Teknikens förändring och dess konsekvenser
|
|
- Sven Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Teknikens förändring och dess konsekvenser
2 Modul: Tekniken förändring och dess konsekvenser SkolinspekJonen pekar på: För mycket oreflekterat görande Två förmågor i skymundan Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, Analysera (drivkra:er bakom teknikutveckling och) hur tekniken har förändrats över?d. Språkutvecklande arbetssäa, teknikens begrepp i centrum. Då blir teknikhistorien e0 redskap för lärarna! Och spännande för eleverna. Inte bara aa läsa. Upplev, undersök!
3 Ny modul, med ex. från resp. stadium Teknisk förändring och dess konsekvenser 1-3 Teknisk förändring och dess konsekvenser 4-6 Teknisk förändring och dess konsekvenser modul 8 delar 4 moment (A, B, C, D) Ca 30 h arbete. + DidakJska bonusmaterial Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A = läs en studietext B = diskutera texten, planera en lekjon eller en lekjonssekvens C = genomför, observera D = reflektera och utvärdera
4 Preliminärt upplägg
5 Bemanning Claes Klasander, föreståndare CETIS, PhD Per Gyberg, lektor vid Tema, LiU Thomas Ginner, lektor vid LiU Jonas Hallström, bitr. prof. LiU Susanne Engström, lektor, KTH Daniel Andersson, doktorand, LiU Katarina Rehder, CETIS, LiU Lena Haskler, CETIS, LiU Granskare: Per Norström, KTH resp. Maria Svensson, GU Fyra lärare från två olika skolor är engagerade. Tre av dem finns dessutom inom samma rektorsområde och representerar hela spannet från 1-9. Dessa lärare är både en Jllgång för aa resonera om progressionstankar och som referensgrupp för projektets helhet. De ska även medverka i filmer. YAerligare kvalitetssäkring har skea genom CETIS najonella nätverk.
6 När, ungefär? - Teknik En liten ingångsövning Ulrika och LoAa gjorde varianter på deaa i sina klassrum. De beräaar mer senare.
7 Vad händer i mellanrummen?
8 Mönster Människan flyaar in i tekniken Småskaligt går mot storskaligt AutomaJon.
9 Mönster - kran Mala mjöl 1. Handkvarn 2. Oxvandring 3. VaAenkvarn 4. Väderkvarn 5. Eldriven kvarn! Mönster Drivkraner
10 Tekniska lösningar + =? Bra teknik hoppar
11 Mönster, exempel Människans användning av kran Sig själv djur naturkraner elektricitet atomen Vi bygger in oss själva i tekniken Trafikpoliserna finns i trafiksignalerna. Hisspojken i hissknapparna. Barristan i kaffeautomaten SlåAergubbarna i skördetröskan AUTOMATION
12 Mönster Trafikpoliserna finns i trafiksignalerna. Hisspojken i hissknapparna. Spec.läraren i ipad- appen. Vi bygger in oss själva i tekniken.
13 Drivkraner Stadsbyggnad Militära behov Handel Kapitalism PresJge, status
14
15 Hur jobbade Ulrika i 1-3 och LoAa i 4-6?
16 Eventuell Bonus
17 DEL 1 Om teknisk förändring och dess konsekvenser Om Teknisk förändring och dess konsekvenser didakjska aspekter. Inledningen tar upp fyra frågor: Vad säger kursplanen om teknisk förändring? Vad är teknik? Vilka mojv finns för aa studera teknisk förändring och dess konsekvenser? Vad kännetecknar en förståelse av teknisk förändring?
18 DEL 2 Om mönster i teknisk förändring Några vanliga mönster 1. Nästan ingen teknik är helt ny 2. Justeringar och stegvisa förbäeringar 3. FlyEande teknik 4. Teknisk kunskapsspridning som förändringsmönster 5. AE härma naturen 6. Teknisk genialitet och snilleblixtar 7. Gör tvärtom eller Tänk utanför ramarna 8. Rik?ga tekniska genombroe naturföreteelser och nya fenomen 9. Teknisk förändring och andra kunskapsfält Teknik och naturvetenskap Teknik och matema?k 10. Myten om den ensamme Uppfinnaren
19 Mönster Många mönster kan uppmärksammas inom samma förändringsprocess. Några av dem är motstridiga och beroende av teknik och sammanhang. Följdordningen behöver inte vara lika mellan olika tekniker. DeAa bygger på en evolujonär syn på den tekniska förändringen. Från småskaligt Jll storskaligt, systemisering Från gemensamt Jll privat, eller vice versa Drivningen har ändrats HasJghet och precision har ökat Nya material har bidragit Jll aa förändra tekniken Justeringar och stegvisa förbäaringar har genomförts, opjmering ( Darwinism ) Bra teknik har infogats i andra tekniska lösningar ( Darwinism ) Flera tekniker kombineras för ny funkjon ( Darwinism ) Teknik sprids och anpassas Jll ny kontext (kulturell ändamålsenlighet) ( Darwinism ) Någon gjorde tvärtom eller tänkte annorlunda (out- of- the- box) Ny kunskap från andra fält har lånats in och förändrat tekniken AutomaJonsgraden har ökat
20 DEL 3 Om drivkraner bakom teknisk förändring 1. Den enskilda människans strävan Teknisk nyfikenhet och förbäeringsiver 2. Genomgripande förändringar i natur och samhälle Förändringar i naturen som drivkra: Övergången?ll jordbruksekonomi leder?ll ny teknik Kapitalismens pådrivande kra: 3. Interna drivkraler inom det ekonomiska systemet En ständig strävan?ll effek?visering Flaskhalsar i produk?onen Verkliga behov eller skapade? 4. Samhälleliga behov som drivkral Poli?ska ins?tu?oner och teknisk förändring Militära behov en vik?g drivkra: Na?onell pres?ge och konkurrens Religion som drivkra:
21 DEL 4 Om människans roll(- er) 1 Människan och tekniken Del 1 Varför behandla människan och tekniken i undervisningen? Skapande och användning hänger ihop Växelverkan Från självhushåll Jll fabriksjllverkat En ständig förflyening av modernitet Den tekniska kunskapen, utbildningen och lösningarnas livsjd Från hantverkare, via gesäll/mästare,?ll ingenjör Teknikutbildningarna formaliseras yeerligare Förändringar i skala och hasjghet ger effekter Aliena?on Tekniken kräver underhåll Ansvars- och maktmönster Teknik för lagstadgat ansvar och lagstadgad makt Kulturella aspekter på teknik, ansvar och makt Subkulturer och motkulturer Teknikskapande i det icke- professionella parallella motrörelser
22 DEL 5 Om människans roll(- er) 2 Människan och tekniken Del 2 Påverkansmönster Beslutsvägar Teknik är allt mer omgärdat av regler Förändringar och förflyeningar över?d Forskningens roll Människan som återkopplare FörhållningssäA Jll teknik Vår användning av teknik definierar oss Teknikop?mism och teknikpessimism Teknikdeterminis?skt synsäe Teknikens eventuella autonomi EJska aspekter Teknik och genus Genus i utbildningar
23 DEL 6 Om konsekvenser av teknisk förändring Olika typer av konsekvenser, +/- Konsekvenser för olika grupper Konsekvenser i Jd och rum Systemisk förändring Förändring i produkjons- och tjänstesystem (LTS- begrepp) Avsedd funkjon Uppstådd funkjon Oönskad funkjon Oväntad funkjon AlternaJv funkjon
24 DEL 7 Om teknikens roll för hållbar utveckling Teknikämnets innehåll och HU Självklart Svårfångat Sällsynt inom teknikämnet De nya miljökonsekvensernas karaktär Den tveeggade tekniken OpJmerad livssjl Social och ekologisk resiliens TillväxtkriJk och planetära gränser MiJgering och teknisk manipulering av klimatet
25 DEL 8 Om teknikens roll för framjden FramJd och teknik AA se in i framjden en lång historia Hur långt bort ligger framjden? FramJdsstudier förutsägelser eller viljeyaringar TeknikopJmism och datorsimuleringar Fram?der istället för fram?d Teknikens roll Teknik och framjd i liaeratur och film FramJd och teknik i skolan
26
27 Språkutvecklande arbetssäa: Teknikens ord och begrepp Vi lånar många uttryck från teknikens värld till vårt språk. Behov Drivkraner Villkor Mönster Konsekvenser Lägga på ett kol. (att snabba på, öka tempot och effektiviteten) Fått upp ångan. (att ha kommit igång, dags att köra) Komma upp i varv. (att ha kommit igång med något) Jobba för högtryck. (att jobba så fort det går) Det går som smort. (full fart i det man sysslar med) Lägga på en rem. (att snabba på, att sätta igång något) Det är oerhört centralt a0 modulen bidrar Sll a0 lyla fram (tekniska) begrepp som kan ge förklaringsvärde för lärare och elever!
28 Progressioner: Då- nu- sedan Enkelt Komplext (systemperspekjv) Jag- vi- världen Tankar kring hur deaa ska löpa genom Modulen är centralt för hur Modulens olika frågeställningar och exempel belyser möjligheter för 1-3, 4-6 resp 7-9. Med tanke på det kommande förslaget på läroplansjusteringar kring digitalisering bör även deaa påverka Modulen som ea stråk. Förhoppningsvis kommer vi även aa få Jllgång Jll några exempel på elevarbeten, genomförda i teknikundervisningen under hösten 2016.
29 Genus Finns det genusproblemajker aa belysa i denna modul? Vilka och hur? Manlig bild av vad som kännetecknar teknisk förändring, målbilder, drivkraner, konsekvensanalyser etc. Manlig historieskrivning av teknikens framväxt. Vissa områden får mer uppmärksamhet än andra.
30
31
32
33
34
35
Claes Klasander, Föreståndare för CETIS Nationellt nätverk
Claes Klasander, Föreståndare för CETIS Nationellt nätverk Claes Klasander Tel: 011-36 33 07 Mobil: 070 320 96 33 Mail: claes.klasander@liu.se www.cetis.se Teknikens relation till andra kunskapsfält konst,
Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit
Undersökningar av tekniska lösningar
Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna
Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med. Hälsningar från CETIS!
Välkomna! Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med Hälsningar från CETIS! Morgonens program Inledning 9:00-10:30 Välkomna Claes, Lo0a och Johan Johan Leitet, Linnéuniversitetet Johnny Häger,
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
TEKNIK Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla
Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A
Namn:. Klass: 8A Genom att studera teknikens historia förstår man bättre hur den har utvecklats. Om man sätter sig in i hur det var att leva utan någon del av den teknik som nu är vanlig, kan man också
Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA
Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen
Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.
Välkomna! Claes Klasander, Föreståndare CETIS Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk www.cetis.se Morgonens program 9:00-9.45 Workshops och Science Fair Under tiden: Registrering, kaffe och smörgås
Ugglums skola i Partille. Startade 1914 som folkskola Blev F-9 skola elever läsåret 10-11
Ugglums skola i Partille Startade 1914 som folkskola Blev F-9 skola 2001 612 elever läsåret 10-11 Teknik på Ugglums skola Tidigare oä-teknik-slöjd Ingen tradition av teknikundervisning Teknik i 8:an 40
Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.
Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO
Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO Varför vill vi beräaa om deaa? Det nya säaet aa arbeta gav förvånansvärt goda resultat - högre måluppfyllelse i NO - ökat
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Kretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK
ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?
VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Uppfinningar. Namn:. Klass: 9A
Namn:. Klass: 9A Genom att studera teknikens historia förstår man bättre hur den har utvecklats. Om man sätter sig in i hur det var att leva utan någon del av den teknik som nu är vanlig, kan man också
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson
Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt
Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger
Regional Teknikkonferens Västerås 2016-09-29 Johnny Häger johnny.hager@skolverket.se 0733-77 36 49 Johnny Häger Bor strax utanför Uppsala 4-9 Ma/No-Tk lärare Lärarutbildare UU i Teknik, Naturvetenskap
Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap
Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Progressionen i teknikämnets centrala innehåll
Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och
Teknik Granbergsskolan 7-
Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar
Kort om kursplanen i teknik
Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska
Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden
Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot
Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Att underlätta förståelsen av vad teknik är och och hur teknisk förändring idag kan beskrivas och möjligen förutsägas med hjälp av mönster
Att underlätta förståelsen av vad teknik är och och hur teknisk förändring idag kan beskrivas och möjligen förutsägas med hjälp av mönster Thomas Ginner thomas@ginner.se PS. De bilder som jag själv inte
Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman
Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman 2013 Vad är vetenskaplig kunskap? Den kunskap som framställs i forskning. Kriterium för vetenskaplighet: aa kunna verifiera (belägga, bekräda) sina påståenden.
KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
IHM Ledarutveckling Resultat i affären.
IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut
Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd
Lärares verktyg i bedömningsprocessen Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd Personalen uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.
Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter. I ett pratglatt klassrum lär elever tillsammans Johan Lind en forskarstuderande
Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis
Teknikens innehåll Maria Svensson Linköpings universitet, FontD Göteborgs universitet Cetis Maria.svensson@ped.gu.se Vd Vad är dt det här? hä? Centralt innehåll! Tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle
RAPPORT skolverksamheten på KomTek till
RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2015-01-01 till 2015-12-31 Linda Bengtsson 2015-12-31 Halmstads kommun KomTek Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975 www.halmstad.se/komtek Sammanfattning Rapporten
Rymdutmaningen koppling till Lgr11
en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av
PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10
PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006
PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15
PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006
skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6
skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6 Om utställningen Renässansmänniskan Leonardo Da Vinci (1452-1519) var vetenskapsmannen och konstnären som utforskade människans livsvillkor utifrån de flesta kunskapsområden
Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer
SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom
Diskursiv arbetsmiljö
Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH & Finansförbundet CTA, Malmö högskola lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Min ambition Erbjuda en grundläggande idé om: vad diskursiv arbetsmiljö
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Kunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #TiS2016 #CETIS. Teknik och genus i barnböcker. Teknik med musik
Valbara aktiviteter Välkommen till Kalmar 22/9 2016 Linnéuniversitet, Storken, Stagneliusgatan 14A och Jenny Nyströmsskolan, Smålandsgatan 25 8:00-9:00 Storken Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök.
Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Exempeluppgift. Miljöproblem
Exempeluppgift Miljöproblem elevuppgift miljöproblem MILJÖPROBLEM I den här uppgiften får eleverna träna på att se orsaker till problem och förklara vilken verkan det kan få i flera led framöver. Utifrån
Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:
Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller
MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?
HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem
3101 studentschema v001, 22 februari 2014
3101 studentschema v001, 22 februari 2014 Schema för kursen UM3101 mom 3 (grupp 1 och 2), vårterminen 2014. Information om lokaler samt kurslitteratur i slutet av dokumentet. Med reservation för eventuella
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Grundutbildning för temautbildare
Grundutbildning för temautbildare Dagens program tisdag 15/3 Utcheckning klar? 08:30 Uppföljning av dag 1 Naturvetenskap i ett samhällsperspektiv energi, miljö, hälsa 9:30 Kaffe 10:30 Att bedöma för lärande.
LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?
LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik
Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis
Valbara aktiviteter Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10 8:00-9:00 Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök. 9:00-10:30 Inledning. Tomas Lagerberg, ABB. Claes Klasander,
Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen
Projektplan 1899 på Viby friskola Bakgrund Klass 9 på Viby friskola har genom omröstning i klassen beslutat att delta i Norrtälje energis ungdomsprojekt 1899. Beslutet togs genom majoritetsprincipen och
Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik
Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: o förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Granska din skola - teknikundervisningen.
1 (15) Granska din skola - teknikundervisningen. Det här är ett verktyg för att kunna analysera vilken kvalitet på teknikundervisningen din skola har. Det är en självvärdering och är tänkt för dig som
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet
Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vem har ansvar? 2. Sammanfatta och reflektera En digital lektion från
Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK
Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Innehållet i teknik Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö
SYFTE Det finns flera möjliga sätt att beskriva vad teknik är. I vid mening kan teknik ses som ett resultat av människans strävan efter att förbättra och trygga sina livsvillkor. De första enkla redskapen
Sverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Handledarguide Hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskola åk 7-9 Modul: Hållbar utveckling Handledarguide Hållbar utveckling Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad. Helen Hasslöf, Malmö högskola. Cecilia Caiman och
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15
Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Vad är teknik? Detta moment kommer handla om teknikhistoria, hållfasthet samt om elektricitet. Vi kommer börja arbeta med teknikhistoria,
Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande
Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande Presenteras av vid konferensen Förskoleklass 2017, 26-27 september i Stockholm. Med planeringen som karta Vilka tankar kring läroplansuppdraget