NO Labbrapport Fältundersökning

Transkript

1 Hugo Geijer Persson 8a 2/ NO Labbrapport Fältundersökning Uppgift: Välj ut tre olika typer av miljöer där du ska samla data om vilken miljö som är artrikast. När du har dina data ska du jämföra dem. Hypotes: Vi tror att miljön podsol är artrikast, eftersom det finns mycket näring från nedbrutna träd och växter där 1. Det kommer också in mycket solljus här, eftersom det är ganska glest mellan träden i den här miljön, vilket gör att växterna och träden får mycket energi (som behövs i fotosyntesen 2 ). Material: Någon sorts tråd (1 m lång) + papper och penna (så att du kan anteckna dina data) Undersökning Hur man gör: 1. Välj ut tre miljöer, t.ex. äng eller barrskog. 2. Lägg ut din tråd på marken i din miljö så att det bildar en kvadrat (1 m 2 ) och räkna hur många olika arter det finns i den kvadraten. Obs! Det är endast producenter som räknas, inga konsumenter! 3. Skriv ner dina data på ett papper, så att de är samlade. De är då redo för att jämföras. Resultat: Vi valde miljöerna podsol, äng och våtmark. Podsolet vi hittade var ganska dåligt podsol, men vi valde att använda det som en av miljöerna ändå. Tabell över våra resultat: Rike och/eller division Antal arter i podsol (1 m 2 ) Antal arter i äng (1 m 2 ) Antal arter i våtmark (1 m 2 ) Plantae fröväxter Plantae ormbunke, NO - Labbrapport Fältundersökning

2 Hugo Geijer Persson 8a 2/ fräken och lummer Plantae mossor Fungi Summa: Diagram över våra data: Vi hittade också två arter vi kände till namnet på. Det var ormvråk och tall. Båda arterna var hittade i miljön podsol. Slutsats: Som man kan se på våra data var vår hypotes fel. Det var 80 % mer arter i äng än i podsol och 200 % mer arter i äng än i våtmark. Vi hade trott att det skulle vara miljön podsol som skulle innehålla flest arter på 1 m 2, men enligt vår undersökning visade det sig att det var ängen som var artrikast på 1 m 2. Jag blev ganska paff nar jag såg resultatet, att podsol inte innehöll mest arter av de miljöerna vi hade valt. Jag var väldigt säker på att vår hypotes skulle vara rätt. Varför vi hade fel kan vara flera orsaker. Det kan t.ex. vara: Eftersom ängar har väldigt få träd, får de organismer som finns där väldigt mycket solenergi, för att det inte är något som står i vägen för solens ljus och organismen som behöver den 2. De får också mycket vatten p.g.a. detta, för att det inte finns några träd som stoppar upp regn 2. I podsolområden finns det betydligt mer träd som sätter stopp för dessa saker. Det kan ha varit för att ängar har mycket tjockt, högt gräs som faktiskt gynnar växterna här. Gräset gör så att näringsämnen och kväve minskar där gräset finns, men de växtarter som finns här överlever trots dessa omständigheter, men de kan inte leva där helt problemlöst heller. Detta gör att arterna på ängen inte kan växa och breda ut sig ohejdat och konkurera bort andra arter, men ändå inte dö ut 3. De har alltså utvecklats så att de är anpassade för denna miljö så att de överlever trots det höga, tjocka gräset som skapar problem (detta NO - Labbrapport Fältundersökning

3 Hugo Geijer Persson 8a 2/ kallas för evolution). Eftersom arter inte konkurreras bort eller tar över ängen, så finns det många levande arter kvar. Den blir alltså artrik. På ängar kan det bildas ett tät lager av gräs över marken (som jag skrev om i förra stycket). Detta skyddar då de arter som är under lagret från erosion och andra problem som skadar växten 3. Gör så att färre arter dör och försvinner från platsen. Det kan också vara den enkla anledningen att vi inte hittade något bra podsol, att det inte var ett tillräckligt bra exemplar för att använda som podsol. Alltså de krav för att vara ett podsol, de fanns inte i den miljö vi var i, när vi trodde att vi var i ett podsolområde. Den här labbrapporten är skriven av Hugo Geijer Persson, men Ming Lée Chen var också med under vandringen och hjälpte till att samla data. Hon var lika delaktig som jag under undersökningen. Det var roligt att vara ute på vandring och det var kul att det blev en labbrapport om biologi, vilket jag är ganska ny med. Själva undersökningen var också intressant för mig, för att när jag fick reda på resultatet blev jag, som sagt, ganska paff. Referenser: 1. Bengt Ekegärd 2014, lärare för årskurs 7, 8 och 9 i Naturorientande ämnen och i Mattematik i Rödabergsskolan. 2. National Encyklopedin, författare: Lars Olof Björn, Länk: 3. Jordbruksvärket, författare: Sanna Simán och Roger Svensson, Länk: NO - Labbrapport Fältundersökning

4 Alexandra & Raquel 8a Labbrapport fältundersökning växtmiljöer Introduktion: Vi har genomfört en så kallad fältundersökning på Sörmlandsleden. Undersökningen går ut på att man med hjälp av en 4 meters garntråd skapar en kvadrat på 1m2. Sedan lägger man ut kvadraten på tre olika sorters miljötyper och undersöker innehållet. Hypotes: Raquels hypotes: På miljötypen podsol tror jag att det kommer att finnas många fröväxter, fräken och ormbunkar. På solängen tror jag också att det kommer att finnas många fröväxter, framförallt gräs. Jag tror att det kommer finnas mycket mossa och svampar vid miljötypen våtmark eftersom att mossor trivs bäst vid fuktiga områden som t.ex träsk. (Motivering på slutsatsen) Alexandras hypotes: Jag tror att de arter vi kommer att hitta flest utav sammanlagt kommer att vara fröväxter eftersom Stockholm ligger i Södra Barrskogsregionen som har en stor utbredning av barrträd och andra fröväxter 1. På podsol mark kommer man kunna se större variation, eftersom växterna där har tillgång till både solljus och vatten 2. På sol äng kommer det finnas mycket fröväxter eftersom den stora tillgången till solljus underlättar växternas fotosyntes 3. På våtmark hittar man antagligen mossa eftersom mossa behöver mycket vatten för att växa 4 och mossor behöver inte lika mycket sol 5. Alexandras källor: 1 Sveriges Vegetation, Skolvision, 2 Mark, Skolvision, 3 Fotosyntes, A.I.C., academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/fotosyntesen.asp 4 Mossor, VM6CAeviywPcsYGYDg&usg=AFQjCNHJxxM0u2EYmaXx09vBs9UumwMtwA&sig2=rypwc110MT9ooWnGH- rhma, PDF 5 mossor PDF, länk ovanför

5 Alexandra & Raquel 8a Undersökningen: (Raquels del) Först samlade vi ihop alla våra material som vi skulle använda under undersökningen. Material: 4m garntråd tre olika miljötyper karta När vi vandrade i Sörmlandsleden planerade vi först i början vilka miljötyper vi skulle undersöka. Vi valde följande miljötyper: podsol, träsk och soläng. Medan vi vandrade använde vi oss av en karta som vi fick av vår lärare som skulle visa oss vilken väg vi skulle gå I Sörmlandsleden. När vi var framme vid varje miljötyp, tänkte vi noggrant ut vart någonstans vi ville sätta ut vår garntråd-kvadrat eftersom att därefter var det dags att undersöka innehållet! Alltså försökte vi sätta ut kvadraten där det fanns så många olika växter som helst. När vi undersökte kvadraterna kom vi fram till många saker och det krävdes tålamod att kunna lista ut vad för slags växter som innehöll i rutan. Vi undersökte antal fröväxter, antal ormbunkar, fräken och lummer, antal mossor, antal fungi (alltså svampar) och antal växter som vi kände igen. Resultat: (Alexandras del) Resultat: Fältstudie på Sörmlandseden Antal arter: Fröväxter: Or,fr,lm: Mossor: Fungi: Kategori av plantae: Podsol Våtmark Soläng

6 Alexandra & Raquel 8a Diagrammet visar att kategorin fröväxt var den som hade mest antal. Den som hade minst antal i arterna var fungi eller mossor. Sol ängen hade alla arter i varje kategori medan podsol och våtmark hade en av kolumnerna tomma. Miljöerna: Våtmark: Fuktig, vissa delar var förmultnade, mörk (inte mycket solsken) Podsol: Fuktigt men inte för blött, (ganska ljust) Sol äng: torrt men väldigt blött på vissa ställen, mycket öppet (bra för solljuset att skina) Collage gjort av Alexandra Sternad

7 Alexandra & Raquel 8a Slutsats Raquel: Om man jämför resultatet med min hypotes tycker jag att jag stämde ganska bra. Jag trodde att det skulle finnas flest fröväxter vid miljötypen podsol, vilket det gjorde, på bilden kan man se att det finns gott om gräs (och andra sorter), vilket är en fröväxt [2]. Jag trodde dessutom att det skulle finnas flest mossa vid miljötypen våtmark för att mossor är vanligare och trivs där det är fuktigare klimat, som t.ex träsk[1]. På solängen fanns det många sorters fröväxter och även en svamp. Min hypotes om solängen, som var att jag trodde att det skulle finnas mycket gräs, stämde. På bilden kan man se att det finns mycket gräs och även fräken och ormbunkar, som också tillhörde min hypotes. Men vi hittade inga svampar i miljötypen våtmark. Den delen stämde inte med min hypotes. Alexandra: Reflektion: Min data stämde till viss del. Det fanns fröväxter på varje miljötyp. På podsol var det varierat, men vi lyckades inte med att få en ormbunke, fräken eller lummer i fyrkanten. Detta kan bero på att just den platsen vi valde inte hade inte någon. Vi hittade mycket mossa på våtmark men inte i flera arter utan i bara en art som täckte marken. Jag tyckte ändå att hypotesen hade en bra grund även om inte allt stämde. Referenser: Raquels källor: [1] (Under rubriken var finns mossor? ) [bilder] Tagna av Alexandra och Raquel. [2] (fråga 2) Catherine Mortimer-Hawkins. Slutsats (gemensam) Vi tycker att det har varit mycket spännande att få lära oss om statistik som bygger på informationen från undersökningen. Vi tyckte däremot också att det var jättekul att få genomföra denna fältundersökning, lära oss nya saker om statistik i samband med växter och skulle gärna vilja göra om något liknande! Alexandra Sternad & Raquel Rademaker 8A HT 2014

8 Edward, Melker, Rawan Rödabergsskolan 8a Fältundersökning Vårtecken Inledning: När våren kommer förändras naturen och de levande ting som lever i den. För att kunna konstatera att vi har kommit in i en annan årstid behövs mätningar som visar hur mycket dessa växer och utvecklas under en viss tidsperiod. Och det vi gör under denna underökning är just detta. Syftet: Det är enkelt att läsa när andra, lite mer professionella, mäter dessa tecken m.h.a. egna data och fastställer dessa, och vi sedan läser det, utan att förstå hur detta görs. Nu vill vi själva undersöka och se hur det fungerar. Utförande: Vi har nu undersökt ett område i naturen för att själva se, och bevisa att våren har kommit. Det ska vi göra genom att undersöka antalet individers tillväxt, t.ex. blommors, under fyra veckors tid, för att då se hur växterna ökar i både höjd, antal (biotiska) och i färgstyrka (abiotiska) då klorofyllet verkar mer och mer. Och detta i ett visst begränsat habitat/område i naturen. 1. Välj ett visst område i naturen c:a 2 x 2m, börja runt påsk, (vinter-vår) 2. Följ alla händelser under ett förlopp på tre veckor, titta varje vecka, och anteckna vad som sker efter varje gång (mät, fotografera och observera själv). 3. Sammanställ sedan all data och dra slutsatser. Har våren verkligen kommit? Vår ruta: Platsen vår ruta ligger på är belägen under ett träd. Marken runt platsen är bördig och ganska undanskymd, blommorna är få och växterna börjar få knoppar. Platsen ligger däremot nära en äng. Det finns inte riktigt några mossor, utan mer en barrskogsterräng till mark.

9 Resultat: Blommor (antal) Blommor (färg) Blommor (storlek) Insekter (antal) Väder (temperatur, värme m.m.) Vecka 1 4 st Vit (svagt) 5 cm 2 st Molnig, mörkt, något regningt (7 grader) Vecka 2 18 st Vit 9 cm 6 st Soligt, ljust, varmt (12-13 grader) Vecka 3 15 st Vit 11 cm 10 st Blåsigt, soligt (15 grader) Vecka 4 11 st Vit (klart) 14 cm 15 st Ljust, kallt, blåsigt (9 grader) Efter våra observationer har vi sett att blommorna har ökat i antal på grund av framförallt väder. Under den första veckan var det väldigt få blommor i vår utvalda ruta. Under nästa vecka när det var soligt och varmt, ökade antalet kraftigt. De ökade även i längd. Den tredje veckan hade antalet blommor sjunkit då det fans fler insekter som åt blommorna [1]. Fjärde veckan fans det ännu mindre blommor samtidigt som antalet insekter hade ökat. Sista veckan var även färgen klarare än den första. Slutsats: Som vår undersökning gick ut på (att undersöka om våren har kommit), har vi nu fått fram m.h.a. vårt resultat att våren har kommit, då blommornas antal har ökat markant, färgen blivit klarare, och insekterna blivit allt fler. Detta p.g.a. att soltimmarna blivit fler, och det genom att jordens rörelser runt solen skapar olika årstider. Mer solenergi hjälper blommorna att utföra sin fotosyntes som skapar socker, vilket i sin tur gör att växterna kan leva och växa [2]. En annan faktor som kan ha påverkat är att vår ruta låg i skuggan av flera träd, vilket har gjort att vattnet i marken inte avdunstade lika snabbt då solen ibland skymdes av trädstammen/ trädkronan, till skillnad från ängar där inget skymmer solens strålar. Där finns andra växter som har anpassat sig till solens intensiva värme, men dessa kan vi inte hitta i vår ruta, då vår blomma inte klarar av samma klimatsituation. Marken som våra blommor växte på var även mycket näringsrik och bördig, då det fanns mycket dött där, och där växten kan ta del av mycket näring och på så sätt växa snabbare och må bra. Använda råvarorna och få en bra cirkulation på näringen, vattnet m.m. vilket är positivt för växten, och ger förutsättningar att fortsätta leva. Men eftersom att människan lever på jorden kan vi alltid, på något sätt, ha påverkat växtligheten. Man kan inte försäkra att det inte har varit ett barn som har kommit och plockat några växter eller trampat ner blommorna där.

10 Detta som vi kommit fram till tyder alltså klart på att våren har ankommit till Hagaparken, i Stockholms län där vi har varit, och att slätterna snart kommer vara helt blombetäckta, och där sommarens alla färger snart kommer bemästra ängarna. Källor/Referenser: [1] sätt-och-föda [2]

11 Av Joanatan och Lucas Annons i T-Jarlen Påverkan på Globala uppvärmningen I en annons i T-Jarlen finns en lista på reade matvaror. Som ni kan se [Bild1] så finns det tio producenter och 13 konsumenter. Vi hade tänkt diskutera om hur denna annons påverkar den Globala uppvärmningen. Växter omvandlar koldioxid till syre, vilket gör dem till koldioxidsänkor. Konsumenter andas ut koldioxid och är därmed koldioxid- och metanproducenter. Det krävs mycket fler maskiner och energi för att producera konsumenter, medan du kan låta frön gro för sig själva och du behöver knappt använda några maskiner över huvud taget. Konsumenter tenderar att transporteras mycket mer än producenter, och även det orsakar massiva utsläpp av koldioxid och fossila bränslen Antal Antal 2 0 Producent Konsument Bild 1. Antalet konsumenter är högre än antalet producenter i denna annons. Ett sätt att förminska säljandet av konsumenter är att tydligare visa att producenter är billigare än konsumenter, och vänligare mot naturen dessutom. Trots att konsumenter är dyrare att producera, vilket också gör det dyrare när det väl kommer till affären, så lurar de dig. De visar inte kilopriset utan gör att det ser ut som om det är billigare. [Bild2] Eftersom att folk då köper fler konsumenter, måste fler av dem produceras vilket ökar trycket på ozonlagret. 200 Pris/kg Pris/kg 0 Konsument Producent Bild 2. Kilopriset på konsumenter är mycket högre än kilopriset på en producent

12 Saga 8a T-Jarlens matannons 2015 Här ser man tydligt att det finns mer konsumenter än producenter. 41,6 % av varorna är producenter medan de resterande 58,4 % är konsumenter. Det gör då att den globala uppvärmningen ökar på grund av att konsumenterna producerar koldioxid. Mängd Konsument Producent Bild 1 Däremot så är konsumenterna dyrare än producenterna. Då borde det köpas mer producenter men eftersom att det behövs gödsel för att producenterna ska växa så ökar den globala uppvärmningen ändå. Pris Producent Konsument Bild 2 Denna annons ökar alltså den globala uppvärmningen och är dålig för miljön.