Fastighetsinvestering utbildningslokaler inom kulturområdet

Transkript

1 1(7) TJÄNSTESKRIVELSE Skolförvaltningen Torbjörn Svanberg FC Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Fastighetsinvestering utbildningslokaler inom kulturområdet Förslag till beslut Regionstyrelsen tar med förslaget till fortsatt beredning i den sammanhållna lokalförsörjningsplanen. Skolförvaltningen ges i uppdrag att komplettera beslutsunderlaget med finansiering av merkostnaden för driften. Bakgrund Katrinebergs folkhögskola har en filmutbildning i sin utbildningsverksamhet sedan drygt 20 år. Det är en populär utbildning med många sökande varje år. Tillsammans med Hallands andra goda möjligheter till gymnasial- och eftergymnasial filmoch medieutbildning utgör Katrinebergs filmlinje en viktig infrastruktur. Utbildningen är ettårig med en påbyggnadslinje (eftergymnasial nivå, yrkes- och högskoleförberedande) för den som vill fortsätta som filmarbetare, vilket de flesta gör. Filmverksamheten bedrivs sedan tre år tillbaka i två friliggande villor (Rönngården 1 och 2 omfattande 338 kvm) som byggdes i början av 1970-talet för bostadsändamål. Bakgrunden till denna nuvarande lokalisering var att man lämnade byggnader som inte var tjänliga för utbildningsändamål och bedömdes som allt för dyra att renovera. Denna byggnad (Strandmarksgården, omfattande 329 kvm) har under tiden använts som studio, lager och inspelningslokal med möjligheter för scenografibyggen mm. Totalt disponerar linjen idag ca 550 kvm lokaler för filmverksamhet, varav 338 kvm i Rönngårdarna. Linjen förutsätter daglig tillgång till utbildningslokaler. Villorna har grundläggande problem då det bl. a finns besvärande luftproblem i husen och är inte byggda för undervisningsändamål. Vid senaste skyddsronderna nov 2011 och 2012 bedömdes lokalerna som undermåliga undervisningslokaler.

2 2(7) Nuläget är akut. En planerad till- och ombyggnad, för några år sedan, av villorna stoppades på grund av de kemiska problemen. Inga andra lokaler på Katrineberg kan tas i anspråk för filmutbildningen utan att det får andra konsekvenser. Frågan om arbetsmiljön har diskuterats vid flera möten med samverkansgruppen under de senaste åren. Under 2011 gjordes tillsammans med regionfastigheter ett förprojekteringsarbete kring investering i nya lokaler. Kalkylen landande på 12 mkr. Inför budgetberedning 2012 bedömdes läget om nybyggnation som möjlig. Villorna som utbildningen bedrivs i, är i behov omfattande renovering för att kunna användas för ändamålet. Dessutom behövs tillbyggnader för att göra lokalerna lämpliga för verksamheten såsom förvaring av teknisk utrustning, filmstudios, undervisningslokal och övriga förråd. Slutsatsen av planeringsarbetet är att det blir ett bättre utnyttjande av resurserna och en mer långsiktig uthållighet i verksamheten att riva befintliga miljöskadade byggnader och bygga nytt som då kan rymma hela filmverksamheten och också göra det möjligt att skapa ett filmcentrum i nära samarbete med Film i Halland. Nulägesbeskrivning effekt/resultat av utbildningen Vad är resultatet/effekten av den utbildning som bedrivs? Skapar arbete i direkt anslutning till avslutade studier inom olika områden inom filmbranschen Avstamp för konstnärliga högskoleutbildningar Stimulerar företag inom kulturella och kreativa näringar Skapar mötesplats inom kulturområdet Filmutbildningen vid Katrineberg har varit framgångsrik i det avseendet att elevers filmer har blivit prisbelönade vid både nationella och internationella filmfestivaler. Andra elever som gått utbildningen har använt den som avstamp för sin konstnärliga högskoleutbildning inom olika funktioner som ljud, manus, foto och regi. Många f.d. elever från Katrineberg försörjer sig idag inom filmoch TV branschen. De återfinns bl.a. som regissörer ( Nicholas Kolovos, Ivica Zubac, Kine Boman), producenter (Peter Henningsson, Anna Lebar Sanders), ljudtekniker (Ida Hansen, Illona Pettersson), elektriker (Janne Kokki, Ida Gelotte), färgkorrigerare (Mats Holmberg), fotografer (Steve Dresch, Markus Frykberg) och filmklippare (Sebastian Amundssen), m.fl.

3 3(7) Sedan flera år samverkar filmverksamheten på Katrineberg med Film i Halland. Katrineberg är en viktig resurs för filmare i Halland. Exempel på sådan samverkan är att hallänningar, i regel professionella filmare, ges möjlighet att disponera skolans resurser för filmproduktioner som t.ex. använda lokalerna för filmens för- och efterarbete såsom manusbearbetning, redigering, klippning mm. Filmutbildningen med dess resurser utgör då även en del av kulturen i Halland och kan ses som ett gott exempel på Region Hallands kulturplan med målsättning om att skapa gemensamma mötesplatser. Utbildningen är också ett viktigt verktyg för att förverkliga Region Hallands mål och strategier. Inom prioriterat område Kultur finns delmålen om förnyelse, spets och kvalité i kulturlivet samt målet att stimulera företag inom kulturella och kreativa näringar som utbildningen svarar mot. Väl utrustade lokaler för filmutbildning kan tillsammans med andra lokaler på Katrinebergs folkhögskola bli en del i satsningen på kulturresidens. Detta är en modell, en mobil infrastruktur, som är tänkt att utgöra ett komplement till den fasta institutionsstruktur som är en viktig del av svensk kulturpolitik. Rörligheten av kulturskapare in och ut ur Halland är centralt. Kulturskapare, kulturaktörer och kreativa människor inbjuds att under längre eller kortare tid bo och verka i Halland för att utveckla sitt arbete i nära samverkan med hallänningarna. På Katrineberg finns redan embryo till en sådan verksamhet i mötet mellan professionella filmskapare och elever på skolan. Det finns stora möjligheter att utifrån filmen som kulturellt uttryck etablera samarbete med andra konstformer. Fler unga människor söker sig från Halland än till Halland. Ett attraktivt och kvalitativt utbildningsutbud är av strategisk betydelse för att locka kreativa ungdomar till regionen. Omvärldsanalys Ett tiotal folkhögskolor i landet erbjuder liknande filmutbildningar som Region Halland gör. Då utbildningen är yrkes- och högskoleförberedande är det viktigt att kunna erbjuda en utbildning och utbildningsmiljö med adekvat standard. Presumtiva deltagare jämför de olika skolornas innehåll och standard när de söker sin utbildning. Region Halland lever fortsatt på sitt goda renommé om att leverera goda resultat (se ovan). Med tiden kommer detta inte att vara hållbart med de utbildningsförutsättningar som försämrats över tid. Som exempel kan nämnas Molkoms folkhögskola med Region Värmland som huvudman, de har nyligen (2012) färdigställt en studio för filmoch teaterverksamhet, en investering om 17,5 mnkr (teknisk utrustning oräknad).

4 4(7) Att tillgodose detta behov av nya kulturlokaler inom ramen för Region Hallands verksamhet syftar till att: Förändra en undermålig arbets- och undervisningsmiljö Möjligheten att behålla det goda ryktet inom kulturområdet samtidigt som det förstärks ytterligare och säkerställer långsiktigt uthållighet inom utbildningsområdet. Bereda möjlighet för utveckling inom kulturområdet och komma närmare Region Hallands mål strategier inom prioriterat område kultur. Arbetsmiljö Trots en mängd åtgärder i husen har inte de stora luftproblemen lösts. Mellan åren 2001 till 2005 har följande åtgärder gjorts i husen: frånluftsventilation installerats byte av golv och golvreglar tätning av grundens ventilationsöppningar för att skapa undertryck ozonrökning mot mögel, utan resultat, 2 gånger med 1 års mellanrum tätskikt i grunden, uppskottning av sand, sättningar i grunden Flera personer som vistats i husen klagar över daglig huvudvärk, illamående, stickningar i halsen, stickningar i ögon, trötthet och snuva. Kontinuerlig vädring är en förutsättning för att kunna vara i lokalerna. Arbetsmiljöingenjör har utfört luftmätningar som visar att viktiga byggelement avger kemiska emissioner och lukt från träskydd samt att koldioxidhalten ligger över arbetsmiljöverkets riktvärde. Trots att Katrineberg har tillgång till andra hus och lokaler finns det inga lämpliga ersättningslokaler, utan att göra andra ingrepp i folkhögskolans verksamhet. Ett alternativ som tidigare övervägts och uteslutits omfattade om renovering och ombyggnation av Strandmarksgården. Om föreslagen investering nu inte kommer till stånd kvarstår två problem: Utbildningens status kommer att sjunka och vår förmåga att verka för utvecklingen av filmverksamheten i Halland avstannar. Problemen i arbetsmiljön kvarstår och lokalerna bör då stängas. Förlängningen av ett sådant beslut innebär att styrelsen anger andra verksamheter för skolan.

5 5(7) Falkenbergs kommun, genom deras miljö- och hälsoskyddskontor, genomförde en periodisk tillsyn bland annat vid de ovan beskrivna lokalerna. Detta innebar slutligen att Falkenbergs kommun har gett Region Halland ett föreläggande om åtgärder med hänsyn till miljön i lokalerna. Inklippt text från miljö- och hälsoskyddsnämnden; Fastigheter Regionfastigheter bedömer att byggnad och bör rivas. Dessa är inte lämpliga för utbildning då de är byggda för bostad och därmed inte uppfyller kraven på utbildningslokaler. Dessa byggnader har en total energianvändning på ca kwh/år, till en kostnad på ca kr/år. Regionfastigheter har gjort en genomgång av fastighetsbeståndet på Katrineberg och kommit fram till att det inte kan erbjudas någon annan lämplig lokal för den här typen av verksamhet. Ersättningslokaler kan finnas men kräver förändringar i Katrinebergs verksamheter som ligger utanför Regionfastigheters mandat. Regionfastigheter föreslår att dessa två byggnader ersätts med en ny byggnad som är utformad för verksamhetens behov och som uppfyller Region Hallands miljöpolicy med hänsyn till energi och inomhusklimat. Fastighet driftkostnadseffekter Hyra för ny byggnad inkluderat avskrivningar, media, årliga driftkostnader, långsiktigt fastighetsunderhåll m.m. bedöms till kr/år baserat på en investering på 12 mnkr. Katrineberg betalar idag kr/år i hyra för de två aktuella fastigheterna, nettoeffekten skulle bli en höjning av hyran om kr/år. Regionfastigheter kommer att uppföra fastigheten enligt de riktlinjer Region Halland har när det gäller energi, miljö och kostnadsmedvetet i perspektiv för ett långsiktigt ägande. Detta medför låga driftkostnader och väsentligt lägre energianvändning än befintliga lokaler. En ny byggnad kommer att få en total energianvändning på ca kwh/år till en kostnad av ca kronor per år.

6 6(7) Miljöeffekter Byggnaden kommer att byggas med miljöklassade byggnadsmaterial, som kommer att dokumenteras. En minskad total energianvändning på ca kwh per år ger effekter på minskad miljöbelastning både för Region Halland och nationellt. Planering 2011 tog regionfastigheter fram ett RP (Rums Program) med hjälp av skolan. Där konstaterades att en effektiv yta på ca.600 kvm skulle behövas. Regionfastigheter bedömer att det skulle behövas 2 mnkr för 2013 till rivning, program och projektering, bygglov och framtagning av upphandlingshandlingar. Byggproduktionen bedömer regionfastigheter kunna ske 2014 till cirka 10 mnkr. Regionfastigheter har inte med utrustning eller eventuell evakuering i beräkningarna. Den sammanlagda utökade ytan om ca 50 kvm kan i stor utsträckning hänföras till andra krav inom arbetsmiljö och lokalers utformning samt tillägg av lokaler som inte finns idag. Med detta menas lokaler anpassade för att möjliggöra samverkan med Film i Halland exempelvis arbetsrum, teknikresurs, provvisning av pågående arbeten inför provpublik samt branschträffar och lägerverksamhet. Utrustning Investering i utrustning i de nya lokalerna bedöms till kronor. Detta ger en effekt om kronor i ökade kostnader för avskrivning, ränta och amortering första året. Finansiering Hur ska då detta finansieras? Här behöver övervägas olika alternativ. Skolförvaltningen behöver bland annat genom effektiviseringar i hela verksamheten vara en del av detta. Vidare kan övervägas om finansiering genom kulturverksamheten och ökat regionbidrag. Detta skulle också kunna kombineras med intäkter för kulturverksamheten i Region Halland att få disponera lokalerna. Konsekvenser och alternativa lösningar Om föreslagen investering inte kommer till stånd kvarstår två alternativa lösningar: Avsevärt minska skolans korta kursverksamhet samt möjligheten att sälja kursoch konferensmöjligheter. Genom en sådan åtgärd kan filmlinjens verksamhet flytta till de lokalerna (Granhem) istället. Denna lösning medför att intäkterna från kortkursverksamheten minskar därigenom måste kostnader reduceras, främst inom personal. Skolan måste också i detta fall avveckla den samverkan som idag finns inom området samverkan Halland. Det handlar om samverkan med ett an-

7 7(7) tal folkrörelser inom handikapp-, idrotts-, pensionärs- och fackföreningsrörelsen och vissa andra arrangörer av utbildningar och konferenser. Till denna korta kursverksamhet finns också ett internat (Björkhem) som i detta fall indirekt påverkas. En eventuell flytt inom skolans område innebär också anpassningskostnader av de befintliga lokalerna. Lägga ner filmlinjen och använda lokalerna endast till förvaring eller stänga dem helt. Som tidigare beskrivits är linjen attraktiv med många sökande och håller väl i jämförelse mellan de tre filmlinjer som finns vid folkhögskolor i södra Sverige. Av många sökande ses utbildningen som ett steg på vägen i sin yrkeskarriär och kompletterar andra filmoch medialinjer inom regionen. Linjen har en indirekt betydelse genom att den genererar korta kurser till skolan och direkt betydelse för skolans kulturprofil. Om utbildningen skulle läggas ner påverkar det också den samverkan som finns med Film i Halland och den resurs som utbildningen är för att utveckla den verksamheten. Utbildningen verkar inom Region Hallands prioriterade område kultur och kanske i synnerhet inom målet om att utveckla de kulturella och kreativa näringarna. Konsekvens av detta alternativ är att ersätta utbildningen med någon annan utbildning (20 deltagare, 750 deltagarveckor per år) som kan rymmas inom befintliga lokaler. Skolförvaltningen Torbjörn Svanberg Förvaltningschef