Forskningsprogram , Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet

Transkript

1 Karlstads universitet Forskningsprogram , Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet Detta är forskningsprogrammet för Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) vid Karlstads universitet för åren Tidigare forskningsprogram CSD har sedan dess grundande haft två forskningsprogram. Åren efter starten 2006 kan betecknas som en initieringsfas. Det första forskningsprogrammet presenterades därför i slutet av Ända sedan bildandet har forskningen vid CSD avgränsats till att handla om lärares arbete med särskilt fokus mot begreppsutveckling. Detta perspektiv var också framträdande i det första forskningsprogrammet för perioden där ett speciellt fokus skrevs fram mot årskurserna 4-6 och områdena språk och begrepp respektive bedömning. Det andra programmet för perioden ska i grunden ses som en fortsättning på det första programmet. Ett högskoledidaktiskt spår kom dock att utvecklas i det andra programmet för att komplettera och ge perspektiv på den forskning som tidigare främst haft sitt fokus inriktad mot skolan och mellanstadiet. Kontinuiteten mellan det första och andra forskningsprogrammet vid CSD var stor. Det betraktades som en huvuduppgift att utveckla en relevant ämnesdidaktisk begreppsapparat. En sådan saknades och kunskapen om undervisningen i skolan kring samhällsämnena var fortfarande mycket svagt utvecklad. I ett inledande skede var det centralt att bygga en mer solid kunskap kring de frågorna, för att möjliggöra framtida handlingsrekommendationer med relevans för verksamheten i skolan. Arbetet med de två första forskningsprogrammen måste bedömas som framgångsrikt. Programmens inriktning har inneburit att CSDs ställning har stärkts. Av särskilt betydelse har inriktningen mot mellanstadiet varit i det avseendet. Vid en allmän internetsökning med söksträngen forskning SO mellanstadiet hänvisar träffarna till CSDs forskning (genomförd ). När nu ett nytt forskningsprogram antagits för perioden så görs det med avstamp från den interna utvecklingen vid CSD, de tidigare forskningsprogrammen, men också från hur fältet för de så kallade samhällsämnena utvecklats såväl nationellt som internationellt. 1

2 Att sätta forskningen i ett samhälleligt sammanhang kan göra den relevant och angelägen I den under våren 2015 presenterade översikten över utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige framhålls att den ämnesdidaktiska forskningen är mycket ojämnt utvecklad. Det samhällsvetenskapliga området utpekas som eftersatt i relation till t.ex. matematik och naturvetenskap, men också läsinlärning. 1 Det finns således en stor potential inom samhällsvetenskapliga fältet och där ska CSD vara en ledande aktör. Det praktiknära perspektivet är centralt vid CSD. Ska forskningen bidra till att utveckla undervisning och lärande i samhällsämnena på ett direkt och konkret sätt behöver den ligga nära det som sker i skolan i samband med lärares och elevers interaktion med varandra och undervisningsinnehållet. Att den forskning som bedrivs vid CSD ska vara relevant och angelägen för skolan framträder på detta sätt som en central tankefigur. Från samhällsfrågor som som t.ex. klimat och migration kan flera perspektiv genereras vilka behöver beforskas. Det kan handla om en metadiskussion, om hur undervisning i samhällsämnen påverkas av samhällsförändringarna. Men kanske ännu mer om att bidra till att utveckla undervisningen i ämnena, vilket sker i skärningspunkten mellan de vetenskapliga disciplinerna, förståelsen kring samtidens problem samt de uppdrag som ämnena tilldelats i skolan. Att stödja en utveckling som innebär att samhällsfrågor hanteras på ett nyanserat och fördjupat sätt i skolan stärker relevansen och legitimiteten för forskning i samhällsämnenas didaktik. Under den kommande programperioden framstår frågor kring identitet, migration och nyanlända elever som särskilt viktiga vilket kommer att påverka inriktningen på forskningen vid CSD. På detta område har det också sedan tidigare bedrivits forskning och utvecklingsarbete. 2 Forskningsuppdraget Problembeskrivning CSDs ansats är ämnesdidaktisk. Det innebär att forskningen är riktad mot undervisning och lärande i ämnen, i detta fall samhällsämnena. Relationen elev- lärare- undervisningsinnehåll framträder som en nod. Men som sagts ovan kan inte denna relation betraktas ur ett snävt sammanhang, utan måste relateras till samhälleliga perspektiv men också till de processer som bidrar till att forma skolämnenas praktik. Det finns en spänning mellan aspekter som skolämnets uppdrag, selektiva traditioner, vetenskaplig disciplin samt elevers och lärares vardag, det vill säga hur ämnen gestaltas i omvärlden. De frågor som diskuteras i undervisningen har eleverna många gånger stött 1 Vägval för framtidens forskningssystem: Mål och rekommendationer (2015). Skolverket. 2 Exempel på CSD- forskning med anknytning till detta fält se t.ex. Nordgren, K. (2006). Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006; Lödén, H. (2005). "Jag är på papperet svensk, men- ": kritiska händelser, identitet och politiskt engagemang hos gymnasister i Sverige. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Avd. för statsvetenskap, Karlstads universitet. Pågående forskningsprojekt Nordgren m.fl. Vr- projekt Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället, även mindre projekt som Forsknings- och utvecklingscirkel Migration & Powerful knowledge, Stolare Utredningsuppdrag, se olika material kring nyanlända elever som CSD utvecklat för Skolverkets räkning, Samuelson, Brismark, Hulling, Nilsson, Säll, Öjehag- Pettersson m.fl. 2

3 på tidigare, utanför skolan. Omvärlden och elevers (och lärares) vardagsvärld är på detta sätt alltid närvarande i undervisningen. Undervisningen i samhällsämnena sker inte i ett samhälleligt vacuum. Stora aktuella samhällsfrågor som t.ex. klimat och migration är viktiga utgångspunkter för ämnena. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena syftar till att eleverna ska klara av att hantera världen som de lever i på ett bra sätt. I den meningen finns det en dimension av handlingsberedskap syftande mot ett medborgarskap vari dessa ämnen kan förenas. Frågan som kan ställas är om det i ämnena har utvecklats kunskaper som är av särskild betydelse i detta sammanhang. Kunskap som kan betraktas som särskilt kraftfull. 3 Internationellt har denna tanke om kraftfull kunskap (powerful knowledge) kommit att diskuteras med relevans för de samhällsvetenskapliga ämnena. 4 I slutet av den förra programperioden (under 2015) inleddes en diskussion kring kraftfull kunskap som ett sätt att teoretiskt förankra den diskussion som tidigare förts i forskningsmiljön kring relationen skolämne- disciplin. Det kan till exempel handla om att resonera kring vad kraftfulla idéer kan vara i ämnena. Hur undervisningen kring dessa kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, i samspel med elevers (och lärares) vardagsvärld, de möten med ämnena som sker utanför skolan, och inte minst i relation till de förutsättningar som finns i skolsituationen. Under programperioden kommer perspektiv kring kraftfull kunskap att lyftas i forskningen vid CSD. Linjer i forskningen Med utgångspunkt i denna problembeskrivning och med kopplingar till den forskning som för närvarande bedrivs vid CSD utgör följande huvudsakliga linjer huvudspår för forskningen under perioden I konkreta projekt kan flera av dessa linjer sammanfalla. 1. Ämnesdidaktisk begreppsutveckling med särskilt intresse för progression och bedömning 2. Ämnesdidaktisk intervention 3. Komparativa ämnesdidaktiska studier Grundskolans tidigare år som utgångspunkt men inte som slutpunkt progressionens betydelse Under de senaste två forskningsprogrammen har CSD haft en inriktning mot mellanstadiet, grundskolans mellanår. Detta fokus motiverades till stora delar kumulativt. Även i detta program framstår grundskolans tidigare delar, den undervisning och det lärande som sker där, som en huvudpunkt. Det ligger väl i linje med intresset för kraftfull kunskap. Att undersöka hur elever möter ämnet med dess kraftfulla kunskaper och hur förutsättningarna för dessa möten kan förbättras är en relevant forskningsfråga i sammanhanget. Det är också en fråga som leder vidare till 3 Young, M. & Muller, J., (2015). Curriculum and the specialisation of knowledge: Studies in the sociology of education; Young, M.F.D. (2008). Bringing knowledge back in: From social constructivism to social realism in the sociology of education. Abingdon, Oxon: Routledge. 4 Se t.ex. Barrett, B., (2014.) Knowledge and the future of the curriculum: International studies in social realism [Elektronisk resurs]; MasterClass in History Education: Transforming Teaching and Learning (2016). (eds.) Christine Counsell, Katharine Burn, Arthur Chapman Bloomsbury Academic,

4 aspekter kring progression, hur ska elevers insikter i kraftfull kunskap utvecklas genom ungdomsskolan? En tydligare inriktning mot undervisning Målbilden för CSDs verksamhet har sedan starten varit att genomföra forskning vars resultat i förlängningen kan relateras till undervisning, som är relevant för lärare och elever. Vägen har hittills gått via läraren, strategin har varit indirekt. Forskningen vid CSD och fältet i stort har dock utvecklats på ett sådant sätt att det just nu framstår som nödvändigt att rikta en starkare strålkastare mot undervisningen. Interventionsorienterade studier är här en möjlighet. Målet blir där att tillsammans med lärare arbeta fram undervisning som skapar förutsättningar för ett lärande t.ex. med inriktning mot kraftfulla kunskaper. Och att utifrån dessa interventioner hitta modeller för undervisning. I linje med diskussionen kring kraftfulla kunskaper framstår undervisningsmodeller kring innehåll snarare än förmågor av särskilt intresse. 5 Typer av studier Det finns anledning att under den kommande perioden arbeta med att utveckla det metodiska kunnandet inom CSD. CSD har tidigare vänt sig till metodiska experter för att kvalitetssäkra studierna, vilket har varit mycket positivt för forskningen men också för de enskilda forskarnas utveckling. Tre huvudtyper av studier kan utpekas som särskilt relevanta, under den kommande programperioden. 1. Fallstudier. Den absoluta majoriteten av forskningen vid CSD har genomförts med en kvalitativ ansats. Det kommer också att bli fallet inom den kommande perioden. Erfarenheterna under den senaste perioden pekar dock mot en större metodisk och teoretisk medvetenhet är nödvändig. Fallstudier som är tydligt teoretiska förankrade blir en huvudväg. 2. Komparativa studier. CSD har särskilda förutsättningar att bedriva komparativ forskning. En särskild satsning på denna typ av studier ska göras under denna programtid. Nordiska komparativa studier kan utpekas som särskilt intressanta. 3. Metriska studier. Det saknas bredare kvantitativt orienterade undersökningar som har ett tydligt ämnesdidaktiskt fokus inom området. Här finns ett stort behov. Vid CSD har ett par undersökningar gjorts, fler behöver göras. Detta inte minst för att ge fallundersökningarna en forskningsmässig kontext. Hur ska forskningen organiseras infrastruktur Förutsättningarna för forskningens organisering bestäms mycket av gruppens storlek. Strävan kommer här vara att under denna programperiod bredda forskargruppen i syfte att få kollegor som i huvudsak undervisar att delta i CSDs verksamhet. Det är en styrka om informella, flexibla och varandra överlappande grupper föds. Dessa grupper kan vara mer långlivade och det kan vara grupper som formas kring en avgränsad uppgift, 5 Andersson, B., (2005). Design och validering av undervisningssekvenser: En ämnesdidaktisk forskningsstrategi med exempel från naturvetenskap. Göteborg: Inst. för pedagogik och didaktik, Göteborgs univ. 4

5 som att skriva en artikel eller arbeta fram en forskningsansökan. Seminariet ska även i fortsättningen ha en sammanhållande funktion. Under programperioden ska en årlig forskningsdag arrangeras. På denna dag presenterar forskare (seniora och doktorander) kopplade till CSD sin forskning. Till denna dag ska externa läsare bjudas in. Syftet med dagen är att samla ihop pågående, nyligen avslutad och nyligen initierad forskning, men också ge tid för reflektion och utvärdering. Resultatens spridning impact Ambitionen har under flera år varit att höja publiceringsgraden. Det vanliga för CSDs forskare har varit ensampublicering. Strävan under programperioden är att främja samförfattande, inom och utom forskargruppen. Detta kan dels innebära att publiceringstakten, men även kvaliteten, ökar. Målet är att på detta sätt stärka CSDs vetenskapliga genomslag. CSD har på ett framgångsrikt sätt arbetat med att sprida forskningsresultaten utanför akademin. Inte minst i form av de många olika skolverksuppdragen. Samverkan med kommuner är en annan viktig väg för spridning av forskningsresultat. Det finns dock anledning att under programperioden utveckla nya vägar. Möjligheten att i större utsträckning arrangera fortbildningskurser för verksamma lärare är t.ex. något som behöver utredas. Ett långsiktigt mål är att CSD ska behålla sin position som centrum för SO- didaktisk forskning. 5