Revidering av samverkansöverenskommelse för vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun
|
|
- Jan-Olof Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Britt-Marie Skoglund britt-marie.skoglund@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Revidering av samverkansöverenskommelse för vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens förslag till revidering av Överenskommelse mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun om samverkan inom vård och omsorg för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Genom psykiatrireformen (prop. 1993/94:218) som genomfördes i mitten av 90-talet, förändrades ansvarsförhållandet mellan kommun och landsting gällande insatser för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Reformens ambition var att genom olika förutsättningar skapa förutsättningar för den enskilde att leva ett så bra liv som möjligt. Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommuner dessutom skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt 8 a i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 5 kap 8 a socialtjänstlagen (SoL). För att klargöra de olika rollerna som kommunen och landstinget har samt för att skapa en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt utifrån olika roller arbetade parterna fram en samverkansöverenskommelse som antogs i april Målet var att skapa förutsättningar för en bred samverkan för att samordna alla insatser, till exempel sociala, medicinska, psykologiska och praktiska som den enskilde kan ha behov av. En utvärdering och revidering av överenskommelsen skulle ske årligen. Detta har inte skett, utan samverkansöverenskommelsen har reviderats en gång, i juni På uppdrag av styrgruppen för bassamverkan har nu överenskommelsen reviderats. Det har gjorts av en arbetsgrupp med representanter från psykiatri Sydväst och Huddinge kommun. POSTADRESS Social- och äldreomsorgsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1, plan 5 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB aldreomsorg@huddinge.se
2 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) Beskrivning av ärendet Skyldigheten att ingå en överenskommelse syftar till att utifrån gemensamma mål identifiera de områden där det är nödvändigt med ett gemensamt ansvar för vård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen för samverkan är personer som är bosatta i Huddinge kommun och som på grund av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av vård och omsorg. Den övergripande målsättningen med överenskommelsen är att sociala, psykologiska, medicinska och omvårdnadsinsatser ska ses som likvärdiga medel för att möjliggöra den enskildes återgång till en optimal livssituation. Konkreta mål för samverkan är att parterna ska verka för att utveckla en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet riktat till personer med psykisk funktionsnedsättning. Parterna ska även sträva mot ett effektivt resursutnyttjande över förvaltnings- och myndighetsgränser i syfte att nå ett optimalt utnyttjande av samhällets resurser. Utifrån samverkansöverenskommelsen bildades en lokal samverkansgrupp med representanter, enhetschefer, från olika enheter inom Psykiatri Sydväst och från kommunens olika enheter: bas-gruppen. Bas-gruppen får uppdrag från styrgruppen som består av verksamhetschefer från Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun. Bas-gruppen har ett övergripande ansvar för planering, genomförande, uppföljning och problemlösning när det gäller samverkansfrågor som berör arbetsområdet. För berörda huvudmän är deltagande obligatoriskt. Arbetsgrupper utifrån aktuella problem skapas efter behov. Samverkansöverenskommelsen innehåller rutiner för vårdplanering och informationsöverföring, samordnad individuell plan och egenvård. Den beskriver roller och funktioner, kommunens och landstingets lokala åtaganden samt gemensamma fortbildningsinsatser. Samverkansöverenskommelsen innehåller även rutin för avvikelser och vid eventuella tvister mellan kommunen och landstinget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är positivt med en gemensam överenskommelse för parterna och att det kan leda till en bättre samverkan. En god samverkan ger den enskilde med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning större förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
3 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-2013/ (3) Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor 1. Samverkansöverenskommelsen för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning mellan Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun 2. Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning, överenskommelse mellan Stockholms läns Landsting och kommunerna i Stockholms län 3. Organisationsöversikt Social-och äldreomsorgsförvaltningen, Huddinge kommun 4. Blankett Samordnad individuell plan 5. Avvikelsehanteringsflöde Beslutet delges 1. Huddinge pensionärsråd
4 Utgåva 3 1(13) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING 4 3. EGENVÅRD 7 4. ROLLER OCH FUNKTIONER 8 5. FORTBILDNING INFORMATIONS- OCH UTVECKLINGSANSVAR MEDBORGARINFORMATION PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING/AUTISM KOMBINERAT MED PSYKISKT FUNKTIONSNEDSÄTTNING AVVIKELSERAPPORTERING TVIST AVTAL OCH EKONOMI 12 BILAGOR.Bilaga 1 Faxmeddelandeblankett (FAX 1 t o m FAX 5) Bilaga 2 Samordnad individuell plan Bilaga 3 Avvikelserapportering flöde Bilaga 4 Organisationsskiss Psykiatri Sydväst Bilaga 5 Organisationsskiss SÄF Huddinge kommun
5 Utgåva 3 2(13) Genom psykiatrireformen (prop. 1993/94:218), som genomfördes i mitten av 90-talet, förändrades ansvarsförhållandet mellan kommun och landsting vad gäller insatser för psykiskt funktionsnedsatte. Reformens ambition var att genom olika åtgärder skapa förutsättningar för att den enskilde skulle kunna leva ett så bra liv som möjligt. För den som är psykiskt funktionsnedsatt behövs oftast både sociala insatser och psykiatrisk öppenvårdsbehandling under längre tider. Under korta perioder kan även behov finnas av psykiatriska heldygnsvårdsinsatser. För den funktionsnedsatte, som behöver insatser både av personal från kommun och landsting, är det därför avgörande att insatserna samordnas. För den enskilde och eventuella anhöriga är det nödvändigt att det klart framgår vem som har ansvar för de olika insatserna. Huddinge den Britt-Marie Karlén Förvaltningschef Huddinge kommun Social- och äldreomsorgsförvaltningen Nils Lindefors Verksamhetschef Psykiatri Sydväst SLSO
6 Utgåva 3 3(13) 1. INLEDNING Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun har ett gemensamt ansvar att tillhandahålla god hälso- och sjukvård, omsorg och rehabilitering för kommunens invånare. En förutsättning för att detta skall vara möjligt, är att vi anlägger en helhetssyn på vårt gemensamma ansvarsområde, att vi gemensamt planerar för framtiden och att vi tar ett gemensamt ansvar för verksamhetens utformning och utveckling. Denna samverkansöverenskommelse är baserad på det policydokument som fastställts av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Kommunförbundet i Stockholms län: Policy om samverkan kring vård och omsorg; 1998, reviderad 2013 utifrån överenskommelsen mellan SLL och KSL framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SLL, och KSL, på uppdrag av presidierna för landstingets Hälso-och sjukvårdsnämnd och KSLs politiska beredningar. Övergripande målsättning Psykisk funktionsnedsättning är ett samlat uttryck för samverkande sociala, psykologiska och biologiska faktorer med inbördes skiftande styrkeförhållanden i varje enskilt fall och över tid. Sociala, psykologiska, medicinska och omvårdnadsinsatser skall därför ses som likvärdiga medel för att möjliggöra den enskildes återgång till en optimal livssituation. Den gemensamma vårdplaneringen skall fungera som ett gemensamt instrument vid utformning och planering av insatser. Konkreta mål för vår samverkan Parterna skall verka för att utveckla en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet riktat till personer med psykisk funktionsnedsättning. Parterna skall sträva mot ett effektivt resursutnyttjande över förvaltnings- och myndighetsgränser i syfte att nå ett optimalt utnyttjande av samhällets resurser. Målgrupp Målgruppen för samverkan är personer som är bosatta i Huddinge Kommun och som på grund av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av vård och omsorg. Överenskommelsens giltighet Överenskommelsen gäller från och med den 2 april 2003 (utgåva 1) och tills vidare. Utvärdering och revidering av överenskommelsen bör göras årligen. Reviderad: Utgåva 2 Reviderad: Utgåva 3
7 Utgåva 3 4(13) 2. SAMORDNAD VÅRDPLANERING OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING Den individuella planeringen syftar till att öka den enskildes delaktighet och inflytande i såväl planering som genomförande av insatser, men också att åstadkomma ett optimalt stöd genom en effektiv samordning av tillgängliga resurser. Följaktligen fordras en bred samverkan för att samordna alla de insatser, t.ex. medicinska, sociala, psykologiska och praktiska, som en individ kan ha behov av. Psykiatri Sydväst har såväl inom heldygns- som öppenvård ansvar att upprätta en vårdplan för den enskilde patienten gällande vård och behandling. Kommunen har ansvar att bedöma och upprätta en planering gällande den enskildes behov av insatser som beviljats enligt socialtjänstlagen. Samordnad vårdplanering Samordnad vårdplanering är det samlade begreppet för individuell planering där mer än en part (huvudman) deltar. En förutsättning för den samordnade planeringen är den enskildes samtycke. Den enskildes önskemål och behov, samordnat med en professionell bedömning skall vara utgångspunkten för planeringen. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:27, 2 kap 3 ) framgår att landstingen och kommunerna i samråd skall utarbeta rutiner för överföring av information, som t ex befintliga planer, mellan vård- och omsorgsgivare i samband med in- och utskrivning av patienter från heldygnsvård till öppenvård och socialtjänst. Denna process består av flera moment, se bilaga 1 5. Se även överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning av patienter i heldygns vård. Inför en samordnad vårdplanering skall, med patientens samtycke, information översändas till socialtjänsten. Informationen skall bestå av en beskrivning av: Patientens fysiska och psykiska funktionsnivå Aktuella åtgärder Preliminär bedömning av vårdtiden Vid den samordnade vårdplaneringen förutsätts alltid att ansvarig läkare/överläkare i samråd med patienten kommer överens om vilka som skall delta i vårdplaneringen. Det är viktigt att understryka att samtliga insatser inom socialtjänsten inte är några generella rättigheter utan bygger på en individuell behovsprövning och ett individuellt beslut. Det är därför viktigt att inte några utfästelser om insatser lämnas innan kommunens biståndshandläggare kopplats in i ärendet. Vårdplan enligt LPT 16 En samordnad vårdplanering skall alltid finnas vid utskrivning från heldygns vård i samband med permissioner enligt LPT och LRV. Enligt 16 LPT skall "chefsläkaren eller delegat undersöka om patienten har behov av stöd från socialtjänsten".
8 Utgåva 3 5(13) Sjukhusets ansvar för informationsöverföring och samordnad vårdplanering Omvårdnadsansvarig sjuksköterska är vårdplaneringsansvarig och ansvarar för: Att efter samtycke med patient alltid meddela via intagningsmeddelande kommun och psykiatrisk öppenvårdsmottagning samt vid behov primärvård/sjukvårdspersonal att patienten är intagen på vårdavdelningen, i de fall där insatser bedöms bli aktuella. Att patienten informeras och samtycker till samordnad vårdplanering. Anhöriga informeras vid behov. Att vårdplanering inleds i samråd med patientansvarig läkare genom att faxa kallelse till vårdplanering. Vid kallelse skall övervägas vilka enheter inom kommunen till exempel biståndskansliet, missbruk eller arbete och försörjning skall kallas. Att ta emot bekräftelse på vårdplaneringskontakt från handläggare vid kommunen och psykiatrisk öppenvård. Att komma överens med berörda parter om genomförande av vårdplanering. Att tillsammans med patientens berörda vårdgivare inhämta sammanfattande information och dokumentera insatser som är genomförda under vårdtiden, detta utgör underlag för vårdplaneringen. Att inför vårdplaneringen muntligen informera och sammankalla berörda parter samt boka lokal. Gärna skriftlig inbjudan till patient/anhörig. Att leda vårdplaneringsmötet samt sammanfatta och dokumentera förslag och synpunkter samt skriva ned dem i den samordnade vårdplanen, se bilaga 5. Kopia skickas till underskrivande parter. Att inför utskrivning ansvara för att planerade omvårdnads-/omsorgsinsatser bekräftas per telefon samt att överrapportera till mottagande vårdgivare. Utskrivningsmeddelande skickas per fax till kommunen och psykiatriska öppenvården. Patientansvarig läkare ansvarar för: Att överrapportera medicinska insatser i form av slutanteckning till psykiatrisk öppenvård. Kommunens ansvar för informationsöverföring och samordnad vårdplanering Handläggaren är vårdplaneringsansvarig och ansvarar för: Att ta emot intagningsmeddelandet samt bekräfta och ansvara för att den som har kunskap om vårdtagaren kontaktar sjukhuset då information efterfrågas. Att svara på fax kallelse till vårdplanering och inom det godkänna det föreslagna datumet. Att vid önskemål om ändring av fastställd tid för vårdplaneringsmöte kontakta övriga kallade och meddela ny tid. Att inför vårdplaneringen införskaffa nödvändig kunskap om vårdtagarens eventuella tidigare vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Att under vårdplaneringsmötet införskaffa information om vårdtagarens fortsatta vård-, omsorgs- och rehabiliteringsbehov. Att dokumentera väsentliga uppgifter under vårdplaneringsmötet. Att i utredningen av bistånd samråda med psykiatriska vården och den enskilde och därefter fatta beslut enligt delegationsordningen. Att vidarebefordra beslutet om bistånd till ansvarig utförare.
9 Utgåva 3 6(13) Att i samband med mottagandet av utskrivningsmeddelande informera berörda verksamheter inom kommunen. Vid upphörande av samplacering (där kommun och landsting delar kostnaden) skall vårdplanering göras. Samordnad individuell plan I 2 kap 7 SoL och 3f HSL infördes 1 januari 2010 bestämmelser om individuell plan som innebär att när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen och landstinget tillsammans upprätta en samordnad individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Arbetet med den individuella planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Skyldigheten att upprätta en individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan kan gälla alla människor som landsting och kommuner kommer i kontakt med och där en individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Behovet av en individuell plan uppmärksammas av kommunen eller landstinget, och den andre huvudmannen är då skyldig att delta i upprättandet av planen. Behovet kan uppmärksammas genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har huvudansvaret för. Den enskilde och dennes närstående kan också ta initiativ till en individuell plan och deras uppfattning om behovet bör tillmätas stor betydelse. Den enskilde måste samtycka till att en individuell samordnad vårdplan upprättas. Såväl kommunens som landstingets medarbetare ska därför stödja och motivera den enskilde för att få till stånd en individuell plan då det anses nödvändigt. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. De verksamheter som ska ansvara för vård och insatser deltar och godkänner sin del av planen och den enskilde får en kopia på planen. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. Överenskommelse Huvudmännen har var och en inom respektive verksamhetsområde ansvar för att bidra till att vård och omsorg kan ges med kontinuitet och kvalitet. Huvudmännen har var och en inom respektive verksamhetsområde ansvar för att kontakt tas då planeringen inte fungerar. Samarbete för den optimala vårdkedjan skall i första hand vara med den psykiatriska öppenvården där det finns en etablerad kontakt. Detta gäller även personer som är på permission från LPT- och LRV-vård.
10 Utgåva 3 7(13) 3. EGENVÅRD Syftet med egenvård är att den enskilde skall ges möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt, med de insatser som täcker behoven, utan att patientsäkerheten påverkas. Patienten ska vara delaktig och informerad om vad som avser egenvård. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en person utför själv eller med hjälp av någon annan efter bedömning av behandlande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i samråd med patienten. Åtgärden räknas då inte som hälso-och sjukvård men det gör ordinationen, bedömningen, planeringen och uppföljningen. Om instruktioner och/eller handledning av patienten eller annan person gör egenvården möjlig, ska dessa ges av legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal. Inom Psykiatri Sydväst handlar den vanligaste egenvårdsåtgärden om att följa medicinska ordinationer. Bedömning av egenvård En individuell bedömning vad som kan utföras som egenvård måste göras utifrån den enskildes förutsättningar. Bedömningen skall genomföras av legitimerad Hälso-och sjukvårdspersonal och i samråd med patienten och/eller närstående. Patienten ska vara införstådd med beslutet och vad det innebär ansvarsmässigt. Det är inte patientens diagnos som avgör utan: patientens hälsotillstånd, livssituation samt mentala och psykiska funktionsförmåga bedömning av egenvård utgår alltid från patientsäkerhet i det enskilda fallet bedömningen skall regelbundet följas upp och omprövas när förutsättningar ändras Dokumentation, samordning och uppföljning Dokumentation av bedömningen av egenvårdsförmågan, analys av risker, behov av instruktioner/handledning, patientens delaktighet och medverkan samt eventuell samverkan med närstående eller andra aktörer ska journalföras i patientens vårdplan av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. Den som gjort bedömningen av egenvårdsförmågan ansvarar också för uppföljningen och eventuell omprövning av beslutet. Detta ansvar kan överföras till annan legitimerad vårdgivare och då tydligt beskrivas i vårdplanen. I vårdplanen skall också framgå vem som ansvarar för utvärdering och uppföljning av egenvårdsförmågan. Om patienten avstår att delta i planeringen ska detta också dokumenteras. Om praktisk hjälp behövs av annan huvudman för att utföra egenvård, ska vårdgivaren kalla in berörda parter till en Samordnad individuell vårdplanering. Medverkande i vårdplaneringen kan vara behandlingsansvarig läkare, patienten, närstående, handläggare i kommunen och andra aktörer som berörs av egenvården. I planeringen ska även framgå vem som har ansvaret för instruktioner och uppföljning av egenvården, samt hur information om eventuella förändrade förutsättningar framkommer till ansvarig bedömare.
11 Utgåva 3 8(13) 4. ROLLER OCH FUNKTIONER Gemensamt åtagande Det gemensamma åtagandet innebär ett ömsesidigt ansvar för huvudmännen. I detta ingår lokal samverkansgrupp och samordnad vårdplanering kring enskilda brukare/patienter. Basgruppen Gruppen har ett övergripande ansvar för planering, genomförande, uppföljning och problemlösning när det gäller samverkansfrågor som berör arbetsområdet. För berörda huvudmän är deltagande obligatoriskt. Arbetsgrupper utifrån aktuella problem skapas efter behov. Styrgruppen Styrgruppen består av verksamhetschefer från respektive huvudman. Styrgruppen har ett övergripande ansvar för basgruppens arbete. Kommunens lokala åtagande för personer under 65 år Huddinge kommun har det formella ansvaret för att utreda behov och planera, initiera och samordna de sociala insatserna (LSS 15 och SoL 4 kap 1 5 kap). De kommunala åtagandena omfattar särskilt boende, boendestöd, sysselsättning samt social kontaktperson enligt SoL eller LSS. Utöver detta har man lokala träffpunkter för social samvaro och viss daglig aktivitet dit man är välkommen utan myndighetsbeslut. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå i särskilt boende och sysselsättning. Sysselsättning/ Lokala träffpunkter Kommunen har ansvar för att erbjuda de vuxna psykiskt funktionshindrade social samvaro och dagliga aktiviteter. Detta kan ske i såväl biståndsbedömd som öppen verksamhet. Den öppna verksamheten bedrivs i träfflokaler som finns i Flemingsberg, Skogås och centrala Huddinge och bygger på besökarnas egna intressen. Man kan också välja att engagera sig i något av de två kooperativen; Bageriet på Stigen i Skogås eller den grafiska verkstaden 5:an på träfflokalen Rådsvägen. Träfflokalen i Flemingsberg bedriver även viss second hand försäljning. På Via Renova kan man arbetsträna inom olika områden t ex förpackning, skapande verksamhet, snickeri, lokalvård. För att delta i second handverksamheten eller i någon av Via Renovas aktiviteter krävs ett biståndsbeslut. Inom ramen för sysselsättningsverksamheten kan man också få stöd av arbetskonsulenter som arbetar enligt IPS-metoden. Syftet är att finna lämplig sysselsättning för den enskilde. Boendestöd För boendestöd krävs biståndsbeslut som fattas av biståndshandläggare. Boendestöd utförs måndag till fredag från klockan 8.00 till Verksamheten utgår från två lokalkontor utspridda i Huddinge kommun; Flemingsberg och Skogås. Här arbetar både män och kvinnor som besöker psykiskt funktionshindrade i deras hem eller utanför hemmet. Boendestödjarna arbetar enligt ESL (Ett Självständigt Liv) som innebär att insatserna sker tillsammans med brukaren och på dennes villkor. Det kan t.ex. handla om att man ger stöd i matlagning eller andra aktiviteter såsom att besöka någon av kommunens träfflokaler. Syftet med boendestöd är att ge brukaren motivation och verktyg så att de enklare klarar av sin vardag på egen hand. Omfattningen av boendestöd styrs av biståndsbeslutet, som i sin tur grundar sig på det individuella behovet. Det kan vara allt från att ha boendestöd varje dag, till en gång per månad.
12 Utgåva 3 9(13) Nattpatrull För att få tillgång till nattpatrullen krävs biståndsbeslut som fattas av biståndshandläggare. Nattpatrullen arbetar alla nätter från klockan till De är mobila och arbetar alltid i par. Boende För att få bo på Solhagavägen eller Falken krävs biståndsbeslut som fattas av biståndshandläggare. Solhagavägen ligger i Masmo och har 8 fullvärdiga lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen. Solhagavägen är bemannat dygnet runt. Falken ligger i Vårby Gård och har 9 fullvärdiga lägenheter med tillgång till gemensamma utrymmen. Falken är bemannat från klockan till därefter finns tillgång till nattpatrull. Visättra boende ligger på Björnkullaringen och har 7 fullvärdiga boende och är bemannat dygnet runt. Drivs på entreprenad. Kommunens lokala åtagande för personer över 65 år Huddinge kommun har det formella ansvaret för att utreda behov och planera, initiera och samordna de sociala insatserna (SoL 4 kap 1 5 kap). De kommunala åtagandena för äldre omfattar särskilt boende, hemtjänst, boendestöd, ledsagning, dagverksamhet, trygghetslarm samt social kontaktperson enligt SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå i särskilt boende. Äldreomsorgen är för dem som har fyllt 65 år och som har ett behov av hjälp eller stöd i sin vardag. Äldreomsorgen kan ge olika insatser som till exempel hemtjänst, ledsagning, dagverksamhet eller vård- och omsorgsboende. Området befinner sig mellan psykiatri, geriatrik, socialpsykiatri, äldreomsorg och primärvård och ställer höga krav på samverkan mellan olika verksamheter samt personalens kompetens. Kunskapen om äldres psykiska ohälsa och vilka metoder som är effektiva för att möta denna har ökat men kunskapen behöver spridas. Även närstående till äldre med psykisk ohälsa är en grupp som behöver uppmärksammas. Boendestöd När en person fyller 65 år överflyttas personen från socialnämnden till äldreomsorgsnämnden. Det innebär för den enskilde ett byte av utförare. Boendestöd ges utifrån den enskildes behov alla dagar i veckan Särskilt boende När en person fyller 65 år överflyttas personen från socialnämnden till äldreomsorgsnämnden. Det innebär för den enskilde att det kan bli ett byte av särskilt boende. På Solhagavägen och Falken bor man tills man fyller 65 år. Kommunen har idag inget särskilt boende för äldre med inriktning psykisk ohälsa. Vid behov köper kommunen platser i särskilda boenden utanför kommunen som drivs som enskild verksamhet.
13 Utgåva 3 10(13) Landstingets lokala åtagande Landstingets lokala åtagande omfattar verksamhet som bedrivs av primärvårdens vårdcentraler samt den psykiatriska öppen- och heldygnsvården. Landstinget ansvarar för diagnostik och behandling. Psykiatrins lokala åtagande Psykiatri Sydväst har ett specialistpsykiatriskt basåtagande för alla invånare i Huddinge kommun. Verksamheten består av tre sektioner: psykos-, specialist- och affektiva sektionen Det finns öppenvårdsmottagningar i Huddinge och Botkyrka. Heldygnsvård finns lokaliserad inom Huddinge sjukvårdsområde. Gemensamma verksamheter, kvällsverksamheten Kvällsverksamheten är ett samarbete mellan Huddinge kommun och Huddinge Psykosmottagning där en boendestödjare från Huddinge kommun tillsammans med en kontaktperson från Huddinge Psykosmottagning gör hembesök och finns tillgänglig på telefon för i första hand patienter som har kontakt med Huddinge Psykosmottagning och boendestöd från Huddinge kommun alla kvällar och helger. Samverkanstiderna för hembesök är vardagar och helger Besöken kan komma att prioriteras utifrån akuta behov. Därför lämnas inga garantier för att planerade besök kan genomföras. 5. FORTBILDNING För att god kvalitet skall kunna säkerställas förutsätts att berörda personalgrupper erhåller kompetenshöjning och fortbildning kontinuerligt inom yrkesområdet. Det finns en gemensam kompetensförsörjningsplan för Huddinge kommun och Psykiatri Sydväst med syftet är att öka kompetensen kring den gemensamma målgruppen, personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, öka kännedom och kunskap om varandras arbeten samt att öka förutsättningarna för bättre samverkan kring enskilda personer. Planen avser både introduktion för nyanställda och kompetensutveckling för de som varit anställda en tid. Planen utformas, utvecklas och förankras i samråd mellan kommunen, landstinget och brukarorganisationer för att behålla sin aktualitet över tid. Planen bygger på de utbildningsbehov som basgruppen identifierat och godkänns av styrgruppen. 6. INFORMATIONS- OCH UTVECKLINGSANSVAR Basgruppens sammansättning Respektive huvudman har ansvar för att utse representanter till basgruppen. Dessa skall ha mandat att företräda huvudmannen samt fatta beslut i de frågor som hanteras av basgruppen. Basgruppens möten Basgruppen träffas två gånger per termin. Ansvaret för kallelse, lokal, ordförandeskap samt att föra protokoll skiftar varje termin mellan kommunen och Psykiatri Sydväst.
14 Utgåva 3 11(13) Behovsinventering För att kunna tillhandahålla stöd- och vårdinsatser i tillräcklig omfattning men också för att kunna planera verksamheten på längre sikt, måste behovsinventeringar genomföras kontinuerligt. En fortlöpande behovsinventering avrapporteras i basgruppen i syfte att beskriva nuläge och aktuell situation, t ex antal aktuella personer inom respektive verksamhet, samt ej tillgodosedda behov såsom kösituation till boende, medicinskt färdigbehandlade etc. Informationsutbyte Basgruppen utgör grunden för det informationsutbyte som sker på en mer övergripande nivå. Väsentliga förändringar såsom förändring eller nedläggning av verksamhet, bör aviseras i så god tid som möjligt, särskilt om förändringen påverkar den andra huvudmannens verksamhet. Vid varje basgruppsmöte sker en kortfattad avrapportering av nuläge. En gång om året sker en omfattande och fördjupad avstämning om nuläget i var och ens verksamheter. Personliga ombud informerar vid behov på basgruppsmötet vad de sett och/eller hört. 7. MEDBORGARINFORMATION Såväl inom socialtjänstlag som hälso- och sjukvårdslag finns ett ansvar för det offentliga att informera allmänheten. När det gäller gruppen psykiskt funktionsnedsatta, är intresseföreningarna en viktig resurs. Huvudmännen har också ansvar för att vid behov medverka, var och en för sig eller tillsammans, vid olika informationstillfällen för att informera om insatser till psykiskt funktionsnedsatta. Brukarorganisationer En utgångspunkt i förbättringsarbetet inom Psykiatri Sydväst och Huddinge kommun är att öka den enskildes och brukarorganisationers medverkan för att skapa bättre arbetssätt och lösningar. Brukarorganisationer ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal och på regional nivå. 8. PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING/AUTISM KOMBINERAT MED PSYKISKT FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service (LSS) riktade till personer med utvecklingsstörning/autism utförs av Primärvården, som också ansvarar för läkarinsatser. I de fall den enskilde har kontakt med olika läkare (t.ex. vårdcentral och psykiatrisk klinik) är det primärvårdens ansvar att samordna läkarinsatserna. Inom bostad med särskild service (LSS) för funktionsnedsatta skall det för varje enskild person finnas en patientansvarig läkare, som minst en gång per år går igenom ordinationer och gör läkemedelsgenomgång.
15 Utgåva 3 12(13) 9. AVVIKELSERAPPORTERING Avvikelser från Huddinge Kommun skickas till patientsäkerhetssamordnaren på Psykiatri Sydväst. Avvikelser från Psykiatri Sydväst skickas till MAS på Huddinge kommun. Skriftligt svar skickas till avsändande enhet. Struktur- eller systemfel som identifieras i avvikelserapporten lyfts till basgruppen. Om det inte kan lösas där lyfts det till styrgruppen 10. TVIST Tvister gällande individärenden tas upp i basgruppen, om det inte kan lösas där ska det föras vidare till styrgruppen. Tvister gällande övergripande organisation förs till styrgruppen., För att förebygga svårigheter i samarbetet har det bildats en samarbetsgrupp mellan kuratorerna inom Psykiatri Sydväst och biståndshandläggarna inom kommunen. 11. AVTAL OCH EKONOMI Externa placeringar Externa placeringar omfattar placeringar i HVB-hem eller särskilt boende, som inte drivs av kommunen eller landstinget. Liksom andra placeringar planeras de i samråd med den enskilde. Vid externa placeringar ansvarar kommunen för boende, omsorg, missbruksbehandling, sysselsättning, meningsfull fritid och social rehabilitering. Psykiatri Sydväst ansvarar för hälso- och sjukvård samt psykiatrisk rehabilitering utöver sjuksköterskenivån. Gemensamma placeringar När beslut tas om extern placering skall parterna vara överens om innehållet i de köpta tjänsterna och kostnadsfördelning. Överenskommelsen dokumenteras skriftligt och signeras av chefstjänsteman med beslutsmandat från kommun och Psykiatri Sydväst. Innan placeringen skall parterna komma överens om vilka insatser som behövs under placeringen. Minst var sjätte månad gör kommunen och Psykiatri Sydväst en gemensam uppföljning av gemensamma placeringar. Parterna har ett delat ansvar för att gemensam uppföljning genomförs. Syftet med uppföljningarna är att följa upp innehållet i vården och enskildes utveckling och att ta ställning till om justeringar behöver göras i vårdplanen.
16 Utgåva 3 13(13) När delad kostnad med huvudmännen planeras skall samordnad vårdplanering påbörjas senast 30 dagar innan placering påbörjas. Betalningsansvarslagen Kommunens betalningsansvar för en patient i den psykiatriska vården börjar tidigast trettio vardagar efter det att kommunen tagit emot kallelse till samordnad vårdplanering (Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård).
17 Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
18 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) på uppdrag av presidierna för landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd och KSLs politiska beredningar. Stockholm 2012
19 Innehållsförteckning Parter... 2 Giltighetstid... 2 Målgrupp... 2 Syfte och mål... 2 Gemensam samverkansöverenskommelse... 2 Den som berörs ska ha inflytande... 4 Strukturer och ansvar för samverkan... 5 Samverkan på regional nivå... 6 Samverkan på lokal nivå... 7 Individnära samverkan... 9 Båda huvudmännen har ansvar Kommunernas uppdrag Landstingets uppdrag Bilaga 1 Exempel på grupper där behov av samverkan är vanligt Bilaga 2 Regelverk, överenskommelser och dokument om samverkan m. m. i urval... 19
20 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Parter Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kommuner i Stockholms län. Om landstinget eller kommunen tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, skall denna överenskommelse tillämpas. Giltighetstid Överenskommelsen börjar gälla från parternas undertecknande och gäller till dess överenskommelsen sägs upp eller omförhandlas. Omförhandling av överenskommelsen skall ske om någon part så begär. Målgrupp Överenskommelsens målgrupp är vuxna personer från 18 år som har en psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och upplever väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Exempel på grupper där behov av samverkan är vanligt framgår av Bilaga 1. Syfte och mål Syftet är att personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, arbete och mellanmänskliga relationer. Målet är att den enskilde får vård och insatser som är samordnade mellan kommunens och landstingets verksamheter. Ingen ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Verksamheterna inom kommun och landsting har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Gemensam samverkansöverenskommelse Kommunen och landstinget ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Stockholms läns landsting och länets kommuner har enats om denna samverkansöverenskommelse. Den innehåller gemensamma utgångspunkter för samverkan mellan kommunen och landstinget när det gäller personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning. 2
21 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Behovet av att förtydliga och utveckla former för samverkan och ansvar mellan kommuner och landsting uppstår kontinuerligt. Mer specificerade överenskommelser och/eller riktlinjer tas fram kring olika samverkansområden vartefter behov av detta uppstår. När åldersgränserna för kommunens och landstingets verksamheter är olika kan även BUS-överenskommelsen bli vägledande. Den reglerar samverkan kring barn i behov av särskilt stöd från kommunerna och landstinget i länet. Aktuella samverkansöverenskommelser mellan kommunerna och landstinget i länet framgår i Bilaga 2. 3
22 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Den som berörs ska ha inflytande Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar. Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet till delaktighet och självbestämmande. I samband med planering av vård och insatser har personalen därför en viktig roll att informera och vid behov ge vägledning om möjliga alternativ. Individens hela situation och behov ska vägas in och olika verksamheter ska involveras utifrån de stödbehov som personen har. En viktig förutsättning för att uppnå målet med samarbetet är att verksamheterna deltar i planeringen på jämbördiga villkor med ömsesidig respekt för varandras kompetens och uppdrag. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas. Brukarorganisationer En utgångspunkt i förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är att öka den enskildes och brukarorganisationers medverkan för att skapa bätre arbetssätt och lösningar. Brukarorganisationer ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal och på regional nivå. På lokal nivå ska kommun- och landstingsverksamheterna ge brukarorganisationer möjlighet att delta i gemensam samverkan. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten. Gemensam kompetensutveckling kan vara ett sätt. 4
23 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Strukturer och ansvar för samverkan En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Samverkan på ledningsnivå mellan de olika aktörerna är viktig för att samarbetet kring enskilda individer ska fungera. Kommun, landsting och andra aktörer behöver träffas för att tillsammans diskutera och besluta om gemensamma frågor. Sådana mötesplatser behöver finnas på olika nivåer och med olika yrkesgrupper. Strukturen för samverkan kring målgruppen kan med fördel knytas till redan etablerad samverkansstruktur som finns kring personer med missbruks/beroendeproblem enligt Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Presidiegruppen - Politiskt forum för KSL och HSN Regional samverkan Det Regionala samrådet - chefstjänstemän från kommun, landsting m fl. Brukarorganisationer Lokala mötesplatser - verksamhetsledningar från kommun/stadsdel, landsting m fl. Lokal samverkan Individnära samverkan - medarbetare från verksamheter inom kommun/stadsdelar/landsting m fl. och den enskilde/närstående/företrädare Individnära samverkan 5
24 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Samverkan på regional nivå På politisk nivå Presidiegruppen är ett politisk forum för samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd, HSN och Kommunförbundet Stockholms län, KSLs sociala välfärdsberedning. Uppdraget är bland annat att uppmärksamma brister i samverkan, undanröja hinder för samverkan och stötta utvecklingen av vård och omsorg i Stockholms län. På tjänstemannanivå Länet har ett regionalt samråd med chefstjänstemän från socialtjänsten, landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning,primärvården, psykiatrin och beroendevården samt från Kriminalvården. Det regionala samrådet har i uppdrag att följa upp och utveckla samverkan enligt denna överenskommelse och enligt Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Det regionala samrådet ska genom att följa upp samverkan i länet bland annat identifiera hinder i samverkan som kan leda till att enskilda inte får sina behov tillgodosedda. De analyserar brister och arbetar med att förtydliga och utveckla samverkan tillsammans med kommunernas och landstingets verksamheter. Uppföljning och utveckling Områden som regionala samrådet följer upp är exempelvis sammansättning och arbetsformer för lokala samverkansgrupper, samverkansöverenskommelser kring målgrupper, rutiner för arbetet med vård- och omsorgsplanering, aktiviteter för att stärka samverkan mellan huvudmännen till exempel gemensam kompetensutveckling. Behovet av att förtydliga och utveckla formerna för samverkan och ansvar mellan kommuner och landsting uppstår kontinuerligt. Det regionala samrådet kommer därför att arbeta fram förslag på mer specificerade överenskommelser och/eller riktlinjer kring områden eller målgrupper när sådana behov uppstår. 6
25 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Samverkan på lokal nivå Det är en stor utmaning att hitta former för en välfungerande samverkan. Frågor om hur strukturen för samverkan mellan verksamheter och med närstående- och brukarorganisationer ska utformas behöver lösas likväl som de konkreta samverkansrutinerna kring enskilda individer. Behovet av hjälp och stöd från olika verksamheter ska beaktas liksom hur behoven skiftar över tid. Det är viktigt att den enskilde inte själv ska behöva samordna insatserna från de inblandade verksamheterna. Lednings- och chefsnivå Samverkan kring den enskilde förutsätter att lednings- och chefsnivån inom varje verksamhet främjar och prioriterar samverkan genom att: Det finns en tydlig struktur och beslutsordning för och uppföljning av samverkan kring den enskilde individen. Det finns en samverkansöverenskommelse mellan kommunens och landstingets verksamheter. Överenskommelser och rutiner för samverkan är väl kända och att samverkan fungerar internt och mellan olika förvaltningar, verksamheter och vårdgrenar i den egna organisationen. Medarbetare har de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta i enlighet med gemensamma samverkansöverenskommelser, till exempel kompetens, tid och mandat. Samverkan på chefsnivå Det finns god erfarenhet av samverkan på många håll där verksamhetsansvariga från kommun/stadsdels- och landstingsverksamheter regelbundet möts för att diskutera och besluta om angelägna samverkansfrågor. Sådana mötesplatser ska därför finnas kring målgruppen för denna samverkansöverenskommelse.en eller flera kommuner/stadsdelar och de landstingsverksamheter som vanligtvis är berörda inom området bör alltid ingå. Andra verksamheter, huvudmän eller organisationer kan också ingå permanent eller delta vartefter behov uppstår. Exempel på frågor att samverka kring är: samverkansformer och rutiner på såväl organisatorisk som individnivå samverkan med brukarorganisationer olika behovsgruppers storlek och behov av insatser gemensamma utbildningar, kompetensutveckling samt handledning stöd till anhöriga/närstående rutiner för hur barns behov ska mötas på bästa sätt former för hur brister i samverkan ska uppmärksammas och lösas. 7
26 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Samverkansöverenskommelse För att underlätta samverkan ska lokal samverkansöverenskommelse mellan kommunens och de landstingsfinansierade verksamheterna finnas. Överenskommelsen, eller flera sådana om behov av detta finns, utformas efter lokala behov som ett stöd för det dagliga arbetet men ska alltid innehålla gemensamma mål och rutiner samt ange hur överenskommelsen ska följas upp och utvärderas. Evidens-/kunskapsbaserad praktik Verksamheternas vård och insatser ska ges med en evidens- och kunskapsbaserad utgångspunkt där följande tre delar är lika viktiga: brukarens och brukarorganisationernas kunskap professionell erfarenhet och yrkeskunskap bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap För att skapa gemensam värdegrund och underlätta kommunikationen kan verksamheterna arrangera gemensam fortbildning och kompetensutveckling och vid behov gemensam handledning. Kunskap om respektive huvudmans lagrum, uppdrag och arbetssätt liksom frågor om synsätt och värdegrund är exempel på ämnen som kan ingå. 8
27 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Individnära samverkan Samverkan kring individen innebär vanligtvis fyra viktiga faser: Behoven uppmärksammas Vilka behov har den enskilde individen och vilka verksamheter är engagerade? Behöver vård och insatser samordnas med stöd som han eller hon redan har från dessa? Behövs ytterligare stöd från andra verksamheter? Finns det barn som behöver uppmärksammas? Vård och insatser planeras och samordnas Planeringen görs tillsammans med den enskilde och/eller dennes närstående/annan företrädare. Det är viktigt att personalen från de verksamheter som deltar i planeringen har tillräckligt mandat för att fatta beslut. Planeringen dokumenteras Planeringen av parternas vård och insatser för den enskilde och eventuella barn dokumenteras. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att den gemensamt upprättade planen fortlöpande följs upp tillsammans och vid behov revideras. Gemensamt upprättad vård- och omsorgsplan 1 Skyldigheten att tillsammans upprätta en individuell vård- och omsorgsplan, (med olika benämningar) framgår bl a av de lagar och den överenskommelse som berörs nedan. Individuell plan I 2 kap 7 SoL och 3f HSL infördes 1 januari 2010 bestämmelser om individuell plan 2 som innebär att när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen och landstinget tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Arbetet med den individuella planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Skyldigheten att upprätta en individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan kan gälla alla människor som landsting och kommuner kommer i kontakt med och där en individuell plan behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. 1 Ett samlingsbegrepp för olika planer som kan bli aktuella att ta fram tillsammans mellan kommun och landsting. 2 Begreppet samordnad individuell plan i Socialstyrelsens termbank (jan 2012) hänvisar till samma lagparagrafer. 9
28 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Behovet av en individuell plan uppmärksammas av kommunen eller landstinget, och den andre huvudmannen är då skyldig att delta i upprättandet av planen. Behovet kan uppmärksammas genom att den enskilde önskar hjälp och stöd på ett område som en annan huvudman har huvudansvaret för. Den enskilde och dennes närstående kan också ta initiativ till en individuell plan och deras uppfattning om behovet bör tillmätas stor betydelse. Den enskilde måste samtycka till att en individuell plan upprättas. Såväl kommunens som landstingets medarbetare ska därför stödja och motivera den enskilde för att få till stånd en individuell plan då det anses nödvändigt. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. De verksamheter som ska ansvara för vård och insatser deltar och godkänner sin del av planen och den enskilde får en kopia på planen. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. Vårdplan vid utskrivning från slutenvård En samordnad vårdplanering ska göras mellan landsting och kommun för personer där behov finns av nya eller fortsatta insatser från t ex öppenvård och socialtjänst efter slutenvården. En vårdplan upprättas efter initiativ från landstingets slutenvård. Stockholms läns landsting och kommunerna i länet har enats om en överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården, se bilaga 2. Samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) En samordnad vårdplan ska alltid upprättas och bifogas ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård. Det är den psykiatriska vården som ska ta initiativ till att göra planeringen tillsammans med kommunen. Den samordnade vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter i landstinget och kommunen som ska svara för vård- och stödinsatser. Om inte socialtjänstens insatser behövs ska detta framgå i den samordnade vårdplanen. Planen utformas så långt möjligt tillsammans med den enskilde och/eller dennas närstående. Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Kommunen skall arbeta för att insatserna i planen samordnas. Kommunen och landstinget skall underrätta varandra om upprättade planer. 10
29 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Verksamheterna ska, när de bedömer behovet av samordning, ta särskild hänsyn till om den enskilde har ett långvarigt behov av habiliterings och - rehabiliteringsinsatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I sådana fall ska särskild person utses som blir ansvarig för samordningen. Stockholms läns landsting och kommunerna har enats om en överenskommelse om riktlinjer och rutiner för samordning av insatser avseende habilitering och rehabilitering, se bilaga 2. Sekretess vid samverkan Möjligheterna till samverkan mellan myndigheter och andra samhällsaktörer i enskilda ärenden bygger i princip alltid på den enskildes samtycke i enlighet med lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt. Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas om en enskild eller närstående till denne, från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälsooch sjukvården eller socialtjänsten om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne: inte har fyllt 18 år, fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller vårdas med stöd av LPT eller LRV Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Om den enskilde inte kan ge sitt samtycke på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl, hindrar inte sekretess att uppgifter som behövs för nödvändig vård, omsorg, behandling, eller annat stöd lämnas från den allmänna vården till annan, allmän eller enskilt, bedriven vård eller socialtjänst. Ett annat undantag när den enskildes samtycke inte krävs, gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om dessa barn för att kunna erbjuda stöd eller skydd. Vid anmälan från hälso- och sjukvården till socialtjänsten bryts sekretess av anmälningsskyldigheten. Likaså har socialtjänsten rätt att få ta del av information av de som är anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel. 11
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merSamverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning
Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso-
Läs merSamverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning
Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso-
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merÖverenskommelse om samverkan
23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merDenna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.
1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs mer2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1
2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merTjänsteskrivelse Länsövergripande överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk funktionsnedsättning
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-05-0731 DNR SN 2011.096 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Länsövergripande
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning
Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Parter: Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kommun. Om landstinget eller kommunen tecknar
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merÖverenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merMalmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:
Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merVägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län
Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för
Läs merSyftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.
Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre
Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre Giltighetstid: 1april 2018 - tills vidare Respektive kommun Regionstyrelsens ordförande Region
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merSAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan
RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING AV PATIENTER I SLUTENVÅRDEN I SÖRMLAND Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan Enligt SOSFS 2005:27 Riktlinjerna avser en process som syftar
Läs merGemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård
Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merBeslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Beslutad 2018-xx-xx Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp... 2 Processbilder... 3 Samtycke... 0 Avvikelser...
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merLena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merÖverenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merDatum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Uppsala r "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum 2014-04-03 Diarienummer BUN-2014-0621 Barn- och ungdomsnämnden Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso-
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs mer