent (LGS) Avståndsreglerad farthållare (ACC) Nödbromsassistent (EBA) Information På fordon, som har påbyggnad eller andra komponenter (t ex plogfäste, vinsch, olika kåpor eller liknande etc.) monterade i området för radarsensorn, så att sensorn skuggas permanent eller tillfälligt, måste EBA och ACCfunktionen deaktiveras genom en programmering med uppgraderingsfil. Möjligheten att få fordonet godkänt för registrering ska kontrolleras innan ombyggnad. Radarsensorn levererar information från området framför fordonet till de inbyggda säkerhets- och assistentsystemen. Radarsensorn är monterad på fordonets front i området vid stötfångaren. (se bild 134-III detalj A). Bild 134-III: Hyttfront med monteringsplats radarsensor A T_520_000002_0001_G 226 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

241 Bild 135-III: Hyttfront detalj A (radarssensor med kåpa) A 1 T_520_000003_0001_G Radarsensorn är en säkerhetsrelevant komponent som finns bakom en kåpa (se bild 135-III position 1) i området för stegytan på fordonets front. För att EBA skall kunna användas utan störningar måste följande anvisningar ovillkorligen beaktas: MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

242 Under drift måste beaktas, att radarsensorn inte får övertäckas, varken temporärt eller permanent. Sensorns mätområde inskränks, så snart påbyggnadsdelar täcker radarområdet helt eller delvis. Bilden nedan visar det minimala område som måste vara fritt för sensorn. Bild 136-III: Radarsensorns siktområde 70 mm 90 mm 30 mm mm 120 mm T_520_000004_0001_G Vid drift måste man även förhindra att flexibla fordons-/påbyggnadsdelar (kablar, slangar, linor eller dyl.) hamnar i sensorns siktområde. Följande måste även beaktas för att EBA skall fungera korrekt vid drift: Radarsensorns fabriksinställda position, dess kåpa samt fäste måste bibehållas. Position, läge, material- eller ytegenskaper (genom att man klistrar, slipar, lackerar osv.) får inte ändras. Fästet, inklusive radarsensorns montering, får inte lossas eller förändras. Det är inte tillåtet att montera andra komponenter eller ledningar på sensorhållaren. Ändringar och ingrepp på kablaget är inte tillåtna. Om man inte kan förhindra att fästet lossas eller radarsensorn tas bort pga. service- eller reparationsarbeten gäller även följande föreskrifter vid en återmontering: Radarsensorn, inkl. fäste och kåpa, måste återmonteras på den fabriksinställda positionen. Uteslutande MAN-originaldelar får användas när den monteras eller byts ut. En justering av sensorn får endast utföras av en MAN-serviceverkstad. Efter ombyggnadsåtgärder på bakaxeln/bakaxlarna, på fordonets huvudram samt däckbyte och påbyggnad av extraaxlar måste sensorn justeras av personal från ett MAN-serviceföretag med motsvarande kompetens. Efter att ett ombyggnadsarbete avslutats måste parameterinställningarna för fordonselektroniken kontrolleras och vid behov justeras. 228 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

243 8.8.3 Multifunktionskamera Multifunktionskameran används av följande system: Spårhållningsassistent (LGS) Avståndsreglerad farthållare (ACC) Nödbromsassistent (EBA) Multifunktionskameran sitter i mitten eller +/-8 cm från mitten (beroende på hytt) monterad på vindrutans insida. Bild 137-III: Insida hytt med multifunktionskamera A T_520_000007_0001_G A) Området A i bilden 137-III får, inom 3 cm från multifunktionskameran, inte täckas över eller förändras. Detta område behövs för värmeavledning och måste hållas fritt. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

244 För en störningsfri drift av multifunktionskameran måste följande råd beaktas noga: En tillräcklig kylning av multifunktionskameran måste säkerställas under drift. Kylningen av multifunktionskameran får inte störas av monterad utrustning i instumentbrädans område. Multifunktionskameran får inte övertäckas, varken tillfälligt eller permanent, under körning med fordonet. (Se Bild 138-III). Multifunktionskamerans läsområde (Område markerat i bild 138-III) inskränks, så snart påbyggnadsdelar täcker området helt eller delvis. Följande bilder visar det siktområde som minst måste vara fritt inkl. nödvändiga toleranser. Under körning ska man undvika, att flexibla delar/utrustning (kabel, slang, rep eller liknande) hamnar i siktområdet för Multifunktionskameran. Ifall demontering av fästet eller multifunktionskameran inte kan undvikas, gäller följande för återmontering: - Multifunktionskameran inkl. fäste och kåpa måste återmonteras på den av fabriken fastställda positionen. Denna position får inte ändras. - Endast MAN Originaldelar får användas för montering eller som reservdel. - Ändringar och ingrepp i kablagen är inte tillåtna. - Kalibrering av multifunktionskameran måste utföras av en MAN Serviceverkstad. Bild 138-III: Multifunktionskamerans siktområde 1 α β β 1 γ δ T_520_000008_0001_G 1) Centrumlinje multifunktionskamerans lins α fritt siktområde för multifunktionskameran från 55 vertikalt β Möjligt område för påbyggnader från ca 62,5 vertikalt γ fritt siktområde för multifunktionskameran från 41 horisontellt δ Möjligt område för påbyggnader från 65 horisontellt På- och om-byggnad av fordonet kan påverka multifunktionskameran negativt. Därför kan en kalibrering av multifunktionskameran hos en MAN Serviceverkstad efter på- eller ombyggnadsarbeten krävas. Dessutom ska följande punkter beaktas: När på- eller ombyggnad endast påverkar fabriksinställningens höjdläge minimalt (se bild 139-III), är en kalibrering inte nödvändig.för att fastställa avvikelsens storlek kan en valfri punkt (en punkt på var sida) på stötfångarens yttersida markeras före på- /ombyggnadsarbeten. Med hjälp av punkterna kan man, genom mätning av avståndet till marken, fastställa förändringen mellan fabriksinställningen och läget efter på- / ombyggnadsarbeten. Ifall skillnaden mellan mätning före och efter på- / ombyggnadsarbetet överskrider 20 mm på en sida är kalibrering nödvändig. En kalibrering är också nödvändig vid modifiering som gör att multifunktionskamerans höjdläge förändras jämfört med fabriksleverans. Som exempel vid däckbyte eller ombyggnad av fjädersystem. Efter avslutade ombyggnadsarbeten ska parametreringen av fordonets elektronik kontrolleras och eventuellt anpassas. 230 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

245 Bild 139-III: Kontroll av fordonets höjdaxels riktning 2 1 R1 R2 L1 L2 T_520_000005_0001_G 1) Fordonets höjdaxel vid leverans från fabrik 2) Fordonets höjdaxel efter på- / ombyggnadsarbeten R1) Mätning före på- / ombyggnadsarbeten (höger sida) R2) Mätning efter på- / ombyggnadsarbeten (höger sida) L1) Mätning före på- / ombyggnadsarbeten (vänster sida) L2) Mätning efter på- / ombyggnadsarbeten (vänster sida) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

246 ANTECKNING 232 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

247 IV Påbyggnad MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

248 IV Påbyggnad 1.0 Allmänna krav 1.1. Förutsättningar De användningsvillkor som gäller på platsen där nyttofordonen används är avgörande för dimensioneringen. Vi förutsätter att, dass påbyggnadstillverkare beaktar dessa och tar hänsyn till dem i påbyggnadskonceptet. Dessutom förväntas att det genom omsorgsfull dimensionering utesluts att fordonet överbelastas. Före påbyggnaden ska därför bland annat följande punkter kontrolleras: Viktfördelning (t.ex. tillåten axellast, minsta axellast) Mått (z.b. total längd, total bredd) Materialbelastningar (t.ex. på chassiramen och på hjälpramen) Kompatibilitet hos elsystemen (t.ex. batteri, generator, kabeldragning) För att erhålla optimala nyttolastegenskaper, krävs en vägning av det levererade fordonschassit innan påbyggnaden monteras. Genom beräkningar kan sedan den lämpligaste tyngdpunktsplaceringen för nyttolast och påbyggnad samt den optimala påbyggnadslängden bestämmas. Viktig anvisning Dimensioneringen av hjälpramen, förbindningen mellan chassi och påbyggnad och garantin för stabiliteten ligger inom påbyggarens ansvarsområde. 1.2 Åtkomst och frigång Åtkomst Åtkomst till påfyllningsstosar för bränsle, AdBlue-behållare och andra drivmedel måste vara garanterad (t.ex. utsnitt för påfyllningspistol). Dessutom får inte åtkomligheten till chassits komponenter försvåras genom påbyggnaden när underhåll och reparationer ska utföras (t.ex. reservhjulshiss, batterihållare, luftfilter, avgasljuddämpare, bromsar). Reglage måste ha erforderligt min. fritt utrymme och kunna manövreras obehindrat (t.ex. lås för förarhyttens tippanordning). 234 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

249 IV Påbyggnad Frigång Allmänt: Det fria utrymmet för rörliga delar får inte påverkas genom påbyggnaden. För att bestämma hur mycket utrymme som krävs för de rörliga delarna ska bland annat följande punkter beaktas: Maximal infjädring Dynamisk infjädring under körning Infjädring vid start eller inbromsning Krängning vid kurvtagning Användning av snökedjor Luftfjädrarnas nödkörningsegenskaper (t.ex. vid skador på fjäderbälgen under färd) Förarhytt: På grund av acceleration som uppträder under körning kränger förarhytten i längsled och sidled. Dessa rörelser får inte hindras av påbyggnaden. Påbyggnadstillverkaren ska tillse att nedan angivna avstånd mellan förarhytt och påbyggnad innehålls (se tabell Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad och bild 01-IV). Tabell 01-IV: Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad Serie Förarhytt Mått A [mm] Mått B [mm] M, L, LX, XL, XLX TGS/TGX XXL Bild 01-IV: Frigång mellan förarhytt och påbyggnad B A T_670_000003_0001_G A Avstånd mellan förarhyttens bakvägg och påbyggnaden B Avstånd mellan förarhyttens tak och påbyggnaden MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

250 IV Påbyggnad Förarhytter är försedda med en tippanordning. Det ska säkerställas att tippning kan ske obehindrat. Inom tippradien får det inte finns utstickande delar som kan hindra tippning. Förarhyttens tippradie anges på fordonschassits ritningar (hämtas via MANTED, registrering krävs). Observera Vid några utrustningsvarianter och de driftstillstånd som beskrivs ovan kan eventuellt komponenter sticka ut ovanför överkanten på chassiramen. Det är till exempel: Bromscylinder Växlingsmekanism (länksystem till växellåda, växlingsvajer) Chassidelar (triangellänk, stötdämparfäste) Om chassikomponenterna sticker ut utanför hjälpramens ovankant kan en extra mellanram ovanpå hjälpramen skapa tillräcklig plats. Mellanramen kan utformas så att den blir en extra förstärkning för hjälpramen. 1.3 Köregenskaper och körmotstånd Påbyggnader har avsevärd inverkan på köregenskaper och körmotstånd. Dessa ska inte påverkas negativt i onödan genom påbyggnaden. Negativ inverkan på köregenskaperna har till exempel: Ojämn lastfördelning (t.ex. tung kran bakom förarhytten eller längst bak) Hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat som tank, batterihållare eller reservhjul flyttas. Inverkningarna av hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast kan påverkas genom till exempel fordonets utrustning. För detta ändamål erbjuder MAN speciella stabiliseringspaket för hög tyngdpunkt hos last/påbyggnad. En ökning av körmotståndet leder till exempel till högre bränsleförbrukning och därmed även högre CO 2 -emission. 236 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

251 IV Påbyggnad 1.4 Svängningar Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska man ge akt på att inga otillåtna belastningar genom vibrationer uppträder. Det kan exempelvis leda till en försämring av köregenskaperna och komforten. Särskilt känsliga är i detta fall nyttolastoptimerade påbyggnader. Detta omfattar t ex: påbyggnader utan eller med delad hjälpram påbyggnader med hjälpram av lättmetall (t.ex. aluminium) Dessutom ska påbyggnaden överföra så få vibrationer som möjligt på chassit (t.ex. påbyggnader med separat motor). Uppträder otillåtna vibrationer vid färdigställandet eller under drift av fordonet, ska orsaken till dessa åtgärdas. 1.5 Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar Lyftbara axlar kan bara uppfylla sin funktion till fullo om dimensioneringen av påbyggnaden är avstämd till detta. Funktionen kan vara inskränkt genom: Trångt utrymme (t.ex. extremt låga påbyggnader) Ogynnsam viktfördelning (t.ex. stora lastkranar längst bak på ramen) Vid lyftning av bakre stödaxlar med axellyft avlastas fordonet mycket på framaxeln. I kombination med baktunga påbyggnadskoncept (t.ex. bakmonterad lastkran) kan köregenskaperna påverkas kraftigt. Lyftmöjligheten ska spärras om över 80 % av den tillåtna drivaxellasten uppnås vid tomkörning i upplyft tillstånd eller om den lägsta framaxellasten (se kapitel III avsnitt 2.2.8) underskrids. För rangeringsändamål kan den bakre lyftaxeln avlastas vid korrekt dimensionering av hjälpram och påbyggnad (lastöverföring). Härvid skall man beakta de högre böjnings- och torsionskrafterna som verkar på påbyggnaden och ramens infästning. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

252 IV Påbyggnad 1.6 Fordon med stödben På lastbilschassin monteras delvis påbyggnader som kräver extra stöd för att säkerställa stabiliteten. Exempel på detta är bland annat lastkranar, billiftar, betongpumpar. Principiellt kan man skilja mellan två varianter av stöd: Stöd där hjulen har markkontakt Stöd där hjulen saknar markkontakt Beroende på vald variant kan olika krav ställas på chassit och dess utrustning. I följande avsnitt beskrivs de principiella kraven för de an under Utgivare ). Varning Påbyggnadstillverkaren ansvarar för det totala systemets stabilitet när fordonet används för arbetet Stöd där hjulen har markkontakt Fordon med luftfjädring Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel. För att erhålla högre uppställningsstabilitet vid dessa fordon ska man tillse att luftfjädringen sänks ned på buffertarna innan stödbenen används. Nedsänkningen kan ske antingen manuellt via luftfjädringsstyrningens manöverdon eller automatiserat med hjälp av specialutrustning 311PE (parameterinmatning ECAS för krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för nedsänkning luftfjäder på buffert). Om en automatisk sänkning saknas skall användaren/föraren informeras om att luftfjädringen måste sänkas manuellt. Specialutrustningen 311PE sänker ned fordonet automatiskt på buffertarna när kraftuttaget kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. När sänkningen är avslutad, reglerar systemet in ett definierat resttryck för att skydda luftfjädringens bälgar. För att funktionen ska aktiveras säkert är det ett tvingande krav att manövreringens ordningsföljd följs när kraftuttaget kopplas in (se bruksanvisningen). Dessutom skall man kontrollera att indikeringen Ej körnivå visas samt att fordonet är nedsänkt. Väljs i detta fall specialutrustningen 311PE, ska denna kombineras med specialutrustningen 311PK (parameterinmatning ECAS med extra kopplingskrets för att undertrycka nivåregleringen). Efter aktiveringen undertrycker funktionen hos 311PK samtliga reglerfunktioner hos luftfjädringsstyrningen. Därför får funktionen aktiveras först sedan nedsänkningen har avslutats. Aktiveringen kan ske med den fabriksmonterade omkopplaren (se bruksanvisningen). Dessutom finns en möjlighet att aktivera denna funktion över påbyggnaden. Om detta är fallet måste den fabriksmonterade omkopplaren tas bort eller göras oduglig. Om specialutrustningen 311PK saknas på ett fordon kan den eftermonteras av ett MAN-serviceföretag (se MAN serviceinformation ). Varning Vi vill särskilt uppmärksamma att denna åtgärd inte förbättrar uppställningsstabiliteten, och därmed inte är något sätt att utöka de tekniska gränserna för de påmonterade anordningarna (t ex kranar). Undertryckningen av ECAS-regleringen får endast genomföras under arbetsdrift. Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå). 238 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

253 IV Påbyggnad Stöd där hjulen saknar markkontakt Om axlarna lyfts helt har det visserligen fördelar vid säkring av uppställningsstabiliteten inom de fysikaliska gränserna, dock ger detta högre belastningar på ramen och hjälpramen. Fordon med luftfjädring Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel. Frilyftning av axlarna kan leda till skador på grund av det tryckfall som uppstår i luftfjädringens bälgar. För att undvika detta rekommenderar MAN i sådana fall specialutrustningen 311PE (parameterinmatning ECAS för krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för nedsänkning luftfjäder på buffert). Därigenom regleras bland annat ett resttryck på ca 0,5 bar i luftfjädringens bälgar under tiden som fordonet stöttas. Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå). 1.7 Toleranser Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska hänsyn tas till de inom fordonsbyggnad normala toleranserna och hystereserna. Detta omfattar t ex: Däck Fjädring (t.ex. även hysteres i luftfjädringen) Ram Toleranserna hos de av MAN publicerade tekniska data gäller enligt MAN-standard M3264. Denna står till förfogande i MAN-portalen för teknisk dokumentation ( Måttavvikelser är oundvikliga. Under användningen av fordonet skall man räkna med ytterligare ändringar av måtten. Detta omfattar t ex: Fjädrarna sätter sig Däck deformeras Påbyggnaden deformeras. 1.8 Montering Chassiramen får inte deformeras eller lossas före eller under monteringen. Före monteringen av påbyggnaden ska fordonet köras några gånger fram och tillbaka för att avlasta eventuella spänningar. Detta gäller i synnerhet för fordon med driven tandemboggi p.g.a. axlarnas rörelse vid kurvtagning. För montering av påbyggnaden skall fordonet placeras på en jämn monteringsplats. Olika ramhöjder vänster/höger som är 1,5 % av avståndet mellan marken till ramens överkant ligger inom toleranserna för i kapitel IV avsnitt 1.7 beskrivna hysteres- och sättningseffekter. De får inte åtgärdas genom riktning av ramen, fjädringsjusteringar eller inställningar av luftfjädringen eftersom de alltid kommer att ändras vid användning av fordonet. Skillnader som är > 1,5 % skall meddelas kundtjänstavdelningen hos MAN före en reparation. Kundtjänstavdelningen avgör vilka åtgärder som skall vidtas av påbyggnadstillverkaren och/eller av MAN serviceverkstad. Påbyggnaden måste ligga utan kvarstående skjuvkrafter på chassiramens rambalkar. Efter montering av påbyggnaden krävs att inställnings- och kontrollarbetena utförs en gång till. Detta gäller i synnerhet strålkastarna, givarna vid fordonets front (t.ex. radarsensor för nödbromsningsassistenten) samt bakre underkörningsskyddet och den sidoplacerade skyddsanordningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

254 IV Påbyggnad 1.9 Korrosionsskydd vid påbyggnader Yt- och rostskyddet påverkar produktens livslängd och utseende. Kvaliteten hos påbyggnadens ytbeläggning skall därför motsvara fordonschassits kvalitetsnivå. För att säkerställa att detta krav uppfylls skall det för påbyggnader som utförs enligt uppdrag från MAN vara bindande att använda MAN-fabriksstandard M3297 Rostskydd och ytbeläggningssystem för påbyggnader från andra tillverkare. Om kunden har gett påbyggnaden i uppdrag gäller den som rekommendation. Följs den inte övertar dock MAN ingen garanti för eventuella följder. MAN fabriksstandarder kan hämtas via MAN-portalen för teknisk dokumentation ( MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid torktemperaturer på ca 80 C. För att garantera en likvärdig ytbeläggning förutsätts för påbyggnadens och hjälpramens samtliga metallmoduler samt efter ramändringar på fordonschassit följande uppbyggnad hos ytbeläggningen: Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat. Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M 3094 företrädesvis vattenbaserad. Om utrustning för detta saknas även lösningsmedelsbaserad. I stället för grundlackering och täcklackering är även varmförzinkning för påbyggnadens underrede möjlig (t ex längs-, tvärbalkar och knutplåtar), skikttjocklek 80 µm. Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer anges i databladen från respektive lacktillverkare. Vid urval och kombination av olika metallmaterial (t ex aluminium och stål) skall konsekvenserna pga den elektrokemiska spänningsserien i form av korrosion av gränsytorna beaktas (orsakar kontaktkorrosion). Efter alla arbeten på fordonschassit: Avlägsna alla borrspån Avgrada kanterna Skydda hålrummen med vax. Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt. För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när de har mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten. 240 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

255 IV Påbyggnad 1.10 Standarder, riktlinjer, föreskrifter I följande kapitel nämns några exempel på standarder, riktlinjer och föreskrifter som berör lastbilspåbyggnader. Denna översikt gör dock inte anspråk att vara fullständig. Vi vill här påpeka att det totala systemet bestående av chassi och påbyggnad måste uppfylla respektive nationella villkor för registrering Maskindirektivet (2006/42/EG) Maskindirektivet kan anskaffas via länken från EUR-Lex. Allmän information Maskindirektivet har till syfte att säkerställa personers, i synnerhet arbetstagarnas och konsumenternas, säkerhet och hälsa samt säkerheten för egendom, i synnerhet med avseende på de risker som uppstår i samband med användningen av maskiner. Direktivet anger grundläggande och allmänt tillämpliga hälso- och säkerhetskrav baserade på den aktuella tekniska utvecklingsnivån vid tiden för konstruktionen samt tekniska och kostnadseffektiva krav, vilka kompletteras med ett antal mer specifika krav för vissa slag av maskiner. För varje maskinkategori finns det lämpliga förfaranden med vilka man kan kontrollera att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven uppfylls. Dessa omfattar förfaranden vid bedömning av överensstämmelse, CE-märkning samt riskbedömning. Dessutom måste maskintillverkaren utarbeta en teknisk dokumentation för varje maskin. Användningsområde Förutom påbyggnadsriktlinjerna måste påbyggnadstillverkarna även beakta maskindirektivet. Lastbilens chassi faller principiellt inte under maskindirektivet, då de gällande rättsliga kraven för detta regleras i direktivet om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG). För olika påbyggnader gäller emellertid maskindirektivet. De produkter (påbyggnader) som omfattas av detta giltighetsområde definieras i artikel 1 (Tillämpningsområde) i maskindirektivet. Principiellt skall maskindirektivet tillämpas på: maskiner Utbytbar utrustning Säkerhetskomponenter Lyftredskap Kättingar, vajrar och stroppar Avtagbara kardanaxlar Delvis fullbordade maskiner Till exempel: Lastkranar Bakgavellyftar Tippåbyggnader Sug-/spolningspåbyggnader Bärgningsflak Kompressorer som monterats på fordonet Soppressar Betong-/cementblandare Silo Mekaniskt drivna vajerspel Påbyggnader för lastväxlare och liftdumper Billyftar/arbetsplattformar Tankpåbyggnader MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

256 IV Påbyggnad Direktivet omfattar inte bl a följande: Dragfordon för jord- och skogsbruk Motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG) Om en sådan produkt (påbyggnad/tillbyggnad) monteras på lastbilschassit, tillämpas maskindirektivet inte på lastbilschassit utan på påbyggnaden. Maskindirektivet tillämpas även på gränssnitten mellan lastbilens chassi och påbyggnad, vilka ansvarar för maskinens rörelse- och manöversäkerhet. Vid påmonterade fordon måste man därför skilja på självgående arbetsmaskiner, som omfattas av maskindirektivet som en enhet, och lastbilschassin med på-/tillbyggda maskiner. Exempel på möjliga självgående arbetsmaskiner: Självgående anläggningsmaskiner Betongpumpar Mobilkran Slamsugare Bärfordon för borrmaskiner En maskin definieras enligt direktiv 2006/42/EG en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål, en sammansatt enhet enligt första strecksatsen och som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla, en sammansatt enhet enligt första och andra strecksatserna som är färdig för installation och som kan fungera endast om den är monterad på ett transportmedel eller installerad i en byggnad eller i en anläggning, sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet, en sammansatt enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete. Källa: Utdrag ur 2006/42/EG CE-märkning (CE-märkning om överensstämmelse enligt 2006/42/EG) Påbyggnadstillverkaren måste säkerställa att påbyggnaden med påbyggnadsdelar och tillbehör motsvarar de rättsliga kraven. I maskindirektivet (2006/42/EG) fastställs de typer av maskiner för vilka en CE-märkning krävs. För påbyggnaden gäller principiellt följande: Alla maskiner måste vara CE-märkta, dvs. även säkerhetskomponenter, avtagbara kardanaxlar, kättingar, vajrar och stroppar. Delvis fullbordade maskiner får inte vara CE-märkta. För CE-märkning på maskiner gäller följande: CE-märkningen skall vara tydligt, läsligt och outplånligt anbringad på maskinen. Maskinerna får inte förses med markeringar, tecken eller dekaler, som genom sin betydelse eller gestaltning eller i båda avseendena, eventuellt kan förväxlas av tredje person med en CE-märkning. Annan märkning får anbringas på maskinerna, förutsatt att den inte försämrar CE-märkningens synlighet eller läsbarhet eller ändrar dess innebörd. 242 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

257 IV Påbyggnad För att samma kvalitet på CE-märkningen som på tillverkarens märke ska kunna säkerställas, är det viktigt att båda markeringarna fastsätts med samma teknik. För att kunna skilja eventuellt befintliga CE-märkningar på komponenter från maskinens CE-märkning, måste den senare monteras bredvid namnet på den som ansvarar för maskinen, dvs. bredvid tillverkarens namn eller dennes befullmäktigade ombud. Det är förbjudet att antedatera eller postdatera maskinens tillverkningsår då CE-märkningen anbringas. Om CE-märkningen förminskas eller förstoras, måste proportionerna enligt ovanstående modell bibehållas. CE-märkningens beståndsdelar måste vara ungefär lika höga; minsta höjd uppgår till 5 mm. Vid små maskiner kan denna minsta höjd underskridas. CE-märkning om överensstämmelse skall bestå av initialerna CE enligt följande modell: T_998_000002_0001_G Om en maskin även omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som föreskriver CE-märkning, skall denna märkning ange att maskinen även överensstämmer med bestämmelserna i dessa andra direktiv. Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som skall tillämpas, skall CE-märkningen emellertid ange att maskinen endast överensstämmer med bestämmelserna i de direktiv som tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant tillämpar. Uppgifter om tillämpade direktiv som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall finnas i EG-försäkran om överensstämmelse. Om förfarandet för fullständig kvalitetssäkring (enligt direktiv 2006/42/EG, artikel 12.3 c och 12.4 b har tillämpats, skall CE-märkningen följas av det anmälda organets identifikationsnummer. Typskylt på uppbyggnad För identifiering skall alla påbyggnader förses med en typskylt där följande data anges på ett beständigt sätt i nedanstående ordningsföljd: Tillverkarens namn fullständigt typgodkännandenummer. Tecknen måste vara minst 4 mm höga. Informationen på typskylten måste permanent vara synliga Lastsäkring Gällande standarder för säkring av last vid nyttofordon ska beaktas, i Europa i synnerhet EN12640 (surrningspunkter), EN12641 (presenningar) och EN12642 (påbyggnader) Konturmarkeringar Om det krävs av de nationella registreringsvillkoren, ska påbyggnaden förses med konturmarkeringar enligt ECE-R48 resp. 76/756/EEG. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

258 IV Påbyggnad 2.0 Utformande av påbyggnad och hjälpram 2.1 Allmänna krav Påbyggnader monteras på lastbilschassit, allt efter de belastningar som uppträder och påbyggnadens typ, på en genomgående eller delad hjälpram eller helt utan hjälpram. I de kapitel som följer behandlas kraven på de olika utförandena och deras anslutning till chassiramen. Kraftens inledning i påbyggnad/chassiram Ett nyttofordon utsätts för de mest skiftande belastningar under drift. Detta omfattar t ex: Statiska och dynamiska belastningar genom masskrafter (t.ex. genom lasten) Belastningar vid kurvtagning Belastningar vid inbromsning och start Bild 02-IV: Belastningar på ett nyttofordon T_995_000022_0001_G Dessa belastningar måste tas upp av både chassi och påbyggnad i lika omfattning. I de flesta fall kan belastningarna bara övertas av kombinationen av chassi och påbyggnad. Därför är det ett tvingande krav att en studie görs av påbyggnaden och chassit samt deras förbindning när påbyggnaden dimensioneras. Som princip för den vertikala och horisontella kraftöverföringen mellan påbyggnad och chassi gäller: krafterna ska överföras så jämnt och över så stor yta som möjligt (t.ex. över en genomgående hjälpram). Ställs påbyggnaden upp på en delad hjälpram eller utan hjälpram, måste en så jämnt fördelad kraftöverföring som möjligt garanteras över alla delar av hjälpramen eller hela påbyggnaden. Överföringen av tvärkrafterna (överföring av de horisontella krafterna) måste ske så jämnt som möjligt över påbyggnadens hela längd och på båda fordonssidorna. Det gäller både för påbyggnader med genomgående eller delad hjälpram samt för påbyggnader utan hjälpram. 244 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

259 IV Påbyggnad Kraftöverföring: Hertz ytpressning Påbyggnadens anliggningspunkter på ramen måste, oavsett om den är påbyggd med hjälpram eller ej, pga Hertz ytpressning uppvisa minimilängder som har räknats fram. Därvid ska man utgå från Linjeberöring mellan två cylindrar. Bild 03-IV visar en överdriven deformation av två U-profiler som ligger an mot varandra, som vid en kombination mellan hjälpram och chassiram. Bild 03-IV visar linjeberöring som positionsnummer 1. Ett beräkningsexempel återfinns i kapitel V avsnitt Upphängningslängd vid påbyggnad utan hjälpram. Bild 03-IV: Deformation av två U-profiler 1 T_690_000005_0001_G Ramens utböjning och vridning Ramens utböjning och vridning får inte medföra några negativa egenskaper för påbyggnaden eller fordonet. De måste kunna tas upp av påbyggnaden och av fordonschassit. Formel 01-IV kan användas för en överslagsberäkning av den tillåtna utböjningen. Formel 01-IV: Tillåten utböjning Förklaringar: l t f = 250 f = Maximal nedböjning i [mm] l t = teoretiskt axelavstånd i [mm] (se kapitel III avsnitt 2.2.1) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

260 IV Påbyggnad 2.2 Påbyggnad med hjälpram Detta avsnitt gäller både för genomgående och delade hjälpramar Tillåtna material Sträckgränsen, även kallad förlängningsgräns eller σ 0,2 -gräns, får under inga kör- eller belastningstillstånd överskridas med hänsyn tagen till säkerhetsfaktorerna. I tabell 02-IV finns de vanligaste materialen för hjälpramar angivna. Det är möjligt att använda bättre material eller material med jämförbara egenskaper som inte finns upptagna här. Om punktlaster uppträder eller om aggregat med lokalt kraftangrepp ska monteras som t.ex. bakgavellyftar, kranar, vajerspel ska alltid stålmaterial med en sträckgräns på σ 0,2 > 350 N/mm² användas. Valsade profiler är ej tillåtna. Tabelle 02-IV: Hjälpramsmaterial (exempel), normbeteckningar och sträckgränser Materialnummer Gammal materialbeteckning Ny materialbeteckning Sträck /förlängningsgräns N/mm 2 Draghållfasthet N/mm 2 Lämplighet för hjälpramar St52-3 S355J2G3 355 ca Lämpligt QStE340TM 340 ca Ej för punktlaster S355MC 355 ca Lämpligt QStE380TM 380 ca Lämpligt QStE420TM S420MC 420 ca Lämpligt QStE500TM S500MC 500 ca Lämpligt Hjälpramens utformning Frigången för alla rörliga delar får inte inskränkas genom hjälpramens konstruktion. Hjälpramen måste ha samma yttre bredd som chassiramen och följa dess yttre kontur. Hjälpramens tvärbalkar ska om möjligt placeras över ramens tvärbalkar. Vid krökarna på hjälpramens längsgående balkar bör tvärbalkar sättas in. Om möjligt skall hjälpramen konstrueras vridvekt. Fasade U-profiler, som vanligen används i fordonskonstruktion, uppfyller detta krav. Undvik styvhetssprång För att minska styvhetssprång måste hjälpramens främre ände fasas eller en ursparing göras (exempel se bild d 04-IV och bild 05-IV). Bild 04-IV: Avfasning av hjälpram fram Bild 05-IV: Ursparing framtill i hjälprame 30 t t h 0, h h 0,6..0,7h 30 r=2t T_690_000002_0002_G 246 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

261 IV Påbyggnad Om en längsgående hjälpramsbalk sluts på olika ställen för att öka styvheten mot lådprofilen ska en gradvis övergång från den slutna profilen till den öppna profilen anordnas. Övergången ska ha en längd på minst tre gånger profilens bredd (se bild 06-IV). Om det behövs extra slitplåtar på hjälpramens överfläns på grund av den avsedda påbyggnaden (t ex kranpåbyggnad) ska det vid utformning av dessa plåtar också säkerställas att styvhetssprång undviks (se bild 06-IV). Bild 06-IV: Övergång från lådprofil till U-profil 2B H B 3B T_998_000001_0001_G Avslutning av hjälpramen Där hjälpramen löper ut ska avslutningskanten på hjälpramens underfläns förses med en radie (radie = 0,5 * hjälpramens materialtjocklek) (se bild 07-IV - positionsnummer 1). Skarpa kanter ska undvikas för att minska risken för att hjälpramen nöter mot chassiramen. Bild 07-IV: Avslutningskant på hjälpramens underfläns A A R T_690_000003_0002_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

262 IV Påbyggnad Användning av kryssförstärkning Vid punktformig baklast (t ex bakre lastkran, medförd pallyft, bakgavellyft) eller påbyggnadskoncept som ger baklast (t ex sopbil) rekommenderar MAN att en eller flera kryssförstärkningar eller en likvärdig konstruktion används för att öka styvheten för hjälpramsförbandet. Dessa måste sträcka sig från bakaxelupphängningen till påbyggnadens lastinledningspunkt på bakänden (se bild 08-IV). Bild 08-IV: Exempel på utformning av kryssförstärkning b 1,5 x b T_690_000006_0001_G ) Krysstag 2) Chassiram 3) Hjälpram 248 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

263 IV Påbyggnad Anslutning mellan hjälpram och chassiram Hjälpramens längsgående balkar måste ligga an platt och plant mot den övre flänsen på chassiramens längsgående balkar. Tvärgående svetsfogar ska undvikas vid ramens krökar. Om fästplåtar krävs i dessa områden, ska de placeras före eller efter krökarna. Hjälpramen måste räcka så långt fram som möjligt minst över framaxelns bakre fjäderhänke (se bild 09-IV positionsnummer 1 och mått a). Vid luftfjädrad framaxel rekommenderar vi ett avstånd på 600 mm mellan den 1:a axelns hjulcentrum och hjälpramen. Exempel på fästen för påbyggnaden finns i kapitel IV avsnitt 2.6 och 2.7. Bild 09-IV: Hjälpramens avstånd från den 1:a axelns centrum < a 1 a T_690_000001_0001_G 1) Framaxelns bakre fjäderhänke MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

264 IV Påbyggnad Utrustningsrelaterade anvisningar och begränsningar Uppdraget avgasrör Om fordonet är fabriksutrustat med vertikalt avgasrör ska det kontrolleras om det kan uppstå problem med monteringsutrymmet vid montering av hjälpramen till följd av avgasrörets infästning (inkl. stöd) (exempel visas på bild 10-IV). Om så är fallet måste hjälpramen anpassas i motsvarande grad. Bild 10-IV: Fritt utrymme för hjälpram vid vertikalt avgasrör Euro 6 A 1 A 2 3 T_155_000001_0001_G A) Detalj 1. Skruvförband avgasrör 2. Längsgående chassibalk 3. Avgasljuddämpare 250 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

265 IV Påbyggnad 2.3 Påbyggnad utan hjälpram Information För alla påbyggnadstyper där en hjälpram är absolut nödvändig enligt denna riktlinje måste ett tillstånd inhämtas hos MAN (adress, se ovan under Utgivare ) vid montering utan hjälpram. En hjälpram krävs inte om: kraftöverföringen mellan påbyggnaden och chassit sker över en större yta kombinationen av chassi och påbyggnad har tillräckligt stor horisontell och vertikal böjstyvhet kombinationen av chassi och påbyggnad har tillräckligt stor skjuvstyvhet påbyggnadens torsionsstyvhet inte förhindrar krävd ramvridning i chassit på ett otillåtet sätt. Vid en infästning av en påbyggnad utan hjälpram sker kraftöverföringen mellan påbyggnaden och chassit på några få områden. Det leder till ökade lokala belastningar på chassiramen. Dessa måste kontrolleras noggrant vid konstruktionen. Följande påverkansfaktorer måste beaktas för att undvika en överbelastning på chassikomponenterna. Den faktiska belastningen beror på: antal påbyggnadslager påbyggnadslagrens position påbyggnadens vikt och lasten positionen för påbyggnadens och nyttolastens tyngdpunkt (i alla koordinatriktningar) påbyggnadens användning (t.ex. lastning och lossning) körmanövrer (t.ex. kurvtagning). Sakanvisning De faktiska belastningarna på påbyggnadslagren varierar kraftigt vid drift. Exempelvis kan det förekomma belastning på grund av kördynamiken som vida överstiger statiska belastningar. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

266 IV Påbyggnad Bild 11-IV: A: Reaktionskrafter vid statisk lastning B: Reaktionskrafter vid dynamisk lastning (vänsterkurva) T_658_000001_0001_G 1) Påbyggnadens och nyttolastens tyngdpunkt 2) Reaktionskrafter på påbyggnadslagren Infästningen av påbyggnaden ska ge ett fast stöd mellan påbyggnaden och chassiramen i längs- och tvärriktningen. I synnerhet i området runt bakaxeln ska det finnas en stor, tvärstyv infästning av påbyggnaden.. Information På en påbyggnad utan hjälpram utsätts chassina för högre belastningar än på påbyggnader med hjälpram. Köregenskaperna kan påverkas negativt vid påbyggnader utan hjälpram. De måste kontrolleras och säkras av påbyggaren efter färdigställande av påbyggnadsarbetena. Högre skjuvstyvhet mellan påbyggnadslagren på chassiramen kan förutom den förstärkta effekten på chassiramen även påverka köregenskaperna positivt. Skjuvstyvheten kan t.ex. ökas med extramonterade diagonalkors (se kapitel IV, avsnitt 2.2.2). Lämpliga positioner för detta finns för det mesta i området kring bakaxlarna och i områden med fast infästning av påbyggnaden. En stor flexibilitet i påbyggnadslagren i längs- och tvärriktningen påverkar i allmänhet köregenspakerna negativt. 252 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

267 IV Påbyggnad 2.4 Montering av hjälpram och påbyggnader Infästningen av hjälpramen i chassiramen skall antingen vara vridvek eller vridstyv. Beroende på påbyggnadssituation ska båda anslutningstyperna kombineras Elastiska mellanlägg (t ex mellanlägg av trä) mellan ram och hjälpram eller ram och påbyggnad är inte tillåtna (se bild 12-IV - positionsnummer 1). Bild 12-IV: Elastiska mellanlägg 1 T_691_000001_0001_G Motiverade undantag är möjliga om man erhåller ett skriftligt medgivande från MAN (adress se ovan under Utgivare ). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

268 IV Påbyggnad 2.5 Skruv- och nitförband Påbyggaren ansvarar för dimensionering av skruvkopplingen mellan hjälpramen och chassiramen. Desutom ska skruvkopplingarna kontrolleras regelbundet och vid behov efterdras. Särskilt vid skjuvmjuka infästningar av påbyggnaden finns det en ökad risk för att skruvkopplingarna lossnar. Vid förskruvningar som monterats från fabrik och som måste lossas under påbyggnadsarbetena, se kapitel III avsnitt Sakanvisning Förskruvningar för motor- och växellådslagringar får inte lossas eller demonteras eftersom fordonets vibrationsegenskaper då kan komma att förändras negativt. Om det krävs en överlappning med på- eller tillbyggnadsinfästningar i områdena kring motor- eller växellådslagringarna ska undantag göras för fästelementen på dessa ställen (se ett exempel på bild 13-IV). Bild 13-IV: Tillbyggnad motor- eller växellådslagringarna 1 2 T_00A_000001_0001_G 1) Motor- eller växellådslagringarna 2) Förskruvningar motor- eller växellådslagringarna 254 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

269 IV Påbyggnad För skruvkopplingar mellan hjälpramen och chassiramen rekommenderar MAN skruvar med hållfasthetsklass 10.9 och en mekanisk låsmekanism. Man kan även använda höghållfasta nitar (t.ex. Huck-BOM eller Avdelokbult) med bearbetning enligt tillverkarens föreskrifter. Nitkopplingen måste minst motsvara skruvkopplingen vad gäller utförande och hållfasthet. Anvisning Om det krävs en större klämlängd på grund av skruvarnas konstruktion kan distanshylsor (som på bild 14-IV) användas. Bild 14-IV: Förskruvning med distanshylsa T_993_000007_0002_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

270 IV Påbyggnad 2.6 Skjuvvek infästning Vridveka infästningar är kraft-/friktionslåsta. Relativrörelser mellan chassiram och hjälpram är möjliga. Alla påbyggnader eller hjälpramar som skruvas fast i chassiramen med fästvinklar är vridveka infästningar. Även om fasta fästplåtar används skall dessa förbindningselement betraktas som skjuvveka om de inte uppfyller kraven på en skjuvstyv infästning (se kapitel IV avsnitt 2.7). I praktiken finns det många möjligheter att utföra en skjuvvek förbindelse mellan chassiramen och hjälp- resp. monteringsramen. I det följande anges de viktigaste sambanden som ska beaktas Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar En skjuvvek påbyggnadsinfästning måste, trots att den är flexibel, säkerställa kraftöverföring mellan påbyggnad och chassiram i vertikal och horisontell riktning. I princip gäller att antalet infästningar ska väljas så att ett centrumavstånd på mm mellan fästpunkterna inte överskrids (se bild 15-IV). Bild 15-IV: Avstånd mellan hjälpramens infästningar 1200 T_993_000001_0001_G Från MAN medlevererade fästvinklar är tänkta för vridvek montering av flak och skåppåbyggnader. Det är inte uteslutet att de är lämpliga för andra till- och påbyggnader, dock skall det kontrolleras att hållfastheten är tillräcklig vid påmontering av arbetsutrustning och -maskiner, lyftanordningar, tankpåbyggnader etc. Viktig anvisning Om MAN-fästvinklar medlevereras i lös vikt eller på fordonet upphäver detta inte påbyggnadstillverkarens plikt att kontrollera att antalet och placeringen (befintliga hål i ramen) för dessa är korrekt och att antalet är tillräckligt. 256 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

271 IV Påbyggnad Fästvinklar på MAN-fordon är försedda med avlånga hål placerade i fordonets längsriktning (se bild 16-IV positionsnummer 1). De kompenserar för eventuella toleranser och tillåter vid vridveka infästningar den oundvikliga rörelsen i längsled mellan ramen och hjälpramen, samt mellan ramen och påbyggnaden. För att kompensera breddavståndsmåtten kan hjälpramens fästvinklar också förses med avlånga hål. Dessa måste då vara placerade vinkelrätt mot fordonets längsriktning (se bild 16-IV positionsnummer 2). Bild 16-IV: Fästvinklar med avlånga hål 1 2 T_993_000002_0001_G 1) Fästvinklar på chassiram 2) Fästvinklar på hjälpram Vid en vridvek infästning skall i första hand de avsedda fästpunkterna på fordonschassit användas. Om dessa inte räcker till eller om de av konstruktionsskäl inte kan användas skall ytterligare fästpunkter på lämpliga ställen användas. Om det måste borras hål i ramen skall kapitel III avsnitt beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

272 IV Påbyggnad Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar I princip utförs skjuvveka påbyggnadinfästningar med fasta eller i vertikal riktning flexibla skruvförband. Flexibla påbyggnadsinfästningar används främst i området bakom förarhytten. I området vid bakaxlarna ska fästelementen utföras med fasta skruvförband. Här kan skjuvplattor användas. Utföranden med fast skruvförband För skjuvvek påbyggnadsinfästning i områden med fasta skruvförband ska följande beaktas. De olika avstånden mellan fästvinklarna på ramen och hjälpramen kan utjämnas genom användning av mellanlägg med lämplig tjocklek (se bild 17-IV). Mellanläggen måste vara av stål. Kvalitet S235JR (= St37-2) är tillräcklig. Mer än fyra mellanlägg på ett fastsättningsställe måste undvikas (se bild 17-IV positionsnummer 1). En luftspalt på maximalt 1 mm är tillåten. Bild 17-IV: Mellanlägg mellan fästvinklar 1 T_993_000003_0001_G 258 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

273 IV Påbyggnad Ytterligare exempel på skjuvvek infästning, se bild 18-IV. Bild 18-IV: Infästning med U-krampa T_993_000006_0001_G 1) U-krampa, hållfasthetsklass 8.8 2) Mellanlägg, ej elastiskt 3) Endast häftat mot ramens liv 4) Vinkel eller U-brygga 5) Vinkelplåt, ca 5 mm tjock tillpassad MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

274 IV Påbyggnad Utföranden som är flexibla i vertikal riktning Utförandet för påbyggnadsinfästningar som är flexibla i vertikal riktning är i första hand beroende av aktuell påbyggnad. Därvid har påbyggnadens vridstyvhet en avgörande roll. Här gäller följande samband: A) Vridvek påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning låg (t ex flak) B) Vridstyv påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning hög (t ex skåp) Förbandens flexibilitet i vertikal riktning kan ökas med hjälp av långa skruvar, fjädrar eller elaster. Detta gäller särskilt för skruvförbandet för de första fästvinklarna bakom förarhytten eftersom dessa utsätts för höga påkänningar i vertikalled. A) Vridvek påbyggnad Utförandet som visas på bild 19-IV lämpar sig främst för området bakom förarhytten vid vridveka påbyggnader. För att öka töjningslängden ska dessutom t ex långa skruvar med distanshylsor ( 25 mm längd) (se bild 19-IV positionsnummer 1) monteras vid de främre hjälpramsinfästningarna för vridvekt monterade hjälpramar. Detta minskar risken för att de skall lossna eftersom långa skruvar har större elastisk töjbarhet. Distanshylsornas yttre diameter ska motsvara skruvarnas kantmått. Bild 198-IV: Ökning av den elastiska töjbarheten genom långa skruvar och distanshylsor 1 25 T_993_000004_0001_G 260 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

275 IV Påbyggnad B) Vridstyv påbyggnad Infästningarna enligt bild 20-IV och bild 21-IV rekommenderas för vridstyva påbyggnader för området bakom förarhytten. Vid vridpåkänningar på ramen medger denna infästningstyp att påbyggnaden lyfts i begränsad och kontrollerad omfattning. Härvid måste ett avstånd på minst 5 mm mellan det övre och undre fästelementet anordnas (se bild 20-IV positionsnummer 1 och bild 21-IV positionsnummer 1). Bild 20-IV: Långa skruvar och tallriksfjädrar 1 T_993_000005_0001_G Bild 21-IV: Flexibel infästning med elast 1 5 mm T_993_000037_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

276 IV Påbyggnad I detta fall ska ytterligare åtgärder vidtas för stöd för de tvärgående krafterna (i horisontell riktning). Detta kan göras på olika sätt. Bild 22-IV och 23-IV visar exempel på detta (se positionsnummer 1). Bild 22-IV: Flexibel påbyggnadsinfästning med styrplåt A 5 mm A 1 T_993_000038_0001_G Bild 23-IV: Flexibel påbyggnadsinfästning med utstickande bryggvinkel 1 5 mm T_993_000039_0001_G Stöd för de tvärgående krafterna måste säkerställas med de ovan beskrivna åtgärderna under alla driftsförhållanden för fordonet. Därför ska särskilt utsticket ovanför ramens överkant anpassas till den flexibla påbyggnadsinfästningens maximala fjädringsväg. 262 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

277 IV Påbyggnad 2.7 Skjuvstyv infästning Vid skjuvstyv infästning låses rörelsen mellan chassi- och hjälp-ram. Hjälpramen följer därför chassiramens rörelse. Ifall skjuvstyv infästning används, betraktas kombinationen av ramar som en profil vid hållfasthetsberäkning av området kring ett fäste. Användning av fasta fästplåtar ger inte automatiskt en skjuvstyv infästning. Fasta fästplåtar betraktas som rörliga, eftersom de inte uppfyller kraven på en skjuvstyv infästning. Perfekt skjuvstyva fästen är per definition formstabila. Olika formstabila fästen kan användas (se bild 24-IV). För att åstadkomma en skjuvstyv infästning finns dessutom andra möjligheter (t ex. kraft-/friktionsförband eller andra (skruvförband). Påbyggaren måste säkerställa lämplig utformning för att den använda infästningen tål samtliga uppträdande laster, och förhindrar en relativrörelse mellan chassi- och hjälp-ram. Exempel på en skjuvstyv infästning med delgängad skruv: En skjuvstyv skruvförbindning kan uppnås, ifall ett hålspel enligt DIN på 0,3 mm innehålls. Ifall helgängad skruv används, måste förhindras, att gängan inte kommer i beröring med hålets vägg (Undvikande av skjuvspänning). Bild 24-IV: Exempel på fasta fästplåtar med delgängad skruv T_993_000008_0002_G 1) Hjälpram 2) Fästplåt 3) Hålspel 0,3 mm 4) Distanshylsor 5) Rambalk MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

278 IV Påbyggnad Råd angående utformning av fästplåtar och skruvförband: En hel fästplåt per ramsida är tänkbart, flera mindre plåtar är dock att föredra. Plåtens tjocklek ska motsvara ramens plåttjocklek, en tolerans på +1 mm är ok. För att påverka ramens vridmöjlighet så lite som möjligt, ska fästplåtar endast monteras där de behövs. Början, slut och erforderlig längd på den skjuvstyva förbindningen kan beräknas. Använd fästen enligt beräkningen. För övriga infästningspunkter, utanför det skjuvstyva området, kan rörliga fästen väljas. Fästplåtarna kan antingen svetsas eller skruvas i hjälpramen (exempel se bild 24-IV). Svetsning i chassiramen är inte tillåten (jfr kapitel III avsnitt 1.3.2). Råd angående svetsning: Placering av svetsen så att ansamlingar av svets undviks Placera inte svetsfogar i högt belastade områden Vid svetsning i kallformade områden ska ett avstånd enligt DIN hållas (Bild 25-IV). Bild 25-IV: Avstånd vid svetsning i kallformat område t 3 1 5t 2 T_993_000040_0001_G 1) Fästplåt 2) Chassiram 3) Hjälpram 264 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

279 IV Påbyggnad Bild 26-IV: Exempel på svetsning i fästplåtar 1 2 T_993_000041_0001_G 1) Kant- och avslutning kälsvets 2) Hålsvets MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

280 IV Påbyggnad 3.0 Påbyggnader 3.1 Dragbil MAN erbjuder olika varianter av dragbilar. Dessa räcker från dragbilar i standardutförande till chassin som har utvecklats speciellt för tungtransporter. Dessutom kan olika vändskivekopplingar och monteringsplattor erhållas och utrustningar Det i försäljningsunderlagen och fordonschassiritningarna angivna vändskiveförmåttet gäller endast standardfordon. Utrustningsdetaljer som påverkar fordonets tomvikt eller fordonsmåtten kan eventuellt kräva en ändring av vändskivans kopplingsavstånd. Därigenom kan även lasten på vändskivan och den totala tåglängden ändras. Ska ett lastbilschassi användas som dragbil eller användas alternativt som dragbil och lastbil, ska kapitel III avsnitt beaktas Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Viktig anvisning Påhängsvagn och dragbil bildar en gemensam enhet. Därför krävs en omsorgsfull avstämning av mått och vikter för att överbelastning eller skador ska kunna uteslutas. Därför skall följande kontrolleras: Frigångsradier Vändskivehöjd Last på vändskiva Alla delars frigång Lagstadgade krav. Den nödvändiga lutningsvinkeln är enligt ISO 1726 fram 6, bak 7 och i sidled 3. Olika däckstorlekar, fjäderkonstanter eller vändskivehöjder mellan dragbil och påhängsvagn kan minska dessa vinklar så att de inte längre motsvarar standarden. Förutom påhängsvagnens lutning bakåt skall även följande beaktas: Krängningen vid kurvkörning, infjädring (axelstyrning, bromscylindrar, hjulhus), snökedjor, bakaxlarnas pendelrörelse vid fordon med tandemboggi och frigångsradierna (se bild 27-IV). De nämnda värdena kan avvika vid volympåbyggnader med låga dragbilar. 266 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX

281 IV Påbyggnad Bild 27-IV: Mått på dragbilar T_995_000002_0001_G Vid uppbyggnaden av en dragbil rekommenderar vid följande tillvägagångssätt före idrifttagningen. Detta säkerställer att maximalt möjliga last på vändskivan följs samtidigt som tillåtna axellaster och minsta axellaster inte över-/underskrids. Dessutom finns garanti för att tillräckligt fritt utrymme mellan dragbil och påhängsvagn är givet och att de lagstadgade föreskrifterna följs: Vägning av fordonet Utför en axellastberäkning Bestämma det optimala kopplingsavståndet Kontrollera den främre frigångsradien Kontrollera den bakre frigångsradien Kontrollera den främre lutningsvinkeln Kontrollera den bakre lutningsvinkeln Kontrollera den totala längden av fordonskombinationen (dragbil och påhängsvagn) Montera vändskivan med hänsyn till detta. Information Endast typgodkända vändskivor och monteringsplattor enligt EU-riktlinje 94/20/EG får användas. Vilken vändskivekoppling som ska användas beror på flera faktorer. Det avgörande är D-värdet, precis som för släpvagnskopplingar. För hela fordonståget med påhängsvagn gäller det minsta D-värdet av D-värdena för vändskivetapp, vändskivekoppling och monteringsplatta. D-värdet står på typskyltarna. Formeln för beräkning av D-värdet vid dragbilskombinationer finns i häftet Kopplingsanordningar TG. Vändskivans nivå på påhängsvagnen skall vid tillåten vändskivelast vara parallell mot körbanan. Vändskivans och/ eller monteringsplattans höjd måste anpassas till detta. Montering av en vändskiva utan hjälpram är ej tillåtet. I vissa fall kan en s.k. direktmontering av en vändskivekoppling vara möjlig. Härvid monteras vändskivekopplingen med speciella lagerbockar tillsammans med en förstärkningsplatta (behöver ej typgodkännas) på hjälpramen. Då krävs ingen monteringsplatta. Hjälpramens dimensionering och den använda materialkvaliteten ska utföras enligt kapitel IV avsnitt 2.2. Vändskiveplattan får inte ligga an mot chassiramens rambalkar, utan endast mot vändskivans hjälpram. För infästning av monteringsplattan får endast skruvar som har godkänts av MAN eller tillverkaren av vändskiveplattan användas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2017 V

282 IV Påbyggnad Vändskiveplattan får inte ligga an mot chassiramens rambalkar, utan endast mot vändskivans hjälpram. För infästning av monteringsplattan får endast skruvar som har godkänts av MAN eller tillverkaren av vändskiveplattan användas. Information Vid monteringen av vändskivan och monteringsplattan skall anvisningarna/riktlinjerna från vändskivans tillverkare beaktas. Vid treaxlade trailerdragare med skjutbar vändskiva, ingår en extra tvärbalk i den från fabrik monterade hjälpramen. Denna kan monteras enligt nedanstående bilder. Tvärbalken kan beställas från MAN reservdelar, artikelnummer Antalet tvärbalkar beror av fordonets hjulbas (se tabell 03-IV). Tabell 03-IV: Antal monterade tvärbalkar Hjulbas Antal tvärbalkar <= 3600 mm 2 > 3600 mm 3 Som exempel visas montering av extra tvärbalkar i bilderna 28-IV och 29-IV. Skruvförbanden mellan hjälpramen och tvärbalken ska utföras enligt kapitel III Bild 28-IV: Variant med två tvärbalkar Bild 29-IV: Variant med tre tvärbalkar 1 1 T_412_000003_0001_G T_412_000004_0001_G 1) Tvärbalk Som alternativ finns andra tvärförstyvningar t ex slutna vändskiveplattor, eller kryssförstärkning (se kapitel IV 2.2). Dessa måste utgöra en jämförbar tvärförstyvning, som tvärbalkarna ovan. Anslutningsledningar för luftförsörjning, broms, elsystem och ABS får inte gnida mot påbyggnaden eller fastna vid kurvkörning. Därför skall påbyggnadstillverkaren kontrollera att alla ledningar har tillräcklig frigång vid kurvkörning med påhängsvagn. Vid körning utan påhängsvagn måste alla ledningar fästas på säkert sätt i tomma kopplingar eller uttag. Dessutom skall dessa anslutningar monteras så att de kan kopplas i och ur på ett säkert sätt. Om anslutning av luft- och elanslutningarna inte går att utföra från körbanan måste en lämplig arbetsyta samt en uppstigningsmöjlighet till denna arbetsyta tillhandahållas. 268 Utgåva 2017 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX